('angående för\xad slag till förordning rörande förkortning av utbild\xad ningstiden för vissa värnpliktiga in. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 227. 1

tfr 227.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående för­ slag till förordning rörande förkortning av utbild­ ningstiden för vissa värnpliktiga in. m.; given Stock­ holms slott den 21 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att dels antaga härvid fogade förslag till förordning rörande förkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga, dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen före­ dragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 227. 773 U

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Förslag

till

Förordning

rörande förkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga.

Härigenom förordnas, att beträffande utbildningstiden för dels de värn­ pliktiga, som påbörjat eller påbörja första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd efter den 31 mars 1947, dels och de värnpliktiga i övrigt, beträffande vilka Kungl. Maj:t sådant förordnar,-skola tills vidare gälla följande avvikelser från bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen. 1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen föreskriven första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd skall förkortas med trettio dagar, i följd varav armén, kustartilleriet eller flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring under trehundratrettio dagar samt flottan tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i en följd under f y rall undrat jugu dagar eller första tjänstgöring under trehundranittio dagar. Flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra en repetitionsövning om trettio dagar i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen. 2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom. D värnpliktslagen avses, skall fullgöra tjänstgöring under sammanlagt högst sexhundra dagar.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 227. 3

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i stats­ rådet å Stockholms slott den 21 mars 1947.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden W igforss , S köld , Q tjensel , D anielson , V ougt , Z etterberg , N ilsson , S träng , M ossberg , "W eijne . Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, fråga om provisorisk för­ kortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga m. m. och anför därvid följande. I skrivelse den 19 februari 1947 har överbefälhavaren framlagt utredning med förslag till provisorisk avkortning av utbildningstiden för vissa värn­ pliktiga. över förslaget har 1945 års för svar skommitté efter remiss den 25 i samma månad avgivit utlåtande. I särskilda skrivelser den 19 februari och den 10 mars 1947 ha arméför­ valtningen och marinförvaltningen hemställt om anvisande av medel för vid­ tagande av vissa åtgärder för effektivisering av de värnpliktigas utbildning. Dessa frågor torde nu böra i ett sammanhang upptagas till behandling.

Gällande bestämmelser.

Enligt 1941 års värnpliktslag (SES 1941:967) är utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet 450 dagar, däri inberäknat tid för i veder­ börlig ordning anbefallda övningsuppehåll. Såsom närmare framgår av 27 § 1 mom. A värnpliktslagen fullgöres tjänst­ göringen av armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig med en första tjänstgöring, i en följd eller i två omgångar, om 360 dagar, två. repetitionsövningar om vardera 30 dagar samt en efterutbildningsövning om likaledes 30 dagar. Flottan tilldelad värnpliktig fullgör tjänstgöringen antingen i en följd eller ock med en första tjänstgöring om 420 dagar. Av flygvapnet till­ delad värnpliktig fullgöres tjänstgöringen med en första tjänstgöring om 360 dagar, en repetitionsövning om 60 dagar eller två dylika övningar om var­ dera 30 dagar samt en efterutbildningsövning om 30 dagar. Beträffande värnpliktiga i handräckningstjänst äger Konungen besluta om annan fördelning av den angivna utbildningstiden. I 27 § 1 mom. B—D meddelas bestämmelser rörande fortsatt utbild­ ning m. m. för vissa särskilda kategorier av värnpliktiga. Så­ lunda är värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer eller under­ officer vid armén eller kustartilleriet eller till underofficer vid flygvapnet, skyldig att, utöver den i det föregående angivna tjänstgöringstiden, efter första tjänstgöringens avslutande fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbild­

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

ning till officer under högst 360 dagar och för utbildning till underofficer under högst 180 dagar. Vidare äro marinen tilldelade värnpliktiga med viss angiven utbildning skyldiga att undergå fortsatt utbildning under en tid av 120 dagar, fördelad på två repetitionsövningar om vardera 60 dagar. Slut­ ligen ha särskilda bestämmelser meddelats rörande värnpliktiga som idka studier för utbildning till läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller ingenjör m. fl. Värnpliktiga av dessa kategorier kunna sålunda åläggas fullgöra fort­ satt tjänstgöring under högst 180 dagar, varjämte Kungl. Maj:t äger för­ ordna, att den för värnpliktiga i allmänhet föreskrivna tjänstgöringstiden om 450 dagar skall, med rätt till avbrott för studiernas fullföljande, fullgöras med dels soldat- och befälsutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring.

