angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1948149 m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

t

Nr 209.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1948149 m. m.; given Stockholms slott den 23 april 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

1—57i i» Bil) an g till riksdagens protokoll 1948.

1 samt. Nr 209,

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 23 april 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt avser punkt 5, jämväl med chefen för justitiedepartementet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, följande.

I de anslagsäskanden, som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln, har ett flertal anslag upptagits med allenast beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslagsfrågor, som hittills lämnats öppna. I samband därmed föreslår jag, att för försvarets brevskola uppföras särskilda anslag. Innan jag ingår närmare på anslagsberäkningarna, upptager jag till särskild behandling vissa speciella frågor av mera allmän räckvidd. I de fall där vid behandlingen av dessa särskilda frågor liksom längre fram vid anslagsberäkningarna hänvisas till den till årets riksdag avlämnade propositionen nr 206 angående vissa frågor rörande försvarets organisation, benämnes denna proposition »försvarspropositionen».

En sammanställning av de slutliga anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1948/49 torde få intagas i protokollet efter anslagsberäkningarna.

A. Vissa särskilda frågor.

[1.] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret.

Till en början torde lämpligen böra lämnas en översikt över läget beträffande den rationaliseringsverksamhet, som bedrives inom försvaret genom statens organisationsnämnd, särskilt i den män denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa budgetår.

Här torde då först endast böra erinras att organisationsundersökningar pågå vid vissa centrala försvarsförvaltningar att tjäna som underlag till 1946 års militära förvaltningsutrednings arbete. I vad mån dessa undersökningar kunna leda till organisationsförändringar under nästa budgetår kan icke nu bedömas.

3 Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

Särskild undersökning bär gjorts beträffande den centrala motorfordonsregistreringen och utmynnat i förslag, bland annat om vissa omläggningar av den militära delen av denna verksamhet, övergång till ett nytt registreringssystem har redan påbörjats. Till härav föranledda personalfrågor återkommer jag vid behandlingen av arméförvaltningens avlöningsanslag.

Med skrivelse den 12 mars 1948 har organisationsnämnden avlämnat rapport rörande organisationsundersökningar vid arméns centrala intendenturanstalter m. in. Rapporten innefattar förslag, att den centrala förrådshållningen av intendenturmateriel samordnas för de tre försvarsgrenarna. Ärendet är för närvarande föremål för remissbehandling och har icke kunnat föranleda förslag om organisationsförändringar som påverka anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Undersökningar ha påbörjats angående personalorganisation m. m. vid militärbefäls-, marindistrikts-, flygbasområdes- och eskaderstaber. Icke heller dessa undersökningar ha kunnat påverka anslagsberäkningarna för nästa budgetår. Det förutsattes, att undersökningarna bedrivas så att de kunna såväl tjäna till ledning för en rationalisering av verksamheten vid ifrågavarande staber i deras nuvarande utformning som ock i tillämpliga delar bidraga till en närmare belysning av de spörsmål som sammanhänga med den i försvarspropositionen berörda frågan om samordning i någon form av de territoriella staberna.

Vad i övrigt beträffar armén har organisationsnämndens förslag rörande förrådstjänsten m. m. vid försvarsområdena av skäl som jag anfört vid behandlingen i försvarspropositionen av försvarsområdesstaberna hittills icke föranlett andra personaländringar än dem som redan genomförts för innevarande budgetår på grundval av vad som i ämnet föreslagits i propositionen 1947: 130.

Vid infanteriets förband har den förra året fastställda organisationen för regementes stabs- och förvaltningsorganisation under arméchefens ledning i stort sett genomförts under innevarande budgetår. Genomförandet har något fördröjts på grund av svårigheterna att i nuvarande läge kunna tillgodose behovet av erforderliga lokaländringar vid förbanden. I personellt hänseende har den nya organisationen kunnat — bortsett från vissa övergångsanordningar — helt beaktas i det följande vid beräkningen av arméns avlöningsanslag. Som väntat förete de enskilda förbancjen vissa organisatoriskt eller lokalt betingade avvikelser från den för typregementet fastställda personalorganisationen. Med hänsyn till att relativt lång tid kan beräknas komma att förflyta, innan en Samlad förläggning kan ordnas för Södra Skånska infanteriregementet, har jag ansett mig kunna utgå från att rationaliseringen genomföres vid detta regemente i dess nuvarande delade förläggning. Jag föreslår därvid emellertid icke ordinarie beställningar utöver normalorganisationens ram.

Vad beträffar stabschefs- och kompaniadjutantsfrågorna torde jag få hänvisa till vad jag därom anfört i försvarspropositionen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

De nyss berörda svårigheterna att ordna lokalförhållandena ha också föranlett att ställning ännu icke tagits till organisationsnämndens redan förra året avgivna förslag rörande rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göta trängkår. Ärendet torde emellertid kunna inom kort upptagas till prövning, och den nya organisationen bör kunna tillämpas från och med nästa budgetår. I det följande avser jag att föreslå, att personalorganisationen vid detta förband — som avses skola benämnas Göta underhållsregemente — liksom vid övriga underhållsregementen anpassas till den föreslagna nya organisationen så långt jag bedömt det möjligt, innan organisationsfrågan slutligt prövats. Sålunda avser jag att föreslå, att för underhållsregementena tillkomma 12 nya beställningar för förvaltare på underhållstruppernas stat och 4 dylika beställningar för tygförrådsförvaltare på fälttygkårens stat. Förbud mot beställningarnas tillsättande innan rationaliseringen genomförts bör meddelas i likhet med vad som gällt för infanteriet.

Organisationsundersökningar pågå även beträffande kavalleriet och pans arförband en vid Livregementets husarer och Skaraborgs pansarregemente.

I enlighet med Kungl. Maj.ts 'beslut den 20 december 1946 är staibs- och förvaltningstjänsten vid Stockholms kustartilleriförsvar för närvarande försöksvis organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med ett av organisationsnämnden framlagt förslag. Försöksorganisationen har nyligen utsträckts att omfatta kustartilleriförsvarets regionala förrådshållning och fortifikationsmaterielens förvaltning. Av denna verksamhet har föranletts förslag i det följande om viss personalminskning vid infanteribefälhavarstaben i Vaxholm varjämte beräkningen av vissa arvodeskostnader vid marinen grundats på förslag rörande den regionala förrådshållningen vid kustartillerilförsvaret.

Av organisationsnämnden överlämnade rapporter rörande organisationsundersökningar vid Göteborgs örlogsstation och Västkustens marindistrikt samt rörande Karlskrona och Stockholms örlogsstationer med förslag till försöksorganisationer eller organisationsändringar ha ännu icke slutbehandlats. Vissa personalreduktioner föreslås dock i det följande i anledning av dessa förslag.

Pågående organisationsundersökningar vid vissa flygflottiljer ha framförts så långt att förslag till organisationsändringar kunna förväntas inom den närmaste tiden.

Den rationaliserade kassaorganisationen har i stort sett genomförts vid de lägre förbanden inom försvaret. I anledning härav har jag ansett mig böra i det följande föreslå, att nuvarande fanjunkare i kassatjänst vid armén, kustartilleriet och flygvapnet uppflyttas till förvaltare.

Då det är angeläget, att de rationaliseringsåtgärder, som kunna vidtagas, genomföras så snart som möjligt, bör Kungl. Maj:t äga att vidtaga de jämkningar i vederbörliga personalorganisationer, som kunna föranledas av dylika organisationsändringar, även om därigenom för en övergångsperiod högre kostnader skulle uppstå å avlöningsanslagen än som förutsatts vid anslagsberäkningarna. Det förutsättes härvid givetvis, att förändringar i personalstaterna för ordinarie personal icke skola ifrågakomma.

5 Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

[2.] De värnpliktigas penningbidrag. Vid anmälan av försvarspropositionen har jag tagit ställning till vissa av försvarskommittén framlagda förslag beträffande premier till värnpliktiga, förbättring av löneförmånerna för värnpliktiga under utbildning till officer på aktiv stat m. m. Till frågan om penningbidraget åt de värnpliktiga avsåg jag däremot att återkomma vid anmälan av spörsmålet om avlönings- in. fl. anslag för budgetåret 1948/49. Jag anhåller att nu få upptaga denna fråga till behandling.

Penningbidrag utgår enligt 11 § kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) om värnpliktsavlöning med lägst 1 krona och högst 6 kronor, allt efter uppnådd tjänstegrad.

Sedan vid 1946 års liksdag motionsvis väckts frågor rörande förbättring av de värnpliktigas penningbidrag och införande av en utryckningspremis att tilldelas den värnpliktige vid rekrytutbildningens slut och riksdagen funnit dessa spörsmål vara av natur att böra prövas av försvarskommittén, uppdrog Kungl. Maj:t åt 1945 års försvarskommitté att taga under övervägande de sålunda väckta frågorna. Vid 1947 års riksdag voro dessa spörsmål ånyo föremål för riksdagens uppmärksamhet.

Vidare uttalade 1945 års militärutredning i sitt betänkande (SOU 1946: 75), att med hänsyn till den genomsnittliga levnadsstandarden inom samhället en höjning av de värnpliktigas dagavlöning i princip vore önskvärd.

Försvarskommittén har framhållit den stora betydelse det hade för de värnpliktigas trivsel och därmed andan inom krigsmakten, att de ekonomiska förmåner, vilka utginge till dem under militärtjänstgöringen, avvägdes så, att de möjliggjorde tillgodoseendet av åtminstone vissa av de behov, som stode i samband med deras fritid och som de förde med sig från sitt civila liv. Det nuvarande penningbidraget måste, anför kommittén, icke minst med hänsyn till penningvärdets fall anses vara alltför knappt tilltaget för att tillgodose även mycket begränsade krav härutinnan. Även om de kostnader, som skulle uppkomma vid en höjning av de nu utgående penningbidragen, måste ingiva betänkligheter ur statsfinansiell synpunkt, hade försvarskommittén likväl ansett det ofrånkomligt, att en förbättring av de värnpliktigas kontanta löneförmåner komme till stånd. Att därvid på sätt i vissa motioner föreslagits avpassa penningbidraget så, att detsamma komme att i stort sett motsvara det löneläge, som för närvarande gällde för med de värnpliktiga jämnåriga i civil förvärvsverksamhet, skulle enligt kommitténs mening innebära ett avsteg från de principer, på vilka den allmänna värnplikten vore uppbyggd, och skulle därjämte medföra så stora kostnadsökningar att de svårligen kunde förenas med kravet på en begränsning av försvarsutgifterna. Efter övervägande av olika på frågan inverkande faktorer av såväl social som ekonomisk natur har försvarskommittén föreslagit, att de nuvarande penningbidragen för samtliga kategorier värnpliktiga från och med den 1 juli 1948 måtte höjas med eu krona för dag. Någon ökning därutöver av de värnpliktigas kontanta förmåner har kommittén ej kunnat förorda, varför de i olika sammanhang framförda förslagen om utbetalande efter avslutad militärtjänstgöring av »utryckningspremie» eller liknande förmån avstyrkts.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Med den förkortning av första tjänstgöringen till 270 dagar, som av kommittén förordats, kar försvarskommittén föreslagit, att den förhöjning av penningbidraget för meniga med 50 öre för dag, som nu inträdde efter sammanlagt 390 dagars tjänstgöring, borde ske efter fullgjord värnpliktstjänstgöring under sammanlagt minst 300 dagar, d. v. s. som hittills efter första tjänstgöring och en repetitionsövning. Kommittén har vidare förutsatt, att värnpliktig liksom nu vore fallet skulle bibehålla penningbidraget endast för tid, som han ägde tillgodoräkna såsom fullgjord tjänstgöring. Till följd härav skulle penningbidrag icke utgå under det av kommittén för vissa värnpliktiga förordade sommaruppehållet, under vilket vederbörande skulle anses såsom hemförlovade.

De årliga merkostnaderna för en sådan höjning av penningbidraget skulle enligt kommitténs beräkningar i den av kommittén föreslagna organisationen uppgå till 14,8 miljoner kronor för hela försvaret, därav 11,5 miljoner kronor för armén, 1,8 miljoner kronor för marinen och 1,5 miljoner kronor för flygvapnet.

Försvarskommittén har slutligen erinrat, att höjningen av penningbidraget jämväl borde medföra en motsvarande höjning av de i krigsavlöningsreglementet (SFS 1945: 833) angivna terminslönetarifferna.

Försvarskommitténs förslag har som regel tillstyrkts eller lämnats utan erinran i de över kommitténs betänkande avgivna remissutlåtandena.

Sålunda har överbefälhavaren i nuvarande läge ej velat motsätta sig försvarskommitténs förslag om höjning av penningbidraget.

Statskontoret har ej heller velat motsätta sig förslaget, ehuru en höjning i nuvarande läge i och för sig vore ägnad att inge betänkligheter.

Den föreslagna höjningen har vidare tillstyrkts av chefen för armén, chefen för marinen och marinförvaltningen, försvarets socialbyrå, försvarsväsendets personalvårdsnämnd och Svenska arbetsgivareföreningen.

Försvarsväsendets underbefälsförbund, tjänstemännens centralorganisation och länsstyrelsen i Uppsala län ha ansett den föreslagna höjningen utgöra ett minimum.

Landsorganisationen i Sverige, som understrukit vikten av en förbättring av de värnpliktigas kontanta löneförmåner men av statsfinansiella skäl ansett en längre gående generell höjning än kommittén föreslagit icke nu kunna förordas, har vidare anfört, att någon ytterligare höjning borde övervägas beträffande åtminstone de meniga, exempelvis till 2 kronor 50 öre respektive 3 kronor.

Chefen för Sydkustens marindistrikt och inspektören för kustartilleriet ha föreslagit, att penningbidraget skulle höjas till 2 kronor 50 öre för dem, som uttagits till underbefälsutbildning.

Militärbefälhavaren för VI. militärområdet har ansett, att höjningen för dem som ej fullgjort 300 dagars tjänstgöring kunde begränsas till 50 öre.

Militärbefälhavaren för III. militärområdet har föreslagit, att höjningen begränsas till 50 öre för samtliga och att antalet fria hemresor i stället ökas.

7 Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

Militärbefälhavarna för II., IV. och V. militärområdena ha funnit en höjning i princip berättigad men ansett, att medlen i stället borde användas till att avhjälpa de nuvarande materielbristerna. Militärbefälhavaren för II. militärområdet har dock tillstyrkt en höjning med 50 öre.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har ifrågasatt, om ej viss del av höjningen borde avsättas såsom premier åt dem, som i sin tjänstgöring ådagalade särskilt intresse och ambition.

Militärbefälhavaren för I. militärområdet har anfört, att då kommitténs förslag vore byggt på sparsamhetsprincipen höjningen av penningbidraget ej vore befogad. Genom ökade utgifter för värnpliktsavlöning men minskade anslag för utbildning och materielanskaffning såsom kommittén föreslagit vunnes en högre »trevnadsstandard» i fred för de värnpliktiga mot att de i krig bleve sämre utrustade än som eljest vore möjligt och i dessa avseenden bestämt underlägsna tänkbara motståndare. När icke kraven på en godtagbar utrustning och utbildning av de värnpliktiga tillgodosetts, vore det enligt militärbefälhavarens mening oriktigt att höja penningbidraget. I stället borde anslagen för materielanskaffning och utbildning ha höjts. De värnpliktiga tillgodosåges bäst, om man sörjde för att de i krig kunde vara medvetna om att vara sina motståndare likvärdiga i kvalitativt hänseende.

I ett flertal remissyttranden har frågan om utryckningspremie behandlats.

Överbefälhavaren har ansett frågan böra bli föremål för särskild utredning, varvid jämväl borde övervägas frågan om utryckningslån eller familjebidrag under viss tid. Möjligheten att ersätta utryckningspremie med förlängt familjebidrag har också framhållits av försvarets socialbyrå och försvarsväsendets personalvårdsnämnd. Personalvårdsnämnden och försvarsväsendets underbefälsförbund ha föreslagit utryckningspremie av 100 kronor för försörjningspliktiga och 50 kronor för övriga. Chefen för Stockholms örlogsstation har föreslagit, att ett belopp om förslagsvis 75 å 100 kronor av den föreslagna höjningen av penningbidraget borde innehållas för varje värnpliktig för att utbetalas såsom utryckningspremie.

Arbetsmarknadsstyrelsen har avstyrkt det väckta förslaget om utryckningspremie.

Statens lönenämnd har ansett ett principuttalande om behovet av höjning av de värnpliktigas terminslön erforderligt.

Departementschefen. I likhet med försvarskommittén anser jag det betydelsefullt för de värnpliktigas trivsel och andan inom krigsmakten, att de värnpliktigas ekonomiska förmåner icke äro alltför knappt tillmätta. Penningvärdets fall har bidragit till att det nuvarande penningbidraget, åtminstone för de meniga, icke kan tillfredsställa ens mycket begränsade personliga behov och blygsamma krav på viss trevnad under fritiden. Jag anser det därför ofrånkomligt, att en förbättring av de värnpliktigas kontanta löneförmåner nu kommer till stånd. Med hänsvn till det ansträngda ekonomiska läget kan jag

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

dock icke för närvarande tillstyrka kommitténs förslag i hela dess vidd. I stället föreslår jag, att höjningen tills vidare begränsas till 50 öre för dag för samtliga värnpliktiga.

Den nu tillämpade principen, att penningbidraget till de meniga höjes med 50 öre efter en sammanlagd tjänstgöring, som motsvarar första tjänstgöringen och en repetitionsövning, bör alltjämt äga giltighet. Vid en förkortning av första tjänstgöringen till 9 månader (270 dagar) för flertalet värnpliktiga kommer således en sådan förhöjning att ske redan efter 300 dagar i stället för som nu efter 390 dagar.

Utöver vad nu föreslagits är jag icke beredd att förorda en generell ökning av de värnpliktigas kontanta förmåner vare sig såsom en ytterligare höjning av penningbidraget eller i form av en utryckningspremie. Jag kan ej heller tillstyrka förslaget, att en del av penningbidraget skall innehållas för att sedermera utbetalas såsom utryckningspremie. Till tanken att ekonomiskt bistånd i fall av behov skall kunna lämnas värnpliktiga i syfte att för dem underlätta återgången till civil verksamhet är jag icke beredd att på föreliggande utredning taga ställning.

Merkostnaderna för höjningen av penningbidraget kunna för nästa budgetår beräknas uppgå till omkring 6,5 miljoner kronor, varav 4,5 miljoner kronor för armén och 1 miljon kronor för vardera av marinen och flygvapnet.

Den föreslagna förhöjningen av penningbidraget torde — såsom försvarskommittén erinrat — påkalla jämkning av de enligt krigsavlöningsreglementet utgående terminslönerna. Till denna fråga torde jag få anledning återkomma i samband med en prövning av det förslag, som den av mig tillkallade utredningen rörande översyn av krigsavlöningsreglementet må komma att framlägga.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna i det föregående angivna grunder för penningbidrag åt värnpliktiga.

[3 ] Tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret. I bilaga 2 till årets statsverksproposition har chefen för finansdepartementet i redogörelsen för löneregleringsarbetet i korthet berört den inom försvaret pågående tjänsteförteckningsrevisionen. Jag torde nu få lämna vissa aktuella upplysningar rörande revisionens fortgång samt i anslutning härtill framlägga vissa allmänna synpunkter i ämnet.

Såsom statsmakterna vid behandlingen av frågan om viss tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet m. m. (prop. 1947:246; riksd. skr. nr 411) förutsatt, har den av särskild utredningsman — försvarets tjärn teförtecknings utredning — bedrivna granskningen av myndigheternas förslag till lönegradsplacering m. m. av de olika befattningshavarna måst uppdelas i etapper. Vad härvid rör den från avlöningsanslag avlönade personalen ha de nya lönesättningsprinciperna i viss mindre utsträckning vunnit tillämpning

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

redan under innevarande budgetår, medan för huvuddelen av de av revisionen berörda beställningarna och befattningarna ändring av löneställningar och tjänstebenämningar avsetts att genomföras från och med den 1 juli 1948. Förslag härom, av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning, ha delvis framlagts i bilaga 6 till årets statsverksproposition och anmälas i övrigt i det följande. Vad åter beträffar den sakanslagsavlönade personalen har överföringen till löneplansreglerad anställning av de befattningshavare, som före den 1 juli 1947 voro anställda enligt personliga kontrakt eller mot individuellt bestämda arvoden, i huvudsak slutförts. Omprövningen av löneställningen m. m. för den redan tidigare löneplansanställda personalen har däremot icke, såsom tidigare beräknats, hunnit avslutas före den 1 april 1948. Detta har främst berott på den avsevärda tid, som åtgått för iordningställande av det relativt omfattande uppgiftsmaterial, som visat sig nödvändigt såsom underlag för omprövningen av det stora antal befattningar, varom här är fråga. Revisionen förutsättes emellertid även i denna del bliva slutförd före ingången av nästa budgetår.

Vidkommande förutsättningarna för tjänsteförteckningsrevisionens genomförande må erinras, att riksdagens beslut beträffande de olika personalkategorierna endast innebar fastställande av lönegrads- och tjänstebenämningsserier, medan den individuella lönegradsplaceringen förutsattes bli beroende på fortsatta överväganden. Ställning togs sålunda icke till de av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga föreslagna normerna för löneställningarnas avvägning med hänsyn till kompetenskrav och arbetsuppgifter. Vidare må erinras, att beslutet — i avvaktan på resultatet av pågående eller förebådade utredningar omspännande statsförvaltningen i dess helhet — beträffande vissa kategorier innebar antingen att endast provisoriska lönegrad sserier fastställdes eller att hittillsvarande löneställningar alltfort skulle gälla. Slutligen må framhållas, att enligt riksdagsbeslutet tjänsteförteckningsrevisionen icke avsågs skola givas en vidare innebörd än att löneställningen inom försvaret i stort anpassades till de löner, som regelmässigt förekomma för jämförliga befattningshavarkategorier inom civilförvaltningen i allmänhet.

Med hänsyn till de sålunda åberopade omständigheterna samt till dels den, främst av det ekonomiska läget betingade, återhållsamhet i fråga om höjd löneställning för särskilda befattningshavare eller grupper av befattningshavare, som i nuläget ansetts böra iakttagas, och dels rådande ovisshet rörande främst försvarsförvaltningens framtida organisation har stor försiktighet iakttagits i fråga om lönegradsuppflyttningar och om inrättande av nya tjänster. Revisionen har sålunda — bortsett från sådana tjänster och grupper av tjänster till vars lönegradsplacering direkt ställning tagits av riksdagen — i princip inskränkts till en teknisk översyn av löneställningar och tjänstebenämningar. Lönegradsuppflyttningar, som icke direkt sammanhänga med den tekniska översynen, ha således medgivits endast i mindre utsträckning, och därvid i första hand för tjänster, vilka i lönehänseende uppenbarligen varit för lågt placerade i förhållande till motsvarande befattningar inom försvaret eller statsförvaltningen i övrigt. Denna försiktiga

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

hållning liar förklarligt nog stundom lett till att myndigheternas och personalens önskemål icke kunnat tillgodoses i den utsträckning, vederbörande ansett sig kunna räkna med. Jag får emellertid understryka, att trots den nödvändiga försiktigheten tjänsteförteckningsrevisionen för stora personalgrupper innebär icke oväsentliga förbättringar såväl beträffande avlöningssom anställningsförhållanden.

\id prövningen i det följande av förslag om anpassning av befintliga beställningar och befattningar till överensstämmelse med tjänsteförteckningsrevisionen har jag ansett mig böra lägga samma synpunkter till grund för mitt bedömande som enligt det anförda gjort sig gällande vid revisionsarbetet under innevarande budgetår.

[4 ] Provisorisk lönereglering för viss civilmilitär läkar och veterinärpersonal.

Vid sin behandling av frågor rörande löneställningen för de civilmilitära läkarna och veterinärerna samt de extra ordinarie tandläkarna inom försvaret funno försvarets tjänsteförteckningssakkunniga (betänkande med förslag till lönegradsplaceringar, tjänstebenämningar m. in., SOU 1946: 94) stora svårigheter möta att pröva löneställningarna efter de principer, som vunnit tilllämpning beträffande befattningshavare i allmänhet inom statsförvaltningen. Svårigheterna voro främst betingade av att ifrågavarande tjänster i regel förutsattes icke taga mer än en del av vederbörandes arbetstid i anspråk och sålunda icke fyllde det krav på normal arbetstid, vilket enligt de sakkunnigas uppfattning borde vara utgångspunkten vid lönesättningen för befattningar enligt de allmänna löneplanerna. På grund av bland annat dessa förhållanden förordade de sakkunniga, att frågan om löneställningarna för ifrågavarande personalgrupper gjordes till föremål för särskild utredning. I några hänseenden funno emellertid tjänsteförteckningssakkunniga, att jämkningar i löneställningarna borde vidtagas i avvaktan på resultatet av den förordade utredningen. Sålunda föreslogo de sakkunniga uppfiyttning i lönegrader av vissa läkare, tillhörande fält- och marinläkarkårerna samt flygvapnet, ävensom av vissa veterinärer, tillhörande fältveterinärkåren. Innebörden av sakkunnigförslaget, med tillämpning av efter den 1 juli 1947 gällande lönegradsbeteckningar och lönegradsnummer, är följande.

Bataljonsläkare i Ca 25, vilka ensamma svara för sjukvården vid ett truppförband, ävensom med dem jämställda marin- och flygläkare av 1. graden uppflyttas till Ca 27. Marinläkare av 1. graden i Ca 27 eller Ca 25, vilka tjänstgöra såsom stationsläkare vid örlogsstation eller såsom regementsläkare vid kustartilleriförband, hänföras i likhet med regementsläkare vid armén till Ca 29. Plygöverläkaren, för närvarande placerad i Ca 33, jämställes i lönehänseende med marinöverläkaren och uppflyttas sålunda till Co 10.

De bataljonsveterinärer, som ensamma svara för veterinärvården vid ett truppförband, ävensom bataljonsveterinären vid arméinspektionens veterinäravdelning uppflyttas från Ca 23 till Ca 25 och regementsveterinärerna från Ca 25 till Ca 27.

Vid anmälan av tjänsteförteckningssakkunnigas förslag i denna del (proposition 1947:246) fann chefen för finansdepartementet lämpligt, att frågan

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

om anställnings- och avlöningsförhållandena för försvarets läkar-, tandläkaioch veterinärpersonal gjordes till föremål för särskild utredning, vilken borde bedrivas med utgångspunkt från den nja militärsjukvårdsorganisation, som kunde bliva beslutad på grundval av 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande (SOU 1944: 66 och 1947: 5). I frågans dåvarande läge var chefen för finansdepartementet icke beredd att framlägga något förslag i ämnet. Vad föredragande departementschefen uttalat föranledde ingen erinran från riksdagen (skrivelse 1947:411).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1947 tillkallade sedermera chefen för finansdepartementet tre utredningsmän överdirektören S. G. Almgren, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren G. E. Birke och krigsrådet E. T. H. Ström med uppdrag att verkställa utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena för försvarets läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal.

I skrivelse den 26 februari 1948 ha utredningsmännen, vilka antagit benämningen militära läkarlöneutredningen, framlagt förslag angaende uppflyttning i lönegrader av vissa civilmilitära läkar- och veterinärbeställningar.

Militära läkarlöneutredningen har till eu början framhållit, att gjorda undersökningar rörande möjligheterna för utredningsuppdragets fullgörande bestyrkt, att eu allmän lönereglering för läkarna, tandläkarna och veterinärerna borde komma till stånd först sedan den militära sjukvårdens organisationsfråga blivit löst. Enligt vad utredningen erfarit komme emellertid någon proposition på grundval av militärsjukvårdskommitténs betänkande icke att föreläggas 1948 års riksdag. Det syntes även ovisst om proposition i ämnet kunde väntas till 1949 års riksdag. Utredningen har vidare erinrat, att frågan om militär sjukvårdens organisation stode i visst samband med spörsmålet om den militära förvaltningens organisation, vilken vore under översyn inom 1946 års militära förvaltningsutredning. Yidare hade försvarets organisation överhuvud utretts inom 1945 års försvarskommitté, vars förslag vore föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av vad sålunda anförts har utredningen hållit före, att eu allmän omprövning av frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena för försvarets läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal icke kunde genomföras nu och att utredningens arbete tills vidare borde anstå. Då det finge antagas, att relativt lång tid komme att förflyta innan omprövningen av hithörande lönefrågor kunde slutföras, har utredningen — oberoende av den principiella ställning till lönefrågan för denna personal, som utredningen framdeles kunde komma att intaga — funnit sig böra föreslå, att de läkar- och veterinärbeställningar, som avsåges i försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas i det föregående återgivna förslag, måtte — med undantag för flygöverläkartjänsten — uppflyttas i lönegrader på sätt tjänsteförteckningssakkunniga förordat.

I anslutning härtill har utredningen erinrat, att militärsjukvårdskommittén i sitt betänkande del I gjort vissa uttalanden, som åsyftade löneförbättringar av i huvudsak samma innebörd som tjänsteförteckningssakkunnigas förslag.

Eungl. Maj:ts proposition nr 209.

I del II av sitt betänkande hade militärsjukvårdskommittén sedermera framhållit, att de uppgifter och det ansvar, som på vilade främste läkaren vid ett förband, vore desamma vid samtliga förband. Endast en gradskillnad i fråga om verksamheten förelåge såtillvida, att klientelet vore väsentligt större vid vissa förband än vid andra.

Såsom motivering för sitt förslag har läkarlöneutredningen i övrigt anfört i huvudsak följande.

För egen del anser utredningen i likhet med militärsjukvårdskommittén och tjänsteförteckningssakkunniga befogat, att vid s. k. énläkarförband placerade bataljonsläkare, med hänsyn till att de ha större arbetsuppgifter och ansvar än övriga bataljonsläkare, böra erhålla placering i högre lönegrad än dessa. Motsvarande bör självfallet gälla beträffande med bataljonsläkare jämställda marin- och flygläkare av 1. graden vid énläkarförband (samtliga flygläkare av 1. graden tillhöra denna kategori).

Att^ stations- och regementsläkarna vid marinen, vilka ha ansvaret för läkarvården vid förband, som i storleksordning väl mäta sig med åtskilliga arméförband, där regementsläkare finnes anställd, i lönehänseende böra jämställas med regementsläkarna vid armén förefaller utredningen väl motiverat.

Beträffande veterinärbeställningarna vid försvaret synes det utredningen ostridigt, att dessa i jämförelse med motsvarande läkarbeställningar och i betraktande av veterinärernas numera mycket långa utbildningstid äro alltför lågt lönegradsplacerade, varför en löneförbättring för vissa veterinärer på sätt av tjänsteförteckningssakkunniga föreslagits nu bör komma till stånd.

Då beställningen såsom flygöverläkare enligt militärsjukvårdskommitténs förslag avses skola indragas och i den av kommittén planerade organisationen närmast motsvaras av eu försvarsläkarbefattning i Cp 10, är utredningen av den uppfattningen, att frågan om förhöjd löneställning för flygöverläkaren bör anstå i avvaktan pa ett ställningstagande till militärsjukvårdskommitténs förslag i denna del.

Yad angår behovet av löneförbättringar å förevarande område anser sig utredningen i anslutning till vissa uttalanden av militärsjukvårdskommittén böra erinra därom, att det på senare tid visat sig påkallat att med tanke på angelägenheten av att vidmakthålla erforderlig rekrytering av läkare till de civila sjukvårdsanstalterna vidtaga förbättringar i sådana läkares löneförmåner. Bekryteringssvårigheter ha även i mycket hög grad visat sig föreligga beträffande försvarets läkare och veterinärer, i vilket hänseende kan åberopas, att vissa befattningar ledigförklarats flera gånger utan att locka någon sökande. Då en sådan utveckling icke kan anses tillfredsställande med tanke pa upprätthållandet av den militära sjukvården och veterinärverksamheten, synes även av sådan anledning befogat att vidtaga de nu föreslagna lönegradsuppflyttningarna, vilka i sin mån kunna väntas skapa gynnsammare underlag för rekryteringen inom före varande område.

Läkarlöneutredningens förslag innebär uppflyttning

från Ca 25 till Ca 27 av batalj onsläkarna vid kavalleriregementena, artillerikårerna, luftvärnskårerna, ingenjörkårerna, Göta trängkårs kompani i Nora, arméns underofficersskola och arméns jägarskola, vidare av marinläkarna av 1. graden vid Gotlands kustartillerikår, sjökrigsskolan, marinens underofficersskola och flottans sjömansskola samt av flygläkarna av 1. graden vid flygflottiljerna, Norrbottens flygbaskår och krigsflygskolan;

13 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

från Ca 27 till Ca 29 av marinläkarna av 1. graden (stationsläkarna) vid örlogsstationerna samt av marinläkarna av 1. graden (regementsläkarna) vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen;

från Ca 25 till Ca 29 av marinläkaren av 1. graden (regementsläkaren) vid Älvsborgs kustartilleriregemente;

från Ca 23 till Ca 25 av bataljonsveterinärerna vid arméinspektionen, Svea och Göta ingenjörkårer samt trängkårerna; samt

från Ca 25 till Ca 27 av samtliga regementsveterinärer.

Sammanlagda antalet av förslaget berörda beställningar utgör 60 av totalt 170 i personalförteckningarna upptagna beställningar.

I anslutning till de föreslagna lönegradsuppflyttningarna av vissa marinläkare av 1. graden erfordras enligt läkarlöneutredningens mening ändringar i gällande bestämmelser angående marinläkarkåren av innebörd, att de på ordinarie stat placerade beställningarna vid kåren, i likhet med vad som gäller beträffande motsvarande beställningar vid fältläkarkåren, fördelas å de olika förbanden.

I anslutning till av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga framlagt förslag förordar läkarlöneutredningen, att de bataljonsläkare och bataljonsveterinärer, som föreslagits uppflyttade i lönegrad, benämnas förste bataljonsläkare respektive förste bataljonsveterinär. Då av tjänsteförteckningssakkunniga väckt förslag om slopande av »grad»-beteckningarna för marin- och flygläkare i skilda sammanhang mötts av starka gensagor, bör enligt utredningens mening sakkunnigförslaget i denna del vila i avvaktan på ett ställningstagande till militärsjukvårdskommitténs organisationsförslag.

Utredningen har uppskattat kostnadsökningen till följd av den provisoriska löneregleringen till i runt tal 80 000 kronor för år.

Fördelningen på lönegrader av de civilmilitära beställningarna för läkaroch veterinärpersonal enligt gällande ordning samt läkarlöneutredningens ändringsförslag framgår av sammanställningen å nästa sida.

Statens lönenämnd har i utlåtande över utredningens förslag framhållit, att såväl allmänna lönenämnden som försvarsväsendets lönenämnd i tidigare utlåtanden uttalat sig för en uppflyttning i lönegrad av de militärläkare i Ca 25, vilka hade att ensamma svara för läkarvården vid förband. Denna mening ansåge sig statens lönenämnd i princip kunna biträda. Lönenämnden anslöte sig även till utredningens uppfattning, att stations- och regementsläkarna vid marinen i lönehänseende borde jämställas med regementsläkare vid armén samt att löneställningen för regementsveterinärer och de bätaljonsveterinärer, vilka ensamma hade att svara för veterinärvården vid förband, måste anses väl låg.

Lönenämnden har emellertid uttalat vissa betänkligheter rörande utredningsförslagets genomförande i nuvarande läge och även framfört vissa erinringar mot de av utredningen föreslagna löneställniugarna. Lönenämnden har härom anfört följand*.

Det framlagda förslaget innebär en provisorisk lönereglering för icke mindre än 60 av sammanlagt 170 ordinarie beställningar. Med hänsyn till

14 Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

att löneställningen för försvarets läkare och veterinärer torde röna inflytande icke allenast av vederbörande beställningshavares arbetsuppgifter och ansvar utan även i viss mån av arbetsuppgifternas omfattning, måste lönenämnden anföra viss betänksamhet beträffande lämpligheten att i nuvarande läge genomföra en lönereglering av nämnda omfattning. Det må särskilt framhållas, att enligt det förslag till försvarsorganisation, som framlagts av 1945 års försvarskommitté, åtskilliga förband äro avsedda att indragas samt att ett genomförande av kommitténs förslag beträffande marinen kan föranleda väsentliga förändringar beträffande personalstyrkorna vid denna försvarsgren.

Då utredningsmännen icke verkställt någon jämförelse mellan de olika beställningshavarna med hänsyn till beskaffenheten och mängden av deras arbetsuppgifter, har lönenämnden icke ansett sig kunna ingå på ett närmare bedömande av löneställningen för enskilda beställningar. Lönenämnden vill emellertid anföra viss tveksamhet rörande nödvändigheten att i lönehänseende likställa förbandsläkarna vid vissa skolor (arméns underofficersskola, sjökrigsskolan, marinens underofficersskola och flottans sjömansskola) med

15 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

bataljonsläkare vid enläkarförband inom armén. Beträffande dessa skolor må framhållas, att eleverna icke äro truppregistrerade vid skolan och att de därför i viss utsträckning torde kunna i sjukvårdshänseende återfalla på vederbörande truppförband eller örlogsstation.

Statskontoret har erinrat om att ämbetsverket i sitt yttrande över tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande understrukit, vad de sakkunniga anfört om olämpligheten av att befattningshavare med deltidstjänstgöring hänfördes till löneplan, som normalt avsåges för heltidstjänster. I konsekvens därmed hade ämbetsverket avstyrkt den ifrågasatta provisoriska regleringen beträffande vissa av de berörda läkar- och veterinärtjänsterna. Statskontoret hade ansett sig alltjämt böra vidhålla denna ståndpunkt.

Därest det emellertid med hänsyn till rekryteringssvårigheter och uppskjutandet av militärsjukvårdens organisationsfråga skulle befinnas ofrånkomligt att provisoriskt reglera löneställningen för vissa civilmilitära läkaroch veterinärtjänster, skulle statskontoret finna det bäst överensstämma med sagda principiella inställning, om endast arvodestillägg medgåves, motsvarande löneskillnaderna. I varje fall syntes det icke böra ifrågakomma att uppflytta tjänsterna som ordinarie till högre lönegrad, då det endast gällde en provisorisk reglering för befattningshavare, vilka — hur militärsjukvården än ordnades — i fredstid icke syntes komma att tjänstgöra mer än ett fåtal timmar dagligen. Ämbetsverket finge i så fall i stället förorda, att de nuvarande beställningarna uppfördes å övergångsstat samt att föreslagna högre tjänster i avvaktan på omorganisationen upptoges endast såsom extra ordinarie. Därigenom skapades bättre utgångsläge för en kommande revision. Mot lönegradsplaceringarna i och för sig syntes i nuvarande situation icke vara något att erinra.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har funnit det vara synnerligen önskvärt, att en lönegradsjustering snarast företoges med avseende å de militärläkarbeställningar, som angåves i läkarlöneutredningens förslag. Sjukvårdsförvaltningen förordade, att i regementsläkares löneställning (lönegrad Ca 29), utöver vad utredningen föreslagit, placerades dels läkare vid de s. k. enläkarförbanden vid armén, dels den marinläkare av 1. graden, som tjänstgjorde såsom kårläkare vid Gotlands kustartillerikår, dels ock samtliga flottiljläkare. Sjukvårdsförvaltningen föresloge vidare, att bataljonsläkarna vid trängkårerna placerades i Ca 27, med hänsyn främst till den omfattande undervisningsskyldighet, som åvilade dessa läkare. I anledning av ett vid ärendets behandling inom ämbetsverket gjort uttalande ville sjukvårdsförvaltningen slutligen uttala, att iimbetsverket i princip intet hade att erinra mot att marin- och flygöverläkarbeställningarna placerades i samma lönegrad som arméöverläkarbeställningen. Ämbetsverket saknade emellertid hållpunkter för ett närmare bedömande av detta spörsmål.

För svar sgrenscheferna ha i allt väsentligt biträtt utredningens förslag men härutöver framställt vissa yrkanden. Sålunda har chefen för armén anfört, att bata l jon släkarna vid trängkårerna borde placeras i Ca 27 och bataljonsveterinären vid VI. militärbefälsstaben i Ca 25. Vidare föresloges, under

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

åberopande bland annat av ett av tjänsteförteckningssakkunniga gjort principuttalande, att överfältveterinärens löneställning nu förbättrades. Arméchefen föresloge lönegrad Co 14 för denna beställning. Slutligen saknades enligt arméchefens åsikt bärande skäl för införande av tjänstebenänmingarna förste bataljonsläkare och förste bataljonsveterinär.

Chefen för marinen har anfört, att den marinläkare av 1. graden, som bestrede tjänsten såsom regements-(kår-)läkare vid Gotlands kustartillerikår, tillika stabsläkare vid Gotlands kustartilleriförsvar, borde placeras i Ca 29. Marin- och ilygöverläkarna tillhörde samma kategori i lönehänseende särskilt missgynnade läkare, beträffande vilka läkarlöneutredningen i övrigt föresloge, att en omedelbar provisorisk löneuppflyttning redan nu borde komma till stånd.

Chefen för flygvapnet har i princip funnit, att överläkarna vid de olika • försvarsgrenarna borde placeras i en och samma lönegrad. Därvid syntes den lönegrad, Co 14, där för närvarande arméöverläkaren vore placerad, böra ifrågakomma. I avvaktan på beslut i fråga om den militära sjukvårdens organisation föresloge chefen för flygvapnet såsom ett provisorium att flvgöverläkaren tills vidare placerades i samma lönegrad som marinöverläkaren.

Sveriges läkarförbund och Svenska militärveterinärsällskapet ha biträtt utredningens förslag till provisorisk lönereglering. Militärveterinärsällskapet har emellertid erinrat om det trängande behovet av förbättrad löneställning för överfältveterinären, vilken i jämförelse med motsvarande civila befattningshavare och i egenskap av personalkårchef och inspektör för det militära veterinärväsendet vore ojämförligt lågt placerad i avlöningshänseende.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ansåg sig chefen för finansdepartementet vid framläggandet av propositionen 1947: 246 angående viss tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet m. m. icke vara beredd att biträda ett av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga väckt förslag om provisorisk lönegradsuppflyttning — i avvaktan på särskild utredning — av vissa civilmilitära läkar- och veterinärbeställningar. Anledningen härtill var främst den, att man vid tidpunkten i fråga räknade med ett ställningstagande inom en relativt nära framtid till 1944 års militärsjukvårdskommittés förslag rörande militärsjukvårdens organisation. Resultatet av en med utgångspunkt från den nya militärsjukvårdsorganisationen bedriven utredning rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för läkar-, tandläkar- och veterinärpersonalen kunde till följd härav beräknas föreligga i sådan tid, att tjänsteförteckningsrevisionen för dessa personalkategorier skulle kunna ske om icke samtidigt med, så dock icke lång tid efter genomförandet av tjänsteförteckningsrevisionen i vad avser huvuddelen av de utav revisionen i övrigt berörda beställningarna och befattningarna.

Såsom jag i annat sammanhang uttalat, är jag emellertid icke beredd att för innevarande års riksdag framlägga förslag i anledning av militärsjukvårdskommitténs betänkande. Detta medför, vilket militära läkarlöneutredningen framhållit, att en slutlig omprövning av löneställningen för nu

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

ifrågavarande personalkategorier — vilken omprövning beträffande läkar- och veterinärpersonalen sedan lång tid ansetts nödvändig — ånyo måste ställas på framtiden. Med hänsyn härtill samt till de svårigheter att nöjaktigt rekrytera läkar- och veterinärbeställningarna, som under de senare åren visat sig, anser jag starka skäl tala för att en provisorisk lönegradsuppflyttning av vissa särskilt lågt placerade läkar- och veterinärbeställningar kommer till stånd från och med ingången av nästkommande budgetår. I anledning av statens lönenämnds betänksamhet beträffande lämpligheten av att i nuvarande läge genomföra eu lönereglering av den omfattning läkarlönentredningen räknat med får jag erinra om, att de förslag rörande ändringar i gällande försvarsorganisation, som framlagts i försvarspropositionen, äro mindre vittgående än försvarskommittén förordat.

Såsom utgångspunkt för en provisorisk lönereglering på förevarande område finner jag läkarlöneutredningens förslag vara väl avvägt. I flera av de över förslaget avgivna yttrandena ha emellertid framställts yrkanden om ytterligare höjning av löneställningarna på vissa punkter eller om förbättrad löneställning även för andra beställningshavarkategorier än de utredningen funnit böra ifrågakomma. Då redan läkarlöneutredningens förslag innebär icke oväsentlig ökning av löneförmånerna i ej mindre än 60 av å gällande personalförteckningar upptagna 170 beställningar, kan jag icke biträda dessa yrkanden. Jag ansluter mig sålunda till läkarlöneutredningen i vad avser löneställningen för de olika typbeställningarna.

Yad rör anställningsformen för de till lönegradsuppflyttning föreslagna beställningarna, synes mig den av statskontoret förordade anordningen, nämligen att dessa beställningar endast skulle inrättas såsom extra ordinarie, vara mindre lämplig med hänsyn främst till de oenhetliga anställningsförhållanden för hithörande personalkategorier som därigenom skulle bliva rådande. Aven i denna del lämnar jag således min anslutning till utredningens förslag.

I anledning av de erinringar, som i skilda sammanhang gjorts mot föreslagna förändringar av nuvarande tjänstebenämningar för de civilmilitära läkar- och veterinärbeställningarna, torde med en tillämpning av ny tjänstebenämningsserie för dessa personalgrupper tills vidare böra anstå. För läkar beställning vid armén i lönegrad Ca 27 bör tjänstebenämningen bataljonsläkare användas och för veterinärbeställning i Ca 25 benämningen bataljonsveteriuär.

Yad slutligen rör antalet beställningar i de olika bär berörda lönegraderna har jag ingen erinran mot utredningens förslag. Dock bör, med hänsyn till vad i annat sammanhang uttalats och föreslagits, antalet beställningar för marinläkare av 1. graden ökas med en i Ca 27 för flottans värnpliktsskola och eu i Ca 25 för Göteborgs örlogsstation samt antalet beställningar för flygläkare av 1. graden ökas med en för flygvapnets centrala skolor.

I överensstämmelse med vad läkarlöneutredningen uttalat böra i personalförteckningen intagas bestämmelser om fördelningen å tjänsteställen av de ordinarie beställningarna vid marinläkarkåren.

2—57i -is Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 209.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående angivna grunder för placering i lönegrad av läkar- och veterinärpersonal vid försvaret.

[5.] Auditörsinstitutionen vid försvaret. Enligt den för närvarande gällande ordningen äro auditörerna anställda vid krigsrätterna. De ha till huvudsakligaste uppgifter att vara ledamöter av krigsrätterna och att såsom medansvariga rådgivare biträda vederbörande militära chefer vid utövandet av den disciplinära bestraffningsrätten. Samtliga auditörsbefattningar äro för närvarande tillsatta på förordnande tills vidare.

Till avlöningar till auditörerna ha för innevarande budgetår anvisats förslagsvis 138 200 kronor under andra huvudtitelns anslag Krigsrätterna: Avlöningar. Avlöning till auditörer vid regements- och stationskrigsrätter utgår i form av arvoden, för närvarande 49 till antalet samt varierande mellan 1 680 kronor och 7 200 kronor för år. Arvodena bestå av dels ersättning motsvarande lön och dels tjänstgöringspenningar. Utöver arvodet utgår särskild ersättning för tjänstgöring vid sammanträde med krigsrätten för behandling av mål från förband, som enligt särskilt förordnande av Kungl. Maj:t skall lyda under krigsrätten. Avlöningar till auditörerna vid de särskilda krigsrätterna utgå i form av ersättning för varje krigsrättssammanträde, vartill i flertalet fall kommer särskild ersättning för det arbete som därutöver åligger auditörerna. Auditörerna vid Norrbottens regementes m. fl. truppförbands krigsrätter äro dock skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra all tjänstgöring vid särskilda krigsrätten i Boden.

Auditör äger åtnjuta semester med en dag för varje kalendermånad, under vilken han i denna egenskap utfört arbete för statens räkning minst sexton dagar. Då vid auditörs ledighet befattningen uppehälles av vice auditör, utgår ersättning till denne enligt vissa grunder.

Auditör är vidare berättigad till ersättning för resekostnader och expenser. I sistnämnda hänseende utgå av Kungl. Maj:t bestämda fasta expensbidrag.

