angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1947148
Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
1 Nr 312.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1947148; given Stockholms slott den 6 juni 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag under punkterna I, II och III, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wig for ss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.
I.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i betydande omfattning upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.
Bihang till riksdagens protokoll 19b7. i samt. Nr 312.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
Av det under statens allmänna fastighets fond äskade investeringsanslaget till inköp av fastigheten nr 14 i kvarteret Pilen i Stockholm å 1 912 500 kronor bör avskrivning icke beräknas för ett för markförvärv avsett belopp om 600 000 kronor. Då anslaget i övrigt enligt gällande regler skall avskrivas med 25 procent, torde avskrivningsanslaget böra uppföras med 328 200 kronor. Investeringsanslagen till uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra å 650 000 kronor, till inköp av fastighet i New York å 242 000 kronor, till ytterligare medel till inköp av fastighet för beskickningen i Dublin å 75 000 kronor, till anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge distrikt å 80 000 kronor, till anordnande av lokaler för socialstyrelsen å 600 000 kronor, till anordnande av lokaler för kammarkollegiet å 325 000 kronor, till ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län å 250 000 kronor samt till ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut å 85 000 kronor skola enligt gällande principer avskrivas med 25 procent. Beträffande övriga investeringsanslag, nämligen till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm å 1 340 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å 5 160 000 kronor, till nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund å 350 000 kronor, till uppförande av djurhus vid fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund å 34 000 kronor, till nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet å 1 705 000 kronor, till inredningsarbeten för röntgendiagnostiska avdelningen vid karolinska sjukhuset å 26 000 kronor, till om- och nybyggnadsarbeten för öronkliniken och kirurgiska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala å 427 000 kronor, till utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm å 5 760 000 kronor, till nybyggnader för Chalmers tekniska högskola å 2 934 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna å 2 000 000 kronor samt till nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation å 1 400 000 kronor, torde avskrivning i enlighet med hittills tillämpade grunder böra beräknas till 50 procent av de äskade investeringsbeloppen. Något särskilt avskrivningsanslag torde icke böra uppföras för det till nybyggnader för nomadskolorna äskade investeringsanslaget å 40 000 kronor, då tidigare anvisade medel jämväl torde täcka nu föreliggande avskrivningsbehov (jfr 1944 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 6, punkt 8).
I årets statsverksproposition uppfördes under försvarets fastighetsfond ett gemensamt avskrivningsanslag för var och en av fastighetsfondens delfonder, varvid avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande delfond med undantag för kostnader dels för markförvärv, vilka icke underkastades någon avskrivning, dels för vissa byggnader, vilka skulle avskrivas med anlitande av å särskilda diversemedelstitlar hos statskontoret fonderade försäljningsmedel från exploateringen av områdena Ladugårdsgärde, Johanneshov, Kvarnängen och Marieberg i Stockholm. Det å arméns delfond äskade avskrivningsanslaget beräknades under angivna förutsättningar böra uppföras med ett belopp av 6 067 500 kronor. Såsom av propositionen nr 137 närmare framgår framlades bland annat förslag om att förenämnda å särskilda diversemedelstitlar fonderade me-
Kungi. Maj:ts proposition nr 312.
del skulle avvecklas och att de vid budgetårsskiflet redovisade behållningarna skulle användas för avskrivning av de investeringsanslag i försvarets fastighetsfond och försvarets fabriksfond, som anvisats för utflyttning av Stockholms garnison och ammunitionsfabriken å Marieberg. Däremot beräknades enligt propositionen förefintliga behållningar icke skola förslå till täckande av avskrivningsbehovet i fråga om de för nästa budgetår under arméns delfond äskade, sedermera av riksdagen (r. skr. nr 57) anvisade investeringsanslagen till ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet å 1 040 000 kronor och till ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning å 3 000 000 kronor, vilka i statsverkspropositionen förutsattes skola avskrivas med anlitande av ifrågavarande medel. Riksdagen har i skrivelse den 6 maj 1947, nr 166, med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 137 framlagda förslag, godkänt bland annat grunderna för redovisning av ifrågavarande försäljningsmedel. Med hänsyn härtill torde det å arméns delfond i statsverkspropositionen äskade avskrivningsanslaget böra uppräknas med 50 procent av förenämnda båda investeringsanslag eller 2 020 000 kronor. I proposition nr 114 har under ifrågavarande delfond äskats ytterligare ett investeringsanslag till förvärv av fastigheten Tåmeå 410 i Byske socken å 10 000 kronor, vilket föranleder en uppräkning av avskrivningsanslaget med 5 000 kronor. I sistnämnda proposition har jämväl äskats ett investeringsanslag under flygvapnets delfond till avlösning av torparrenden m. m. vid Jämtlands flygflottilj å 135 000 kronor. Det i statsverkspropositionen å samma delfond äskade avskrivningsanslaget å 10 550 000 kronor bör sålunda höjas med 67 500 kronor. Avskrivningsanslagen till arméns delfond och flygvapnets delfond torde alltså böra uppföras med (6 067 500 + 2 020 000 + 5 000=) 8 092 500 kronor respektive (10 550 000 + 67 500 =) 10 617 500 kronor.
I statsverkspropositionen uppfördes avskrivningsanslagen under statens utlåningsf onder och fonden för låneunderstöd med beräknade belopp utom i de fall, då total avskrivning borde ske. I dessa senare fall äskades avskrivningsanslagen definitivt. I avbidan på närmare ställningstagande till väckt fråga om en omprövning av räntebestämmelserna för vissa statliga lånefonder beräknades anslagen med tillämpning av för vederbörande fonder nu gällande avskrivningsprocenter. Såsom i Kungl. Maj:ts skrivelse nr 264 till riksdagen berörts skoll enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande genom särskild utredning en översyn verkställas av bestämmelserna om räntan å lån från statens utlånir.gsfonder. Resultatet av nämnda utredning, vilket icke torde knnna redovisas förrän till nästa års riksdag, torde böra avvaktas, innan frågan om ändrade avskrivningsregler för investeringar i statens olika lånefonder kan upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde i fråga om avskrivningsanslagens beräknande för nästa budgetår oförändrade avskrivningsgrunder få gälla.