Överbefälhavarens utredning.

Inledning.

Överbefälhavaren har meddelat, att i september 1946 inom högkvarteret påbörjats undersökningar rörande de värnpliktigas utbildningstid. För ända­ målet hade överbefälhavaren tillsatt en kommitté bestående av representanter för de tre försvarsgrenarna med inspektören för infanteriet och kavalleriet, översten K. G. Berggren, som ordförande. Kommittén skulle närmast utreda möj­ ligheterna att genom olika anordningar nedbringa övningstiden och i samband därmed även undersöka, huruvida de frivilliga försvarsorganisationerna kunde mera effektivt utnyttjas och deltagande i deras verksamhet kompenseras i form av förkortad övningstid. Kommittén hade ännu icke avgivit fullständig rapport. Ordföranden hade dock inför överbefälhavaren redogjort för resul­ tatet av de undersökningar, som gällde övningstidens längd.

Utbildningsmål m. m. vid utbildning enligt 1941 års värnpliktslag.

Den av överbefälhavaren tillsatta kommittén har i sina överväganden bland annat utgått från de utredningar, som lågo till grund för 1941 års värnplikts­ lag1, samt de motiv för nuvarande utbildningstid, som i samband därmed fram­ lades. I överbefälhavarens skrivelse anföres härom följande. Med hänsyn till det allmänna målet för utbildningen vid armén, att bi­ bringa soldaterna sådana kunskaper och färdigheter att krigsorganiserade en­ heter omedelbart efter mobilisering vore krigsdugliga, ansågs en första tjänst­ göring vid infanteriet av 15 månader erforderlig. På grund av de betydande olägenheter och de störa kostnader, vilka skulle vara förenade med denna tjänstgöringstid, som skulle göra det nödvändigt att under 3 månader av året ha två åldersklasser samtidigt under utbildning, ansåg man sig emeller­ tid böra pressa ned utbildningstiden till 12 månader. Genom att tillgodose behovet av repetitionsövningar (till antalet två) och genom att vidtaga alla åtgärder för att göra utbildningsarbetet effektivt — främst med hjälp av en tillräcklig och kvalitativt högtstående befälskader — skulle emellertid olägen­ heterna med denna beskärning av tiden för första tjänstgöringen minskas.

1 Se proposition 1941: 318.

Kungl. Maj:ts proposition nr 227. 5

Beträffande första tjänstgöringens längd för övriga truppslag vid armén förelågo inga väsentligt skiljaktiga krav. En ifrågasatt differentiering av övningstiden kunde komma att medföra betydande olägenheter ur utbildningssynpunkt. Fastställdes en kortare övningstid för visst truppslag eller för vissa grupper värnpliktiga, uppstodo svårigheter dels att inpassa utbildningen på sådant sätt, att samövning med andra truppslag eller andra förband kunde komma till stånd i erforderlig utsträckning, dels att inrymma vinterutbild­ ningen i de värnpliktigas första tjänstgöring. Frågan borde dock upptagas till förnyad prövning, då tillräckliga erfarenheter vunnits från 12-månadersutbildningen. Beträffande flottans värnpliktiga framhölls särskilt, att de sjömanshusin­ skrivna värnpliktiga under hela sin värnpliktstid skulle tillhöra flottan, medan övriga värnpliktiga småningom skulle omskolas vid armén. Första tjänst­ göringen borde för de förra vara 15 månader och för de senare 14. Den fem­ tonde månaden skulle för kategorien övriga värnpliktiga användas för nämnda omskolning. I övrigt skulle repetitions- och efterutbildningsövningar icke äga rum. Kustartilleriets värnpliktiga borde utbildas i huvudsak enligt för armén angivna grunder. Beträffande flygvapnets värnpliktiga borde utbildningstiden, på grund av tjänstgöringens speciella natur, uppdelas i allmän militärutbildning samt fack­ utbildning och fortsatt tjänstgöring. På grund av flygmaterielens utveck­ ling hade flygstationstjänsten, framför allt i fält, kommit att ställa så höga krav på den personal, som skulle underhålla och klargöra materielen, att en första utbildningstid av 12 månader ansågs erforderlig.

