angående klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

1 Nr 240.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar; given Stockholms slott den 8 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

Den 17 maj 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning rörande ändrade grunder för klassificering av trafik-

1 llihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 240.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

anstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar ävensom avgiva de förslag till klassificering av verkens trafikanstalter, till vilka utredningen kunde föranleda. Med stöd av bemyndigandet tillkallade jag den 22 maj 1946 såsom sakkunniga kanslirådet O. A. Berger, tillika ordförande, byråcheferna G. A. Hultman och S. G. Wold samt överinspektören H. E. Oredsson. De sakkunniga, som antogo benämningen 1946 års klassificeringskommitté, avgåvo den 22 december 1947 betänkande i ämnet (SOU 1947: 78). I betänkandet sammanfattar kommittén de viktigare synpunkter och förslag, som kommittén framfört, i följande sju punkter.

1. Klassificeringen bör i största möjliga utsträckning ske efter samma principer vid de tre verken. På grund av arbetsuppgifternas olikhet är det emellertid icke möjligt att åstadkomma ett fullt enhetligt klassificeringssystem.

2. För allmänna klassificeringar bör icke i förväg fastställas någon viss periodicitet. Ändring av en trafikanstalts klass eller av grunderna för klassificeringen bör kunna ske, när övertygande skäl därtill föreligga. Urvalet av trafikfaktorer bör vara sådant, att verksstyrelserna och personalen kunna årligen följa utvecklingen. Kommittén har medtagit endast sådana faktorer, vilkas storlek kan utläsas ur befintlig statistik.

3. Kommittén föreslår, att nuvarande klass 4 samt vid postverket och statens järnvägar nuvarande klass 1 A slopas. De trafikanstalter, som tillhöra dessa klasser, föreslås fördelade på övriga klasser efter rörelsens storlek. Vidare föreslår kommittén, att en ny högsta klass inrättas två lönegrader ovanför den nuvarande högsta klassen.

4. De hittills använda klassbeteckningarna föreslås utbytta mot numren på de lönegrader, i vilka föreståndarna för vederbörande trafikanstalter äro placerade. Vidare föreslår kommittén, att klassbeteckningarna utgå ur föreståndarbefattningarnas benämning samt att tjänstetitlarna överpostmästare och överinspektör utbytas mot postmästare respektive stationsinspektor.

5. I fråga om de föreståndartjänster, vilkas antal bestämmas av Kungl. Maj :t, böra verksstyrelserna givas samma befogenhet, som för närvarande tillkommer dem beträffande andra tjänster, d. v. s. att inom ramen av fastställd personalstat vidtaga utbyten. Motsvarande befogenhet synes böra av riksdagen utverkas för Kungl. Maj :t beträffande de tjänster, vilkas antal bestämmas av riksdagen.

6. Till grund för kommitténs fördelning av trafikanstalterna på de olika klasserna ha legat för varje verk uppgjorda poänglistor, i vilka anstalterna ordnats efter fallande poäng. Fördelningen har skett efter erfarenhetsmässig bedömning. Sedan ungefärliga gränslinjer uppdragits på poänglistorna, ha trafikanstalterna inom gränsområdena ägnats närmare studium. Resultaten av fördelningen redovisas genom uppräkning av de anstalter, som enligt kommitténs förslag böra hänföras till de skilda klasserna.

7. Kostnaderna för genomförande av kommitténs förslag uppgå för år räknat till 320 000 kronor och fördela sig med 107 000 kronor på postverket, 52 000 kronor på telegrafverket och 161 000 kronor på statens järnvägar.

Kunffl. Maj.ts proposition nr 240.

3 Kommittén har under utredningsarbetets fortgång haft överläggningar med representanter för Postmästareföreningen, Posttjänstemännens förening, Svenska postmannaförbundet, Sveriges poststationsföreståndareförening, Kvinnliga telegraf personalens förening, Svenska telegraf tjänstemännens förening, Statens järnvägars befälsförbund, Svenska järnvägarnas kontorspersonal- och arbetsledareförbund samt Svenska järnvägsmannaförbundet.

Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av generalpoststyrelsen den 27 januari 1948, telegrafstyrelsen den 12 januari 1948, järnvägsstyrelsen den 28 januari 1948 och statens lönenämnd den 27 februari 1948.

Vad kommittén föreslagit anser jag mig böra tillstyrka med den jämkning allenast, som föranledes av vad järnvägsstyrelsen anfört beträffande tre i förslaget ingående trafikanstalter.

Kommitténs allmänna synpunkter.

Kommittén erinrar inledningsvis, att allmän klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar senast ägt rum år 1938. Denna byggde på förslag av 1936 års klassificeringskommitté. I avvaktan på ny allmän klassificering har en provisorisk klassificering verkställts år 1946.

Klassificeringens praktiska syfte är att få fram ett underlag för bestämmande av föreståndarnas lönegradsplacering. Det gäller därför i första hand att finna ett siffermässigt uttryck för rörelsens omfattning vid de olika anstalterna. Detta anser kommittén liksom tidigare böra ske genom att utvälja och poängsätta vissa för trafikarbetet representativa faktorer, i det följande benämnda trafikfaktorer. Det sammanlagda poängtalet uträknas därefter för envar anstalt och anstalterna ordnas i storleksordning efter fallande poäng. Med ledning av den sålunda erhållna poängserien och efter erfarenhetsmässig bedömning fördelas anstalterna på skilda klasser.

Kommittén anför därefter i huvudsak följande.

Enhetligt klassificeringssystem för de tre verken. Eltersom lönerna äro enhetligt reglerade vid de tre verken, ligger den frågan nära till hands, huruvida icke ett enhetligt system skulle kunna användas vid klassificeringen av verkens trafikanstalter. Kunde så ske, skulle uppenbarligen vissa fördelar vinnas. Erinras må exempelvis, att post-, telegraf- och järnvägsanstalterna på samma ort ofta äro och även måste bli placerade i olika klasser. Förståelsen härav skulle givetvis underlättas, om ett enhetligt system tillämpats vid klassificeringen.

Enligt kommitténs mening bör klassificeringen i största möjliga utsträckning ske enligt samma principer vid de tre verken. Kommittén har emellertid funnit, att ett fullt enhetligt klassificeringssystem tyvärr icke kan åstadkommas, enär arbetsuppgifterna vid de tre verken äro alltför olika. Valet av trafikfaktorer och poängsättningen av dessa har därför måst ske med hänsyn till varje verks speciella förhållanden i fråga om arbete och organisation.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Klassificeringarnas periodicitet. Tidigare räknade man med att en allmän översyn av trafikanstalternas klassificering skulle ske med bestämda intervaller. Vid 1938 års klassificering framlades icke något förslag i sådan riktning. Det uttalades dock, att allmänna revisioner av klassindelningen som regel icke borde ske med kortare mellanrum än fem år.

I praktiken har någon regelbundenhet på detta område icke kunnat upprätthållas. Allmänna revisioner ha kommit till stånd då så efter framställning av vederbörande verksstyrelser ansetts påkallat.

Enligt kommitténs mening finns icke anledning att i strid mot gjorda erfarenheter fasthålla vid tanken på viss i förväg fastställd periodicitet. En sådan måste för övrigt ur flera synpunkter betraktas såsom olämplig.

Enligt hittills tillämpad ordning ha grunderna för klassificeringen kunnat ändras endast vid klassificeringstillfällena. Härigenom har uppkommit en i och för sig önskvärd stabilitet. Man har emellertid samtidigt förlorat möjligheten att under en klassificeringsperiod vidtaga sådana ändringar, som av ett eller annat skäl kunna vara nödvändiga eller önskvärda, t. ex. till följd av att en ny rörelsegren tillkommit eller en viss rörelsegren fått ändrad betydelse. Man bör ej heller bortse från det förhållandet, att en periodisk omprövning av klassificeringssystemet kan tänkas innebära en frestelse att vid klassificeringstillfällena begagna den möjlighet, som då erbjuder sig och som icke förrän om åtskilliga år återkommer, till att genomföra sådana ändringar av grunderna, beträffande vilka man eljest skulle ha iakttagit större försiktighet.

Hittillsvarande praxis har vidare inneburit, att föreståndartjänsternas lönegradsplacering som regel upptagits till omprövning endast vid klassificeringstillfällena. Detta har lett till att en av sakliga skäl betingad förbättring av en föreståndartjänsts lönegradsplacering måst uppskjutas i avvaktan på nästa allmänna klassificering. På grund härav ha föreståndartjänsterna kommit i en sämre ställning än övriga tjänster, vilkas inplacering på löneskalan kan omprövas, så snart behov därav uppstår. Å andra sidan har en sakligt motiverad nedflyttning i klass av en trafikanstalt — även vid inträffande vakans på föreståndarbefattningen — måst uppskjutas. Det sistnämnda innebär en onödig kostnad för statsverket.

Kommittén har sålunda kommit till den uppfattningen, att någon i förväg fastställd periodicitet icke bör ifrågakomma. Detta innebär, att kommittén med fullföljande av de tankegångar, som kommo till uttryck vid 1938 års klassificering, accepterar det faktiska förhållandet, att periodiciteten icke kunnat tillämpas i praktiken.

Det förutsättes härvid, att de trafikfaktorer, som utvalts såsom representativa för arbetet på en trafikanstalt, skola ingå i klassificeringen, så länge arbetsuppgifterna i fråga finnas kvar och äro av betydelse för värdesättningen av anstalterna. Nya faktorer böra icke införas i systemet, såvida icke nya väsentliga uppgifter tillkommit. Vidare bör poängsättningen av trafikfaktorerna bibehållas oförändrad, så länge arbetsformerna, de organisatoriska betingelserna och förhållandena i övrigt äro oförändrade. Detta inne-

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

bär med andra ord, att grunderna för klassificeringen icke böra ändras utan att starka skäl därtill föreligga. Behovet av sådana ändringar bör i första hand prövas av respektive verksstyrelser, på eget initiativ eller efter förslag från personalorganisationerna. Frågan bör därefter underställas statens lönenämnd, som vid framställning från visst verk undersöker konsekvenserna beträffande de övriga verken.

