angående Sveriges anslut¬ ning till världshälsovdrdsorganisationen
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
1 Nr 226.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående Sveriges anslutning till världshälsovdrdsorganisationen; given Stockholms slott den 11 april 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 11 april 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet anmäler statsrådet Mossberg fråga angående Sveriges anslutning till världshälsovdrdsorganisationen samt anför därvid följande. I
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under femte huvudtiteln, punkten 264, föreslagit riksdagen att, i avbidan på sär- Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 226. 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
skild proposition i ämnet, till Bidrag till internationellt hälsovårdsarbete för budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 9 400 kronor. Detta anslag är avsett att ersätta det i gällande riksstat upptagna förslagsanslaget till Bidrag till internationella hälsovårdsbyrån i Paris å samma belopp.
Jag anhåller nu att få till fortsatt behandling upptaga hithörande spörsmål.
Vid San Francisco-konferensen 1945 framställdes av de kinesiska och brasilianska delegationerna förslag, att en internationell konferens skulle inkallas i syfte att upprätta en internationell hälsovårdsorganisation. Förslaget antogs enhälligt och redan vid Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råds första sammanträde, den 15 februari 1946 i London, beslöt rådet utfärda kallelse till en dylik konferens. Samtidigt tillsatte rådet en teknisk förberedande kommitté för att utarbeta dagordning och förslag att underställas konferensen. Kommittén sammanträdde i Paris under tiden den 18 mars—5 april 1946.
Internationella hälsovårdskonferensen sammanträdde, i enlighet med kallelse av ekonomiska och sociala rådet, i New York under tiden den 19 juni— 22 juli 1946. Vid konferensen voro 51 stater representerade genom ombud och 13 stater —- däribland Sverige — representerade genom observatörer.1 Därjämte voro ett antal internationella organisationer representerade genom observatörer.
Konferensens resultat sammanfattades i en slutakt, varjämte vid konferensen upprättades dels en stadga för världshälsovårdsorganisationen, dels en överenskommelse angående förberedande åtgärder för etablerandet av en interimskommission för världshälsovårdsorganisationen och dels slutligen ett protokoll angående Internationella hälsovårdsbyrån.
På hemställan av ekonomiska och sociala rådet beslöt Förenta Nationernas generalförsamling vid plenarsammanträde den 14 december 1946 i New York antaga en resolution angående den internationella hälsovårdsorganisationen, vari medlemsstaterna uppmanas att snarast godkänna organisationens stadga ävensom protokollet angående Internationella hälsovårdsbyrån. Samtidigt anmodades Förenta Nationernas generalsekreterare att vidtaga nödiga steg för att verkställa överförandet på nyssnämnda interimskommission av de av Förenta Nationerna från Nationernas förbunds hälsovårdsorganisation övertagna uppgifterna. Ytterligare meddelades vissa finansiella bestämmelser, innebärande att till interimskommissionens förfogande såsom lån av Förenta Nationerna ställdes en summa av 300 000 dollars, avseende tiden från kommissionens upprättande till 1946 års utgång, och 1 000 000 dollars för år 1947.
Efter erhållet bemyndigande undertecknade sedermera för Sveriges del svenske ministern i Washington den 13 januari 1947 vid besök i Förenta Nationernas generalsekretariat i Lake Success originalen till världshälso- 1
1 Sverige representerades enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 juni 1946 av professorn H. Berglund.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
vårdsorganisationens stadga och protokollet angående Internationella hälsovårdsbyrån samt överenskommelsen angående interimskommissionens upprättande. Undertecknandet av förstnämnda båda handlingar skedde under förbehåll om ratifikation.
Översättning av Internationella hälsovårdskonferensens slutakt samt nyssnämnda tre för Sveriges del undertecknade handlingar torde såsom bilaga få fogas vid detta protokoll.
Världshälsovårdsorganisationens stadga träder enligt artikel 80 i kraft, sedan 26 medlemmar av Förenta Nationerna biträtt densamma genom undertecknande utan förbehåll eller undertecknande med förbehåll, åtföljt av anslutning, eller genom enbart anslutning. Såvitt känt har detta ännu ej skett.
Världshälsovårdsorganisationen står i princip öppen för alla stater. Dess ändamål är att för alla folk uppnå högsta möjliga hälsostandard, för vilket ändamål organisationen skall verka i åtskilliga i artikel 2 av stadgan närmare angivna hänseenden. Organisationens beslutanderätt utövas av en världshälsovårdsförsamling, bestående av ombud för medlemsstaterna. Församlingen skall sammanträda årligen och därutöver i mån av behov. Medlem åtager sig att inom 18 månader vidtaga åtgärder för godkännande av konventioner eller överenskommelser, som antagits av hälsovårdsförsamlingen, och att underrätta organisationens generaldirektör om dylika åtgärder samt att, därest godkännande ej sker, avgiva förklaring rörande anledningen därtill. I vissa hänseenden kan hälsovårdsförsamlingen antaga normer, som bli bindande för medlemmarna, såvitt dessa icke uttryckligen anmäla avvikande mening eller förbehåll (art. 22). Såsom verkställande organ för hälsovårdsförsamlingen fungerar en styrelse, bestående av 18 ledamöter från lika många medlemsstater. Utöver styrelsen skall finnas en, på förslag av styrelsen, av hälsovårdsförsamlingen utsedd generaldirektör jämte sekretariat. Generaldirektören må bl. a. genom överenskommelse med medlemsstater beredas tillgång till direkt kontakt med respektive departement och hälsovårdsorganisationer i staterna. Generaldirektörens och den honom underställda personalens internationella ställning har betonats i stadgan. Denna innehåller vidare föreskrifter om upprättandet av kommittéer, hållande av specialkonferenser och tillskapandet av regionala underorganisationer.
Organisationens budget fastställes av hälsovårdsförsamlingen, som jämväl äger fördela utgifterna på medlemmarna enligt av organisationen fastställd skala. I hälsovårdsförsamlingen har varje medlem en röst; för viktiga frågor, däribland antagande av konventioner eller överenskommelser, fordras två tredjedels majoritet.
För medlemsstaterna föreskriver stadgan i kap. XIV (art. 61—65) ganska omfattande rapport- och underrättelseskyldigheter.
Protokollet angående Internationella hälsovårdsbyrån innehåller i huvudsak att ifrågavarande hälsovårdsbyrås förpliktelser och uppgifter skola full-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
Föredraganden.
göras av världshälsovårdsorganisationen, respektive av dess interiinskommission. Härigenom avlöses den år 1907 avslutade konventionen om Internationella hälsovårdsbyråns upprättande.
Då Sverige anslutit sig till Förenta Nationerna, synes någon tvekan icke böra råda därom, att sådan anslutning för Sveriges del är motiverad också i fråga om världshälsovårdsorganisationen. Det må erinras att Sverige är medlem av Internationella hälsovårdsbyrån, vars funktion och uppgifter äro avsedda att övertagas av den nya organisationen. Genom anslutningen till denna åtager sig Sverige vissa förpliktelser av ekonomisk och annan art, men dessa torde, i betraktande av organisationens behjärtansvärda och betydelsefulla syfte, icke böra lägga hinder i vägen för att Sverige ansluter sig till densamma.
Vad angår de ekonomiska förpliktelserna är att märka, att världshälsovårdsorganisationen tills vidare finansieras genom medel, som lånevägen ställas till förfogande av Förenta Nationerna. Beslut av denna innebörd ha dock icke fattats för längre tid än till och med detta års utgång. För den händelse under senare hälften av nästa budgetår medel skulle erfordras för ändamålet, synes ett anslag böra äskas å riksstaten för budgetåret 1947/48. Från detta anslag torde enligt Kungl. Maj:ts beprövande få bestridas jämväl andra utgifter för internationellt samarbete på hälso- och sjukvårdens område, förslagsvis intill ett sammanlagt belopp av 50 000 kronor för år. Aktuellt är sålunda bl. a. att anordna en internationell vanförevårdskongress i Stockholm, vilken beräknas draga en kostnad av 30 000 kronor. Då medelsbehovet för Sveriges bidrag till världshälsovårdsorganisationen icke kan nu beräknas, torde anslaget böra uppföras med 50 000 kronor och givas förslagsanslags karaktär. Anslaget synes lämpligen böra benämnas Bidrag till internationellt hälsovårdsarbete.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels godkänna världshälsovårdsorganisationens stadga och protokoll angående Internationella hälsovårdsbyrån,
dels ock till Bidrag till internationellt hälsovårdsarbete under V a huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av .......................... kronor 50 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Sundkler.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
5 Bilaga.
Internationella hälsovårdskonferensens slutakt.