I propositionen nr 216 till årets riksdag har Kungl. Maj:t, på grundval av en inom justitiedepartementet verkställd utredning angående revision av det militära rättegångsväsendet (SOU 1946:91), förelagt riksdagen förslag till ny militär rättegångslag, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1949. Enligt lagförslaget skola krigsdomstolarna avskaffas i fredstid, vilket bland annat medför att förordnandena för de vid dessa domstolar anställda auditörerna komma att upphöra från och med nämnda dag. Auditörsinstitutionen har förutsatts i samband därmed skola omgestaltas. Auditörer skola sålunda enligt förslaget, i den omfattning Konungen bestämmer, förordnas envar hos en eller flera bestraffningsberättigade militära chefer för att biträda dessa chefer vid handläggningen av disciplinmål och mål om åläggande av ersättningsskyldighet samt i övrigt vid bedömning av rättsliga spörsmål. För närmare kännedom om de för auditörerna avsedda arbetsuppgifterna torde få hänvisas till lagförslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

19 I årets statsverksproposition (bil. 4, punkt 25) ha de anslagsfrågor, som sammanhänga med den föreslagna reformen, behandlats såvitt avser budgetåret 1948/49 med undantag av frågan om anvisande av medel till de nya auditörernas avlöning och omkostnader.

Inom justitiedepartementet har särskild utredning verkställts angående den närmare utformningen av auditörsinstitutionen efter krigsdomstolsreformen. Utredningen har redovisats i en den 16 januari 1948 dagtecknad promemoria. I departementspromemorian har anförts bland annat följande.

De blivande auditörsbefattningarna syntes i första hand böra knytas till chefer för regementen, kårer, marindistrikt och flygflottiljer. I huvudsaklig anslutning till den för närvarande gällande ordningen syntes därvid gemensam auditörsbefattning böra inrättas för flera å samma ort eller å nära intill varandra belägna orter förlagda förband. Därvid borde dock tillses att auditörens göromål icke bleve mera omfattande än att fullt kvalificerad sökande till befattningen kunde påräknas. Om å samma ort eller å nära intill varandra belägna orter behov av mer än en auditör förelåge, borde vid uppdelningen av förbanden mellan auditörerna såvitt möjligt tillses att förband från samma truppslag eller i varje fall från samma vapenslag hänfördes till samme auditör. Auditör, som förordnats hos chef som nu nämnts, borde i förekommande fall förordnas såsom auditör jämväl hos bestraffningsberättigade chefer för andra avdelningar än regementen, kårer, marindistrikt och flygflottiljer, därest dessa chefer vore stationerade å ej alltför avlägset belägna orter. Särskild auditörsbefattning borde inrättas hos chefen för kustflottan med Stockholm såsom stationeringsort. Därjämte syntes auditörer med placering i Karlskrona, Göteborg och Härnösand böra förordnas att vara auditör jämväl hos sistnämnde chef.

Vid bestämmandet av den ersättning som skulle tillkomma de blivande auditörerna mötte svårigheter med hänsyn till att omfattningen av deras arbetsuppgifter endast uppskattningsvis kunde bedömas. Visserligen bortfölle tjänstgöringen i krigsrätten men å andra sidan tillkomme inställelse hos befälhavaren, då tilltalad i disciplinmål hördes inför denne. I lagförslaget hade i olika hänseenden anordningar föreslagits, varigenom det såvitt möjligt bleve sörjt för att de militära befälhavarna i avsedd omfattning utnyttjade sin befogenhet att meddela disciplinära bestraffningar i stället för att överlämna saken till domstols behandling. Det vore att räkna med att till följd därav disciplinmålens antal komme att stiga. Då auditörerna framdeles ofta komme att yttra sig i disciplinmål icke blott innan straff ålades utan även eljest innan beslut meddelades och skyldigheten för befälhavare att före åläggande av ersättningsskyldighet inhämta auditörens yttrande kvarstode, syntes det befogat utgå från att de blivande auditörernas arbetsuppgifter komme att sammanlagt bli av större omfattning än de nuvarande auditörernas åligganden. På grund av vad nu anförts syntes det nödvändigt att i åtskilliga fall räkna med en höjning av den nuvarande avlöningen. En sådan höjning syntes jämviil vara erforderlig, därest önskemålen om eu tillfredsställande rekrytering av auditörskåren skulle bliva förverkligade.

Avlöningen till de blivande auditörerna syntes lämpligen böra utgå uteslutande i form av arvode. Då vid ledighet för auditören befattningen uppehölles av vice auditör, syntes arvodet oavkortat böra utgå till denne. Befattningarna bleve på grund av semesterlagens utformning förenade med rätt till semester. Det syntes befogat, att semestern för auditör utsträcktes till att omfatta, åtminstone trettio dagar.

20 Kungl. Maj:t.s proposition nr 209.

Vid promemorian liar såsom bilaga fogats ett med ledning av de anförda synpunkterna uppgjort förslag till auditörsbefattningar och auditörsarvoden, enligt vilket arvodena — 53 till antalet och varierande mellan 840 kronor och 7 200 kronor för år — skulle uppgå till sammanlagt 156 200 kronor årligen. I promemorian har anförts, att vid en jämförelse mellan avlöningen till auditörer före och efter reformen borde beaktas, att de nuvarande auditörerna i åtskilliga fall uppbure särskild ersättning för krigsrättssammanträden, vid vilka handlagts mål från avdelning som enligt meddelat förordnande lydde under krigsrätten.

I promemorian har vidare anförts, att auditörernas expenser efter krigsdomstolsreformen syntes komma att inskränka sig huvudsakligen till utgifter för papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal. Dessa omkostnader syntes böra bestridas av auditören. Om kostnaderna i fråga för år uppginge till visst belopp, förslagsvis 50 kronor, syntes auditören dock böra utfå gottgörelse härför. För reseersättningar till auditörerna borde beräknas ett årligt belopp av förslagsvis 10 000 kronor.

Över promemorian ha yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, statskontoret, riksdagens militieombudsman samt Föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer.

De i promemorian anförda allmänna synpunkterna på anordningen av auditörsinstitutionen ha i remissyttrandena icke föranlett erinran i annan mån än att Föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer vidhållit av föreningen tidigare uttalad uppfattning att auditör borde knytas till visst förband i stället för att förordnas hos viss militär chef.

I vissa remissyttranden ha förordats jämkningar av det i promemorian föreslagna antalet auditörsbefattningar och dessas fördelning.

Beträffande auditörsarvodenas storlek ha överbefälhavaren och chefen för armén framhållit vikten av att arvodena så avpassades att en fullgod rekrytering av auditörkåren säkerställdes samt förordat att, med hänsyn till den förutsatta ökningen av arbetsbördan och den för statstjänstemännen genomförda löneregleringen, en allmän höjning av de föreslagna arvodena genomfördes. Civilförvaltningen har i huvudsak intet haft att erinra mot de i promemorian föreslagna arvodena. De sammanlagda årliga arvodeskostnaderna har civilförvaltningen — som utgått från att auditörerna skulle äga åtnjuta 30 dagars årlig semester — beräknat till 109 195 kronor, inberäknat arvoden till semestervikarier. Kostnaderna borde enligt civilförvaltningen fördelas med 3 900 kronor på försvarsstaben, 108 095 kronor på armén, 30 680 kronor på marinen och 26 520 kronor på flygvapnet. Statskontoret, som närmast fått den uppfattningen att auditörernas arbetsbörda kunde komma att minska och i varje fall knappast öka, ansåge försiktigheten bjuda, att det sammanlagda arvodesbeloppet hölles inom samma ram som för närvarande eller i runt tal 130 000 kronor för år. Militieombudsmannen har uttalat, att, med hänsyn till svårigheterna att på förhand bedöma omfattningen av det arbete som komme att åvila auditörerna, de arvodesbelopp som bestämdes, efter någon tid borde bliva föremål för översyn. Föreningen Sveriges krigsdomare och

21 Iiungl. Maj:ts proposition nr 209.

auditörer liar anfört, att de föreslagna arvodena genomgående syntes låga, särskilt med hänsyn till de kvalifikationer, som de blivande auditörerna förutsattes skola äga, och med hänsyn till det nuvarande penningvärdet. Enligt föreningen talade alla skäl för att den nuvarande uppdelningen av arvodet i dels ersättning motsvarande lön och dels tjänstgöringspenningar bibehölles samt att auditörerna jämväl bibehölles vid rätt att vid annan ledighet än semester avstå allenast tjänstgöringspenningarna. Denna rätt borde dock begränsas till viss tid, förslagsvis (10 dagar per år. Då auditörstjänsterna förutsattes skola i allmänhet besättas med innehavare av ordinarie domarämbete, borde semestertiden bestämmas till den för domare vanliga eller 45 dagar.

Vad angår frågan om auditörernas omkostnader har civilförvaltningen anfört, att auditörerna borde beredas ersättning för expenser allenast till den del kostnaderna överstege 50 kronor. Kostnaderna borde uppdelas på försvarsstabens omkostnadsanslag samt försvarsgrenarnas telefon- och expensanslag. Någon uppräkning med hänsyn därtill av dessa anslag syntes emellertid icke påkallad. Statskontoret har förordat att auditörernas expensutgifter bestredes av vederbörande militära expeditioner. Militieombudsmannen har ifrågasatt, om ej auditören lämpligen borde erhålla papper och kuvert från expeditionen hos någon av de chefer hos vilka han förordnats. Föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer har anfört, att några skäl icke förelåge att borttaga de nu utgående expensersättningarna. Även om expenskostnaderna komme att nedgå, borde detta icke medföra annat än att ersättningarna i motsvarande grad sänktes. Föreningen föresloge att expensersättningarna i avvaktan på en senare omprövning bestämdes till hälften av de tidigare utgående, dock ej under 50 kronor, med bibehållen rätt för auditören att utfå gottgörelse för kostnader utöver det anvisade beloppet.

Departementschejen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen innebär det framlagda förslaget till revision av det militära rättegångsväsendet, bland annat, att krigsrätterna från och med den 1 januari 1949 skola avskaffas i fredstid och att auditörsinstitutionen i samband därmed skall omgestaltas. Auditörerna avses skola för framtiden vara anknutna till vederbörande bestraffningsberättigade militära chefer samt biträda dessa vid handläggningen av disciplinmål och mål om åläggande av ersättningsskyldighet samt i övrigt vid bedömning av rättsliga spörsmål. Kostnaderna för auditörsinstitutionen torde från och med förenämnda dag böra bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln.

Liksom de över departementspromemorian hörda myndigheterna finner jag icke anledning till erinran mot de i promemorian anförda allmänna synpunkterna beträffande auditörsinstitutionen.

Jag anser mig böra förorda, att avlöningen till auditörerna fastställes att utgå uteslutande i form av arvode och att vid tjänstledighet för auditören arvodet oavkortat utgår till vikarien. Med hänsyn till att auditörsbefattningarna i stor utsträckning torde komma att innehas av ordinarie domare,

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

förordar jag, att. semestertiden bestämmes till den för domare vanliga, eller 45 dagar.

På Kungl. Maj:t torde få ankomma att fastställa storleken av arvodena. Härvid måste hänsjm självfallet tagas dels till arten av de arbetsuppgifter, som efter reformens genomförande skola åvila auditörerna, och dels till den beräknade frekvensen av ansvars- och ersättningsmål vid de förband, vilkas chefer varje särskild auditör skall ha att biträda. I förstnämnda hänseende är visserligen att märka att auditörernas nuvarande krigsrätts tjänstgöring kommer att bortfalla och att skyldigheten för auditör att närvara vid förhör, som den bestraffningsberättigade själv håller, något begränsats i de till lagrådet remitterade och för riksdagen framlagda förslagen jämfört med vad som ursprungligen föreslogs. A andra sidan är det tydligt, att sistnämnda uppgift likväl kan väntas bli rätt tidskrävande och att auditörernas rådgivande verksamhet — såsom i departementspromemorian närmare utvecklats — kommer att bli mera betungande än hittills. Yad återigen beträffar den av själva målantalet betingade arbetsbördan för varje särskild auditör, blir denna givetvis främst beroende av huru fördelningen av auditörer mellan olika militära chefer kommer att ske. Enligt förslaget till ny militär rättegångslag skall det ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom. Jag är icke för närvarande beredd att i detalj taga ställning till denna fråga, men jag utgår från att det vid promemorian fogade förslaget kommer att i huvudsak följas.

Med hänsyn till att omfattningen av det arbete som efter reformens genomförande kommer att åvila varje särskild auditör icke kan bedömas annat än uppskattningsvis, är det givetvis vanskligt att redan nu bestämma de särskilda arvodena. Det vill dock synas som om de i promemorian föreslagna arvodesbeloppen vore i huvudsak väl avvägda. Jag räknar därför med att dessa belopp tills vidare komma att utgå, ehuru med de jämkningar som må komma att påkallas i den mån annan fördelning av auditörer än som i promemorian förutsatts kan bli erforderlig. Jag förutsätter emellertid, att frågan om arvodenas storlek upptages till förnyat övervägande, sedan någon tids erfarenhet vunnits.

Yad angår medelsbehovet för arvoden åt auditörer anser jag mig i huvudsak kunna godtaga den beräkning, som verkställts av civilförvaltningen på grundval av de i departementspromemorian föreslagna arvodesbeloppen, dock med den jämkning som betingas därav att semestertiden förordats komma att utgöra 45 dagar. Såsom civilförvaltningen anfört böra arvodeskostnaderna fördelas mellan försvarsstaben och försvarsgrenarna. Med beaktande av att ifrågavarande medelsbehov för nästa budgetår avser endast halva budgetåret föreslår jag, att för samma budgetår under respektive avlöningsanslag beräknas för försvarsstaben 2 000 kronor, för armén 56 000 kronor, för marinen 16 000 kronor och för flygvapnet 14 000 kronor eller tillhopa 88 000 kronor. Dessa belopp äro, med hänsyn till att jämkningar beträffande den i departementschefspromemorian förutsatta fördelningen av auditörer kunna bli erforderliga, givetvis att anse såsom ungefärliga.

23 Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

Vad slutligen angår auditörernas omkostnader förordar jag, att dessa lielt få bestridas från försvarsstabens respektive försvarsgrenarnas anslag för utgifter av bär avsett slag. -Tåg förutsätter härvid, att skrivmateriel och erforderlig skrivhjälp i allmänhet skall kunna tillhandahållas från expeditionen hos någon av de chefer hos vilka auditören är förordnad.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående angivna grunder för den närmare utformningen av auditörsinstitutionen vid försvaret.

[6.] Vissa befattningar vid marinverkstäderna. I enlighet med 1944 års riks dags beslut angående omorganisation av Stockholms och Karlskrona örlogsvarv (prop. nr 166; rd. skr. nr 384) stå marinverkstäderna vid vartdera av dessa örlogsvarv under ledning av en verkstadsdirektör, vilken såsom närmaste man har en överingenjör till sitt förfogande. Enligt beslutet förutsattes dessa befattningshavare skola vara ordinarie tjänstemän, verkstadsdirektören i Stockholm i lönegrad C 8 (nu Cp 14), verkstadsdirektören i Karlskrona i lönegrad C 9 (nu Cp 15), överingenjören i Stockholm i lönegrad C 6 (nu Cp 10) och överingenjören i Karlskrona i lönegrad C 7 (nu Cp 12). Några ordinarie befattningar för berörda verkstadsdirektörer och överingenjörer ha emellertid ännu icke inrättats, utan befattningarna bestridas alltsedan den 1 juli 1945, då den beslutade nya varvsorganisationen trädde i kraft, av civilmilitära beställningshavare vid marinen eller flygvapnet som av marinförvaltningen efter Kungl. Maj:ts medgivande därtill förordnats. De förordnade åtnjuta, med avstående av löneförmånerna i innehavande beställningar, arvoden med belopp motsvarande lön enligt förenämuda lönegrader. Arvodena bestridas av till marin verkstädernas förfogande stående driftmedel.

I skrivelse den 24 februari 1948 har marinförvaltningen anfört, att förordnandet för nuvarande överingenjören vid marinverkstäderna i Karlskrona, som är mariningenjör av 1. graden vid mariningenjörkåren, utginge med utgången av innevarande budgetår och att denne icke vore villig mottaga förlängt förordnande. Marinförvaltningen hade för avsikt att kungöra befattningen till ansökan ledig med tillträde den 1 juli 1948. Ämbetsverket föresloge emellertid att den nye innehavaren av befattningen bereddes ordinarie anställning i lönegrad Cp 12. Erfarenheterna av den nya varvsorganisationen hade nämligen visat att en överingenjörsbefattning vid marinverkstäderna även i framtiden vore erforderlig för en rationell drift. För att erhålla kvalificerad sökande syntes det vara nödvändigt att inplacera befattningen i löneplan.

Departementschefen. Den av 1944 års riksdag beslutade organisationen av örlogsvarven i Stockholm och Karlskrona har såsom av det föregående framgår nu tillämpats i det närmaste under tre år. De erfarenheter av den nya organisationen, som härvid vunnits, synas mig ge vid handen att ledningen av driften vid marinverkstäderna jämväl i framtiden bör handhavas av verk-

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

stadsdirektörer med biträde av överingenjörer. Med hänsyn härtill och för att underlätta rekryteringen av befattningarna anser jag mig böra föreslå, att i förenämnda riksdagsbeslut förutsatta ordinarie tjänster inrättas från och med nästa budgetår. Förordnande å dessa tjänster torde böra meddelas för viss tid, högst sex år. Liksom för närvarande är fallet beträffande motsvarande arvodesanställda befattningshavare böra avlöningarna bestridas av driftmedel. Personalförteckning, upptagande ifrågavarande befattningar, torde böra underställas riksdagen för godkännande.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna följande personalförteckning för viss personal vid marinverkstäderna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

1 verkstadsdirektör ...................................... Cp 15

1 verkstadsdirektör ...................................... Cp 14

1 överingenjör ............................................ Cp 12

1 överingenjör ............................................ Cp 10

B. Anslagsberäkningar.

I försvarspropositionen har endast i begränsad omfattning tagits ställning till detaljförslag till personalförändringar eller löneförhållanden, som framlagts av 1945 års försvarskommitté eller i yttrandena över kommitténs 'betänkande. I de flesta fall bär, även då personalförslag i princip godtagits, hänvisats till närmare behandling i samband med de årliga anslagsäskandena.

I vissa fall, där så varit motiverat av organisatoriska skäl eller ur skälighetssynpunkter, ha i det följande — liksom också i det föregående såvitt avser de värnpliktigas avlöning — av försvarskommittén väckta personal- och lönefrågor föranlett ändringsförslag redan från och med nästa budgetår. Enär försvarspropositionen icke innefattar förslag om ny försvarsorganisation, har jag i övrigt som regel ansett mig allenast böra upptaga till prövning för nästa budgetår sådana förslag som i vanlig ordning framlagts i medelsäskandena för nämnda budgetår. Nödvändigheten att i nuvarande statsfinansiella läge iakttaga sträng återhållsamhet med att inrätta nya tjänster och med att höja löneställningar har också synts mig vara ett skäl att icke för nästa budgetår upptaga förslag till dylika åtgärder, framlagda av försvarskommittén eller i yttrandena. I den mån av försvarskommittén eller i yttrandena framlagda förslag i här avsedda hänseenden anses böra fullföljas, torde frågorna böra på nytt i vanlig ordning underställas Kungl. Maj :t för behandling i samband med anslagsäskanden till riksdagen för kommande budgetår.

I åtskilliga fall föreslås, i anslutning till förslag i försvarspropositionen eller av annan anledning, indragning av icke-ordinarie befattningar, som nu

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

finnas uppförda i personalförteckningarna. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga besluta om de övergångsanordningar, som kunna befinnas påkallade för att bereda nuvarande befattningshavare skäligt anstånd med avgång.

I avvaktan på säkrare uppgifter rörande de verkliga kostnaderna under försvarsgrenarnas avlöningsanslag ha dessa alltsedan 1942 års försvarsbeslut beräknats enligt vissa schablonmässiga grunder. Det har emellertid befunnits, att dessa beräkningsgrunder i många fall föranlett, att anslagen beräknats alltför högt eller eljest i betydande grad avvikit från anslagsbelastningen. Med hänsyn härtill har jag i det följande grundat anslagsberäkningarna för nästa budgetår på den verkliga anslagsbelastningen under förfluten del av innevarande budgetår, med beaktande dock av de förändringar i personalorganisationen, som i det följande föreslås.

Med dessa beräkningsgrunder har jag uppskattat försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag för nästa budgetår till sammanlagt 202 100 000 kronor, innebärande en höjning med 2 300 000 kronor. Det är härvid att märka, att årets anslag beräknats efter 6 % rörligt tillägg. Om dessa anslag beräknats efter det rörliga tillägg, som i verkligheten utgår, 12 %, skulle anslagen ha överstigit de nu för nästa budgetår föreslagna med 8 000 000 kronor.

Jag övergår härefter till beräkningarna av anslagsbehoven under de anslag under fjärde huvudtiteln som återstå att äska för nästa budgetår.

[7.] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 77)...................... kronor 1 650 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1434 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Den av 1947 års riksdag (prop. nr 142; rd. skr. nr 199) beslutade nya organisationen av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret förutsattes av statsmakterna kunna genomföras tidigast den 1 januari 1948. Kungl. Maj:t skulle äga slutligt fastställa tidpunkten. Enligt beslut den 2 april 1948 har Kungl. Maj:t förordnat, att omorganisationen skall genomföras från och med den 1 maj 1948. Från och med nämnda dag kommer det nya ämbetsverket, fortifikationsförvaltningen, att övertaga i huvudsak de arbetsuppgifter, som nu ankomma på arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningens fortifikationsavdelning, flygförvaltningens byggnadsavdelning (med undantag av flygfältsbyrån) ocli försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

Vid anmälan av förevarande anslag till årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 13) anförde jag att det icke var mig möjligt att vid propositionens avlåtande taga ställning till vissa icke i sin helhet lösta detaljfrågor, bland

1 AnsVaget beräknat för ett lialvt budgetår.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

annat beträffande kompetensfördelningen mellan fortifikations- och flygförvaltningarna i vad avsåge befattningen med vissa markärenden. I skrivelse den 23 februari 1948 har fortifikations för vattningens organisationsnämnd — vilken tillsatts för att förbereda omorganisationens genomförande — överlämnat förslag till instruktionsbestämmelser för de ämbetsverk, som beröras av omorganisationen. Härvid har i enlighet med statsmakternas år 1947 fattade beslut bland annat föreslagits, att förvaltningen av de militära flygfälten skall kvarbliva under flygförvaltningen, medan skötseln av flygvapnets fasta egendom i övrigt skall ankomma på fortifikationsförvaltningen. Beträffande frågan om vilket ämbetsverk som bör handha den rättsliga vården av flygfälten, vilken fråga förutsatts skola övervägas av Kungl. Maj:t i samband med fastställande i detalj av kompetensfördelningen ämbetsverken emellan, har organisationsnämnden anfört följande.

Nämnden är för sin del av den uppfattningen, att den praktiska skötseln och den rättsliga vården av markområden så nära sammanhänga, att det skulle medföra icke oväsentliga olägenheter att lägga dessa båda förvaltningsuppgifter under olika centrala myndigheter. Nämnden anser därför, att flygförvaltningen, som enligt statsmakternas beslut skall ombesörja såväl underhållet av flygfälten som markförvärv för flygfältsändamål, också bör svara för den rättsliga vården av de markområden, som ingå i fälten.

Arméns fortifikations förvaltning har i sina medelsäskanden för nästa budgetår — med utgångspunkt i den personaluppsättning, som legat till grund för beräkningen i propositionen 1947: 142 av det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar — beräknat detta anslag till 1 374 000 kronor.

Departementschefen. I likhet med fortifikationsförvaltningens organisationsnämnd anser jag, att förvaltningen av de militära flygfälten i sin helhet, alltså även såvitt avser den rättsliga vården av dessa, bör ankomma på flygförvaltningen.

Yad beträffar fortifikationsförvaltningens personalorganisation under nästa budgetår saknar jag för närvarande anledning räkna med annan uppsättning av ordinarie och högre extra ordinarie personal än den som enligt propositionen 1947: 142 (s. 127) legat till grund för beräkningen av ämbetsverkets avlöningsanslag för innevarande budgetår.

A personalförteckning för ämbetsverket bör såsom förutsatts i berörda proposition under särskild rubrik uppföras den för nybyggnadsverksamhet avsedda från byggnadsanslag avlönade extra ordinarie personalen i högre lönegrad än Ce 24.

Enligt riksdagens skrivelse 1947: 199 är det under innevarande budgetår Kungl. Maj: t obetaget att beträffande den för fortifikationsförvaltningen beräknade icke-ordinarie personalen i rationaliseringssyfte vidtaga de jämkningar, som kunna finnas påkallade. Uppbyggandet av det nya ämbetsverket i personalhänseende pågår för närvarande. Het är möjligt att under det fortsatta arbetet härmed behov kan uppkomma att vidtaga någon jämkning jämväl beträffande sådana extra ordinarie befattningar, som upptagas å

27 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

personalförteckningen för ämbetsverket. Med hänsyn härtill bör Kungl. Maj:t äga befogenhet att beträffande nämnda befattningar vidtaga jämkningar i personalförteckningen även för nästkommande budgetår.

Jämväl såvitt avser extra ordinarie personal i lägre lönegrader än Ce 25 bör, såsom jag anfört vid anmälan av propositionen 1947:142, personalorganisationen fastställas av Kungl. Maj:t, så länge det nya ämbetsverket icke vunnit erforderlig stadga. Fastställandet torde böra ske efter hand som verkets uppbyggande fortskrider. Vid anslagsberäkningen utgår jag emellertid från den personaluppsättning, som legat till grund för anslagsberäkningen för innevarande budgetår.

Av det sagda framgår, att det icke för närvarande är möjligt överblicka i vad män några av den reglerade befordringsgången för biträdespersonal föranledda ordinarie kontorsbiträdesbefattningar böra inrättas från och med nästa budgetår. Jag är därför icke nu beredd föreslå, att ordinarie kontorsbiträdesbefattningar inrättas vid det nya ämbetsverket till större antal än som framgår av propositionen 1947: 142. Dessa befattningar böra tillsättas endast i den mån så erfordras för att bereda ordinarie anställning åt personal, som enligt tillämpade grunder för reglerad befordringsgång är berättigad till dylik anställning redan från och med ingången av nästa budgetår.

Anslaget till avlöningar för fortifikationsförvaltningen beräknar jag på sätt framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande till 1434 000 kronor. Av vad jag i det föregående anfört om det nu pågående uppbyggandet av det nya ämbetsverket i personalhänseende framgår, att beräkningen av lönekostnaderna för den ordinarie och extra ordinarie personalen för närvarande icke kan göras exakt. Det är även svårt att närmare uppskatta behovet av den extra personal, som erfordras under en övergångsperiod. Med hänsyn härtill torde samtliga i avlöningsstaten ingående anslagsposter även för nästa budgetår böra betecknas förslagsvis och alltså icke av riksdagen maximeras. Överskridande av anslagspost, som enligt eljest tillämpade grunder skulle vara maximerad, bör dock icke få äga rum utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för fortifikationsförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Personalförteckning. Tjänstemän å ordinarie stat.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande de å personalförteckningen uppförda extra ordinarie befattningarna vidtaga de jämkningar, som kunna finnas påkallade;

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 29

dels godkänna följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen, att tillämpas tills vidare från ocli med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........................................ kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis .................... *

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ kronor

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... *

Summa kronor 1 523 000

Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis......... kronor 89 000

Nettoutgift kronor 1434 000

dels ock till Fortifikations förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 434 000 kronor.

[8.] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 77) ...................... kronor 1 105 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 210 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 210 000 kronor.

Beträffande den av 1947 års riksdag beslutade nya organisationen av den centrala fortifikations- och bygguadsförvaltningen inom försvaret får jag hänvisa till vad jag därom anfört under närmast föregående punkt.

Arméns fortifikations förvaltning har i sina medelsäskanden för nästa budgetår beräknat förevarande anslag till 210 000 kronor.

Departementschefen. Jag har icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen, vilken ansluter sig till vad som anvisats för innevarande budgetår, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 210 (»00 kronor.

[9.] Arméförvaltningen: Avlöningar, försl agsansl a g.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 79)...................... kronor 1620 000

1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1 680 000

334 900

126 000

2 160

896 900 163 040

Anslaget beräknat för ett halvt budgetår.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

I arets stats ver ^proposition (bil. 6, punkt 16) bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 1 620 000 kronor.

Efter närmare utredning av medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för innevarande budgetår, i avlöningsstaten upptagen till 1 120 000 kronor, bär Kungl. Maj:t den 24 oktober 1947 förordnat dels att av posten finge tagas i anspråk högst 1 090 000 kronor, dels ock att av sistnämnda belopp finge användas högst 130 000 kronor för avlöningar till civil personal vid tygavdelningens biluttagningssektion (militärregistret) och för ersättning till en reservofficer tjänstgörande såsom chef för sektionen.

Arméförvaltningen har i skrivelse den 25 augusti 1947 med medelsäskanden för budgetåret 1948/49 beräknat medelsbehovet under anslaget till 1 805 500 kronor. Beträffande beräkningsgrunderna inhämtas av ämbetsverkets framställning i huvudsak följande.

För tygavdelningen har föreslagits inrättande av befattningar för ytterligare ett kanslibiträde i Cell och ett kontorsbiträde i Ce 8, avsedda för personalsektionen.

Beträffande intendent ura v delningen har arméförvaltningen föreslagit, att en kontoristbefattning i Ca 13 utbytes mot en kontorsskrivarbefattning i Ca 19. Yidare har arméförvaltningen, under erinran om en av ämbetsverket i skrivelse den 25 juni 1947 gjord framställning om inrättande av elva kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, därav nio å intendenturavdelningen och två å civilbyrån, i utbyte mot samma antal biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål, föreslagit att ytterligare en kanslibiträdesbefattning, avsedd för intendenturavdelningens häst- och veterinärmaterielbyrå, inrättas i utbyte mot eu arvodesbefattning för pensionerad underofficer i löneklass 20 och en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål. Arméförvaltningen kar därjämte räknat med utbyte av en för närvarande med arvode motsvarande lön i 24 löneklassen anställd drivmedelsassistent mot en befattning för byråintendent i Ce 27.

För civil by råns del har arméförvaltningen föreslagit — förutom f örenämnda utbyte av två befattningar för skriv- och kontorsgöromål mot två kanslibiträdesbefattningar i Ce 11 — att en förste byråsekreterarbefattning i Ca 29 utbytes mot en byrådirektörsbefattning i Ca 31, att två förste byråsekreterarbefattningar i Ca 27 respektive Ce 27 utbytas mot förste byråsekreterarbefattningar i Ca 29 respektive Ce 29, att en bokhållarbefattning å övergångsstat i Ca 24 utbytes mot en byråsekreterarbefattning i Ca 24, att en kontorsskrivarbefattning i Ce 19 inrättas i utbyte mot en från sakanslag avlönad extra tjänsteman samt att en kontoristbefattning i Ce 13 nyinrättas.

I fråga om för ämbetsverket gemensam personal har arméförvaltningen föreslagit, att sex extra expeditionsvakter beredes extra ordinarie anställning.

Försvarets civilförvaltning har i fråga om de till nyinrättande föreslagna kansli- och kontorsbiträdesbefattningarna å tygavdelningens personalsektion erinrat om att ämbetsverket tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag att för nästa budgetår inrätta en befattning för förste tygverkmästare, avsedd för tygstatens chefsexpedition. Med hänsyn härtill ville civilförvaltningen ifrågasätta, huruvida den av arméförvaltningen begärda utökningen

31 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

av personalen å personalsektionen borde komma till stånd. I varje fall ansage sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka att den föreslagna kanslibiträdesbefattningen inrättades.

Civilförvaltningen bar tillstyrkt förslaget om att utbyta en kontoristbefattning i Ca 13 å intendenturavdelningen mot en kontorsskrivarbefattning i Ca 19. Vidare bär civilförvaltningen, som erinrat om att ämbetsverket i utlåtande över arméförvaltningens förenämnda framställning den 25 juni 1947 tillstyrkt att de i denna framställning föreslagna elva kanslibiträdesbefattningarna inrättades, jämväl biträtt förslaget att för bäst- och veterinärmaterielbyrån inrätta en kanslibiträdesbefattning i utbyte mot befattningai för en pensionerad underofficer och ett biträde för skriv- och kontorsgöromal.

Civilförvaltningen har i detta sammanhang föreslagit, att för intendenturavdelningen inrättas en befattning för assistent i Ce 19 i utbyte mot en nu från sakanslag avlönad förplägnadsassistent.

Arméförvaltningens förslag till personalförändringar för civilbyrån ha avstyrkts av civilförvaltningen utom såvitt avser förslaget att till förevarande anslag överföra den nu från sakanslag avlönade extra tjänstemannen.

Civilförvaltningen bar förklarat sig intet ha att erinra mot att antalet extra ordinarie expeditionsvaktsbefattningar utökas.

Alltsedan ingången av budgetåret 1946/47 finnas inrättade 17 extra ordinarie befattningar för verkstadscbefer, avsedda för arméns tygverkstäder. Befattningarna äro uppförda å arméförvaltningens personalförteckning. Civilförvaltningen har anfört, att det icke syntes stå i överensstämmelse med principerna för gällande förvaltningsorganisation att dessa befattningar vore uppförda på arméförvaltningens personalförteckning och att anordningen även medförde vissa olägenheter ur praktisk synpunkt. Civilförvaltningen föresloge därför, att ifrågavarande befattningar i stället uppfördes å arméns personalförteckning.

Arméförvaltningen har i skrivelse den 7 november 1947 avgivit förslag till vissa ytterligare personalförändringar, vilka förslag, såvitt avser tygavdelningen, framgå av följande sammanfattning.

Befattningen såsom verkstädsingenjör i Cp 9 föreslås skola omändras till en befattning såsom förste byrådirektör i samma lönegrad.

Den i högst Ce 32 uppförda verkstadschefsbefattnmgen, avsedd för chefen för Stockholms tygstation, föreslås skola utbytas mot en befattning för förste

driftdirektör i Ce 33. . „ ... , , ,..

De befintliga tre ingenjörsbefattnmgarna i Ce 31, avsedda tor cheferna tor radarsektionen vid signalmaterielbyrån, krigsmotorverkstadssektionen vid verkstadsbyrån och konstruktionskontoret, föreslås skola omändras till byradirektörsbefattningar i samma lönegrad. .. .

De fyra verkstadschefsbefattningarna i högst Ce 31 föreslås skola omandras till befattningar för driftdirektörer i samma lönegrad.

En av de befintliga två ingenjörsbefattningarna i Ce 29, avsedd tor chetsassisstent vid konstruktionskontoret, föreslås skola omändras till eu befattning för förste byråingenjör i samma lönegrad. Den återstående ingenjörsbefattningen i Ce 29, avsedd för chefen för signalmaterielbyråns specialtekniska sektion (elektrotekniska laboratoriet), föreslår arméförvaltningen skola utbytas mot en befattning för byrådirektör i Ce 31.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

De sju yerkstadscliefsbefattningarna i högst Ce 29 föreslås skola omändras till befattningar för förste driftingenjörer i liögst samma lönegrad.

De fem ingenjörsbefattningarna i Ce 27 och de fem verkstadschefsbefattningarna i högst Ce 27 föreslås skola omändras till befattningar för byråingenjörer i samma lönegrad respektive driftingenjörer i högst samma lönegrad.

Arméförvaltningen föreslår vidare att två kontoristbefattningar i Ce 12 å chefsexpeditionen respektive biluttagningssektionen uppflyttas "till Ce 13, att tre biträden för skriv- och kontorsgöromål utbytas mot samma antal kanslibiträden i Ce 11, avsedda en för registratorsgöromål vid chefsexpeditionens ekonomisektion, en för maskinbokföring m. m. och en för att förestå skrivcentralen å vapenbyrån, samt att två befattningar för tekniska biträden i Ce 11, avsedda för konstruktionskontoret, inrättas. De för sistnämnda befattningar avsedda arbetsuppgifterna fullgjordes f. n. av j^ersoner som innehade ordinarie kontorsbiträdesbefattningar.

Slutligen föreslår arméförvaltningen, att följande personal vid chefsexpeditionen, nu avlönad från sakanslag, överföres till ämbetsverkets avlöningsanslag,. nämligen tre kontorsskrivare, två kanslibiträden och fyra biträden för skriv- och kontorsgöromål.

I berörda skrivelse den 7 november 1947 har arméförvaltningen därjämte föreslagit, att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål vid civilbyråns kameral- och personaldetalj utbytes mot ett kanslibiträde i Ce 11, avsett för förande och övervakning av personalkort för tygavdelningens från sakanslag avlönade personal m. m.

Efter de av arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse föreslagna ytterligare personalförändringarna skulle medelsbehovet under anslaget enligt ämbetsverkets beräkningar utgöra 1 884 000 kronor. I detta belopp ingå även vissa i det föregående icke närmare redovisade kostnader för tygavdelningens biluttagningssektion (militärregistret).

Verksamheten vid militärregistret har, såsom framgår av vad som i denna fråga anfördes i 1947 års statsverksproposition (bil. G, punkt 16), varit föremål för organisationsundersökningar genom statens organisationsnämnds försorg. Det förslag som organisationsnämnden efter dessa undersökningar framlagt innebär såvitt avser militärregistret ingen förändring i arbetsuppgifter utan endast en rationalisering av verksamheten. För personalorganisationen vid militärregistret har såsom framgår av 1947 års statsverksproposition räknats med 80 000 kronor enligt tidigare löneläge, vilket belopp avser viss personal med lön från sakanslag. I det organisationsförslag, som tidigare framlagts av arméförvaltningens tygavdelning och statistiska centralbyrån gemensamt, beräknades nettolönerna för personal vid militärregistret till omkring 101 000 kronor, alltjämt enligt äldre löneläge. Organisationsnämndens förslag upptager personal till en nettolönekostnad av omkring 65 000 kronor enligt samma löneläge. Enligt båda förslagen erfordras under en övergångstid, huvudsakligast för omläggning av utskrivningen av militära besiktningsinstrument- till adressografsystem, viss extra personal respektive att nuvarande personal i huvudsak bibehålies.

Som chef för militärregistret tjänstgör för närvarande en reservofficer, kapten, ursprungligen chef för en detalj inom sektionen, med lön i vakant be-

33 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

ställning och med särskild ersättning för fullgörandet av sektionschefsgöromålen. I anslutning till ett förslag av försvarets civilförvaltning att som sektionschef skulle avses extra ordinarie civil befattningshavare i nuvarande lönegrad Ce 29 eller eventuellt Ce 27 har organisationsnämnden föreslagit befattning i Ce 27 för sektionschefen. Arméförvaltningen har ansett att som sektionschef borde avses antingen major på aktiv stat eller — för att möjliggöra att i brist på lämplig dylik beställningshavare en reservofficer anställes såsom chef — civil befattningshavare i Ce 29.

Departementschefen. Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 3) har jag vid behandlingen av försvarets civilförvaltnings avlöningsanslag, med erinran om pågående utredning rörande den centrala förvaltningsorganisationen inom försvaret, anfört vissa principiella synpunkter på frågan om ändringar i personalorganisationerna för de centrala försvarsförvaltningarna. 'Tåg har därvid framhållit, att det ingalunda är osannolikt, att en koncentrering och rationalisering av arbetsuppgifterna på några hall inom den centrala försvarsförvaltningen kunna medföra förändringar i personalorganisationerna, och detta även beträffande högre tjänster. Med hänsyn till vad sålunda anförts har vid årets budgetarbete iakttagits särskild återhållsamhet vid prövningen av förslag om nya tjänster eller förbättrade löneställningar vid de centrala försvarsförvaltningarna.

De angivna riktlinjerna äga tillämpning även å arméförvaltningens personalorganisation. Jag kan därför i stort sett icke tillstyrka vare sig att nya tjänster inrättas eller att löneförbättringar vidtagas annat än i den mån desamma föranledas av 1947 års riksdags beslut rörande tjänsteförteckningsrevision inom försvaret. Tjänsteförteckningsrevisionen föranleder även att ett flertal befattningar bör erhålla ändrade tjänstebenämningar.

Jag tillstyrker sålunda, att de tre ingenjörsbefattningarna i Ce 31 omändras till byrådirektörsbefattningar i samma lönegrad och att de fem ingenjörsbefattningarna i Ce 27 omändras till befattningar för byråingenjörer i samma lönegrad.

Däremot är jag icke nu beredd tillstyrka förslaget om att utbyta en av ingenjörsbefattningarna i Ce 29 mot byrådirektörsbefattning i Ce 31 utan förordar att båda ingenjörsbefattningarna i Ce 29 omändras till befattningar för förste byråingenjörer i samma lönegrad.

Två av de nuvarande ingenjörsbefattningarna vid arméförvaltningen, eu i Ce 31 och en i Ce 29, äro, såsom av det föregående framgår, avsedda för cheferna för konstruktionskontoret respektive elektrotekniska laboratoriet. Ifrågavarande arbetsuppgifter fullgöras emellertid för närvarande av två tygingenjörer av 1. klassen (Ca 30) på fälttygkårens stat. Då enligt propositionen 1946:80 antalet arméingenjörer beräknats med utgångspunkt från att dessa tygingenjörer skulle tjänstgöra i befattningar, avsedda för arméingenjörer, har den anordningen vidtagits att antalet arméingenjörer ökats med två utöver det enligt nyssnämnda proposition beräknade antalet, varvid samtidigt föreskrivits att de båda ingenjörsbefattningarna i Ce 31 respektive Ce 29 Hihamj till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Kr 209.

;{-571 48

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

skulle liållas vakanta så länge antalet befattningar för arméingenjörer överstege det i samma proposition angivna.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag föreslagit att en arméingenjörkår inrättas samt förordat att de befintliga tygingenjörerna på fälttygkårens stat (Ca 30) skola överföras till denna personalkår och redovisas under den nya tjänstebenämningen armédirektör. Jag har vidare förutsatt att dessa beställningar successivt skola avvecklas. Innehavarna av förenämnda två beställningar för tygingenjörer av 1. klassen (armédirektörer) böra emellertid så länge de kvarstå i sina beställningar alltjämt tjänstgöra i arméförvaltningen. Föreskrift bör därför meddelas om att befattningar för 1 byrådirektör i Ce 31 och 1 förste byråingenjör i Ce 29 under tiden skola hållas vakanta. Ett av arméförvaltningen framfört förslag, att de extra ordinarie befattningarna skulle få tillsättas med ifrågavarande beställningshavare kan jag alltså icke biträda.

Arméförvaltningens förslag om ändring av befattningen såsom verkstadsingenjör i Cp 9 till en förste byrådirektör sbefattning i samma lönegrad kan jag icke biträda. Jag föreslår i stället att tjänstebenämningen för befattningen ändras till verkstadsöveringenjör, vilken benämning förekommer för befattning i nämnda lönegrad vid statens järnvägar. Emellertid bör i personalförteckningen föreskrivas att, vid inträffande ledighet å befattningen, frågan om densammas lönegradsplacering skall underställas Kungl. Maj ds prövning. Motsvarande föreskrift har meddelats beträffande den nuvarande befattningen.

A arméförvaltningens personalförteckning finnes uppförd en befattning i Cp 14 eller Cr 14 för överingenjör. Befattningen, som är avsedd för chefen för tygavdelningens verkstadsbyrå, torde, i likhet med motsvarande befattning vid flygförvaltningen, böra benämnas verkstadsdirektör.

Mot arméförvaltningens förslag att uppflytta två kontoristbefattningar, å tygavdelningens chefsexpedition och biluttagningssektion, från Ce 12 till Ce 13, har jag intet att erinra.

Den för närvarande med arvode motsvarande lön i 24 löneklassen förenade drivmedelsassistentbefattningen synes mig böra omändras till en extra ordinarie befattning. Jag kan emellertid icke godtaga arméförvaltningens förslag till lönegradsplacering och tjänstebenämning för befattningen utan föreslår att densamma upptages såsom byråassistent i Ce 24.

Yad beträffar förslagen om att inrätta vissa kanslibiträdesbefattningar får jag erinra om att, med anledning av arméförvaltningens förenämnda framställning den 25 juni 1947, Kungl. Maj:t den 7 november samma år medgivit, att hos ämbetsverket tills vidare finge, i den mån ämbetsverkets avlöningsanslag därtill lämnade tillgång, finnas inrättade — i stället för motsvarande befattningar för skriv- och kontorsgöromål — 6 kanslibiträdesbefattningar i Cell med placering 2 å civilbyrån, 1 å intendenturavdelningens utrustningsbyrå, 2 å dess underhållsbyrå och 1 å dess kasernutredningsbyrå. Yidare har Kungl. Maj:t den 30 januari 1948 bland annat medgivit, att till ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, som bestrede arbetsuppgifter ankommande på innehavaren av den för remonteringssektionen å intendenturavdelningens

35 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

bäst- och veterinärmaterielbyrå avsedda arvodesbefattningen för pensionerad underofficer, finge för tiden den 1 januari — den 30 juni 1948 från anslagsposten till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar utbetalas avlöning enligt lönegraden Cg 11, varvid förutsatts att arvodesbefattningen under tiden skulle hållas vakant. I anslutning till Kungl. Maj:ts sistnämnda beslut räknar jag med att ytterligare en kanslibiträdesbefattning i Ce 11 tillkommer i utbyte mot en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i löneklass 1: 20 och en befattning för skriv-och kontorsgöromål. Jag anser mig även böra räkna med den föreslagna förstärkningen av tygavdelningens personalsektion med 1 kanslibiträde och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Jag har intet att erinra mot att 6 extra expeditionsvakter beredes extra ordinarie anställning i Ce 9.

Övriga förenämnda förslag till förändringar beträffande arméförvaltningens personalorganisation är jag icke för närvarande beredd tillstyrka.

Vad militärregistret beträffar äro de föreslagna omläggningarna av verksamheten därstädes icke av den beskaffenhet att de i och för sig påkalla, beslut av Kungl. Maj:t för att kunna genomföras. Det planerade adressografsystemet är för övrigt betingat av den utformning, som den lokala fordonsregistreringen vid truppförbanden erhållit genom den fastställda rationaliserade organisationen för stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregemente. Till anskaffning av viss för en adressografanläggning vid militärregistret erforderlig materiel ha medel redan ställts till förfogande. Arbetet med övergång till det nya systemet har också i dagarna påbörjats.

Övergången till det nya registersystemet kräver en tid, som kan beräknas omfatta en stor del av nästa budgetår. Under övergångstiden kan någon begränsning av den nuvarande personalorganisationen icke ske. Arméförvaltningen och organisationsnämnden äro icke ense om storleken av personalorganisationen efter genomförd omläggning. Övergångstiden bör kunna ge närmare erfarenheter i detta avseende. Det bör ankomma på arméförvaltningen och organisationsnämnden att, sedan omläggningen till nytt registersystem skett och verksamheten anpassats därtill samt till övriga planerade ändringar i uttagnings- och registreringsarbetet in. m., gemensamt inkomma med förslag till de jämkningar i nuvarande personalorganisation som böra vidtagas. Även under övergångstiden böra givetvis möjliga personalbegränsningar ske.

Även frågan om chef för militärregistret torde böra ytterligare övervägas. Tills vidare torde såsom chef kunna kommenderas lämplig militär beställningshavare. Jag får erinra, att jag vid anmälan i propositionen 1946: 120 av arméförvaltningens avlöningsanslag för budgetåret 1946/47 förutsatte, att för ändamålet eventuellt kunde anlitas någon av de två regementsofficersbeställningar vid fälttygkåren som tillkommo från och med nämnda budgetår. .Jag räknar dock med att den nuvarande anordningen kan komma att bibehållas och beräknar därför bär medel för den särskilda ersättning som hittills utgått till den som nu uppehåller chefsbefattningen.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Med utgångspunkt i den nuvarande personalorganisationen och med hänsynstagande till de minskningar i densamma som böra kunna ske under budgetåret uppskattar jag avlöningskostnaderna för personal vid militärregistret för nästa budgetår till 130 000 kronor. Häri ingå även lönekostnaderna för personal vid registret som nu avlönas av sakanslag.

Enligt principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal böra på arméförvaltningens personalförteckning tillkomma ytterligare 15 befattningar för ordinarie kontorsbiträden. Av dessa avses 5 för extra ordinarie befattningshavare i högre lönegrad. Yikariatsförordnande på sistnämnda kontorsbiträdesbefattningar förutsättes icke skola förekomma.