Urvalet av trafikfaktorer bör ske så, att möjlighet skapas för verksstyrelserna och för personalen att årligen följa utvecklingen på hithörande område. För att nå detta syfte bar kommittén medtagit endast sådana trafikfaktorer, vilkas storlek kan utläsas ur befintlig statistik, d. v. s. statistik som föres av andra skäl än för klassificeringsändamål.

Såsom förut antytts åsyftar kommitténs förslag bl. a. att åstadkomma likställighet mellan föreståndare för trafikanstalt och innehavare av tjänst, vars lönegradsplacering kan omprövas närhelst så finnes påkallat. Detta får emellertid i den praktiska tillämpningen icke leda till en favorisering av föreståndartjänsternas innehavare. Så skulle ske, om varje överskridande av en tidigare tillämpad klassgräns skulle medföra uppflyttning i klass. Vid sidan av poängberäkningen hör städse göras en erfarenhetsmässig prövning, huruvida sådana bestående förhållanden föreligga, att höjning eller sänkning i klass bör ske. Det bör i detta sammanhang beaktas, att varje statens tjänsteman måste anses skyldig att inom skäliga gränser utan anspråk på uppflyttning i lönegrad underkasta sig den ökade arbetsbörda, som till följd av vederbörande verks normalt fortgående utveckling pålägges honom.

Nuvarande klasser. De nu förekommande klasserna samt föreståndartjäns ternas nuvarande lönegradsplacering framgå av följande tablå.

Utanför klassificeringen falla sedan gammalt vissa större förvaltnings enheter vid telegrafverket, vilka tidigare benämnts huvudstationer.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Såsom framgår av tablån äro telegraf kommissarietjänsterna av klass 6 och 5 placerade en lönegrad högre än närmast motsvarande stationsmästartjänster vid postverket och statens järnvägar. Detta har sin grund bl. a. däri, att ifrågavarande anstalter äro organiserade på samma sätt som telegrafverkets övriga centralstationer, d. v. s. ha underlydande områden, samt att för innehav av dessa tjänster kräves fullständig telegrafutbildning motsvarande lägst fordringarna för anställning som telegrafexpeditör.

Borttagande av vissa klasser. Befordran inom var och en av föreståndarkarriärerna vid respektive verk medför i flertalet fall uppflyttning minst två lönegrader. Så är ock i allmänhet fallet vid befordran till de ifrågavarande karriärerna.

I följande fall erhålles dock uppflyttning endast en lönegrad:

1) vid befordran till föreståndartjänst av klass 4 (Ca 22), som i regel sker inom postverket från förste postassistent (Ca 21), inom telegrafverket från förste telegrafassistent (Ca 21) och inom statens järnvägar från förste stationsskrivare (Ca 21),

2) vid befordran till föreståndartjänst av klass 3 (Ca 23) från Ca 22.

3) vid befordran inom postverket och statens järnvägar till föreståndartjänsl av klass 1 A (Ca 28) från Ca 27 samt

4) vid befordran inom postverket och statens järnvägar till överpostmästare respektive överinspektör (Ca 29) från Ca 28.

Inom de grupper av föreståndare, som omfatta stationsmästarna vid postverket och statens järnvägar samt telegraf kommissarierna av klass 6 och 5, medför alltså befordran i samtliga fall en uppflyttning av minst två lönegrader. Inom de karriärer, som omfatta lönegraderna Ca 21—Ca 29, är befordringsgången däremot ojämn, i det att befordran i vissa fall medför uppflyttning två lönegrader och i andra fall endast en lönegrad.

Den nuvarande ordningen med ett relativt stort antal klasser inom de sistnämnda karriärerna har visat sig leda till att byte av föreståndare sker mycket ofta vid ifrågavarande anstalter. Dessa täta ombyten av föreståndare kunna uppenbarligen icke vara till fördel vare sig för verken eller för personalen. Förutom de påtagliga olägenheter, som alltför täta föreståndarbyten innebära ur tjänstens synpunkt, medföra bytena avsevärda kostnader för staten i form av flyttningsersättningar och omplaceringstraktamenten m. m. För personalen äro ofta återkommande flyttningar mindre önskvärda, särskilt när befordran innebär uppflyttning endast en lönegrad. I sistnämnda fall uppväger nämligen den högre lönen ej alltid nackdelarna av förflyttningen.

Med hänsyn till de olägenheter för både verk och personal, som det nuvarande antalet klasser och den nu gällande lönegradsplaceringen av föreståndartjänsterna sålunda medföra, anser kommittén, att trafikanstalterna av klass 4 (Ca 22) samt vid postverket och statens järnvägar trafikanstalterna av klass 1 A (Ca 28) böra utgå. De trafikanstalter, som för närvarande tillhöra dessa klasser, böra fördelas på övriga klasser alltefter rörelsens

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

storlek. Härigenom skulle vid normal befordran till ifrågavarande karriärer och vid all befordran inom karriärerna uppflyttning ske minst två lönegrader. Genom att slopa förestånöartjänsten i Ca 28 vid postverket och statens järnvägar, till vilken någon motsvarighet icke finns vid telegrafverket, vinnes dessutom en ökad likformighet mellan de tre verken.

En ny högsta klass. Ehuru stor återhållsamhet städse iakttagits beträffande uppflyttning av trafikanstalter till den nuvarande högsta klassen, har denna kommit att bliva mycket heterogent sammansatt. Kommittén har ingående prövat frågan om dessa trafikanstalters placering i klass och därvid kommit till den uppfattningen, att trafikarbetet på några av de största anstalterna numera nått en sådan storlek, att det måste anses skäligt och rättvist att en ny högsta klass inrättas. I enlighet med den förut förordade principen om två lönegraders skillnad mellan föreståndartjänsterna inom de olika karriärerna föreslås, att föreståndare för trafikanstalt inom denna högsta klass placeras i Ca 31.

Förslaget om en föreståndartjänst i sistnämnda lönegrad kan för post- och telegrafverkens del genomföras utan att några organisatoriska svårigheter uppkomma. För statens järnvägars del leder däremot förslaget till att föreståndaren blir placerad en lönegrad över sin närmaste förman, förste trafikinspektören (Ca 30). Kommittén har för sin del räknat med att de förste trafikinspektörer, som beröras av kommitténs förslag, böra givas en förbättrad löneställning. I avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande statens järnvägars organisation böra de tilldelas förordnande i högre lönegrad.

Postexpeditioner av klass 8 och 9. Dylika postexpeditioner ha funnits sedan den 1 juli 1923. Först år 1938 medtogos de vid klassificeringen.

Kommittén kan icke finna, att någon olägenhet skulle behöva uppstå genom att dessa postexpeditioner, i överensstämmelse med vad som tidigare varit fallet, lämnades utanför den för kommunikationsverken gemensamma klassificeringen. De trafikanstalter vid statens järnvägar, som närmast motsvara ifrågavarande postexpeditioner, ingå icke i klassificeringen och någon ändring härutinnan har icke ifrågasatts.

Enligt kommitténs mening är det rationellt och i god överensstämmelse med nutida strävan till decentralisering att icke vidare betunga statsmakterna med dessa relativt små trafikanstalters klassificering. Denna angelägenhet synes med fördel kunna överlåtas åt generalpoststyrelsen.

Kommittén föreslår alltså, alt postexpeditionerna med föreståndare i lägre lönegrad än Ca 16 icke vidare medtagas i de för kommunikationsverken gemensamma klassificeringarna.

Ändrade benämningar. Det nuvarande systemet med klassbeteckningarna i nummerföljd medför, att i vissa fall klassnumren måste ändras, om någon klass tillkommer eller utgår. Detta anser kommittén vara mindre rationellt

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

och föreslår, att som beteckning på en trafikanstalts klass i stället användes numret på den lönegrad, i vilken föreståndartjänsten är placerad. I stället för postexpedition av klass 7, 6 och 5 skulle alltså användas benämningarna postexpedition av klass 16, 18 och 20, postkontoren skulle benämnas postkontor av klass 23, 25, 27, 29 och 31. På motsvarande sätt skulle förfaras beträffande telegrafverket och statens järnvägar. Vid en sådan ordning föranleder tillkomsten eller slopandet av en klass icke ändring i beteckningen för övriga klasser. Dessutom erhålles en klassbeteckning, som samtidigt direkt anger föreståndartjänstens lönegradsplacering.

Vad föreståndarbefattningarnas benämning angår föreslår kommittén, att klassbeteckningarna utgå och att befattningarna benämnas vid postverket stationsmästare (Ca 16, 18, 20) och postmästare (Ca 23, 25, 27, 29, 31) samt motsvarande beträffande telegrafverket och statens järnvägar. En konsekvens härav blir, att de nuvarande benämningarna överpostmästare och överinspektör försvinna. Kommittén anser nämligen i likhet med 1936 års klassificeringskommitté, att dessa benämningar äro missvisande, enär de trafikanstalter, som tjänstemännen i fråga förestå, i organisatoriskt hänseende icke skilja sig från övriga större anstalter vid respektive verk. De nuvarande innehavarna av tjänstetitlarna överpostmästare och överinspektör böra dock bibehållas vid dessa titlar.

Föreslagna klasser. Kommitténs förslag beträffande antalet klasser och föreståndartjänsternas lönegradsplacering framgår av följande tablå.

Telegrafkommissarietjänst i Ca 19 (nuvarande klass 6) har icke medtagits, enär kommitténs förslag icke upptager några telegrafstationer i häremot svarande klass 19. Enligt vad som från telegrafstyrelsen inhämtats räknar man där med att om framdeles nya centralstationer inrättas, dessa redan från början komma att vara av sådan storlek, att lägre placering än i klass 21 icke kan ifrågakomma.

9 Kungi. Maj.ts proposition nr 240.

Befogenhet för verksstyrelse att i vissa fall ändra trafikanstalts klass. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 februari 1945 har järnvägsstyrelsen hemställt att vid uppkommande vakans få genom omflyttning i mån av behov disponera det i personalstaten medgivna antalet stationsmästarbefattningar i dåvarande lönegraderna A 12, A 14 och A 16 utan att behöva underställa Kungl. Maj :ts prövning frågan om till vilken klass en viss station skall vara hänförd. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 november 1945 har järnvägsstyrelsen upprepat denna sin framställning.