Internationella hälsovårdskonferensen för upprättandet av en internationell hälsovårdsorganisation sammankallades av Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd genom en resolution av den 15 februari 1946, så lydande:
»Ekonomiska och sociala rådet, som tagit del av den i San Francisco av delegationerna för Brasilien och Kina gemensamt framlagda, enhälligt antagna deklarationen rörande en internationell hälsovårdskonferens och som beaktar det trängande behovet av internationell verksamhet på den allmänna hälsovårdens område,
1. beslutar att sammankalla en internationell konferens för att behandla omfattningen av och det ändamålsenliga sättet för internationell verksamhet på den allmänna hälsovårdens område ävensom förslag till upprättandet av en enda internationell hälsovårdsorganisation för Förenta Nationerna;
2. uppmanar medlemmarna i Förenta Nationerna att låta sig representeras vid konferensen genom experter på den allmänna hälsovårdens område;
3. tillsätter en teknisk förberedande kommitté för att utarbeta utkast till en kommenterad dagordning och förslag att underställas konferensens övervägande samt förordnar följande experter eller deras suppleanter att utgöra
kommittén: _ T
Surgeon-General Thomas Parran (Amerikas Förenta Stater) (ersättare: Dr. James
A. Doull)
Dr. Gregorio Bermann (Argentina)
Dr. René Sand (Belgien)
Sir Wilson Jameson (Brittiska Riket) (ersättare: Dr. Mel ville Mackenzie)
Dr. Geraldo H. de Paula Souza (Brasilien)
Major-General G. B. Chisholm (Canada)
Dr. Aly Tewfik Shousha Paska (Egypten)
Dr. A. Cavaillon (Frankrike) (ersättare: Dr. Leclainche)
Dr. Kopanaris (Grekland)
Major C. Mani (Indien) (ersättare: Dr. Chuni Lal Katiai)
Dr. Andrija Stampar (Jugoslavien)
Dr. P. Z. Ring (Kina) (ersättare: Dr. Szeming Sze)
Dr. Manuel Martinez Baez (Mexiko)
Dr. Karl Evang (Norge)
Dr. Martin Kacprzak (Polen)
Dr. Josef Cancik (Tjeckoslovakien)
och, med konsultativa befogenheter, representanter för:
Pan-Amerikanska Hälsovårdsbyrån (The Pan-American Sanitary Bureau), Internationella Hälsovårdsbyrån (I/Office International d’Hygiéne publique), Nationernas förbunds hälsovårdsorganisation (The Eeague of Nations Health Organization) och
Förenta Nationernas hjälp- och återuppbyggnadsadministration (United Nations Relief and Rehabilitation Administration);
6 Kung!. Maj:ts proposition nr 226.
4. anbefaller den tekniska förberedande kommittén att sammanträda i Paris senast den 15 mars 1946 och att till medlemmarna i Förenta Nationerna och rådet senast den 1 maj 1946 inkomma med sin rapport, innefattande jämväl utkastet till kommenterad dagordning och förslag;
5. beslutar att varje anmärkning, som rådet vid sitt andra sammanträde kan komma att framställa med anledning av rapporten från den tekniska förberedande kommittén, skall meddelas den föreslagna internationella konferensen;
6. uppdrager åt generalsekreteraren att sammankalla konferensen senast den 20 juni 1946 och att i samråd med rådets president utse sammanträdesort.»
En deklaration om sammankallande av en internationell hälsovårdskonferens godkändes enhälligt vid Förenta Nationernas konferens i San Francisco.
Internationella hälsovårdskonferensen sammanträdde i New York under
7 Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
Regeringarna i följande stater voro inbjudna att sända observatörer men voro icke representerade: Afganistan, Rumänien, Yemen.
De allierade kontrollmyndigheterna för Tyskland, Japan och Korea voro representerade genom observatörer.
Följande internationella organisationer voro representerade genom obser-
vatörer:
Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (Food and Agriculture Organization of the United Nations) Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organisation)
Röda Kors-föreningarnas förbund (League of Red Cross Societies)
Internationella Hälsovårdsbyrån (Office International d’Hygiene publique)
Pan Amerikanska Hälsovårdsbyrån (Pan American Sanitary Bureau)
Provisoriska internationella civila luftfartsorganisationen (Provisional International Civil Aviation Organization)
Rockefellerstiftelsen (The Rockefeller Foundation)
Förenta Nationernas organisation för mellanfolkligt kulturellt samarbete (United Nations Educational Scientific and Cultural Organization)
Förenta Nationernas hjälp- och återuppbyggnadsadministration (UNRRA) (United Nations Relief and Rehabilitation Administration)
Fackliga världsfederationen (World Federation of Trade Unions)
Konferensen lade till grund för diskussionen förslag rörande stadga för världshälsovårdsorganisationen jämte de av den tekniska förberedande expertkommittén antagna resolutionerna. Kommittén bildades i överensstämmelse med ekonomiska och sociala rådets beslut av den 15 februari 1946. Ett antal förslag framlagda av regeringar och olika organisationer förelåg även vid konferensen.
Som ett resultat av konferensens överläggningar, återgivna i protokoll och rapporter från respektive kommittéer och underkommittéer och från plenarsammanträdena, upprättades följande handlingar, vilka var för sig undertecknades:
Världshälsovårdsorganisationens stadga.
överenskommelse om upprättande av en interimskommission för världshälsovårdsorganisationen.
Protokoll angående Internationella hälsovårdsbyrån.
Konferensen antog följande uttalande:
»Konferensen antecknar med tillfredsställelse de åtgärder som redan vidtagits av Förenta Nationernas generalsekreterare i syfte att ombesörja en temporär ordning för att vidmakthålla den verksamhet som fortfarande utövas av Nationernas Förbunds hälsovårdsorganisation, såsom förordats i resolution V från tekniska förberedande kommittén den 5 april 1946, och anmodar Förenta Nationernas generalsekreterare att för undvikande av dubblering av verksamheten vidtaga nödiga anordningar för att till interimskommissionen för världshälsovårdsorganisationen så snart som möjligt överföra de av Nationernas Förbunds hälsovårdsorganisations uppgifter som övertagits av Förenta Nationerna.»
Till bekräftande härav underteckna nedan angivna ombud denna slutakt. Som skedde i New York den tjugoandra juli 1946 i ett enda exemplar på engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språken; varje text äger
8 Kungi. Mcij.ts proposition nr 226.
lika vitsord. Originaltexterna skola deponeras i Förenta Nationernas arkiv. Förenta Nationernas generalsekreterare skall tillställa varje vid konferensen representerad regering bestyrkta avskrifter.
(Underskrifter)
Världshälso vårdsorganisationens stadga.
De till denna stadga anslutna staterna förklara i överensstämmelse med Förenta Nationernas stadga, att följande principer äro grundläggande för alla folks lycka, vänskapliga relationer och säkerhet:
Hälsa är ett tillstånd av fullt fysiskt, andligt och socialt välbefinnande och icke blott frånvaron av sjukdom eller svaghet.
Åtnjutandet av den högsta uppnåeliga hälsostandard är en av de fundamentala rättigheterna för varje mänsklig varelse utan hänsyn till ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala villkor.
Alla folks hälsa är en grundläggande förutsättning för uppnående av fred och säkerhet samt är beroende av den mest intima samverkan mellan individer och stater.