Anslaget till avlöningar för arméförvaltningen beräknar jag på sätt framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande till 1 680 000 kronor. Anslagshöjningen i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 60000 kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och 12 % rörligt tillägg skulle innevarande budgetårs anslag emellertid ha uppgått till i runt tal 1675 000 kronor. Kostnadsökningen i förhållande till detta belopp utgör således 5 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta att å personalförteckningen för arméförvaltningen skola uppföras 1 befattning för verkstadsdirektör i lönegrad Cp 14 eller Cr 14 i utbyte mot 1 befattning för överingenjör i samma löneställning, 1 befattning för verkstadsöveringenjör i lönegrad Cp 9 i utbyte mot 1 befattning för verkstadsingenjör i samma lönegrad, 3 befattningar för byrådirektör i lönegrad Ce 31 i utbyte mot 3 befattningar för ingenjör i samma lönegrad, 2 befattningar för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 i utbyte mot 2 befattningar för ingenjör i samma lönegrad, 5 befattningar för byråingenjör i lönegrad Ce 27 i utbyte mot 5 befattningar för ingenjör i samma lönegrad samt 15 nya befatt ningar för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........................................ kronor 255 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis...................... » 370 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 18 720

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1 090 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 203 280

Summa kronor 1 937 000

37 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 257 000

Nettoutgift kronor 1680 000

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1680 000 kronor.

[10.] Flygförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 82)........................ kronor 850 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) ............ » 896 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 20) bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Efter närmare ixtredning av medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för innevarande budgetår, i avlöningsstaten upptagen med förslagsvis 390 000 kronor, har Kungl. Maj:t den 24 oktober 1947 förordnat, att av posten icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk högre belopp än 370 000 kronor.

Enligt statsmakternas år 1947 fattade beslut angående omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret m. m. (proposition nr 142; riksdagens skrivelse nr 327) skall underhållet av de militära flygfälten liksom även, åtminstone tills vidare, arbetsuppgifter med planerande och utförande av förbättringsarbeten på dessa flygfält åvila flygförvaltningen.

På Kungl. Maj:t skulle, såsom redan vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag anförts, ankomma att fastställa kompetensfördelningen i detalj mellan den beslutade nya fortifikationsförvaltningen och flygförvaltningen, varvid bland annat skulle övervägas, vilken myndighet som borde handhava den rättsliga vården av flygfälten.

Under erinran om statsmakternas nyssnämnda beslut har flygförvaltningen nu avgivit förslag till organisation och personaluppsättning för en flygfältsbyrå och därvid utgått från det förslag, som därutinnan avgivits av fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen (SOU 1945: 65, s. 126 o. f.). Byrån föreslås indelad i en nybyggnadssektion, en underhållssektion, eu beredskapssektion och en expedition. För byrån föreslås en befattning som chef i Cp 10, vars innehavare borde förordnas för en tid av sex år. För de olika underavdelningarna inom byrån föreslås, att följande befattningar med avlöning från förevarande anslag inrättas, nämligen för nybyggnadssektionen 1 byrådirektör (sektionschef) i Ce 31, 1 byråingenjör i Ce 27, 2 byråingenjörer i Ce 24 och 2 biträdande ingenjörer i Ce 19, för underliållssektionen

1 byrådirektör (sektionschef) i Ce 31, 1 byråintendent i Ce 27 i utbyte mot en befintlig domäntjänsteman i samma lönegrad, 1 byråingenjör i Ce 24 och

2 ingenjörer i Ce 22, för beredskapssektionen 1 biträdande ingenjör i Ce 19

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt för expeditionen 1 byråingenjör i Ce 24 och 1 kanslibiträde i Ce 11. För expeditionen ha därjämte avsetts två ordinarie kontorsbiträdesbefattningar, vilka redan finnas inrättade vid flygförvaltningen. Förutom nämnda personal har flygförvaltningen för flygfältsbyråns del räknat med viss personal, avlönad från sakanslag, däribland 1 kansliskrivare för expeditionen.

Flygförvaltningen har förutsatt, att å ämbetsverkets civilbyrå skulle handläggas frågor om markförvärv för flygfält och därmed sammanhängande ärenden. Beträffande personalbehovet å denna byrå framgår av flygförvaltningens framställning i huvudsak följande.

A personalförteckningen för flygförvaltningen finnas för närvarande uppförda befattningar för, bland andra, 1 förste byråsekreterare i Ca 29 och, å övergångsstat, 1 sekreterare och ombudsman i samma lönegrad. Enligt meddelad föreskrift må förstnämnda befattning icke tillsättas så länge den å övergångsstat uppförde sekreteraren och ombudsmannen kvarstår i tjänst. Då emellertid sistnämnde befattningshavares tjänstgöring de senaste åren provisoriskt varit förlagd till ämbetsverkets byggnadsavdelning, har särskild personalanordning måst vidtagas för att tillgodose civilbyråns behov av kompetent arbetskraft för de mera kvalificerade sekreteraruppgifterna. För närvarande fullgör enligt medgivande av Kungl. Maj:t en tjänsteman i Ce 23 här avsedda arbetsuppgifter med vikariatslön i 27 lönegraden.

Flygförvaltningen har räknat med att berörda å övergångsstat uppförda befattningshavare skulle avses för stadigvarande tjänstgöring å flygfältsbyrån. I anslutning härtill har ämbetsverket föreslagit, att nyssnämnda förste byråsekreterarbefattning i Ca 29 utbytes mot en dylik befattning i Ca 27 samt att den nya befattningen må tillsättas från och med den 1 juli 1948. Härigenom skulle förenämnda tillfälliga personalanordning kunna upphöra. A andra sidan har flygförvaltningen föreslagit en ny amanuensbefattning, vars innehavare skulle tjänstgöra såsom biträde å flygfältsbyrån åt sekreteraren och ombudsmannen å övergångsstat.

Beträffande personalbehovet i övrigt å civilbyrån inhämtas av flygförvaltningens framställning i huvudsak följande.

Flygförvaltningen har ånyo föreslagit att en förste byråsekreterarbefattning i Ce 27, vars innehavare tjänstgör å materielavdelningen, uppflyttas till lönegrad Ce 29 och att befattningen för förste expeditionsvakt i Ca 11, vars innehavare har tillsyn, vård och redovisning av alla de möbler, kontorsinventarier och annan kasernutredning, brand-, luftskydds- och sjukvårdsmateriel m. m., som är avsedd för de i flygvapnets del av ämbetsbyggnaden på Ladugårdsgärde placerade myndigheterna, utbytes mot en förrådsmästarbefattning i Ca 16. Vidare har flygförvaltningen föreslagit, att en kontorsbiträdesbefattning, vars innehavare bland annat självständigt handhar utgivningen av cirkulärsamlingen Ekonomiska föreskrifter för flygvapnet, utbytes mot eu kanslibiträdesbefattning i Ce 11.

Beträffande kameralkontoret har flygförvaltningen föreslagit, att en befattning för bokhållare i Ce 22 utbytes mot en dylik befattning i Ce 21, med rätt för nuvarande innehavaren av befattningen att kvarstå i den högre lönegraden, att en kontorsbiträdesbefattning utbytes mot en kanslibiträdesbe-

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

fattning i Ce 11 samt att en nu från sakanslag avlönad extra befattning för förrådsman i Cf 7, vars innehavare förestår flygförvaltningens expensförråd, ombildas till extra ordinarie i Ce 9 och överföres till avlöning från förevarande anslag.

Yad angår flygförvaltningens personalkontor har ämbetsverket föreslagit, att för chefen för kontoret, vilken är byråsekreterare i Ce 24 men enligt Kungl. Maj:ts medgivande åtnjuter arvode motsvarande lön enligt 27 löneklassen, lönegraden Ce 27, inrättas en förste byråsekreterarbefattning i Ce 29, att för biträde åt chefen för personalkontoret och föreståndare för personaldetaljen, nu amanuens, inrättas en byråsekreterarbefattning i Ce 24, att en befattning för kontorsskrivare i Ce 19 å personaldetaljen utbytes mot eu befattning för assistent i Ce 22, att en kontorsbiträdesbefattning å samma detalj utbytes mot en kauslibiträdesbefattning i Ce 11, att för biträde åt chefen för personalkontoret och föreståndare för organisationsdetaljen, nu avlönad från sakanslag, inrättas en befattning för byråassistent i Ce 24 med avlöning från förevarande anslag samt att en befattning för tekniskt biträde i Ce 8, avsedd för organisationsdetaljen, inrättas.

Flygförvaltningen har slutligen föreslagit, att befintliga befattningar för 1 drivmedelsassistent och 1 motorfordonsassistent, båda i Ce 27, utbytas mot 2 befattningar för byråintendent i samma lönegrad samt att under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas ett belopp av 4 800 kronor för beredande av arvoden å högst 2 400 kronor åt en flygoftomologisk expert (ögonexpert) och en flygotologisk expert (öronexpert).

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har flygförvaltningen uppskattat till 1 005 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har anfört att ämbetsverket, med utgångspunkt från fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningens betänkande ävensom de principer för löneställningar och tjänstebenämningar, som av statsmakterna godkänts genom den för försvaret beslutade tjänsteförteckningsrevisionen, icke hade något att invända mot den för flygfältsbyrån föreslagna personaluppsättningen, såvitt avsåge personal med avlöning från avlöningsanslag. Civilförvaltningen ville emellertid erinra, att 1946 års militära förvaltningsutredning i sitt över förenämnda betänkande avgivna yttrande framhållit, att utredningen för det dåvarande icke var beredd att taga ställning till de i betänkandet framlagda förslagen rörande flygfältsbyråns inre organisation och personalbehov. Hithörande spörsmål avsåg utredningen att under sitt fortsatta arbete upptaga till behandling i samband med organisations- och personalfrågorna i övrigt för flygförvaltningen.

Beträffande den kansliskrivarbefattning å flygfältsbyrån, vars innehavare flygförvaltningen förutsatt skola avlönas från sakanslag, har civilförvaltningen uttalat, att, därest behov av en dylik befattning skulle prövas föreligga, befattningshavaren borde avlönas från avlöningsanslag.

Civilförvaltningen har biträtt förslagen om utbyte av två kontorsbiträdesbefattningar mot kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, avsedda den ena för redigering av cirkulärsamlingen Ekonomiska föreskrifter för flygvapnet och den andra för tjänstgöring å personalkontoret. \ idare har civilförvaltningen

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

tillstyrkt förslagen om att inrätta befattningar för 1 förrådsman i Ce 9 och 1 tekniskt biträde i Ce 8 samt att bereda arvoden med angivna belopp åt en flygoftomologisk och en flygotologisk expert.

Beträffande löneställningen för bokhållaren vid kameralkontoret har civilförvaltningen anfört, att lägre löneställning syntes böra ifrågakomma än den flygförvaltningen ifrågasatt. Föreskrift borde därför meddelas om att befattningen vid nuvarande innehavares avgång icke finge återbesättas utan att frågan härom underställdes Kungl. Maj:t. Såvitt avser det föreslagna utbytet av befattningen som förste expeditionsvakt mot befattning för förrådsmästare i Ca 16 har civilförvaltningen ansett sig icke kunna tillstyrka högre lönegradsplacering än i Ca 14, varvid tjänstebenämningen borde vara förrådsförman.

Övriga av flygförvaltningen framställda förslag till personalförändringar ha icke biträtts av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen har föreslagit, att eu vid flygförvaltningen anställd från sakanslag avlönad förplägnadsassistent i Ce 19 under benämningen assistent överföres till att avlönas från förevarande anslag.

Departementschefen. Handläggningen av frågor om underhåll och nybyggnad av militära flygfält har hittills åvilat den byggnadsavdelning, som i avvaktan på slutligt ståndpunktstagande till frågan om den centrala fortifikationsförvaltningens organisation varit provisoriskt anordnad inom flygförvaltningen I samband med den vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag berörda omorganisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret kommer flygförvaltningens byggnadsavdelning, med undantag av dess flygfä]tsbyrå, att avvecklas. Flygfältsbyrån kommer i samband därmed att ingå i fiygförvaltningens organisation såsom en med ämbetsverkets nuvarande avdelningar sidoordnad byrå.

Då i proposition till 1947 års riksdag framlades förslag till omorganisation av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret, ansågs frågan om flygfältsbyråns organisation icke kunna upptagas till närmare behandling. 1946 års militära förvaltningsutredning, vars förslag låg till grund för propositionens utformning, hade nämligen uttalat, att utredningen icke för det dåvarande var beredd taga ställning till denna organisationsfråga. Utredningen avsåg att under sitt fortsatta arbete behandla denna fråga i samband med organisations- och personalfrågorna i övrigt för flygförvaltningen. Förvaltningsutredningen har ännu icke kunnat framlägga förslag i dessa frågor. Med hänsyn härtill anser jag mig icke nu kunna taga ställning till flygförvaltningens förslag rörande flygfältsbyråns inre organisation.

Emellertid anser jag det vara erforderligt, att redan nu inrättas en ordinarie befattning för byråns chef. Ett uppskov med denna fråga torde kunna medföra ogynnsamma verkningar beträffande byråns funktionsduglighet. Då jag icke funnit något att erinra mot flygförvaltningens förslag, föreslår jag, att å flygförvaltningens personalförteckning uppföres en befattning såsom chef för flygfältsbyrån i Cp 10.

41 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Mot flygförvaltningens förslag att utbyta den å personalförteckningen för närvarande uppförda befattningen å civilbyrån i Ca 29 mot eu befattning i 27 lönegraden har jag ingen annan erinran än att jag föreslår, att den nya befattningen uppföres såsom extra ordinarie. Jag förutsätter att en befintlig befattning i Ce 23, med vilken förenats vikariatslön i 27 lönegraden, därvid indrages.

Av i huvudsak de skäl, som jag anfört vid behandlingen av arméförvaltningens avlöningsanslag, anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka övriga i det föregående redovisade förslag till förstärkningar av flygförvaltningens personalorganisation i annan mån än att jag under ickeordinarieposten räknar med de föreslagna arvodena å högst 2 400 kronor åt en flygoftomologisk och en fly goto] ogisk expert.

I enlighet med de av 1947 års riksdag beslutade riktlinjerna för eu tjänsteförteekningsrevision inom försvaret böra befintliga befattningar för 1 domäntjänsteman, 1 drivmedelsassistent och 1 motorfordonsassistent, samtliga i Ce 27, utbytas mot 3 befattningar för byråintendent i samma lönegrad.

Såsom civilförvaltningen föreslagit bör befattningen för bokhållare i Ce 22 vid nuvarande innehavarens avgång icke återbesättas utan att frågan härom underställes Kungl. Maj:ts prövning.

I detta sammanhang får jag erinra, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1947 för tiden intill den 1 juli 1948 med utnyttjande av sakanslag inrättats en extra befattning i Cg 29 såsom chef för en vid flygförvaltningens verkstadsbyrå försöksvis inrättad socialsektion. Då denna sektion, genom vilken flygförvaltningen utövar den centrala ledningen i ärenden rörande social- och personalvård, säkerhetstjänst (arbetarskydd), produktionsnämnder och kollektivavtalsfrågor samt utbildning av yrkesarbetare vid flygvapnets centrala flygverkstäder och flygflottiljernas flygverkstäder, under alla förhållanden torde komma att erfordras jämväl framdeles, anser jag mig böra föreslå att för sektionens chef inrättas en befattning som förste byråingenjör i Ce 29 med avlöning från förevarande anslag.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1948 har inom flygförvaltningen tillfälligt inrättats en byrå för handläggning, för samtliga försvarsgrenar, av frågor rörande s. k. robotvapen. Det har förutsatts, att byråns personal, i den mån den icke direkt kan ställas till förfogande av försvarsgrenarna, skall avlönas av sakanslag, som stå till respektive förvaltningsmyndigheters förfogande. Jag beräknar därför icke i detta sammanhang medel för byråns personalorganisation.

Medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag till 890 000 kronor på sätt närmare framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande. Anslagshöjningen i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 46 000 kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och \2 % rörligt tillägg skulle sistnämnda anslag ha uppgått till i runt tal 870 000 kronor. Kostnadsökningen i förhållande till detta belopp utgör 26 000 kronor. Vid beräkningen av medelsbehovet under den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har jag, efter i huvudsak samma grunder

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

som för innevarande budgetår, räknat med ett belopp av 65 000 kronor för personal vid flygfältsbyrån för underhåll av flygfält. Övrig personal vid byrån, med undantag av byråchefen, har förutsatts skola avlönas av byggnadsanslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels i personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra ytterligare befattningar för en chef för flygfältsbyrån i lönegrad Cp 10 och en förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 ävensom utbyta en befattning för förste byråsekreterare i lönegrad Ca 29 mot en befattning för förste byråsekreterare i lönegrad Ce 27 samt befattningar för domäntjänsteman, drivmedelsassistent och motorfordonsassistent, samtliga i lönegrad Ce 27, mot befattningar för byråintendent i samma lönegrad;

dels fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........................................ kronor 348 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis...................... » 170 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 8 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 374 000

Anm. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens normaliebyrå besättes med innehavare i lönegrad Ca 31, skall av denna post innehållas ett belopp beräknat efter 16 500 kronor för helt budgetår.

5. Hörligt tillägg, förslagsvis.................... » 105 000

Summa kronor 1 006 000 Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 110000

Nettoutgift kronor 896 000

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 896000 kronor.

[11.] Försvarsstaben: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 84) ...................... kronor 5 185 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 6 400 000

43 Kungl. May.ts proposition nr 209.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 22) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 5 500 000 kronor.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag anfört, att den nu tillämpade organisationen i stort sett borde gälla i avbidan på en blivande översyn av högkvarterets organisation. Vissa ändringar, som betingas av föreslagen organisation av den högsta militära ledningen och av sådana rationaliseringsåtgärder som lämpligen kunna vidtagas, ha emellertid förutsatts skola genomföras. Med vissa angivna undantag har jag härvid ansett mig kunna i huvudsak biträda av försvarskommittén framlagda förslag till jämkningar i försvarsstabens organisation.

I efterföljande sammanställning har upptagits den militära personal, som vid bifall till vad sålunda anförts beräknats skola tillhöra försvarsstaben.

Det antal officerare tillhörande andra personalkårer än försvarsstabens, som enligt sammanställningen angivits skola placeras vid försvarsstaben, bör endast betraktas såsom eu beräkningsgrund. Med hänsyn till personaltillgång, ändringar i arbetsuppgifterna m. m. kunna nämligen avvikelser visa sig erforderliga.

Såvitt avser aktiv personal på försvarsstabens stat innebär förslaget följande ändringar i förhållande till personalförteckningen för innevarande budgetår:

antalet regementsofficersbeställningar minskas med 1 i Ma 11 eller Ma 10;

antalet beställningar i Md 9 och alternativt Md 9 eller Md 7 ökas med 11 respektive 4; avlöningskostnaderna för de nya beställningarna motsvaras av besparingar å försvarsgrenarnas avlöningsanslag.

Det bör ankomma på chefen för försvarsstaben att i samrad med försvar sgrenscheferna i samband med medelsäskanden för budgetaret 1949/dO förebringa utredning, i vad mån försvarsgrenarnas personalstater böra minskas i anledning av här berörda förslag.

Beträffande befattningarna för pensionerad personal i arvodesbefattning innebär förslaget, att antalet befattningar för pensionerade officerare minskas med 1 i löneklass 31 och 2 i löneklass 29. I avvaktan på vederbörande befattningshavares avgång böra dock befattningarna i löneklass 29 fa övergångsvis bibehållas.

Vissa av försvarskommittén och av olika myndigheter väckta frågor om ändrad löneställning för viss militär och civil personal har jag ansett mig böra upptaga till behandling redan för nästa budgetår.

Försvarskommittén har föreslagit, att chefen för press- och filmavdelningen, samtidigt sektionschef, nu i Ma 12 eller Mall, skall uppföras alternativt i Ma 12, Mall eller Ma 10. Statens lönenämnd har ansett det icke vara motiverat att upptaga denna beställning i högre lönegrad än Ma 11. Jag anser

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 209. Militär personal vid försvarsstaben.

skäl tala för att för befattningen icke avses liögre löneställning än Mall. Vid avgång av nuvarande innehavare av befattningen, överste i Ma 12, bör med hänsyn härtill och i anslutning till försvarskommitténs förslag beställningen ändras till beställning i Mall eller Ma 10. Anmärkning härom bör fogas till personalförteckningen.

Forskningsofficeren är för närvarande uppförd i Mall eller Ma 10. I utlåtande över försvarskommitténs förslag har överbefälhavaren anfört, att befattningen krävde en person med så speciella kvalifikationer, att den krets regementsofficerare, ur vilken urvalet kunde ske, vore synnerligen begränsad,

45 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

varjämte större kontinuitet än i flertalet andra befattningar krävdes. Dessa omständigheter gjorde det nödvändigt att kunna behålla en kvalificerad och i övrigt lämplig regementsofficer under relativt lång tid i befattningen. Denne skulle då berövas möjlighet att genom annan stabstjänst eller trupptjänst deltaga i konkurrensen med övriga jämnåriga för att kvalificera sig till befordran till högre grad än överstelöjtnant (kommendörkapten av 1. graden). För att undanröja varje olägenhet härav och vinna vidgat urval vid tillsättande av befattningen samt tillräcklig kontinuitet i arbetet borde löneställningen bestämmas till alternativt Ma 12, Mall eller Ma 10.

Då jag funnit de av överbefälhavaren anförda skälen bärande, föreslår jag, att ifrågavarande beställning uppföres i alternativt Ma 12, Mall eller Ma 10.

I enlighet med försvarskommitténs förslag förordar jag vidare, att en av beställningarna i alternativt Ma 11 eller Ma 10 utbytes mot en beställning i Ma 10.

Fad därefter angår den civila personalen upptager jag till behandling vissa av chefen för försvarsstaben i medelsäskanden för budgetåret 1948/49 framförda förslag.

Å försvarsstabens personalförteckning för innevarande budgetår äro uppförda befattningar för 2 ingenjörer vid fotoanstalten i Ce 27. Beträffande inrättandet av dessa befattningar torde få hänvisas till 1947 års statsverksproposition (bil. 0, s. 46). Försvarsstabschefen har nu framhållit, att den ena av dessa befattningar, avsedd för chefen för den fotogrammetriska detaljen, alltjämt vore vakant. Detta innebure ett allvarligt avbräck för anstaltens verksamhet och äventyrade i hög grad anstaltens dyrbara instrumentutrustning. Då det icke kunde förväntas att kompetent ingenjör skulle söka befattning i lägre lönegrad än Ce 29, hemställde försvarsstabschefen att eu befattning i denna lönegrad måtte inrättas i utbyte mot en av befattningarna i Ce 27.

Förslaget har tillstyrkts av försvarets civilförvaltning och försvarets tjänsteförteckningsutredning och kan även av mig biträdas. Befattningen bör benämnas förste byråingenjör, under det att den i Ce 27 kvarstående ingenjörbefattningen bör erhålla tjänstebenämningen byråingenjör.

I medelsäskandena för innevarande budgetår föreslog försvarsstabschefen, att en vid chefsexpeditionen placerad ordinarie kanslibiträdesbefattning skulle utbytas mot en likaledes ordinarie kansliskrivarbefattning. Förslaget tillstyrktes av försvarets civilförvaltning. För egen del anförde jag emellertid vid anmälan av 1947 års statsverksproposition, att jag i avvaktan på prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas utredning icke kunde tillstyrka förslaget.

Försvarsstabschefen har nu ånyo föreslagit, att ifrågavarande utbyte kommer till stånd. Försvarets civilförvaltning har liksom föregående år tillstyrkt förslaget, vilket även försvarets tjänsteförteckningsutredning lämnat utan erinran. Jag ansluter mig till vad myndigheterna anfört och föreslår alltså, att en kanslibiträdesbefattning i Ca 11 utbytes mot eu befattning för kansliskrivare i Ca 15.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

I gällande personalförteckning äro för närvarande uppförda befattningar för 1 förste expeditionsvakt i Ca 11 och 1 expeditionsvakt i Ca 9. Sedan innehavaren av förstnämnda befattning frånträtt denna i samband med förordnande å högre extra ordinarie befattning vid arméförvaltningens intendenturavdelnings anstalter och expeditionsvakten i Ca 9 i samband därmed befordrats till förste expeditionsvakt, kan befattningen i Ca 9, på sätt försvarsstabschefen i sina medelsäskanden föreslagit, indragas.

Försvarsstabschefen har föreslagit, att 2 befattningar för portvakter i Ce 13 och 1 befattning för vaktmästare i Ce 9 utbytas mot 2 befattningar för förste portvakter i Ca 13 och 1 portvakt i Ce 11. Civilförvaltningen har förordat, att ifrågavarande befattningshavare placeras, den ene såsom förste vaktmästare i 11 lönegraden och de båda andra såsom vaktmästare i 9 lönegraden. För egen del anser jag mig icke för närvarande böra föreslå någon ändring beträffande dessa befattningar. Frågan om befattningarnas lönegradsplacering bör emellertid vid inträffande ledighet underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för innevarande budgetår utgå arvode till 1 bibliotekarie med belopp motsvarande lön i lönegraden Cg 24. Försvarsstabschefen har nu föreslagit, att befattningen omändras till en extra ordinarie befattning i Ce 26.

Försvarets civilförvaltning, som tidigare ställt sig tveksam till förslag att inrätta en mera fast bibliotekariebefattning vid försvarsstaben, har med hänsyn till vad numera blivit upplyst rörande behovet av befattningen även i fredstid ansett sig kunna tillstyrka försvarsstabschefens förslag. Även försvarets tjänsteförteckningsutredning har biträtt förslaget.

Då det numera torde vara klarlagt, att stadigvarande behov av bibliotekarie föreligger även under fredsförhållanden, vill jag icke motsätta mig, att en extra ordinarie befattning för stabsbibliotekarie inrättas. Befattningen torde i enlighet med myndigheternas förslag böra placeras i Ce 26.

Från nyssnämnda anslagspost utgår även ett arvode till en stabsredaktör med i ett för allt 11 100 kronor. Försvarsstabschefen har föreslagit, att arvodet höjes till 12 096 kronor. I likhet med civilförvaltningen kan jag icke tillstyrka förslaget.

I anledning av en av civilförvaltningen tillstyrkt framställning av chefen för försvarsstaben den 23 mars 1948 beräknar jag vidare under ifrågavarande anslagspost medel för anställande av ytterligare 1 bilförare i Ce 10.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, utgår för närvarande ett arvode av 2 400 kronor för år, eller 200 kronor för månad, till arkivarien å krigshistoriska avdelningen (sjöhistoriska detaljen). Försvarsstabschefen har anfört, att befattningen i fråga innehades av en arkivarie i Ce 26 vid riksarkivet, vilken fullgjorde halvtidstjänstgöring vid försvarsstaben, och hemställt, att ifrågavarande arvode måtte höjas till 6 400 kronor för år. Civilförvaltningen har ifrågasatt, huruvida det icke kunde anses tillfyllest, att arvodet höjdes till 300 kronor per månad.

För egen del anser jag mig böra förorda, att ersättningen till ifråga-

47 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

varande befattningshavare för tjänstgöringen i försvarsstaben bestämmes till att motsvara de löneförmåner befattningshavaren under tiden har att avstå å sin tjänst i riksarkivet, för närvarande i runt tal 454 kronor för månad.

Med hänsyn till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret föreslår jag slutligen, i enlighet med förslag av civilförvaltningen, att en befattning för telefonist i Ca 8 omändras till en kontorsbiträdesbefattning i samma lönegrad, att en befattning för fotograf i Ce 12 uppflyttas till Ce 13 samt att befattningar för arbetsförman av 1. klass i Ce 16 och av 2. klass i Ce 14 erhålla de ändrade tjänstebenämningarna verkstadsförman respektive förman.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkten 5 anfört beräknar jag under detta anslag ett belopp av 2 000 kronor till arvode åt en auditör under senare hälften av nästa budgetår.

I den under försvarsstabens avlöningsstat upptagna anslagsposten till särskilda löneförmåner till försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer ingår för närvarande en delpost till prisutjämningstillägg, vilken post alltsedan budgetåret 1942/43 upptagits med 19 000 kronor. 1 skrivelse den 18 mars 1948 har chefen för försvarsstaben, under åberopande av att motsvarande civila tjänstemän vid beskickningarna numera åtnjöte avsevärda prisutjämningsbidrag, hemställt att nämnda delpost för nästa budgetår måtte höjas till 75 000 kronor.

För egen del är jag icke beredd att nu taga ställning till frågan om höjda prisutjämningstillägg, utan frågan torde få göras till föremål för ytterligare överväganden. Jag har dock intet att erinra mot att berörda delpost uppräknas till 60 000 kronor för att Kungl. Maj:t skall äga större möjligheter att anpassa försvarsattachéernas avlöningsförhållanden till dem som gälla för övrig personal vid beskickningarna.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag på sätt framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande till 2 250 000 kronor. Anslagshöjningen i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 275 000 kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och 12 % rörligt tillägg skulle sistnämnda anslag emellertid ha uppgått till 2 046 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har jag beaktat, att enligt anmälan av försvarsstabschefen kostnaderna för utomeuropeiskt tillägg till försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer beräknas överstiga det i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförda beloppet med 17 000 kronor.

Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt ha för innevarande budgetår, inberäknat medel för viss ytterligare verksamhet, beräknats till 3 210 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade kostnader. På sätt framgår av eu inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår till 4150000 kronor.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med ett belopp av (2 250 000 + 4150 000=) 6 400 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 1215 000 kronor.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Jag vill slutligen framhålla, att jag icke för närvarande är beredd taga ställning till en av försvarskommitten väckt fråga rörande redovisningen av vissa kostnader vid försvarsstabens fotoanstalt. Denna fråga torde böra ytterligare utredas genom försvarets civilförvaltning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarsstaben, med undantag för försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Beställning (Befattning) Lönegrad

1 överbefälhavare .............................. Mp 21

1 chef för försvarsstaben...................... Mo IT el. Mo 14

2 överstar (kommendörer) .................... Ma 12

15 regementsofficerare, varav 14 Ma 12 el. Ma 11

försvarsattachéer ............................ el. Ma 10

1 regementsofficer.............................. Ma 12 el. Ma 11

Anm. Beställningen skall vid uppkommande ledighet utbytas mot beställning i lönegrad Ma 11 eller Ma 10.

8 regementsofficerare, varav 2 militärassistenter .................................... Ma 11 el. Ma 10

5 majorer, varav 4 militärassistenter ........ Ma 10

1 major eller kapten .......................... Ma 10 el. Md 9

34 kaptener, varav 23 militärassistenter...... Md 9

7 kaptener eller löjtnanter, varav 3 militärassistenter.......................... Md 9 el. Md 7

1 förvaltare (i kassatjänst) .................... Ma 6

2 detaljchefer å personalvårdsavdelningen .. Cp 3 el. Cr 3

1 kansliskrivare................................ Ca 15

1 förste expeditionsvakt ...................... Ca 11

6 kanslibiträden................................ Ca 11

13 kontorsbiträden.............................. Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 förste byråingenjör.......................... Ce 29

1 byråingenjör ................................ Ce 27

2 stabsredaktörer.............................. Ce 26

1 stabsbibliotekarie............................ Ce 26

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

49 Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis......................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be-

. stämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis........

4. Särskilda löneförmåner till försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 300 000

b) Barnbidrag, förslagsvis.. » 33 000

c) Utomeuropeiskt tillägg,

förslagsvis................ » 42 000

d) Bidrag till automobilresor,

förslagsvis................ » 17 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis .................... » 30 000

f) Prisutjämningstillägg .. » 60 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ....................................

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

kronor 1 150000 » 320 000

» 31000

300 000 192 000

Summa kronor 2 475 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 225 000

Nettoutgift kronor 2 250 000

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 6 400 000 kronor.

[12.] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 88).................... kronor 110 000 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) ........ » 110 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 110 000 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar, behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.

4—57i is Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 209.

50 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 209.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Arméstaben och Arméinspektionen.

I enlighet med vad som föreslagits i försvarspropositionen böra för arméstaben uppföras en ny beställning för chef för arméstaben, Mo 17 eller Mo 14, samt en ny beställning för överste i Mo 14, chef för sektion II i den nya arméstabsorganisationen. Beställningarna må icke tillsättas annat än vid inträffande avgång från de nuvarande beställningarna för arméinspektör och arméstabschef. Anmärkning härom bör intagas i personalförteckningen. Yidare böra ur personalförteckningen för arméinspektionen avföras 1 beställning för överstelöjtnant eller major och 1 beställning för major, lärare vid artilleriskjutskolan, vilka beställningar enligt förslag i försvarspropositionen böra överföras till staten för nämnda skola.

Ett förslag av försvarets civilförvaltning om uppflyttning av en kontorsbiträdesbefattning vid arméstaben till kanslibiträdesbefattning, vill jag i avvaktan på att frågan rörande anställningsförhållandena för kontorspersonal i högre lönegrad än 8 prövats av statsmakterna icke nu biträda.

Militärområdena m. m.

I försvarspropositionen har föreslagits, att stabstygofficerarna vid militärbefälsstaberna, majorer, nu uppförda på militärbefälens stater, skola överföras till fälttygkåren. Sammanlagt 7 beställningar för major, Ma 10, böra därför utgå ur staterna för militärbefälsstaberna för I.—VII. militärområdena.

I enlighet med förslag i försvarspropositionen tillkommer under rubriken försvarsområdesbefälhavare en beställning i Mo 12 för försvarsområdesbefälhavare i Göteborgs-Halmstads försvarsområden. Den nya beställningen är såsom framgår av försvarspropositionen avsedd för den nuvarande innehavaren av arvodesbefattningen såsom försvarsområdesbefälhavare i försvarsområdet i fråga. Anledning kan, såsom också antytts i försvarspropositionen, uppkomma att framdeles ompröva anställningsform och löneställning för befattningen. I personalförteckningen bör intagas anmärkning om dylik omprövning.

De under förevarande rubrik för kommendantsstaben i Stockholm, kommendantsstaben i Boden, staben för Kiruna-Jokkmokks försvarsområden, övriga försvarsområdesstaber och infanteribefälhavarstaber uppförda förrådsvaktmästarbefattningarna böra i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.

För platsbefälet i Karlsborg finnas i gällande personalförteckning upptagna två beställningar för polispersonal, en polisöverkonstapel i Ca 16 och en poliskonstapel i Ca 14. I anledning av tjänsteförteckningsrevisionen böra beställningarna benämnas inspektionskonstapel respektive konstapel. Här torde böra erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 20 februari 1948 föreskrivit, att ifrågavarande personal skall underställas landsfiskalen i Karlsborgs landsfiskalsdistrikt, vilken i fortsättningen har att svara för den verksamhet som instruktionsenligt åvilar den militära polispersonalen. Denna anordning

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

gäller tills vidare, intill dess frågan om polispersonalens framtida ställning blivit slutligt avgjord. I anledning härav bör i personalförteckningen anmärkas, att ifrågavarande beställningar icke må återbesättas vid uppkommande ledighet.

Förbanden m. m.

Chefen för armén har för nästa budgetår till fullföljande av åtgärderna att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten föreslagit bland annat en fortsatt utbyggnad av överfurirskadern vid armén. Utbyggnaden har hittills icke skett i den takt som förutsattes i 1944 års manskapsutrednings förslag, vilket ligger till grund för principbeslut vid föregående års riksdag (proposition 130, punkt 3, riksdagens skrivelse 327) om de åtgärder som i förenämnt syfte skola vidtagas. Anledningen härtill har, såsom framgår av nämnda proposition, varit osäkerheten om möjligheterna att i så stor utsträckning som manskapsutredningen förutsatt kunna bereda sysselsättning åt äldre, för regelbunden trupptjänst icke längre lämpliga överfurirer. Denna fråga har jag närmare behandlat i försvarspropositionen (s. 247 o. f.), varvid jag ansett mig kunna konstatera, att med en av arméchefen föreslagen lösning av frågan hinder icke längre kan anses föreligga att utbygga överfurirskadern i önskvärd omfattning. Av vissa angivna skäl har jag ändock velat förorda, att denna utbyggnad sker med en viss försiktighet.

Arméchefens förslag till personalstater för nästa budgetår innefattar också, såvitt avser överfurirer, en betydligt mera begränsad utökning än som förutsatts i manskapsutredningens förslag. Som skäl härför har anförts önskvärdheten att erhålla en lämplig åldersfördelning inom överfurirskadern. Förslaget till utökning av antalet beställningar för överfurir (utom i hovslagaroch sjukvårdstjänst) framgår av efterföljande sammanställning, som för jämförelse upptager jämväl motsvarande personalstater för innevarande budgetår.

Härutöver har arméchefen i förslag till rationalisering av Södra Skånska infanteriregementet föreslagit ytterligare 3 överfurirsbeställningar för detta regemente, avsedda för inretjänstbefattningar.

För överfurirer i hovslagartjänst har föreslagits samma antal som upptagits för innevarande budgetår.

Antalet beställningar för överfurir i sjukvårdstjänst föreslås utökat med 12.

Jag anser mig kunna tillstyrka vad arméchefen sålunda föreslagit och räknar därför med den utökning av antalet överfurirsbeställningar för nästa budgetår som här angivits. Till frågan om de nytillkommande beställningarnas fördelning på olika personalstater återkommer jag i det följande vid behandlingen av personalbehovet vid olika förband och kårer.

I anledning av tjänsteförteckningsrevisionen böra samtliga befattningar för förrådsvaktmästare vid truppförbanden uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.

I personalförteckningen för innevarande budgetår har för infanteriet föreskrivits, att två fanjunkarbeställningar vid varje regemente skola vakant-

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

sättas vid innehavarnas befordran till förvaltare i den nya regementsorganisationen. Yid regementen, där rationaliseringen redan genomförts, kan i anledning härav antalet beställningar för fanjunkare minskas till 15 från och med nästa budgetår, nämligen vid Värmlands regemente, Norra Skånska infanteriregementet, Upplands, Kronobergs, Älvsborgs, Hallands och Bohusläns regementen, Gotlands infanteriregemente och Norrbottens regemente.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid infanteriet ökas med 59 till 383, av vilka 23 böra uppföras för Södra Skånska infanteriregementet och 20 vid ettvart av övriga regementen.

Den numera fastställda nya organisationen för stabs- och förvaltningstjänsten vid Gotlands infanteriregemente upptager en befattning för förrådsvaktmästare utöver normalorganisationen. Denna befattning bör från och med nästa budgetår uppföras som ordinarie.

Såsom föreslagits i försvarspropositionen bör Jönköpings-Kalmar regemente i fortsättningen benämnas Norra Smålands regemente.

Enligt en i not till personalförteckningen meddelad föreskrift skall vid uppkommande ledighet å majorsbeställning vid kavalleriet en sådan beställning vakantsättas. Då en majorsbeställning vid kavalleriet blir ledig under innevarande budgetår, bör antalet dylika beställningar från och med nästa budgetår minskas med 1.

Enligt försvarspropositionen har föreslagits, att musikkåren vid Skånska kavalleriregementet ombildas från typ II till typ III. I anledning härav bör antalet musikserganter vid kavalleriet minskas med 1 till 6.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirer vid kavalleriet i annan tjänst än hovslagartjänst ökas med 8 till 52, varav 10 vid Skånska kavalleriregementet och 14 vid ettvart av övriga kavalleriregementen.

Enligt vad jag tillstyrkt i det föregående bör antalet överfurirsbeställningar ökas vid pansartrupperna med 18 till 75, varav 15 vid Göta pansarlivgarde och 20 vid ettvart av övriga pansarregementen, och vid

53 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

artilleriet med 21 till 142, varav 19 vid ettvart av Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen, 9 vid Norrbottens artillerikår, 16 vid vartdera av Smålands och Bergslagens artilleriregementen, 12 vid Gotlands artillerikår samt 13 vid Bodens artilleriregemente.

Sedan överbefälhavaren i skrivelse den 4 februari 1947 gjort framställning om överförande till luftvärnet av ett luftvärn sbatteri ur Gotlands kustartillerikår, anförde jag vid anmälan av propositionen 1947:130, att därest ett sådant överförande skulle komma till stånd, vilket syntes kunna ske utan att frågan angående kustartilleriets framtida ställning föregrepes, det kunde bli erforderligt att viss stampersonal, avsedd för bemanning av berörda batteri, överfördes från kustartilleriets till arméns personalstater. Det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härom. Häremot har riksdagen (skr. nr 327) icke anfört erinran.

Kungl. Maj:t har sedermera den 5 december 1947 förordnat att förenämnda luftvärn sbatteri skulle från och med den 1 januari 1948 överföras till armén och tilldelas Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3 G). I samband härmed har Kungl. Maj:t föreskrivit bland annat att följande i kustartilleriets personalstater upptagna beställningar skulle överföras till luftvärnets (Stockholms luftvärnsregementes) personalstater, nämligen 1 beställning i Ma 9, 1 i Ma 7, 1 i Ma 4, 2 i Me 2 eller Mel, 1 i Mha2 och 1 i Mha 1.

I enlighet med detta beslut bör alltså, såvitt avser personalförteckningen för ordinarie tjänstemän, antalet kaptens-, löjtnants- och sergeantsbeställningar vid luftvärnet för nästa budgetår ökas med 1 i envar av dessa grader och således upptagas till respektive 98, 99 och 114.

Antalet överfurirsbeställningar vid luftvärnet bör såsom jag i det föregående anfört ökas med 15 till 99, varav 16 vid ettvart av luftvärnsregementena, 12 vid Luleå luftvärnskår och 13 vid envar av övriga luftvärnskårer.

Vid ingenjörtrupperna bör såsom jag i det föregående anfört antalet överfurirsbeställningar ökas med 5 till 41, varav 14 vid Svea ingenjörkår, 15 vid Göta ingenjörkår och 12 vid Bodens ingenjörkår.

Beträffande signaltrupperna har arméchefen dels upprepat sitt i äskandena för innevarande budgetår framställda förslag att öka antalet fanjunkarbeställningar med 1 till 23, vilket antal enligt 1942 års försvarsbeslut fastställts för fullt utbyggd organisation, dels ock föreslagit, att två fanjunkarbeställningar utbytas mot beställningar för alternativt förvaltare eller fanjunkare. Till stöd för sistnämnda förslag har åberopats behov av att kunna befordra särskilt kvalificerade fanjunkare, som tagas i anspråk för läraruppgifter vid arméns signalskola. Å signaltruppernas personalförteckning borde alltså enligt arméchefens nu föreliggande förslag tillkomma 2 beställningar för förvaltare eller fanjunkare samt utgå 1 fanjunkarbeställning. Civilförvaltningen har tillstyrkt dessa förslag. För egen del anser jag mig icke kunna tillstyrka någon utökning av underofficerskåren. Däremot anser jag mig böra biträda förslaget i övrigt och föreslår fördenskull, att 2 beställningar för fanjunkare utbytas mot beställningar för alternativt förvaltare eller fanjunkare.

54 Kungl. May.ts proposition nr 209.

Såsom jag anfört i det föregående bör antalet överfurirsbeställningar vid signaltrupperna ökas med 4 till 21.

Enligt försvarspropositionen har förslag av försvarskommittén om sammanslagning av träng-, tyg- och intendenturtrupperna till ett nytt truppslag, underhållstrupperna, i princip tillstyrkts. I första hand avses trängkårerna utökas med vardera ett tygkompani, vilket skulle ske genom att de till Svea och Göta trängkårer samt Skånska trängkåren provisoriskt förlagda tygkompanierna införlivades med vederbörlig trängkår samt Norrlands trängkår framdeles tillfördes ett tygkompani. De sålunda bildade förbanden skulle benämnas Svea, Göta och Norrlands underliållsregemente (U 1, U 2 och U 3) samt Skånska underhållsregementet (U 4). Försvarskommittén hade föreslagit, att all intendenturutbildning skulle sammanföras till ett förband, nuvarande Första intendenturkompaniet, som därvid skulle ombildas till underhållskår. I sistnämnda del har slutlig ställning icke tagits till förslaget. Yad beträffar redovisningen av personal, som beröres av förslaget, har tillstyrkts, att på fälttygkåren och intendenturkåren nu redovisade underofficerare — utom förvaltare — samt underbefäl, vilka tjänstgöra som truppbefäl vid tyg- och intendenturtrupperna, överföras till underhållstruppernas stat. I vad gäller intendenturpersonalen torde dock överförandet böra ske först i samband med att ställning tages till frågan om intendenturutbildningen.

I de delar ställning sålunda tagits till den nya organisationen bör densamma genomföras redan under budgetåret 1948/49. Under rubrikerna Underhållstrupperna (underhållsförbanden) respektive Underhållsförbanden bör därför från och med nästa budgetår redovisas den personal som nu upptagits under rubrikerna Trängen (trängkårerna), Fälttygkåren, såvitt avser fanjunkare, sergeanter och manskap, Trängkårerna och Tygtrupperna. Benämningen för trängförbandet i Nora, vilket enligt förslag i försvarspropositionen kommer att tills vidare bibehållas, bör ändras till Göta underhållsregementes kompani i Nora (U 2 N).

I likhet med försvarskommittén anser jag, att den för tyg- och sjukvårdstjänst vid underhållstrupperna avsedda personalen bör redovisas särskilt i personalförteckning. Underhållstruppernas (underhållsförbandens) stater för underofficerare — utom förvaltare — skulle efter överföring från fälttygkåren härigenom upptaga följande antal beställningar, nämligen

fanjunkare ........................................ 63

» (i tygtjänst).......................... 7

» (i sjukvårdstjänst) .................. 19

sergeanter........................................ 81

» (i tygtjänst).......................... 13

» (i sjukvårdstjänst) .................. 20

I syfte att erhålla en lämpligare proportion mellan antalet fanjunkar-

och sergeantbeställningar i sjukvårdstjänst avses såsom framgår av propositionen 1947:130 (s. 123) antalet fanjunkare i dylik tjänst skola successivt

55 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

nedbringas med 3 och en motsvarande ökning ske av antalet beställningar för sergeanter i sjukvårdstjänst. I anledning av inträffad avgång kan dylikt utbyte av en beställning ske från och med nästa budgetår.

Såsom jag anfört i det föregående under punkten 1 bör för varje underliållsregemente (U 1 — IT 4) tillkomma 3 förvaltarbeställningar på underhållstruppernas stat, vilka avses skola tillsättas i samband med att stabsoch förvaltningstjänsten vid förbanden rationaliseras. Liksom skett vid infanteriförbanden bör vid tillkomsten av dessa förvaltare och för underhållstrupperna avsedda förvaltare på fälttygkårens stat antalet fanjunkare minskas med 2 vid varje förband. Denna minskning bör kunna genomföras redan från och med nästa budgetår för IT 2. I föregående sammanställning angivet antal av 63 fanjunkare kan härigenom minskas till 61.

Chefen för armén har för budgetåret 1948/49 föreslagit en ökning av antalet för trängen avsedda sergeantbeställningar. Denna ökning har arméchefen i yttrande över försvarskommitténs betänkande angivit till 8 beställningar, vilka angivits erforderliga för att bereda kompetenta furirer möjligheter till befordran. Med hänsyn till de statberäkningar som gjorts av försvarskommittén och i avvaktan på närmare prövning av frågorna om utbildningsförhållandena kan jag icke nu tillstyrka detta förslag. Jag vill framhålla, att ett visst utrymme för befordran inom och till underofficersgraderna uppkommer i samband med att de nytillkommande förvaltarbeställningarna tillsättas.

I det föregående har jag för underhållstrupperna för nästa budgetår beräknat en ökning av antalet överfurirsbeställningar i sjukvårdstjänst med 12 till 86 och av antalet övriga överfurirsbeställningar med likaledes 12 till 68. Detta senare antal bör fördelas med 17 vid varje underhållsregemente. På staterna för U 1, U 2 och U 4 böra, med 1 på varje stat, upptagas 3 överfurirer i tygtjänst, överförda från fälttygkåren.

Vid trängen finnas för närvarande 55 kaptensbeställningar. För fullt utbyggd organisation enligt 1942 års försvarsbeslut beräknades 64 kaptener, vilket antal även försvarskommittén upptagit i sina statberäkningar. Enär personaltillgången nu medger, att de beräknade kaptensbeställningarna fyllas, tillstyrker jag förslag av arméchefen i yttrande över försvarskommitténs betänkande, att 9 beställningar för kaptener tillkomma vid underhållstrupperna.