Allmänna lönenämnden framhöll i utlåtande häröver den 18 december 1945, att vissa skäl syntes tala för den föreslagna anordningen. Det kunde emellertid ifrågasättas, om ej generalpoststyrelsen borde erhålla ett motsvarande bemyndigande beträffande postexpeditionerna. Spörsmålet syntes lönenämnden lämpligen kunna upptagas till behandling i samband med utredningen angående ändrade klassificeringsgrunder.

Den ifrågasatta anordningen innebär, att vederbörande verksstyrelse skulle äga vidtaga höjning i klass av viss anstalt, om detta kombineras med samtidig sänkning i klass av annan anstalt. Antalet föreståndarbefattningar i de olika klasserna enligt fastställd personalstat skulle således icke härigenom ändras.

Kommittén har funnit, att det begärda bemyndigandet skulle medföra en smidigare och mera rationell ordning än den nuvarande. Bemyndigandet bör gälla ej blott de nämnda befattningarna utan alla föreståndartjänster i högst Ca 23 vid samtliga tre verk. Det bör gälla även vid byte mellan sådan föreståndartjänst i högst nämnda lönegrad, som ingår i denna klassificering, och föreståndartjänst, som ligger utanför klassificeringen, t. ex. byte vid statens järnvägar mellan stationsmästartjänst och tjänst som föreståndare för trafikplats.

Vidare anser kommittén, att föreståndartjänst i högst Ca 23 bör, i likhet med vad som gäller beträffande övriga tjänster inom ifrågavarande lönegrader, kunna genom beslut av verksstyrelse utbytas mot föreståndartjänst i lägre lönegrad utan samtidig höjning i klass av annan anstalt.

Det förutsättes, att verksstyrelserna i här berörda frågor överlägga med vederbörande personalorganisationer.

Vidare förordar kommittén, att Kungl. Maj :t utverkar motsvarande befogenheter gentemot riksdagen i vad avser befattningar i högre lönegrad än Ca 23.

Kommitténs förslag till klassificering

av trafikanstalterna.

Inledning. Kommitténs klassificeringsförslag bygger på 1946 års trafiksiffror. Det har nämligen synts kommittén angeläget att till grund för klassificeringen välja trafiksiffror, som ligga klassificeringstillfället så nära som möjligt. Härtill kommer att 1946 utgör det första hela fredsåret.

Kommittén har i avvaktan på 1946 års trafiksiffror poängberäknat trafikanstalterna på grundval av 1945 års siffror. Det har kunnat konstateras, att

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 240-

en klassificering på det ena eller andra årets trafiksiffror skulle leda till i stort sett samma resultat.

Vid beräkningarna har varje trafikfaktor upptagits med två decimaler. Avrundning till helt tal har gjorts i slutsumman.

Såsom i det föregående antytts har fördelningen av anstalterna på de olika klasserna skett med ledning av de uppgjorda poänglistorna och efter erfarenhetsmässig bedömning. Kommittén har under arbetets gång rådgjort med de tjänstemän inom respektive verksstyrelser, som besitta ingående sakkunskap på ifrågavarande område, samt med distriktsbefälet.

Sedan på poänglistorna uppdragits ungefärliga gränslinjer mellan de olika klasserna, har ett närmare studium ägnats de anstalter, vilkas poängtal ligga på eller i närheten av dessa gränser. I mera svårbedömbara fall har kommittén genom besök på platsen förskaffat sig en klarare uppfattning om föreståndarens arbete och dettas svårighetsgrad.

Anstalter, vilkas rörelse är av speciell natur och beträffande vilka en poängberäkning efter de allmänt tillämpade grunderna icke ger ett tillfredsställande underlag för bedömningen, ha placerats i klass med hänsyn till det särskilda ansvar och de särskilda arbetsuppgifter, som påvila föreståndaren.

Där i vissa hänseenden speciella krav måste ställas på en anstalts föreståndare, har detta förhållande, vilket icke kommer till uttryck i poängsättningen, såtillvida påverkat förslaget, att vederbörande anstalt i vissa fall placerats en klass högre än som skulle följa av poängtalet.

Ä andra sidan har stark återhållsamhet iakttagits i fråga om sådana anstalter, vilkas poängtal i och för sig motivera en uppflyttning i klass men där rörelsen är av mera ensidig karaktär eller förenklad och underlättad av särskilda förhållanden. Avvikelser från poängföljden i nedåtgående riktning ha vidare företagits i sådana fall, där rörelsen under år 1946 konstaterats vara större än normalt på grund av alltjämt kvarstående krisförhållanden. Försiktigheten bjuder att beträffande sistberörda anstalter låta med en av poängtalet motiverad höjning i klass anstå i avvaktan på rörelsens vidare utveckling.

Vid postverket och telegrafverket, där trafikarbetet i stort sett är i stadig tillväxt och nedgång i en anstalts rörelse som regel förekommer endast i samband med organisatoriska förändringar (nyinrättande och indragning av anstalter), ha avvikelserna från poängföljden kunnat göras relativt fåtaliga.

Vid statens järnvägar åter, där rörelsen av kända skäl är mera konjunkturkänslig och fluktuerande, har det under årens lopp visat sig, att oavlåtliga omkastningar i stationernas inbördes ordningsföljd förekomma. Väd förut sagts rörande ensidighet i vissa anstalters rörelse har också vid statens järnvägar tillämpning i högre grad än vid de övriga verken. Då det med hänsyn till det stora antal anstalter vid statens järnvägar, som ingå i klassificeringen, icke är möjligt att undersöka förhållandena i sådant avseende vid varje särskild anstalt, har det befunnits nödvändigt att vid sidan av po-

11 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

ängberäkningen införa en kompletterande regel. Denna innebär, att en anstalt skall för att hänföras till klassificerad station ha att besörja person-, gods- och posttrafik i sådan omfattning, att summan av poängen för faktorerna biljetter, resgods, gods, godsvagnar, omlastning, gemensam allmän tjänst, uppbörd, posttjänst och biltrafik jämte motsvarande poäng från underlydande platser uppgår till minst 10. Anstalt, för vilken nämnda summa uppgår till lägst 10 och högst 14, placeras en klass lägre än den anstalten skulle tillhöra, om hänsyn tages enbart till totalpoängen.

Vidare har vid statens järnvägar, i syfte att undvika ett stort antal höjningar och sänkningar i klass, vilka måhända snart nog måste återgå, i avvaktan på den fortsatta trafikutvecklingen den regeln tillämpats, att station, vars poängtal befinner sig i gränsområdet mellan två klasser, tills vidare bibehålies i sin nuvarande klass eller vid uppflyttning placeras en klass lägre än poängtalet anger.

Grunder för poängberäkningen. Vid postverket ha följande faktorer medtagits vid poängberäkningen, nämligen personal, underlydande anstalter, avgående vanlig brevpost, avgående postabonnerade tidningar, ankommande vanlig brev- och tidningspost, värdeförsändelser m. m„ skatteanvisningar, uppbörd, penningförmedling och postdiligenstrafik, tillhopa 10 faktorer.

Vid telegrafverket äro faktorerna följande, nämligen personal, underlydande anstalter, telegraftrafik, rikstrafik, lokal- och landstrafik, täxeområden, automatik, telefonabonnemangsrörelsen, radiolicensrörelsen, nyanläggning och underhåll, arbetsorder samt uppbörds- och räkenskapsväsen, tillhopa 12 faktorer.

Vid statens järnvägar räknas med följande faktorer, nämligen säkerhetstjänst, tågutrustning, biljetter, resgods, gods, godsvagnar, omlastning, gemensam allmän tjänst, uppbörd, posttjänst, biltrafik, personal samt underlydande anstalter, tillhopa 13 faktorer.

Beträffande de olika faktorernas poängsättning torde här få hänvisas till betänkandet (s. 21—22, 28—29 och 31—33).

Fördelning av trafikanstalterna på olika klasser. Kommittén har i särskilda tabeller för de tre verken fördelat trafikanstalterna på de av kommittén föreslagna klasserna. I tabellerna angivas anstalternas sammanlagda poängtal. De anstalter, beträffande vilka föreslås ändring i klass, äro angivna med kursiv stil och med nuvarande klass inom parentes.

De tre tabellerna torde få såsom bilaga fogas härvid (Bilaga).

Beträffande postverket framhåller kommittén, att postdiligenstrafiken hittills praktiskt taget lämnats åsido vid klassificeringarna. Vederbörande postmästare ha i stället kompenserats genom särskild ersättning (gratifikation) med högst 400 kronor för år.

För närvarande trafikerar postverket ett 30-tal diligenslinjer med en sammanlagd längd av över 4 000 km. Vagnparken utgöres av 125 bussar och 13 lastbilar. Antalet postkontor med underlydande diligenslinjer uppgår till 14, varav 13 i Norrland.

I2 Kungl. Maj.-ts proposition nr 240.

Enligt kommitténs mening bör det hittillsvarande gratifikationssystemet avvecklas och diligenstrafiken medtagas vid poängberäkningen. Den omständigheten att endast relativt få postkontor ha underlydande diligenslinjer bör icke utgöra hinder för en sådan ändring, önskvärd likformighet skulle härigenom vinnas med statens järnvägar.

Kommittén framhåller vidare, att vid poängtalens fastställande förutsatts, att postexpeditionerna Stockholm 32 och Hammarbyhöjden utbytas mot postkontor, att postkontoren Limhamn och Göteborg It utbytas mot postexpeditioner och förläggas under postkontoren Malmö 1 respektive Göteborg 1, att postkontoren Malmberget, Höör och Lilla Edet utbytas mot postexpeditioner och med sina underlydande anstalter förläggas under postkontoren Gällivare respektive Eslöv och Trollhättan 1 samt att postkontoret Skänninge utbytes mot postexpedition och jämte poststationerna Appuna och Bjälbo förlägges under postkontoret Mjölby, medan kontorets övriga poststationer tillföras postkontoret Linköping 1.

Kostnadsberäkning. De årliga kostnadsökningarna vid genomförandet av kommitténs förslag har kommittén beräknat på följande sätt.

Postverket.

Kostnadsökning per år ca 139 000 kronor.