De inom varje stat uppnådda resultaten i fråga om förbättring och skydd av hälsan äro av värde för alla.
Ojämn utveckling i skilda länder beträffande förbättringen av hälsan och kontrollen av sjukdomar, i synnerhet smittsamma sjukdomar, utgör en fara för alla.
Barnets sunda utveckling är av grundläggande betydelse; förmågan av harmonisk anpassning till en miljö, stadd i omvandling, ingår som något väsentligt i en sådan utveckling.
Spridandet till alla folk av förmånerna av medicinska, psykologiska och besläktade kunskaper är väsentligt för uppnåendet av bästa möjliga hälsotillstånd.
Upplyst opinion och aktiv medverkan från folkets sida äro av den största betydelse vid förbättrandet av folkhälsan.
Regeringarna ha ett ansvar för sina folks hälsa, vilket endast kan uppfyllas genom vidtagandet av tjänliga hälsovårdande och sociala åtgärder.
Med godtagande av dessa principer och i syfte att samarbeta inbördes och med andra för att befordra och skydda alla folks hälsa samtycka de fördragsslutande parterna till föreliggande stadga och grunda härigenom Världshälsovårdsorganisationen såsom ett sådant fackorgan, som avses i artikel 57 av Förenta Nationernas stadga.
Kapitel I. Ändamål.
Artikel 1.
Ändamålet med världshälsovårdsorganisationen (i fortsättningen kallad Organisationen) skall vara uppnåendet av den högsta möjliga hälsostandard för alla folk.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
9 Kapitel II. Verksamhet.
Artikel 2.
För att nå sitt syfte skall Organisationen ha till uppgift:
a) att verka som ledande och samordnande myndighet i det internationella
hälsovårdsarbetet; T .
b) att inleda och vidmakthålla ett effektivt samarbete med Förenta Nationerna, fackorgan, statliga hälsovårdsmyndigheter, yrkesgrupper och Övriga organisationer, som kunna anses lämpliga;
c) att på anmodan biträda regeringar med att stärka hälsovårdens olika
grenar; . . .....
d) att lämna lämpligt tekniskt bistånd och i krissituationer erforderlig hjälp på begäran eller med godkännande av regeringarna;
e) att på anmoden av Förenta Nationerna upprätta eller biträda vid upprättandet av hälsovårdsorgan för speciella befolkningsgrupper, t. ex. befolkningen i förvaltarskapsområden;
f) att upprätta och vidmakthålla sådana administrativa och tekniska organ, som må finnas erforderliga, däri inbegripna epidemiologiska och statistiska organ;
g) att stimulera och främja arbetet för att utrota epidemiska, endemiska
och andra sjukdomar; o
h) att vid behov i samverkan med andra fackorgan främja åtgärder till förebyggande av olycksfall;
i) att vid behov i samverkan med andra fackorgan främja förbättring av föda, bostäder, sanering, rekreation, ekonomiska villkor eller arbetsförhållanden samt andra sidor av miljöhygien.
j) att främja samverkan mellan vetenskaps- och yrkesgrupper, vilka bidraga till hälsotillståndets allmänna höjande;
k) att framlägga förslag till konventioner, överenskommelser, bestämmelser och rekommendationer angående internationella hälsovårdsförhållanden samt att fullgöra sådana åligganden, som därigenom kunna föreläggas Organisationen och som stå i överensstämmelse med dess syfte;
l) att främja vård och skydd av mödrar och barn samt befordra förmågan av harmonisk anpassning till en miljö, stadd i omvandling,
m) att uppmuntra verksamheten på själshygienens område, särskilt den del av nämnda verksamhet som avser harmoni i mänsklig samlevnad,
n) att främja och leda forskningen inom hälsovården;
o) att främja förbättrad undervisning och utbildning inom hälsovård, medicin och besläktade områden;
p) att undersöka och avgiva rapporter — vid behov i samverkan med andra fackorgan — angående administrativa och sociala anordningar, som ha betydelse för allmän hälsovård samt medicinska förebyggande och botande åtgärder, däri inbegripet sjukhusvård och social trygghet,
q) att ombesörja upplysning, rådgivning och bistånd på hälsovårdens område; . . 0
r) att medverka till utveckling av en upplyst allmän opinion i halsotragor
bland alla folk;
s) att fastställa och vid behov revidera en internationell nomenklatur tor sjukdomar, dödsorsaker och metoder för allmän hälsovård;
t) att där så finnes erforderligt standardisera diagnostiska metoder;
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 226.
u) att utveckla, fastställa och främja internationella normer med avseende å föda, biologiska, farmacevtiska och liknande produkter;
v) att i allmänhet vidtaga alla erforderliga åtgärder för att uppnå Organisationens syfte.
Kapitel III. Medlemmar och associerade medlemmar.
Artikel 3.
Medlemskap i Organisationen skall stå öppet för alla stater.
Artikel 4.
Medlemmar av Förenta Nationerna kunna förvärva medlemskap av Organisationen genom att underteckna eller på annat sätt ansluta sig till denna stadga i enlighet med bestämmelserna i kapitel XIX och i den ordning, som medlemmarnas statsförfattningar föreskriva.
Artikel 5.
De stater, vilkas regeringar inbjudits att sända observatörer till den internationella hälsovårdskonferensen i New York 1946, kunna förvärva medlemskap genom att underteckna eller på annat sätt ansluta sig till denna stadga i enlighet med bestämmelserna i kapitel XIX och i den ordning, som deras statsförfattningar föreskriva, under förutsättning att sådant undertecknande eller godkännande fullbordas före Hälsovårdsförsamlingens första sammanträde.
Artikel 6.
Med förbehåll för villkoren i mellan Förenta Nationerna och Organisationen träffade överenskommelser, vilka blivit godkända enligt kapitel XVI, må stater, som icke förvärva medlemskap enligt artiklarna 4 och 5, ansöka om medlemskap och skola antagas till medlemmar när deras ansökan bifallits med enkel majoritet av Hälsovårdsförsamlingen.
Artikel 7.
Försummar medlem att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser till Organisationen eller föreligga andra exceptionella omständigheter, kan Hälsovårdsförsamlingen på villkor den finner lämpliga upphäva den rösträtt och de förmåner, till vilka en medlem är berättigad. Hälsovårdsförsamlingen äger rätt att återgiva medlemmen sådan rösträtt och sådana förmåner.
Artikel 8.
Territorier eller grupper av territorier, vilka icke äro ansvariga för handhavandet av sina internationella förbindelser, må av Hälsovårdsförsamlingen antagas till associerade medlemmar på ansökan, som för sådant territoriums eller sådana gruppers räkning göres av den medlem eller annan myndighet, vilken bär ansvar för deras internationella förbindelser. Representanter för associerade medlemmar i Hälsovårdsförsamlingen böra besitta teknisk sakkunskap på hälsovårdens område och böra utses bland den infödda befolkningen. Beskaffenheten och omfattningen av de associerade medlemmarnas rättigheter och skyldigheter skola bestämmas av Hälsovårdsförsamlingen.
Kungi. Maj:ts proposition nr 226.
11 Kapitel IV. Organ,
Artikel 9.
Organisationens verksamhet skall handhavas av
a) Världshälsovårdsförsamlingen (här nedan kallad Hälsovårdsförsamlingen);
b) Styrelsen;
c) Sekretariatet.
Kapitel V. Världshälsovårdsförsamlingen.
Artikel 10.
Hälsovårdsförsamlingen skall bestå av ombud, som företräda medlemmarna.
Artikel 11.
Varje medlem skall företrädas av högst tre ombud, av vilka en skall av medlemmen utses till huvudombud. Dessa ombud böra väljas bland de personer, som äro bäst kvalificerade genom teknisk sakkunskap pa hälsovårdens område, samt böra helst representera medlemmens statliga hälsovårdsmyndigheter.
Artikel 12.
Suppleanter och rådgivare må åtfölja ombuden.
Artikel 13.