Enligt försvarspropositionen har föreslagits, att den vid nuvarande Skånska trängkåren redovisade musikkåren skulle bibehållas vid detta förband och utbyggas till musikkår av typ II. I anledning härav bör för Skånska underliållsregementet tillkomma 1 musiksergeant.

Fälttygkåren.

Såsom jag anfört vid behandlingen av personalbehovet för militärområdena m. m. böra 7 beställningar för major, Ma 10, överföras till fälttygkårens stat från militärbefälsstaberna.

1 enlighet med vad jag anfört under punkt 1 i det föregående böra för

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

underkållstrupperna inrättas 4 beställningar för tygförrådsförvaltare, vilka skola uppföras på fälttygkårens stat. Antalet förvaltarbeställningar bör därför här ökas från 42 till 46.

I det föregående har jag räknat med att å fälttygkårens stat nu upptagna beställningar för fanjunkare, sergeanter och överfurirer skola överföras till underhållstrupperna respektive underhållsförbanden. Dessa beställningar utgå därför ur fälttygkårens stat.

Med hänsyn till vad enligt försvarspropositionen föreslagits beträffande en arméingenjörkår böra även samtliga beställningar för tygingenjörer utgå ur staten för fälttygkåren.

Tygstaten.

Med frånräknande av viss personal vid krigsmaterielverket och försvarets fabriksverk, som övergångsvis redovisas å tygstaten, upptager den för innevarande budgetår gällande personalförteckningen följande beställningar vid tygstaten, nämligen 14 tygförvaltare av 1. klassen (Ca 22), varav 1 övergångsvis, 34 tygverkmästare av 1. klassen (Ca 21), 26 tygförvaltare av 2. klassen (Ca 19), 36 tygverkmästare av 2. klassen (Ca 18), 29 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18), 12 tygskrivare (Ca 16), 178 tyghantverkare av 2. klassen (Ca 16) och 178 armétekniker (Ca 12). I anledning av den förra året genomförda ändringen i försvarsområdesindelningen har i eu not till personalförteckningen föreskrivits, att antalet tyghantverkare av 2. klassen i män av vakanser skall nedbringas till 174.

Den provisoriska lönegradsserie, som jämlikt propositionen 1947:246 skall gälla för arbetsledarpersonal, upptager såväl 18 som 19 lönegraderna. Civilförvaltningen har föreslagit, att tygverkmästarna av 2. klassen skulle uppflyttas till den högre lönegraden. Som skäl härför har ämbetsverket åberopat uttalande av fälttygmästaren, enligt vilket tygverkmästarna såsom verkstadsföreståndare ofta hade tyghantverkare sig underställda såsom arbetsledare, varför tygverkmästare hade större tjänsteansvar och högre arbetsledning än tyghantverkarna. De skäl som sålunda anförts för en differentiering i lönehänseende av dessa personalkategorier finner jag bärande. Jag föreslår fördenskull, att tygverkmästare av 2. klassen uppflyttas från 18 till 19 lönegraden.

Tjänstebenämningarna för tygförvaltare av 1. klassen och tygförvaltare av 2. klassen böra i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen ändras till förste tygförvaltare respektive tygförvaltare. Förslag av civilförvaltningen om ändrade tjänstebenämningar för tygstatspersonalen i övrigt är jag däremot icke beredd att nu tillstyrka.

Genom beslut den 11 juli 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid vartdera av Andra och Tredje tygkompanierna finge tills vidare under budgetåret 1947/48 finnas anställd en extra förste verkmästare i Cg 21, avsedd för utbildningsverksamheten vid tygkompanierna. Med anledning härav kan jag tillstyrka förslag av arméchefen att inrätta 3 nya beställningar för tygverkmästare av 1. klassen, avsedda för pjäsmekaniker- och vapenmekanikerutbild-

57 Iiungl. Maj:ts proposition nr 209.

ning vid tygkompanierna (underhållsregementena). Av arméchefen därutöver föreslagen ytterligare utökning av antalet tygverkmästarebeställningar för vissa ändamål kan jag däremot icke nu tillstyrka.

I enlighet med 1944 års manskapsutrednings förslag ha för innevarande budgetår uppförts 178 beställningar för armétekniker. Manskapsutredningens övergångsplan för utbyggnad av arméteknikerkadern till 370 beställningar upptog för budgetåret 1948/49 250 beställningar. Arméchefen har föreslagit en något långsammare utbyggnadstakt i syfte bl. a. att erhålla en jämnare åldersfördelning och föreslagit en utökning med 60 beställningar till 238 för nästa budgetår. Jag biträder arméchefens förslag.

1947 års riksdagsbeslut (prop. 130, p. 3, riksd. skr. 327) i fråga om försvarets manskapsorganisation innefattade även principbeslut om utökning av antalet tyghantverkare och verkmästare för att bereda möjligheter för teknisk personal på beställningsmannalinjerna till vidarebefordran inom tygstaten. Manskapsutredningens förslag härutinnan innebar bl. a. eu ökning av antalet tvghantverkare med 89 beställningar. Fälttygmästaren, som i yttrande över utredningens förslag ansett ökningen kunna begränsas till i9, har i det militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår särskilt motiverat tillkomsten av ytterligare 15 tyghantverkarbeställningar, varför han räknat med en totalökning av 94 beställningar. Med jämn utökning under en femårig uppsättningsperiod såsom manskapsutredningen räknat med skulle för varje år erfordras 19 nya beställningar. Fälttygmästaren har därför föreslagit, att för nästa budgetår skulle tillkomma 19 nya beställningar, varvid de 4, som frigjorts genom den ändrade försvarsområdesindelningen, i första hand skulle utnyttjas. Av återstående 15 nya beställningar borde 3 tillhöra den högre och 12 den lägre tyghantverkargraden. Detta förslag har tillstyrkts av chefen för armén och försvarets civilförvaltning.

För egen del kan jag tillstyrka att antalet tyghantverkare från och med nästa budgetår utökas med 15 beställningar. I första hand böra för utökningen disponeras de 4 beställningar för tyghantverkare som avsetts skola indragas. Av återstående 11 beställningar torde 3 böra upptagas såsom tyghantverkare av 1. klassen och 8 såsom tyghantverkare av 2. klassen. Jag förutsätter, att en av dessa nytillkommande beställningar skall ersätta den extra befattning för verkmästare som enligt Kungl. Maj:ts medgivande funnits inrättad vid tygförvaltningsskolan under innevarande budgetår.

Den av mig sålunda föreslagna utökningen av tyghantverkarbeställningar bör i första hand utnyttjas för befordran av teknisk personal på beställningsmannalinjerna. Jag vill dock erinra, att vissa frågor rörande utbildning m. m. avsetts skola lösas, innan befordran av ifrågavarande personal kan ske. För dylik befordran avsedda beställningar böra därför icke få tillsättas, förrän dessa frågor närmare klarlagts.

De av mig förordade ändringarna i lönegradsplacering och tjänstebenämning för tygstatspersonal böra avse jämväl förenämnda tygstatspersonal vid krigsmaterielverket och försvarets fabriksverk. På grund av avgang kan antalet beställningar för denna personal minskas, såvitt avser krigsmateriel-

58 Ilungl. Maj:ts proposition nr 209.

verket, med 1 förste tygförvaltare och 1 tygförvaltare samt, såvitt avser fabriksverket, med 1 tygverkmästare av 1. klassen.

Fortifikationskåren.

Försvarskommittén bär föreslagit, att avlöningskostnaderna för fortifikationskårens personal, med hänsyn till att personalen avses att såväl centralt som lokalt fullgöra för försvaret gemensamma arbetsuppgifter, skulle utbrytas ur arméns avlöningsanslag och uppföras bland de för försvaret gemensamma kostnaderna. Jag är icke beredd att redan för nästa budgetår taga ställning till denna fråga och räknar därför här fortfarande med dessa avlöningskostnader under arméns avlöningsanslag.

I fråga om fortifikationskårens omfattning och sammansättning har försvarskommittén icke räknat med någon ändring.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag att fortifikationskåren skulle utökas med 1 överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning samt minskas med 1 beställning för kapten eller löjtnant. Förslaget om att inrätta de båda regementsofficersbeställningarna har motiverats med att behovet av dylika beställningar komme att öka vid genomförande av den beslutade omorganisationen av den centrala fortifikationsoch byggnadsförvaltningen inom försvaret. Till grund för beräkningen av personalbehovet har härvid lagts dels behovet av regementsofficerare inom den nuvarande regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen och dels det i propositionen 1947:142 angivna behovet av regementsofficerare för tjänstgöring vid det nya centrala ämbetsverket, fortifikationsförvaltningen.

Frågan huru den regionala och lokala förvaltningsorganisationen på förevarande område hör ordnas är föremål för utredning genom 1946 års militära förvaltningsutredning. Då resultatet av denna utredning kan beräknas komma att påverka fortifikationskårens omfattning och sammansättning, bör för närvarande stor försiktighet iakttagas vid inrättande av nya beställningar vid kåren. Med hänsyn härtill anser jag mig icke kunna biträda förenämnda förslag till utökning av antalet regementsofficersbeställningar i vidare mån än att jag tillstyrker att ytterligare 1 majorsbeställning (Ma 10) inrättas. Vid sådant förhållande anser jag mig icke böra föreslå någon minskning av antalet beställningar för kaptener eller löjtnanter.

Intendenturkåren.

&åsom jag anfört i det föregående vid behandlingen av personalbehovet för underhållstrupperna har slutlig ställning ännu icke tagits till frågan om sättet för inordnande av intendenturutbildningen i underhållsförbanden. Med överförandet till underhållstrupperna av intendenturkårens fanjunkare, sergeanter, överfurirer och furirer bör därför t. v. anstå. För nästa år räknar jag även i övrigt personal för intendenturtrupperna på samma sätt som för innevarande budgetår.

59 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Civilförvaltningen bär föreslagit, att ytterligare 1 underofficersbeställning i kassatiänst, avsedd för IV. militärbefälsstaben, inrättas vid intendenturkåren, att samtliga underofficerare i kassatjänst, av vilka f. n. 37 äro förvaltare i Ma 6 och 15 fanjunkare i Ma 5, upptagas såsom förvaltare samt att samtliga ifrågavarande förvaltarbeställningar bänföras till lönegrad Ma 8. Förstnämnda förslag står i överensstämmelse med den förra året beslutade omorganisationen vid kassaförvaltningarna inom försvaret, enligt vilken räknats med att IV. militärbefälsstaben skulle ba egen kassa. Som kassachef bör här liksom vid andra motsvarande kassaavdelningar placeras en förvaltare. Jag tillstyrker därför civilförvaltningens förslag i denna del.

Jag kan likaledes tillstyrka förslaget, att samtliga kassacbefer i den nya kassaorganisationen vid armén placeras i förvaltargraden. Antalet förvaltare i kassatjänst vid intendenturkåren bör därför upptagas till 53, varvid de nuvarande 15 fanjunkarna i kassatjänst utgå.

Förslaget om att förvaltarna i kassatjänst nu skulle upptagas i Ma 8 är jag däremot icke beredd tillstyrka. Denna för förvaltare avsedda lönegrad inrättades i samband med 1947 års lönereglering (se prop. 1947: 281 s. 132) utan att därvid ställning togs till frågan vilka förvaltarkategorier som skulle placeras i densamma. Jag anser det nödvändigt att i ett sammanhang pröva frågan om löneställningen för samtliga förvaltarkategorier inom försvaret, innan ändring vidtages beträffande lönegradsplaceringen för förvaltare i kassatjänst. Det är’ min avsikt att föranstalta om särskild utredning av denna löneställningsfråga för berörda personalkategorier.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid intendenturkåren ökas med 5 till 12.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra vidare i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen befattningarna för förrådsvaktmästare vid intendenturkåren uppflyttas från Ca 11 till Ca 12.

Fältläkarkåren och fältveterinärkåren.

I försvarspropositionen bar, i avvaktan på ställningstagande till de organisationsförslag, som framlagts av 1944 års militärsjukvårdskommitté, i princip icke förutsatts några förändringar i fråga om fältläkarkårens sammansättning. Jag kan, i anslutning härtill, icke tillstyrka ett av civilförvaltningen under hänvisning till nämnda kommittéförslag framlagt yrkande om ytterligare 3 bataljonsläkarbeställningar vid fältläkarkåren för luftvärnsregementena. Likaledes har i försvarspropositionen fältveterinärkåren ansetts böra t. v. kvarstå i princip oförändrad.

Under punkten 4 i det föregående har jag föreslagit viss provisorisk lönereglering för läkarpersonalen vid försvaret och för veterinärpersonalen. I enlighet med detta förslag skulle fältläkarkåren respektive fältveterinärkåren erhålla följande sammansättning.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Fältläkarkåren.

1 chef, arméöverläkare, Co 14,

8 fältläkare, Ca 31,

40 regementsläkare, Ca 29,

16 bataljonsläkare, Ca 27,

33 bataljonsläkare, Ca 25.

Fältveterinär kär en.

1 chef, överfältveterinär, Ca 33,

7 fältveterinärer, Ca 29,

8 regementsveterinärer, Ca 27,

7 bataljonsveterinärer, Ca 25,

9 bataljonsveterinärer, Ca 23.

Arméingenjörkåren.

I försvarspropositionen har föreslagits, att den nuvarande provisoriska arméingenjörorganisationen från och med nästa budgetår skall ersättas av en permanent organisation, arméingenjörkåren. Såsom jag därvid anfört är det icke möjligt att nu binda sig för ett slutläge i fråga om kårens omfattning och sammansättning. Som ett preliminärt slutläge har räknats med följande sammansättning av kåren, nämligen 1 arméöverdirektör i Cp 14, 4 armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 17 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 28 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29, 13 arméingenjörer av 2. graden i Ca 27 och sammanlagt 16 extra ordinarie arméingenjörer, varav 7 i Ce 24 och 9 i Ce 22. Vidare har förordats, att 5 nu befintliga, vid fälttygkåren redovisade beställningar för tygingenjörer av 1. klassen (Ca 30), vilka icke nu utnyttjas för arméingenjörer, skola överföras till arméingenjörkåren och redovisas sasom armédirektörer i samma lönegrad, varvid förutsatts, att dessa beställningar successivt skola avvecklas. Den nuvarande provisoriska arméingenjörorganisationen har förutsatts skola avvecklas genom att befintliga extra ordinarie arméingenjörer, som besitta för avsedd verksamhet erforderliga kvalifikationer, överföras till ordinarie ingenjörer.

En undersökning rörande möjligheterna att sålunda besätta ordinarie beställningar vid kåren har givit vid handen, att — förutom nyssnämnda beställningar för 5 armédirektörer i Ca 30 — följande ordinarie beställningar erfordras för nästa budgetår, nämligen för arméöverdirektören i Cp 14, 2 armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 9 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 14 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 4 arméingenjörer av 2. graden i Ca 27. Jag föreslår därför, att nämnda beställningar uppföras på personalförteckningen för arméingenjörkåren för nästa budgetår.

Beställningar för extra ordinarie arméingenjörer torde böra för nästa budgetår upptagas till det antal, som föreslagits i försvarspropositionen. Av de nuvarande arméingenjörerna av 3. graden, 5 i Ce 25 och 6 i Ce 23, är en i Ce 23 vakant. För de övriga böra övergångsvis upptagas beställningar för extra ordinarie arméingenjörer.

61 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Av befintliga 51 extra ordinarie arméingenjörbeställningar i 27 och högre lönegrader kunna, om arméöverdirektören och de 5 beställningarna i Ca 30 frånräknas, 29 ersättas av förenämnda ordinarie beställningar. För de återstående 22 nu befintliga arméingenjörerna böra extra ordinarie beställningar fortfarande finnas inrättade.

Det preliminära slutläge som bestämts i försvarspropositionen upptager, bortsett från de 5 beställningarna i Ca 30, 63 beställningar för arméingenjörpersonal i 27 och högre lönegrader. All denna personal är erforderlig redan under nästa budgetår. I det föregående har jag föreslagit beställningar för 30 ordinarie och 22 extra ordinarie eller tillhopa 52 arméingenjörer i 27 och högre lönegrader. Jag föreslår, att för återstående 11 ingenjörer under nästa budgetår avses extra ordinarie beställningar i 29 och 27 lönegraderna. Den uppsättning extra ordinarie arméingenjörer, som sålunda skulle finnas, kommer att utgöra rekryteringsunderlag för motsvarande eller högre ordinarie beställningar.

Jag föreslår därför, att för nästa budgetår skola, med lämplig fördelning på lönegrader, finnas uppförda följande extra ordinarie arméingenjörbeställningar, nämligen 19 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29, 14 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25 (övergångsvis), 2 arméingenjörer i Ce 24, 5 arméingenjörer i Ce 23 (övergångsvis) och 4 arméingenjörer i Ce 22.

Vissa utbi/dningsanstalter.

I gällande personalförteckningar äro för krigshögskolan uppförda befattningar för bland andra 1 förste expeditionsvakt i Ca 11, 1 expeditionsvakt i Ca 9 och 1 expeditionsvakt i Ce 10. Förste expeditionsvaktsbefattningen skall enligt meddelad föreskrift tills vidare hållas vakant. Sedan vakans uppstått jämväl å expeditionsvaktsbefattningen i Ca 9, har enligt beslut av Kungl. Maj:t tills vidare under innevarande budgetår vid skolan i stället anställts en extra expeditionsvakt i Cg 9.

I skrivelse den 12 februari 1948 har chefen för krigshögskolan föreslagit, att förenämnda vakantsatta ordinarie befattningar i Ca 11 och Ca 9 utbytas mot extra ordinarie befattningar för 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde i Ce 11 samt att expeditionsvaktsbefattningen i Ce 10 i samband härmed indrages. Förslaget har tillstyrkts av chefen för armén och civilförvaltningen.

Då arbetsuppgifterna för expeditionsvakterna vid krigshögskolan närmast synas vara av sådan art att desamma böra fullgöras av kontorspersonal med de föreslagna löneställningarna, har även jag ansett mig kunna biträda skolchefens förslag. Jag återkommer till denna fråga i det följande vid behandlingen av icke-ordinarieposten. Här räknar jag med att förenämnda ordinarie befattningar utgå ur förteckningen.

I det föregående har jag förordat, att beställningar för 1 överstelöjtnant eller major och 1 major, vilka äro avsedda för lärarbefattningar vid artilleriskjutskolan men f. n. äro uppförda å arméinspektionens personalstat, i stället uppföras å staten för nämnda skola.

02 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Centrala sjukvårdsförråd.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra de under förevarande rubrik upptagna 4 förrådsvaktmästarbefattningarna i anslutning till tjänsteförteckningsre vision en uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.

Kostnaderna för löner till den personal, som bör uppföras å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän — med undantag av den personal vid försvarets fabriksverk, som redovisas under tygstaten — uppskattar jag, enligt de grunder som i det föregående angivits, för nästa budgetår till i runt tal 53 300 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till personal å avgångsstat ha för innevarande budgetar beräknats till 37 000 kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår till 36 000 kronor.

För avlöning åt personal å disponibilitetsstat beräknar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen samma belopp som för innevarande budgetår, 20 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till indelt manskap ha för nästa budgetår av civilförvaltningen beräknats till omkring 109 000 kronor, varvid ämbetsverket räknat med att antalet kvarstående indelta skulle komma att minska från för innevarande budgetår beräknade 110 till 90. Denna beräkning har jag ansett mig kunna godtaga.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgår f. n. avlöningsförstärkning med 2 100 kronor till chefen för arméstaben, beställning i Mo 14. I den nya beställningen för chef för arméstaben, Mo IT eller Mo 14, bör utgå avlöningsförstärkning med samma belopp till beställningshavare, som är placerad i Mo 14.

Från förevarande anslagspost utgå vidare vissa i avlöningsreglementet angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar såsom sjötillägg och tiygtiUägg. Dessa förmåner kunna i enlighet med förslag av civilförvaltningen för nästa budgetår beräknas draga en kostnad av 900 000 (nu 950 000 kronor). Det förslag till ändrade bestämmelser angående sjötillägg m. m., som jag kommer att beröra i det följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag, torde icke behöva föranleda någon uppräkning av arméns avlöningsanslag.

I enlighet med vad i det föregående anförts kan alltså förevarande anslagspost för budgetåret 1948/49 beräknas till (53 300 000 + 36 000 + 20 000 + 109 000 + 2 100 + 900 000 =) i nedåt avrundat tal 54 300 000 kronor (nu 56 000 000 kronor).

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Arméstaben och Arméinspektionen.

Genom brev den 30 maj 1947 har Kungl. Maj:t förklarat, att inom arméinspektionens underhållssektion försöksvis skall finnas inrättad en arméingenjöravdelning under närmaste chefskap av arméöveringenjören. För

63 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

handläggning av vid sagda avdelning förekommande expeditions- och personalärenden ha tidigare för deltidstjänst disponerats två vid arméförvaltningens tygavdelnings materielvårdsbyrå anställda befattningshavare. Chefen för armén har föreslagit, att för bestridande av ifrågavarande arbetsuppgifter inrättas en befattning för pensionerad officer med arvode enligt löneklass 1: 29 samt en befattning för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har ansett, att någon arvodesbefattning för pensionerad personal icke borde nu inrättas för här avsedda ändamål. Ämbetsverket har för sin del förordat att för ingenjöravdelningen inrättas extra ordinarie befattningar för 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 kontors- eller skrivbiträde.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter som ankomma på arméingenjöravdelningen vid den föreslagna utökningen av arméingenjörsorganisationen anser jag mig böra tillstyrka arméchefens förslag. Jag förutsätter dock att åtgärder vidtagas för att snarast möjligt begränsa antalet befattningar för pensionerade officerare i övrigt vid arméstaben och arméinspektionen till vad försvarskommittén beräknat för den föreslagna nya arméstabsorganisationen.

Under förevarande rubrik är i gällande förteckning över vissa arvoden och särskilda ersättningar upptaget ett arvode av 8 100 kronor till majoren å reservstat N. O. Malmström. Arvodet är avsett att, tillika med reservstatslönen, motsvara lön jämte rörligt tillägg enligt 31 löneklassen, löneplanen 1, varvid det rörliga tillägget förutsatts utgå med 6 %>. Då emellertid det rörliga tillägget sedermera bestämts att utgå med 12 %, har Kungl. Maj:t den 5 december 1947 förklarat, att Malmström för innevarande budgetår ägde uppbära — i stället för det i arvodesförteckningen upptagna beloppet — arvode av 8 436 kronor.

Malmström avgår med pension från sin reservstatsbeställning med utgången av september 1948 men avses att även därefter tagas i anspråk för tjänstgöring vid arméstaben och arméinspektionen. Civilförvaltningen har övervägt, huruvida icke en arvodesbefattning för pensionerad officer med arvode i löneklass 1: 31 borde inrättas för Malmström men med hänsyn till vad i ärendet tidigare förekommit stannat för att i enlighet med förslag av chefen för armén tillstyrka, att för Malmström för nästa budgetår upptages arvode med ett belopp av 8 750 kronor, motsvarande skillnaden mellan lönen i förenämnda löneklass och den pension Malmström kommer att uppbära. Intill den 1 oktober 1948 borde arvodet emellertid utgå enligt de för innevarande budgetår gällande grunderna.

Ehuru det får anses mindre lämpligt att inrätta en arvodesbefattning för viss person, vill jag dock föreslå, att den ersättning som bör tillkomma Malmström regleras medelst en dylik befattning. Denna befattning bör inrättas redan från budgetårets ingång, varvid Malmström har att avstå reservstatslön intill pensionsavgången och pensionen för tid därefter. Befattningen, vilken alltså skulle vara förenad med arvode enligt löneklass 1: 31, bör indragas vid Malmströms avgång från densamma.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Militärområdena m. m.

Med hansyn till personalavgång bör antalet befattningar för inspektörer för lokalförsvaret, i personalförteckningen redovisade under I.-VI. militärbefälen, minskas med 1 till 3.

Två av de i gällande personalförteckning under rubriken Kommendant samt försvarsområdesbefälhavare uppförda befattningarna för försvarsområdesbefälhavare, vilka övergångsvis fått bibehållas högst intill den 1 april 1948, böra utgå ur förteckningen. Återstående antal försvarsområdesbefälhavare med arvoden enligt löneklass 1: 34,17, bör minskas med 1, försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs—Halmstads försvarsområden, som enligt det föregående skulle vara officer på aktiv stat.

I försvarspropositionen har i syfte att såsom försvarsområdesbefälhavare kunna placera f. d. regementschefer föreslagits, att för sex fredsförsvarsområden skulle upptagas befattningar för pensionerade officerare med arvode enligt löneklass 2:12. De högre arvodena skulle utnyttjas i den mån vid inträffande avgångar av nuvarande befattningshavare vid ifrågavarande försvarsområden f. d. regementschefer placerades som försvarsområdesbefälhavare. De försvarsområden, där den föreslagna anordningen i första hand borde komma till användning, äro Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås och Härnösands—Sundsvalls försvarsområden. Det har dock förutsatts rätt för Kungl. Maj:t att utbytesvis disponera sådant högre arvode inom annat försvarsområde än de angivna. Den möjlighet som sålunda skulle finnas att tillsätta försvarsområdesbefälhavare med arvode enligt löneklass 2: 12 bör regleras i en anmärkning till personalförteckningen.

Utöver i personalförteckningen redovisade liemvärnsofiicerare och hemvärnsunderofficerare vid försvarsområdesstaberna ha i enlighet med riksdagens beslut (skr. 1947: 464) tillkommit 4 hemvärnsofficers- och 4 hemvärnsunderofficersbefattningar — en hemvärns- och en hemvärnsunderofficersbefattning vid envar av Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö och Göteborgs— Halmstads försvarsområdesstaber. I enlighet med förslag i försvarspropositionen bör antalet befattningar för hemvärnspersonal minskas med 1 officer och 1 underofficer vid Kristianstads försvarsområdesstab samt ökas med sex officerare — 1 vid envar av Kiruna—Jokkmokks, Härnösands— Sundsvalls, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås, Falu—Mora och Umeå—Storumans försvarsområdesstaber — och med likaledes sex underofficerare — 1 vid envar av Kalmar—Växjö, Härnösands-—Sundsvalls, Göteborgs—Halmstads, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås och Karlskrona försvarsområdesstaber. I försvarspropositionen har också föreslagits, att även de nuvarande biträdande hemvärnsofficerarna skola benämnas hemvärnsofficerare.

I enlighet med förslag av chefen för armén, som tillstyrkts av civilförvaltningen, böra följande under rubriken Infanteribefälhavarstaben i Vaxholm uppförda befattningar, vilka vid pågående organisationsförsök visat sig icke erforderliga, utgå ur personalförteckningen, nämligen 1 för-

Kungl. Maj:ts proposition m 209. 6ö

rådsunderofficer. löneklass 1:21, samt 1 expeditionsunderofficer och 1 ammunitionsförvaltare, båda i löneklass 1: 20.

Förbanden m. m.

Beträffande infanteriets förband har jag vid personalberäkningarna här och i det följande ansett mig kunna utgå från att rationaliseringen skall vara genomförd vid ingången av nästa budgetår vid alla förbanden. I den mån så icke blir fallet böra innevarande budgetårs förteckningar fortfarande få gälla för vederbörande förband. Normalorganisationen upptager 2 befattningar för pensionerade officerare i 1: 29 och 5 (övergångsvis 6) befattningar för pensionerade underofficerare i 1:20. För den till Svea livgarde anslutna inskrivningsexpeditionen bör den nuvarande expeditionsofficeren i 1: 31 övergångsvis bibehållas. Anledning till avvikelser från normalorganisationen i fråga om underofficerare föreligger i följande hänseenden.

För den till Svea livgarde anslutna inskrivningsexpeditionen erfordras ytterligare 1 expeditionsunderofficer i 1:20. Vid regementet bör därjämte för förrådstjänst övergångsvis bibehållas ytterligare en underofficersbefattning i 1: 20.

Vid Jämtlands fältjägarregemente, Dalregementet och Norrbottens regemente erfordras alltjämt de nu befintliga tillsynsmännen, 1 vid ettvart av förbanden.

Vid Södra Skånska infanteriregementet erfordras på grund av dubbelförläggningen fyra underofficerare mera än enligt normalorganisationen, nämligen 1 kasernunderofficer, biträde åt kasernförvaltaren, 1 biträdande kompaniadjutant, för kasernkompaniet, 1 förvaltningsunderofficer och 1 stabsunderofficer. I förhållande till nuvarande organisation innebär detta minskning med 3 befattningar.

För Älvsborgs och Bohusläns regementen ha redan från och med innevarande budgetår fastställts avvikande organisationer, bestående i att som föreståndare för förrådsbokföringskontoret vid Älvsborgs regemente tills vidare avsetts civil befattningshavare samt att vid Bohusläns regemente inrättats 2, i stället för en, expeditionsunderofficerare för den till detta regemente anslutna inskrivningsexpeditionen. Sistnämnda personalökning är föranledd av värnpliktsredovisningens stora omfattning vid expeditionen.

För Gotlands infanteriregemente har fastställts samma antal underofficerare som i normalorganisationen. Expeditionsunderofficer vid personalavdelningen erfordras icke. I stället tillkommer vid detta regemente 1 detaljchef, chef för häst-, hund- och bildetaljen. För sistnämnda ändamål avses i normalorganisationen en underofficer på aktiv stat.

Övergångsvis har räknats med en verkstadsunderofficer, intill dess centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten genomförts. Behov av dylik befattningshavare föreligger under nästa budgetår för alla förbanden utom Svea livgarde, Jämtlands fältjägarregemente, Södra Skånska infanteriregementet, Hallands regemente och Gotlands infanteriregemente.

5—57i 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 209.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Under rubriken Pansarförbanden finnas för Göta pansarlivgarde uppförda, bland andra, befattningar för 1 expeditionsunderofficer (jämväl adjutant och redogörare) och 1 tygunderofficer, båda i löneklass 1: 20 och avsedda för arméns motorskola. Med hänsyn till den beslutade omförläggningen av motorskolan till Strängnäs har chefen för armén föreslagit, att berörda befattningar överflyttas till att redovisas vid Södermanlands pansarregemente. Civilförvaltningen har för sin del förordat, att befattningarna redovisas å särskild stat för skolan. Jag biträder arméchefens förslag, som överensstämmer med vad försvarskommittén föreslagit.

Luftvärnets förband. Enligt gällande personalförteckning äro vid Stockholms luftvärnsregemente redovisade, bland andra, befattningar för 1 expeditionsunderofficer och 1 förrådsunderofficer, båda i löneklass 1:20 och avsedda för luftvärnsskjutskolan. I enlighet med förslag av civilförvaltningen, som överensstämmer med vad försvarskommittén härutinnan föreslagit, förordar jag, att berörda befattningar från och med nästa budgetår upptagas under särskild rubrik för nämnda skola.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av chefen för armén, att en arvodesbefattning för pensionerad officer i löneklass 1: 29 inrättas vid Stockholms luftvärnsregemente som chef för regementets stabskompani. Vid detta kompani redovisades enligt vad arméchefen anfört de värnpliktiga som tjänstgöra vid de högre staberna m. m. i Stockholm. För dessa värnpliktiga hade tidigare beräknats förläggning vid Livregementet till häst, där en stabsskvadron avsetts skola inrättas. Av utrymmesskäl hade emellertid de värnpliktiga överflyttats till luftvärnsregementet. För stabsskvadronen ursprungligen beräknad personal stode, sedan Skånska kavalleriregementet återuppsatts, icke längre till förfogande. Såsom chef för stabskompaniet fungerade för närvarande en reservofficer på vakant lön. Vid stabskompaniet vore förlagda även regementets egna för expeditions- och ekonomitjänst avsedda värnpliktiga, varför kompaniet närmast vore att jämställa med ett kasernkompani vid rationaliserat infanteriregemente.

Jag anser mig kunna tillstyrka arméchefens förslag och räknar alltså med en arvodesbefattning i löneklass 1:29 för chef för ett kasernbatteri vid Stockholms luftvärnsregemente.

Ingenjörkårerna. I den för innevarande budgetår fastställda förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar är upptaget ett arvode av 2 580 kronor till tillsynsman vid övningsfältet å Laxön. I anledning av framställning av chefen för Svea ingenjörkår har civilförvaltningen, då tillsynsmannen i fråga numera måste tagas i anspråk under full arbetstid året runt, föreslagit att för ändamålet inrättas en för pensionerad underofficer avsedd arvodesbefattning. Med hänsyn till befattningshavarens åligganden beträffande materieluppbörd samt hans arbetsuppgifter i övrigt syntes befattningen böra hänföras till löneklass 1: 21 med tjänstebenämningen förvaltningsunderofficer. Jag biträder civilförvaltningens förslag och räknar alltså med att en befattning för förvaltningsunderofficer i löneklass 1: 21 tillkommer i utbyte mot förenämnda tillsynsmannabefattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

1 enlighet med ett av chefen för armén i skrivelse den 16 mars 1948 avgivet förslag förordar jag, under hänvisning till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört beträffande avveckling av arméns brevduveväsende, att den för signalregementet uppförda arvodesbefattningen för brevduveunderofficer i löneklass 1:20 indrages från och med nästa budgetår.

Vad beträffar underhållstrupperna har jag i det föregående räknat med, att rationaliseringen skall kunna från och med nästa budgetår vara genomförd vid Göta underliållsregemente. Antalet befattningar för pensionerad personal för stabs- och förvaltningstjänsten vid regementet enligt organisationsnämndens förslag överensstämmer helt med normalorganisationen för infanteriregemente. Chefen för armén har räknat med ytterligare en underofficer, magasinsförvaltare. Organisationsförslaget upptager sålunda följande befattningar för pensionerad personal vid Göta trängkår, nämligen

2 officerare, 1:29, biträdande mobiliseringsofficer och chef för kasernkompani, samt följande underofficerare med arvode enligt löneklass 1: 20,

2 expeditionsunderofficerare, en för personalärenden och en vid tygavdelningen,

1 föreståndare för förrådsbokföringskontor,

1 stabsunderofficer och

(övergångsvis) 1 verkstadsunderofficer.

Härtill kommer liksom nu en expeditionsunderofficer för arméns imderhållsskola.

För Göta trängkår finnas i gällande personalförteckning upptagna befattningar för pensionerad personal för 1 officer och — bortsett från för kompaniet i Nora, trängmobiliseringscentraler och underhållsskolan avsedd personal -— 8 underofficerare. Nyss angiven organisation upptager 4 (övergångsvis 5) underofficerare. I avvaktan på slutligt ställningstagande till organisationsförslaget räknar jag här med att 2 befattningar för pensionerade underofficerare vid Göta underliållsregemente skola indragas från och med nästa budgetår.

För tygtrupperna finnas i gällande personalförteckning upptagna 3 befattningar för pensionerade officerare, tygofficerare, tillika mobiliseringsofficerare, och 4 befattningar för pensionerade underofficerare, expeditionsunderofficerare. Av dessa sistnämnda är en avsedd för tygförvaltningsskolan. I enlighet med av civilförvaltningen framlagt förslag, som överensstämmer med vad försvarskommittén härutinnan föreslagit, föreslår jag att sistnämnda befattning redovisas under en särskild rubrik för skolan under vissa utbildningsanstalter. Övriga här avsedda befattningar böra indragas, då tygtrupperna inordnas i underhållstrupperna.

Vissa utbildnings anstalter.

I enlighet med vad jag i det föregående föreslagit upptager jag här under en ny rubrik luftvärnsskjutskolan befattningar för 1 expeditionsunderofficer och 1 förrådsunderofficer, båda i löneklass 1: 20.

För arméns signalskola är i gällande personalförteckning uppförd 1

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

befattning för expeditionsunderofficer, tillika tygunderofficer, i löneklass 1: 20. Chefen för armén har föreslagit, att en särskild befattning inrättas för tygunderofficer vid skolan med hänsyn till det stora materielansvar som ankomme på tygunderofficeren och vilket komme att ökas än mer till följd av radarutbildningen. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen och står även i överensstämmelse med försvarskommitténs personalberäkningar för signalskolan. Jag tillstyrker förslaget och föreslår därför, att 1 befattning för tygunderofficer i löneklass 1: 20 nyinrättas från och med nästa budgetår.

I anslutning till vad jag i det föregående föreslagit bör i personalförteckningen under särskild rubrik för tygförvaltningsskolan uppföras 1 befattning för expeditionsunderofficer i löneklass 1:20.

Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag, enligt de grunder som i det föregående angivits, till i runt tal 7 000 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 5 600 000 kronor. Emellertid skola befattningarna i första hand uppehållas av personal, som tvångsvis överförts på övergångsstat, varjämte numera föreskrivits, att i befattningarna må förordnas jämväl personal som med ålders- eller förtidspension avgått från beställning på övergångsstat eller reservstat. I åtskilliga fall, då det visat sig omöjligt att besätta befattningarna med personal tillhörande omnämnda kategorier eller från aktiv stat pensionsavgången personal, har Kungl. Maj:t medgivit, att jämväl personal av andra kategorier finge förordnas att uppehålla befattningarna. Detta förhållande medför, att uppbördsmedlen minskas. Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 500 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas till (5 600 000 — 500 000 =) 5 100 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden och arvoden för särskilda uppdrag m. m., som enligt bilagor till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid armén, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter, dels oclc de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar eller eljest enligt Kungl. Maj:ts medgivande må utgå från denna post.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i bilaga A till avlöningsreglementet förtecknade befattningsarvoden, som innevarande budgetår må utgå vid armén, uppgå till sammanlagt 105 000 kronor, varav för stabsarvoden 28 800 kronor, för

69 Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

utbildningsarvoden till heltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare 74 880 kronor och för övriga arvoden 1320 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden enligt äldre bestämmelser.

I samband med att fr. o. m. budgetåret 1946/47 antalet generalstabskaptener minskades från två till en vid tre militärbefälsstaber begränsades också det för armén beräknade antalet stabsarvoden med tre. I försvarspropositionen har förutsatts, att framförda önskemål att antalet generalstabskaptener vid militärbefälsstaberna ånyo skulle ökas kunde tillgodoses inom ramen för befintligt totalantal generalstabskaptener. Med anledning härav anser jag mig böra räkna med att nämnda tre arvoden ånyo kunna komma att tagas i anspråk. Kostnaderna för dessa tre arvoden uppgå till (3 X 720=) 2 160 kronor.

Civilförvaltningen har beträffande utbildningsarvodena föreslagit, att ett nytt utbildningsarvode å 1 800 kronor upptages för en heltidstjänstgörande lärare i matematik och mekanik vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Yidare har civilförvaltningen tillstyrkt ett av chefen för armén i skrivelse den 27 januari 1948 framställt förslag om att upptaga ytterligare ett dylikt arvode å 1 800 kronor för en heltidstjänstgörande lärare i luftkrigskonst vid krigshögskolan och vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Denne lärare avses skola ersätta tre deltidstjänstgörande lärare i ämnet vid nämnda skolor.

Såsom framgår av försvarspropositionen har försvarskommittén framlagt förslag till åtskilliga ändringar i verksamheten vid utbildningsanstalter och övriga skolor vid armén, vilka förslag i princip godtagits. Till frågor om kursomfång samt lärar- och elevantal m. m. vid de olika skolorna har dock ställning icke kunnat tagas i detalj. Särskilt beträffande skjutskolor och motsvarande skolor har förutsatts, att det skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare reglera de förändringar i skolverksamheten, som redan nu kunde genomföras på grundval av försvarskommitténs förslag eller ytterligare överväganden. Det kan icke nu bedömas, i vad mån av dylika förändringar kan följa behov av omdispositioner i den fördelning av utbildningsarvoden till militära lärare som nu gäller. Jag räknar för nästa budgetår med att arvodena till ifrågavarande lärare skola hållas inom samma belopp som för innevarande budgetår med tillägg dock för de av civilförvaltningen föreslagna arvodena om tillhopa 3 600 kronor till lärare i matematik och tillämpad mekanik vid artilleri- och ingenjörhögskolan samt luftkrigskonst vid krigshögskolan.

Yad övriga arvoden angår har civilförvaltningen i enlighet med förslag av chefen för armén tillstyrkt, att särskilda arvoden om 720 kronor inrättas för tygofficerarna vid Norrlands artilleriregemente, Smålands artilleriregemente och Ostgöta luftvärnsregemente. För egen del är jag icke beredd att tillstyrka en dylik utvidgning av arvodessystemet.

För befattningsarvoden för nästa budgetår beräknar jag därför (105 000 + 2 160 + 3 600 =) 110 760 kronor.

Kostnaderna för i bilaga B till avlöningsreglementet förtecknade arvoden för särskilda uppdrag m. m. upptager jag till oförändrat belopp, 2 160 kronor.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter med sammanlagt 190 990 kronor. Civilförvaltningen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för dessa arvoden till 190100 kronor varvid hänsyn tagits till att vissa kostnader överföras till andra avlöningsposter. Genom att såsom jag i det föregående förordat en lärare i luftkrigskonst lieltidsanställes vid krigshögskolan kan medelsbehovet under förevarande post ytterligare begränsas. Jag föreslår, att för här ifrågavarande arvodeskostnader beräknas 188 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för nästa budgetår utgöra (110760 + 2160 + 188000 =) i runt tal 301 000 kronor. Med hänsyn till förenämnda övergångsvis utgående arvoden bör emellertid detta belopp höjas till 310 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Arméstaben och arméinspektionen.

I det föregående har jag föreslagit, att för majoren å reservstat K. O. Malmström inrättas en särskild arvodesbefattning, varför det arvode om 8 100 kronor, som nu finnes upptaget för Malmström i förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar, kan utgå.

Militärområdena m. m.

I gällande arvodesförteckning är för platsbefälet i Karlsborg uppfört ett arvode av 100 kronor till vårdaren av tornuret. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 december 1947 må vårdaren för innevarande budgetår uppbära tilläggsarvode med samma belopp. I anslutning härtill bör ifrågavarande arvode för nästa budgetår uppföras med 200 kronor.

I det föregående har jag förordat, att en för pensionerad underofficer avsedd arvodesbefattning för förvaltningsunderofficer inrättas i utbyte mot det för närvarande i arvodesförteckningen under rubriken Arvoden, som utbetalas vid förband eller försvarsområdesstaber, upptagna arvodet av 2 580 kronor till tillsynsman vid övningsfältet å Laxön, varför arvodet här kan utgå.

I arvodesförteckningen är f. n. för VII. militärområdet upptaget ett arvode å 900 kronor till en tillsynsman vid bergskyddsrum. I anslutning till beslut av Kungl. Maj:t den 16 april 1948, varigenom ifrågavarande tillsynsman för innevarande budgetår tillerkänts ett tilläggsarvode av 600 kronor, förordar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen, att arvodet i förteckningen för nästa budgetår uppföres med 1 500 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 138) erinrade jag att Kungl. Maj:t den 22 november 1946 bemyndigat chefen för armén att tillkalla högst fyra sakkunniga för att biträda med utredning rörande bevakning av vissa militära skyddsföremål vid armén. Jag anförde därvid bl. a., att, därest utredningen skulle leda till ändringar i den dåvarande eller, vad beträffade

71 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

försvarsområdena, den för budgetåret 1947/48 beräknade bevakningsorganisationen, detta kunde påverka behovet av medel för bevakningsarvoden. De för närvarande å arvodesförteckningen upptagna arvodesbelopp, varom här är fråga, uppgå till sammanlagt 51 510 kronor. Förenämnda utredning är ännu icke helt avslutad. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t, sedan resultatet av utredningen föreligger, skall äga meddela beslut angående de ändrade grunder för berörda arvoden som kunna föranledas av utredningen. Vid anslagsberäkningen utgår jag från att de nya arvoden, som kunna bliva fastställda, skola kunna rymmas inom ett belopp av 50 000 kronor. Härvid har jag tagit hänsyn till den minskning av här ifrågavarande arvodeskostnader som föranledes av beräkningarna i det följande av motsvarande kostnader vid marinen.

Under en särskild post i arvodesförteckningen för innevarande budgetår ha upptagits 80 000 kronor till personalvårdsassistenter. Arvoden till dylik personal beräknar jag fr. o. m. nästa år under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Medelsbehovet under här förevarande anslagspost kan därför minskas med nämnda belopp.

Auditörer.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkten 5 anfört upptager jag ett belopp av 56 000 kronor för arvoden åt auditörer under senare hälften av nästa budgetår.

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 233 087 kronor. Med beaktande av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa budgetår beräknas till i runt tal 200 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1948/49 uppföras med ett belopp av (310 000 + 200 000=) 510 000 kronor (nu 575 000 kronor).

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

För innevarande budgetår fastställd personalförteckning för armén upptager, med undantag av musikmanskap, följande antal beställningar för ickeordinarie manskap, nämligen 510 furirer i beställningsmannatjänst, 3 257 övriga furirer, 1 353 korpraler (konstaplar) och 2 137 vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga. Chefen för armén har föreslagit en fortsatt begränsning av manskapsstaterna vid armén, som i stort sett överensstämmer med vad 1944 års manskapsutredning i sådant hänseende föreslagit i sitt vid förra årets riksdag prövade förslag om åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. Arméchefens förslag innebär, att antalet här ifrågavarande manskapsbeställningar för nästa budgetår minskas, för furirer i be-

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

ställningsmannatjänst med 99 till 411, för övriga furirer med 375 till 2 882, för korpraler (konstaplar) med 172 till 1 181 samt för vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga med 137 till 2 000. Jag anser mig kunna godtaga vad sålunda föreslagits.

Av musikpersonal i manskapsbeställningar upptager gällande personalförteckning 112 furirer, 56 musikkorpraler (-konstaplar) och 228 musikvicekorpraler (-vicekonstaplar) och meniga. Den omfördelning av lägre beställningar inom musikkårerna, som föreslagits i försvarspropositionen, innebär för armén — förutom viss minskning av antalet musikelever — ökning med 32 musikfurirer och minskning med 32 musikvicekorpraler (-konstaplar) och meniga.

Beträffande manskapsbeställningamas fördelning på olika truppförband m. m. torde jag få hänvisa till vad i försvarspropositionen anförts beträffande redovisningen av beställningsmannafurirema samt till de upprättade förslagen till personalförteckningar. I vad rör fördelningen av musikpersonalen får jag erinra, att i försvarspropositionen föreslagits, att musikkåren vid Skånska kavalleriregementet reduceras till typ III samt att musikkåren vid Skånska underhållsregementet utbygges till typ II.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid armén bär för innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 18 910 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 16 000 000 kronor.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap har i viss utsträckning beaktats 1947 års riksdags beslut om tjänsteförfeckningsrevision för försvaret. I enlighet med den förutsatta gången för genomförandet av denna revision har försvarets civilförvaltning i medelsäskandena för nästa budgetår för den ickeordinarie personalen räknat med de lönegradsplaceringar som böra fastställas för dylik personal samt föreslagit de ändringar i löneställningar som ansetts påkallade av ansvar och kompetens. I sistnämnda hänseende har jag, av skäl, som jag anfört i det föregående under punkten 3, ansett mig i regel icke kunna nu biträda förslagen. Övriga frågor om anpassning av tjänstebenämningar och löneställningar till överensstämmelse med tjänsteförteckningsrevisionen anmäler jag i det följande som grund för anslagsberäkningen. Redan här torde dock få anmärkas dylika 'frågor beträffande vissa personalgrupper.

Av befintliga 6 skogvaktarbefattningar vid armén, vilka i den för innevarande budgetår ursprungligen fastställda personalförteckningen hänförts, 4 till Ce 12 och 2 till Ce 13, har, med ändring av denna placering, redan för innevarande budgetår 5 placerats i Ce 16 med benämningen skogvaktare och 1 — i Tingstäde, ursprungligen hänförd till Ce 12 — placerats i Ce 13 med benämningen biträdande skogvaktare.

Samtliga förrådsvaktmästare, enligt gällande föreskrifter 63 — av vilka

73 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

dock eu, vid 118, i det föregående föreslagits skola överföras till ordinarie befattning från och med nästa budgetår och 3, vid tygtrupperna, i det följande föreslås skola indragas —- böra, såsom också i det föregående föreslagits beträffande motsvarande ordinarie personal, uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.

Befattningarna för remontryttare, för närvarande 120, vilket antal i det följande föreslås skola minskas med 4, böra uppflyttas från Ce 10 till Ce 11.

De 8 befattningar för stallföreståndare, som för innevarande budgetår äro placerade i Ce 11, böra uppflyttas till Ce 13.