Erfarenheter av 1941 års värnpliktslag.

1941 års värnpliktslag trädde i kraft den 1 januari 1942. Genom provi­ soriska bestämmelser tillämpades den dock i praktiken från och med in­ ryckningen till första tjänstgöring våren 1941. Fem åldersklasser ha sålunda hittills erhållit en första tjänstgöring om 12 månader vid armén, kustartille­ riet och flygvapnet samt 14 eller 15 månader vid flottan. Repetitionsövningar lra endast ägt rum i mycket begränsad omfattning, eftersom de värnpliktiga fått tillgodoräkna sig viss beredskapstjänstgöring åren 1939—1945 såsom fullgjord repetitions- eller efterutbildningsövning. Yid ett bedömande av hittills vunna erfarenheter av den i 1941 års värn­ pliktslag fastställda utbildningstiden måste, enligt vad från kommitténs sida anförts, vissa särskilda förhållanden beaktas. Härom har anförts följande. Utbildningen har intill sommaren 1945 ägt rum samtidigt som beredskapsförband varit organiserade i större eller mindre omfattning. Yid dessa för­ band har en stor del av det kvalificerade befälet tagits i anspråk och där­ igenom undandragits utbildningsarbetet med rekrytklasserna på fredsförläggningsplatserna. Försvarets stora utökning under beredskapsåren har även gjort att befälskadrarna icke kunna sägas vara av den kvalitet, med vilken försvarsutredningen räknade för ett effektivt utnyttjande av utbildningstiden. Icke heller ha dessa kadrar ännu nått planenlig styrka. Med hänsyn till vad sålunda anförts förelåge, enligt vad vidare framhållits, betydande svårigheter att slutgiltigt bedöma värdet av 12-månaders- (vid flottan 14—15-månaders-) utbildningen. Följande erfarenheter hade dock redan-nu kunnat göras.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

Beträffande armén giva gjorda iakttagelser och tillgängliga inspektions­ rapporter vid handen, att för utbildningen uppställda mål i allmänhet icke kunnat helt nås. De särskilda svårigheter i fråga om utbildningsbefäl, varmed armén haft att kämpa, torde vara främsta anledningen till det mindre till­ fredsställande resultatet. Yid flottan har man, trots specialisering och uppgivande av vissa utbildningsavsnitt, endast med svårighet hunnit bibringa de värnpliktiga de fär­ digheter, som krävas för att handhava den dyrbara materielen och trygga kravet på driftsäkerheten. Yid kustartilleriet har utbildningstiden -—- liksom vid armén — icke varit fullt tillräcklig för att medgiva utbildning i den omfattning, som förutsattes i 1942 års försvarsbeslut. Sålunda har specialisering måst genomföras i högre grad än vad som avsetts, samtidigt som inom vissa övningsgrenar en för re­ sultatet menlig forcering av utbildningen framtvingats. Endast vid flygvapnet har med nuvarande målsättning för de värnpliktigas utbildning övningstiden visat sig vara tillräcklig. Dessa erfarenheter hade, enligt vad kommittén anfört, helt naturligt tvingat till oavlåtliga överväganden av möjligheterna att rationalisera utbildningen och till upprepade jämkningar i utbildningsföreskrifterna. Detta arbete på att söka effektivisera utbildningen fortginge också, alltjämt inom staber och för­ band. Av naturliga skäl räknades därvid med nu lagstadgad utbildningstid och närmast med det svårbemästrade problem, som redan 1941 års försvarsutredning antytt, att -— vid armén och kustartilleriet — inom ramen för 12 månaders utbildning nå de mål, som bedömts kräva en tid av 15 månader.

