angående befrielse för postbiträdet Ingrid Maria Johansson från viss ersättningsskyldighet
Kungl. May.ts proposition nr 39.
1 Nr 39.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse för postbiträdet Ingrid Maria Johansson från viss ersättningsskyldighet; given Stockholms slott den 23 januari 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 januari 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena TJndén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.
I skrivelse den 5 september 1947 har generalpoststyrelsen hemställt, att av en brist å 1 884 kronor 66 öre, som den 30 augusti 1946 uppkommit i en av postbiträdet Ingrid Maria Johansson omhänderhavd kassa vid postexpeditionen Stockholm 100, ett belopp av 1 400 kronor måtte efterskänkas och ur postverkets räkenskaper avskrivas. i«2 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 39.
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 39.
Generalpoststyrelsens skrivelse, som åtföljes av en till styrelsen ställd anhållan av Ingrid Johansson — vilken är född den 22 december 1926 — om befrielse från ersättningsskyldighet beträffande den uppkomna kassabristen, innehåller bland annat följande upplysningar i ämnet.
Den ifrågavarande bristen bär uppkommit i en kassa för in- och utbetalning av postanvisnings-, postgiro- m. fl. medel. Ingrid Johansson hade den dag bristen uppstod i, anledning av ökat arbete vid månadsskiftet tjänstgjort från kl., 8.30 till kl, 18.4:5, medan tjänstgöringen i vanliga fall fullgöres mellan kl. 11 och kl. 18. Tjänstgöringsvakten hade sålunda varit ovanligt ansträngande, och Ingrid Johansson hade under dagen kunnat åtnjuta måltidsrast endast under 15 minuter mellan kl. 14.15 och 14.30. Det belopp, för vilket Ingrid Johansson hade att redovisa, uppgick till cirka 98 000 kronor.
Vid de undersökningar rörande kassabristen, som verkställts bland annat genom kriminalpolisen i Stockholm, har intet framkommit, som kan giva stöd för antagande, att beloppet tillgripits ur den av Ingrid Johansson omhänderhavda kassan. Bristen har sålunda efter allt att döma uppkommit genom felräkning vid mottagande eller utlämnande av penningbelopp.
Styrelsen meddelar vidare, att Ingrid Johansson hittills ersatt 984 kronor 66 öre av kassabristen genom månatliga avdrag å henne tillkommande ersättning från postverket samt att hon förtjänar gott vitsord och att hennes anhållan om befrielse från betalningsansvar tillstyrkts av vederbörande postmästare.
Generalpoststyrelsen förklarar sig för egen del principiellt intaga den ståndpunkten, att kassabrist, som uppkommer genom felutbetalning, bör ersättas av vederbörande tjänsteman. De felräkningspenningar, som utgå till postpersonal i kassatjänst, ha tillkommit just för att täcka dylika förluster och i allmänhet torde felräkningspenningarna, även för längre tid räknat, vara tillräckliga för detta ändamål. Framställningar om efterskänkande av lidna kassaförluster böra därför enligt styrelsens uppfattning i regel endast i , undantagsfall, då särskilt vägande skäl föreligga, vinna beaktande,
Enligt styrelsens förmenande föreligger här ett sådant undantagsfall. Kassabristen uppgår nämligen i förevarande fall till så högt belopp, att densamma icke står i rimligt förhållande vare sig till ifrågavarande funktionärs avlöning eller till felräkningspenningarnas storlek. Det torde böra beaktas, fortsätter styrelsen, att Ingrid Johansson icke innehar ordinarie eller extra ordinarie befattning och att hennes anställning vid postverket utan vidare kan upphöra. De felräkningspenningar, som för närvarande utgå till henne per år, motsvara endast 13 procent av den nu ifrågavarande bristens belopp. Styrelsen anser därför starka billiglietsskäl tala för att Ingrid Johanssons hemställan vinner bifall. Dock synes hon själv böra vidkännas en del av förlusten. Enligt styrelsens uppfattning torde dock icke större summa än 484 kronor 66 öre. motsvarande hennes felräkningspenningar under cirka två år. skäligen böra stanna på henne. Ett bifall härtill skulle innebära, att till Ingrid Johansson finge av postmedel återbetalas 500 kronor samt att 1 400 kronor därefter finge avskrivas ur postverkets räkenskaper.
Kungl. Maj:ts proposition nr 39. 3
I utlåtande den 11 september 1947 har statskontoret förklarat sig intet ha att erinra mot bifall till framställningen.
Departementschefen. Med biträdande av generalpoststyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av den brist å 1 884 kronor 66 öre, som den 30 augusti 1946 uppkommit i en av postbiträdet Ingrid Maria Johansson omhänderhavd kassa vid postexpeditionen Stockholm 100, ett belopp av 1400 kronor må efterskänkas och ur postverkets räkenskaper avskrivas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hård af Segerstad.