I proposition nr 235 ha under statens utlåningsfonder investeringsanslagen till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden och till lånefonden för bostadsbyggande äskats med slutliga belopp
4 Kungl. Maj-.ts proposition nr 312.
om 70, 15 och 100 miljoner kronor. De båda förstnämnda anslagen böra avskrivas med 27,8 respektive 21,5 procent eller med 19 460 000 och 3 225 000 kronor. Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande bör, då räntan å lån från fonden utgår med 3 procent, avskrivas med 25 procent. För innevarande budgetår har under samma fond anvisats ett anslag av 220 miljoner kronor, å vilket avskrivning — med frångående av eljest gällande regler -—- beräknats till ett uppskattat belopp av 25 miljoner kronor. Man förutsatte därvid, att närmare grunder för den avskrivning, som borde komma i fråga, skulle kunna läggas fram för innevarande års riksdag. Då såsom nyss nämnts hittills gällande grunder för avskrivning å lån från statens utlåningsfonder föreslås skola tillämpas nästa budgetår i avbidan på förenämnda utredning, skulle det sammanlagda avskrivningsbehovet å lånefonden för bostadsbyggande sålunda uppgå till 25 procent av 320 miljoner kronor eller 80 miljoner kronor. Med frånräknande av redan anvisat belopp, 25 miljoner kronor, torde avskrivningsanslaget böra uppföras med 55 miljoner kronor. Beträffande investeringsanslagen till jordbrukets maskinlånefond å 4,5 miljoner kronor och till egnahemslånefonden å 8 miljoner kronor, vilka belopp slut- Ugt äskades redan i statsverkspropositionen, böra avskrivningsanslagen uppföras med de i samma proposition beräknade beloppen, 900 000 och 800 000 kronor, vilka motsvara en avskrivning med 20 respektive 10 procent.
I proposition nr 285 har under fonden för låneunderstöd äskats ett slutligt investeringsanslag till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å 40,3 miljoner kronor. Såsom i propositionen närmare berörts skall av anslaget ett belopp av 2,8 miljoner kronor avskrivas med anlitande av särskilda medel. För anslaget i övrigt skall enligt hittills tillämpade grunder avskrivningen beräknas efter 29 procent eller till 10 875 000 kronor. I förberörda proposition nr 235 ha jämväl definitiva investeringsanslag till lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder och till lån till bostadsför. bättringsverksamhet äskats med 8 miljoner kronor å vartdera anslaget. Avskrivning skall å vart och ett av anslagen ske med 27 procent eller 2 160 000 kronor. Beträffande investeringsanslagen lån för anordnande av allmänna samlingslokaler, lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantmanna- och lanthushållsskolor och lån för anskaffande av grästorkar m. m., vilka i statsverkspropositionen äskats med 2,5, 1, respektive 0,4 miljoner kronor, bör avskrivning ske med de i samma proposition beräknade beloppen, 1 625 000, 100 000 och 40 000 kronor, eller med 65 procent å det förra och med 10 procent å vart och ett av övriga anslag.
Samtliga nu erforderliga ändringar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framgå av följande översikt.
Iiungl. Maj:ts proposition nr 312.
ökning ( + ) Minskning (—)
Statens allmänna fastighetsfond: Kronor
Ny fångvårdsanstalt (jfr Kungl. Maj:ts skr. nr 302) .... — 500 000
Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra
(jfr prop. nr 265) ................................ + 162 500
Inköp av fastighet i New York (jfr prop. nr 303) ...... + 60 500
Ytterbgare medel till inköp av fastighet för beskickningen i Dublin (jfr prop. nr 304) ...................... + 18 800
Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm (jfr
prop. nr 93) ...................................... + 40 000
Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge distrikt (jfr prop. nr 185) ............................ + 20 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
(jfr prop. nr 244) .................................. + 80 000
Nybyggnad för länsstyrelsen i Hallands län (jfr prop. nr
107) — 212 500
Inköp av fastigheten nr 14 i kvarteret Pilen i Stockholm
(jfr prop. nr 107) ................................ + 328 200
Anordnande av lokaler för socialstyrelsen (jfr prop. nr
107) ............................................ + 150 000
Anordnande av lokaler för kammarkollegiet (jfr prop. nr
107) ............................................. + 81 300
Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län (jfr prop. nr
107) ............................................. + 62 500
Uppförande av djurhus vid fysiologiska institutionen vid
universitetet i Lund (jfr prop. nr 272) .............. + 17 000
Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet (jfr
prop. nr 272) .................................... + 2 500
Inredningsarbeten för röntgendiagnostiska avdelningen vid
karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 287) ............ + 13 000
Om- och nybyggnadsarbeten för öronkliniken och kirurgiska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala (jfr
prop. nr 272) .................................... + 213 500
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm (jfr prop.
nr 152) .......................................... + 380 000
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola (jfr prop.
nr 152) .......................................... — 383 000
Nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation (jfr prop. nr 57) ............................ — 25 000
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond (jfr prop. nr 114 och 137) ............ + 2 025 000
Flygvapnets delfond (jfr prop. nr 114) ................ + 67 500
6 Kurtyl. Maj:ts proposition nr 312.
Ökning ( + ) Minskning (—)
Statens utlåningsfonder:
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer (jfr prop. nr 235) ................ + 9 730 000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden (jfr prop. nr 235) .......................... + 1 612 500
Lånefonden för bostadsbyggande (jfr prop. nr 235)..... — 8 125 000
Fonden för låneunderstöd:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.
nr 235) .......................................... -f 8 555 000
Lån till bostadsförbättringsverksamhet (jfr prop. nr 235) + 1 080 000
Summa + 15 454 300.
På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t, med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag såvitt rör anslagen till Arméns delfond och Flygvapnets delfond av försvarets fastighetsfond, måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1947/48 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond.
Utrikesdepartementet:
Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra .............. kronor 162 500
Inköp av fastighet i New York...... » 60 500
Ytterligare medel till inköp av fastighet för beskickningen i Dublin........ » 18 800
Inrikesdepartementet:
Nybyggnad för statens rättsläkarsta-
tion i Stockholm ................ » 670 000
Anordnande av tjånstebostad åt landsfiskalen i Föllinge distrikt ........ » 20 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m................. » 2 580 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
7 Kommunikationsdepartemen-
tet:
Inköp av fastigheten nr 14 i kvarteret
Pilen i Stockholm ..............kronor
Anordnande av lokaler för socialstyrelsen .......................... *
Anordnande av lokaler för kammarkollegiet ........................ »
ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län ........................ »
Ecklesiastikdepartementet: Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund...... »
Uppförande av djurhus vid fysiologiska institutionen vid universitetet i
Lund .......................... *
Nybyggnad för karolinska mediko-ki-
rurgiska institutet ................ »
Inredningsarbeten för röntgendiagnostiska avdelningen vid karolinska
sjukhuset ...................... *
Om- och nybyggnadsarbeten för öronkliniken och kirurgiska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala . . »
Utbyggnad av tekniska högskolan i
Stockholm ...................... *
Nybyggnader för Chalmers tekniska
högskola ...................... *
Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna .................... *
Handelsdepartementet:
Ombyggnadsarbeten vid statens hant-
verksinstitut .................... *
Nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation ........ »
Försvarets fastighetsfond:
Försvarsdepartementet:
Arméns delfond ..................