Av kommittén framlagda förslag.

Från kommitténs sida har framhållits, att det, då i detta läge ställts krav på en utredning av möjligheterna att förkorta utbildningstiden, måhända legat närmast till hands att främst taga frågan om en sänkning av utbildnings­ målen under övervägande. Då emellertid de allmänna riktlinjer, som med­ delats i direktiven till 1945 års försvarskommitté, skulle ligga till grund för utredningsarbetet och dessa riktlinjer, av fullgoda skäl, icke förutsatte någon minskning i kraven på förbandens allmänna kvalitet, syntes en sänkning av utbildningsmålen kunna ifrågasättas endast i fråga om detaljer, som icke i nämnvärd grad kunde inverka på förbandens krigsduglighet. Efter att ha ingående granskat gällande utbildningsbestämmelser m. m. mot i det föregående angiven bakgrund har kommittén kommit till den upp­ fattningen, att vid armén och kustartilleriet tiden för första tjänstgöringen i och för sig icke borde minskas i förhållande till nuvarande 12 månader. Gäl­ lande utbildningsmål kunde nämligen i stort sett icke sänkas utan att för­ bandens krigsduglighet märkbart nedginge. Emellertid har kommittén ansett en minskning av vämpliktstiden med en månad böra prövas av följande skäl. Nuvarande förhållanden med en året runt utan uppehåll pågående utbild­ ning, med utryckningen för en åldersklass omedelbart följd av inryckningen för nästa, äro icke gynnsamma för den effektivisering av utbildningsarbetet, som allmänt eftersträvas. Ett uppehåll av cirka en månads längd mellan ut-

Kungl. Maj:ts pr o-position nr 227. 7

och inryckningarna av två på varandra följande åldersklasser skulle därför bland annat bereda önskvärd men nu icke disponibel tid för övningsplanläggning samt framför allt befälsutbildning, syftande bland annat till att överlag höja befälets förmåga såsom utbildare för de värnpliktiga och direkt förbereda befälskadern för dess närmaste uppgifter. Ett dylikt uppehåll skulle — i förening med att vissa andra olägenheter med nuvarande ordning undan­ röjdes — indirekt ha ett sådant värde även för utbildningen av de värnplik­ tiga, att det sannolikt skulle motivera eu minskning av tiden för första tjänst­ göringen vid armén och kustartilleriet från 12 till omkring 11 månader. Kom­ mittén förordar därför, att en minskning efter dessa grunder prövas, under framhållande av att med i stort sett bibehållna utbildningsmål och därmed bevarad krigsduglighet detta dock förutsätter, att utbildningens omfattning något begränsas — främst på bekostnad av mera civilbetonade inslag —- samt att övningsanslagen höjas så att de medgiva effektivare utbildningsmetoder. Ehuru utbildningstiden för värnpliktiga uttagna för utbildning till under­ officerare och officerare för närvarande visat sig vara i stort sett lämpligt avvägd, böra dessa kategorier dock av praktiska och psykologiska skäl få sin första tjänstgöring avkortad på samma sätt som övriga värnpliktiga. I kraven på repetitions- och efterutbildningsövningarnas antal och längd synas icke några eftergifter kunna göras.