Hälsovårdsförsamlingen sammanträder till årliga ordinarie möten och till sådana extra möten, som kunna anses pakallade. Extra möten sammankallas på begäran av Styrelsen eller flertalet medlemmar.
Artikel 14.
Hälsovårdsförsamlingen skall vid varje årligt möte utse det land eller det område, inom vilket nästa årliga möte skall hållas, varefter Styrelsen bestämmer platsen för mötet. Styrelsen skall bestämma platsen för varje extra möte.
Artikel 15.
Styrelsen skall i samråd med Förenta Nationernas generalsekreterare bestämma dagen för varje årligt och extra möte.
Artikel 16.
Hälsovårdsförsamlingen väljer president och övriga medlemmar av presidiet vid början av det årliga mötet. De skola tjänstgöra, till dess efterträdare utsetts.
Artikel 17.
Hälsovårdsförsamlingen antager själv sin arbetsordning.
Artikel 18.
Hälsovårdsför,samlingens uppgifter skola vara:
a) att bestämma programmet för Organisationens verksamhet;
b) alt välja de medlemmar, som äro berättigade att utse en person till ledamot av Styrelsen;
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
c) att utse generaldirektör;
d) att granska och godkänna Styrelsens och generaldirektörens rapporter och verksamhet samt lämna Styrelsen instruktioner med avseende å frågor, beträffande vilka åtgärder, utredningar, undersökningar eller rapporter kunna anses önskvärda;
e) att bilda sådana kommittéer, som kunna anses erforderliga för Organisationens verksamhet;
f) att övervaka Organisationens finansiella politik samt granska och fastställa budgeten;
g) att uppdraga åt Styrelsen och generaldirektören att fästa medlemmarnas och internationella statliga eller icke statliga organisationers uppmärksamhet på sådana frågor rörande hälsovård, som Hälsovårdsförsamlingen finner böra uppmärksammas;
h) att inbjuda internationell eller nationell statlig eller icke statlig organisation, vilken har med Organisationen likartade åligganden, att på villkor som Hälsovårdsförsamlingen föreskriver utse representanter att utan rösträtt deltaga i dess sammanträden eller i sammanträden med kommittéer eller konferenser, som sammankallats med dess bemyndigande; dock att i fråga om nationella organisationer kallelser skola utsändas endast med vederbörande regerings samtycke;
i) att överväga av Förenta Nationernas generalförsamling, ekonomiska och sociala råd, säkerhetsråd eller förvaltarskapsråd framlagda förslag i hälsovårdsfrågor samt till dem avgiva rapport rörande de åtgärder som av Organisationen vidtagits för genomförandet av sådana förslag;
j) att till ekonomiska och sociala rådet avgiva rapporter enligt mellan Organisationen och Förenta Nationerna träffade överenskommelser;
k) att främja och bedriva forskning på hälsovårdens område genom Organisationens personal, genom upprättande av egna institutioner eller genom samarbete med officiella eller icke officiella institutioner i medlemsstaterna med vederbörande regeringars samtycke;
l) att upprätta sådana övriga institutioner, som må befinnas önskvärda;
m) att vidtaga alla övriga lämpliga åtgärder för att främja Organisationens
syften.
Artikel 19.
Hälsovårdsförsamlingen äger befogenhet att antaga konventioner eller överenskommelser rörande varje fråga inom Organisationens verksamhetsområde. För antagande av sådana konventioner eller överenskommelser erfordras två tredjedels majoritet i Hälsovårdsförsamlingen; de skola för varje medlem träda i kraft, när de godkänts av medlemmen i den ordning, medlemmens statsförfattningar föreskriva.
Artikel 20.
Envar av medlemmarna förbinder sig att inom 18 månader efter det Hälsovårdsförsamlingen antagit en konvention eller överenskommelse vidtaga åtgärder för godkännande av sådan konvention eller överenskommelse. Envar av medlemmarna skall underrätta generaldirektören om vidtagna åtgärder; därest medlem icke inom angivna tid godkänner konventionen eller överenskommelsen, skall medlemmen avgiva förklaring rörande anledningen härtill. I händelse av godkännande förbinder sig envar av medlemmarna att till generaldirektören avgiva årlig rapport i enlighet med kapitel XIV.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
13 Artikel 21.
Hälsovårdsförsamlingen äger befogenhet att antaga föreskrifter rörande:
a) sanitära, karantäns- och andra åtgärder, ägnade att förhindra internationell spridning av sjukdomar;
b) nomenklatur rörande sjukdomar, dödsorsaker och allman hälsovård;
c) standardmetoder för diagnostik tör internationellt bruk,
d) normer för oskadlighet, renhet och styrka hos biologiska, farmacevtiska och liknande produkter, som förekomma i den internationella handeln;
e) annonsering och etikettering av biologiska, farmacevtiska och liknande produkter, som förekomma i den internationella handeln.
Artikel 22.
Enligt artikel 21 antagna föreskrifter skola träda i kraft för medlem, efter det Hälsovårdsförsamlingens antagande av föreskrifterna delgivits medlemmen i vederbörlig ordning; dock att föreskrifterna icke skola tråda i kratt tor sådana medlemmar, som inom den i delgivningen bestämda tiden meddela generaldirektören, att föreskrifterna icke godkännas eller att reservationer göras mot desamma.
Artikel 23.
Hälsovårdsförsamlingen äger befogenhet att för medlemmarna framlägga rekommendationer rörande varje fråga inom Organisationens verksamhetsområde.
Kapitel VI. Styrelsen.
Artikel 24.
Styrelsen består av aderton personer, utsedda av lika många medlemmar. Hälsovårdsförsamlingen skall med beaktande av en rättvis geografisk fördelning välja de medlemmar som äro berättigade att utse en person till ledamot av Styrelsen. En var av dessa medlemmar bör till ledamot av Styrelsen utse en person, som är tekniskt kvalificerad på hälsovårdens område; denne ma åtföljas av ersättare och rådgivare.
Artikel 25.
Dessa medlemmar väljas för en tid av tre år och kunna omvaljas; av de vid Hälsovårdsförsamlingens första sammanträde valda medlemmarna skola dock sex väljas för en tid av ett år och sex för en tid av två år, vilketdera avgöres genom lottning.
Artikel 26.
Styrelsen sammanträder minst två gånger årligen och bestämmer själv platsen för varje sammanträde.
Artikel 27.
Styrelsen väljer ordförande bland sina medlemmar och antager själv sin arbetsordning.
Artikel 28.
Styrelsens uppgifter skola vara:
a) att genomföra Hälsovårdsförsamlingens beslut och direktiv,
b) att fungera som Hälsovårdsförsamlingens verkställande organ;
c) att fullgöra varje annat av Hälsovårdsförsamlingen åt Styrelsen givet uppdrag;
14 Kungi. Maj:ts proposition nr 226.
d) att biträda Hälsovårdsförsamlingen med rådgivning i frågor, som av Hälsovårdsförsamlingen underställas Styrelsen ävensom i frågor, som enligt konventioner, överenskommelser och föreskrifter hänskjutas till organisationen;
e) att på eget initiativ tillhandagå Hälsovårdsförsamlingen med råd och förslag;
f) att förbereda dagordning för Hälsovårdsförsamlingens möten;
g) att för Hälsovårdsförsamlingens övervägande och godkännande framlägga ett allmänt arbetsprogram för en viss period;
h) att studera alla frågor inom dess behörighet;
i) att inom ramen för Organisationens uppgifter och finansiella resurser vidtaga alla omedelbart erforderliga åtgärder för att bemästra händelser som kräva omedelbar handling. I sådant hänseende kan Styrelsen särskilt uppdraga åt generaldirektören att vidtaga nödvändiga åtgärder för att bekämpa epidemier, deltaga i organiserandet av hjälpåtgärder till offer för en katastrof samt företaga sådana utredningar och forskningar, som för Styrelsen framhållits såsom särskilt angelägna antingen av en medlem eller av generaldirektören.