Nedflyttningar i klass. Antal

Från klass 2 till klass 23.................................. 3

» » 4 » » 20.................................. 6

» » 5 » » 18.................................. 3

» » 6 » > 16.................................. 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 240. 13

Från klass 6 till klass 13—11.............................. 2

» > 7 » 13—11.............................. 3

Summa 18

Kostnadsminskning per år ca 23 000 kronor.

Från kostnadsökningen böra avgå kostnaderna för av Kungl. Maj :t tidigare beslutade uppflyttningar i klass, vilka beräknas uppgå till ca 4 000 kronor, samt kostnaden för bortfallande gratifikationer till postmästare vid diligenspostkontor, ca 5 000 kronor.

Nettokostnadsökning per år ca 107 000 kronor.

Telegrafverket.

Uppflyttningar i klass. Antal

Från klass 1 A till klass 31............................... 3

» > 1 B » » 29............................... 6

» » 2 » » 27............................... 5

: > 3 » » 25..................... 17

» » 4 » > 23............................... 16

i »6 » » 21............................... 3

Summa 50

Kostnadsökning per år ca 54 500 kronor.

Nedflyttningar i klass. Antal

Från klass 4 till klass 21.................................. 4

Kostnadsminskning per år ca 2 500 kronor. Nettokostnadsökning per år ca 52 000 kronor.

Statens järnvägar.

Kostnadsökning per år ca 281 000 kronor.

Summa 282

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Nedflyttningar i klass. Antal

Från klass 1 A till klass 27............................... 1

t> »2 » » 23............................... 2

» » 4 > » 20............................... 16

» t> 5 » » 18............................... 19

» »6 d > 16............................... 19

» >6 > trafikplats............................. 2

» » 7 > » ............................. 46

Summa 105

Kostnadsminskning per år ca 120 000 kronor.

Nettokostnadsökning per år ca 164 000 kronor.

Kostnaderna för genomförande av kommitténs förslag uppgå alltså sammanlagt vid de tre verken till 320 000 kronor per år.

Utlåtandena.

Generalpoststyrelsen. Enligt styrelsens uppfattning äro de föreslagna ändringarna i vissa postmästartjänsters lönegradsplacering och i de nu gällande reglerna för postanstalternas klassificering väl grundade med hänsyn till de förändringar, som inträtt i postverkets rörelse sedan föregående allmänna klassificering. Postanstalternas fördelning på de skilda klasserna synes innebära en riktig värdering av föreståndarnas arbetsuppgifter och ansvar. Då de sakkunnigas förslag jämväl i övrigt synes lämpligt, får styrelsen ansluta sig till detsamma och förorda dess genomförande så snart så låter sig göra.

Förslaget innebär bland annat, att postdiligenstrafiken inräknas såsom klassificeringsfaktor, vilket tidigare icke varit fallet. Enligt Kungl. Maj :ts brev till styrelsen den 18 oktober 1935 äger styrelsen att, så länge postdiligenslinje icke ingår såsom faktor vid postkontorens klassificering, utbetala särskild ersättning (gratifikation) med högst 400 kronor för år till postmästare vid sådant postkontor, under vilket postdiligenslinje lyder. I och med förslagets genomförande skulle således styrelsens rätt att utdela dylik gratifikation bortfalla. Detta förhållande skulle emellertid innebära, att postmästarna vid sex postkontor med diligensrörelse, vilka postkontor enligt förslaget icke äro avsedda att höjas i klass, skulle få vidkännas en inkomstminskning, vilket enligt styrelsens uppfattning icke vore skäligt. Styrelsen hemställer därför om bemyndigande att till de postmästare, som vid tiden för förslagets eventuella genomförande förestå ifrågavarande sex postkontor, övergångsvis utbetala gratifikation på sätt tidigare skett så länge postmästarna kvarstå i de innehavda befattningarna.

Telegrafstyrelsen. Från styrelsens sida finnes icke något att erinra mot i betänkandet framlagda förslag, i vad desamma beröra telegrafverket. Styrelsen vill endast framhålla, att jämlikt beslut av styrelsen förvaltningen

15 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

av Hultfreds redovisningsområde kommer att överflyttas från Hultsfred till Vimmerby, räknat från och med den 16 januari 1948, från vilken tidpunkt områdets centralstation sålunda blir förlagd till sistnämnda ort.

Det synes styrelsen angeläget, att de ifrågasatta ändringarna i klassindelningen m. m. för telegrafverkets stationer komma till stånd snarast möjligt. Styrelsen får därför föreslå, att ändringarna — i den mån så låter sig göra med hänsyn till den prövning, som ankommer på riksdagen beträffande ordinarie befattningar i lägst Ca 24 — genomföras från och med den 1 juli 1948.

Järnvägsstyrelsen. Styrelsen har i stort sett icke något att erinra mot förslaget och de allmänna synpunkter, som de sakkunniga lagt till grund för detta. Särskilt vill styrelsen understryka vikten av att den föreslagna befogenheten för styrelsen att i vissa fall ändra trafikanstalts klass kommer till stånd. Genomförandet av detta förslag skulle nämligen i hög grad underlätta en anpassning av trafikanstalternas inplacering i klass efter den ofta snabbt fluktuerande trafiken och inträdande ändrade organisatoriska förhållanden m. m. Behov av sådana ändringar uppkommer numera i allt större utsträckning på grund av bland annat biltrafikens utveckling och organisation, förändringar i fråga om postgöromålens förenande med järnvägsgöromålen o. s. v.

De sakkunniga föreslå inrättandet av en ny högsta klass. Detta medför, såsom de sakkunniga framhållit, vissa olägenheter vid statens järnvägar. Därest en sådan högre klass införes vid post- och telegrafverken, vill styrelsen emellertid under de av de sakkunniga angivna förutsättningarna icke motsätta sig förslaget för statens järnvägars del. Dess genomförande torde dock få till följd att uppflyttning i lönegrad även av ett flertal andra tjänster måste äga rum.

Vad angår förslaget till klassificering av statens järnvägars trafikanstalter har styrelsen icke något att erinra mot de tillämpade grunderna för poängberäkningen. Beträffande inplaceringen i klass av de olika trafikanstalterna vid statens järnvägar föreslår styrelsen med hänsyn till inträdda, ändrade trafikförhållanden m. m. följande justeringar i de sakkunnigas förslag.

Bastuträsk (klass 23). De sakkunniga, som föreslagit bibehållande av denna station i klass 23 (nuvarande klass 3), ha utgått ifrån att 1946 års trafik inkluderade viss betydande kristrafik och ha ansett, att trafikutvecklingen borde avvaktas innan höjning i klass ägde rum. Sedan nu trafiksiffrorna för år 1947 föreligga, visar det sig emellertid, att den kristrafik, som funnits där och som försvunnit, i betydande grad ersatts med annan trafik, som enligt vad nu kan bedömas är av bestående art. På grund härav och med hänsyn till det höga poängtalet synes skäligt, att stationen redan nu hänföres till klass 25.

Vretstorp (klass 20). Trafiken vid platsen har visat sådan nedgång, att stationen bör hänföras till klass 18.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Vinnö (klass 18). Denna trafikanstalt, som hittills varit självständig trafikplats, kommer att förändras till expeditionsställe under Karpalunds station och bör sålunda utgå ur förslaget såsom klassificerad station.

Styrelsen hemställer, att klassificeringsförslaget genomföres från och med den 1 juli 1948.

Statens lönenämnd. Mot de i betänkandet angivna principerna för klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar har lönenämnden icke funnit anledning till erinran.

Lönenämnden har ej heller funnit anledning till erinran mot förslaget om inrättande av en ny högsta klass i 31 lönegraden. Beträffande de tre förste trafikinspektörer i Stockholm, Göteborg och Malmö, som beröras av förslaget, förordar lönenämnden, att de tills vidare tilldelas förordnande i 32 lönegraden. Några ytterligare förändringar synas — såsom kommittén jämväl ansett — icke för närvarande böra vidtagas.

De av järnvägsstyrelsen i utlåtande över betänkandet förordade ändringarna i klassificeringen av vissa trafikanstalter föranleda icke någon erinran av lönenämnden. Lönenämnden har ej heller funnit något att invända mot generalpoststyrelsens hemställan, att vissa postmästare övergångsvis skulle få bibehållas vid nu utgående gratifikationer på grund av bestyr med postdiligensrörelsen.

Departementschefen.

De allmänna synpunkter beträffande klassificeringen av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar, vilka 1946 års klassificeringskommitté givit uttryck åt och vilka icke mött några gensagor från de i ärendet hörda myndigheterna, föranleda ej heller från min sida någon erinran. Jag anser sålunda, att klassificeringen i största möjliga utsträckning bör ske efter samma principer vid de tre verken. Likaså delar jag kommitténs uppfattning om att någon periodicitet icke bör i förväg fastställas för allmänna klassificeringar. Härav följer att ändring av en trafikanstalts klass eller av grunderna för klassificeringen bör kunna ske, närhelst övertygande skäl därtill föreligga, samt att trafikfaktorerna i enlighet med kommitténs förslag böra utväljas så att de kunna utläsas ur befintlig statistik.

Kommitténs förslag rörande föreståndartjänsternas inplacering i löneskalan, vilket lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna, anser jag mig böra tillstyrka. Jag har ej heller funnit anledning till erinran mot de av kommittén föreslagna nya klass- och tjänstebenämningarna.

I detta sammanhang skall jag något beröra frågan om de konsekvenser, som införandet av en ny högsta föreståndarklass kan tänkas få beträffande vissa högre tjänster vid statens järnvägar.

Kommittén har framhållit, att ett bifall till förslaget skulle leda till att föreståndaren (Ca 31) blir placerad en lönegrad över sin närmaste förman, förste trafikinspektören (Ca 30). Fördenskull har kommittén räknat med

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

att de tre förste trafikinspektörer, som beröras av kommitténs förslag, nämligen förste trafikinspektörerna vid 24 trafiksektionen i Stockholm, vid 5 trafiksektionen i Göteborg och vid 10 trafiksektionen i Malmö, borde erhålla en förbättrad löneställning. I avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande statens järnvägars organisation torde de enligt kommitténs mening böra tilldelas förordnande i högre lönegrad. Järnvägsstyrelsen har framhållit, att ett genomförande av förslaget om en ny högsta klass, vilket styrelsen icke velat motsätta sig, torde få till följd uppflyttning i lönegrad av även ett flertal andra tjänster. Statens lönenämnd slutligen förordar, att de tre förste trafikinspektörer, om vilka här är fråga, tills vidare tilldelas förordnande i 32 lönegraden. Några ytterligare förändringar synas lönenämnden icke för närvarande böra vidtagas.