Flygvapnets delfond .............. *
328 200 150 000 81 300 62 500
175 000
17 000 852 500
13 000
213 500 2 880 000 1 467 000 1 000 000
21 300 700 000
8 092 500 10 617 500
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
Statens utlåningstonder:
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika famil-
jer ............................ kronor 19 460 000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ........ » 3 225 000
Lånefonden för bostadsbyggande .... » 55 000 000
Jordbruksdepartementet:
Jordbrukets maskinlånefond ........ » 900 000
Egnahemslånef onden .............. » 800 000
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnads-
verksamhet .................... »
Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder .......... *
Lån till bostadsförbåttringsverksam-
het ............................ »
Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler .................... »
Jordbruksdepartementet:
Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantmanna- och lanthushålls-
skolor .......................... »
Lån för anskaffande av grästorkar m. m....................... »
10 875 000 2 160 000 2 160 000 1 625 000
100 000 40 000
II.
Driftbudgeten.
Förändringar av utgifterna.
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1947/48 upptogos utgifter å sammanlagt 3 701 miljoner kronor. Härav föllo 3 215 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 486 miljoner kronor på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa avsåg ett belopp av 50 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
I särskilda propositioner har Kungl. Maj:t framlagt förslag till ett flertal ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
9 Kungl. Maj.ts proposition nr 312.
De viktigaste ändringsförslagen avse femte, sjunde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Andra huvudtiteln företer en ökning med 2,4 miljoner kronor, varav huvuddelen faller på utgifter i anledning av rättegångsreformen. — För försvarshuvudtiteln motvägas anslagshöjningar under ett stort antal anslag av vissa anslagssänkningar, däribland en minskning av anslaget till Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. med 8 miljoner kronor, varefter huvudtiteln redovisar en nettoökning med 0,2 miljon kronor. — Anslagen inom det nuvarande socialdepartementets verksamhetsområde, vilket departements huvudtitel i statsverkspropositionen upptogs med 1 083,2 miljoner kronor, utvisa en nettoökning med sammanlagt 85,7 miljoner kronor, varav 75,9 miljoner kronor falla å huvudtiteln V och 9,8 miljoner kronor å den nya huvudtiteln Va. Bland de större utgiftsökningarna under det nya socialdepartementets huvudtitel märkas en höjning av anslaget till allmänna barnbidrag med 75 miljoner kronor samt en ökning av bidragsanslaget till främjande av bostadsbyggande på landsbygden med 10 miljoner kronor. Övriga utgiftsökningar under huvudtitlarna V och V a fördela sig på ett stort antal anslag. — Sjunde huvudtiteln uppvisar en ökning med nära 47 miljoner kronor, varav 40 miljoner kronor falla på det anslag till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för rörliga löne- och pensionsförmåner, varom i det följande göres hemställan, samt 3,8 miljoner kronor hänföra sig till anslag till barnbespisningar i Tyskland och sjukvård åt finska barn. — Åttonde huvudtitelns slutsumma företer en nettominskning av anslagssumman med 5,7 miljoner kronor, som uppkommit genom att anslagen till universiteten, den medicinska undervisningen m. fl. vetenskapliga ändamål samt folkskoleväsendet slutligt äskats med mindre belopp än i statsverkspropositionen beräknats. — Nionde huvudtiteln företer en ökning med nära 89 miljoner kronor. Härav falla 65 miljoner kronor å anslaget till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet och 15 miljoner kronor å anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Kostnadsstegringen är i övrigt huvudsakligen hänförlig till lantmäteriets distriktsorganisation. — Tionde huvudtiteln uppvisar en ökning av 6,5 miljoner kronor. Härav taller ett belopp av 3,0 miljoner kronor på ett anslag till djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne, ett belopp av 1,4 miljoner kronor på ett anslag till täckning av vissa vid skifferoljeverket vid Kinne-Kleva uppkomna driftsförluster och avvecklingskostnader samt ett belopp av 2,0 miljoner kronor på ett anslag till atomenergiforskning m. m. inom aktiebolaget atomenergi. Den återstående utgiftsökningen fördelar sig på ett mindre antal anslag under huvudtiteln. — Folkhushållning sdepartementets huvudtitel utvisar en ökning å 42 miljoner kronor, vilken i huvudsak förklaras därav, att å huvudtiteln upptagits ett anslag till subventionering av införseln av vissa varor å 40 miljoner kronor. — Under pensions huvudtiteln föreligger eu utgiftsstegring å 10,5 miljoner kronor, hänförlig till kostnader för reglering av vissa tjänste- och familjepensioner. —- Under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilken i statsverkspropositionen
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 312.
beräknades till 125,4 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade av under riksdagssessionen framlagda förslag om nya kapitalinvesteringar. Ändringarna medföra en höjning av anslagssumman med 15,5 miljoner kronor.
Beträffande Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon större förändring av siffrorna, om man bortser från en höjning med 1,8 miljoner kronor av bidragsanslaget under sjunde huvudtiteln till skattetyngda kommuner.
Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken man nu har att räkna, uppgår till 291,4 miljoner kronor.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.
Riksräkenskapsverkets förslag till ny beräkning. I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av 4 035 miljoner kronor, varav 3 718 miljoner kronor hänförde sig till egentliga statsinkomster och 317 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i statsverkspropositionen den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet giva 1 750 miljoner kronor och krigskonjunkturskatten 10 miljoner kronor. De inkomsttitlar, vilka hittills sammanförts under benämningen stämpelmedel, nämligen arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt samt omsättningsoch expeditionsstämplar m. m., upptogos till sammanlagt 110 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta 255 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1 325 miljoner kronor, varav i tullmedel 230 miljoner kronor, varuskatt 100 miljoner kronor, tobaksskatt 370 miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga drycker sammanlagt 528 miljoner kronor.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen till sammanlagt 170 miljoner kronor, varav för postverket 30 miljoner kronor, för telegrafverket 40 miljoner kronor, för statens järnvägar 35 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 45 miljoner kronor och för domänverket 20 miljoner kronor.