I detta sammanhang får jag även anmäla, att anledning uppkommit att på nytt överväga löneställningarna för köksföreståndarna vid försvaret. Dessa äro för närvarande inplacerade i lönegraderna Ce 14 eller Ce 12, köksföreståndare, och Ce 10, biträdande köksföreståndare. I lönegraden Ce 14 äro placerade köksföreståndarna vid de större matinrättningarna under det att köksföreståndarna vid de mindre matinrättningarna äro placerade i Ce 12. Vid de flesta matinrättningarna finnas, förutom köksföreståndare, även biträdande köksföreståndare.

Vid anmälan av propositionen nr 203 till innevarande års riksdag har chefen för ecklesiastikdepartementet efter samråd med chefen för finansdepartementet förordat, att förste köksföreståndarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet skola hänföras till 19 lönegraden, de köksföreståndare vid nämnda sjukhus, som förestå personalmatsalarna, till 12 lönegraden och övriga köksföreståndare vid samma sjukhus till 15 lönegraden. Med hänsyn härtill samt till det förhållandet att motsvarande personal vid landstingens sjukhus äro hänförda till respektive 19, 17 och 12 lönegraderna, kan det, bland annat av rekryteringsskäl, bliva erforderligt att ompröva lönestäliningen för köksföreståndarna vid försvaret. Jag har föranstaltat om en skyndsam utredning, som syftar till att belysa, om en jämförelse beträffande ansvar och arbetsuppgifter med ifrågavarande sjukhuspersonal motiverar en höjning av löneställningen för försvarets köksföreståndarpersonal. Då det här är fråga om extra ordinarie befattningar i lägre lönegrader, äger Kungl. Maj:t besluta i frågan. Vid anslagsberäkningarna har jag, i avbidan på frågans slutliga prövning, utgått från nu gällande löner.

Då jag således här förutsätter, att löneställningarna för köksföreståndarpersonalen vid försvaret ånyo kan komma att ändras, anser jag mig icke kunna nu föreslå att, såsom jag antydde vid anmälan av propositionen nr 130 till 1947 års riksdag (s. 105), denna personal beredes ordinarie anställning. Denna fråga liksom frågan om ordinariesättning av extra ordinarie personal jämväl i övrigt inom försvaret bör —- under hänsynstagande dock till pågående utredningar i olika lönespörsmål — närmare övervägas av vederbörande myndigheter i samband med medelsäskandena för nästa budgetår. Härvid bör särskilt, uppmärksammas att biträdespersonalen vid försvaret bör beredas möjlighet att erhålla ordinarie anställning i den omfattning som tillkommer annan motsvarande personal i anslutning till den reglerade befordringsgången för biträdespersonal.

74 Kungl. May.ts proposition nr 209.

Jag övergår härefter till att som grund för anslagsberäkningen angiva de övriga förändringar beträffande extra ordinarie personal vid armén som jag ansett mig kunna förorda.

Arméstaben och arméinspektionen.

Av de under förevarande rubrik redovisade elva vaktmästarbefattningarna äro tio avsedda för hästskötare i arméstabens stall under det att en är avsedd för bilförare och ställföreträdande garageförman. I anslutning till förslag av arméchefen har civilförvaltningen förordat, att sistnämnda befattning omändias till befattning för garageförman i Ce 12 och att de övriga tio befattningarna erhålla tjänstebenämningen hästskötare. Jag anser mig kunna biträda detta förslag och räknar därför för nästa budgetår med uppflyttning av 1 befattning i Ce 9 till Ce 12.

Enligt vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av frågan om pensionerad personal i arvodesbefattning bör vid arméinspektionen tillkomma en befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål för arméingenjöravdelningen.

Militärområdena m. m.

I- VII. militärbefälsstaberna. Å 2}ei'sonalförteckningen för innevarande budgetår är för VII. militärbefälsstaben upptagen en befattning för bilförare i Ce 10. Enligt medgivande av Kungl. Maj:t må jämväl vid en var av III. och V. militärbefälsstaberna finnas anställd en civil bilförare med motsvarande löneställning. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av arméchefen att en motsvarande befattning inrättas vid I. militärbefälsstaben. Försvarskommittén har föreslagit överfurirer såsom bilförare vid militärbefälsstaberna. Jag anser mig kunna tillstyrka arméchefens förslag och räknar därför med eu utökning i förhållande till årets personalförteckning med 3 befattningar för bilförare i Ce 10.

I enlighet med förslag av arméchefen, som tillstyrkts av civilförvaltningen, förordar jag, att antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål vid VI. militärbefälsstaben ökas med 3 till 9. Av ifrågavarande 3 befattningar avses en för telefonvakt vid staben, under det att de båda övriga, som redan finnas inrättade med avlöning från sakanslag, avses för fortifikationsförvaltningen i Boden.

I gällande personalförteckning äro för militärbefälsstaberna uppförda 7 befattningar för ritare av 2. klass i Ce 15. I enlighet med förslag av civilförvaltningen och i anslutning till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen bör tjänstebenämningen för dessa befattningar ändras till tekniker.

Civilförvaltningen har föreslagit, att 7 för närvarande med anlitande av sakanslag såsom extra tjänstemän anställda desinfektörer beredes extra ordinarie anställningar med avlöning från avlöningsanslag, en såsom förste desinfektör i Ce 21, avsedd för tjänstgöring vid försvarets sjukvårdsförvaltning, och

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. to

de övriga såsom desinfektörer i Ce 18, avsedda för tjänstgöring vid I. VI. militärbefälsstaberna.

För egen del är jag icke beredd att nu föreslå någon fastare organisation för här ifrågavarande verksamhet, varför jag icke kan biträda förslaget.

Vid kommendantsstaben i Stockholm, som tillika är stab för Stockholms försvarsområde, finnas enligt gällande personalförteckning, bland andra, 1 bilförar- och 1 kanslibiträdesbefattning. Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av arméchefen framställt förslag att vid staben inrätta ytterligare 2 befattningar för bilförare samt 1 kanslibiträdesbefattning. Arméchefen har till stöd för förslaget åberopat vad 1941 års hemvärnskommitté (SOU 1946: 59, s. 61) anfört beträffande nödvändigheten för hemvärnsofficer och hemvärnsunderofficer att ofta företaga resor och att ha tillgång till permanent skrivhjälp. Jag anser mig kunna tillstyrka, att 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11 och 1 bilförarbefattning i Ce 10 tillkomma vid kommendantsstaben.

För sådana värnpliktiga, som avpolletterats till karolinska sjukhusets polikliniker och som på grund av mottagningarna äro förhindrade att intaga måltid vid vederbörligt förband, är sedan år 1945 särskild utspisning genom privat firma anordnad. Civilförvaltningen har föreslagit, att vid kommendantsstaben i Stockholm inrättas en befattning för kanslibiträde, avsett att handha de arbetsuppgifter, som äro förenade med nämnda anordning. I avvaktan på det slutliga ordnandet av garnisonssjukvården i Stockholm kan jag icke tillstyrka att för ifrågavarande ändamål inrättas en särskild extra ordinarie befattning.

För kommendantsstaben i Boden äro å gällande personalförteckning uppförda 2 befattningar för verkmästare av 2. klass i Ce 20. I enlighet med förslag av civilförvaltningen och i anslutning till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen böra dessa befattningar omändras till befattningar för verkmästare i Ce 19. Nuvarande innehavare av verkmästarbefattningarna böra emellertid få kvarstå i den högre lönegraden.

Enligt gällande personalförteckning må vid denna stab finnas anställda o förrådsmän i Ce 9. Genom beslut den 16 januari 1948 har Kungl. Maj:t emellertid medgivit att vid staben må för innevarande budgetår finnas anställda ytterligare 2 sådana tjänstemän. I anslutning härtill bör antalet förrådsmän i Ce 9 vid stalben för nästa budgetår upptagas till 7.

För svarsområde sstaber. Tjänstebenämningen för de tre vid staberna för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden och för Kalix försvarsområde uppförda befattningarna för uppbördsman i Ce 16 böra i anslutning till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen ändras till förrådsmästare.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag att för bestridande av eldningsgöromål och gårdskarlssysslor vid de fastigheter, vilka förhyrts för försvarsområdesstaberna i Kalmar—Växjö, Skövde, Norrköping—Linköpings, Örebro och Kalix försvarsområden, inrätta en befattning för vaktmästare i (fe 9 vid envar av nämnda staber, f hyran för dessa

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

fastigheter inginge inga kostnader för utförande av här avsedda göromål, och civilförvaltningen hade därför medgivit att extra vaktmästare anställdes för ändamålet. För egen del är jag icke för närvarande beredd förorda att å personalförteckningen uppföras extra ordinarie befattningar för ifrågavarande arbetsuppgifter.

I gällande personalförteckning är för platsbefälet i Karlsborg uppförd en befattning för vallmästare i Ce 10. Civilförvaltningen har föreslagit, att denna befattning utbytes mot befattning för trädgårdsmästare och uppflyttas i lönegrad Ce 12. Jag finner icke skäl biträda detta förslag.

Förbanden m. m.

För infanteriets förband medför redan fastställd organisation eller föreliggande förslag till rationaliseringar utökningar av den extra ordinarie personalen i förhållande till den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen med 1 förrådsvaktmästare, Ce 12, 2 kanslibiträden, Ce 11, och 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Minskning kan ske med 1 förrådsman, Ce 9. Antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål kan framdeles minskas med 6, vilka nu kvarstå tills vidare för fullgörande av vissa med personalredovisningen sammanhängande arbetsuppgifter. Utöver dessa sex erfordras för arbetsuppgifter av angiven art ytterligare 34 biträden. Kostnader för avlöningar till denna sistnämnda personal beräknar jag i det följande under viss extra personal in. m.

I anledning av en år 1945 beslutad minskning av stamhästan talet vid armén har eu minskning av antalet remontryttare skett. För kavalleriet har chefen för armén föreslagit en ytterligare minskning av antalet remontryttare med 4 till 82. I försvarspropositionen har nu föreslagits, att stamhästantalet skall ytterligare minskas, vilken minskning avses genomföras under de närmaste två budgetåren. En fortsatt reducering av antalet remontryttare kan därför ske. Samtidigt har ifrågasatts en omläggning av utbildningen vid remontdepåerna, för vilken i första hand borde utnyttjas vid förbanden uppkommande överskott av remontryttare. Jag förutsätter, att de möjligheter som kunna uppstå att begränsa antalet remontryttare under nästa budgetår skola tillvaratagas. Tills vidare räknar jag med det av arméchefen föreslagna antalet av 82 för kavalleriet samt oförändrat antal remontryttare vid artilleriet.

Pan s ar f ör b an den. \ id armens motorskola finnas för närvarande 4 extra verkstadsförmän i Cg 16, vilka tjänstgöra såsom instruktörer i verkstadstjänst, motorfordonsvård och materielkännedom samt handha reparation och underhåll av skolans fordon. Två av dem avlönas enligt Kungl. Maj.ts beslut den 5 december 1947 från förevarande anslag under det att de båda övriga avlönas från sakanslag. Chefen för armén har föreslagit, att berörda 4 befattningar uppföras såsom extra ordinarie i Ce 16 och att 1 vid motorskolan inrättad extra befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål omändras till extra ordinarie. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen. Jag kan tillstyrka, att 2 befattningar för verkstadsförmän i Ce 16 nu inrättas

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 77

för motorskolan och att medel för ytterligare två verkstadsförmän i extra anställning beräknas under avlöningsanslaget. Med biträdande av vad i övrigt föreslagits beträffande motorskolan beräknar jag en befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål för denna skola. De extra ordinarie befattningarna och biträdesbefattningen böra redovisas på staten för Södermanlands pansarregemente.

Ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av arméchefen att nyinrätta en befattning för förrådsman för Södermanlands pansarregemente, avsedd för regementets skjutfält å Utö, anser jag mig icke nu kunna biträda.

I propositionen 1947: 130 (s. 148) anmäldes behov av sakkunnig personal för ledning av arbetena med reparation av skador å vägar och övningsfält som orsakas av vissa försvarets fordon. Därvid lämnades öppet, huruvida för ändamålet skulle inrättas särskilda befattningar vid respektive truppförband eller disponeras personal å vägväsendets stat. Frågan har sedermera lösts efter den förra linjen och i gällande personalförteckning äro för ifrågavarande ändamål uppförda befattningar för arbetsförmän av 1. klass i Ce 16, 4 för pansarförbanden och 2 för vissa artilleriets förband. Sedan fråga väckts om ändrad tjänstebenämning för dessa befattningar i anledning av den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen, föreslår jag, att befattningarna med hänsyn till de med desamma förenade arbetsuppgifterna benämnas vägförmän.

Vad beträffar luftvärnets förband bör, i likhet med vad i det föregående föreslagits i fråga om pensionerad personal i arvodesbefattningar, den för luftvärnsskjutskolan avsedda extra ordinarie personalen överföras till att redovisas under särskild rubrik för skjutskolan.

Ingenjörkårerna. Sedan hösten 1945 har utbildningen av ingenjörkårernas remonter varit centraliserad till Göta ingenjörkår. För tillgodoseende av det härav föranledda personalbehovet har Kungl. Maj:t för tiden intill utgången av innevarande budgetår medgivit att fem extra tjänstemän (Cg 10) finge anställas, varvid motsvarande antal furirsbeställningar skulle hållas vakanta. Chefen för armén har, då berörda furirsbeställningar erfordrades för trupputbildningsarbetet och behovet av remontryttare komme att kvarstå, föreslagit att 4 extra ordinarie remontryttarbefattningar inrättas vid nämnda ingenjörkår. För egen del kan jag med hänsyn till vad jag anfört i det föregående under kavalleriet beträffande remontryttare icke tillstyrka, att extra ordinarie befattningar inrättas för här ifrågavarande personal.

Un der hålls trupp er na. Utan att nu taga ställning till organisationsnämndens förslag till rationaliserad stabs- och förvaltningsorganisation vid Göta trängkår beräknar jag här behovet av extra ordinarie personal vid Göta underhållsregemente för nästa budgetår i enlighet med detta förslag. I förhållande till innevarande års personalförteckning innebär detta, att jag räknar med ökning med befattningar för följande personal, nämligen 3 kanslibiträden, Ce 11, 2 förrådsmän, Ce 9, och 4 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

De för tygtrupperna nu upptagna befattningarna för extra ordinarie

78 Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

personal, 3 förrådsvaktmästare, Ce 11, 12 förrådsmän, Ce 9, och 6 biträden för skriv- och kontorsgöromål, böra kunna indragas i samband med att tygkompanierna inordnas i underhållstrupperna.

Centrala sjukvårdsförråd och läkemedelscentra/er.

Under förevarande rubrik äro i personalförteckningen uppförda, bland andra, befattningar för 1 förste kontorist i Ce 14 och 2 kontorister i Ce 12, avsedda för de centrala sjukvårdsförråden. Civilförvaltningen har föreslagit, att dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas mot befattningar för 1 kontorist i Ce 13 och 2 kanslibiträden i Ce 11. För egen del anser jag att vid inordnandet av dessa befattningar i den njm lönegradsserien för kontorspersonal de närmast högre lönegraderna snarare böra ifrågakomma med hänsyn till de arbetsuppgifter som äro förenade med befattningarna. Jag föreslår därför, att befattningen i Ce 14 utbytes mot en kansliskrivarbefattning i Ce 15 och att befattningarna i Ce 12 utbytas mot kontoristbefattningar i Ce 13.

En av civilförvaltningen berörd fråga om redovisningen av här ifrågavarande och vissa andra för sjukvårdsförvaltningens förrådsorganisation avsedda befattningar böra av civilförvaltningen och sjukvårdsförvaltningen övervägas i samband med medelsäskandena för budgetåret 1949/50.

Arméförvaltningens intendenturavdelnings anstalter.

Under denna rubrik äro i personalförteckningen uppförda befattningar för viss tryckeri- och bokbinderipersonal, däribland 1 befattning för tryckeriföreståndare i Ce 17. I enlighet med förslag av civilförvaltningen bör denna befattning i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen omändras till befattning för faktor i Ce 18.

Vissa utbildnings anstalter.

Under framhållande av att motorfordonsbeståndet vid arméns underofficersskola utgjordes av 2 personbilar, 10 lastbilar, 2 bussar och 14 motorcyklar har arméchefen föreslagit, att vid skolan inrättas 1 befattning för garageförman i Ce 12 i utbyte mot 1 vaktmästarbefattning i Ce 9. Liksom civilförvaltningen anser jag mig böra biträda detta förslag.

I enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten anfört bör å personalförteckningen för krigshögskolan tillkomma 1 befattning för kontorist i Ce 13 och 1 befattning för kanslibiträde i Ce 11 samt utgå 1 expeditionsvaktsbefattning i Ce 10.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts den 16 januari 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut bör för infanteriskjutskolan uppföras 1 befattning för tekniker i Ce 13, avsedd för skolans försöksavdelning.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av arméchefen framställt förslag att för artilleriskjutskolan inrätta eu förrådsvaktmästarbefattning. För egen del är jag emellertid icke för närvarande beredd biträda förslaget.

Enär förvaltningspersonal vid artilleriskjutskolan, såsom försvarskom-

79 Kungl. May.ts proposition nr 209.

mittén föreslagit, bör redovisas på särskild stat för skolan även sedan skolan flyttats till Villingsberg, bör den föreskrift som nu meddelats i not till vederbörlig personalförteckning, att pensionerad personal i arvodesbefattningar och extra ordinarie tjänstemän vid skolan från och med den tidpunkt och i den omfattning, som Kungl. Maj:t bestämmer, skola överföras till förband vid artilleriet, icke längre gälla.

I det föregående har jag förordat, att den för luftvärnsskjutskolan avsedda extra ordinarie personalen, i personalförteckningen för innevarande budgetår redovisad å Stockholms luftvärnsregementes stat, skall överföras till att redovisas under särskild rubrik för skolan.

För tygförvaltning sskolan äro i gällande personalförteckning uppförda befattningar för, bland andra, 3 mästare i Ce 18 och 3 arbetsförmän av 1. klass i Ce 16. Civilförvaltningen har föreslagit, att mästarbefattningarna och en av befattningarna för arbetsförmän utbytas mot befattningar för yrkeslärare i Ce 19 samt att de återstående två befattningarna för arbetsförmän benämnas instruktörer. Jag anser mig kunna såtillvida biträda förslaget, att jag förordar, att de nuvarande 3 befattningarna i Ce 18 uppflyttas till Ce 19 med tjänstebenämningen yrkeslärare samt att befattningarna i 16 lönegraden benämnas instruktörer.

För arméns signalskola har chefen för armén föreslagit, att följande befattningar inrättas, nämligen 3 radiotelegrafister i Ce 16, 1 köksföreståndare i Ce 12, 1 kokerska i Ce 7, 1 ekonomibiträde i Ce 3 och 3 ekonomibiträden i Ce 2. Beträffande de föreslagna radiotelegrafistbefattningarna har arméchefen framhållit, att för tjänstgöring vid radiocertifikatkurserna för underofficerare och underbefäl samt för handhavande av övrig omfattande telegraferingsutbildning hittills tagits i anspråk kommenderad personal men att, med hänsyn bland annat till förbandens svårigheter att avvara specialutbildad personal och nackdelen med bristande kontinuitet i utbildningen vid skolan genom tillfälligt kommenderad personal, i stället borde anställas tre radiotelegrafister vid skolan. Full sysselsättning kunde beredas dem under hela året.

Som motiv för förslaget om befattningar för köksjoersonal ha närmare belysts de olägenheter såväl för personalen vid skolan som för Signalregementets kökspersonal, som vore förenade med nuvarande anordning att sistnämnda personal skulle sköta jämväl matinrättningen vid skolan i dess förläggning på Marieberg.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att de föreslagna tre radiotelegrafistbefattningarna inrättas. Yad angår övrig av arméchefen föreslagen personal har ämbetsverket efter samråd med arméförvaltningens intendenturavdelning tillstyrkt att följande befattningar tillkomma vid skolan, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 12, en biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 4 ekonomibiträden, varav 1 i Ce 3 och 3 i Ce 2. Slutligen har civilförvaltningen tillstyrkt förslag av arméchefen, att vid skolan inrättas 1 för kassatjänst avsedd kanslibiträdesbefattning i Ce It i utbyte mot en av de två befattningarna för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid skolan.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Jag är icke beredd förorda att för signalskolan nu inrättas de föreslagna radiotelegrafistbefattningarna utan förutsätter att ifrågavarande personalbehov utan alltför stora olägenheter även under nästa budgetår skall kunna tillgodoses genom kommenderingar. Frågan om signalskolans slutliga förläggning har diskuterats i försvarspropositionen. Genom där antydda förläggningsmöjligheter kan denna fråga komma att lösas inom kortare tid än vad civilförvaltningen vid sitt förslag beträffande kökspersonal haft anledning räkna med. Jag anser mig med hänsyn härtill icke kunna nu tillstyrka att extra ordinarie befattningar inrättas för kökspersonal vid skolan. Oundgängligt behov av särskild personal för omhänderhavande av utspisningen vid skolan torde jämväl för nästa budgetår böra tillgodoses genom att extra tjänstemän anställas. Däremot anser jag mig böra räkna med att det föreslagna utbytet av en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål mot en kanslibiträdesbefattning för kassatjänst kommer till stånd.

Sjukvårdsväsendet.

Under förevarande rubrik äro i personalförteckningen för innevarande budgetår uppförda 96 översköterskor i Ce 12 och 173 sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Enligt förordnande av Kungl. Maj:t den 12 september 1947 skola tills vidare under innevarande budgetår vid armén finnas inrättade 5 befattningar för instruktionssköterskor i Ce 15, med placering, en vid envar av de fyra trängkårerna och en vid Göta trängkårs kompani i Nora. Motsvarande antal översköterskebefattningar skulle i anledning härav hållas vakant. Yidare har Kungl. Maj:t den 19 december 1947 medgivit att för ambulerande sjukvårdsverksamhet inom försvarsväsendet finge — utöver i vederbörliga personalförteckningar upptaget antal översköterskor — tills vidare under budgetåret finnas anställda 4 extra översköterskor i Cg 12. I anslutning till Kungl. Maj:ts förenämnda beslut och i enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar jag, att i personalförteckningen för nästa budgetår uppföras befattningar för 5 instruktionssköterskor i Ce 15 och 95 översköterskor i Ce 12.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framställt förslag att öka antalet sjukvårdsbiträden med 34 till 207. Sjukvårdsförvaltningen hade härvid erinrat att Kungl. Maj:t den 20 juni 1947 förordnat att, i den mån behovet av sjukvårdspersonal vid försvarsväsendet icke kunde tillgodoses genom anställande i vakanta beställningar för sjukvårdsunderbefäl av frivilliga, löner å vakanta beställningar finge tagas i anspråk för tillfälligt anställande budgetåret 1947/48 av för sjukvårdstjänsten erforderligt antal sjukvårdsutbildade civila personer, dock högst till det antal som motsvarade befintliga vakanser bland sjukvårdsunderbefälet. Från och med den 1 juli 1947 hade emellertid en del av dessa vakanta beställningar indragits, varigenom vid flertalet förband möjlighet att anställa sjukvårdspersonal i erforderlig omfattning icke förefunnes.

För egen del anser jag mig icke för närvarande kunna förorda att å personalförteckningen uppföras flera sjukvårdsbiträdesbefattningar än 197 eller

81 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

det antal, som försvarskommittén på grundval av beräkningar, utförda av 1944 års militärsjukvårdskommitté, angivit erforderligt i nuvarande försvarsorganisation. Antalet biträdesbefattningar skulle härigenom ökas med 24.

Remon terings väsen det.

Tjänstebenämningen för de vid remontdepåerna uppförda vaktmästarbefattningarna bör i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen ändras till hästskötare.

Arméhundväsendet.

För arméhundväsendet äro i personalförteckningen uppförda 2 befattningar för vaktmästare i Ce 9. Med hänsyn till att innehavarna av dessa befattningar tjänstgöra såsom hunddressörer har civilförvaltningen föreslagit, att befattningarna utbytas mot befattningar för dressörer i Ce 14. För egen del kan jag icke tillstyrka högre löneställning för denna personal än 11 lönegraden och föreslår att befattningarna utbytas mot befattningar för förste vaktmästare i Ce 11.

Arméingenjör kåren.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra i personalförteckningen för nästa budgetår uppföras följande extra ordinarie arméingenjörsbeställningar, nämligen 19 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29, 14 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25, 2 arméingenjörer i Ce 24, 5 arméingenjörer i Ce 23 och 4 arméingenjörer i Ce 22. I not till personalförteckningen bör angivas, att befattningar i Ce 25 och Ce 23 vid avgång skola återbesättas i närmast lägre lönegrader.

Det antal ordinarie och extra ordinarie arméingenjörer som sålunda föreslagits för nästa budgetår inrymmer de ingenjörer för tygförvaltningsskolan, luftvärnsskjutskolan, arméns signalskola och Bodens artilleriregemente, som civilförvaltningen i olika sammanhang föreslagit skola tillkomma från och med nästa budgetår.

Kaserningenjörer.

Under denna rubrik avser jag att behandla ett framlagt förslag att för arbetsuppgifter inom den lokala byggnadsförvaltningsorganisationen anställa ett antal extra ordinarie ingenjörer. Det torde vara lämpligt att som bakgrund till detta förslag lämna en redogörelse för huru frågan om den regionala och lokala byggnadsförvaltningsorganisationen f. n. ligger till.

Det av fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen den 27 decemper 1945 avgivna betänkandet med förslag angående omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret (SOU 1945: 65) innefattade förslag beträffande såväl den centrala som den regionala och lokala förvaltningsorganisationen på området. Frågan om organisationen av den centrala förvaltningen har lösts genom beslut vid 1947 års riks- 6—57i 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 209.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

dag (prop. nr 142; rd. skr. nr 199). Slutlig ställning har däremot ännu icke tagits till organisationsfrågorna beträffande den regionala och lokala förvaltningen med hänsyn till desammas beroende av den framtida utformningen av försvarsorganisationen i övrigt.

Det bör dock framhållas, att en ändrad organisation av byggnadsförvaltningen vid infanteriregemente fastställts genom beslutet om stabs- och förvaltningstjänstens organisation vid dylikt regemente. Enligt denna organisation förestås byggnadsärendena vid regementet av eu kasernförvaltare. Organisationen förutsätter, att förbanden skola ha möjlighet att vid behov anlita civil byggnadssakkunnig i större frågor avseende kasernvården. Genom brev den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid rationaliserat infanteriregemente finge tills vidare, intill dess beslut meddelats i fråga om fortifikations- och byggnadsförvaltningens inom försvaret regionala organisation, såsom byggnadsteknisk expert anlitas en konsulterande byggnadsexpert, i förekommande fall mot särskilt arvode.

För närvarande föreligga skilda förslag till lösning av frågan om den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen.

Det av förenämnda utredning framlagda förslaget innebar, att olika organisationsformer skulle tillämpas inom de tre försvarsgrenarna, varvid, såvitt avser armén, militärbefälsstaberna skulle i fråga om byggnadsförvaltningen utgöra regionala organ under det att vid marinen och flygvapnet lokalmyndigheterna skulle lyda direkt under centralmyndigheten.

1 Överbefälhavaren har efter särskild utredning föreslagit ett system med särskilda för samtliga försvarsgrenar gemensamma regionala organ för såväl befästnings- som övrig byggnadsverksamhet, vilka skulle utrustas med civil byggnadsteknisk expertis och i fråga om annan verksamhet än befästningsverksamhet vara direkt underställda centralmyndigheten. Det hittills vid flertalet lokalmyndigheter tillämpade systemet med kasernofficer och kasernunderofficer borde enligt överbefälhavarens förslag bibehållas, varvid erforderlig teknisk sakkunskap skulle erhållas från regionalorganet.

Statens organisationsnämd har föreslagit, att husbyggnadsärenden samt övningsfälts- och andra domänfrågor skulle — oberoende av försvarsgren — utan mellaninstans till centralmyndigheten handläggas av lokalmyndigheterna, vilka i förevarande hänseende borde organiseras i överensstämmelse med vad enligt det föregående fastställts för rationaliserat infanteriregemente. Inom varje militärområde borde de civila byggnadsexperter, som skulle stå till lokalmyndighetens förfogande och av vilka var och en skulle vara gemensam för och fast tilldelad flera förband, i personellt avseende anslutas till vederbörlig militärbefälsstab.

Här ifrågavarande organisationsspörsmål är f. n. föremål för övervägande inom 1946 års militära förvaltningsutredning. I yttrande över överbefälhavarens förslag har förvaltningsutredningen föreslagit en försöksverksamhet på förevarande område. Utredningen har förordat, att befästningsverksamheten handhas under ledning av fortifikationsofficerare och övrig byggnadsverksamhet av civil teknisk personal. Beträffande denna byggnadsverksamhet har förvaltningsutredningen närmast varit böjd för att förorda den av organisationsnämnden föreslagna organisationsformen med lokalmyndigheterna lydande direkt under centralmyndigheten. Slutlig ställning till frågan ansåge

83 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

sig utredningen emellertid icke kunna taga, förrän resultatet av de pågående organisationsundersökningarna vid militärbefälsstaberna förelåge. Yad beträffar de lokala förvaltningsmyndigheternas organisation har förvaltningsutredningen utgått från att det för rationaliserade infanteriregementen fastställda systemet komme att genomföras vid arméns övriga förband och kustartilleriet och eventuellt även vid flygvapnet. Det syntes förvaltningsutredningen lämpligt att vid sidan av det genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 31 oktober 1947 för rationaliserat infanteriregemente medgivna systemet med en byggnadsexpert vid varje förband jämväl pröva av organisationsnämnden föreslaget system med heltidsanställda byggnadstekniker, vilka skulle ha att betjäna flera lokalmyndigheter. Med hänsyn till det organisationsarbete, som i andra avseenden bedrives inom III. militärområdet, syntes det förvaltningsutredningen lämpligast, att huvuddelen av ifrågavarande försök förlädes till detta militärområde. Samtliga lokalmyndigheter — armé-, kustartilleri- och flygförband, militärområden, så vitt avsåge militärbefälsstabens egna byggnader, försvarsområden, flygbasområden samt självständiga anstalter och skolor — inom militärområdets territorium borde inbegripas i försöken. Grundorganisation för försöken borde vara, att befästningsärenden handlades regionalt medan övriga byggnadsärenden ombesörjdes av lokalmyndigheten direkt under fortifikationsförvaltningen. Försöken, som borde utföras av fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden i samråd med förvaltningsutredningen, borde i huvudsak avse att utröna a) lämpligheten av att använda hel- eller deltidsanställda byggnadstekniker eller en kombination av bådadera, b) det antal lokalmyndigheter, som kunde betjänas av samme heltidsanställde byggnadstekniker, c) möjligheten av samarbete mellan vid civila förvaltningsgrenar anställda tjänstemän för byggnadsunderhåll och byggnadstekniker vid försvaret, d) behovet av regionala bvggnadsförvaltande myndigheter, e) det lämpliga samordnandet mellan med befästningsverksamhet och övrig byggnadsverksamhet sysselsatta organ, f) huruvida byggnadsteknikerna borde sammanhållas inom militärområdena eller ock av fortifikationsförvaltningen direkt ställas till lokalmyndigheternas förfogande samt g) de återverkningar de olika organisationsformerna kunde ha för fortifikationsförvaltningens vidkommande.

Inom övriga militärområden borde enligt förvaltningsutredningen de regionala myndigheterna bibehållas enligt gällande bestämmelser. Vid rationaliserade regementen borde härvid civila byggnadstekniker antingen deltidsanställas eller ock ställas till förfogande av fortifikationsförvaltningen.

I anslutning till vad förvaltningsutredningen sålunda anfört har utredningen föreslagit, att för förstärkande av den byggnadstekniska sakkunskapen inom den regionala och lokala byggnadsförvaltningen samt för genomförandet av nyssnämnda försök skulle vid fortifikationsförvaltningen anställas ett antal extra ordinarie tjänstemän, kaserningenjörer. I avvaktan på resultatet av försöken borde antalet dylika tjänstemän för budgetåret 1948/49 begränsas till 7. På grund av syftemålet att erhålla praktiskt kunniga byggnadstekniker — på vilka icke normalt skulle uppställas krav på högskoleutbildning —

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

syntes tjänstemännen i fråga tills vidare kunna inplaceras i lönegrad Ce 24. Tjänstemännens fördelning till tjänstgöring vid olika myndigheter syntes böra för nästa budgetår få fastställas av fortifikationsförvaltningen efter samråd med organisationsnämnden.

Arméns fortifikationsförvaltning har i yttrande över förvaltningsutredningens förslag tillstyrkt att ett antal kaserningenjörsbefattningar inrättas, varigenom bristen på byggnadsteknisk sakkunskap för den direkta skötseln av fastighetsbeståndet skulle partiellt avhjälpas. Ämbetsverket har emellertid framhållit, att denna personalförstärkning endast finge betraktas såsom ett första steg till organisationens utbyggnad. Den av förvaltningsutredningen förordade löneställningen vore enligt ämbetsverkets mening väl låg. Minst 2 av befattningarna borde placeras i högre lönegrad, förslagsvis Ce 27.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att tillräckliga erfarenheter av de föreslagna försöken inom tredje militärområdet icke syntes kunna påräknas inom sådan tid att förslag rörande organisationens uppbyggnad skulle kunna föreläggas 1949 års riksdag. Fortifikationsförvaltningen har icke kunnat godtaga de förutsättningar, på vilka förslaget om försöksverksamhet grundats, utan har starkt betonat nödvändigheten av regionala organ på ifrågavarande område. Ämbetsverket ville dock icke motsätta sig att de föreslagna försöken genomfördes. För att möjliggöra en tillförlitligare värdesättning av de resultat, som därvid framkomme, finge ämbetsverket dock föreslå, att parallellt med dessa försök inom annat militärområde prövades den organisation, som föreslagits av överbefälhavaren. Härför erfordrades emellertid att en ingenjör i Ce 29 och en i Ce 27 anställdes.

I avvaktan på resultatet av de fortsatta övervägandena inom förvaltningsutredningen rörande den lämpligaste organisationsformen på förevarande område kan förslag om den framtida organisationen av den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret icke nu framläggas. Förvaltningsutredningen har föreslagit en försöksorganisation, förlagd till III. militärområdet, med syfte att erhålla närmare erfarenheter av den lokala organisationen på byggnadsförvaltningsområdet. Denna försöksorganisation är utformad från förutsättningen att lokalmyndigheten skall vara direkt underställd centralmyndigheten utan den regionala mellaninstans som förordats av bland andra överbefälhavaren. Utan att taga ställning till huru byggnadsförvaltningen skall vara organiserad under centralmyndigheten tillstyrker jag, att den föreslagna försöksverksamheten kommer till stånd. I anledning av vad fortifikationsförvaltningen anfört vill jag förorda, att även den av överbefälhavaren föreslagna organisationen, såvitt avser regionala organ, i lämplig form prövas. Jag förutsätter, att så skall kunna ske inom den personalram, som förvaltningsutredningen föreslagit, eventuellt utökad med personal som eljest kan stå till förfogande.

Yad beträffar anställningsformen för den personal, som avses för försöksverksamheten, torde det vara nödvändigt att, såsom förvaltningsutredningen gjort, räkna med extra ordinarie anställning för att erhålla så kvalificerade

85 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

krafter att försöken kunna ge erfarenheter av värde. Jag kan icke tillstyrka högre löneställning än 24 lönegraden för ifrågavarande befattningar. Tjänstebenämningen bör vara driftingenjör.

Jag beräknar alltså att för de ändamål, som av förvaltningsutredningen och av mig i det föregående angivits, från och med nästa budgetår tillkomma 7 befattningar för driftingenjör i Ce 24. Härutöver bör såsom förvaltningsutredningen förutsatt det nuvarande systemet med deltidsanställda civila byggnadstekniker vid vissa förband bibehållas. Till beräkning av medel härför återkommer jag i det följande under rubriken viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap, ha beräknats till förslagsvis 17 850 000 kronor. Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört rörande sättet för beräkning av avlöningskostnader uppskattar jag medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår till 19 500 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlönande av sådana extra tjänstemän, som anställas såsom vikarier för i personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade befattningshavare, vilka för innevarande budgetår upptagits till förslagsvis 850 000 kronor, uppskattar jag med ledning av belastningen under innevarande budgetår till 500 000 kronor.

Den för innevarande budgetår med förslagsvis 50 000 kronor upptagna posten Betjäningspersonal m. ifl. torde i enlighet med förslag av civilförvaltningen på grund av minskat antal befattningshavare för nästa budgetår icke behöva upptagas till högre belopp än förslagsvis 32 000 kronor.

Under posten Övrig extra personal beräknar jag medel för extra biträden för skriv- och kontorsgöromål, extra förrådsmästare vid försvarsområdesstaberna, viss extra eller arvodesanställd civil ingenjörpersonal samt viss övrig ej blott tillfälligt anställd personal.

För innevarande budgetår bär räknats med medel för en reserv av kontorspersonal vid försvarsområdesstaber och truppförband. Denna reserv har avsetts att täcka dels 'det merbehov av personal utöver i personalförteckning redovisad som föreligger vid icke rationaliserade truppförband, dels ock personalbehovet för kvarstående uvvecklingsuppgifter särskilt vid försvarsområdesstaberna. Arméchefen har för nästa budgetår räknat med att reservpersonalen skall kunna något minskas till följd av genomförda rationaliseringar samt att avvecklingsuppgiifter komime att bortfalla. Det för innevarande budgetår för här ifrågavarande reservpersonal beräknade beloppet kan, omräknat efter det nya löneläget, uppskattas till omkring 1 200 000 kronor. Med beaktande av arméchefens personalberäkningar uppskattar jag medelsbehovet för nästa budgetår till 1 000 000 kronor. Härmed bör också det i det föregående angivna merbehovet av 34 biträden vid infanteriregementena bli tillgodosett.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Då det här är fråga om personal som endast övergångsvis skall bibehållas anser jag det lämpligt att beräkna medel för densamma under extra personal, oaktat personalen med tillämpning av den reglerade befordringsgången kan komma att i viss utsträckning inneha extra ordinarie anställning.

I försvarspropositionen har jag närmare behandlat föreliggande frågor om begränsning av bland annat antalet uppbördsmän vid försvarsområdesstaberna. Av skäl som där angivits anser jag mig även för nästa budgetår böra räkna med de 23 extra uppbördsmän för byggnader m. m. i Cg 16 vid dylika staber som finnas under innevarande budgetår. I likhet med vad jag i det föregående föreslagit för motsvarande extra ordinarie personal böra dessa extra uppbördsmän benämnas förrådsmästare. Medelsbehovet för deras avlönande beräknar jag till 155 000 kronor. Genom arméchefens försorg pågår för närvarande utredning angående dessa uppbördsmannafrågor, vilken möjligen kan föranleda ändrad disposition av här angivna medel.

Under posten Övrig extra personal ha för innevarande budgetår vidare beräknats medel för avlönande av viss ingenjörpersonal, nämligen dels vid kommendantsstaben i Boden 1 maskin- och värmeingenjör, 1 elektroingenjör, 1 byggnadsingenjör och 1 chef för fastighetsförvaltningen, dels ock vid varje militärbefälsstab en byggnadsingenjör. Befattningshavarna i fråga avlönas för närvarande med arvoden eller såsom extra tjänstemän. I skrivelse den 10 oktober 1947 har civilförvaltningen gemensamt med arméns fortifikationsförvaltning föreslagit, att extra ordinarie befattningar skulle inrättas för samtlig här avsedd personal, för elektroingenjören och chefen för fortifikationsförvaltningen vid kommendantsstaben i Ce 27 samt för övriga i Ce 24. Kostnaderna för löner till denna personal i extra ordinarie befattningar har civilförvaltningen beräknat till 122 700 kronor.

Jag är ännu icke beredd ta ställning till nämnda förslag och utgår vid anslagsberäkningen för nästa budgetår från oförändrade anställningsvillkor för berörda personal. Med hänsyn till förslaget beträffande kaserningenjörer i det föregående torde byggnadsingenjör icke behöva avses för III. militärbefälsstaben. Under här ifrågavarande delpost beräknar jag med beaktande av löneregleringen ett belopp av 110 000 kronor för avlöning till personalen.

I det föregående vid behandlingen av frågan om kaserningenjörer har jag förutsatt, att det nuvarande systemet med deltidsanställda civila byggnadstekniker vid rationaliserade infanteriregementen bibehålies. Dylik byggnadsexpert må enligt bestämmelserna anställas endast i det fall då icke, vid gemensam förläggningsort, vid militärbefälsstab anställd byggnadssakkunnig är disponibel och tillräckligt kvalificerad för ändamålet. Till särskilt anlitad civil byggnadsexpert kan utgå arvode av, i ett för allt, högst följande belopp för år räknat, nämligen 3 000 kronor å ortsgrupp 2, 3 600 kronor å ortsgrupp 3, 4 200 kronor å ortsgrupp 4 och 4 800 kronor å ortsgrupp 5. Jag uppskattar medelsbehovet för dylika arvoden för nästa budgetår till 45 000 kronor.

För extra och arvodesanställd ingenjörpersonal beräknar jag sålunda (110 000 + 45 000 =) 155 000 kronor.

Under denna post beräknar jag slutligen tillhopa 19 000 kronor för avlö-

87 Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

nande av en extra stallföreståndare vid infanteriskjutskolan, i enlighet med vad som i det föregående föreslagits för motsvarande extra ordinarie personal, i Cg 13 och av de i det föregående vid behandlingen av extra ordinarie personal omnämnda två verkstadsförmännen i Cg 16 vid arméns motorskola.

För avlöningar till övrig extra personal beräknar jag alltså för nästa budgetår (1 000 000 + 155 000 + 155 000 + 19 000 =) i runt tal 1 330 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal upptager jag i enlighet med civilförvaltningens förslag 1 000 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal m. m. beräknar jag således till (500 000 + 32 000 + 1 330 000 + 1 000 000 =) avrundat 2 900 000 kronor (nu 4 400 000 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar m. in. till fänrikar har för innevarande budgetår upptagits ett belopp av förslagsvis 1 513 000 kronor, varav 12 000 kronor, beräknat efter 6 fänrikar, för stipendier för underlättande av of ficersrekry teringen i Boden.

Chefen för armén har anmält, att antalet fänrikar för nästa budgetår beräknas uppgå till omkring 280 samt att antalet nytillkommande fänrikar vid Bodenförbanden under nästa budgetår beräknats till 4. På grundval härav beräknar jag medelsbehovet för avlöningar till 1 575 000 kronor och för stipendier till 8 000 kronor för nästa budgetår eller tillhopa i runt tal 1 580 000 kronor.

Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 470 000 kronor för arvoden åt dels 46 bataljonsläkare vid fältläkarkåren, inberäknade jämväl beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning, dels ock 75 fältläkarstipendiater i fältläkarkåren. Antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren är för närvarande 48. Av dessa bestrider en läkarvården vid krigsskolan och tjänstgör en såsom assistent vid försvarets forskningsanstalt. Sistnämnda två läkare uppbära ersättning enligt särskilda grunder mot avstående av arvoden såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren. I det följande kommer jag vid behandlingen av försvarets forskningsanstalts avlöningsanslag att föreslå att vid anstalten inrättas en forskningsläkarbefattning i utbyte mot nämnda för anstalten avsedda bataljonsläkarbeställning. Antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren bör därför minskas med 1 till 47, vilket såsom av det anförda framgår icke påverkar medelsbehovet för arvoden till dylik personal. Då jag icke förutsätter någon ändring av antalet befattningar för fältläkarstipendiater, beräknar jag medelsbehovet för arvoden till här avsedda läkarpersonal för nästa budgetår till oförändrat belopp, 470 000 kronor.

Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

För innevarande budgetår ha beräknats förslagsvis 50 000 kronor för arvoden till 12 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. Då ändring icke förut-

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

sättes beträffande antalet, beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till oförändrat belopp.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 57 000 kronor för kontant ersättning till 157 musikelever med 360 kronor för elev och år. Bifall till vad i försvarspropositionen föreslagits beträffande militärmusikorganisationen medför att antalet musikelever vid armén minskas med 30 till 127. Med hänsyn härtill och till de i försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 förordade ändrade grunderna för ersättning till musikelever beräknar jag medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår till 90 000 kronor.

Civila lärare.

För arvoden till civila lärare vid armén har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av förslagsvis 450 000 kronor. Civilförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet för detta ändamål till 423 500 kronor. Jag anser mig kunna utgå från detta belopp vid beräkningen av anslagsbehovet.

Personalvårdsassistenter.

För arvoden till personalvårdsassistenter vid armén är i den för innevarande budgetår fastställda arvodesförteckningen uppfört ett belopp av 80 000 kronor.

I anslutning till vad i försvarspropositionen föreslagits rörande personalvården vid försvaret räknar jag för nästa budgetår med 6 heltidsanställda och 42 deltidsanställda assistenter vid armén. Heltidsanställda assistenter ha förutsatts vara extra tjänstemän i Cg 22 och till deltidsanställda skulle utgå årsarvoden om 2 500, 2 250 eller 2 000 kronor allt efter arbetsomianget. Med beaktande av de sålunda förordade ändrade grunderna för avlönande av dylika assistenter beräknar jag avlönings- och arvodeskostnaderna för här avsedd personal till i runt tal 145 000 kronor.

Mobiliseringslottor.

Under delposten tillfälligt anställd personal ha för innevarande budgetår beräknats i runt tal 33 000 kronor för beredande av arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk för vissa mobiliseringsuppgifter vid arméledningen och försvarsområdesstaberna (mobiliseringslottor).

I skrivelse den 1 mars 1948 har chefen för armén hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas ett belopp av 50 100 kronor för arvoden till mobiliseringslottor vid arméledningen och försvarsområdesstaberna. Härvid har arméchefen räknat med en höjning av de månatliga arvodena från 250 kronor till 300 kronor samt utökad tjänstgöring i vissa fall för ifrågavarande personal.

Jag får erinra, att i försvarspropositionen har godtagits av försvarskommittén förordad princip, att i regel en lotta borde beräknas för varje i försvarsområde ingående lottaförbund och icke såsom nu en lotta vid varje stab, och att arvodets storlek reglerades med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning. Arméchefens förenämnda förslag är utformat i enlighet med dessa principer.

89 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Jag är icke nu beredd tillstyrka någon höjning av berörda arvoden. För att emellertid möjliggöra ökat ianspråktagande av mobiliseringslottor i den omfattning arméchefen föreslagit förordar jag för nästa budgetår en medelsanvisning för ändamålet av 42 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle således utgöra (16 000 000 + 19 500 000 + 2 900 000 + 1 580 000 + 470 000 + 50 000 + 90 000 + 423 500 + 145 000 + 42 000 =) i runt tal 41 200 000 kronor.

Yad i det föregående anförts är — på sätt hittills skett —- att betrakta endast som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 12 090 000 kronor (nu 5 725 000 kronor). Ökningen är i huvudsak föranledd av att posten nu beräknats efter 12 % mot 6 % för innevarande budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 110 000 000 kronor, eller samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1948/49 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1947 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar budgetåret 1947/48;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...................................... kronor 54 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo-

desbefattningar, förslagsvis................

7 000 000

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... kronor 510 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis............................ » 41200 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis ................ » 12 090 000

Summa kronor 115100000 Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 5 100 000

Nettoutgift kronor 110 000000

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kronor.

[13.] Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 95).................... kronor 8 675 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) ........ » 11500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 33) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 8 675 000 kronor.

Under anslaget böra liksom för innevarande budgetår beräknas medel för förrådsarbetare m. fl. och eldarpersonal.

Behovet av kollektivavtalsanställda förrådsarbetare m. fl. för nästa budgetår har chefen för armén i det militärorganisatoriska underlaget till civilförvaltningens medelsäskanden beräknat till 2 092 man, varav 1 240 förrådsarbetare, 52 remontskötare och 800 arbetare såsom ersättare för värnpliktiga i ekonomitjänst. Försvarets civilförvaltning, som i anslutning till arméchefens beräkningar räknat med ett antal arbetare av här avsedda kategorier av i runt tal 2 100, har med utgångspunkt i gällande specialavtal — vilket medför betydligt högre löneförmåner än de som förutsattes vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår — uppskattat medelsbehovet för avlöningar till berörda arbetare till 11200 000 kronor (nu 6 500 000 kronor).