Artikel 29.
Styrelsen utövar på hela Hälsovårdsförsamlingens vägnar de befogenheter,
som församlingen delegerat på Styrelsen.
Kapitel VII. Sekretariatet.
Artikel 30.
Sekretariatet består av generaldirektören jämte den tekniska och administrativa personal, som Organisationen må behöva.
Artikel 31.
Generaldirektören tillsättes av Hälsovårdsförsamlingen på förslag av Styrelsen på de villkor som Hälsovårdsförsamlingen fastställer. Generaldirektören, som är underställd Styrelsen, är Organisationens högsta tekniska och administrativa tjänsteman.
Artikel 32.
Generaldirektören är självskriven sekreterare i Hälsovårdsförsamlingen, Styrelsen, Organisationens alla kommissioner och kommittéer samt vid av Organisationen sammankallade konferenser. Han kan till annan delegera dessa uppgifter.
Artikel 33.
Generaldirektören eller hans ställföreträdare kan enligt med medlemmarna träffad överenskommelse fastställa ett förfarande, som berättigar honom att i och för fullgörandet av sina uppgifter träda i direkt förbindelse med medlemmarnas olika departement, särskilt med deras hälsovårdande myndigheter, samt med hälsovårdsorganisationer, vare sig offentliga eller enskilda, i olika länder. Han kan likaså träda i direkt förbindelse med internationella organisationer, vilkas verksamhet faller inom Organisationens behörighet. Han skall hålla de regionala byråerna underrättade om alla frågor, som beröra deras respektive verksamhetsområden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
15 Artikel 34.
Generaldirektören skall årligen förbereda och underställa Styrelsen de finansiella rapporterna och budgetförslagen för Organisationen.
Artikel 35.
Generaldirektören tillsätter sekretariatets personal enligt av Hälsovårdsförsamlingen fastställt tjänstereglemente. Vid personalens anställning skall hänsyn i främsta rummet tagas till nödvändigheten av att sekretariatets duglighet, rättrådighet och internationellt representativa karaktär bibehålies vid högsta nivå. Vederbörlig hänsyn skall även tagas till betydelsen av att rekrytera personalen på en så vidsträckt geografisk grundval som möjligt.
Artikel 36.
Tjänstevillkoren för Organisationens personal skola så vitt möjligt överensstämma med de i Förenta Nationernas övriga organisationer gällande.
Artikel 37.
Generaldirektören och sekretariatets personal skola vid fullgörandet av sina åligganden icke begära eller mottaga instruktioner från någon regering eller från någon myndighet utanför Organisationen. De skola avhålla sig från varje handling, som kan inverka menligt på deras ställning som internationella tjänstemän. Varje medlem av Organisationen förbinder sig å sin sida att respektera den uteslutande internationella karaktären hos generaldirektörens och personalens uppgifter och att ej söka påverka dem.
Kapitel VIII. Kommittéer.
Artikel 38.
Styrelsen utser sådana kommittéer som Hälsovårdsförsamlingen föreskriver och äger att på eget initiativ eller på förslag av generaldirektören utse andra kommittéer, som må befinnas önskvärda för att främja ändamål inom Organisationens behörighet.
Artikel 39.
Styrelsen skall från tid till annan och i varje fall årligen pröva nödvändigheten av att varje kommitté bibehålies.
Artikel 40.
Styrelsen äger vidtaga åtgärder för bildande av eller deltagande från Organisationens sida i gemensamma kommittéer med andra organisationer samt för Organisationens representation i kommittéer, som upprättats av sadana organisationer.
Kapitel IX. Konferenser.
Artikel 41.
Hälsovårdsförsamlingen eller Styrelsen må sammankalla lokala, allmänna, tekniska eller andra specialkonferenser för att behandla frågor inom Organisationens behörighet och må vidtaga åtgärder för representation vid sådana konferenser från internationella och, med vederbörande regeringars medgivande, nationella organisationers sida, vare sig de äro statliga eller icke statliga. Formerna för sådan representation bestämmas av Hälsovårdsförsamlingen eller Styrelsen.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
Artikel 42.
Styrelsen må ombesörja representation för Organisationen vid konferenser, vilka Styrelsen anser vara av intresse för Organisationen.
Kapitel X. Säte.
Artikel 43.
Platsen för Organisationens säte bestämmes av Hälsovårdsförsamlingen efter samråd med Förenta Nationerna.
Kapitel XI. Regionala anordningar.
Artikel 44.
a) Hälsovårdsförsamlingen skall tid efter annan bestämma de geografiska områden, inom vilka det är önskvärt att grunda en regional organisation.
b) Hälsovårdsförsamlingen må med samtycke av flertalet medlemmar inom varje sålunda bestämt område grunda en regional organisation för att tillgodose de speciella behoven inom ett sådant område. Inom varje område skall endast finnas en regional organisation.
Artikel 45.
Varje regional organisation skall i enlighet med denna stadga vara en integrerande del av Organisationen.
Artikel 46.
Varje regional organisation består av en regional kommitté och en regional byrå.
Artikel 47.
Regionala kommittéer bestå av representanter för medlemsstater och associerade medlemmar inom området i fråga. Territorier eller grupper av territorier inom området, vilka icke äro ansvariga för handhavandet av sina internationella förbindelser och vilka icke äro associerade medlemmar, äga rätt att vara representerade och deltaga i de regionala kommittéerna. Arten och räckvidden av de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma dessa territorier eller grupper av territorier i regionala kommittéer, skola bestämmas av Hälsovårdsförsamlingen i samråd med den medlem eller myndighet, som har ansvar för dessa territoriers internationella förbindelser, och med medlemsstaterna i området.
Artikel 48.
Regionala kommittéer sammanträda så ofta behovet påkallar och bestämma platsen för varje sammanträde.
Artikel 49.
De regionala kommittéerna antaga själva sina arbetsordningar.
Artikel 50.
Den regionala kommitténs uppgifter skola vara:
a) att utforma riktlinjer för behandling av angelägenheter av uteslutande regional karaktär;
Kung!. Maj:ts proposition nr 226.
b) att övervaka verksamheten inom den regionala byrån;
c) att för den regionala byrån framlägga förslag om sammankallande av tekniska konferenser och om sådana ytterligare åtgärder eller undersökningar i hälsovårdsangelägenheter, som enligt den regionala kommitténs uppfattning skulle främja Organisationens syfte inom området;
d) att samarbeta med Förenta Nationernas och andra fackorgans motsvarande regionala kommittéer samt med andra regionala internationella organisationer, som ha gemensamma intressen med Organisationen;
e) att genom generaldirektören lämna Organisationen råd i internationella hälsovårdsangelägenheter, vilka äga mer än regional betydelse;
f) att föreslå ökade regionala anslag från respektive regioners regeringar, därest den andel av Organisationens centralbudget, som anvisats en region, är otillräcklig för fullgörande av de regionala uppgifterna;
g) övriga uppgifter, som av Hälsovårdsförsamlingen, Styrelsen eller generaldirektören överlämnas till den regionala kommittén.
Artikel 51.
Den regionala byrån är under generaldirektören i Organisationen administrativt organ för den regionala kommittén. Den skall dessutom inom regionen genomföra Hälsovårdsförsamlingens och Styrelsens beslut.
Artikel 52.
Chef för den regionala byrån är en av Styrelsen i samförstånd med den regionala kommittén utsedd regional direktör.
Artikel 53.
Den regionala byråns personal utses på sätt, som överenskommes mellan generaldirektören och den regionala direktören.
Artikel 54.
Pan-Amerikanska hälsovårdsorganisationen, representerad av Pan-Amerikanska hälsovårdsbyrån och Pan-Amerikanska hälsovårdskonferenserna, och alla andra mellanstatliga regionala hälsovårdsorganisationer, som existera vid tiden för undertecknandet av denna akt, skola efter hand införlivas med Organisationen. Detta införlivande skall ske snarast möjligt genom gemensamma åtgärder, grundade på ömsesidigt, genom berörda organisationer uttryckt samtycke av vederbörande myndigheter.