Beträffande flottan har kommittén funnit, att en minskning av nuvarande övningstid till 14 månader för sjömanshusinskrivna och 13 månader för öv­ riga värnpliktiga syntes medgiva en godtagbar utbildning, om vissa rationaliseringsåtgärder vidtoges. Även för flygvapnet har föreslagits en minskning av utbildningstiden med en månad, varvid dock förutsatts, att en repetitionsövning skall fullgöras i omedelbar följd med den första tjänstgöringen om 11 månader. I denna fråga har närmare anförts följande. Storleken av flygvapnets årliga kontingent av värnpliktiga är främst mo­ tiverad av det behov av arbetskraft vid förbanden, som förefinnes r fred. Ur ren utbildningssynpunkt vore det vid flygvapnet möjligt att minska tiden toi första tjänstgöringen till Vh månader. För att härvid täcka behovet av arbetskraft året runt skulle emellertid värnpliktskontingenten behova för­ dubblas. Detta skulle i fred medföra minskade utbildningskontmgenter for armén, varjämte vid mobilisering flygvapnet skulle få ett betydande oveiskott på värnpliktiga, som på grund av sin speciella utbildning icke kunde utnyttjas på annat håll inom krigsorganisationen, medan vid armén personaltillgången skulle minskas i motsvarande grad. På grund av dessa betydande olägenheter bör en dylik förkortning av utbildningstiden icke ifrågakomma. En minskning av första tjänstgöringen med. en månad, såsom för armén och marinen förordats, utan ökning av värnpliktskontingenten, skulle medlura bristande tillgång på arbetskraft vid flygförbanden under närmast en månad av året. Denna tidsperiod kan emellertid täckas, därest de värnpliktiga fullgöra en repetitionsövning i omedelbar följd med sin första tjänstgöring. En "dylik lösning kan komma att medföra vissa svårigheter, närmast då det gäller att tillgodose särskilda större behov av markpersonal för flygvapenövningar m. m., men synes dock av kommittén kunna förordas.

Kommittén har sammanfattningsvis såsom resultat av sitt uppdrag anfört, att en måttlig begränsning av de värnpliktigas övningstid — dock endast under vissa bestämda förutsättningar — synes möjlig utan allvarligare minsk­

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

ning i den effekt, som nuvarande utbildningstid visat sig kunna åstadkomma, att övningstiden vid armén och marinen dock icke kan utan allvarlig kvali­ tetssänkning hos förband och övriga enheter minskas med i allmänhet mera än omkring en månad, att övningstiden vid flygvapnet torde kunna nedbringas med en månad, därest en repetitionsövning fullgöres i omedelbar följd med första tjänst­ göringen, ävensom att en differentiering av övningstiden försvarsgrenar, truppslag och värnpliktskategorier emellan i allmänhet icke synes motiverad.

Överbefälhavarens förslag till förkortning av u tbildnin gs tiden.

Överbefälhavaren har framhållit, att kommitténs utredning gåve stöd för antagandet, att övningstiden möjligen skulle kunna minskas med en månad under förutsättning av att vissa rationaliseringsåtgärder vidtagas. Överbefäl­ havaren vore dock icke beredd att avgiva ett bestämt omdöme härom, förrän det genom försök blivit utrönt, huruvida de teoretiska övervägandena vore hållbara i praktiken. Försök med avkortad utbildningstid syntes därför böra anställas. En avkortning av de värnpliktigas första tjänstgöring kunde beräknas till­ föra arbetsmarknaden ett betydande antal arbetsdagar. Med hänsyn till rå­ dande brist på arbetskraft inom landet syntes det därför vara ett samhälls­ intresse att så snart som möjligt påbörja nyssnämnda försök. Överbefälhavaren hade följaktligen ansett sig redan nu böra framlägga förslag därom utan att avvakta resultaten av 1945 års försvarskommittés överväganden rörande ut­ bildningstidens framtida längd. För att försöken skulle kunna tillmätas verkligt värde, borde de utsträckas över relativt lång tidrymd, förslagsvis åren 1947—1948. Ehuru det vore önsk­ värt att låta försöken omfatta två hela åldersklasser (1946 och 1947), hade detta visat sig mindre lämpligt, främst med hänsyn till de varierande tid­ punkterna för tjänstgöringens påbörjande för olika kategorier inom en och samma åldersklass, överbefälhavaren hade sålunda funnit det bäst att be­ gränsa försöken till att i princip omfatta de värnpliktiga, som inryckte (hade inryckt) till första tjänstgöring efter den 1 september 1946 och före den 31 augusti 1948. Huvuddelen av de värnpliktiga, som avsåges för utbildning i specialtjänst, fullgjorde sin tjänstgöring i omgångar under en lång följd av år. I regel infölle under åren 1947—1948 endast den del av övningstiden, som ägnades åt soldat- och befälsutbildning. Den tid, som anslagits därför, vore så begränsad, att den icke för närvarande syntes kunna avkortas ytterligare. En minskning om 30 dagar borde därför göras först på den fortsatta tjänstgöringen (facktjänstgöringen) på sätt som närmare borde bestämmas i kommandoväg efter förslag från vederbörande försvarsgrenschefer. Beträffande förslagets konsekvenser i kostnadshänseende har överbefäl­ havaren anfört, att enligt av försvarsgrenscheferna verkställda preliminära