För egen del ansluter jag mig till förslaget om att förenämnda förste trafikinspektörer tills vidare tilldelas förordnande i 32 lönegraden. I samband därmed torde böra övervägas, huruvida icke samma förfaringssätt bör tillämpas beträffande de fyra överinspektörerna vid statens järnvägar.

För närvarande äga verksstyrelserna att beträffande andra tjänster än föreståndare för trafikanstalt vid uppkommande ledighet å tjänst inom högst Ca 23 utbyta den lediga tjänsten mot tjänst inom lägre lönegrad. Kommittén har med tillstyrkan av remissmyndigheterna föreslagit, att detta bemyndigande utsträckes till att omfatta även föreståndartjänsterna för trafikanstalter. I praktiken skulle detta betyda, att verksstyrelse skulle äga att höja viss anstalt i klass, om höjningen kombineras med samtidig sänkning i klass av annan anstalt, men vidare att verksstyrelse skulle äga att sänka viss anstalt i klass utan samtidig höjning i klass av annan anstalt. Bemyndigandet bör enligt förslaget gälla vid byte även mellan föreståndartjänst i högst Ca 23, som ingår i klassificeringen, och föreståndartjänst, som ligger utanför klassificeringen, t. ex. vid statens järnvägar byte mellan stationsmästartjänst och tjänst som föreståndare för trafikplats.

Mot vad sålunda föreslagits finner jag icke anledning till erinran. Jag anser mig vidare böra förorda, att i enlighet med kommitténs av remissmyndigheterna tillstyrkta förslag motsvarande befogenhet må tillkomma Kungl. Maj :t beträffande befattningar i högre lönegrad än Ca 23. Den utsträckning, i vilken berörda möjligheter kunna komma att utnyttjas, bör anmälas av verksstyrelserna för Kungl. Maj :t beträffande befattningar i högst Ca 23 och av Kungl. Maj :t för riksdagen beträffande befattningar i högre lönegrad än Ca 23.

Vad generalpoststyrelsen anfört rörande utbetalande övergångsvis av gratifikation till vissa postmästare vid postkontox-, under vilka diligenslinje lyder, föranleder icke någon erinran från min sida.

Kommitténs förslag i fråga om fördelningen av trafikanstalterna på olika klasser anser jag mig beträffande post- och telegrafverken böra oförändrat tillstyrka. Det bör dock såsom telegrafstyrelsen framhållit uppmärksammas, att enligt beslut av styrelsen förvaltningen av Hultsfreds redovisningsområde numera överflyttats från Hultsfred till Vimmerby. För statens järn-

2 Hilvimj till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 240.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

vägars del förordar jag, att de av järnvägsstyrelsen föreslagna, av lönenämnden tillstyrkta ändringarna i kommitténs förslag vidtagas. Dessa innebära, att Bastuträsk uppflyttas från klass 23 till klass 25, att Vretstorp nedflyttas från klass 20 till klass 18 samt att Vinnö utgår ur förslaget.

Den nya klassificeringen synes böra genomföras från och med den 1 juli 1948. Det torde därvid få ankomma på Kungl. Maj :t att efter verksstyrelsernas förslag meddela eventuellt erforderliga övergångsbestämmelser.

Åt 1946 års klassificeringskommitté har uppdragits att verkställa utredning och avgiva förslag rörande klassificering av trafikanstalterna vid bl. a. Västergötland—Göteborgs och trafikförvaltningens Göteborg—Dalarne—Gävle järnvägar. Vid nämnda järnvägars förstatligande erfordras med nuvarande benämningar och lönegradsplacering 1 stationsinspektor av klass 1 A i Ca 28, 5 stationsinspektörer av klass 1 B i Ca 27 och 5 stationsinspektorer av klass 2 i Ca 25. Bemyndigande torde böra inhämtas för Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i den av riksdagen fastställda personalförteckningen för statens järnvägar, som föranledas av statsförvärvet och till vilka utredningen må giva anledning.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle i stället för i respektive verks av riksdagen fastställda personalf örte ckn i n g a r upptagna befattningar såsom föreståndare för trafikanstalt införas vid postverket 3 postmästare i Ca 31, 30 postmästare i Ca 29, 48 postmästare i Ca 27 och 60 postmästare i Ca 25, vid telegrafverket 3 telegrafkommissarier i Ca 31, 22 telegrafkommissarier i Ca 29, 22 telegrafkommissarier i Ca 27 och 31 telegrafkommissarier i Ca 25 samt vid statens järnvägar 4 stationsinspektörer i Ca 31, 21 stationsinspektörer i Ca 29, 34 stationsinspektorer i Ca 27 och 34 stationsinspektörer i Ca 25.

I stället för i respektive verks av Kungl. Maj: t fastställda personalförteckningar upptagna befattningar såsom föreståndare för trafikanstalt skulle införas vid postverket 94 postmästare i Ca 23, 65 stationsmästare i Ca 20, 36 stationsmästare i Ca 18 och 41 stationsmästare i Ca 16, vid telegrafverket 24 telegrafkommissarier i Ca 23 och 16 telegrafkommissarier i Ca 21 samt vid statens järnvägar 116 stationsinspektörer i Ca 23, 171 stationsmästare i Ca 20, 214 stationsmästare i Ca 18 och 236 stationsmästare i Ca 16.

I tjänsteförteckningen skulle de förändringar vidtagas, som framgå av redogörelsen för förändringarna i personalförteckningarna. Vidare böra vid postverket stationsmästare av klass 8 (Ca 13) och stationsmästare av klass 9 (Ca 11) utbytas mot stationsmästare utan klassbeteckning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1 :o) godkänna av mig förordade grunder för klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar;

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

2:o) besluta, att antalet av följande befattningar skall från och med den 1 juli 1948 utgöra:

vid postverket

3 postmästare ................................ Ca 31

30 postmästare ................................. Ca 29

48 postmästare ................................ Ca 27

60 postmästare ... .............................. Ca 25

vid telegrafverket

3 telegrafkommissarier ........................ Ca 31

22 telegrafkommissarier ........................ Ca 29

22 telegrafkommissarier .......................... Ca 27

31 telegraf kommissarier ........................ Ca 25

vid statens järnvägar

4 stationsinspektorer .......................... Ca 31

21 stationsinspektorer ......................... Ca 29

34 stationsinspektorer .......................... Ca 27

34 stationsinspektorer ........................ Ca 25;

3:o) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens järnvägar vidtaga de ändringar, som beträffande stationsinspektorstjänster föranledas av förstatligandet av Västergötland—Göteborgs och trafikförvaltningens Göteborg —Dalarne—Gävle järnvägar och till vilka pågående klassificering av trafikanstalterna vid nämnda järnvägar kan giva anledning;

4:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av mig i det föregående förordade ändringar;

5:o) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser, som vid genomförande av klassificeringen må erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Sven Karlson.

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Bilaga.

1946 års klassificeringskommittés förslag till fördelning å klasser av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar.1

med nuvarande klass inom parentes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

21 Köping.......... 693

Munkedal........ 684

Falkenberg....... 673

Enskede 1 (3)..... 673

Vännäs.......... 672

Göteborg 5....... 664

Strömsund....... 659

Stenungsund..... 650

Västervik........ 647

Mjölby.......... 646

Tranås.......... 646

Varberg......... 642

Göteborg 2....... 639

Vara............ 619

Ljusdal.......... 618

Ängelholm....... 605

Åsele............ 601

Ulricehamn...... 598

Piteå............ 597

Krylbo.......... 583

Sunne........... 435

Laholm.......... 434

Lidingö 1........ 434

Osby............ 433

Leksand (4)...... 433

Stockholm 15..... 417

Arboga.......... 414

Klippan (4)...... 413

Nynäshamn 1..... 411

Finspång........ 407

Vilhelmina....... 403

Bräcke.......... 397

Lysekil (2)....... 395

Va:stanfors (4) .... 390

Göteborg 8....... 389

Kalix............ 386

Sävsjö........... 381

Hallsberg........ 380

Lindesberg....... 379

Kramfors........ 375

Nybro........... 371

Stockholm 17..... 370

Stockholm 8 (2).. .. 369

Åmål............ 369

Göteborg 3 (2)..... 369

Torsby.......... 361

Herrljunga....... 360

Klass 25

Ljungby......... 580

Jörn (3).......... 579

Mora............ 575

Storuman........ 574

Tomelilla........ 573

F/en (3).......... 568

Djursholm 1 (3) ... 564

Tierp (3)......... 564

Ånge............ 564

Övertorned (3)..... 556

Kiruna.......... 547

Stockholm 21..... 538

Sveg (3).......... 536

Alvesta.......... 536

Strömstad....... 533

Älvsjö 1......... 531

Alingsås......... 530

Malung.......... 526

Arvidsjaur....... 524

Sölvesborg....... 521

Klass 23

Stockholm 14..... 357

Älvsbyn......... 350

Kungsbacka...... 344

Vadstena (4)...... 341

Malmö 2......... 340

Bengtsfors....... 338

Ragunda......... 332

Årjäng (4)....... 331

Stockholm 11..... 328

Höganäs......... 328

Färjestaden...... 328

Stockholm 26 (4)... 327

Åtvidaberg (4)..... 325

Vimmerby....... 325

Svenljunga (4) .... 321

Nora............ 321

Gamleby......... 319

Rättvik (4)....... 315

Kumla.......... 312

Stockholm 10..... 312

Borgholm (4)..... 305

Huskvarna (4) .... 303

Töreboda (4)...... 297

Simrishamn (4) ... 290

Vansbro (4)...... 290

Markaryd (4)..... 288

Skurup (4)....... 288

Hedemora (3)..... 519

Lycksele (3)...... 516

Storvik (3)....... 514

Kinna........... 508

Åstorp (3)........ 498

Vetlanda......... 497

Säffle............ 495

Hultsfred (3)...... 495

Mölndal 1 (3)..... 494

Sandviken 1...... 493

Strängnäs........ 491

Göteborg 7....... 490

Kil.............. 486

Älmhult......... 486

Ronneby (3)...... 486

Solna 1 (4)....... 475

Malmö 4......... 473

Filipstad......... 454

Stockholm Tull .. .