Kapitel XII. Budget och utgifter.
Artikel 55.
Generaldirektören skall utarbeta och underställa Styrelsen Organisationens årliga budgetförslag. Styrelsen skall granska och underställa Hälsovårdsförsamlingen sådana budgetförslag tillsammans med de förslag Styrelsen må anse erforderliga.
Artikel 56.
Med förbehåll om överenskommelse mellan Organisationen och Förenta Nationerna skall Hälsovårdsförsamlingen granska och godkänna budgetför-
Bihang till riksdagens protokoll UH7. 1 sand. Nr 226. 2
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
slagen och fördela utgifterna på medlemmarna enligt en skala, som fastställes av Hälsovårdsförsamlingen.
Artikel 57.
Till Organisationen gjorda donationer och legat må mottagas och förvaltas av Hälsovårdsförsamlingen eller Styrelsen på uppdrag av församlingen, förutsatt att vid sådana gåvor eller legat fästade villkor kunna godtagas av Hälsovårdsförsamlingen eller Styrelsen och äro förenliga med Organisationens syfte och politik.
Artikel 58.
En särskild fond, varöver Styrelsen äger disponera, skall upprättas för att användas vid trängande fall och för bestridande av oförutsedda utgifter.
Kapitel XIII. Omröstning.
Artikel 59.
Varje medlem har en röst i Hälsovårdsförsamlingen.
Artikel 60.
a) Hälsovårdsförsamlingens beslut i viktiga frågor fattas med två tredjedelars höra: antagandet av konventioner eller överenskommelser, godkännandet av överenskommelser, varigenom Organisationen anknytes till Förenta Nationerna samt mellanstatliga organisationer och organ enligt artiklarna 69, 70 och 72 samt ändringar av denna stadga.
b) Beslut i andra frågor, däribland fastställande av ytterligare slag av frågor, som skola avgöras med två tredjedelars majoritet, fattas med bifall av flertalet av närvarande och röstande medlemmar.
c) I Styrelsens och Organisationens kommittéer sker omröstning i frågor av liknande art enligt bestämmelserna i momenten a) och b) av denna artikel.
Kapitel XIV. Av medlemsstaterna avgivna rapporter.
Artikel 61.
Varje medlem skall årligen till Organisationen avgiva rapport om de åtgärder, som vidtagits, och de framsteg som uppnåtts i fråga om förbättrandet av dess befolknings hälsa.
Artikel 62.
Varje medlem skall årligen avgiva rapport om de åtgärder, som vidtagits med anledning av de förslag, vilka av Organisationen framlagts för medlemmen, samt med anledning av konventioner, överenskommelser och föreskrifter.
Artikel 63.
Varje medlem skall skyndsamt till Organisationens kännedom bringa betydelsefulla lagar, föreskrifter, officiella rapporter och statistik angående hälsovård, vilka publicerats i vederbörande stat.
Artikel 64.
Varje medlem skall på sätt som Hälsovårdsförsamlingen bestämmer tillhandahålla statistiska och epidemiologiska rapporter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
19 Artikel 65.
Varje medlem skall på framställning av Styrelsen översända alla ytterligare upplysningar angående hälsovården, som må befinnas lämpliga.
Kapitel XV. Rättskapacitet, privilegier och immuniteter.
Artikel 66.
Organisationen skall inom varje medlems territorium åtnjuta sådan rättskapacitet, som må vara erforderlig för fullföljande av dess ändamål och fullgörande av dess uppgifter.
Artikel 67.
a) Organisationen skall inom varje medlems territorium åtnjuta de privilegier och immuniteter, som må befinnas nödvändiga för fullföljande av dess ändamål och fullgörande av dess uppgifter.
b) Medlemmars ombud, personer som utsetts till ledamöter av Styrelsen samt Organisationens tekniska och administrativa personal skola likaledes åtnjuta de privilegier och immuniteter som äro nödvändiga för att de i fullt oberoende må kunna fullgöra sina i samband med Organisationen stående uppgifter.
Artikel 68.
Rättskapacitet, privilegier och immuniteter skola närmare bestämmas i en särskild överenskommelse, som skall utarbetas av Organisationen i samråd med Förenta Nationernas generalsekreterare och avslutas mellan medlemmarna.
Kapitel XVI. Förhållandet till andra organisationer.
Artikel 69.
Organisationen skall anknytas till Förenta Nationerna såsom ett av de i artikel 57 av Förenta Nationernas stadga åsyftade fackorganen. Den eller de överenskommelser, varigenom Organisationen anknytes till Förenta Nationerna, skall godkännas av Hälsovårdsförsamlingen med två tredjedelars majoritet.
Artikel 70.
Organisationen skall upprätta effektiva förbindelser och nära samarbeta med sådana andra mellanfolkliga organisationer, som må befinnas önskvärda. Varje med sådan organisation avslutad formlig överenskommelse skall antagas av Hälsovårdsförsamlingen med två tredjedelars majoritet.
Artikel 71.
Organisationen må i angelägenheter inom dess behörighet vidtaga lämpliga åtgärder för konsultation och samverkan med icke-statliga internationella organisationer samt med vederbörande regerings samtycke med nationella, offentliga eller enskilda, organisationer.
Artikel 72.
Under förutsättning av Hälsovårdsförsamlingens godkännande med två tredjedelars majoritet må Organisationen från annan internationell organi-
20 Kurtgl. Maj:ts proposition nr 226.
sation eller institution, vars ändamål och verksamhet ligga inom ramen för Organisationens behörighet, övertaga sådana uppgifter, tillgångar och förpliktelser som kunna överlämnas till Organisationen genom internationella överenskommelser eller genom avtal, som kan godkännas av båda parter och som avslutas mellan respektive organisationers behöriga myndigheter.
Kapitel XVII. Ändringar.
Artikel 73.
Texten till föreslagna ändringar i denna stadga skall av generaldirektören delgivas medlemmarna minst sex månader före dess behandling av Hälsovårdsförsamlingen. Ändringar träda i kraft för alla medlemmar, när de antagits med två tredjedelars majoritet av Hälsovårdsförsamlingen och, i den ordning som de olika staternas författningar föreskriva, godkänts av två tredjedelar av medlemmarna.
Kapitel XVIII. Tolkning.
Artikel 74.
De engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texterna till denna stadga skola anses äga lika vitsord.
Artikel 75.
Varje fråga eller tvist beträffande tolkningen eller tillämpningen av denna stadga, som icke avgöres genom förhandlingar eller av Hälsovårdsförsamlingen, skall hänskjutas till den internationella domstolen i enlighet med domstolens stadga, såvida icke vederbörande parter överenskomma om annan form för avgörande.
Artikel 76.
På bemyndigande av Förenta Nationernas generalförsamling eller med stöd av mellan Organisationen och Förenta Nationerna träffade avtal äger Organisationen av den internationella domstolen begära rådgivande yttrande i varje rättsfråga, som uppstår inom Organisationens behörighet.
Artikel 77.
Generaldirektören äger att inför domstolen uppträda som ombud för Organisationen i samband med förhandlingar med anledning av sådan begäran om rådgivande yttrande. Han skall vidtaga åtgärder för målets framläggande inför domstolen, däribland åtgärder för utvecklandet av olika synpunkter på frågan.
Kapitel XIX. Ikraftträdande.
Artikel 78.
Denna stadga skall stå öppen för undertecknande eller anslutning av alla stater enligt bestämmelserna i kapitel III.
Artikel 79.
a) Stater kunna ansluta sig till denna stadga genom 1) undertecknande utan förbehåll för godkännande;
Kungl. Maj:ts proposition nr 226. 21
2) undertecknande med förbehåll för godkännande, åtföljt av anslutning; eller
3) enbart anslutning.
b) Anslutning sker genom deposition av ett officiellt dokument hos Förenta
Nationernas generalsekreterare.
Artikel 80.