Iiungl. Maj:ts proposition nr 227. 9

undersökningar å ena sidan besparingarna på anslagen för värnpliktigas av­ löning, utrustning och underhåll m. in. årligen kunde uppskattas till 3 300 000 kronor för armén, 770 000 kronor för marinen och 700 000 kronor för flyg­ vapnet, varvid sistnämnda budgetvinst dock uppkomme först under åren 1949—1950. Angivna anslag under budgetåret 1947/48 kunde således minskas med sammanlagt i runt tal 4 070 000 kronor. Å andra sidan borde anslagen lör undervisning och övningar m. fl. — för att möjliggöra de erforderliga rationaliseringsåtgärderna m. m. — tillföras ytterligare cirka 3 150 000 kronor för arméns, 720 000 kronor för marinens och 100 000 kronor för flygvapnets del eller sammanlagt i runt tal cirka 3 970 000 kronor. De ifrågasatta försöken syntes sålunda — med reservation för vad som kunde framkomma under det fortsatta utredningsarbetet — kunna leda till vissa önskvärda besparingar, varav dock huvuddelen uppkomme först under budgetåret 1949/50. Överbefälhavaren har i detta sammanhang understrukit vikten av att åt­ gärder vidtoges i syfte att avhjälpa den befälsbrist, som nu vore rådande och som eljest kunde äventyra utbildningsresultatet.

Utlåtande av 1945 års försvarskommitté.

Försvarskommittén har anfört att, då den utredning rörande försvarsorga­ nisationens utformande vid olika kostnadsalternativ, som jämlikt chefens för försvarsdepartementet beslut den 21 juni 1946 skulle verkställas av öveibefälhavaren, ännu icke slutförts, försvarskommittén icke för närvarande vore beredd att taga ställning till frågan om övningstidens längd i en ny försvarsordning. Detta borde emellertid enligt försvarskommitténs mening icke ut­ göra hinder för provisoriska åtgärder i syfte att avkorta övningstiden i den utsträckning som det av den militära ledningen ansåges möjligt. Med ut­ gångspunkt härifrån ville försvarskommittén — som satts i tillfälle att taga del av den utredning rörande de värnpliktigas övningstid, som den av över­ befälhavaren för ändamålet tillsatta kommittén verkställt för sin del till­ styrka avlåtande av förslag till riksdagen om en avkortning av övningstiden med 30 dagar för de i överbefälhavarens skrivelse omförmälda värnpliktiga. Yad angår den ifrågasatta dispositionen av de medel, som kunna inbesparas genom den sålunda förordade avkortningen av övningstiden, har föisvaiskommittén icke haft något att erinra mot att nämnda medel i mån av behov finge användas för en effektivisering av utbildningen.

Framställningar om medelsanvisning för rationalisering av utbildningen.

Såsom nyss anförts har utbildningstidens avkortning enligt överbefäl­ havarens skrivelse beräknats för budgetåret 1947/48 medföra besparingar å anslag till värnpliktigas avlöning, utrustning och underhåll m. m. å tillhopa 4 070 000 kronor, varav 3 300 000 kronor för armén och 770 000 kronor för marinen. Arméförvaltningen, som beräknat angivna besparingar för arméns del till 3 450 000 kronor, har, efter samråd med försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning och arméns fortifikationsförvaltning, hemställt, att för