Göteborg 121......

60 st

Nyland.......... 288

Vingåker (4)...... 288

Kävlinge......... 285

Malmö 1 (4)...... 283

Stockholm 18..... 282

Åseda (4)......... 281

Haparanda....... 280

Tidaholm........ 278

Söderköping...... 275

Mellerud......... 272

Norrköping 2..... 271

Malmö 6 (4)...... 271

Mönsterås (4)..... 264

Nordmaling (4)____ 261

Hörby (4)........ 259

Karlsborg (4)..... 258

Valdemarsvik (4) .. 258

Stockholm 32 (5)... 253

Hjo (4).......... 250

Göteborg 6....... 250

Gnesta.......... 244

Charlottenberg. .. . 243

Limmared (4)..... 238

Laxå............ 236

Svedala (4)....... 235

Malmö 3 (4)...... 230

Kisa (4)......... 229

1 Nyinrättad.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Hammarbyhöjden(5) 228

Båstad 1 (4)...... 226

Avesta (4)........ 223

Stockholm 23 (4).. . 219

Smedjebacken (4) .. 218

Orsa (4).......... 217

Hällefors (4)...... 217

Askersund (4)..... 217

Ockelbo (4)........ 215

Göteborg 4(4)..... 213

Ed (4)........... 212

Grängesberg (4)... . 212

Kopparberg (4).... 211

94 st.

Klass 20

Stockholm 22 ..... 225

Limhamn (4)...... 192

Göteborg 11 (4)____ 185

Göteborg 13...... 180

Hallstahammar ... 173

Stockholm 28..... 165

Stockholm 13..... 161

Göteborg 15...... 151

Sollentuna........ 150

Stockholm 33..... 149

Malmberget (4). ... 145

Hälsingborg 2 .... 140

Tibro............ 140

Uppsala 3........ 139

Fagerst a......... 139

Hagalund........ 139

Höör (4)......... 135

Hagfors.......... 135

Norrköping 6..... 134

Degerfors........ 132

Stocksund....... 131

Hofors 1......... 129

Ängby 1......... 128

Stockholm 29..... 127

Malmö 11 (6)..... 126

Bofors........... 125

Skelleftehamn .... 125

Lilla Edet (4)..... 123

Uppsala 2........ 123

Kungälv......... 119

Götene (6)........ 119

Göteborg 19 (6)____ 118

Gislaved......... 118

Linköping 2...... 117

Bords 5 (6)....... 116

Spånga.......... 114

Göteborg 17 (6) .... 114

Saltsjöbaden 1____ 111

Jönköping 2 (6) ... 110

Halmstad 3(6)____ 110

Munkfors 1....... 109

Motala verkstad . . 106

Insjön........... 105

Ljungbyhed...... 104

Östhammar...... 103

Malmö 10 (6)..... 103

Surahammar..... 103

Skänninge (4)..... 102

Jönköping 3 (6) ... 102

Kungsör......... 101

Göteborg 24 (6) .... 100

Vaxholm......... 99

Huddinge........ 99

Korsnäs (6)....... 97

Ödeshög......... 96

Tyringe.......... 96

Sjöbo (6)......... 94

Säter............ 93

Stuvsta (7)....... 93

Ljusne........... 92

Örebro 3 (6)....... 92

Oxelösund....... 92

Örebro 2 (6)....... 92

Åhus............ 91

Svalöv........... 91

65 st.

Forshaga........ 105

Iggesund (7)...... 100

Tannefors (7)..... 96

Stockholm 60 (8)... 95

Grästorp (7)....... 94

Göteborg 36 (9)____ 90

Skillingaryd...... 90

Fritsla........... 89

örkelljunga (8). ... 89

Grums (9)........ 88

Arjeplog......... 87

Vindeln.......... 86

Klass 18

Boden 19 (7)...... 86

Jokkmokk (7)..... 85

Jårvsö (7)........ 84

Enskede 5 (9)..... 83

Storfors (8)....... 83

Norberg......... 83

Linköping 3 (7)____ 82

Sigtuna (7)....... 81

Stockholm 25 (5)... 81

Holmsund (7)..... 80

Traneberg (7)...... 80

Midsommarkransen(S) 80

Emmaboda...... 80

Stockholm 34..... 80

Vinslöv.......... 80

Perstorp......... 79

Fränsta (7)....... 79

Kilafors (7)....... 79

Upplands Väsby (8) 79

Norrahammar (5).. 78

Älvdalen (5). . ____ 77

Halmstad 2...... 76

Lund 2.......... 76

Långsele (7)...... 75

36 st.

Kungl. Maj.ts proposition nr 240

23 Lerum (9)........ 75

Malmö 12 (8)..... 75

Stockholm 30 (8)... 75

Vårgårda........ 75

Skoghall (8)....... 74

Delsbo........... 74

Bodafors (8)...... 74

Sorsele (8)........ 74

Anderstorp (9) .... 73

Lilla Essingen (8) . 73

Sävedalen (9)..... 73

Bredbyn (8)....... 73

Högsby (8)........ 73

Abrahamsberg (8).. 72

Klass 16

Knivsta......... 72

Husum.......... 70

Molkom......... 70

Tingsryd......... 69

Stora Essingen (8) . 69

Västerås 2 (8)..... 69

Bjärnum......... 69

Mälarhöjden (9) ... 68

Arlöv............ 68

Arbrå (8)........ 68

Aneby (8)......... 67

Virserum (8)...... 67

Stockholm 41..... 67

Mariefred........ 67

Ljungsbro........ 67

Vislanda......... 66

Tollarp (8)....... 66

Smålandsstenar (8). 66

Tumba.......... 66

Örebro 4 (8)....... 66

Pajala (8)........ 66

Fellingsbro....... 66

Hälsingborg 3 . ... 66

Gränna (6)....... 66

Öregrund........ 66

Stenstorp........ 52

Stockholm 361..... —

41 st

Postexpeditionerna av klass 6 Älvsered och Marstrand samt av klass 7 Åkarp, Nockeby och Ålsten föreslås sänkta till lägre klasser än klass 16.

Telegrafverket.

Örebro (1 A)...... 3 244

Borås........... 2 645

Linköping........ 2 581

Östersund........ 2 565

Halmstad........ 2 461

Uppsala......... 2 426

Hälsingborg...... 2 385

Sundsvall........ 2 376

Jönköping....... 2 078

Mora............ 1 326

Lund............ 1 325

Visby........... 1 294

Luleå............ 1 209

Skövde.......... 1 208

Vänersborg....... 1 142

Boden........... 1 098

Filipstad......... 1 066

Klass 31

Gävle il A)....... 3 222

Klass 29

Falun........... 2 045

Skellefteå........ 2 039

Göteborg (telegraf). 2 007

Kristianstad...... 1 954

Karlstad......... 1 940

Västerås......... 1 906

Kalmar.......... 1 778

Klass 27

Härnösand....... 1 019

Nyköping........ 1 009

Hudiksvall....... 994

Landskrona...... 986

Arvika.......... 960

Sala............. 936

Uddevalla........ 918

Norrköping (1 A).. 2 868 3 st

Umeå........... 1 775

Växjö (1 B)...... 1 687

Eskilstuna (1 B) .. 1 650 Hässleholm (1 B) .. 1 591 Karlskrona (1 B) .. 1 574

Ystad {1 B)....... 1 487

Örnsköldsvik il B). 1 379

22 st

Västervik i2)...... 916

Nässjö (2)........ 907

Norrtälje........ 903

Varberg (2)....... 872

Ludvika......... 864

Hultsfred i2)...... 862

Sollefteå i2)....... 851

1 Nyinrättad.

22 st.

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Klass 25

21 st.

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Åstorp.......... 1 215

Alvesta.......... 1113

Växjö........... 1 040

Västerås C....... 1 029

Boden C......... 1 029

Kalmar C........ 1 002

Eslöv............ 926

Södertälje S...... 925

Skövde.......... 906

Mjölby.......... 895

Uddevalla C...... 893

Älvsjö........... 887

Stockholm stadsg.(3) 549

Hudiksvall....... 519

Sala............. 510

Kävlinge......... 510

Umeå........... 509

Ljusdal.......... 495

Mora............ 479

Norsholm........ 478

Motala C......... 475

Söderhamn C..... 473

Hultsfred (3)...... 472

Bastuträsk....... 330

Ronneby......... 324

Skelleftehamns övre 317

Markaryd....... 313

Kumla.......... 310

Vänersborg....... 309

Emmaboda...... 305

Oskarshamn...... 304

Orsa............ 301

Mellansel (4)...... 296

Kilafors......... 287

Tranås.......... 284

Stenstorp (2)...... 279

Limmared....... 279

Ockelbo......... 278

Jörn............ 273

Spånga (4)....... 269

Landeryd (4)..... 265

Arlöv (2)......... 260

övertorneå....... 252

Vetlanda......... 250

Eksjö........... 246

Klass 27

Kiruna C........ 883

Bollnäs.......... 874

Gällivare......... 868

Katrineholm..... 856

Kil.............. 831

Luleå............ 830

Lund C.......... 826

Ängelholm C..... 826

Värtan (2)....... 745

Karlskrona C..... 744

Sundbyberg (2)____ 728

Klass 25

Värnamo......... 452

Nyköping C...... 449

Härnösand....... 434

Skellefteå stad____ 424

Älmhult......... 412

Laxå............ 407

Arvika........... 398

Örnsköldsvik C (3). 393

Kolbäck (3)....... 390

Vislanda......... 386

Tillberga (3)...... 376

Klass 23

Arvidsjaur....... 244

Nybro........... 235

Billesholm....... 235

Ulricehamn...... 234

Ljungby......... 232

Tomelilla........ 230

Älvsbyn (4)....... 228

Almedal......... 222

Fagersta bruk (4) .. 218

Kungsbacka...... 216

Sollefteå......... 216

Teckomatorp..... 215

Ervalla (4)........ 214

Strömtorp....... 214

Dingle........... 214

Lycksele......... 212

Tierp............ 211

Gislaved (4)....... 208

Vara............ 206

Hällnäs.......... 205

Sävsjö........... 204

Vaggeryd........ 199

Herrljunga....... 717

Storvik.......... 667

Långsele (2)....... 642

Frövi (2)......... 619

Vännäs (2)....... 615

Landskrona (2).... 606

Trelleborg C (1 A) . 589

Varberg......... 566

Vansbro (2)...... 543

Köping (2)....... 537

Ystad (2)........ 503

84 st.