Denna stadga träder i kraft, när tjugosex medlemmar av Förenta Nationerna enligt bestämmelserna i artikel 79 ha anslutit sig till densamma.
Artikel 81.
I överensstämmelse med artikel 102 av Förenta Nationernas stadga skall Förenta Nationernas generalsekreterare registrera denna stadga när den utan förbehåll för godkännande undertecknats av en stat eller vid den tidpunkt, då det första instrumentet om anslutning deponerats.
Artikel 82.
Förenta Nationernas generalsekreterare skall underrätta stater, som anslutit sig till denna stadga, om dagen för ikraftträdandet. Han skall likaledes underrätta dem om dagen för andra staters anslutning till stadgan.
Till bekräftelse härav hava de ombud, vilka därtill erhållit vederbörligt bemyndigande, undertecknat denna stadga.
Som skedde i New York den tjugoandra juli 1946 i ett enda exemplar på engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språken, därvid varje text äger lika vitsord. Originaltexterna skola deponeras i Förenta Nationernas arkiv. Förenta Nationernas generalsekreterare skall tillställa varje vid konferensen representerad regering bestyrkta avskrifter.
(Underskrifter)
överenskommelse mellan de vid internationella hälsovårdskonferensen i New York den 19 juni—den 22 juli 1946 representerade staterna.
De vid den internationella hälsovårdskonferensen den 19 juni 1946 i New York representerade regeringarna,
som överenskommit att en internationell organisation skall upprättas, vilken skall bära namnet Världshälsovårdsorganisationen,
som denna dag enats om en stadga för världshälsovårdsorganisationen och som beslutat att, i avvaktan på stadgans ikraftträdande och världshälsovårdsorganisationens upprättande såsom föreskrivits i stadgan, en interimskommission skall bildas, överenskomma om följande:
1. Härmed upprättas en interimskommission för världshälsovårdsorganisationen, bestående av följande aderton stater, vilka äro berättigade att utse personer att deltaga i densamma, nämligen Amerikas Förenta Stater, Australien, Brasilien, Brittiska Biket, Canada, Egypten, Frankrike, Indien, Jugoslavien, Kina, Liberia, Mexico, Nederländerna, Norge, Peru, De Socialistiska Bådsrepublikernas Union, Socialistiska Bådsrepubliken Ukraina och Venezuela. Envar av dessa stater bör till ledamot i interimskommissionen utse en på hälsovårdens område tekniskt kvalificerad person, vilken må åtföljas av ersättare och rådgivare.
2. Interimskommissionens uppgifter skola vara:
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
a) att sammankalla världshälsovårdsförsamlingens första sammanträde snarast möjligt, dock senast sex månader efter den dag, då Organisationens stadga trätt i kraft;
b) att förbereda och minst sex veckor före Hälsovårdsförsamlingens första sammanträde tillställa undertecknarna av denna överenskommelse den provisoriska dagordningen för detta sammanträde ävensom erforderliga, därtill hörande dokument och förslag, däribland
i) förslag med avseende å arbetsprogram och budget för Organisationens första år,
ii) utredning rörande platsen för Organisationens säte,
iii) utredning om fastställande av geografiska områden i och för slutligt upprättande av sådana regionala organisationer som avses i kapitel XI av stadgan med behörig hänsyn tagen till vederbörande regeringars synpunkter.
iv) utkast till finansiella föreskrifter och personalreglemente för godkännande av Hälsovårdsförsamlingen.
Vid genomförandet av bestämmelserna i detta moment skall behörig hänsyn tagas till Internationella hälsovårdskonferensens förhandlingar;
c) att inleda förhandlingar med Förenta Nationerna i syfte att utarbeta sådan överenskommelse eller sådana överenskommelser som avses i artikel 57 av Förenta Nationernas stadga och i artikel 69 av Organisationens stadga. Sådan överenskommelse eller sådana överenskommelser skola:
i) sörja för effektiv samverkan mellan de två organisationerna vid fullföljandet av deras gemensamma uppgifter;
ii) underlätta det i artikel 58 av Förenta Nationernas stadga avsedda samordnandet av Organisationens arbetsprogram och verksamhet med andra fackorgans; och
iii) att samtidigt hävda Organisationens oberoende inom dess behörighetsområde, sådant detta finnes angivet i Organisationens stadga;
d) att vidtaga alla erforderliga åtgärder för att från Förenta Nationerna till interimskommissionen överföra de Nationernas Förbunds hälsovårdsorganisation tillhörande uppgifter, verksamhetsgrenar och tillgångar, vilka tilldelats Förenta Nationerna;
e) att enligt bestämmelserna i det den 22 juli 1946 undertecknade protokollet rörande Internationella hälsovårdsbyrån vidtaga alla erforderliga åtgärder för överförande till interimskommissionen av byråns åligganden och uppgifter samt att föranstalta om de åtgärder, som må erfordras för att underlätta överförandet till världshälsovårdsorganisationen av byråns tillgångar och skulder, när Romöverenskommelsen av år 1907 upphör att gälla;
f) att vidtaga alla nödvändiga åtgärder för interimskommissionens övertagande av de åligganden och uppgifter, som anförtrotts åt Förenta Nationernas hjälp- och återuppbyggnadsadministration (UNRRA) genom Internationella Hälsovårdskonventionen av år 1944, angående ändring i Internationella Hälsovårdskonventionen den 21 juni 1926, protokollet angående förlängning av Internationella Hälsovårdskonventionen av år 1944, Internationella Hälsovårdskonventionen beträffande luftfarten av år 1944, angående ändring i Internationella konventionen beträffande
Kungi. Maj:ts proposition nr 226.
luftfarten den 12 april 1933 samt protokollet angående förlängning av Internationella hälsovårdskonventionen beträffande luftfarten av år 1944;
g) att träffa erforderliga avtal med Pan-Amerikanska hälsovårdsorganisationen och andra existerande mellanstatliga regionala hälsovårdsorganisationer i syfte att genomföra bestämmelserna i stadgans artikel 54, vilka avtal skola underställas Hälsovårdsförsamlingen för godkännande;
h) att skapa effektiva förbindelser samt inleda förhandlingar i syfte att avsluta överenskommelser med andra mellanfolkliga organisationer, på sätt i stadgans artikel 70 avses;
i) att utreda frågan om förbindelserna med icke-statliga internationella organisationer och med nationella organisationer i enlighet med stadgans artikel 71 samt träffa interimistiska uppgörelser om samråd och samverkan med sådana organisationer, som interimskommisionen må finna önskvärda;
j) att inleda förberedande åtgärder för revision, förenhetligande och stärkande av existerande internationella hälsovårdskonventioner;
k) att granska gällande system och vidtaga erforderliga förberedelser för
i) nästa tioårsrevision av de internationella listorna över dödsorsaker däribland de listor som antagits enligt den internationella överenskommelsen av år 1934 rörande statistik över dödsorsaker; och
ii) upprättandet av internationella listor över sjukdomsorsaker;
l) upprätta effektiva förbindelser med det ekonomiska och sociala rådet och de av dess kommissioner som må befinnas önskvärda, särskilt kommissionen för narkotiska droger; och
m) att beakta varje angeläget hälsovårdsproblem, som av någon regering bringas till dess kännedom, att med avseende å sådant problem bistå med teknisk rådgivning, att, då angelägna behov av hälsovård uppstå, därå fästa de regeringars och organisationers uppmärksamhet, vilka kunna vara i stånd att lämna hjälp, samt att vidtaga sådana åtgärder som kunna anses önskvärda för att samordna den hjälp vederbörande regeringar och organisationer må åtaga sig att lämna.
3. Interimskommissionen äger bilda sådana kommittéer som den finner önskvärda.
4. Interimskommissionen väljer ordförande och andra tjänstemän samt antager själv sin arbetsordning; den skall samråda med de personer, som kunna ifrågakomma för underlättande av dess arbete.