Kungl. Maj:ts proposition nr 227. 13

truppförband innehar för närvarande icke tillräckligt av materiel för bedri­ vande av effektiv film- och bildbandsundervisning. Marinförvaltningen har framhållit, att den materielanskaffning, för vilken medel äskats, avsåge undervisningsmateriel av teknisk natur. I enlighet med de i årets statsverksproposition angivna nya grunderna för anslagsuppställningen skulle kostnader av denna natur bestridas av anslaget Marinen: An­ skaffning av artillerimateriel m. m. Kostnaderna för anordnande av skjutbanor in. m. borde bestridas över kapitalbudgeten. Marinförvaltningen förutsatte, att dessa arbeten skulle få komma till utförande utan att med anledning därav någon inskränkning skulle behöva göras i andra för de närmaste åren plane­ rade arbeten. Såsom av det sagda framgår har fråga uppkommit om provisorisk avkort- Departements ning av övningstiden för värnpliktiga. En dylik avkortning bör icke få med- chefen föra en kvalitativ försämring av utbildningsresultatet, och för utbildningen böra sålunda även i fortsättningen uppställas i stort sett samma mål som nu. En effektivisering av utbildningen är därför erforderlig, om en förkort­ ning av övningstiden skall genomföras. I sådant syfte ha under det senaste året vissa försök bedrivits inom olika delar av försvaret. Försöken komma att intensifieras och därvid bedrivas efter flera olika riktlinjer. Bland annat skall undersökas i vad mån de värnpliktigas intresse av en förkortad utbild­ ningstid kan utnyttjas för att vinna ett snabbare utbildningsresultat. Det må i detta sammanhang framhållas, att enligt en av 1945 års militärut­ redning föranstaltad attitydundersökning bland värnpliktiga under utbild­ ning ett betydande antal ansett, att de uppnådda utbildningsresultaten skulle ha kunnat vinnas på kortare tid. En sådan inställning medför otvivelaktigt en benägenhet att slappna av. Härtill kommer, att uttagningen till befälsutbildning med avsevärt förlängd utbildningstid, oaktat den nyligen beslu­ tade fördubblingen av premierna till de befälsutbildade, i många fall torde föranleda en medveten begränsning av de värnpliktigas prestationer under utbildningen. En på en gång snabb och effektiv utbildning lärer sålunda icke kunna vinnas utan att de värnpliktiga bringas att i ökad omfattning själva medverka till resultatet. Att lösa denna uppgift framträder som sär­ skilt angeläget under trycket av de svårigheter som bristen på arbetskraft skapat för produktionen i vårt land. Att för försvarets del icke tages i an­ språk större del av de produktiva åldrarnas tid och arbetskraft än nödvän­ digt är ter sig sålunda som ett nationalekonomiskt önskemål, vilket kräver uppmärksamhet i väl så hög grad som kravet på budgetekonomiska bespa­ ringar. Jag utgår alltså från att de pågående och planerade försöken samt om­ prövningen av denna fråga skola bedrivas från förutsättningen att övningstiden skall förkortas så långt detta är möjligt vid tillämpning av effektiva utbild­ ningsmetoder och med beaktande av de krav som ur beredskapssynpunkt uppställas. I avvaktan på fortsatta överväganden rörande övningstidens längd anser jag i likhet med överbefälhavaren, att en provisorisk förkortning av övningstiden med en månad nu bör ske. Härigenom ernås, såsom av utred-