Karlshamn C..... 373

Falkenberg (3) .... 370

Sveg (3).......... 362

Enköping........ 361

Gårdsjö (3)....... 360

Flen............. 359

Klippan (3)...... 332

Fagersta C (3)..... 321

Sölvesborg (3)..... 319

Alingsås......... 318

Charlottenberg.... 221

33 st.

Kungälvs Ytterby. 198

Håkantorp (4)..... 196

Osby............ 191

Storuman (4)...... 190

Malung (4)....... 185

Åkers styckebruk . 182

Degerjors (4)...... 180

Bräcke (4)........ 179

Surahammar (4)... 177

Mölndals nedre (4). 176

örtofta (4)........ 175

Lysekil (4)........ 173

Kattarp......... 173

Billeberga (4)...... 172

Hoting (4)........ 171

Skutskär (4)...... 170

Haparanda....... 170

örbyhus (4)....... 169

Huddinge (4)...... 169

Strömstad (4)...... 167

Höganäs (4)...... 167

Vimmerby (4)..... 166

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Norberg (4)....... 165

Åhus (4)......... 165

Vilhelmina (5) ... . 165

Orrskog (5)....... 161

Bjuv (4)......... 160

Pålsboda (4)...... 158

Smedjebacken (4) .. 158

Strömsnäsbruk (5) . 158

Simrishamn (4) ... 158

Skänninge (4)..... 154

Svedala.......... 154

Dalby (4)......... 154

Åby {4).......... 151

Järna (4)......... 150

Piteå (4).......... 150

Strängnäs (4)...... 149

Tureberg (4)....... 148

Hässelby villastad. 167

Olofström........ 159

Ulriksfors........ 148

Holmsund....... 122

Nykroppa........ 121

Forserum........ 120

Krampen........ 118

Svartå........... 118

Vårgårda........ 117

Reftele.......... 115

Lerbäck......... 114

Lerum (4)........ 114

Habo............ 114

Jämtl. Sikås (6) ... 114

Oskars tröm...... 114

Höör (4).......... 113

Liatorp.......... 113

Karungi......... 113

Hillared......... 112

Sömmen......... 110

Byvalla (4)....... 110

Kallinge......... 110

Hyltebruk (6)...... 109

Moheda.......... 108

Fors (4).......... 108

Dannemora (4). ... 107

Mölndals övre .... 107

Torsås........... 106

Partille (4)....... 105

Tibro............ 105

Persberg......... 105

Lamhult......... 105

Perstorp......... 105

Fågelsta (4)....... 148

Boxholm (4)....... 148

Kinna........... 148

Hallstahammar (4). 147

Järpen (4)........ 142

Vingåker (4)...... 141

Åseda (4)......... 141

Stenungsund (4) . .. 140

Hästveda (4)...... 139

Horndal (4)....... 139

Heby (4).......... 138

Töreboda (4)...... 138

Lomma (4)........ 137

Ängelsberg (5)..... 135

Berga (5)......... 133

Upplands Väsby (4) 132

Karlsborg (4)..... 132

Klass 20

Älvkarleö........ 104

Krokek.......... 104

Björneborg....... 104

Bromölla........ 104

Skebokvarn...... 103

Solberga......... 103

Vellinge (4)....... 103

Harmånger....... 103

Iggesund (4)...... 101

Morjärv......... 101

Nyåker.......... 101

Vagnhärad....... 100

Sösdala.......... 100

Brunflo.......... 100

Ljusne........... 99

Skurup (4)....... 98

Vitvattnet (6)..... 98

Rotebro (4)........ 97

Kållered......... 97

Johannisberg..... 97

Svenljunga....... 97

Mörsil (6)........ 96

Timrå (6)........ 96

Ursviken......... 96

Sävsj öström...... 96

Stockaryd........ 95

Ödåkra.......... 95

Hörby............ 95

Grästorp......... 95

Björbo.......... 94

Ramnäs......... 94

Lesjöfors......... 94

Fristad.......... 94

Kramfors (4)...... 130

Edsbyn (4)....... 130

Gnesta (4)........ 129

Storfors (4)....... 128

Munkedal (4)..... 128

Köpingebro (4) . . .. 127

Staffanstorp (4) ... 126

Norrahammar (4). . 126

Gärsnäs (4)....... 125

Smålands Taberg(4) 125

Båstad (4)........ 124

Kisa (4).......... 122

Veinge(4)........ 118

Moholm (4)....... 116

Laholm (4)........ 115

Svalöv (4)........ 115

Storlien.......... 104

117 sb

Skillingaryd...... 94

Bjärka-Säby..... 93

Bergvik.......... 93

Lessebo (4)....... 93

Sjöbo (4)......... 92

Arbrå........... 92

Stuvsta (6)....... 91

Krokom......... 91

Snyten.......... 90

Dyltabruk....... 90

Bjärnum (4)...... 90

Porjus (6)........ 90

Forsmo (6)....... 90

Hestra........... 90

Bankeryd........ 88

Tyringe.......... 88

Strömsund....... 88

Östavall......... 88

Järvsö........... 88

Mulls jo.......... 87

Åkarp (6)........ 87

Dorotea......... 87

Sandarne........ 87

Ruda............ 87

Kungsängen...... 86

Floby........... 86

Bodafors......... 86

Rydsgård........ 86

Ryd (6).......... 86

Tumba (4)........ 85

Fiskeby.......... 85

Ljungbyhed...... 85

Åsarna (6)....... 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 240. 27

Jokkmokk (6)..... 85

Kinnared........ 85

Lindome (6)....... 84

Karpalund {6) .... 84

Vattjom......... 84

Marmaverken .... 84

Rörvik (6)........ 83

Torup........... 83

Floda........... 82

Skåre (6)......... 82

Diö (6).......... 82

Mariannelund .... 82

Nyland.......... 82

Holmsveden (6) ... 82

Abisko östra..... 82

Jakobsberg....... 81

Åmotfors (6)...... 81

Mariefred (4)..... 81

Börringe......... 80

Vinslöv.......... 80

Vindeln (6)....... 80

Viskafors........ 80

Härryda (6)...... 79

Furulund........ 79

Hasslarp......... 79

Kälarne......... 89

Lottefors........ 86

Ramsjö (7)....... 82

Ådalsliden (7)..... 79

Ragunda......... 73

Skästra (7)........ 73

Lörstrand (7)...... 73

Åshammar....... 73

Hovsta.......... 72

Bålsta........... 72

Hörnsjö (7)....... 72

Anneberg......... 71

Eneryda (7)...... 71

Stavreviken...... 71

Njurunda (7)..... 71

Jularbo.......... 71

Mönsterås........ 71

Järlåsa.......... 70

Åsbro........... 70

Mölnbo.......... 70

Borgholm (—)..... 70

Malmbiick....... 70

Getinge.......... 69

Eldsberga........ 69

Vivstavarv....... 69

Anderstorp....... 79

Märsta.......... 78

Jonsered......... 78

Tvååker (6)....... 78

Gemla........... 78

Landsbro (6)...... 78

Malmköping...... 77

Tenhult (6)....... 77

Målilla........... 77

Kågeröd......... 77

Lingbo (6)........ 77

Skene........... 77

Vretstorp (6)...... 76

Alby............ 76

Vallsta (6)........ 76

Gnosjö.......... 76

Vargön.......... 76

Älgards (6)....... 75

Skattkärr (6)...... 75

Tallåsen (7)...... 75

Tidan........... 74

Väring (6)....... 74

Ljungskile....... 74

Grevie........... 74

Klass 18

Torsåker......... 69

Morgongåva...... 68

Åsa............. 68

Väröbacka (7)..... 68

Flädie........... 68

Killeberg (7)...... 68

Trönninge........ 68

Järbo........... 68

Notviken........ 68

Torskors (7)....... 68

Tärnsjö.......... 67

Särna........... 67

Landvetter....... 67

Timsjors (7)...... 67

Rödeby (7)........ 67

Sandbäck........ 67

Stenkullen (5)..... 66

Påarp........... 66

Stöde............ 66

Näsviken........ 66

Hamrångejjärdenfö) 66

Furudal......... 66

Spjutsbygd (7)..... 66

Sandbäckshult .... 66

Frillesås......... 65

Mattmar (6)...... 74

Fritsla (4)........ 74

Knivsta......... 73

Sparreholm...... 73

Vartofta......... 72

Mölnlycke........ 72

Aneby........... 72

Bispgården....... 72

Bollebygd........ 71

Örkelljunga...... 71

Vikingstad....... 70

Hindås.......... 70

Smålandsstenar ... 69

Stålboga......... 68

Alfta............ 68

Skruv........... 68

Sköldinge........ 67

Valla............ 67

Förslövsholm..... 67

Sorsele.......... 67

Billingsfors....... 66

Virserum........ 64

Åre............. 60

Vassijaure (6) . . .. 43

172 st.