Behovet av eldar personal har civilförvaltningen efter samråd med arméförvaltningens intendenturavdelning beräknat till 397 man, varav 40 säsonganställda. I förhållande till det för innevarande budgetår beräknade behovet föreligger en minskning med 33 man, vilken möjliggjorts genom fortsatt övergång till oljeeldning. För avlöningar till denna personal har civilförvaltningen med hänsyn till gällande avtalsenliga löner upptagit ett belopp av 2 300 000 kronor (nu 2 100 000 kronor).

Vidare har civilförvaltningen under detta anslag räknat med ett belopp av 75 000 kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår, för viss personalreserv för eldningstjänst.

91 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Enligt civilförvaltningens beräkningar skulle alltså det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag uppgå till (11 200 000 + 2 300 000 + 75 000 =) 13 575 000 kronor.

Chefen för armén bär sedermera i skrivelse den 3 november 1947 beräknat, att för avvecklingsarbete komma att erfordras 35 förrådsarbetare utöver vad som angivits i civilförvaltningens medelsäskanden.

Vidare har civilförvaltningen i skrivelse den 27 februari 1948 föreslagit, att under förevarande anslag skola beräknas medel, 4o 000 kronor, för ersättningar till viss deltidsanställd eldarpersonal, avsedd huvudsakligast för vissa förråd. Kostnaderna härför bestridas för innevarande budgetår från arméns anslag till avlöningar till aktiv personal nr. fl.

Departementschefen. Behovet av förrådsarbetare in. fl. har för innevarande budgetår beräknats till sammanlagt 1 800 man. Det av arméchefen för nästa budgetår beräknade behovet uppgår till 2 127 man. Därutöver har i samband med pågående rationalisering av infanteriets truppförband framkommit rttei- 1 i ga re behov av förrådspersonal intill dess truppförbandsförråden ordnats i enlighet med förrådsorganisationen. Detta behov har angivits till 100 man, varför det sammanlagda behovet skulle utgöra 2 227 man. Ökningen i förhallande till beräkningarna för innevarande budgetår har i övrigt i huvudsak motiverats med att behovet av personal vid de materielbetonade tiuppslagen enligt vunna erfarenheter befunnits överstiga vad man tidigare räknat med samt att behovet av arbetare såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga numera beräknats väsentligt högre än föregående år. A andra sidan har antalet i avvecklingsarbete sysselsatt personal beräknats kunna minskas, varjämte vissa minskningar förutses beträffande förrådspersonal vid försvarsområden och i fråga om remontskötare.

I avvaktan på organisationsundersökningar rörande de truppförband m. m., som ännu icke undergått dylika undersökningar, kan jag i huvudsak godtaga arméchefens beräkningar utom såvitt avser arbetare såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga. Beträffande denna kategori torde nämligen en väsentlig minskning av det av arméchefen angivna behovet kunna vidtagas. Enligt arméchefens beräkningar skulle behovet av dylik personal, beräknat till 425 man för innevarande budgetår, uppgå till icke mindre än 806 man, en ökning alltså med 381 man. Numera verkställd utredning gör emellertid sannolikt, att det för innevarande budgetår beräknade antalet skall visa sig tillfyllest, även om vissa svårigheter att fylla behovet kunna komma att föreligga under delar av året. Jag räknar därför med att behovet av bär avsedd personal skall kunna begränsas till 425 man. Behovet av förrådsarbetare m. fl. skulle härigenom med arméchefens beräkningar uppgå till (2 227 — 381 =) 1 846 man. Jag kan i huvudsak godtaga dessa beräkningar men förutsätter, att det skall vara möjligt att begränsa antalet till 1 800 man eller samma antal som beräknats för innevarande budgetår. Medelsbehovet för avlöningar till ifrågavarande personal uppskattar jag till omkring 9 500 000 kronor.

92 Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

Mot civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet för personal i eldningstjänst, tillhopa (2 300 000 + 75 000 + 45 000 =) 2 420 000 kronor, har jag intet att erinra. Beloppet torde kunna avrundas till 2 400 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle enligt angivna beräkningar utgöra (9 500 000 + 2 400 000 =) 11 900 000 kronor, vilket belopp torde kunna avrundas nedat till 11 500 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 2 82o 000 kronor och föranledes helt av förhöjda kollektivavtalslöner.

Behovet av civil arbetarpersonai är, såsom av det föregående delvis framgår, i viss mån avhängigt av tillgången inom försvaret på värnpliktiga, som kunna tagas i anspråk för ekonomitjänst. Då tillgången dylik personal icke kan på förhand med säkerhet bedömas, bör Kungl. Maj:t liksom för innevarande budgetår äga att för tillgodoseende av dylikt oförutsett behov av civil personal medgiva överskridande av det antal anställda, varpå anslagsberäkningarna grundats. På grund av den förkortade utbildningstiden för värnpliktiga har Kungl. Maj:t nödgats medgiva dylika överskridanden i tämligen stor utsträckning under innevarande budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonai för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 000 kronor.

[14.] Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 95) .................... kronor 18 700 000

» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 18 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 34) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 14 100 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har med utgångspunkt i nu gällande bestämmelser rörande de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet och med ledning av bestämmelserna i kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) angående avlöning m. m. till värnpliktiga beräknat medelsbeliovet under förevarande anslag till 17 700 000 kronor.

Departementschefen. I propositionen nr 207 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga. Enligt propositionsförslaget skall utbildningstiden under första tjänstgöringen för huvuddelen av de värnpliktiga vid armén utgöra 9 månader. För andra värnpliktiga än sådana tillhörande grupp K avses skola inläggas ett uppehåll om 14 dagar under sommaren på för jordbruket lämplig tidpunkt, varvid förutsatts, att tiden för uppehållet icke skulle inräknas i övningstiden. Vidare har förutsatts, att de värnpliktiga under uppehållet skola åtnjuta ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser som under

93 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

tjänstgöring. Jag utgår från att även i övrigt beträffande uppehållet i fråga skola i tillämpliga delar gälla de föreskrifter som finnas meddelade för övningsuppeliåll.

För vissa värnpliktiga, nämligen vid kavalleriet och hästanspända artilleriförband, har jag emellertid vid behandlingen av förenämnda proposition föreslagit tjänstgöring i en följd under 11 månader, varvid jag dock förutsatt, att de två sista månaderna av tjänstgöringen tillgodoräknas de värnpliktiga som repetitionsövningar.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 2) har jag vidare räknat med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning icke skola anordnas under nästa budgetår.

Med utgångspunkt i den tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga, varmed jag enligt vad sålunda anförts räknar för nästa budgetår, och med beaktande av de förbättrade förmåner för värnpliktiga, som jag vid anmälan av försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 föreslagit, beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår, 18 700 000 kronor. Kostnadsökningen med anledning av de värnpliktigas förbättrade förmåner motsvaras alltså helt av minskade kostnader på grund av lägre antal tjänstgöringsdagar.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 18 700 000 kronor.

[15.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 122).................... kronor 46 000 000

» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 46 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 71) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 46 000 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar, behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

För souschefen vid marinstaben är för närvarande avsedd en beställning i Ma 12, uppförd å kustartilleriets personalförteckning. Vid behandlingen av försvarspropositionen har jag förordat, att nämnda beställning överföres till personalförteckningen för marinstaben. Ett av chefen för marinen i yttrande

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

över försvarskommitténs betänkande framställt förslag om att beställningen skulle placeras i alternativt Mo 12 eller Ma 12 anser jag mig icke nu kunna biträda. Å personalförteckningen för marinstaben bör alltså uppföras en beställning för souschef i Ma 12 i utbyte mot en beställning i samma lönegrad å kustartilleriets stat.

Marindistrikten.

Såsom jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen bör den nuvarande beställningen för chefen för Norrlandskustens marindistrikt i Ma 12 eller Ma 11 indragas.

I enlighet med förslag av chefen för marinen har civilförvaltningen förordat att för Västkustens marindistrikt, där expeditionsvaktsgöromålen för närvarande fullgöras av en extra tjänsteman i Cg 9, inrättas en ordinarie befattning för expeditionsvakt i Ca 9.

Jag får erinra om att enahanda förslag framställdes av civilförvaltningen i medelsäskandena för innevarande budgetår. Vid anmälan av propositionen 1947: 130 (s. 176) anförde jag emellertid, att jag med hänsyn bland annat till pågående organisationsundersökningar icke ansåg mig kunna tillstyrka förslaget. Jag är icke heller nu beredd förorda att en ordinarie expeditionsvaktsbefattning inrättas men anser mig (böra föreslå att befattningen för nästa budgetår upptages såsom extra ordinarie. Härtill återkommer jag vid behandlingen av icke-ordinarieposten.

Flottan.

Vid behandlingen av försvarspropositionen har jag föreslagit, att den nuvarande inspektörens för torped- och ubåtsvapnen verksamhetsområde uppdelas på en inspektör för torpedvapnet och en för ubåtsvapnet. I anledning härav bör antalet beställningar för inspektörer ökas med 1 till 4. I samband härmed kan antalet beställningar för kommendörer minskas med 1 till 3.

Enligt gällande organisation avses en kaptensbeställning (Ma 9) ur flottan för försvarets forskningsanstalt. Försvarskommittén bär räknat med att för forskningsanstalten skulle avses två officerare ur flottan, den ene i Ma 9 och den andre i Ma 10 eller Ma 9. Med erinran härom har chefen för marinen i yttrande över kommitténs betänkande föreslagit, att antalet beställningar i Ma 10 eller Ma 9 ökas med en med motsvarande minskning av antalet beställningar i Ma 9. För egen del utgår jag emellertid från att vid behov en beställning i Ma 10 skall åtminstone tills vidare kunna avses för forskningsanstalten inom ramen för nuvarande personalstat.

I gällande personalförteckning äro för flottan uppförda 69 beställningar för förvaltare i Ma 6, vilket antal enligt 1942 års försvarsbeslut beräknats för fullt utbyggd organisation. I enlighet med vad som förutsattes vid nämnda försvarsbeslut (jfr propositionen 1942: 210, s. 484) har antalet förvaltarbeställningar uppbringats till nämnda antal successivt, varvid nyinrättad beställning fått tillsättas först sedan Kungl. Maj:t, efter prövning av ifrågavarande

95 Kungl. Maj-.ts 'proposition nr 209.

löneställnings skälighet med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar, lämnat särskilt medgivande därtill.

En av förvaltarbeställningarna är avsedd för förrådsförvaltaren vid förutvarande ingenjörmaterielförrådet nr 1 vid Karlskrona örlogsvarv. Nämnda förvaltarbeställning är för närvarande vakant, och efter den numera genomförda omorganisationen av örlogsvarven fullgöras motsvarande arbetsuppgifter av en från sakanslag avlönad civil förrådsförvaltare vid örlogsvarvets marinverkstäder. I skrivelse den 28 april 1947 har chefen för marinen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, hemställt, att berörda förvaltarbeställning i stället måtte få avses för biträde åt chefen för elektrosektionen å fartygsavdelningen vid örlogsvarvet. Häremot har jag intet att erinra. 1 enlighet med förslag av chefen för marinen förordar jag, att 4 beställningar för förvaltare i uppbördsmannabefattning inrättas i utbyte mot samma antal beställningar för underofficerare av 2. graden.

Flaggkorpralsgraden har i 1942 års försvarsbeslut förutsatts skola successivt avvecklas och har enligt gällande personalförteckning nedbringats till att omfatta 5 beställningar. Såsom civilförvaltningen i enlighet med förslag av marinchefen förordat kan antalet flaggkorpralsbeställningar för nästa budgetår ytterligare nedbringas till 4 beställningar. I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör, så länge flaggkorpralsbeställningar finnas tillsatta, ett motsvarande antal beställningar för underofficerare av 2. graden hållas vakant.

I enlighet med förslag av chefen för marinen, vilket tillstyrkts av civilförvaltningen, bör antalet beställningar för högbåtsmän ökas med 71 till 411. Ökningen överensstämmer med det antal, som för nästa budgetår beräknats av 1944 års manskapsutredning.

Kustartilleriet.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört angående inrättande av souschef sbeställning vid marinstaben bör den för närvarande å kustartilleriets personalförteckning upptagna överstebeställningen utgå ur förteckningen.

Inspektören för kustartilleriet har föreslagit, att beställningen såsom chef för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår, uppflyttas från lönegrad Ma 12 till Mo 12. Till stöd för förslaget har åberopats bland annat att den nuvarande löneställningen vore för låg med hänsyn till den arbetsbörda, som åvilade nämnde chef i den dubbla egenskapen av kustartilleriförsvarschef och kårchef, och att trängkårchefer och flottiljchefer genom beslut av 1947 års riksdag uppflyttats till lönegrad Mo 12. Förslaget har biträtts av chefen för marinen och civilförvaltningen.

Ehuru vissa skäl kunna åberopas för en höjning av löneställningen för ifrågavarande befattning, anser jag mig, med hänsyn till att i nuvarande läge största möjliga återhållsamhet bör iakttagas beträffande förbättringar i löneställning, icke nu böra biträda förslaget i fråga.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i det föregående vid behandlingen av arméns

96 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 209.

avlöningsanslag berörda beslut angående överföring av ett luftvärnsbatteri från kustartilleriet till luftvärnet bör antalet beställningar för kaptener, löjtnanter och underofficerare av 2. graden vid kustartilleriet i personal förteckningen för nästa budgetår minskas med 1 i envar av dessa grader och således upptagas med respektive 94, 93 och 324.

För försvarsstabens marinavdelning äro enligt gällande organisation avsedda en regementsofficer ur flottan som avdelningschef och tre kompaniofficerare, två ur flottan och en ur kustartilleriet. I sitt nyssnämnda yttrande har chefen för marinen, i syfte att såväl flottan som kustartilleriet skulle bli representerade av officerare med gedigen erfarenhet, föreslagit att kompaniofficersbeställningen ur kustartilleriet utbytes mot en regementsofficersbeställning (Ma 10).

Jag har intet att erinra mot att kustartillerirepresentanten i försvarsstabens marinavdelning är major, därest detta befinnes vara möjligt inom ramen för nuvarande personalstat. Jag kan däremot icke nu tillstyrka, att kustartilleriets regementsofficerskader av denna anledning utökas.

I gällande personalförteckning finnas för kustartilleriet uppförda tillhopa 4 underofficersbeställningar i kassatjänst, varav 3 förvaltare (Ma 6) och 1 flaggunderofficer (Ma 5). Civilförvaltningen har föreslagit att samtliga dessa beställningar omändras till förvaltarbeställningar i Ma 8. Under åberopande av vad jag i det föregående anfört beträffande motsvarande beställningar vid armén anser jag mig icke kunna biträda detta förslag men förordar, att berörda flaggunderofficersbeställning omändras till en förvaltarbeställning i Ma 6. I personalförteckningen för nästa budgetår böra alltså — med uteslutande av beställningen för flaggunderofficer i kassatjänst — upptagas 4 beställningar för förvaltare i kassatjänst (Ma 6).

Efter förslag av chefen för marinen, har civilförvaltningen räknat med att antalet beställningar för överfurirer ökas med 25 till 105. Med hänsyn till pågående organisationsundersökningar kan icke nu överblickas, i vilken omfattning överfurirer kunna komma att erfordras inom stabs- och förvaltningsorganisationen. En viss försiktighet vid utbyggnaden av överfurirsgraden är därför motiverad, och jag föreslår, att för nästa budgetår upptagas allenast 15 nya beställningar.

Ma riningenjörkåren.

Mariningenjörkåren omfattar för närvarande följande beställningar, nämligen 1 chef, marinöverdirektör (Cpl7), 5 marindirektörer av 1. graden (Ca 33), 8 marindirektörer av 2. graden (Ca 31), 12 förste mariningenjörer (Ca 30), 11 mariningenjörer av 1. graden (Ca 27), 22 mariningenjörer av 2. graden (Ca 25), 7 specialingenjörer av 1. graden (Ca 31), 2 specialingenjörer av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer av 2. graden (Ca 30) och 21 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Frågan om mariningenjörkårens organisation har alltsedan 1942 års försvarsbeslut i avvaktan på resultatet av olika utredningar hållits svävande.

97 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Följden härav har blivit, att en avsevärd del av personalen i ovisshet om kårens slutliga organisation lämnat sina anställningar vid kåren, och antalet vakanser uppgår för närvarande till inemot 30 % av kårens samtliga beställningar. Det har med hänsyn härtill visat sig vara förenat med stora svårigheter att bemästra marinens tekniska problem, vilka på grund av den snabba tekniska utvecklingen på senare år tilltagit i såväl svårighetsgrad som omfattning.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag med hänsyn till pågående eller planerade utredningar ansett mig icke heller nu kunna ta slutlig ställning till frågan om mariningenjörkårens sammansättning. Jag har emellertid uttalat, att en ökning av antalet mariningenjörer under alla förhållanden är ofrånkomlig. I fråga om storleken av denna utökning har jag anslutit mig till ett av försvarskommittén avgivet förslag, enligt vilket kåren skulle successivt kunna utökas med 10 beställningar. Jag har härvid räknat med att vissa i det följande berörda beställningar för specialingenjörer skola avföras ur kåren.

Det i försvarspropositionen åberopade förslag, som framlagts av försvarskommittén, har grundats på en inom marinledningen upprättad plan för kårens utbyggnad. Enligt denna skulle antalet beställningar i högre lönegrader väsentligt utökas, medan en viss minskning skulle vidtagas beträffande beställningarna i lägre lönegrader. Sålunda skulle tillkomma 4 beställningar för förste marindirektörer, varav 2 i Co 14 och 2 i Co 10. Vidare skulle antalet marindirektörer av 1. graden i Ca 33 ökas från 5 till 10. Antalet beställningar i Ca 31 och Ca 30 skulle ökas med sammanlagt 13, medan antalet beställningar i lägre lönegrader skulle minskas med 12.

Försvarskommittén har i anslutning till det sålunda åberopade förslaget uttalat att, även om utvecklingen av den tekniska tjänsten inom marinen kunde påkalla en relativ förstärkning av här ifrågavarande personal och även en viss förbättring av dess lönevillkor, återhållsamhet dock syntes böra iakttagas i avvaktan på närmare erfarenheter rörande den fortsatta utvecklingen på förevarande område. Härtill komme, att flertalet av de högre beställningarna vore avsedda för marinförvaltningen, vars organisation och personaluppsättning fölle under 1946 års militära förvaltningsutrednings bedömande. I anslutning till ett i annat sammanhang gjort uttalande, att frågor om inrättande av nya beställningar eller befattningar borde i vanlig ordning prövas för varje särskilt budgetår, räknade försvarskommittén med att de mest trängande åtgärderna för tillgodoseende av kårens personalbehov efter närmare prövning i varje särskilt fall skulle successivt vidtagas inom den angivna ramen, med iakttagande dock av att förvaltningsutredningens blivande förslag därigenom icke föregrepes.

T utlåtande över försvarskommitténs förslag har marinöverdirektören, med instämmande av chefen för marinen och marinförvaltningen, funnit nödvändigt, att åtgärder nu vidtoges, som gjorde det möjligt för mariningenjörkåren att effektivt fylla sin uppgift i den marina organisationen. Utbyggnaden av

7—571 48 Bihawj till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 209.

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

mariningenjörkåren borde påbörjas under budgetåret 1948/49. Sålunda borde för detta budgetår tillkomma 2 beställningar för förste marindirektörer i Co 14 i utbyte mot samma antal beställningar i Ca 25. Övriga beställningar i sistnämnda lönegrad borde uppflyttas i Ca 27. Av beställningarna för specialingenjörer borde 2 uppflyttas till Ca 33. Kåren borde vidare utökas med i de ordinarie medelsäskandena för nästa budgetår begärda 5 beställningar för specialingenjörer, 1 i Ca 31, 2 i Ca 30 och 2 i Ca 27.

Chefen för marinen och marinförvaltningen ha framhållit, att de sålunda föreslagna åtgärderna vore väl motiverade. Ett bifall till förslaget skulle ådagalägga statsmakternas positiva inställning till frågan och därmed vara ägnat att stimulera rekryteringen av kåren. Åtgärderna kunde icke anses föregripa den pågående militära förvaltningsutredningen.

I skrivelse den 27 februari 1948 har försvarets tjänsteförteckningsutredning tillstyrkt förslaget att uppflytta beställningarna för mariningenjör av 2. graden från Ca 25 till Ca 27. Det vore uppenbart att dessa ingenjörer, vid jämförelse med såväl armé- och flygingenjörerna som den civila ingenjörpersonalen inom försvaret, vore för lågt placerade. Utredningen ville framhålla, att 25 lönegraden icke förekomme i de av statsmakterna i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen godkända provisoriska lönegradsserierna för vare sig civil eller civilmilitär ingenjörpersonal inom försvaret. Såväl ur rättvisesynpunkt som för åstadkommande av likformighet försvarsgrenarna emellan funne utredningen det befogat, att åtminstone vissa av de nu till 27 lönegraden hänförda 11 mariningenjörsbeställningama av 1. graden uppflyttades till 29 lönegraden. Även en sådan åtgärd syntes utredningen stå i överensstämmelse med statsmakternas beslut rörande t jänsteförteckningsre visionens genomförande.

För egen del anser jag mig med hänsyn till vad de marina myndigheterna och tjänsteförteckningsutredningen anfört böra föreslå, att de befintliga beställningarna för mariningenjörer av 1. och 2. graden från och med nästa budgetår uppflyttas till lönegraderna Ca 29 respektive Ca 27.

Ehuru skäl tala för att mariningenjörkåren tillföres beställningar i högre lönegrad än Ca 33, vill jag i avvaktan på resultatet av den nyligen igångsatta utredningen rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke nu föreslå en dylik åtgärd.

Nuvarande beställningar för förste mariningenjörer och specialingenjörer av 2. graden äro placerade i Ca 30. I sin förenämnda skrivelse har tjänsteförteckningsutredningen uttalat, att utredningen, med hänsyn bland annat till de olägenheter som vore förenade med lönegradsserier omfattande intill varandra liggande lönegrader, i princip ansåge att 30 lönegraden borde slopas för berörda marin- och specialingenjörer. Jag delar denna uppfattning. Det bör ankomma på chefen för marinen att utreda, hur beställningarna i angivna lönegrad — med de undantag, som av det följande framgår ■— böra fördelas på 31 och 29 lönegraderna. Föreskrift bör meddelas om att vid uppkommande vakans frågan om beställningarnas återbesättande skall underställas Kungl.

Kungl. May.ts proposition nr 209. 99

Maj:ts prövning, varvid jag förutsätter, att det skall vara Kungl. Maj:t obetaget att utbyta beställningarna mot beställningar i Ca 29.

De av mig sålunda föreslagna förändringarna med avseende å mariningenjörkårens organisation innebära icke någon utökning av kårens numerär. Såvitt avser egentliga mariningenjörer torde en dylik utökning med hänsyn till befintliga vakanser icke för närvarande böra ske. Det trängande behovet av teleingenjörer bör däremot, på sätt civilförvaltningen efter förslag av chefen för marinen förordat, föranleda att ett antal nya specialingenjörsbeställningar inrättas. Chefen för marinen har hemställt om 5 nya sådana beställningar. För egen del anser jag utökningen av antalet teleingenjörer böra begränsas till 3. Vid mariningenjörkåren finnas för närvarande två specialingenjörsbeställningar i Ca 27, avsedda för elektroingenjör och torpedingenjör, vakanta. Dessa torde i första hand böra utnyttjas för att tillgodose behovet av teleingenjörer. För den tredje teleingenjören torde böra avses 1 ny beställning i Ca 31.

Å andra sidan bör emellertid, såsom i det föregående antytts, ett antal nu befintliga specialingenjörsbeställningar utgå ur kårens personalorganisation. Vid anmälan av försvarspropositionen har jag nämligen tillstyrkt ett av försvarskommittén framställt förslag att ur mariningenjörkåren avföra 5 beställningar för specialingenjörer i verkstadsingenjörs-, stationsingenjörs- och kemistbefattningar. De av dessa beställningar, som nu äro besatta, ha dock förutsatts skola övergångsvis bibehållas i avvaktan på vakans. I enlighet härmed böra beställningar för 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), stationsingenjör, och 2 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27), verkstadsingenjör respektive kemist, indragas från och med nästa budgetår, under det att beträffande de 2 återstående här avsedda beställningarna, nämligen 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), stationsingenjör, och 1 specialingenjör av 2. graden (Ca 30), verkstadsingenjör, föreskrift bör meddelas om att beställningarna vid uppkommande vakans skola indragas.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle mariningenjörkåren för nästa budgetår få följande sammansättning.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr <109.

Marinläkarkåren.

Vid behandlingen av försvarspropositionen har jag förordat att ytterligare 2 beställningar för marinläkare av 1. graden inrättas från och med nästa budgetår, avsedda den ena för flottans värnpliktsskola och den andra för Göteborgs örlogsstation. Såsom under punkt 4 i det föregående anförts böra de nya beställningarna uppföras i Oa 27 respektive Ca 25. Den för värnpliktsskolan avsedda beställningen bör tillsättas först vid den tidpunkt, då skolan träder i funktion. Såsom jag till nämnda proposition anfört kan jag icke nu förorda från olika håll framförda förslag om ytterligare utökning av marinläkarkårens ordinarie personal.

I enlighet med vad jag under punkt 4 anfört böra beställningar för 5 marinläkare av 1. graden i Ca 27, avsedda för stationsläkarna vid örlogsstationerna samt regementsläkarna vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen, ävensom 1 beställning för marinläkare av 1. graden i Ca 25, avsedd för regementsläkaren vid Älvsborgs kustartilleriregemente, uppflyttas till Ca 29. Vidare böra 4 beställningar för marinläkare av 1. graden i Ca 25, avsedda för Gotlands kustartillerikår, sjökrigsskolan, marinens underofficersskola och flottans sjömansskola, uppflyttas till Ca 27.

Såsom i nyssberörda sammanhang anförts böra i personalförteckningen intagas bestämmelser om fördelningen å tjänsteställen av marinläkarkårens ordinarie beställningar.

Marinens poliskår.

Under denna rubrik äro i gällande personalförteckning uppförda befattningar för 2 polisöverkonstaplar, tillika poliskommissarier, i Ca 18, 2 polisöverkonstaplar i Ca 16 och 32 poliskonstaplar i Ca 14. I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen förstnämnda 2 befattningar utbytas mot befattningar för 2 överkonstaplar i Ca 19 samt befattningarna i Ca 16 och Ca 14 erhålla tjänstebenämningarna inspektionskonstapel respektive konstapel.

Medelsbehovet för de ordinarie tjänstemän, som enligt vad sålunda föreslagits böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa budgetår, kan enligt tidigare angivna grunder uppskattas till 22 800 000 kronor. Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori böra emellertid i enlighet med gällande grunder för statuppställningen utgå jämväl dels avlöningar till personal å avgångs- och disponibilitetsstat, dels ock vissa i avlönings reglementet omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

Då några beställningshavare å avgångs- och disponibilitetsstat icke nu förutses komma att finnas vid marinen under nästa budgetår, beräknar jag icke för nämnda budgetår några medel för avlöningar till sådan personal.

Kostnaderna för sjötillägg m. fl. särskilda ersättningar ha för innevarande budgetår beräknats till 1300 000 kronor. Civilförvaltningen har för nästa

101 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

budgetar beräknat dessa kostnader till oförändrat belopp. Emellertid föreslås i proposition till årets riksdag, med förslag till nya avlöningsreglementen m. in., ändrade bestämmelser angående sjötillägg m. m. Hänsyn härtill bör tagas vid anslagsberäkningen för nästa budgetår. Med beaktande härav beräknar jag för nästa budgetår kostnaderna för sjötillägg m. fl. särskilda ersättningar till 1 600 000 kronor.

Slutsumman under anslagsposten skulle således uppgå till (22 800 000 + 1 600 000 =) 24 400 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Marinstaben m. m.

I det följande föreslår jag att vid marinstaben inrättas en extra ordinarie befattning i Ce 25 såsom chef för polisdetaljen inom staben. Då innehavaren av denna befattning jämväl avses skola fullgöra de göromål, som åligga innehavaren av den för närvarande i personalförteckningen upptagna för pensionerad officer med arvode enligt löneklass 1: 29 avsedda arvodesbefattningen såsom kommendant och vice värd i ämbetsbyggnaden, bör sistnämnda befattning utgå ur personalförteckningen.

I enlighet med förslag av försvarskommittén bör vidare 1 av de vid marinstaben befintliga befattningarna för expeditionsofficerare, löneklass 1:29, avsedd för underrättelsedetaljen, indragas.

För expeditionsunderofficer hos inspektören för toiped- och ubåtsvapnen är i gällande personalförteckning uppförd en arvodesbefattning i löneklass 1: 20. Då jag vid anmälan av försvarspropositionen föreslagit, att nämnde inspektörs verksamhetsområde uppdelas på en inspektör för torpedvapnet och en inspektör för ubåtsvapnet, bör i enlighet med vad försvarskommittén förutsatt inrättas ytterligare 1 expeditionsunderofficersbefattning i löneklass 1: 20.

Marindistrikten m. m.

I enlighet med förslag av chefen för marinen, som biträtts av civilförvaltningen, böra följande befattningar, vilka vid pågående organisationsundersökningar visat sig icke erforderliga, utgå ur personalförteckningen, nämligen såvitt avser Ostkustens marindistrikt 1 chef för mobiliseringsavdelningen (löneklass 1:29) och 1 expeditionsunderofficer (löneklass 1:20), båda vid Stockholms örlogsstation, samt såvitt avser Sydkustens marindistrikt 1 chef för registerdetaljen (löneklass 1:29) vid Karlskrona örlogsstation. Fn för örlogsstationen avsedd befattning såsom bevakare i löneklass 1: 20 bör redovisas såsom expeditionsunderofficer.

Hissa utbildningsansta/ter.

Försvarskommittén har föreslagit, att 1 vid sjökrigshögskolan befintlig befattning för vaktmästare utbytes mot 1 befattning för pensionerad underofficer i arvodesbefattning. I anledning av förslaget förordar jag, att den å personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

uppförda vaktmästarbefattningen i Ce 9, som för närvarande uppehälles av beställningshavare å övergångsstat, utbytes mot 1 arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20.

Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag enligt i det föregående angivna grunder till i runt tal 1 175 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 960 000 kronor. Emellertid måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen. Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till i runt tal 100 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas till (960 000 — 100 000 =) 860 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de ibefattningsarvoden och arvoden för särskilda uppdrag m. m., som enligt bilagor till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid marinen, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid marinens uitbildningsanstalter, dels och de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i bilaga A till avlöningsreglementet förtecknaxie befattningsarvoden, som innevarande budgetår må utgå vid marinen, uppgå till sammanlagt 38 640 kronor, varav för stabsarvoden 4 320 kronor, för utbildningsarvoden 28 800 kronor och för övriga arvoden 5 520 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden.

För chefen för kustartilleridetaljen vid marinstabens operationsavdelning är nu upptaget ett stabsarvode å 720 kronor. Inspektören för kustartilleriet har föreslagit, att, då nämnda befattning för närvarande uppehölles av regementsofficer, stabsarvodet i fråga måtte överflyttas till kustartilleriinspektionen, varest behov förelåge av dylika arvoden för en avdelningschef och en detaljohef. Den föreslagna anordningen borde enligt inspektören vidtagas i av vaktan på resultatet av en av civilförvaltningen förordad utredning i syfte att utröna i vad mån och inom vilka institutioner arvoden skulle kunna indragas för att tillgodose nyssnämnda behov av stabsarvoden vid kustartilleriinspektionen. Förslaget har tillstyrkts av chefen för marinen och civilförvaltningen.

103 Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

Jag har intet att erinra mot att ifrågavarande stabsarvode vid marinstaben överflyttas till kustartilleriinspektionen.

Civilförvaltningen bär tillstyrkt ett av chefen för marinen framställt förslag att för sjökrigsskolan inrätta ett arvode av 1 440 kronor till heltidstjänstgörande lärare i ämnet kustartilleritaktik. Då även jag biträder förslaget, beräknar jag utbildningsarvodena för nästa budgetår till 30 240 kronor.

Då några förändringar icke ifrågasättas beträffande övriga arvoden, beräknar jag kostnaderna för befattningsarvoden under nästa budgetår till (4 320 + 30 240 + 5 520 =) 40 080 kronor.

Kostnaderna för i bilaga B till avlöningsreglementet förtecknade arvoden för särskilda uppdrag m. m. upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till oförändrat belopp, 1 320 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid marinens utbildningsanstalter med sammanlagt 76 000 kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag för nästa budgetår kostnaderna för dessa arvoden till 80 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för nästa budgetår utgöra (40 080 + 1 320 + 80 000 =) 121 400 kronor. Med hänsyn till vissa övergångsvis utgående arvoden bör emellertid detta belopp höjas till 125 000 kronor.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Marindis trikten.

Vid anmälan av propositionen 1947: 130 (s. 169) anförde jag, att inom kustartilleriinspektionen för det dåvarande uppgjordes förslag till arvoden som hänförde sig till kustartilleriförsvarens regionala uppbördsorganisation. Med skrivelse den 19 februari 1948 har chefen för marinen avgivit förslag i ämnet. Förslaget ansluter sig till en av chefen för Stockholms kustartilleriförsvar i samarbete med statens organisationsnämnd verkställd utredning i ämnet. I denna utredning räknar man med att det tidigare planerade systemet med uppbördsmännen bosatta invid kustartilleriförsvarens anläggningar och förråd skall ersättas av övervakning från förbandens förläggningsplatser, kombinerad med invid anläggningarna boende tillsynsmän med arvoden. I samband med omläggningen avses förråden skola i viss män decentraliseras. Genom det nya systemet kunna kostnaderna för uppförande av ett antal för regionala uppbördsmän avsedda bostadshus inbesparas. Medel härför ha anvisats av riksdagen.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 16 april 1948 ha pågående organisationsförsök vid Stockholms kustartilleriförsvar utsträckts att avse även den regionala nppbördsorganisationen enligt det sålunda skisserade systemet. Jag förutsätter, att kostnaderna för vissa mindre omfattande förrådsanordningar, som bli erforderliga i den nya organisationen, få bestridas av de

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

medel, som enligt det föregående anvisats för uppförande av bostäder men icke längre erfordras för detta ändamål.

Chefen för marinen har i sin nyssberörda skrivelse framlagt beräkningar rörande kostnaderna för de arvoden, som skola utgå till tillsynsmannen. Marinchefen har därvid utgått från att-, i den mån bostad, lyse, värme in. m. ansetts böra tillhandahållas vederbörande, värdet av dylika förmåner skall inräknas i arvodena. För närvarande bestridas kostnaderna för dylika förmåner från expensanslag. Vidare har förutsatts att rörliga tilläggsförmåner icke skola utgå å arvodena.

Utan ätt nu taga slutlig ställning till frågan om kustartilleriförsvarens regionala uppbördsorganisation har jag ansett mig kunna räkna med de av chefen för marinen angivna arvodesbeloppen. Till detaljerna i marinchefens förslag till arvoden återkommer jag i det följande.

I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag bör det under Norrlandskustens marindistrikt uppförda arvodesbeloppet av 6 600 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas till 3 000 kronor. Vidare bör till tillsynsmän vid Hemsö kustartilleri försvar upptagas ett arvodesbelopp av 3 130 kronor (nu 2 520 kronor).

Beträffande Ostkustens marindistrikt har marinchefen föreslagit, att arvodesbeloppet för uppbördsmän vid marinens kustbevakning ökas från 2 500 kronor till 6 000 kronor. Ökningen föranledes bland annat av ändrad förrådsorganisation vid kustbevakningen. I likhet med civilförvaltningen anser jag mig böra biträda detta förslag.

Såsom tillsynsman å Stora Fjäderholmen tjänstgör för närvarande en verkmästare vid apteringsverkstäderna därstädes, vilken i ersättning härför åtnjuter förmånen av fri bostad i kronan tillhörig fastighet. I enlighet med förslag av marinchefen, som tillstyrkts av civilförvaltningen, förordar jag, att ersättningen för nästa budgetår i stället får utgå i form av årsarvode med 500 kronor. Arvodet synes böra uppföras å förevarande arvodesförteckning.

I skrivelse den 4 september 1947 har chefen för Ostkustens marindistrikt hemställt, att det i gällande arvodesförteckning upptagna arvodet å 900 kronor till klockare vid Skeppsholms församling i Stockholm måtte höjas till 1 500 kronor. Framställningen, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även av mig.

I enlighet med ett av chefen för marinen i skrivelse den 9 januari 1948 framställt förslag, som tillstyrkts av civilförvaltningen, räknar jag för nästa budgetår med tillkomsten av ett arvode å 1 000 kronor till en tillsynsman vid Hårsfjärdens örlogsdepå, avsedd att utöva tillsynen av sporthallen vid depån och att handha uppbörden av i hallen förvarad materiel.

I enlighet med marinchefens i det föregående berörda förslag bör till tillsynsmän vid Stockholms kustartilleriförsvar upptagas ett belopp av 32 035 kronor (nu 18 890 kronor). Härvid kan det för närvarande i arvodesförteckningen upptagna arvodesbeloppet å 18 000 kronor till vaktkarlar vid kustartilleriförsvaret utgå ur förteckningen.

105 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Gotlands marin di strikt. 1 enlighet med nyssnämnda förslag av chefen för marinen bör till tillsynsman vid Gotlands kustartilleriförsvar upptagas ett belopp av 3 850 kronor (nu 4 334 kronor).

I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag bör det under Sydkustens marindistrikt uppförda arvodesbeloppet av 3 000 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas till 1 500 kronor. Vidare bör, på sätt av chefen för marinen föreslagits, till tillsynsmän vid Blekinge kustartilleriförsvar upptagas ett belopp av 17 950 kronor (nu 12 074 kronor). Det för närvarande i arvodesförteckningen upptagna beloppet å 24 355 kronor till vaktkarlar vid tygförvaltningen kan härvid utgå ur förteckningen, varjämte en å arméns arvodesförteckning uppförd post å 12 000 kronor till förrådsvakter vid vissa försvarsområden inom I. militärområdet kunnat minskas med 2 100 kronor.

I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag bör det under Västkustens marindistrikt uppförda arvodesbeloppet av 2 400 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas till 2 000 kronor.

Till tillsynsman vid Göteborgs kustartilleriförsvar upptager jag i enlighet med marinchefens förenämnda förslag ett belopp av 11 971 kronor (nu 10 320 kronor). Härvid kunna de för närvarande upptagna arvodena till tillsynsman för Känsö och tillsynsman å Älvsborgsön å 756 respektive 1 500 kronor utgå ur förteckningen.

Auditörer.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkten 5 anfört beräknar jag ett ibelopp av 16 000 kronor för arvoden åt auditörer under senare hälften av nästa budgetår.

För arvoden till personalvårdsassistenter vid marinen är i gällande arvodesförteckning uppfört ett belopp av 15 000 kronor. Medel härför torde emellertid från och med nästa budgetår böra bestridas från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 158 263 kronor. Med beaktande av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa budgetår beräknas till i runt tal 135 000 kronor. Vederbörlig arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj: t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1948/49 uppföras med ett belopp av (125 000 + 135 000 =) 260 000 kronor (nu 275 000 kronor).

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning upptager följande antal beställningar för icke-ordinarie manskap vid flottan, nämligen 1 700 furirer (Me 2 eller Me 1), 425 korpraler (Mha 2) och 1590 meniga (Mhal).

I enlighet med ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för marinen torde antalet korpralsbeställningar för nästa budgetår i enlighet med 1944 års manskapsutrednings beräkningar böra minskas med 75 till 350. Såsom i det föregående anförts har i försvarspropositionen föreslagits en omfördelning av de lägre beställningarna inom musikkårerna. För flottan, som har två musikkårer av modifierad typ I och en kår av typ III, innebär detta, att antalet furirer ökas med 5 till 1 705 och att antalet meniga minskas med likaledes 5 till 1 585.

I gällande personalförteckning ha för kustartilleriet upptagits beställningar för 422 furirer, 164 korpraler samt 316 vicekorpraler och meniga.

Chefen för marinen har föreslagit, att antalet korpralsbeställningar minskas med 18. Förslaget, som ansluter sig till manskapsutredningens beräkningar, har biträtts av civilförvaltningen och kan även av mig tillstyrkas. Med hänsyn till Kungl. Maj:ts i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag berörda beslut angående överföring av ett luftvärnsbatteri från kustartilleriet till luftvärnet bör vidare antalet beställningar minskas med 2 för furirer, 1 för korpraler samt 1 för vicekorpraler och meniga. Å andra sidan torde den i det föregående förordade begränsade utbyggnaden av överfurirskadern böra föranleda en ökning av antalet furirer med 10. Försvarspropositionens förslag om ändrad organisation av musikkårerna — vid kustartilleriet 1 kår av typ II och 2 kårer av typ III — föranleder, att antalet vicekorpraler och meniga bör minskas med ytterligare 3, samtidigt som furirsbeställningarna ökas med samma antal.

Personalförteckningen bör alltså upptaga följande icke-ordinarie manskapsbeställningar för kustartilleriet, nämligen 433 för furirer, 145 för korpraler samt 312 för vicekorpraler och meniga.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid marinen har för innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 10 191 700 kronor. Enligt förut angivna grunder beräknar jag, med beaktande av att jämväl sjötillägg m. fl. lönetillägg till icke-ordinarie manskap skola bestridas från ifrågavarande delpost, medelsbehovet för nästa budgetår under delposten till förslagsvis 10 700 000 kronor.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap

I sina anvisningar till civilförvaltningen har chefen för marinen föreslagit, att 85 vid marinen anställda extra befattningshavare skola erhålla extra ordinarie anställning. Med erinran bland annat om pågående organisationsundersökningar inom marinen har civilförvaltningen emellertid anfört, att föränd-

107 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

ringar i anställningsformen för ifrågavarande personal borde ske endast i begränsad omfattning. Civilförvaltningen bar i detta sammanhang framhållit, att icke mindre än 326 nya extra ordinarie tjänster tillkommit vid marinen från och med innevarande budgetår. Jag delar civilförvaltningens uppfattning och föreslår därför i det följande endast ett fåtal nya extra ordinarie befattningar.

Marinstaben.

Såsom chef för polisdetaljen, tidigare övervakningsdetaljen, inom marinstaben finnes sedan år 1942 anställd en extra tjänsteman, för närvarande enligt Kungl. Maj :ts beslut den 5 december 1947 hänförd till lönegraden Cg 25. Chefen för marinen har föreslagit, att för chefen för nämnda detalj inrättas en extra ordinarie befattning i Ce 27. Civilförvaltningen har tillstyrkt, att en extra ordinarie befattning inrättas för ändamålet, men förordat att densamma hänföres till lönegraden Ce 25.

Även jag anser mig kunna tillstyrka, att vid marinstaben från och med nästa budgetår inrättas en extra ordinarie befattning såsom chef för polisdetaljen. Befattningen bör i enlighet med civilförvaltningens förslag placeras i lönegraden Ce 25. Då innehavaren av befattningen jämväl avses skola omhänderha sysslan såsom vice värd i marinledningens ämbetsbyggnad, har jag i det föregående räknat med att en nu befintlig arvodesbefattning för pensionerad officer i löneklass 1: 29 skall utgå ur personalförteckningen.

I personalförteckningen för innevarande budgetår finnas för marinstaben upptagna 3 kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, varav 1 i kassatjänst. Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för marinen framställt förslag att uppflytta den för kassatjänst avsedda befattningen till lönegrad Ce 13. Då det enligt vad civilförvaltningen upplyst ankommer på innehavaren av ifrågavarande befattning, förutom att handha de egentliga kassagöromålen vid marinstabens kassa, att jämväl biträda den vid staben tjänstgörande intendenturofficeren med vissa förvaltningsmässiga göromål av mera kvalificerad natur, kan även jag biträda förevarande förslag och räknar alltså med att en kanslibiträdesbefattning i kassatjänst utbytes mot en kontoristbefattning i Ce 13.

Civilförvaltningen har i anledning av ett av marinchefen framställt förslag förordat, att för marinstabens personalavdelning inrättas 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11 i utbyte mot en extra befattning i motsvarande lönegrad. Jag anser mig icke för närvarande kunna biträda detta förslag.

I personalförteckningen för innevarande budgetår finnes för marinstaben uppförd en kansliskrivarbefattning i Ce 15, vars innehavare handhar kryptoärenden. Vid staben finnas därjämte följande extra tjänstemän, som sysselsättas med kryptoärenden, nämligen 2 kryptotekniker i Cg 11 och 4 expeditörer i Cg 8. Marinchefen har föreslagit, att nämnda extra befattningar omändras till extra ordinarie. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget och därvid förordat, att kryptoteknikerna uppföras såsom kanslibiträden i Ce 11

108 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 209.

och expeditörerna såsom biträden för skriv- och kontorsgöromål. Jag anser mig böra biträda vad civilförvaltningen sålunda förordat.

För närvarande finnas å personalförteckningen för marinstaben uppförda 2 befattningar för bilförare i Ce 10. Sedan numera efter förslag av statens sakrevision en för försvarsmyndigheterna i Gärdesbyggnaden gemensam köreentral provisoriskt inrättats vid flygstaben, tjänstgöra ifrågavarande bilförare vid körcentralen. Civilförvaltningen har därför i skrivelse den 30 januari 1948 föreslagit, att befattningarna skola överföras till flygstabens personalförteckning. Den ena av bilförarna har tidigare delvis utnyttjats för vaktmästargöromål inom marinstaben. Då det kan ifrågasättas, huruvida icke så kan bli fallet även i fortsättningen, föreslår jag, att för närvarande endast en av befattningarna överföres till flygstaben. Den andra befattningen skulle alltså i avvaktan på ytterligare erfarenheter tills vidare kvarstå å marinstabens personalförteckning. Därest den sålunda föreslagna ordningen skulle bli bestående, kan det ifrågasättas, huruvida icke den för tjänstgöring i marinstaben avsedda befattningen borde ändras till expeditionsvaktsbefattning i Ce 9.

I gällande personalförteckning är för marinstaben upptagen 1 befattning för fotograf i Ce 12. Civilförvaltningen har föreslagit att befattningen enligt grunderna för den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas till lönegrad Ce 15. Jag anser mig kunna biträda detta förslag.

Ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för marinen att vid marinstaben inrätta ytterligare 1 extra ordinarie vaktmästarbefattning i utbyte mot en extra dylik befattning anser jag mig böra biträda.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag förordat, att för marinstaben skall tillkomma 1 befattning för handläggning av ärenden rörande marinlottoma. Befattningen synes böra upptagas såsom extra ordinarie. I avvaktan på resultatet av viss utredning rörande de med befattningen förenade arbetsuPPgifterna är jag emellertid icke nu beredd taga ställning till frågan om befattningens lönegradsplacering.

Marin dis trikten.

I fråga om Norrlandskustens marindistrikt förordar jag i enlighet med förslag av sjukvårdsförvaltningen, vilket biträtts av civilförvaltningen, att för Härnösands kustartilleridetachement inrättas 2 befattningar för sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Under rubriken Ostkustens mar in distrikt äro i gällande personalförteckning uppförda befattningar för, bland andra, 1 kontorist i Ce 12 Hd intendenturförvaltningen inom Stockholms kustartilleriförsvar och 1 förste kontorist i Ce 14 vid Vaxholms kustartilleriregemente. I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas mot kanslibiträdesbefattningar i Ce 11. Jag förutsätter emellertid att nuvarande innehavare av befattningarna skola få kvarstå i de högre lönegraderna.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen bör antalet biträden för skriv-

109 Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben inom Ostkustens marindistrikt minskas från 13 till 11.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har föreslagit, att antalet sjukvårdsbiträden (Ce 3) vid Vaxholms kustartilleriregemente skall ökas från 2 till 4. Förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även av mig.

Däremot anser jag mig icke för närvarande kunna biträda ett av civilförvaltningen framställt förslag om att utbyta en biträdesbefattning för skrivoch kontorsgöromål vid Stockholms örlogsstation mot en kanslibiträdesbefattning.

Vad angår Gotlands marindistrikt böra i anslutning till Kungl. Maj:ts den 16 januari 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut å personalförteckningen uppföras ytterligare 2 kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, avsedda den ena för kustartilleriförsvarsstaben och den andra för Gotlands kustartillerikår.

För Sydkustens marindistrikt förordar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen att vid marindistriktsstaben inrättas 1 befattning för kanslibiträde i Ce 11 i utbyte mot en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål.

För intendenturförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt är för närvarande i personalförteckningen uppförd en befattning för kontorist i Ce 13. I enlighet med förslag av chefen för marindistriktet, som tillstyrkts av chefen för marinen och marinförvaltningen, har civilförvaltningen förordat, att befattningen utbytes mot en kansliskrivarbefattning i Ce 15. För egen del är jag icke nu beredd tillstyrka att detta utbyte kommer till stånd.