5. Interimskommisionen tillsätter en verkställande sekreterare som skall: a) vara dess högsta tekniska och administrativa tjänsteman;
h) vara självskriven sekreterare i interimskommissionen och i alla av densamma tillsatta kommittéer;
c) träda i direkt förbindelse med nationella hälsovårdande myndigheter i sådana former som kunna godkännas av vederbörande regering; och
d) fullgöra de övriga uppgifter och förpliktelser, som interimskommissionen bestämmer.
6. Verkställande sekreteraren skall inom ramen för det generella, av interimskommissionen givna bemyndigandet tillsätta sådan teknisk och administrativ personal, som kan vara erforderlig. Härvid skall han vederbörligen beakta de i artikel 35 av stadgan angivna principerna. Han skall taga hänsyn till önskvärdheten av att utse tjänstemän bland personalen i Nationernas Förbunds hälsovårdsorganisation, Internationella hälsovårdsbyrån
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
och hälsovårdsavdelningen inom Förenta Nationernas hjälp- och återuppbyggnadsadministration (UNRRA). Han äger utse tjänstemän och specialister, som ställts till förfogande av vederbörande regeringar. I avvaktan på rekryteringen och organiserandet av personalen äger han tillgodogöra sig sådant tekniskt och administrativt bistånd, som kan ställas till förfogande av generalsekreteraren i Förenta Nationerna.
7. Interimskommissionen skall hålla sitt första sammanträde i New York omedelbart efter det den tillsatts och skall därefter sammanträda så ofta det erfordras, dock minst en gång var fjärde månad. Vid varje sammanträde skall interimskommissionen bestämma platsen för nästa sammanträde.
8. Kostnaderna för interimskommissionen skola bestridas av medel, som tillhandahållas av Förenta Nationerna, och för detta ändamål skall interimskommissionen träffa erforderliga avtal med Förenta Nationernas behöriga myndigheter. Skulle dessa medel icke förslå, äger interimskommissionen mottaga förskott från regeringarna. Utanordnade förskott må avdragas från vederbörande regeringars bidrag till Organisationen.
9. Verkställande sekreteraren skall utarbeta och interimskommissionen skall granska och fastställa förslag till budget:
a) för tiden från interimskommissionens upprättande fram till den 31 december 1946, och
b) för följande perioder i mån av behov.
10. Interimskommissionen skall till Häisovårdsförsamlingen vid dess första sammanträde avgiva rapport över sin verksamhet.
11. Interimskommissionen skall upphöra efter beslut av Häisovårdsförsamlingen vid dess första sammanträde, vid vilken tidpunkt interimskommissionens egendom och arkiv samt den personal som kan anses erforderlig skall överflyttas till Organisationen.
12. Detta avtal träder i kraft för alla undertecknare denna dag.
Till bekräftelse härav hava de ombud, vilka därtill erhållit vederbörligt bemyndigande, undertecknat detta avtal på engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språken, därvid varje text äger lika vitsord.
New York den tjugoandra juli 1946.
(Underskrifter)
Protokoll angående Internationella Hälso vårdsbyrån.
Artikel 1.
De regeringar, som underteckna detta protokoll, äro, såvitt dem angår, ense därom att Internationella hälsovårdsbyråns åligganden och uppgifter, såsom dessa angivits i den i Rom den 9 december 1907 undertecknade"överenskommelsen, skola fullgöras av världshälsovårdsorganisationen eller dess interimskommission och att de, med förbehåll för existerande internationella förpliktelser, skola vidtaga nödvändiga åtgärder för att uppfylla detta syfte.
Artikel 2.
Parterna i detta protokoll överenskomma vidare att, såvitt dem angår, från den dag då detta protokoll träder i kraft de åligganden och uppgifter, som ankomma pa byran enligt de i Bilaga I angivna internationella överenskommelserna, skola fullgöras av Organisationen eller dess interimskommission.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
25 Artikel 3.
Överenskommelsen av år 1907 skall upphöra att gälla och byrån upplösas, när alla till överenskommelsen anslutna parter samtyckt till dess upphörande. Det skall vara underförstått att varje regering, som är ansluten till överenskommelsen av år 1907, genom att ansluta sig till detta protokoll samtyckt till upphävandet av överenskommelsen av år 1907.
Artikel 4.
Parterna i detta protokoll överenskomma vidare, att, därest alla deltagare i överenskommelsen av år 1907 icke den 15 november 1949 samtyckt till dess upphörande, de då med tillämpning av artikel 8 i överenskommelsen av år 1907 skola uppsäga densamma.
Artikel 5.
Varje regering, som är ansluten till överenskommelsen av år 1907 och icke undertecknat detta protokoll, kan när som helst ansluta sig till protokollet genom att tillställa Förenta Nationernas generalsekreterare en handling innefattande anslutning; om dylik anslutning underrättar generalsekreteraren samtliga undertecknare och andra regeringar, som ha anslutit sig till protokollet.
Artikel 6.
Regeringar kunna ansluta sig till detta protokoll genom
a) undertecknande utan förbehåll för godkännande;
b) undertecknande med förbehåll för godkännande, åtföljt av anslutning; eller
c) enbart anslutning.
Anslutning sker genom deposition av ett officiellt dokument hos Förenta Nationernas generalsekreterare.
Artikel 7.
Detta protokoll träder i kraft, när tjugo till överenskommelsen av år 1907 anslutna regeringar anslutit sig till detsamma.
Till bekräftelse härav ha av sina respektive regeringar vederbörligen bemyndigade ombud undertecknat föreliggande protokoll, vilket är avfattat på engelska och franska språken, båda texterna med lika vitsord, i ett enda original, som skall deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare. Autentiska avskrifter skola av Förenta Nationernas generalsekreterare tillställas var och en av de undertecknande och anslutna regeringarna och varje annan regering, vilken vid tidpunkten för detta protokolls undertecknande är ansluten till överenskommelsen av år 1907. Generalsekreteraren skall så snart som möjligt underrätta envar av parterna i detta protokoll om tidpunkten för dess ikraftträdande.
New York den tjugoandra juli 1946.
(Underskrifter)
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 226.
20 Kungi. Maj.ts proposition nr 226.
Bilaga I.
1. Internationella Hälsovårdskonventionen den 21 juni 1926.
2. Konvention angående ändring i Internationella Hälsovårdskonventionen den 21 juni 1926, undertecknad den 31 oktober 1938.
3. Internationella Hälsovårdskonventionen av år 1944, angående ändring i Internationella Hälsovårdskonventionen den 21 juni 1926.
4. Protokoll angående förlängning av Internationella Hälsovårdskonventionen av år 1944 (öppet för undertecknande den 23 april 1946; i kraft den 30 april 1946).
5. Internationella Hälsovårdskonventionen beträffande luftfarten den 12 april 1933.
6. Internationella Hälsovårdskonventionen beträffande luftfarten av år 1944, angående ändring i Internationella Hälsovårdskonventionen beträffande luftfarten den 12 april 1933.
7. Protokoll angående förlängning av Internationella Hälsovårdskonventionen beträffande luftfarten av år 1944 (öppet för undertecknande den 23 april 1946; i kraft den 30 april 1946).
8. Internationell överenskommelse rörande vissa lättnader för sjömän vid behandling för könssjukdom, Bryssel den 1 december 1924.
9. Andra Internationella Opiumkonventionen, Geneve den 19 februari 1925.
10. Konvention angående begränsning av tillverkningen och reglering av distributionen av narkotiska ämnen och beredningar, Geneve den 13 juli 1931.
11. Konvention angående serum mot difteri, Paris den 1 augusti 1930.
12. Internationell konvention för ömsesidigt skydd mot denguefeber, Athen den 25 juli 1934.
13. Internationell överenskommelse angående upphävande av skyldighet att förete sundhetspass för fartyg, Paris den 22 december 1934.
14. Internationell överenskommelse angående avskaffande av konsulatvisering av sundhetspass för fartyg, Paris den 22 december 1934.
15. Internationell överenskommelse angående transport av lik, Berlin den 10 februari 1937.
Iluns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1917 716582