Genevad......... 65

Flököpinge....... 65

Pilgrimstad (7)____ 65

Kinnahult....... 65

Tystberga (7)...... 64

Hjulsbro......... 64

St järnhov........ 64

Kilsmo.......... 64

Tullinge (xst)..... 64

Helgum (7)....... 64

Nykvarn......... 63

Nässundet....... 63

Fjärås........... 63

Harplinge........ 63

Rävlanda (5)...... 63

Mörarp.......... 63

Bjärsjölagård (5) .. 63

Vinnö (/p/)....... 63

Gällö (7).......... 63

Torpshammar .... 63

Delsbo........... 63

Voxna........... 63

Gammelstad...... 63

Axelfors......... 63

Tingsryd (5)...... 63

Kungi. Maj.ts proposition nr

28 Ullared.......... 63

Vittinge......... 62

Skinnskatteberg... 62

Fjugesta (5)....... 62

Rönninge........ 62

Långås (7)........ 62

Sandared (7)...... 62

Vittsjö.......... 62

Ramlösabrunn (xst) 62

Anundsjö (7)..... 62

Jönåker......... 61

Mariedam........ 61

Högfors (7)....... 61

Trångsviken...... 61

Horred (5)........ 61

Lenhovda (7)...... 61

Finnerödja....... 60

T ollar p (5)........ 60

Nälden.......... 60

Söråker.......... 60

Åstråsk (7)....... 60

Trehörningsjö .... 60

Räppe (7)......... 60

Blomstermåla .... 60

Hovslätt (7)....... 60

Norrviken (S)..... 59

Hölö (7).......... 59

Tågarp.......... 59

Marieholm (5)..... 59

Kvidinge (5)...... 59

Knislinge (7)...... 59

Håggenås (7)...... 59

Norr fors (7)....... 59

Björna.......... 59

Trekanten....... 59

Slöinge (7)....... 58

Stehag........... 58

Silverdalen (7)..... 58

Harlösa (ö)....... 58

Önnestad........ 58

Moskosel (7)...... 58

Västerljung (7). ... 57

Ålberga.......... 57

Säve............ 57

Borrby.......... 57

Lönsboda (7)...... 57

Dynäs........... 57

Tågsj Öberg....... 79

Läggesta (xst)..... 77

Hennan.......... 69

Stråisnäs......... 68

Nattavara (7)..... 57

Skorped (7)....... 57

Simonstorp (7). . . . 56

Baggetorp (7)...... 56

Undersåker....... 56

Murjek (7)........ 56

Hovmantorp (5) ... 56

Godegård (7)...... 55

Ärla............. 55

Rögle........... 55

Klagstorp (5)..... 55

Fränsta.......... 55

Nättraby........ 55

Bredåkra (7)...... 55

Malmslätt........ 54

Södra Vi (7)...... 54

Väse (7).......... 54

Tanum.......... 54

Vall b er ga........ 54

Veda (5).......... 54

Sundsbruk (7)..... 54

Svenstavik (7)..... 54

Hillerstorp....... 54

Ljung (7)......... 54

Vissefjärda....... 54

Vegby........... 54

Syo (7)........... 53

Bro............. 53

Spannarp........ 53

Skånes Fagerhult.. 53

Skälderviken (xst).. 53

Vitaby (7)........ 53

Smedby......... 53

Färjestaden (—)... 53

Rönneshytia (7)____ 52

Östansjö (5)...... 52

Heberg (7)........ 52

Knäred.......... 52

östra Ljungby.... 52

Smål. Rydaholm .. 52

Svängsta (7)....... 52

Bredarvd........ 52

Mantorp (7)...... 51

Sällinge (7)....... 51

Karlsby (7)....... 51

Lillhagen (7)...... 51

Klass 16

Simeå (6)......... 66

Fåglavik (6)...... 65

Hästbo.......... 65

Lagmansholm (6) .. 64

240.

Vallåkra (7)...... 51

Frinnaryd (7)..... 51

Röjan (7)......... 51

Latorpsbruk...... 50

Grillby.......... 50

Skottorp......... 50

Jordberga (7)...... 50

Hanaskog (tpl).... 50

Duved (7)........ 50

Bollstabruk (5) .... 50

Vallvik (7)....... 50

Vännäsby (7)..... 50

Runhällen....... 49

Strångsjö (7)...... 49

Rimforsa (7)...... 49

Hultafors (7)...... 49

Vejbyslätt....... 49

Mölle............ 49

Sprängsviken..... 49

Björketorp....... 49

T obo (7).......... 48

Emmaljunga...... 48

Vollsjö.......... 48

Klågerup........ 47

Hede............ 47

Österkorsberga ... 47

Mjöhult.......... 46

Hammenhög..... 46

Dalsjöfors (5)..... 46

Hohultslätt...... 46

Bräkne-Hoby..... 46

Bengtsfors västra . 45

Lövestad........ 45

Glimåkra........ 45

Lj ungby holm..... 45

Skultuna......... 44

Skultorp (5)....... 44

östra Grevie..... 44

Röstånga........ 44

Lagan........... 44

Sibbhult......... 44

Bergby.......... 44

Rydboholm...... 44

Konga........... 44

Rockneby........ 40

Björkliden (7)..... 32

214 st.

Ballingslöv (6) .... 64

Nyhem.......... 63

Mellansjö........ 63

Lidnäs (6)........ 62

Björnlunda (6). . .. Hammerdal (tpl)...

Remmenedal.....

Skoghult.........

Källeryd (tpl).....

Norrvidinge (6).... Tvårålund (tpl)....

Broddbo .........

Hås jo...........

Högsjö (6)........

Munkflohögen ....

Dockmyr........

Gånghester (tpl)____

Marma...........

Äng (tpl).........

Niemisel (tpl).....

Rosshyttan......

Brunna (6) .......

Smedberg (tpl).....

Norsesund.......

Söräng ..........

Sävast...........

Tvärdbäck (tpl)....

Rosersberg.......

Väderstad........

Kallhäll (xst)......

Alster...........

Hasselfors........

Neva............

Stora Höga......

Mörlunda........

Tommarp........

Degeberga.......

Sandhem ........

Limedsforsen.....

Flisby...........

Ingatorp .........

Lit..............

Viksjöfors........

Runemo (6).......

Kusfors..........

Själevad.........

Mörbylånga (—)...

Linghem .........

Åskloster........

Tjörnarp .........

Sankt Olof.......

Skivarps sockerbruk (xst).......

Broby ...........

Graninge.........

Nissafors (tpl).....

Å led (tpl).........

Skee (tpl)......... 45

ödsmål.......... 45

Traryd.......... 45

Eriksdal (tpl)..... 45

Arkelstorp....... 45

Myrheden........ 45

Holmsjö......... 45

Braås........... 45

Påryd (tpl)....... 45

Ätran (tpl)....... 45

Tranemo östra .... 45

Örsundsbro...... 44

Gripenberg....... 44

Bruzaholm....... 44

Landafors........ 44

Uttran (xst)....... 43

Dala Järna....... 43

Virsbo........... 43

Ransta.......... 43

Västra Torup (tpl). 43

Hyllstofta (tpl) .... 43

Åsljunga......... 43

Rinkaby......... 43

Everöd.......... 43

Färlöv (tpl)....... 43

Frånö........... 43

Forsa............ 43

Fjälkinge........ 43

Hällevik......... 43

Nyhammar....... 42

Munkaljungby (tpl) 42

Backe........... 42

Målsryd......... 42

Länghem........ 42

Hjortsberga (tpl)... 42

Vedum.......... 42

Veddige (6)....... 42

Högsby (6)........ 42

Hidingebro....... 41

Torgåsmon (tpl) ... 41

Vittaryd (tpl)..... 41

Håslöv.......... 41

Ytterån (tpl)...... 41

Ramvik......... 41

Erikslund........ 41

Ovanåker........ 41

Lakaträsk........ 41

Långträsk........ 41

Aplared.......... 41

Vessigebro....... 41

Kvarnamåla...... 41

Gistad........... 40

Ilallinden (tpl).... 40

Falsterbo........ 40

Näsum (tpl)....... 40

240. 29

Gnarp........ 40

Viskan.......... 40

Fredriksfors...... 40

Hökerum........ 40

Borgstena........ 40

Orrefors......... 40

Bäckaskog....... 40

Hok............. 40

Smål. Burseryd ... 40

Mullhyttemo..... 39

ödeborg......... 39

Stångby......... 39

Dösjöbro......... 39

Gärdsköpinge (tpl) . 39

Blattnicksele (tpl). . 39

Målerås.......... 39

Jämjöslätt (tpl).... 39

Mörrum (6)....... 39

Gualöv (tpl)....... 39

Fridafors........ 39

Urshult.......... 39

Ekebybruk (tpl).... 38

Mosås........... 38

Ottebol.......... 38

Brodalen (tpl)..... 38

Löderup......... 38

Veberöd......... 38

Nävragöl........ 38

Opphem......... 37

Näs (tpl)......... 37

Mölltorp (tpl)..... 37

Madängsholm (6). . 37

Sälen (tpl)........ 37

Färgelanda....... 37

Grimstorp (tpl) .... 37

Nyhamnsläge..... 37

Koler (tpl)........ 37

Ålem............ 37

Vassmolösa...... 37

Myresjö (tpl)..... 37

Hallabro......... 37

Lister-Mjällby (tpl). 37

Vad (tpl)......... 36

Brastad (tpl)...... 36

Billinge.......... 36

Älvsered......... 36

Ekenässjön (tpl) ... 36

Klavreström (6) ... 36

Kvillsfors (tpl) .... 36

Ingelstad........ 36

Rolfstorp........ 36

Gullringen....... 35

Malmby (tpl)..... 35

Söderbärke....... 35

Kungl. Maj.ts proposition nr

61 61 60 58 57 57 57 55 55 54 54 53 53 52 52 52 51 51 51 49 49 49 49 48 48 48 48 48 48 48 48 48 48 47 47 47 47 47 47 47 47 47 47 46 46 46 46

236 st,

Följande 48 stationer, av vilka Jordholmen och Stäket tillhöra klass 6 samt övriga klass 7, föreslås sänkta till trafikplatser:

Arrie

Axelvold

Blädinge

Bolmen

Broaryd

Brännarp

Edane

Enstaberga

Enånger

Fagerås

Forsheda

Granbo

Graversfors

Gullbrandstorp

Himle

Ingelsträde

Johannishus

Jordholmen

Jörlanda

Kar sjö

Kinstaby

Korsträsk

Kättilstorp

Lästringe

Morshyttan

Märserum

Mässbacken

Norra Sunderbyn

Odensberg

Porla

Skegrie

Skyttorp

Skytts Vemmerlöv Stavre Storvreta Stäket

Svenshögen

Söderåkra

Södra Åby

Torp

Tygelsjö

Vattholma

Vegeholm

Vintrie

Västra Bodarne

Ålandsdal

Åryd

Ölme

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.