I gällande personalförteckning äro för sjukvårdsförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt upptagna befattningar för 1 förrådsman i Ce 9 och 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen har med hänsyn till de arbetsuppgifter som åligga innehavarna av dessa befattningar föreslagit, att förstnämnda befattning utbytes mot en förrådsförmansbefattning i Ce 12 och att en av biträdesbefattningarna utbytes mot en kontoristbefattning i Ce 13. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande tjänsteförteckningsrevisionen kan jag icke nu tillstyrka civilförvaltningens förslag.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra de för Karlskrona örlogsstation i gällande personalförteckning uppförda två befattningarna för förmän av 1. klass i Ce 11 i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas mot 2 befattningar för förrådsförmän i Ce 12.

I anledning av ett av Kungl. Maj:t den 30 januari 1948 meddelat beslut om ändrad fördelning av befintliga befattningar för översköterskor bör 1 översköterskebefattning (Ce 12) vid Karlskrona kustartilleriregemente överflyttas till Älvsborgs kustartilleriregemente, varför antalet dylika befattningar vid förstnämnda regemente minskas från 3 till 2.

Antalet befattningar för sjukvårdsbiträden (Ce 3) vid Karlskrona örlogsstation bör i enlighet med förslag av försvarets sjukvårdsförvaltning, som tillstyrkts av civilförvaltningen, minskas från 5 till 3.

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Ett av civilförvaltningen framställt förslag om att utbyta en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål vid samma örlogsstation mot en kanslibiträdesbefattning anser jag mig icke för närvarande kunna biträda. Jag är icke heller nu beredd tillstyrka att, såsom civilförvaltningen föreslagit, för kustartilleriförsvarsstaben vid Blekinge kustartilleriförsvar inrättas extra ordinarie befattningar för ytterligare 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål, avsedda för krigstelefoncentralen vid kustartilleriförsvaret.

\ad angår Västkustens marindistrikt anser jag mig böra biträda ett av civilförvaltningen framställt förslag om att utbyta en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben mot 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört räknar jag för Västkustens marindistrikt med att 1 befattning för expeditionsvakt i Ce 9 tillkommer i utbyte mot en extra dylik befattning.

I enlighet med ett av Kungl. Maj:t den 14 juni 1946 lämnat uppdrag har försvarets civilförvaltning, i samråd med statens organisationsnämnd, genomfört en sammanslagning av ekonomi- och kameralkontoren inom Västkustens marindisbrikt. Såsom chef för de sammanslagna kameral- och ekonomikontoren är enligt medgivande av Kungl. Maj:t anställd en extra tjänsteman i Cg 25.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 12 mars 1948 i anledning av en av försvarets civilförvaltning gjord framställning uppdragit åt civilförvaltr ningen att i samråd med chefen för marinen och organisationsnämnden fullfölja påbörjad omorganisation av bland annat kameralkontoret vid Västkustens marindistrikt. I skrivelse den 9 april 1948 har civilförvaltningen anfört, att, oaktat detta uppdrag ännu icke hunnit verkställas, ämbetsverket ansåge sig redan nu kunna konstatera, att en befattning som chef för nämnda kameralkontor erfordrades i den blivande organisationen. Vid sådant förhållande och då den slutliga organisationen beräknats träda i funktion redan i början av nästa budgetår, har ämbetsverket föreslagit att för kameralkontoret å personalförteckningen för samma budgetår uppföres en befattning för kamrerare i Ce 25.

För egen del får jag erinra, att befattningar för kamrerare i Ce 25 från och med innevarande budgetår inrättats för kameralkontoren vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt. Med hänsyn härtill och då även jag utgår från att en befattning som kamrerare i nämnda lönegrad blir erforderlig för kameralkontoret vid Västkustens marindistrikt, anser jag mig böra biträda civilförvaltningens förslag.

I gällande personalförteckning är för intendenturförvaltningen vid Göteborgs kustartilleriförsvar uppförd en befattning för kontorist i Ce 12. I enlighet med förslag av civilförvaltningen synes i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen denna befattning böra utbytas mot 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11. Jag förutsätter emellertid att nuvarande innehavare av befattningen skall få kvarstå i den högre lönegraden.

in

Eungl. Maj:ts proposition nr 209.

Såsom i det föregående anförts bör å personalförteckningen tillkomma 1 befattning för översköterska (Ce 12) vid Älvsborgs kustartilleriregemente.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framställt förslag om att antalet befattningar för sjukvårdsbiträden (Ce 3) vid Göteborgs örlogsstation skall minskas från 2 till 1 och vid Älvsborgs kustartilleriregemente ökas från 3 till 4. Häremot har jag intet att erinra.

Från marinens anslag till befästningars underhåll m. in. avlönas för närvarande viss lägre icke-ordinarie personal vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar. För nästa budgetår har marinförvaltningen beräknat kostnaderna för avlöning till personalen till 135 000 kronor. Vid anmälan av propositionen 1948: 157 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1948/49 anförde jag, att dessa avlöningskostnader borde bestridas från marinens avlöningsanslag. Jag är emellertid icke för närvarande beredd taga ställning till frågan om lönegradsplacering och tjänstebenämningar för denna personal utan förutsätter att Kungl. Maj:t, sedan erforderlig utredning härutinnan verkställts, skall äga meddela beslut härom. I avvaktan härpå räknar jag med det av marinförvaltningen angivna beloppet.

I anledning av förslag av marinchefen har civilförvaltningen förordat, att vid marinens intendenturförråd anställda extra ordinarie tjänstemän med avlöning från sakanslag från och med nästa budgetår överföras till avlöning från avlöningsanslag. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna 87 och 88) av marinens beklädnadsoch inventarieanslag har jag emellertid vid beräkningen av dessa anslag utgått från att kostnaderna för avlöning till ifrågavarande tjänstemän även under nästa budgetår skola belasta respektive sakanslag.

Vissa utbildningsanstalter.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört under anslagsposten till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar bör den för sjökrigshögskolan upptagna vaktmästarbefattningen i Ce 9 utgå ur personalförteckningen.

I gällande personalförteckning äro för sjökrigsskolan uppförda befattningar för, bland andra, 1 kontorsskrivare av 2. klass i Ce 17, 1 arbetsförman av 2. klass i Ce 14, 2 kontorister i Ce 12 och 2 förmän av 1. klass i Ce 11.

Civilförvaltningen har beträffande kontorsskrivarbefattningen framhållit, att innehavaren av densamma fullgjorde arbetsuppgifter som ankomme på förrådspersonal. Marinförvaltningen hade ifrågasatt, om icke för tjänsten borde avses en underofficer i arvodesbefattning, medan vederbörande personalförbund föreslagit, att befattningen skulle uppföras som förrådsförvaltarbefattning i 19 lönegraden. 1945 års försvarskommitté syntes ha räknat med att befattningen i fråga skulle bestridas av en pensionerad underofficer. Skulle så icke bil fallet syntes för befattningen böra avses en förrådsmästare i lfi lönegraden.

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

För egen del finner jag tveksamt, huruvida ifrågavarande befattning bör avses för pensionerad underofficer eller civil befattningshavare, eventuellt i lägre löneställning än civilförvaltningen förutsatt. I avvaktan på ytterligare utredning härutinnan, varvid även bör beaktas lönegradsplaceringen för likartade befattningar på andra håll, torde den nuvarande befattningen böra bibehållas. Det bör dock föreskrivas, att vid uppkommande ledighet frågan om befattningens återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Beträffande övriga förenämnda befattningar vid sjökrigsskolan har civilförvaltningen i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen föreslagit, att befattningen för arbetsförman av 2. klass utbytes mot 1 förmansbefattning i Ce 16, att 2 kontoristbefattningar i Ce 12 uppflyttas till Ce 13 och att 'de båda befattningarna för förmän av 1. klass utbytas mot befattningar för 1 trädgårdsmästare i Ce 12 och 1 förrådsförman i samma lönegrad. Dessa förslag anser jag mig kunna biträda med den jämkningen att jag för befattningen i Ce 16 förordar tjänstebenämningen verkstadsförman.

I enlighet med ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framlagt förslag, som biträtts av civilförvaltningen, förordar jag vidare att antalet sjukvårdsbiträden (Ce 3) vid sjökrigsskolan ökas från 1 till 2 och att antalet dylika biträden vid marinens underofficersskola ökas från 2 till 3.

Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid flottans sjömansskola må, räknat från och med den 1 juli 1947, tills vidare intill den 1 juli 1948 — utöver de enligt gällande personalförteckning för sjömansskolan avsedda extra ordinarie tjänsterna — finnas inrättade befattningar för 1 ingenjör i Ce 22 (föreståndare för verkstadsskolan), 2 yrkeslärare i Ce 19, 1 skolkökslärarinna i Ce 17 och 6 instruktörer i Ce 16. Dessa befattningar böra från och med nästa, budgetår uppföras i personalförteckningen.

I personalförteckningen äro för sjömansskolan uppförda 2 befattningar för förmän av 1. klass i Cell. Civilförvaltningen har föreslagit att dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas mot befattningar för 1 förrådsförman i Ce 12 och 1 förste vaktmästare i Ce 11. Jag biträder förslaget.

Marinens poliskår.

I enlighet med förslag i propositionen 1946: 120 (s. 227 ff.) beslöts vid 1946 års riksdag viss omorganisation av bevakningen av Göteborgs örlogsstation och örlogsvarv. I enlighet med detta beslut utgöres den för bevakningen därstädes avsedda personalen av 1 polisöverkonstapel i Ce 16, 6 poliskonstaplar i Ce 13 och 3 extra poliskonstaplar. Vid anmälan av försvarspropositionen har jag föreslagit, att för bevakningen av nämnda örlogsstation och örlogsvarv skola tillkomma 6 befattningar för extra ordinarie poliskonstaplar. Härigenom bortfaller behovet av de nuvarande extra poliskonstaplarna.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar jag i anslutning till

113 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

tjänsteförteckningsrevisionen att befattningen för polisöverkonstapel erhåller den nya tjänstebenämningen inspektionskonstapel och att befattningarna för poliskonstaplar utbytas mot befattningar för konstaplar i Ce 14.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap, ha beräknats till förslagsvis 2 890 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 3 000 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade befattningshavare har civilförvaltningen beräknat till oförändrat belopp, 144 500 kronor. Med hänsyn till anslagsbelastningen uppskattar jag medelsbehovet till 80 000 kronor.

Under posten Betjäningspersonal m. fl. upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen endast ett belopp av 900 kronor för bestridande av arvode åt en kokerska å Kungsholms fort.

Posten Övrig extra personal är för innevarande budgetår upptagen med 480 000 kronor. Civilförvaltningen, som räknat med att avlöningskostnaderna för viss från sakanslag avlönad personal komme att överföras till avlöningsanslaget, har med hänsyn härtill föreslagit en uppräkning av posten med 80 000 kronor till 560 000 kronor. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna 87 och 88) av marinens beklädnads- och inventarieanslag har jag emellertid vid beräkningen av dessa anslag utgått från att kostnaderna för avlöning till ifrågavarande personal även under nästa budgetår skola belasta respektive sakanslag. I det föregående har jag räknat med att vissa extra ordinarie befattningar skola inrättas såsom ersättning för befintliga extra befattningar. Medelsbehovet för avlöningar till övrig extra personal bör därför nedgå. Jag räknar med att 400 000 kronor skola visa sig vara tillfyllest.

Tillfälligt anställd personal. Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 185) erinrade jag om att Kungl. Maj:t för tillgodoseende av det behov av handräckningspersonal vid kustartilleriets regionala uppbörder liksom av viss personal i övrigt vid marinen, som uppstått i anledning av bristen på vissa underofficerare, manskap och värnpliktiga, för budgetåren 1945/46 och 1946/47 medgivit anställande av civil personal. De kostnader som .föranletts härav hade motsvarats av besparingar å för avlöningar till underofficerare och manskap avsedda anslagsmedel. Även under innevarande budgetår finnes dylik personal anställd, varvid enligt Kungl. Maj:ts föreskrift avlöningsförmånerna till personalen, där anställning sker såsom arbetare med lön enligt kollektivavtal, bestridas av marinens anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal och eljest av förevarande delpost under marinens avlöningsanslag. Behov av civil personal, som här avses, torde med säkerhet föreligga även under nästa budget-

8—B7i 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 209.

114 Kungl. May.ts proposition nr 209.

år. Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna för avlöning till personalen under samma budgetår till i runt tal 1 200 000 kronor, varav 800 000 kronor borde belasta nyssnämnda delpost och 400 000 kronor anslaget till avlöningar till viss arbetarpersonal. Jag har icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens beräkningar.

Medelsbehovet i övrigt för avlönande av tillfälligt anställd personal vid marinen beräknar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till samma belopp som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår, 798 500 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under delposten skulle alltså utgöra (800 000 + 798 500 =) 1 598 500 kronor eller i runt tal 1 590 000 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal m. m. uppgår således till sammanlagt (144 500 + 900 + 400 000 + 41 000 + 10 000 + 1 590 000 —) i runt tal 2 185 000 kronor (nu 1 427 000 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar till fänrikar har för innevarande budgetår upptagits ett belopp av förslagsvis 493 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner beräknats till 93.

Enligt marinchefens beräkningar kan antalet fänrikslöner för nästa budgetår uppskattas till 73. Civilförvaltningen har på grundval härav räknat med ett medelsbehov av 475 000 kronor för nästa budgetår. Denna beräkning anser jag mig kunna godtaga.

Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 340 000 kronor för arvoden åt dels 57 marinläkare av 2. graden, i vilket antal äro inräknade jämväl beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning, dels ock 18 marinläkarstipendiater.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag motsvarande medelsbehov för nästa budgetår till oförändrat belopp.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 15 100 kronor för kontant ersättning till musikelever — 25 vid flottan och 15 vid kustartilleriet. Med hänsyn till den av mig vid anmälan av försvarspropositionen förordade ändrade musikorganisationen bör antalet musikelever minskas med 6, varav 3 vid flottan och 3 vid kustartilleriet. Med beaktande av de i försvarspropositionen och under punkt 2 i det föregående förordade ändrade grunderna för ersättning till musikelever beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår till 28 000 kronor.

Civila lärare.

Kostnaderna för arvoden till civila lärare vid marinen under nästa budgetår bär civilförvaltningen i enlighet med förslag av marinchefen beräknat till 313 500 kronor (nu 843 200 kronor). Jag har intet att erinra mot denna beräkning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

115 Personalvårdsassistenter.

För arvoden till personalvårdsassistenter har för innevarande budgetår i förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar upptagits ett belopp av 15 000 kronor. Försvarskommitténs i det föregående berörda förslag — till vilket jag vid anmälan av försvarspropositionen anslutit mig — innebär, att vid marinen skola finnas 3 befattningar för heltidsanställda assistenter i Cg 22. Kostnaderna härför liksom också för arvoden till deltidsanställda assistenter torde böra bestridas från förevarande delpost. I enlighet med försvarskommitténs förslag upptager jag därför här i avrundat tal 41 000 kronor, varav 2 000 kronor hänföra sig till en övergångsvis kvarstående assistent med deltidstjänstgöring.

Mobiliseringslottor.

Under posten för tillfälligt anställd personal har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 5 250 kronor till arvoden åt mobiliseringslottor. I utlåtande över försvarskommitténs betänkande föreslogo chefen för marinen och marinförvaltningen, att för handläggning av lottaärenden skulle tillkomma en deltidstjänstgörande befattningshavare (marinlotta) i lönegrad Ce 12 inom vardera av marindistriktsstaberna vid Norrlandskustens, Ostkustens, Sydkustens och Västkustens marindistrikt. Vid anmälan av försvarspropositionen har jag funnit mig böra biträda förslaget utan att därvid taga ställning till löneförmånerna. Jag är icke heller nu beredd att framlägga förslag rörande lottornas avlöningsförmåner. Denna fråga torde nämligen böra närmare utredas av försvarets civilförvaltning med beaktande av motsvarande spörsmål inom de övriga försvarsgrenarna. I avvaktan på resultatet av en utredning härutinnan beräknar jag under förevarande delpost ett belopp av 10 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (10 700 000 + 3 000 000 + 2 185 000 + 475 000 + 340 000 + 28 000 + 313 500 + 41 000 + 10 000 =) i runt tal 17 000 000 kronor.

Vad i det föregående anförts är — på sätt hittills skett — att betrakta endast som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 4 725 000 kronor (nu 2 665 000 kronor). Ökningen är i sin helhet föranledd av att posten nu beräknats efter 12 % mot 6 % för innevarande budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 46 700 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 700 000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

dels för budgetåret 1948/49 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagen;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........................................ kronor 24 400 000

2. Arvoden till pensionerad personal i ar-

vodesbefattningar, förslagsvis .............. » 1 175 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 260 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .............................. * 17 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 4 725 000

Summa kronor 47 560 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 860 000

Nettoutgift kronor 46 700 000

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 46 700 000 kronor.

[16.] Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 126) .................... kronor 935 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1450 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 77) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 935 000 kronor.

Behovet för nästa budgetår av kollektivavtalsanställda förrådsarbetare m. fl. har försvarets civilförvaltning i anslutning till förslag av chefen för marinen beräknat till 290 man, varav 12 handräckningsmän vid marinens lokala sjukvårdsförråd, 88 handräckningsmän för kustartilleriets regionala uppbördsorganisation och 190 arbetare vid marinens intendenturförråd. Sistnämnda arbetare avlönas för närvarande från sakanslag men ha föreslagits skola överföras till att avlönas från förevarande anslag.

Kostnaderna för avlöning av berörda personal har civilförvaltningen be-

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 117

räknat till 1 488 000 kronor, varav 541 000 kronor för personalen vid sjukvårdsförråden och kustartilleriets regionala uppbördsorganisation.

Behovet av eldarpersonal under nästa budgetår har civilförvaltningen angivit till 72 helårsanställda och 12 säsonganställda eldare. För avlöning av denna personal har civilförvaltningen beräknat ett belopp av 486 000 kronor.

Såsom framgår av vad jag under föregående punkt anfört vid behandlingen av marinens allmänna avlöningsanslag, anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, har civilförvaltningen vidare under förevarande anslag beräknat ett belopp av 400 000 kronor för avlöningar till sådan arbetarpersonal, som ansetts erforderlig under nästa budgetår i anledning av beräknad brist på viss militär personal.

Enligt civilförvaltningens beräkningar skulle alltså det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal uppgå till (1 488 000 + 486 000 + 400 000 =) 2 374 000 kronor.

Departementschefen. Såsom jag under föregående punkt erinrat har jag vid anmälan av årets statsverksproposition ansett mig icke kunna nu förorda, att kostnaderna för förrådspersonalen vid marinens intendenturförråd överföras från de sakanslag, varifrån dessa kostnader nu bestridas. Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för övrig förrådspersonal har jag intet att erinra. I enlighet med ett av chefen för marinen i skrivelse den 19 februari 1948 framlagt förslag — närmare berört vid behandlingen under föregående punkt av den under marinens allmänna avlöningsanslag uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t — bör vidare under förevarande anslag beräknas ett belopp av 24 400 kronor för avlöningar till 4 vaktkarlar vid Blekinge kustartilleriförsvar. Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar till förrådspersonal skulle således utgöra (541 000 + 24 400 =) i runt tal 565 000 kronor.

Mot civilförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet för eldningspersonal och sådan personal, som ansetts erforderlig i anledning av brist på militär personal, har jag intet att erinra.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra (565 000 + 486 000 + 400 000 =) i runt tal 1450 000 kronor. Anslagsökningen utgör 515 000 kronor. Belastningen å anslaget för innevarande budgetår torde emellertid icke komma att understiga det här föreslagna anslaget för nästa budgetår.

I likhet med vad som förutsatts för armén bör Kungl. Maj:t äga att medgiva överskridande av det antal anställda, varpå anslagsberäkningarna grundats, därest detta skulle visa sig erforderligt på grund av att tillgången på militär personal blir mindre än som i anslagsberäkningarna förutsatts.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

[17.] Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 127) .................... kronor 3100 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 3 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 78) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 2 450 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till 2 770 000 kronor, varvid civilförvaltningen tillämpat enahanda beräkningsgrunder som angivits under arméns motsvarande anslag. Ämbetsverket har emellertid vid anslagsberäkningen utgått från att kostnaderna, tillhopa 35 000 kronor, för penningbidrag och premier åt värnpliktiga, som inkallas för utbildning vid sjövärnskåren, skulle bestridas från anslaget Marinen: Bidrag till sjövärnskåren.

Departementschefen. I propositionen nr 207 med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga har för flottans del föreslagits, att övningstiden tills vidare bestämmes till 12 månader. För kustartilleriets värnpliktiga har liksom för huvuddelen av arméns värnpliktiga föreslagits en första tjänstgöring om 9 månader.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 2) har jag räknat med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning icke skola anordnas under nästa budgetår ävensom, vid behandlingen av berörda bidragsanslag (s. 87), uttalat att förenämnda kostnader för penningbidrag och premier åt vissa värnpliktiga vid sjövärnskåren borde bestridas från förevarande anslag.

Med utgångspunkt i den tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga, varmed jag enligt vad sålunda anförts räknar för nästa budgetår, och med beaktande av de förbättrade förmåner för värnpliktiga, som jag vid anmälan av försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 föreslagit, beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslag för nämnda budgetår till i runt tal 3 600 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 500 000 kronor och föranledes helt av förbättringen av de värnpliktigas ekonomiska förmåner.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 anvisa ett fö)-slag sanslag av 3 600 000 kronor.

[18.] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 139).................... kronor 41800 000

» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 45 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 102) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Iför budgetåret 1948/49 beräkna ett för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 119

slagsanslag av 43 800 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa frågor, som iberöra flera försvarsgrenar, 'behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning härtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Fly g staben.

I anledning av den reglerade befordringsgången för viss kontorspersonal bör vid flygstaben inrättas ytterligare 1 befattning för kontorsbiträde i Ca 8.

Personal vid flygvapnet.

Gällande personalförteckning för flygvapnet upptager — förutom chefen för flygvapnet — följande antal officerare (utom i intendenturbefattning), nämligen 4 eskaderchefer (Mo 14), 1 chef för flygstaben (Mo 14), 17 flottiljchefer (Mol2), 1 chef för krigsflygskolan (Mol2), 3 överstar (Ma 12), 11 överstelöjtnanter (Mall), 1 överstelöjtnant eller major (Mall eller Ma 10), 39 majorer (Ma 10), 2 majorer eller kaptener (Ma 10 eller Ma 9), 264 kaptener (Ma 9) och 220 löjtnanter (Ma 7).

I försvarspropositionen har behovet av flygande officerare vid genomförd organisation beräknats till 693, nämligen — förutom chefen för flygvapnet — 4 eskaderchefer, 1 chef för flygstaben, 2 inspektörer, varav 1 för flygsäkerhetstjänsten och 1 för luftbevakningen, 16 flottilj chefer, 1 chef för krigsflygskolan, 1 chef för flygbaskåren, 1 souschef vid flygstaben, 1 chef för flygkrigshögskolan, 1 chef för flygvapnets centrala skolor, 18 överstelöjtnanter, 8 överstelöjtnanter eller majorer, 38 majorer, 5 majorer eller kaptener, 257 kaptener, 228 löjtnanter och 110 fänrikar. Härutöver ha följande befattningar beräknats kunna alternativt bestridas av officerare eller flygingenjörspersonal, nämligen befattningen såsom inspektör för den tekniska tjänsten (Mo 14—• Co 14), såsom assistent åt nämnde inspektör (Ma 11 eller Ma 10— Ca 33 eller Ca 31) och såsom chef för flygvapnets tekniska skola (Ma 10 eller Ma 9—Ca 31 eller Ca 29).

De nya militära beställningarna för inspektörer ha föreslagits skola placeras i Mo 14. Frågan om löneställningen för chefen för flygbaskåren, souschefen vid flygstaben, chefen för flygkrigshögskolan och chefen för flygvapnets centrala skolor har däremot icke närmare berörts i försvarspropositionen.

Beträffande befattningen som chef för flygbaskåren har försvarskommittén anfört att densamma med hänsyn till att flygförband föreslagits skola organisatoriskt ingå i kåren borde placeras i Mo 12 (nu Ma 12) med pensionsåldern 55 år. Härvid hade hänsyn tagits även till kårchefens arbetsuppgifter och ansvar som chef för Övre Norrlands flygbasområde.

I försvarspropositionen har föreslagits, att cheferna för Södra, Västra, Östra och Norra flygbasområdena, vilka äro pensionerade officerare i arvodes-

120 Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

befattningar (nu löneklass 1:37), skola åtnjuta arvoden enligt löneklass 2:12. Då chefen för flygbaskåren, tillika chef för Övre Norrlands flygbasområde, icke torde böra erhålla lägre lön, tillstyrker jag, att beställningen som chef för flygbaskåren hänföres till lönegrad Mo 12 från och med nästa budgetår.

Yad åter beträffar befattningen som souschef vid flygstaben har försvarskommittén anfört, att från flygmilitärt håll — med hänvisning dels till att souschefens uppgifter ställde krav på att han ägde erfarenhet av tjänstgöring som flottiljchef, dels, och framför allt, till nödvändigheten av att i första hand placera förhållandevis ung personal som flottiljchefer —- framförts önskemål, att befattningen skulle upptagas alternativt i Mo 12 eller Ma 12 (nu Ma 12). Kommittén har funnit sig kunna godtaga de skäl, som anförts till stöd för en sådan lönegradsplacering.

Körsvarskommittén har vidare tillstyrkt ett från militärt håll framfört önskemål, att även befattningen som chef för flygkrigshögskolan skulle placeras i Mo 12 eller Ma 12 (nu Ma 12). Därigenom skulle nämligen möjlighet hållas öppen att i befattningen placera en förutvarande flottiljchef.

Med hänsyn till att den normala gången torde bli att å ifrågavarande två befattningar placera förutvarande flottiljchefer, vilka härvid enligt gällande bestämmelser skulle äga bibehålla lön i Mo 12 även för det fall befattningarna alltjämt vore hänförda till Ma 12, anser jag mig böra tillstyrka att desamma för ändamålet upptagas i alternativt Mo 12 eller Ma 12.

Yad slutligen angår befattningen som chef för flygvapnets centrala skolor uppehälles denna för närvarande av den främste av cheferna för de tre i organisationen ingående skolorna. Försvarskommittén har föreslagit, att för denna befattning skulle inrättas en särskild beställning i alternativt Ma 12 eller Ma 11. Då utbildningsverksamheten vid skolan icke beräknas nå full omfattning under nästa budgetår, föreslår jag, att för ifrågavarande chefsbefattning tills vidare upptages en beställning i Mall.

I anslutning till det nu anförda och med beaktande av vad jag vid behandlingen av försvarspropositionen anfört rörande personalorganisationens genomförande upptager jag i personalförteckningen för nästa budgetår 1 beställning för inspektör för den tekniska tjänsten i Mo 14 eller Co 14 samt följande antal beställningar för officerare (utom i intendenturbefattning), nämligen — förutom chefen för flygvapnet — 4 eskaderchefer (Mo 14), 1 chef för flygstaben (Mol4), 2 inspektörer (Mol4), 17 flottiljchefer (Mol2), 1 chef för krigsflygskolan (Mol2), 1 souschef vid flygstaben (Mo 12 eller Ma 12), 1 chef för flygkrigshögskolan (Mo 12 eller Ma 12), 1 chef för flygbaskåren (Mol2), 17 överstelöjtnanter, 3 överstelöjtnanter eller majorer, 38 majorer, 3 majorer eller kaptener, 257 kaptener och 228 löjtnanter.

Beträffande 1 av beställningarna för överstelöjtnant eller major, avsedd för assistent åt inspektören för den tekniska tjänsten, och 1 av beställningarna för major eller kapten, avsedd för chefen för flygvapnets tekniska skola, bör till personalförteckningen meddelas föreskrift om att de skola hållas vakanta under tid då för respektive befattning avsedd beställning för flygingenjörspersonal är tillsatt.

121 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Med hänsyn till den i försvarspropositionen föreslagna indragningen av F 2 bör vidare föreskrift meddelas om att 1 av beställningarna för flottiljchefer vid uppkommande vakans icke må återbesättas med ordinarie innehavare.

Med hänsyn till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört bör antalet officerare i intendenturbefattning ökas med 1 kapten.

I gällande personalförteckning finnas upptagna följande antal beställningar för underofficerare (utom musikpersonal), nämligen 59 förvaltare i flyg' stationsbefattning, 40 förvaltare i förrådsbefattning och 9 förvaltare i kassatjänst (Ma 6), 294 fanjunkare och 10 fanjunkare i kassatjänst (Ma 5) samt 272 sergeanter (Ma 4).

Med beaktande av vad jag vid behandlingen av försvarspropositionen anfört rörande genomförande av den av mig förordade personalorganisationen upptager jag i personalförteckningen för nästa budgetår följande antal beställningar för underofficerare (utom musikpersonal), nämligen 54 förvaltare i flygstationsbefattning, 40 förvaltare i förrådsbefattning, 20 förvaltare i signalbefattning, 20 förvaltare i kassatjänst, 251 fanjunkare och 245 sergeanter. Jag har härvid förutsatt, att samtliga aktiva underofficerare i kassatjänst liksom vid övriga försvarsgrenar skola erhålla löneställning som förvaltare i Ma 6. Yad beträffar antalet fanjunkare har jag i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid flottilj endast vad beträffar yrkesgrenen signalister räknat med de minskningar som förutsatts i försvarspropositionen. Antalet sergeantsbeställningar åter har jag beräknat med utgångspunkt i rådande personalläge och härav betingade möjligheter att tillsätta dylika beställningar.

Beträffande 1 av beställningarna för förvaltare i förrådsbefattning (intendenturmateriel) bör nred hänsyn till den av mig föreslagna indragningen från och med den 1 juli 1949 av Roslagens flygflottilj till personalförteckningen meddelas föreskrift om att beställningen vid vakans icke må återbesättas med ordinarie innehavare.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag förordat, att beställningar för överfurirer (Ma3) skola inrättas för trupputbildare. Jag föreslår att för nästa budgetår uppföras 60 dylika beställningar.

Flygvapnets civilmilitära personal. Gällande personalförteckning för flygvapnet upptager följande antal beställningar för flygingenjörs personal, nämligen 7 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33), 8 flygdirektörer av 2. graden (Ca 31), 42 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30), 25 flygingenjörer av 2. graden (Ca 29) och 25 flygingenjörer av 3. graden (Ca 27) eller sammanlagt 107 beställningar.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag beräknat behovet av flygingenjörspersonal till 108 man, varav 7 flygdirektörer av 1. graden och 11 av

2. graden samt 39 flygingenjörer av 1. graden, 36 av 2. graden och 15 av 3. graden. I personalförteckningen för nästa budgetår upptager jag antalet här avsedda beställningar i enlighet med denna beräkning, dock med den jämkningen att antalet flygingenjörer av 1. graden övergångsvis ökas med 2 (1 för

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Blekinge flygflottilj, torpedingenjör, och 1 för Roslagens flygflottilj). Beträffande 2 dylika 'beställningar bör därför till personalförteckningen meddelas föreskrift om att desamma vid uppkommande vakans skola indragas. I fråga om övriga beställningar för flygingenjörer av 1. graden bör —- av motsvarande skäl som vid behandlingen av marinens avlöningsanslag anförts beträffande beställningar för förste mariningenjörer och specialingenjörer av 2. graden i Ca 30 — föreskrivas att vid uppkommande vakans frågan om desammas återbesättande skall underställas Kungl. Maj ds prövning. Chefen för flygvapnet bör avgiva förslag till ifrågavarande beställningars fördelning på beställningar i 31 och 29 lönegraderna. Jag förutsätter emellertid att vid uppkommande vakans i 30 lönegraden Kungl. Majd skall äga att med utnyttjande av den vakanta beställningen tillsätta beställning i 29 lönegraden utöver det i personalförteckningen upptagna antalet dylika beställningar.

Utöver det antal beställningar för flygingenjörspersonal, som jag i det föregående föreslagit skola upptagas i personalförteckningen för nästa budgetår, böra emellertid upptagas beställningar avsedda för de befattningar — assistent åt inspektören för den tekniska tjänsten och chef för flygvapnets tekniska skola — vilka förutsatts kunna alternativt bestridas av officerare eller flygingenjörspersonal. För detta ändamål upptager jag beställningar för 1 flygdirektör av 1. eller 2. graden och 1 flygdirektör av 2. graden eller flygingenjör av 2. graden. Beträffande dessa beställningar bör emellertid i personalförteckningen föreskrivas att de skola hållas vakanta under tid då för respektive befattning avsedd officersbeställning är tillsatt.

Flygförvaltningen har anfört, att flygdirektör av 2. graden (Ca 31) numera avsåges att placeras vid centrala flygverkstäderna såsom styresmannens ställföreträdare och överingenjör, samt föreslagit, att i sådan befattning placerad flygdirektör beredes avlöningsförstärkning med 1 500 kronor, motsvarande skillnaden mellan lön i 9 löneklassen löneplan 2 och 35 löneklassen löneplan 1 i ortsgrupp 3. Civilförvaltningen har i denna fråga anfört, att skäl kunde tala för att ifrågavarande beställningshavare bereddes förbättrade löneförmåner. Med hänsyn till att frågan om löneställningen för ingenjörspersonalen avsåges skola upptagas till närmare övervägande i ett sammanhang för statsförvaltningen i dess helhet (propositionen 1947: 246, s. 40) kunde det dock förefalla tveksamt om en löneförbättring för här angivna beställningshavare dessförinnan borde genomföras. Civilförvaltningen ville emellertid icke motsätta sig flygförvaltningens föreliggande förslag.

För egen del anser jag befogat att ifrågavarande befattningshavare erhålla förbättrad löneställning men kan icke tillstyrka den av flygförvaltningen föreslagna formen härför. Jag förutsätter, att civilförvaltningen i samband med medelsäskandena för budgetåret 1949/50 upptager denna fråga till förnyat övervägande med beaktande av anställningsform och löneställning för befattningshavare med jämförliga arbetsuppgifter inom statsförvaltningen i övrigt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 123

Därvid böra också motsvarande spörsmål beträffande styresmännen vid verkstäderna ■uppmärksammas.

I gällande personalförteckning äro upptagna följande beställningar för fly gläkar per sonal, nämligen 1 flygöverläkare (Ca 33), 1 förste flygläkare (Ca 29) och 19 flygläkare av 1. graden (Ca 25).

I enlighet med vad jag föreslagit vid anmälan av försvarspropositionen böra från och med nästa budgetår tillkomma beställningar för ytterligare 1 förste flygläkare, undersökningsläkare, och 1 flygläkare av 1. graden, avsedd för flygvapnets centrala skolor.

Såsom jag under punkt 4 anfört böra samtliga beställningar för flygläkare av 1. graden uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.

Gällande personalförteckning upptager följande ordinarie beställningar för meteorologpersonal vid flygvapnet, nämligen 1 stabsmeteorolog i Ca 33, 1 förste militärmeteorolog i Ca 29 och 3 militärmeteorologer i Ca 26. Beträffande antalet bär avsedda beställningar föreslår jag ingen ändring för nästa budgetår.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen tjänsteibenämningarna för ifrågavarande beställningar ändras, för beställningen i Ca 33 till stabsövermeteorolog, för beställningen i Ca 29 till förste stabsmeteorolog och för beställningarna i Ca 26 till stabsmeteorolog.

I personalförteckningen äro nu uppförda beställningar för verkmästare (i verkstadsbefattning) till följande antal, nämligen 24 verkmästare av 1. klassen i Ca 21 — varav 4 för centrala flygverkstäderna å Malmen och i Västerås avsedda beställningar vid nuvarande innehavares avgång skola vakantsättas — samt 21 verkmästare av 2. klassen i Ca 18.

Med hänsyn till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört angående behovet av verkmästare upptager jag antalet beställningar i den högre graden för nästa budgetår till 27 och i den lägre graden till oförändrat antal, 21, varvid bör föreskrivas att sistnämnda beställningar i mån av avgång skola nedbringas till 17. I det föregående har jag föreslagit, att tygverkmästare av

2. klassen vid tygstaten uppflyttas från 18 till 19 lönegraden. Av motsvarande skäl tillstyrker jag förslag av civilförvaltningen, att verkmästare av 2. klassen vid flygvapnet uppflyttas till Ca 19.

Antalet mästare, för närvarande 65 mästare av 1. klassen i Ca 18 och 135 mästare av 2. klassen i Ca 16, bör för nästa budgetår ökas med 7 i den högre och 19 i den lägre graden.

För flygtekniker (Ca 12) äro i gällande personalförteckning upptagna 900 beställningar. Vid anmälan av försvarspropositionen har jag beräknat behovet av flygtekniker till 1 861 vid genomförd organisation. Enligt vad jag inhämtat torde rådande rekryteringsläge motivera att antalet beställningar för flygtekniker för nästa budgetår upptages till 1 200, innebärande en ökning med 300 beställningar. Jag förordar därför att denna ökning vidtages.

124 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 209.

Personal vid flygförbanden m. m.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra i anslutning till tjänsteförteökningsrevisionen de i gällande personalförteckning upptagna 39 beställningarna för förrådsvaktmästare vid flygförbanden m. m. uppflyttas från Ca 11 till Ca 12.

Kostnaderna för löner åt de ordinarie tjänstemän, som enligt vad jag sålunda föreslagit böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa budgetår, beräknar jag enligt förut angivna grunder till 19 200 000 kronor.

För avlöningar till personal å avgångsstat eller disponibilitetsstaf torde liksom för innevarande budgetår icke behöva beräknas särskilda medel.

Till bestridande av kostnader för de övriga förmåner, som skola bestridas från förevarande anslagspost, såsom flygtillägg, sjötillägg m. m., beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag i runt tal 2 500 000 kronor. Det förslag till ändrade bestämmelser angående sjötillägg m. m., som jag berört i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag, torde icke behöva föranleda någon uppräkning av flygvapnets avlöningsanslag. Anslagsposten bör således för nästa budgetår upptagas till (19 200 000 + 2 500 000 =) 21 700 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet bär föreslagit, att vid flygstaben inrättas ytterligare en arvodesibefattning för pensionerad officer med arvode i löneklass 1:29, avsedd att omhänderha informationstjänsten inom flygvapnet. Till stöd för förslaget har anförts i huvudsak följande.

Utländska erfarenheter angående flygtaktik och flygteknik hade sedan flera år tillbaka bearbetats inom flygstaben. Resultatet därav hade framlagts i en periodisk publikation — Underrättelser från flygledningen — avsedd som information för flygvapnets personal. Dessa arbetsuppgifter hade fullgjorts av en officer, som provisoriskt placerats i flygstaben för särskilt uppdrag. Sedan detta uppdrag slutförts, funnes ingen befattningshavare som kunde övertaga informationstjänsten. Med hänsyn till flygteknikens och luftkrigföringens snabba utveckling ansåge chefen för flygvapnet det nödvändigt, att 'flygvapnets personal kontinuerligt informerades om såväl utländska erfarenheter och tekniska framsteg som inom landet gjorda försök och iakttagelser.

Jag anser mig böra biträda detta förslag och räknar alltså med att vid flygstaben för ändamålet tillkommer en arvodesibefattning för pensionerad officer i 1: 29.

Inspektionen för den tekniska tjänsten.

Vid anmälan av försvarspropositionen bär jag föreslagit, bland annat, att vid flygvapnet från och med nästa budgetår inrättas en inspektion för den tekniska tjänsten. I enlighet med förslag av iförsvarskommittén räknar jag

125 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

med att 1 expeditionsunderofficersbe fattning i lön eklass 1: 20 tillkommer för nämnda inspektion.

Södra, Västra, Östra och Norra flygbasomradena.

I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen böra de för närvarande i personalförteckningen uppförda 4 arvodesbefattningarna för flygbasområdeschefer uppflyttas från löneklass 1:37 till 2:12.

Flygvapnets centrala skolor.

För flygvapnets centrala skolor (underofficers-, signal- och tekniska skolorna) äro i gällande personalförteckning uppförda 5 befattningar för expeditionsunderofficerare i löneklass 1: 20, av vilka 1 är avsedd för handhavande av materieluppbörd. Då en av de befintliga förvaltarna i förrådsbefattning avses för dessa arbetsuppgifter, kan ifrågavarande arvodesbefattning indragas.

Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, beräknar jag till i runt tal 1 200 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 975 000 kronor. Emellertid måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen. Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till i runt tal 75 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas till (975 000 — 75 000 =) 900 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden, som enligt bilagor till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid flygvapnet, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter, dels ock de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj: t fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i bilaga A till avlöningsreglementet förtecknade befattningsarvoden, som innevarande budgetår må utgå vid flygvapnet, uppgå till sammanlagt 17 640 kronor, varav för stabsarvoden 5 040 kronor och för utbildningsarvoden 12 600 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden.

I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet, som tillstyrkts av civil-

126 Kungl. Majrts proposition nr 209.

förvaltningen, förordar jag att för signalskolan uppföres ytterligare ett utbildningsarvode av 720 kronor, avsett för chefen för skolan, som tillika är heltidstjänstgörande lärare. Jag beräknar alltså utbildningsarvodena för nästa budgetår till 13 320 kronor.

Då någon ändring icke ifrågasattes beträffande stabsarvodena, skulle således befattningsarvoden under nästa budgetår uppgå till (5 040 + 13 320 =) 18 360 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter med sammanlagt 63 700 kronor. För nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för dessa arvoden till 72 600 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för nästa budgetår utgöra (18 360 + 72 600=) 90 960 kronor, eller i avrundat tal 91 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar. Flygbasområdesstaberna m. m.

I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet, som tillstyrkts av civilförvaltningen, bör det under förevarande rubrik upptagna arvodesbeloppet av 40 230 kronor till tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsplatser minskas med 3 230 kronor till 37 000 kronor.

Under en särskild post i arvodesförteckningen för innevarande budgetår ha upptagits 17 100 kronor till personalvårdsassistenter. Arvoden till dylik personal beräknar jag från och med nästa budgetår under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Medelsbehovet under här förevarande anslagspost kan därför minskas med nämnda belopp.

Auditörer.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkt 5 anfört upptager jag ett belopp av 14 000 kronor för arvoden åt auditörer under senare hälften av nästa budgetår.

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 65 330 kronor. Med beaktande av vad i det föregående föreslagits kan beloppet för nästa budgetår beräknas till 59 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1948/49 uppföras med ett belopp av (91 000 + 59 000=) 150 000 kronor (nu 160 000 kronor).

127 Kungl. Maj.ts 'proposition nr 209.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning för icke-ordinarie manskap upptager följande beställningar (utom för musikmanskap), nämligen 1 850 furirer (Me 2 eller Mel), 750 korpraler (Mha 2) samt 540 vicekorpraler och meniga (Mhal), ävensom följande beställningar för musikmanskap, nämligen 24 musikfurirer (Me 2 eller Mel), 8 musikkorpraler (Mha 2) samt 40 musikvicekorpraler och meniga (Mhal).

För nästa budgetår beräknar jag behovet av beställningar för icke-ordinarie manskap (utom för musikmanskap) till 1 718 furirer, 170 korpraler, 85 korpraler eller vicekorpraler samt 565 vicekorpraler eller meniga.

Antalet beställningar för musikmanskap beräknar jag i enlighet med vad jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen till 32 musikfurirer, 8 musikkorpraler samt 32 musikvicekorpraler och meniga.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 8 886 800 kronor. För nästa budgetår uppskattar jag medelsbehovet för bär avsedda avlöningar — inklusive avlöningar till volontärer över stat (stamflygförare) — till förslagsvis 7 200 000 kronor.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap vid flygvapnet har för innevarande budgetår fastställts av Kungl. Maj:t den 30 juni 1947. Beträffande beräkningen av lönekostnader för ifrågavarande tjänstemän för nästa budgetår må anföras följande.

Flygstaben.

Den i personalförteckningen för innevarande budgetår uppförda befattningen för garageförman i Ce 11 bör i anslutning till Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1947 i förteckningen för nästa budgetår upptagas såsom garageförman i Ce 12.

Såsom jag i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag anfört bör en av de för närvarande för marinstaben uppförda befattningarna för bilförare i Ce 10 överföras till flygstaben. I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra ytterligare 2 dylika befattningar inrättas för den vid flygstaben anordnade körcentralen. Jag förutsätter att motsvarande antal extra bilförarbefattningar i samband härmed indrages.

Jag anser mig vidare kunna biträda ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för flygvapnet att bereda extra ordinarie anställning såsom vaktmästare i Ce 9 åt en såsom portvakt anställd extra tjänsteman vid flygstaben.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag föreslagit, att 7 vid flygstabens signalavdelning i teleprintercentralen tjänstgörande värnpliktiga utbytas mot lika många tekniska biträden i Ce 11. De nya befattningarna torde böra inrättas från och med nästa budgetår.

128 Kungl. Maj ds proposition nr 209.

Ett av chefen för flygvapnet, med tillstyrkan av civilförvaltningen, framställt förslag att utbyta en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål vid flygstaben mot en befattning för kanslibiträde, avsett såsom biträde åt studierektorn, anser jag mig icke nu böra biträda. Jag får erinra, att förstnämnda befattning inrättades från och med den 1 juli 1947 i anledning av ett av chefen för flygvapnet redan i äskandena för innevarande budgetår framställt förslag om att för ifrågavarande ändamål inrätta en kanslibiträdesbefattning (jfr propositionen 1947: 130, s. 196).

Under rubriken Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber är i personalförteckningen för innevarande budgetår uppförd 1 kontoristbefattning (Ce 13) i kassatjänst, avsedd för östra flygbasområdesstaben. I enlighet med förslag av civilförvaltningen och i anslutning till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört beträffande inordnandet i flygstaben av flygbasområdesstabens kassaavdelning bör ifrågavarande befattning överföras till att redovisas vid flygstaben.

I försvarspropositionen har föreslagits, att för flygstaben (organisationsavdelningen) inrättas 1 extra ordinarie befattning för handhavande av lottafrågor i utbyte mot en för närvarande med arvode avlönad flyglotta. Befattningen torde böra tillkomma från och med nästa budgetår. Jag är emellertid icke nu beredd taga ställning till frågan i vilken lönegrad befattningen bör inplaceras.

Inspektionerna.

I försvarspropositionen har föreslagits, att vid flygvapnet från och med nästa budgetår inrättas en inspektion för den tekniska tjänsten och en luftbevakningsinspektion. I anslutning till vad i nämnda sammanhang anförts rörande sammansättningen av dessa inspektioner räknar jag med tillkomsten av 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål för förstnämnda och 1 kanslibiträde för sistnämnda inspektion.

Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber.

Jag har i det föregående förordat, att 1 nu för östra flygbasområdesstaben uppförd kontoristbefattning överföres till att redovisas vid flygstaben.

Flygförbanden.

Under denna rubrik äro i gällande personalförteckning uppförda 19 befattningar för garageförmän i Ce 11, 1 vid varje förband. Civilförvaltningen har föreslagit, att dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas till Ce 14. Förslaget biträdes av mig.

I enlighet med beslut vid 1947 års riksdag (se propositionen 1947: 130, s. 196 och 197) inrättades från och med innevarande budgetår 4 befattningar för förste trafikledare i Ce 23. Härvid förutsattes att landet skulle indelas i fem militära flygsäkerhetsdistrikt, Södra, Västra, östra, Norra och övre Norrlands flygsäkerhetsdistrikt. Inom östra distriktet skulle den centrala flygsäkerhetsledningen i flygledningen samtidigt utgöra distriktstrafikledning

129 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

under det att inom övriga fyra distrikt denna ledning skulle utövas av förenämnda förste trafikledare. I skrivelse den 7 juli 1947 anmälde chefen för flygvapnet, att denna organisation visat sig ställa så stora krav på förbindelsenätet, att det för närvarande ej syntes möjligt att genomföra densamma. De uppgifter, som avsåges för distriktstrafikledningarna, kom me därför att tills vidare i huvudsak åvila den centrala flygsäkerhetsledningen. Då dennas arbetsuppgifter härigenom komme att öka, vore det nödvändigt att komplettera personalstyrkan. Detta borde ske genom att två av de förste trafikledarna placerades till tjänstgöring därstädes. De båda övriga förste trafikledarna borde tagas i anspråk för att reglera och samordna den militära och civila flygtrafiken vid Stockholm och Göteborg samt placeras till tjänstgöring vid Svea flygflottilj respektive Göta flygflottilj. Genom beslut den 19 mars 1948 har Kungl. Maj:t medgivit att de fyra förste trafikledarbefattningarna tills vidare få disponeras på sätt chefen för flygvapnet föreslagit. Yad sålunda förekommit har synts mig böra anmälas för riksdagen.