I en den 16 maj 1947 till finansdepartementet inkommen skrivelse har riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1947/48. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket i likhet med tidigare år från vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna ävensom vissa andra inkomsttitlar. Ämbetsverket framhåller, att varje beräkning av statsinkomsterna för närvarande är förenad med stora svårigheter, särskilt med hänsyn till förslaget om omläggning av den statliga direkta beskattningen, det nya källskattesystemet, lönerörelserna på den allmänna marknaden och den för statstjänstemännen beslutade löneregleringen, överhuvud taget bleve in-
11 Kunyl. Maj:ts proposition nr 312.
komstutvecklingen i fortsättningen starkt beroende av den fortsatta prisutvecklingen.
De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som nu ifragasatts av xiksräkenskapsverket och vederbörande myndigheter, framga av det följande.
Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats till 1 750 miljoner kronor. Vid förevarande förnyade beräkning av den preliminära skatten anser sig riksräkenskapsverket böra bygga beräkningen på antagandet, att man under åren 1946, 1947 och 1948 bör räkna med nagot högre stegringstal för inkomstutvecklingen än som antogs vid riksräkenskapsverkets beräkning i december 1946. Löneinkomsterna inom den privata sektorn av förvärvslivet beräknas för år 1946 ha legat omkring 15 procent över 1945 års nivå och löneinkomsterna under år 1947 antas komma att överstiga 1946 års nivå med omkring 13 procent. För år 1948 kalkylerar riksräkenskapsverket nu alternativt med oförändrad lönenivå eller en stegring av lönenivån med 5 resp. 10 procent. För statstjänstemännen och därmed i lönehänseende jämförliga inkomsttagare skall vid beräkningen av skatteunderlaget hänsyn tagas till den beslutade löneregleringen. Vidare förutsättes, att det genom propositionen nr 212 framlagda skatteförslaget blir genomfört från och med den 1 januari 1948. De nu verkställda beräkningarna ha lett fram till alternativa belopp för den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet m. m. av 1 869 miljoner kronor, 1 894 miljoner kronor och 1 920 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har vidare anfört, att under uppbördsstämman i mars 1947 kan beräknas ha influtit omkring 520 miljoner kronor och att utbetalningen av kommunal inkomstskatt och kommunal fastighetsskatt utgjorde under februari 1947 286 miljoner kronor. Vid en av verket med utgångspunkt från dessa siffror verkställd kalkyl, varvid antagits en viss stegring av uppbörden i anslutning till den inkomstutveckling, som förut nämnts, har erhållits något högre belopp än de som framkommit vid de omförmälda alternativa beräkningarna. Riksräkenskapsverket, som uppskattat intäkterna under inkomsttiteln till mellan 1 800 och 2 000 miljoner kronor, har förordat, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 900 miljoner kronor.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen beräknades under titeln arvsskatt och gåvoskatt ett belopp av 45 miljoner kronor. Enligt uppgift av generalpoststyrelsen har i arvs- och gåvoskatt influtit under tiden juli 1946—april 1947 ett belopp av i runt tal 46 miljoner kronor. Uppbörden för helt budgetår beräknar riksräkenskapsverket komma att överstiga 50 miljoner kronor. Under förutsättning att det framlagda skatteförslaget bifalles, torde till denna inkomst böra läggas avkastningen av kvarlåtenskapsskatten. Denna har för helt ar beräknats till 40 miljoner kronor men torde enligt riksräkenskapsverket, om förslaget träder i kraft den 1 januari 1948, för nästa budgetår icke kunna beräknas till högre belopp än 10 miljoner kronor. Med beaktande härav har ämbetsverket förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget upptages en in-
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 312.
komsttitel, benämnd arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med ett belopp av 60 miljoner kronor.
Inkomsttiteln lotterivinstskatt har av riksräkenskapsverket i enlighet med förslag av generalpoststyrelsen beräknats till 25 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upptaget belopp av 20 miljoner kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. har i riksstatsförslaget upptagits till 45 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår till 49 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 50 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. I statsverkspropositionen beräknades fordonsskatten inflyta med 85 miljoner kronor och bensinskatten med 170 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit att inkomsterna å ifrågavarande titlar komme att i hög grad vara beroende av importmöjligheterna. Åtgärder i importreglerande syfte kunde därför förväntas medföra rubbningar i de gjorda beräkningarna. Generaltullstyrelsen har nu beräknat uppbörden av bensinskatten hos tullverket till 115 miljoner kronor och kontrollstyrelsen har beräknat uppbörden av bensinskatt i vad avser inom riket tillverkad bensin till 19 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har nu förordat, att bensinskatten för nästa budgetår upptages till 160 miljoner kronor.
Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 250 miljoner kronor. I statsverkspropositionen har inkomsttiteln upptagits till 230 miljoner kronor. Med beaktande av de ogynnsamma verkningar å tulluppbörden importförbudet komme att medföra har generaltullstyrelsen föreslagit en sänkning av inkomsttiteln till 220 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har biträtt detta förslag.
I statsverkspropositionen beräknades varuskatten till 100 miljoner kronor. Därvid hade i inkomsttiteln — utöver av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen i inkomst av varuskatt beräknade 85 miljoner kronor — provisoriskt inräknats även det belopp, som kunde komma att inflyta i allmän omsättningsskatt. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha nu beräknat inkomsten av varuskatt för nästa budgetår till 79 miljoner kronor. I propositionen nr 249 har Kungl. Maj :t framlagt förslag till avveckling av den allmänna omsättningsskatten å vissa motorfordon från den 1 juli 1947. Med anledning av vad sålunda förekommit har riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln varuskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 90 miljoner kronor.
I trafikskatt har av riksräkenskapsverket, i enlighet med vad järnvägsstyrelsen föreslagit, beräknats under nästa budgetår inflyta 28 miljoner kronor mot i riksstatsförslaget upptagna 30 miljoner kronor.
Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel beräknats till 12 miljoner kronor. Med utgångspunkt från uppgifter, som lämnats av livsmedelskommissionen och
13 Kungi. Maj:ts proposition nr 312.
kontrollstyrelsen, har riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 14 miljoner kronor.
Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 18 miljoner kronor. På grundval av uppgifter från generaltullstyrelsen och livsmedelskommissionen har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln för nästa budgetår till 13 miljoner kronor, varvid riksräkenskapsverket förutsätter, att icke några större avvikelser från nu rådande ransoneringsföreskrifter i avseende å kaffe komme att ske under nästa budgetår.
I statsverkspropositionen har tobaksskatten upptagits till 370 miljoner kronor. Under förutsättning att nu gällande genomsnittspriser och skattesatser icke komma att undergå någon nämnvärd förändring har inkomsttiteln för nästa budgetår av tobaksmonopolet beräknats till samma belopp. Riksräkenskapsverket har biträtt denna beräkning.
Inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker beräknades i statsverkspropositionen till 360 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har nu föreslagit, att skatten skall upptagas till samma belopp. Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 355 miljoner kronor, representerande en ökning med 10 procent i förhållande till utfallet för budgetåret 1945/46. I betraktande härav har riksräkenskapsverket föreslagit, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 370 miljoner kronor.
Maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker. I riksstatsförslaget ha dessa inkomsttitlar uppförts med 47 resp. 14 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har beräknat intäkterna för nästa budgetår till 49 resp. 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del föreslagit, att inkomsttitlarna i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 50 resp. 15 miljoner kronor.
Uppbörd i statens verksamhet. Riksräkenskapsverket har framhållit, att inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon syntes böra beräknas till 3 miljoner kronor även om det för riksdagen framlagda förslaget om besiktningsväsendets omorganisation blir genomfört.
Lotterimedel, som i statsverkspropositionen upptagits till 43 miljoner kronor, beräknas nu av lotteribolaget för löpande budgetår ge något över 45 miljoner kronor. För nästa budgetår har bolaget uppskattat intäkten till 42 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 45 miljoner kronor.
Beträffande inkomsterna av statens affärsverk sfonder har riksräkenskapsverket anfört följande.
Inkomsterna av de affärsdrivande verken, sådana de inflöto under budgetåret 1945/46 och beräknats för innevarande och nästkommande budgetår, framgå av följande tabell
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
Postverket..........
Telegrafverket........
Statens järnvägar.....
Statens vattenfallsverk Domänverket........
Beräknat för
Som av sammanställningen framgår, hava samtliga affärsverksstyrelser
sänkningar av de i riksstaten för budgetåret »47/48 beraknade beloppen. Sänkningarna motiveras främst av att kristilllagget pa grund av indexhöjning beräknas stiga per den 1 juli innevarande ar från i december beräknade 6 procent till 9 procent eller eventuellt 12 procent. Därutöver anföra affärsverken flera olika skäl, som kunna motivera sänkning av de i statsverkspropositionen beräknade intäkterna. Sålunda räknar generalpoststyrelsen med avsevärt höjda kostnader för postbefordran vdka komma att kompenseras genom ökade transitersättningar och portoandelar for främmande postverk, som dock icke väntas inflyta förrän under ar 1948. Vidare räknar telegrafstyrelsen med sänkta inträdes- och abonne-
f^n^SiaVgilfter Sf,mt1V1Ssa åt8arder för förbättring av landsbygdens telefontorhallanden, vilka komma att medföra en minskning av telegrafverkets inkomster under budgetaret 1947/48. Järnvägsstyrelsen framhåller, att järnvagskonjunkturen försämras, samt påpekar de ogynnsamma verkningarna av laget pa utrikeshandelns område, särskilt importbegränsningen, och det försämrade laget pa bränslemarknaden. Vattenfallsstyrelsen påpekar, att förseningar kunna vantas av maskinleveransema till de under byggnad varande kraftstationerna, vilket kan medföra ökade kostnader för betydande mängder branslealstrad tillskottskraft, samt påpekar också, att' behovet av tillskottskraft även är starkt beroende av vattentillgången.
Riksräkenskäpsverket får härtill framhålla, att affärsverksstyrelsernas beraknmgär genomgående synas vara mycket försiktiga. Högre 'inkomster av attarsverksfonderna an de av styrelserna beräknade äro icke osannolika. Sålunda torde man hava anledning räkna med fortsatt stegring av postverkets bruttoinkomster. Vad särskilt beträffar järnvägarna vill riksräkenskapsverket tramhalla, att begränsningar i utrikeshandeln kunna leda till ökat transportbehov av varor inom landet samt att läget på bränslemarknaden även i fortsättningen torde nödvändiggöra omfattande vedtransporter. Likväl anser sig riksräkenskapsverket böra förorda någon sänkning av de i statsverkspropositionen beräknade intäkterna med hänsyn till de ändrade förutsättningarna för beräkning av lönetilläggen. För domänverket däremot synes det vara sannolikt, att överskottet kan bliva högre än man i statsverkspropositionen räknat med.
Ämbetsverket hav sålunda förordat, att affärsverkens överskott skola i riksstaten för nästa budgetår beräknas för postverket till 30 miljoner kronor, för telegrafverket till 35 miljoner kronor, för statens järnvägar till 30 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk till 40 miljoner kronor och för domänverket till 30 miljoner kronor.
15 Kungl. Mnj.ts proposition nr 312.
Riksräkenskapsverkets nya inkomstberäkning innebär en höjning av inkomsterna med sammanlagt 151 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.
Ändringar å driftbudgetens inkomstsida föranledda av särskilda förslag till riksdagen. Ändringarna hänföra sig till inkomsttiteln uppbörd i statens verksamhet. I propositionen nr 153 har förordats, att inkomsterna vid statens hantverksinstitut, i statsverkspropositionen beräknade till 227 00U kronor, redovisas vid vederbörande utgiftsanslag, samt att denna post avföres från riksstatens inkomstsida. Förslag om borttagande av avgifterna för besiktningar och andra fordonsundersökningar har framlagts i propositionen nr 183. Då emellertid samtidigt föreslås viss höjning av kör- och trafikkortsavgifterna torde den till 3 miljoner kronor i statsverkspropositionen beräknade posten avgifter för besiktning av motorfordon böra upptagas till 2 miljoner kronor. En ny inkomstpost, benämnd inkomster vid lantmäteriets distriktsorganisation, föreslås i propositionen nr 210. Inkomsterna, som utgöras av förrättningsavgifter, ha upptagits till 600 000 kronor. I propositionen nr 253 har fi-amlagts förslag om att elevavgifterna vid tandläkarinstitutet i Stockholm provisoriskt avskaffas, att examensavgifterna ej längre skola inlevereras till statsverket samt att eleverna skola erhålla större andel av patientavgifterna. Med hänsyn till att vid tandläkarinstitutet i Malmö kommer att utövas någon patientvårdande verksamhet under senare hälften av nästa budgetår torde inkomstposten betecknas inkomster vid tandläkarinstituten. Inkomstposten, som i statsverkspropositionen beräknats till 400 000 kronor, torde nu kunna beräknas till 150 000 kronor. Slutligen har i propositionen nr 269 förordats, att kommunernas kostnader för ungdomsvårdsskolevården från och med nästa budgetår överflyttas på statsverket. Härigenom beräknas posten inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården komma att minskas från 430 000 till 160 000 kronor.