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

ningen framgår, påtagliga fördelar ur utbildningssynpunkt därigenom att tid vinnes för planläggning av utbildningsarbetet m. m. Förkortningen bör, på sätt av överbefälhavaren förordats, för huvuddelen av de värnpliktiga avse dessas första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), varvid dock för flygvapnets del förutsättes, att de värnpliktiga i omedelbar följd med första tjänstgöringen fullgöra en repetitionsövning. I fråga om värnpliktiga, som avses i 27 § 1 mom. 1) värnpliktslagen — värnpliktiga i specialtjänst — torde såsom överbefäl­ havaren framhållit förkortningen av tjänstgöringstiden som regel böra avse vederbörandes facktjänstgöring eller motsvarande tjänstgöring. Någon minsk­ ning av utbildningens mera civilbetonade inslag synes icke behöva föranledas av tjänstgöringstidens avkortning med allenast en månad. Överbefälhavaren har föreslagit, att den avkortning av övningstiden, var­ om här är fråga, skall genomföras i form av försök med de värnpliktiga, som inrycka (inryckt) till tjänstgöring under tiden den 1 september 1946—den 31 augusti 1948. Häremot har jag i huvudsak intet annat att erinra än att det icke synes vara erforderligt att nu ta ställning till frågan hur länge den övningstid skall gälla, som kommer att tillämpas under den nya ordningen. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att pröva vilka kategorier av de nu tjänst­ görande värnpliktiga, som böra erhålla kortare övningstid. Då de jämkningar i fråga om övningstidens längd, som här förutsatts, av­ ses skola erhålla provisorisk karaktär, bör ändring av värnpliktslagen icke nu ifrågakomma. Bestämmelser i ämnet torde i stället böra sammanfattas i en förordning, som bör föreläggas riksdagen för antagande. I enlighet härmed har inom försvarsdepartementet utarbetats förslag till förordning rörande förkort­ ning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Förkortningen av övningstiden kommer att medföra minskad belastning å anslagen till penning- och familjebidrag till de värnpliktiga samt till mathåll­ ning, sjukvård, beklädnad m. m. Kostnadsminskningarna ha för budgetåret 1947/48 beräknats till omkring 4 000 000 kronor. För riksdagen ha redan framlagts förslag för budgetåret 1947/48 rörande så gott som samtliga å fjärde huvudtiteln upptagna anslag. Det synes knappast erforderligt att nu vidtaga ändringar i sagda förslag i anledning av den här föreslagna avkortningen av övningstiden. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t i samband med meddelande av beslut om anslagens disposition förordnar om de begräns­ ningar i anslagsdispositionen, som må befinnas påkallade. Såsom förut anförts kan en förkortning av övningstiden ske endast under förutsättning att övningstiden utnyttjas mer effektivt. Överbefälhavaren har förutsatt, att de medel som inbesparas genom övningstidens förkortning del­ vis skola användas för bekostande av åtgärder som leda till ökad effektivitet i utbildningsarbetet. Armé- och marinförvaltningarna ha i anslutning härtill hemställt om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål, tillhopa 3 870 000 kronor, varav 3 150 000 kronor för armén och 720 000 kronor för marinen. De äskade beloppen avses bland annat för anordnande i ökad omfattning av förbandsövningar utom förläggningsorten, anskaffning av modern undervisnings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 227. 15

materiel och ökat utnyttjande av film- och bildbandsundervisning, förbätt­ ring av möjligheterna för övnings- och stridsskjutning m. m. För egen del har jag funnit de framlagda förslagen i huvudsak väl motive­ rade. Det torde emellertid icke vara möjligt eller behövligt att nu i detalj ta ställning till de olika förslagen. Innan så kan ske bör bland annat förebringas utredning när de ifrågasatta åtgärderna kunna vidtagas. För bestridande av här berörda merkostnader torde i första hand böra tas i anspråk de be­ sparingar å arméns och marinens övningsanslag, som uppkommit i anledning av sänkta drivmedelspriser och minskade rustningar, ävensom de anslagsreservationer i övrigt, som kunna stå till förfogande. I den mån dylika medel icke stå till förfogande torde Kungl. Maj:t få besluta om åtgär­ dernas vidtagande, även om därigenom å respektive anslag skulle bindas utgifter till större belopp än som motsvarar anslagsbeloppen, varvid Över­ skjutande kostnader böra framdeles regleras över anslag å tilläggsstat. Denna anordning torde få tillämpas även för det fall att åtgärder av natui att bekostas av anslag till kapitalinvesteringar finnas böra vidtagas, varvid kostnaderna kunna hänföras till a kapitalbudgeten uppförda anslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. Jag förutsätter, att här avsedda merkostnader av beskaffenhet att behöva täckas genom anslag å till- 1 äggsstat skola kunna begränsas inom ett belopp av omkring 1 500 000 kronor. Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels antaga förenämnda förslag till förordning rörande förkort­ ning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga; dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om bestridande på sätt i det föregående angivits av kostnader för effektivisering av de värnpliktigas utbildning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposi­ tion av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: A. Broberg.