Gällande personalförteckning upptager tillhopa 38 befattningar för trafikledare i Ce 22, 2 vid varje flygflottilj (motsvarande). Genom beslut den 12 september 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att för trafikledarpersonalen må tillämpas en befordringsgång, som omfattar lönegraderna Cg 14, Cg 17, Ce 19 och Ce 22.

Försvarskommittén har föreslagit, att trafikledarorganisationen förstärkes med 1 trafikledare vid varje flottilj (motsvarande), och till stöd härför anfört i huvudsak följande.

För att kunna hjälpligt lösa de arbetsuppgifter, som ankomme på den civila trafikledarpersonalen, hade det blivit nödvändigt att dels i betydande utsträckning taga ut övertidstjänstgöring av denna personal, dels så vitt möjligt vore utnyttja flygande personal i trafikledartjänst. Att regelmässigt taga ut övertid i stor utsträckning av trafikledarpersonalen vore ej lämpligt, eftersom den hårda belastningen kunde medföra minskad vaksamhet och noggrannhet. Kostnaderna för övertidsersättning bleve dessutom betydande. Att utnyttja flygande personal i trafikledartjänst vore ej heller lämpligt, då den nödvändiga kontinuiteten i denna betydelsefulla tjänst härvid ej kunde upprätthållas och eftersom denna dubbeltjänstgöring menligt påverkade flygtjänstutbildningen. Att använda äldre flygande personal, som ej redan i unga år kunnat skolas för och under längre tid tjänstgöra i trafikledarbefattning, vore enligt vunna erfarenheter olämpligt. Med hänsyn till det anförda och då det kunde förutses, att den flygtekniska utvecklingen och den snabbt ökande civila flygverksamheten komme att ytterligare belasta trafikledarorganisationen, borde denna förstärkas på föreslaget sätt. Det borde framhållas att förbandens trafikledarorganisation — även efter en sådan förstärkning — vore knappt tilltagen i jämförelse med motsvarande organisation vid de civila flygplatserna.

Med hänsyn till angelägenheten av att trafikledarorganisationen kan fungera på ett för flygsäkerheten fullt tillfredsställande sätt anser jag mig böra tillstyrka försvarskommitténs förslag och förordar alltså att i personalförteckningen för nästa budgetår uppföras ytterligare 19 befattningar för trafikledare i Ce 22.

9—57i 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 209.

130 Kungl. May.ts proposition nr 209.

Väderleks tjäns ten.

Under rulbriken Väderlekstjänsten finnas i personalförteckningen för närvarande upptagna följande 'beställningar för meteorologer, nämligen 19 militärmeteorologer av 1. graden i Ce 23, 43 militärmeteorologer av 2. graden i Ce 22 och 23 militärmeteorologer av 3. graden i Ce 19. Vidare äro under förevarande rubrik upptagna befattningar för 5 väderlekstekniker i Ce 15, 8 tekniska biträden i Ce 11, 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 38 tekniska biträden i Ce 8.

I enlighet med de av statsmakterna godkända grunderna för tjänsteförteckningsrevision inom försvaret bör tjänstebenämningen för samtliga här avsedda meteorologbeställningar ändras till meteorolog.

Med beaktande av vad i försvarspropositionen anförts bör antalet befattningar för meteorologer i Ce 19 minskas med 4.

I försvarspropositionen bär föreslagits, att vid flygstabens väderleksavdelning skola tillkomma 3 meteorologassistenter och 2 tekniska biträden. Befattningarna böra tillkomma från och med nästa budgetår. Jag förordar, att meteorologassistenterna placeras i Ce 16 och de tekniska biträdena i Ce 8.

Vid envar av flygvapnets sex observationscentralstationer — väderleksstationen i Fårösund, som tillika fungerar som observationscentralstation, inräknad — finnas anställda 2 extra ordinarie och 1 extra biträde för skrivoch kontorsgöromål. Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen iför flygvapnet framställt förslag om att bereda ifrågavarande extra biträden extra ordinarie anställning. I anledning av förslaget torde å personalförteckningen för nästa budgetår böra beräknas 3 befattningar för skriv- och kontorsgöromål för varje observationscentralstation. Till följd av ett i försvarspropositionen omnämnt beslut om indragning av väderleksstationen i Fårösund kan ökningen av antalet befattningar för skriv- och kontorsgöromål begränsas till 3.

I anslutning till det anförda skulle under rubriken Väderlekstjänsten i personalförteckningen för nästa budgetår upptagas följande befattningar, nämligen 19 meteorologer i Ce 23, 43 meteorologer i Ce 22, 19 meteorologer i Ce 19, 3 meteorologassistenter i Ce 16, 5 väderlekstekniker i Ce 15, 8 tekniska biträden i Ce 11, 16 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 40 tekniska biträden i Ce 8.

Flygvapnets centrala skolor.

Under rubriken Underofficers-, signal- och tekniska skolorna äro i personalförteckningen för innevarande budgetår uppförda befattningar för, bland andra, 1 konstruktör av 2. klass i Ce 24, 1 ritare av 1. klass i Ce 19 och 1 förste montör i Ce 16, vilkas innehavare tjänstgöra såsom lärare i tekniska ämnen. Dessa befattningar överfördes från och med den 1 juli 1947 till avlöningsanslag från sakanslag. Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 201) anförde jag, att jag i avvaktan på prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas förslag icke för det dåvarande var beredd taga ställning till frågan

131 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

angående lönegradsplaceringen av de båda förstnämnda befattningarna. Jag förordade därför att för dessa uppfördes extra ordinarie befattningar i de för dem då gällande lönegraderna MEo 21 (Ce 24) och MEo 15 (Ce 19). Jag förutsatte därvid, att Kungl. Maj:t, på sätt redan skett i fråga om den lägre befattningen, vid behov skulle äga besluta om högre löneställning i extra- eller arvodesanställning.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att ifrågavarande tre befattningar antingen förenas med timarvoden enligt de grunder, som i sådant hänseende gälla för militära och civilmilitära lärare, eller inplaceras, konstruktören av 2. klass och ritaren av 1. klass i Ce 26 samt förste montören i Ce 18.

Civilförvaltningen har förordat, att de båda befattningarna i Ce 24 och Ce 19 utbytas mot befattningar i lönegrad Ce 27 med tjänstebenämningen lärare i tekniska ämnen och att befattningen för förste montör utbytes mot en befattning för yrkeslärare i Ce 19.

För egen del är jag åtminstone för närvarande icke beredd tillstyrka högre lönegradsplacering för de båda förstnämnda befattningarna än i Ce 24. Tjänstebenämningen för befattningarna bör vara driftingenjör. Däremot kan jag godtaga civilförvaltningens förslag om att utbyta befattningen för förste montör mot en befattning för yrkeslärare i Ce 19.

I gällande personalförteckning äro vidare för underofficers-, signal- och tekniska skolorna uppförda befattningar för, bland andra, 1 kontorist i Ce 12, avsedd för den för skolorna gemensamma kassaavdelningen, och 1 garageförman i Ce 11. I enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar jag, att dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas till Ce 13 respektive Ce 12.

För skolorna ha för innevarande budgetår upptagits 4 befattningar för skrivoch kontorsgöromål, 1 vid varje skola och 1 gemensam. Civilförvaltningen har föreslagit, att för skolorna inrättas ytterligare 3 extra ordinarie befattningar för skriv- och kontorsgöromål, två i utbyte mot extra dylika biträden vid skolornas intendenturförråd och centralexpedition. Den tredje biträdesbefattningen avses för förenämnda kassaavdelning. I anledning av förslaget räknar jag med att 3 nya befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål skola tillkomma från och med nästa budgetår.

För närvarande finnas å personalförteckningen för ifrågavarande skolor uppförda 5 befattningar för vaktmästare i Ce 9, 1 vid varje skola och 2 gemensamma. De sistnämnda tjänstgöra såsom portvakter. Chefen för flygvapnet har föreslagit att ytterligare 1 vaktmästarbefattning inrättas för bestridande av portvaktssysslor. Flygvapenchefen har därvid anfört, att för närvarande vakttjänstgöring under omkring 72 timmar per vecka måste utföras av elever vid skolorna. Då eleverna dessutom regelbundet måste deltaga i städning av förläggningslokaler m. m., bleve denna vakttjänstgöring betungande och störande för utbildningsarbetet.

Civilförvaltningen har biträtt förslaget om att förstärka skolornas vaktmästarpersonal med ytterligare en befattningshavare men förordat, att denne

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

tills vidare anställes såsom extra tjänsteman. För egen del är jag emellertid beredd tillstyrka att i personalförteckningen för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål uppföres ytterligare 1 vaktmästarbefattning i Ce 9.

Flygkadettskolan.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att 1 av flygkadettskolans 6 vaktmästarbefattningar i Ce 9 ombildas till förste vaktmästarbefattning i Ce 11. I likhet med civilförvaltningen biträder jag detta förslag.

Flygkrigshögskolan.

I enlighet med ett av chefen för flygvapnet, med tillstyrkan av civilförvaltningen, framställt förslag räknar jag med att vid flygkrigshögskoian skall tillkomma 1 befattning för kanslibiträde i Ce 11. Yid statberäkningen i det föregående har jag räknat med att härigenom en kaptensbeställning skall kunna inbesparas.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap, ha beräknats till förslagsvis 5 270 000 kronor. För nästa budgetår uppskattar jag medelsbehovet under anslagsposten enligt i det föregående angivna grunder till förslagsvis 7 900 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade befattningshavare, vilka för innevarande budgetår upptagits till förslagsvis 212 500 kronor, uppskattar jag med ledning av belastningen under innevarande budgetår till 100 000 kronor.

Övrig extra personal. För budgetåren 1940/48 har under flygvapnets avlöningsanslag funnits upptagen en särskild delpost för bestridande av avlöningskostnaderna för viss kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet av denna personal har varit att med hänsyn till rådande knapphet på militärt utbildad personal under den pågående utbyggnaden av flygvapenorganisationen frigöra dylik personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För budgetåret 1947/48 har för ändamålet beräknats ett belopp av 800 000 kronor, avsett för 131 befattningshavare i expeditionstjänst. Enligt ett av Kungl. Maj:t den 13 februari 1948 meddelat beslut äro emellertid ifrågavarande befattningshavare sedan den 1 april detta år anställda såsom tjänstemän i följande befattningar, nämligen såsom kasernföreståndare i Cg 17, förrådsmästare i Cg 16, expeditionsföreståndare i Cg 15 samt såsom biträden för skriv- och kontorsgöromål med avlöningsförmåner enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång. För nästa budgetår beräknar jag det erforderliga antalet dylika tjänstemän till 20 i Cg 17, 19 i Cg 16, 19 i Cg 15 samt 31 biträden för skriv- och kontorsgöromål, tillhopa 89 tjänstemän. Kostnaderna för avlöning av personalen i fråga uppskattar jag till i runt tal 550 000 kronor.

133 Kungl. May.ts proposition nr 209.

Med avlöning från delposten till övrig extra personal må enligt Kungl. Maj ds medgivande för innevarande budgetår såsom extra tjänstemän finnas anställda högst 60 hjälptekniker. Anställandet av ifrågavarande hjälp tekniker, vilka rekryteras bland elever från civila yrkesskolor och bland ynglingar som erhållit motsvarande utbildning eller praktik, avser att vid vissa flottiljer pröva denna väg för rekrytering av de från och med innevarande budgetår nyinrättade flygteknikerbeställningarna.

I anslutning till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört angående fullföljande av dessa försök räknar jag även för nästa budgetår med ett behov av högst 60 hjälptekniker. Den nu gällande löneställningen för hjälpteknikerna, Cg 12 (tidigare MExlO), bestämdes ursprungligen med utgångspunkt i att flygtekniker skulle hänföras till Ca 14. Flygteknikerbeställningarna ha emellertid sedermera enligt förslag i propositionen 1947: 130 hänförts till Ca 12, varför gällande löneställning för hjälptekniker måste anses för hög. Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 202) förutsatte jag också, att frågan om löneställningen för ifrågavarande befattningshavare skulle omprövas med beaktande av den i propositionen föreslagna löneställningen för flygteknikerna. Jag anser att en placering av hjälpteknikerna i Cg 10 är tillfyllest och utgår från att denna lönegrad tillämpas för hjälptekniker som nyanställas. Medelsbehovet för avlöning av hjälptekniker under nästa budgetår beräknar jag till 350 000 kronor.

För avlöningar till annan extra personal än här angivits beräknar jag ett belopp av 600 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under delposten till övrig extra personal skulle således utgöra (550 000 + 350 000 + 600 000 =) 1 500 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal ha för innevarande budgetår anvisats förslagsvis 296 000 kronor. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 300 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för viss extra personal m. m. uppgår således till (100 000 + 1 500 000 + 300 000 =) i runt tal 1 900 000 kronor (nu 1 350 600 kronor).

Fänrikar.

Medel böra för nästa budgetår beräknas för avlönande av dels de fänrikar, som antagits år 1947, dels ock för dem, som beräknas komma att bli antagna våren 1948 och våren 1949. För de år 1947 antagna, 41, bör lön beräknas för en tid av nio och en halv månader, för de våren 1948 antagna, 34, för hela budgetåret, och för de våren 1949 antagna, 46, för en tid av två och en halv månader.

Kostnaderna för löner till nu nämnd personal beräknar jag för nästa budgetår till i runt tal 450 000 kronor. Flygtillägg och andra särskilda avlöningsförmåner beräknas draga en kostnad av i runt tal 250 000 kronor. Sammanlagda medelsbehovet utgör således för nästa budgetår (450 000 + 250 000 =) 700 000 kronor (nu 960 000 kronor).

134 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 209.

Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 44 000 kronor för arvoden till 9 flygläkare av 2. graden. I försvarspropositionen har antalet dylika läkare i enlighet med förslag av försvarskommittén beräknats till 26 vid genomförd personalorganisation. Med beaktande av föreliggande möjligheter att rekrytera dylika befattningar beräknar jag för nästa budgetår 9 nya befattningar. Det sammanlagda antalet arvoden till flygläkare av 2. graden skulle alltså utgöra 18.

Medelsbehovet under förevarande post för nästa budgetår beräknar jag till i runt tal 88 000 kronor.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 14 600 kronor för kontant ersättning till 40 musikelever. Med hänsyn till den av mig vid anmälan av försvarspropositionen förordade ändrade musikorganisationen bör antalet musikelever minskas med 8 till 32. Med beaktande av de i försvarspropositionen och under punkt 2 i det föregående förordade ändrade grunderna för ersättning till musikelever beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår till 22 000 kronor.

Civila lärare.

Kostnaderna för arvoden till civila lärare vid flygvapnet under nästa budgetår beräknar jag till 223 000 kronor (nu 347 000 kronor).

Personalvårdsassistenter.

För arvoden till deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för innevarande budgetår i förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar upptagits ett belopp av 17 100 kronor. Motsvarande kostnader för nästa budgetår torde böra bestridas från förevarande delpost. Med beaktande av de av mig vid anmälan av försvarspropositionen förordade ändrade grunderna för arvoden till personalvårdsassistenter upptager jag här ett belopp av i runt tal 43 000 kronor.

Mobiliseringslottor.

Under delposten Tillfälligt anställd personal har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 1 500 kronor för arvode till en representant för lottaöverstyrelsen i flygledningen (mobiliseringslotta). Såsom av det föregående framgår har i försvarspropositionen föreslagits, att en extra ordinarie befattning skall inrättas vid flygstaben för handläggning av lottaärenden. Härigenom bortfaller behovet av medel för nyssnämnda arvode. I stället beräknar jag med beaktande av vad som anförts i försvarspropositionen angående organisationen av luftbevakningen ett belopp av 5 000 kronor för arvoden till mobiliseringslottor vid vissa flygflottiljer m. m. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att med beaktande av motsvarande spörsmål inom de övriga försvarsgrenarna besluta om arvodesgnmderna.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (7 200 000 + 7 900 000 +

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 135

1 900 000 + 700 000 + 88 000 + 22 000 + 223 000 + 43 000 + 5 000 =) i runt tal 18 000 000 kronor.

Vad i det föregående anförts är — på sätt hittills gällt — att betrakta endast som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av i runt tal 5 250 000 kronor (nu 2 140 000 kronor).

I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. till 45 400 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 3 600 000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1948/49 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till''avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........................................ kronor 21 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar, förslagsvis .............. » 1 200 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 150 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............................ » 18 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 5 250 000

Summa kronor 46 300 000

Särskilda uppbär dsmed,el:

Pensionsmedel, förslagsvis ........ kronor 900 000

Nettoutgift kronor 45 400000

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 45 400 000 kronor.

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

[19] Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 142) ...................... kronor 660 000

1948/49 (departementschefens förslag) ............ » 750 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 660 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har pa förslag av chefen för flygvapnet beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till oförändrat belopp, 660 000 kronor.

Departementschefen. Mot anslagsberäkningen har jag intet annat att erinra än att anslagsbeloppet med hänsyn till höjda kollektivavtalslöner torde böra uppräknas med 90 000 kronor till 750 000 kronor. Jag får således hemställa, att Kungl. Ma.j:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

[20.] Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 143) .................... kronor 3 000 000

1948/49 (departementschefens förslag)............ » 3 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 108) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till 2 780000 kronor, varvid ämbetsverket tillämpat enahanda beräkmngsgrunder som angivits under arméns motsvarande anslag.

Departementschefen. I propositionen nr 207 med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga har beträffande flygvapnet föreslagits, att nuvarande anordning, enligt vilken de värnpliktiga fullgöra 12 månaders tjänstgöring i en följd, tills vidare i huvudsak bibehålies.

Vid anmälan av arets statsverksproposition (bil. 6, s. 2) har jag räknat med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning icke skola anordnas under nästa budgetår.

Med utgångspunkt i den tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga, varmed jag enligt vad sålunda anförts räknar för nästa budgetår, och med beaktande av de förbättrade förmåner för värnpliktiga, som jag vid anmälan av försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 föreslagit, beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslag för nämnda budgetår till i runt tal 3 500 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 500 000 kronor och föran ledes helt av förbättringen av de värnpliktigas ekonomiska förmåner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 137

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

[21.] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 160) .................... kronor 873 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1330 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 873 000 kronor.

Efter närmare utredning av det faktiska medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för innevarande budgetår, i avlöningsstaten upptagen till 625 000 kronor, har Kungl. Maj:t den 24 oktober 1947 medgivit, att posten må överskridas med högst 10 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har i sina medelsäskanden för nästa budgetår inledningsvis framhållit, bland annat, att de forskningsfrågor, som för närvarande bearbetades vid forskningsanstalten och som såvitt nu kunde bedömas syntes vara av avgörande betydelse för vårt försvar, vore många och svåra. En förutsättning för att anstalten på effektivaste sätt skulle kunna bidraga till lösandet av föreliggande forskningsuppgifter vore i första hand att tillräckliga medel ställdes till förfogande härför. Med hänsyn, bland annat, till vikten av kontinuitet i arbetet vore det vidare erforderligt att genom att inrätta nya befattningar öka möjligheterna för forskningsanstalten att förvärva och behålla högkvalificerade forskare. Visserligen hade anstalten hittills för vissa specialuppgifter använt sig av experter vid andra vetenskapliga institutioner och så komme om möjligt att ske även i fortsättningen. Denna utväg kunde dock icke anlitas i önskvärd utsträckning, enär även forskningen vid universitet, högskolor och industrilaboratorier vore överhopad med frågor som väntade på sin lösning. Ansträngningar gjordes emellertid att ytterligare vidga det givande utbyte mellan den militära och civila forskningen, som hittills förekommit. För att kunna fullfölja sin verksamhet i planerad omfattning stode forskningsanstalten det oaktat inför nödvändigheten att anställa ytterligare forskningspersonal. Härvid mötte emellertid, till följd av att antalet ordinarie och extra ordinarie befattningar vore ringa i förhållande till den erforderliga personaluppsättningen, stora svårigheter att i konkurrens med annan verksamhet förvärva dylik personal. De förändringar beträffande personalorganisationen, som forskningsanstalten nu föresloge, syftade till att giva anstalten möjlighet att övervinna dessa svårigheter och att giva personalorganisationen en sådan stadga, att kontinuiteten i arbetet i möjligaste mån kunde vidmakthållas.

Såsom chef för forskningsanstaltens kansli tjänstgör innehavaren av den

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

å anstaltens personalförteckning uppförda kamrerarbefattningen i Ca 27. Å kansliet tjänstgör därjämte, bland andra, en kontorist i Ce 13, som handhar kassagöromålen vid anstalten.

Forskningsanstalten har föreslagit, att kamrerarbefattningen utbytes mot en befattning för byrådirektör i Ca 29. Till stöd för förslaget har anförts, i huvudsak, att kamreraren, som inom anstalten ensam representerade den administrativa och kamerala sakkunskapen, hade så maktpåliggande och ansvarsfulla arbetsuppgifter att en högre löneställning vore motiverad Med hänsyn till befattningens karaktär borde tjänstebenämningen vara byrådirektör.

Vidare har forskningsanstalten anfört, att kontoristens löneställning med hänsyn till det ansvar fullgörandet av kassagöromålen medförde måste anses alltför låg. Forskningsanstalten föresloge, att kontoristbefattningen utbyttes mot en ordinarie befattning för kassör i Ca 15.

Forskningsanstalten har vidare föreslagit, att för avdelning 1 inrättas 3 nya befattningar för laborator i högst lönegrad Cp 9, avsedda en för oorganisk kemi, en för organisk kemi och en för planeringsarbeten, samt 1 befattning för förste forskningsingenjör i Ce 29 och 1 befattning för forskningsingenjör i Ce 27.

För avdelning 2 har forskningsanstalten föreslagit inrättande av ytterligare 2 befattningar för laborator i högst lönegrad Cp 9, den ene för tjänstgöring som chef för instrumentsektionen och den andre, med specialutbildning i teoretisk fysik, för utförande av för olika forskningsuppgifter erforderliga teoretiska utredningar och beräkningar.

Forskningsanstalten har vidare föreslagit, att för avdelning 2 nyinrättas befattningar för 1 förste forskningsingenjör i Ce 29 och 3 forskningsingenjörer

1 Ce 27.

Beträffande avdelning 3 har forskningsanstalten föreslagit, att ytterligare

2 befattningar för laborator i högst lönegrad Cp 9 inrättas, avsedda den ene för elektronikforskningen och den andre för att leda bearbetningen av radiostyrningsmetoder.

Därjämte har forskningsanstalten föreslagit, att för avdelning 3 nyinrättas befattningar för 4 förste forskningsingenjörer i Ce 29 och 4 forskningsingenjörer i Ce 27.

Forskningsanstalten har vidare i detta sammanhang avgivit förslag till reglering av anställningsformerna för viss vid anstalten arvodes- och kontraktsanställd personal. Sålunda har anstalten föreslagit, att 4 forskarbefattningar med arvoden från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal motsvarande lön i högst 9 lönegraden, löneplan 2, utbytas mot laboratorsbefattningar i högst lönegrad Cp 9. Därjämte borde inrättas följande befattningar för personal, som för närvarande vore kontraktsavlönad med utnyttjande av anslaget till viss forskningsverksamhet, nämligen 2 laboratorer i högst lönegrad Cp 9, 3 förste forskningsingenjörer i Ce 30, 1 förste forskningsingenjör i Ce 29 och 3 forskningsingenjörer i Ce 27. En av de nu

139 Kungl. May.ts proposition nr 209.

ifrågavarande båda laboratorsbefattningarna i högst lönegrad Cp 9 vore avsedd för befattningshavare, som för närvarande tjänstgjorde som chef för instrumentsektionen vid avdelning 2, varför vid bifall till forskningsanstaltens i det föregående omnämnda förslag om att inrätta en laboratorsbefattning för chefen för denna sektion det med förevarande omreglering sammanhängande ytterligare behovet av laboratorsbefattningar kunde minskas med 1.

Slutligen har forskningsanstalten föreslagit, att de för närvarande i personalförteckningen uppförda forskningsassistentbefattningarna i Ce 29 och Ce 27 i enlighet med de av statsmakterna beslutade grunderna för tjänsteförteckningsrevisionen erhålla tjänstebenämningarna förste forskningsingenjör respektive forskningsingenjör. Anstalten har vidare framhållit, att enligt grunderna för tjänsteförteckningsrevisionen de i personalförteckningen uppförda 2 befattningarna för forskningsassistenter i Ce 25 borde nedflyttas till Ce 24 och avföras ur förteckningen. Nedflyttningen borde emellertid anstå intill dess nuvarande innehavare av befattningarna vunne befordran eller avginge ur tjänst.

Forskningsanstalten har med beaktande av vad sålunda föreslagits beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till 1 370 000 kronor. Härvid har anstalten emellertid utgått från att lönekostnaderna för viss lägre löneplansplacerad personal skulle, liksom nu är fallet, bestridas från anslaget till viss forskningsverksamhet.

Försvarets civilförvaltning har tillstyrkt att kamrerarbefattningen i Ca 27 utbytes mot befattning i 29 lönegraden men har förordat tjänstebenämningen förste byråsekreterare för den nya befattningen. Civilförvaltningen har vidare tillstyrkt, att befattningen för kontorist i Ce 13 utbytes mot kassörsbefattning i Ca 15.

Förslaget om att inrätta förste forskningsingenjörsbefattningar i såväl 30 som 29 lönegraderna har civilförvaltningen ansett sig icke kunna biträda. Enligt ämbetsverkets uppfattning borde samtliga ifrågavarande befattningar hänföras till 29 lönegraden.

I likhet med forskningsanstalten har civilförvaltningen vidare förordat, att med frågan om nedllyttning av de båda forskningsassistentbefattningarna i Ce 25 får anstå så länge nuvarande innehavare av befattningarna kvarstå i desamma.

Statslcontoret har anfört, att ämbetsverket icke för närvarande vore berett förorda ändring av kamrerarens och kontoristens lönegradsplaceringar. Slutlig ställning till kamrerarens löneställning syntes icke böra tagas, förrän anstalten blivit till fullo utbyggd. I fråga om kontoristen borde i varje fall avvaktas utredningen rörande löneställningen för den högre biträdespersonalen.

Beträffande forskarpersonalen har statskontoret uttalat, att någon ökning av antalet pensionsberättigande laboratorsbefattningar icke borde medgivas för närvarande. Statskontoret har i detta sammanhang erinrat om att forskare vid flygtekniska försöksanstalten erhölle arvode motsvarande lönegrad Ce 32.

I övrigt har statskontoret icke funnit anledning till annan erinran mot forskningsanstaltens förslag till personalförändringar än att, därest nya be-

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

fattningar för förste forskningsingenjörer avsåges böra inrättas, samtliga dessa borde hänföras till 29 lönegraden.

Statens lönenämnd har beträffande förslaget om att utbyta kamrerarbefattningen i Ca 27 mot en byrådirektörsbefattning i Ca 29 framhållit, att sistnämnda lönegrad syntes ligga högre än vad som gällde för motsvarande befattningar vid ett flertal andra statliga myndigheter. Med hänsyn till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna och särskilt i betraktande av att bland de kamerala uppgifterna inginge förvaltningen av det betydande forskningsanslaget ville lönenämnden likväl icke framställa erinran mot att befattningen hänfördes till 29 lönegraden. Lönenämnden kunde däremot icke tillstyrka, att tjänstebenämningen ändrades till byrådirektör.

I övrigt har lönenämnden icke haft annat att erinra mot de av forskningsanstalten förordade lönegradsplaceringarna än att lönenämnden beträffande förslaget om att använda 30 lönegraden för vissa befattningar såsom förste forskningsingenjör ifrågasatt huruvida icke i stället 29 lönegraden borde tillämpas.

Departementschefen. Forskningsanstaltens förslag att utbyta kamrerarbefattningen i Ca 27 mot en befattning i Ca 29 är jag icke för närvarande beredd tillstyrka. I likhet med statskontoret anser jag vidare, att resultatet av pågående utredning rörande löneställningen för den högre biträdespersonalen bör avvaktas innan ställning tages till förslaget om utbyte av kontoristbefattningen i Ce 13 mot befattning i högre lönegrad.

Såsom framgår av vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört beträffande forskningsanstalten finner jag det i likhet med anstalten erforderligt med en viss utökning av antalet pensionsberättigande befattningar för forskningspersonal. I nuvarande ekonomiska läge måste emellertid återhållsamhet iakttagas vid inrättandet av dylika befattningar. Jag är därför icke beredd tillstyrka, att för nästa budgetår inrättas nya pensionsberättigande befattningar i den utsträckning forskningsanstalten föreslagit. Med beaktande härav föreslår jag, att nya befattningar inrättas för 2 laboratorer, 5 förste forskningsingenjörer och 5 forskningsingenjörer. Yidare torde laboratorsbefattningar böra inrättas för de 4 forskare, som för närvarande åtnjuta arvoden motsvarande lön i högst 9 lönegraden, löneplan 2. Ytterligare befattningar böra, i den utsträckning forskningsanstalten föreslagit, inrättas för personal, som för närvarande är kontraktsavlönad med utnyttjande av anslaget till viss forskningsverksamhet. Av denna anledning böra tillkomma 2 befattningar för laborator, 4 för förste forskningsingenjör och 3 för forskningsingenjör.

Avlöningskostnaderna för sistnämnda personal böra i samband härmed överföras till förevarande anslag.

I enlighet med vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört vid behandlingen av frågan om försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet böra vidare vid forskningsanstalten inrättas ytterligare befattningar för 1 laborator samt — i utbyte mot 2 medicinska assistenter, den ene med arvode från förevarande anslag motsvarande lön enligt Ca 25 och den andre

141 Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

med arvode från sakanslag motsvarande lön enligt Ce 27 — 2 forskningsläkare. Då den förstnämnde av de nuvarande assistenterna innehar beställning såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, bär jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag föreslagit, att en dylik beställning indrages.

Vid anstalten skulle således tillkomma följande högre befattningar, nämligen 9 för laborator, 9 för förste forskningsingenjör, 8 för forskningsingenjör och 2 för forskningsläkare. Av laboratorerna böra 3 givas ordinarie anställning i högst Cp eller Cr 9 och de övriga 6 hänföras till Ce 31. Samtliga befattningar för förste forskningsingenjör torde, på sätt i flera remissyttranden påyrkats, böra placeras i Ce 29. För forskningsingenjörer och forskningsläkare bör avses Ce 27. Bestämmelserna i gällande avlöningsreglemente torde möjliggöra, att nuvarande befattningshavare vid övergång till de nya tjänsterna icke komma att lida löneminskning.

Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen erfordras för den försvarsmedicinska forskningen vissa befattningar i lägre löneställning. Den kommitté, som utarbetat organisationsförslaget i ämnet, har föreslagit, att för ifrågavarande uppgifter inrättas befattningar för 1 tekniker i Ce 15, 2 laboratoriebiträden i Ce 13, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål och 1 djurskötare med ett årsarvode av 1 800 kronor. Mot beräkningen av personalbehovet har jag icke funnit anledning till erinran, och jag beräknar i det följande medel under förevarande anslag för anställande av ifrågavarande personal med de av kommittén föreslagna löneställningarna. Jag förutsätter emellertid beträffande lönegradsplaceringen av de tekniska medhjälparna, att tillsättningen av personalen sker så, att pågående utredning angående löneställningen för laboratoriebiträden m. fl. icke föregripes.

De befintliga befattningarna för forskningsassistenter i Ce 29 och Ce 27 böra såsom forskningsanstalten föreslagit i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen erhålla tjänstebenämningarna förste forskningsingenjör respektive forskningsingenjör. I enlighet med forskningsanstaltens förslag böra vidare de två forskningsassistentbefattningarna i Ce 25 i mån av vakanser utbytas mot dylika befattningar i Ce 24. Bestämmelse härom torde böra fogas till personalförteckningen.

Såsom av det föregående anförts har forskningsanstalten utgått från att lönekostnaderna för viss löneplansplacerad personal alltjämt skola bestridas av anslaget till viss forskningsverksamhet. De avsedda lönekostnaderna äro avsevärda och uppgå för närvarande till icke mindre än omkring 1,2 miljoner kronor per år. Med hänsyn till att det här är fråga om sa gott som enbart lägre teknisk personal ifrågasätter jag icke nu någon ändring beträffande sättet för bestridandet av ifrågavarande lönekostnader.

Liksom jag i det föregående förutsatt beträffande personal ur marinen torde även ur de övriga försvarsgrenarna, inom ramen för föreslagna personalstater, personal i erforderlig omfattning få avdelas för tjänstgöring vid forskningsanstalten.

Med beaktande av det anförda beräknar jag på sätt framgår av förslaget till avlöningsstat anslaget för nästa budgetår till 1 330 000 kronor. Anslags-

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

höjningen i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 457 000 kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och 12 % rörligt tillägg skulle emellertid sistnämnda anslag ha uppgått till 939 000 kronor. Kostnadsökningen i förhållande till detta belopp utgör 391 000 kronor och föranledes delvis av att vissa avlöningskostnader, som nu bestridas från anslaget till viss forskningsverksamhet, föreslås skola utgå av förevarande anslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta att å personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt skola — med uteslutande av befattningar för 4 forskningsassistenter i lönegrad Ce 29 och 11 forskningsassistenter i lönegrad Ce 27 — uppföras befattningar för 3 laboratorer i högst lönegrad Cp eller Cr 9, 6 laboratorer i lönegrad Ce 31, 13 förste forskningsingenjörer i lönegrad Ce 29, 19 forskningsingenjörer och 2 forskningsläkare i lönegrad Ce 27;

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........................................ kronor 246 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattning, förslagsvis ........................ » 8 200

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .............................. » 11200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 930 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 140 100

Summa kronor 1 335 500

Särskilda upphör dsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 5 500

JS ettoutgift kronor 1 330 000

dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 330 000 kronor.

[22.] Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 162) ...................... kronor 126 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) ............ » 186 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 124) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 126 000 kronor.

143 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Försvarets forskningsanstalt har räknat med en höjning av medelsanvisningen med 36 000 kronor till 162 000 kronor. Av höjningen belöpa 4 000 kronor på sjukvård, 5 000 kronor på reseersättningar m. m. och 27 000 kronor på övriga expenser. Beträffande medelsbehovet för sistnämnda ändamål har forskningsanstalten anfört bland annat följande.

Det ökade medelsbehovet syntes, bortsett från prisstegringar, i första hand få tillskrivas den omfattning verksamheten erhållit. Det låge i öppen dag, att i samma mån som utbyggandet av anstalten fortskrede och verksamheten i samband därmed tilltoge i omfång, jämväl behovet av expenser måste öka. En ytterligare orsak till att medelsbehovet stegrats vore anstaltens förläggningsförhållanden. Anstalten vore sålunda för närvarande inhyst i lokaler belägna på icke mindre än åtta olika platser i Stockholm eller dess omgivningar. Hur förläggningen än vore ordnad vore det emellertid av vikt, att möjlighet förefunnes att i största möjliga utsträckning tillgodose sådana utgiftsändamål, som kunde verka främjande på verksamheten. Medelsbehovet för expenser hade beräknats med utgångspunkt härifrån och på grundval av företagna undersökningar rörande kostnaderna under sistlidet budgetår.

Departementschefen. Omkostnaderna vid forskningsanstalten under innevarande budgetår ha visat sig uppgå till väsentligt högre belopp än som för budgetåret anvisats under förevarande anslag. Kungl. Maj:t har också efter framställning av forskningsanstalten genom beslut den 2 april 1948 medgivit, att anslagsposten till reseersättningar och delposten till övriga expenser må överskridas med högst 2 000 respektive 50 000 kronor. I samband diirmed har Kungl. Maj:t tillika föreskrivit, att ett mot överskridandena svarande belopp under anslaget till viss forskningsverksamhet skall förbehållas Kungl. Maj:ts disposition. Jag anser mig böra räkna med att utgifterna under berörda anslagspost och delpost under nästa budgetår komma att bli lika stora som under innevarande budgetår, såvitt avser de ändamål som nu tillgodoses av posterna.

Under förevarande anslag böra vidare beräknas medel för kostnader för den under föregående punkt berörda försvarsmedicinska forskningen vid forskningsanstalten. Den kommitté, som utrett hithörande spörsmål, har beräknat medelsbehovet härför, såvitt avser förevarande anslag, till 5 000 kronor, av vilket belopp 2 000 kronor belöpa på resekostnader och 3 000 kronor på övriga expenser. Mot denna beräkning har jag intet att erinra,

Då jag anser tillfyllest att höja anslagsposten till sjukvård med 3 000 kronor, beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag till (126 000 + 2 000 + 50 000 + 5 000 + 3 000 =) 186 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 60 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 186 000 kronor.

[23.] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 162) .................... kronor 3 850 000

1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 3 550 000

144 Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Yiss forskningsverksamhet förbudgetåret 1948/49 beräkna ett reservationsanslag av 3 150 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har, efter samråd med bland andra överbefälhavaren, framlagt beräkningar rörande medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1948/49.

Då ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke kan lämnas till statsrådsprotokollet, får jag beträffande detaljerna i medelsberäkningen hänvisa till handlingarna i ärendet. Av beräkningarna inhämtas, att kostnaderna för forskningsverksamheten för nästa budgetår uppskattats till 6 140 000 kronor. På anförda skäl har emellertid forskningsanstalten föreslagit, att medelsanvisningen för nästa budgetår begränsas till 4 200 000 kronor.

Departementschefen. Med hänsyn till vetenskapens och teknikens snabba utveckling på de områden, som beröra försvaret, får det framförallt med hänsyn till planläggandet av försvarets materielanskaffning anses vara synnerligen angeläget att det forskningsarbete, för vilket kostnaderna bestridas från detta anslag, fortsättningsvis kan bedrivas i oförminskad omfattning. Erforderliga medel böra därför anvisas för ändamålet. Emellertid torde medelsanvisniugen kunna begränsas något i förhållande till vad forskningsanstalten äskat. Med hänsyn till den reservation å anslaget, som numera kan beräknas finnas vid utgången av innevarande budgetår, bör medelsbehovet kunna nedräknas med 200 000 kronor. I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av propositionen 1948:126 (s. 20) kan medelsbehovet under förevarande anslag ytterligare nedräknas med 215 000 kronor, motsvarande de beräknade kostnaderna för en kemisk-teknisk försöksanläggning, som tidigare avsetts skola uppföras med anlitande av medel under förevarande anslag för innevarande budgetår men som nu föreslagits skola i stället bekostas av medel under kapitalbudgeten för nästa budgetår. Vidare bör medelsbehovet därutöver nedräknas med i runt tal 50 000 kronor, vilket belopp enligt vad jag anfört under föregående punkt förbehållits Kungl. Maj:ts disposition i anledning av överskridande av omkostnadsanslaget för innevarande budgetår. Då jag i det föregående uppräknat sistnämnda anslag för nästa budgetår med motsvarande belopp, böra ytterligare 50 000 kronor avdragas från det av anstalten äskade anslaget till viss forskningsverksamhet. Den förstärkning av den extra ordinarie personalen, som jag under punkt 21 föreslagit, bör föranleda minskad belastning å förevarande anslag. Jag uppskattar denna minskning av medelsbehovet under anslaget till 180 000 kronor. Av skäl som framga av nästa punkt kan anslaget slutligen nedräknas med vtterligare 200 000 kronor.

Å andra sidan tillkomma vissa utgifter för försvarsmedicinsk forskning. Sålunda beräknas kostnaderna för den forskning, som avses skola bedrivas vid forskningsanstalten, till 100 000 kronor, varav 40 000 kronor för anskaffning och underhåll av apparater, maskiner, verktyg och inventarier

145 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

samt GO 000 kronor för materialier ock andra omkostnader. Vidare bör under anslaget beräknas ett belopp av 154 000 kronor för kostnaderna i övrigt för den försvarsmedicinska forskningen. Av detta belopp belöpa i runt tal 14 000 kronor på ökade omkostnader för medicinska forskningsrådet, 20 000 kronor på arvoden och ersättningar för särskilda utredningar samt 120 000 kronor på expertis och forskning vid olika institutioner ävensom på stipendier för försvarsmedicinska studier utomlands. Ersättning för utredningar bör kunna utgå, oavsett om dessa utföras av medicinska forskningsrådet eller eu subkommittés egna ledamöter eller av andra experter. Av beloppet 120 000 kronor böra liögst 30 000 kronor få användas till resestipendier.

T enlighet med vad jag sålunda anfört beräknar jag anslaget till viss forskningsverksamhet för nästa budgetår till (4 200 000—200 000—215 000 50 000—50 000—180 000—200 000+100 000 + 154 000 =) 3 559 000 kronor, eller i avrundat tal 3 550 000 kronor. Anslagsminskningen utgör 300 000 kronor. I likhet med det för innevarande budgetår anvisade anslaget bör det sålunda föreslagna anslaget fördelas efter bestämmande av Kungl. Maj:t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 3 550 000 kronor.

[24.j Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag. I propositionen 1944: 293 angående inrättande av försvarets forskningsanstalt redogjordes för försvarets forskningsnämnds beräkningar av de engångskostnader — förutom byggnadskostnader — som skulle uppkomma i samband med den nya forskningsanstaltens inrättande (s. 59). Kostnadsberäkningarna slutade på ett belopp av 585 000 kronor.

Vid anmälan av detta spörsmål i propositionen 1944:293 anförde min företrädare i ämbetet, att de av forskningsnämnden beräknade engångskostnaderna, förutom byggnadskostnaderna, bleve i viss mån beroende av omfattningen av det byggnadsprogram, som komme att slutligt fastställas. Det förutsattes emellertid, att ifrågavarande kostnader skulle kunna minskas med åtminstone 35 000 kronor till 550 000 kronor. För budgetåren 1945/46 och 1946/47 ha sedermera för ändamålet anvisats två reservationsanslag, vartdera å 275 000 kronor.

I skrivelse den 19 mars 1948 har försvarets forskningsanstalt anfört, att ifrågavarande anslag till engångsanskaffning av utrustning numera förbrukats, varför det vore erforderligt, att ytterligare medel anvisades. De tidigare anvisade anslagen hade beräknats för en institution av avsevärt mindre omfattning än den forskningsanstalten sedermera erhållit. Anskaffningskostnaderna hade vidare blivit högre än man år 1944 kunnat räkna med. Därest de provisoriska lokaler, som avsåges för anstalten, skulle kunna förses med för verksamheten erforderlig utrustning, syntes ytterligare minst 200 000 kronor

10—57i 4» liihang till riksdagens protokoll 1948. I sand. Nr 209.

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

böra ställas till förfogande. Anstalten hemställde, att ett reservationsanslag å sagda belopp måtte anvisas. Vid bifall därtill kunde reservationsanslaget till viss forskningsverksamhet minskas i motsvarande mån.

För budgetåret 1944/45 har anvisats ett reservationsanslag av 30 000 kronor till utrustning av ett köldlaboratorium, ursprungligen avsett för försvarsväsendets kemiska anstalt. Anslaget står numera till forskningsanstaltens disposition.

Forskningsanstalten har i skrivelse den 26 november 1947 anmält, att kostnaderna för laboratoriets utrustning med hänsyn till inträffade prisstegringar numera kunde beräknas till 40 000 kronor, samt hemställt, att ytterligare 10 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

Departementschefen. Då det ansetts angeläget att bedriva forskningsarbetet inom försvaret med största möjliga intensitet, har forskningsanstalten under de senaste åren utbyggts i väsentligt större omfattning än som vid dess tillkomst förutsattes. Då vidare en icke oväsentlig prisstegring på senare tid inträtt, ha de anslag, som anvisats för engångsanskaffning av utrustning för anstalten, visat sig otillräckliga, och ytterligare medelsanvisning är därför erforderlig. Mot anstaltens nu framlagda medelsäskande har jag icke funnit anledning till erinran. Jag förutsätter dock, att uppkommande merkostnader för utrustning av köldlaboratorium skola kunna bestridas inom ramen för det äskade beloppet, 200 000 kronor. På sätt forskningsanstalten förutsatt bär jag vid beräkningen under föregående punkt av anslaget till viss forskningsverksamhet beaktat det nu framlagda anslagsäskandet.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

[25.] Försvarets brevskola: Avlöningar, förslagsanslag. Vid anmälan av försvarspropositionen har jag biträtt ett av försvarskommittén framlagt förslag, att en för försvaret gemensam skola, försvarets brevskola, inrättas för att handhava korrespondensundervisning inom försvaret. Medel för bestridande av utgifterna för skolans fasta organisation och av kostnaderna för sådana studiekurser, som skola begagnas av personal ur alla försvarsgrenar, torde böra anvisas under särskilda för brevskolan uppförda förslagsanslag — ett för avlöningar och ett för omkostnader — vilka lämpligen böra uppföras under särskild rubrik efter försvarets läroverks anslag under fjärde huvudtiteln. Kostnaderna för kurser, som utarbetas för enskilda försvarsgrenar, böra bestridas från vederbörliga övningsanslag.

Brevskolans personal har enligt försvarspropositionen beräknats skola bestå av 1 chef i Ma 10 eller Md 9, 1 löjtnant (militär lärare) i Md 7, tre civila lärare i Ce 24 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Till chefen

Iiungl. Maj:ts proposition nr 209. 147

för skolan kar förutsatts skola utgå sedvanligt tilläggsarvode med 1440 kronor per år.

Med dessa utgångspunkter beräknar jag brevskolans avlöningsanslag på sätt framgår av följande förslag till avlöningsstat till 75 000 kronor. För omkostnader bör i enlighet med försvarskommitténs beräkningar upptagas ett belopp av 30 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle således utgöra 105 000 kronor. Jag får erinra, att kostnaderna för den för närvarande provisoriskt organiserade arméns brevskola för innevarande budgetår beräknats till 80 000 kronor, i vilket belopp dock icke ingå kostnader för avlöningar till militär personal.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarets brevskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Beställning Lönegrad

1 chef ............................................ Ma 10 el. Md 9

1 löjtnant .................................................... Md 7

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets brevskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 21600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t................................ » 1 440

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 43 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 8 960

Summa kronor 75 000

dels ock till Försvarets brevskola: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

[26.] Försvarets brevskola: Omkostnader, förslagsanslag. Under åberopande av vad jag anfört under föregående punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets brevskola: Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens fjärde huvudtitel, varom slutliga äskanden framlagts i de i annat sammanhang anmälda propositionerna nr 157 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1948/49 m. in. och nr 208 angående

14-8 Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948/49 m. m.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 159) skulle fjärde huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1948/49 vid bifall till vad däri föreslagits uPPgå till 736 418 500 kronor. Vid bifall till de här berörda förslagen skulle slutsummau ökas med (506 396 000 — 471 380 000 =) 35 016 000 kronor till (736 418 500 + 35 016 000 =) 771 434 500 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erland Kock.

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

149 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

.4.

Vissa särskilda frågor.

1. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret............................

2. De värnpliktigas penningbidrag ......................................

3. Tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret ........................

4. Provisorisk lönereglering för viss civilmilitär läkar* och veterinärpersonal ................................................................

5. Auditörsinstitutionen vid försvaret....................................

6. Vissa befattningar vid marinverkstäderna ............................

Sid.

23 B. Anslagsberäkningar.

7. Fortiflkationsförvaltningen: Avlöningar................................

8. » : Omkostnader ............................

9. Arméförvaltningen: Avlöningar........................................

10. Flygförvaltningen: Avlöningar ........................................

11. Försvarsstaben: Avlöningar............................................

12. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........................

13. » : Avlöningar till viss arbetarpersonal..........................

14. » : Avlöningar m. m. till värnpliktiga ..........................

15. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........................

16. » : Avlöningar till viss arbetarpersonal ........................

17. » : Avlöningar m. m. till värnpliktiga..........................

18. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.....................

19. » : Avlöningar till viss arbetarpersonal ....................

20. » : Avlöningar m. m. till värnpliktiga......................

21. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar..............................

22. » » : Omkostnader ..........................

23. » » : Viss forskningsverksamhet ............

24. » » : Engångsanskaffning av viss utrustning

25. Försvarets brevskola: Avlöningar......................................

26. » » : Omkostnader ..................................

93 116 118 118 136

147 Sammanställning.