Förändringarna på driftbudgetens inkomstsida enligt riksräkenskapsverkets nyss redovisade uppskattningar samt vad här anförts skulle sålunda medföra en sammanlagd inkomstökning i förhållande till riksstatsförslaget av (151—0,2 — 1 + 0,6 —0,2 —0,3=) i runt tal 150 miljoner kronor.
Läget med avseende å skatterna å inkomst och förmögenhet. Enligt punkt 1 av övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen efterskänkes normalt bland annat statlig inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1947 års taxering. Endast i de särskilda fall, då sådan inkomstökning, som avses i punkterna 3 och 4 av nämnda övergångsbestämmelser, uppkommit under år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, skall skatt utgå på grund av 1947 års taxering. I dylika fall bör — i enlighet med vad som föreslås i proposition nr 311 till innevarande års riksdag — den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten utgöras efter samma skatteprocent, som gäller för preli-
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
minär skatt för inkomståret 1947. Beslut om särskild uttagningsprocent för statlig inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1947 års taxering erfordras sålunda icke.
Däremot torde den nu församlade riksdagen böra bestämma de grunder, enligt vilka inkomstskatt till staten skall ingå i preliminär skatt dels för förra hälften av budgetåret 1947/48, dels ock för senare hälften av samma budgetår.
Enligt 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skola de procenttal av grundbeloppen, med vilka bottenskatt skall ingå i preliminär skatt, bestämmas lika för förra hälften av budgetåret 1947/48 och för senare hälften av budgetåret 1946/47. Detta betyder att ifrågavarande procenttal med iakttagande av vad i 20 § andra stycket nämnda förordning stadgas — böra bestämmas till 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) samma förordning, samt till 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i nämnda moment b).
Den i proposition nr 212 till detta års riksdag föreslagna förordningen om statlig inkomstskatt avses skola träda i kraft den 1 januari 1948 och den preliminära skatten för år 1948 bör således utgå enligt bestämmelserna i den nya förordningen. Enligt 10 § 1 mom. i nämnda författningsförslag skall den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser utgå med viss i särskild ordning bestämd procent av i samma författningsrum angivna grundbelopp.
Departements- I det förslag till riksstat för budgetåret 1947/48, som framlades i statschefen. verkspropositionen, uppgingo utgifterna å driftbudgeten till 3 701 miljoner kronor och de beräknade inkomsterna till 4 035 miljoner kronor. Enligt förslaget skulle man sålunda kunna räkna med ett budgetöverskott å 334 miljoner kronor.
De förut refererade beräkningar över inkomstutvecklingen, som nu framlagts av riksräkenskapsverket, utmynna i förslag om uppräkningar av de olika inkomsttitlarna på tillhopa 151 miljoner kronor. Förutom smärre höjningar och sänkningar av vissa inkomsttitlar innebär den nya inkomstberäkningen, att kalkylerade intäkten av preliminärskatt å inkomst och förmögenhet höjts från 1 750 till 1 900 miljoner kronor, d. v. s. med 150 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har dock samtidigt understrukit svårigheterna att
bland annat med hänsyn till verkningarna av källskattereformen och det nya skatteförslaget ävensom löneregleringen för de statsanställda — beräkna avkastningen under denna inkomsttitel för nästa budgetår. Ökningen i förhållande till statsverkspropositionen beror på att riksräkenskapsverket nu ansett sig böra räkna med en större stegring av inkomsterna från 1945 till 1946 och 1947 än vad tidigare antagits. Den nya kalkylen bygger på en stegring av löneinkomsterna — med undantag för de statsanställda — från 1945 till 1946 med omkring 15 procent och från 1946 till 1947 med ytterligare omkiing 13 procent. Vad de statsanställda beträffar har verket tagit hänsyn till den beslutade löneregleringen. För år 1948 har kalkylerats med altema-
Kungl. Maj:ts proposition nr 312-
tivt oförändrad lönenivå eller en stegring utöver 1947 års med 5 resp. 10 procent. Sistnämnda antaganden rörande inkomstutvecklingen under 1948 påverka dock icke beräkningarna i någon högre grad, enär under budgetåret 1947/48 endast två av de sex skatteuppbörderna komma att hänföra sig till inkomsterna under 1948. Skillnaden i intäkter under budgetåret 1947/48 mellan ett alternativ med oförändrad lönenivå eller stegring med 5 procent under 1948 utgör endast 25 miljoner kronor.
För egen del har jag icke funnit anledning frångå de av riksräkenskapsverket gjorda beräkningarna rörande statsintäkterna under nästa budgetår. I likhet med verket vill jag dock understryka den stora osäkerhet som för närvarande måste vidlåda varje beräkning av de direkta statsskatterna. Den uppräkning, som nu föreslagits, hänför sig som av det anförda framgår i huvudsak till nya kalkyler rörande inkomstutvecklingen under 1946 och 1947 och intäkterna under denna titel komma endast i relativt ringa grad att vara beroende av lönenivåns utveckling under nästa år. Utöver de ändringar i förhållande till statsverkspropositionen, som förordats av riksräkenskapsverket, har jag tidigare angivit vissa ändringar å driftbudgetens inkomstsida, som äro föranledda av särskilda förslag till riksdagen.
Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i riksstaten uppföras i enlighet med vad här anförts. Samtidigt därmed föreslår jag, att inkomst- och förmögenhetsskatten för den återstående delen av år 1947 preliminärt uttages efter samma grunder som för första halvåret. Vad beträffar den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära skatten för senare hälften av budgetåret 1947/48, vill jag, med erinran om vad i detta avseende anförts i proposition nr 212, förorda, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.
Såsom i riksdagens beslut om preliminärt uttagande av värnskatt för senare hälften av budgetåret 1946/47 förutsatts torde värnskatt för förra hälften av budgetåret 1947/48 böra utgå efter enahanda grunder som gälla för preliminärt uttagande av värnskatt för först angivna tid. Förslag härom torde jag få anmäla i annat sammanhang.
I proposition nr 300 har föreslagits, att för budgetåret 1947/48 det rörliga tillägget till statliga löner och pensioner skall beräknas efter 12 procent. Beräkningen av förslagsanslagen till avlöningar och pensioner har emellertid skett med utgångspunkt från att tillägget skulle utgå med 6 procent. Då det sålunda väsentligt ökade medelsbehovet synes böra komma till uttryck i budgeten, vill jag föreslå, att under sjunde huvudtiteln uppföres ett särskilt förslagsanslag benämnt Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för rörliga löne- och pensionsförmåner. Detta anslag torde kunna beräknas till 40 miljoner kronor. Häri ingår icke den ökning av löner och pensioner som kommer att belasta affärsverken till följd av det höjda tillägget. Då det nya anslaget endast har till syfte att hringa den å huvudtitlarna belöpande, sammanlagda ökningen av medelsbehovet till uttryck i budgeten,
Iiihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 312.
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 312.
böra de avlönings- och pensionsutbetalande myndigheterna icke äga förfoga över anslaget för bestridande av de ökade kostnaderna, utan dessa bcra i vanlig ordning redovisas under resp. avlönings- och pensionsanslag, vilka följaktligen komma att överskridas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att förordna om de redovisningsåtgärder beträffande förslagsanslaget, som i enlighet härmed kunna bli påkallade.
I statsverkspropositionen beräknades 50 miljoner kronor till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag anförde därvid bland annat, att betydande avskrivningsbehov föreligger i fråga om vissa under krigsåren beslutade investeringar. Bland de anvisningar, som krävde eu retroaktiv avskrivning över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, nämndes de omfattande statliga investeringarna i bostadsproduktionen, vilka delvis äro av subventionsnatur. Jag vill nu förorda att detta anslag till oreglerade kapiialmedelsförluster upptages till det tidigare beräknade beloppet, 50 miljoner kronor.
Driftbudgetens utgiftssida kan nu beräknas komma att utvisa en ökning på sammanlagt 291 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen. Huvudparten därav hänför sig, såsom närmare framgår av den redan tidigare lämnade redogörelsen, till ökade kostnader för de kontanta barnbidragen, ytterligare utgifter för rörligt tillägg till statsanställda m. fl. samt ökning av anslagen för jordbruksregleringen och för importsubventioner. Merinkomsterna utöver de i statsverkspropositionen beräknade ha vidare nu uppskattats till 150 miljoner kronor. Budgetöverskottet, som i förslaget till riksstat beräknades till 334 miljoner kronor, skulle i enlighet härmed komma att nedgå till (333,7 + 149,9 — 291,4=) 192,2 miljoner kronor.
En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1947/48 utformad i överensstämmelse med vad här förordats torde såsom bilaga få fogas vid protokollet i detta ärende.
Det torde finnas anledning att i detta sammanhang något beröra även budgeten för 1948/49. Under detta budgetår komma de nya folkpensionerna och barnbidragen att utgå under hela året, vilket innebär en mycket betydande utgiftsökning i förhållande till 1947/48. För att man rätt skall kunna bedöma innebörden av det nu kalkylerade överskottet för 1947/48 finns det sålunda anledning framhålla, att man under socialdepartementet har att för budgetåret 1948/49 räkna med automatiska utgiftsökningar i förhållande till 1947/48 om lägst 450 miljoner kronor. Vidare komma utgifterna under ecklesiastikdepartementet att öka med åtminstone 60 miljoner kronor, huvudsakligen till följd av viss eftersläpning beträffande utbetalningen av statsbidrag inom folkskoleväsendet, som medför att kostnaderna för löneregleringen i stor utsträckning komma att belasta budgeten först 1948/49. Mot dessa ofrånkomliga automatiska utgiftsökningar kunna ställas vissa utgiftsminskningar, som framstå såsom möjliga eller troliga. Om importsubventionerna bortfalla, får man en utgiftsminskning på 40 miljoner kronor. Vidare kan man kanske räkna med att avskrivningsanslaget för oreglerade kapital-
Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
medelsförluster på 50 miljoner kronor skall kunna utgå och att en minskning av anslagen under jordbruksdepartementet på 40 å 50 miljoner kronor skall visa sig möjlig. De här anförda siffrorna skulle resultera i en nettoutgiftsökning under 1948/49 om ca 375 miljoner kronor i förhållande till 1947/48. Om budgetöverskottet 1947/48 beräknas till ca 190 miljoner kronor, skulle sålunda för 1948/49 komma att föreligga ett underskott på omkring 175 miljoner kronor, som måste täckas medelst ökade inkomster eller ytterligare minskningar i utgifter. Såsom av det anförda framgår har härvid hänsyn tagits endast till ofrånkomliga utgiflsstegringar av mera betydande storleksordning. Under varje huvudtitel finnas därutöver anslag med tendenser till automatisk ökning av icke ringa omfattning. Det är visserligen ännu icke möjligt att verkställa närmare kalkyler om budgetutfallet under 1948/49 men redan de här anförda siffrorna torde ge vid handen, att det blir nödvändigt att iaktta den största återhållsamhet vid prövningen av anslagsäskandena för budgetåret 1948/49 om det skall bli möjligt att detta år få till stånd en balanserad budget. Slutligen vill jag beträffande intäkterna endast nämna att om en mera betydande intäktsökning på budgeten skulle vara att påräkna genom en ytterligare ökning av inkomsterna och skatteunderlaget, man samtidigt torde ha att räkra med ökade utgifter för staten såväl för löner som för andra ändamål.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för rörliga löne- och pensionsförmåner under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 40 000 000;
dels till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 50 000 000;
dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall —- med iakttagande av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas —- ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1947/48 med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b);
dels besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i It) § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetåret 1947/48 med 100 procent av grundbeloppet;
dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1947/48 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade specifikationen.
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 312.
III.
Kapitalbudgeten.
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition en beräknad investeringsplan för budgetåret 1947/48 jämte därtill fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats, samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall av riksdagen anvisade investeringsanslag, ger såsom av följande sammanställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på 1 143 206 800 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida ha i de följande sammanställningarna beaktats de definitiva anslagsäskanden under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte ha de i investeringsstaten uppförda posterna Avskrivningsmedel inom fonderna och Övriga kapitalmedel underkastats översyn. Vad rör den under statens affärsverksfonder, statens järnvägars fond, upptagna posten Övriga kapitalmedel har, såsom i proposition nr 242 berörts, däri inräknats tillgångar ur statens järnvägars värdeportfölj. Kungl. Maj:t har den 23 maj 1947 beslutat, att större delen av ifrågavarande värdeportfölj, som beräknas uppgå till i runt tal 160 miljoner kronor, skall avvecklas. Med hänsyn härtill har under posten Investeringsbemyndigande endast uppförts ett formellt belopp om 1 000 kronor. Beträffande luftfartsfonden har posten Avskrivningsmedel inom fonden upptagits till endast 1 000 kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 1 miljon kronor med hänsyn till att de anläggningar, vilka skola avskrivas, icke komma att tagas i bruk å sadan tid att avskrivning behöver verkställas under budgetåret 1947/48. I statsverkspropositionen uppfördes i investeringsstaten för försvarets fastighetsfond å inkomstsidan en särskild titel Bidrag från diversemedelsfond, å vilken skulle redovisas de bidrag som från Ladugårdsgärdesmedels- m. fl. fonder skulle tagas i ansprak för avskrivning av kostnaderna för Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet m. m. Såsom i det föregående i samband med framläggandet av definitivt förslag om avskrivning av nya kapitalinvesteringar anförts skola ifragavarande diversemedelsfonder avvecklas från och med budgetårsskiftet. Avskrivning av förenämnda militära investeringar kommer alltså från och med nästa budgetår att ske i vanlig ordning. Med hänsyn härtill har den särskilda bidragsposten i investeringsstaten för försvarets fastighetsfond bortfallit. Beträffande beräkningen av posten Avskrivningsmedel från riksstaten
21 Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
under fonden för låneunderstöd bör framhallas, att da avskrivningsmedlen för tilläggslånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet tillföras en särskild diversemedelsfond under statskontorets förvaltning, från vilken sedan belopp motsvarande 4 procents ränta å utlämnade lån överföras till riksstatens inkomstsida, dessa avskrivningsmedel fråndragits slutsumman av avskrivningsmedel inom fonden, varefter endast saldot inräknats i investeringsstaten för fonden för låneunderstöd.
En sammanfattning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under olika kapitalfonder ger följande resultat.
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII. IX.
De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå till följande belopp.
I.
II.
III.
IV.
Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond ......................... 1 600 000
Telegrafverkets fond...................... 51 001 000
Statens järnvägars fond................... 185 320 500
Statens vattenfallsverks fond............... 23 000 000
Domänverkets fond....................... 376 000
Luftfartsfonden........................................
Statens allmänna fastighetsfond ........................
Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond.................. 27 231 000
Försvarets fabriksfond.................... 1 331 000
Kronor
261 297 500 2 000 25 075 000
28 562 000
22 Kungl. Maj-.ts proposition nr 312.
V.
VI. VIII.
IX.
Kronor Kronor
Statens utlåningsfonder ................................ 80 705 000
Fonden för låneunderstöd.............................. 8 886 000
Fonden för förlag till statsverket........................ 1 000
Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 5 050 000
Fonden för kreditgivning till utlandet...... 1000 000 6 050 000
Säger 410 578 500
Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas till de belopp som framgå av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
Postverkets fond .......................... 4 000 000
Telegrafverkets fond ...................... 94 259 000
Statens järnvägars fond.................... 1 000
Statens vattenfallsverks fond................ 63 750 000
Domänverkets fond........................ 484 000 162 494 000
II. Luftfartsfonden........................................ 18 093 000
III. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 23 070 100
IV. Försvarets fonder:
V.
VI.
VII.
VIII. IX.
Försvarets fastighetsfond................... 14 049 000
Försvarets fabriksfond..................... 1 879 000
Statens utlåningsfonder ................................
Fonden för låneunderstöd..............................
Fonden för statens aktier...............................
Fonden för förlag till statsverket
15 928 000 137 515 000 116 114 000 44 055 200 6 549 000
Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 9 810 000
Fonden för kreditgivning till utlandet.......199 000 000 208 810 000
Säger 732 628 300
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.... 50 000 000
Summa 682 628 300.
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av riksdagens beslut angående avskrivnings- och investerings-
Kungl. Maj.ts proposition nr 312.
anslag efter denna dag, fastställa investeringsplanen för budgetåret 1947/48 jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Kronor
Lånemedel .............................. 682 628 300.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda under punkterna I—III, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
B. Sandberg.
Kungl. Maj.ts proposition nr 312.
25 Bihang A.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
26 Kungi. Maj:ts proposition nr 312.
Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
Kungl. Maj:ts proposition nt 312.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
Bthang B.
Förslag till
investeringsstater för budgetåret 1947/48.
I. Statens affärsverksfonder.
A. Postverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 5 600 000
fonden................ 1 540 000
Övriga kapitalmedel...... 60 000
Investeringsbemyndigande. 4 000 000
5 600 000 5 600 000
B. Telegrafverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 145 260 000
.. fonden................ 51 000 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 94 259 000
145 260 000 145 260 000
C. Statens järnvägars fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 185 321 500
riksstaten............. 2 140 000
Avskrivningsmedel inom
.. fonden................ 52 251 000
Övriga kapitalmedel...... 130 929 500
Investeringsbemyndigande. 1 000
185 321 500 185 321 500
D. Statens vattenfallsverks fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 86 750 000
fonden................ 22 900 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 63 750 000
86 750 000 86 750 000
E. Domänverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 860 000
fonden................ 375 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 484 000
860 000
860 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 312.
31 II. Luftfartsfonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 1 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 18 093 000
18 095 000
Summa investeringsanslag. 18 095 000
18 095 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
Avskrivningsmedel inom
fonden ................
Bidrag från kommuner ...
Övriga kapitalmedel......
Investeringsbemyndigande.
Summa investeringsanslag. 48 145 100
20 692 000
4 117 000 265 000 1 000
23 070100 _
48 145 100 48 145 100
IV. Försvarets fonder.
B. Försvarets fabriksfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 3 210 000
fonden................ 1 330 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 1 879 000 _
3 210 000 3 210 000
V. Statens utlåningsfonder.
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.
Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 70 000 000
riksstaten............. 19 460 000
Investeringsbemyndigande. 50 540 000
70 000 000
70 000 000
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
33 VI. Fonden för låneunderstöd.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag 125 000 000
riksstaten............. 16 960 000
efter avdrag av avskrivning av tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ................... 10 875 000
6 085 000
Bidrag från diversemedelsfond.................. 2 800 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 116 114 000 _
125 000 000 125 000 000
VII. Fonden för statens aktier.
Investeringsbemyndigande 44 055 200 Investeringsanslag.....
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag.....
Investeringsbemyndigande 6 549 000
6 550 000
IX. Diverse kapitalfonder.
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets törrådsfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.. 14 860 000
fonden................ 5 000 000
Övriga kapitalmedel...... 50 000
Investeringsbemyndigande 9 810 000 __
14 860 000 14 860 000
B. Fonden tör kreuitgivning till utlandet.
Övriga kapitalmedel...... 1 000 000 Investeringsanslag........ 200 000 000
Investeringsbemyndigande. 199 000 000 _
200 000 000 200 000 000
44 055 200
6 550 000
6 550 000
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 sand. Nr 312.
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 312.
Driftbudgeten för
Inkomster.
K ungt. Maj:ts proposition nr 312.