Prop. 1948:8

med förslag till förord¬ ning angående ändring i förordningen den 21 decem¬ ber 19U5 (nr 823) om nöjesskatt

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

1 Nr 8.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 december 19U5 (nr 823) om nöjesskatt; given Stockholms slott den 3 januari 19b8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 8.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt.

Härigenom förordnas, att 2, 7, 9 och 11 §§ förordningen den 21 decem-

ber 1945 om nöjesskatt skola erhålla Nuvarande lydelse:

2 Nöjesskatten fördelas med hälften till staten och med hälften till den kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum.

7 Nöjesskatten utgår med 15 procent å bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten; dock att, om biljettpriset vid biograf föreställning överstiger en krona, nöjesskatten utgör 15 procent av en krona samt 30 procent av återstoden av biljettpriset.

9 Såsom biljettpris —■ — — betalning (fribiljett).

I biljettpriset---till tillställ-

ningen.

Avser biljett ett flertal tillställningar eller ett flertal personer, beräknas skatt därå såsom för motsvarande antal biljetter för en tillställning eller en person. Har icke vid biljettens utlämnande bestämts, huru många tillställningar eller personer biljetten av-

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Föreslagen lydelse:

§•

Nöjesskatten fördelas med hälften till staten och med hälften till den kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum. För nöjestillställning som avses i 3 § c) skall dock nöjesskatten i stället fördelas med tre fjärdedelar till staten och en fjärdedel till kommunen.

§•

Nöjesskatten utgår med 15 procent å bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten; dock att för biografföreställning nöjesskatten utgår med 30 procent, om biljettpriset icke överstiger en krona, och eljest med 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden av biljettpriset.

§•

Såsom biljettpris — — — betalning (fribiljett).

I biljettpriset---- till tillställ-

ningen.

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

ser, beräknas skatten å biljetten till 20 procent av biljettpriset eller, då fråga är om biografföreställning, till 25 procent av nämnda pris.

11 Medgives rätt---— biljett ut-

lämnats.

Kan sådan utredning icke vinnas, beräknas skatten till 20 procent av det bruttobelopp, som influtit i inträdesavgifter och andra därmed likställda avgifter, eller, då fråga är om biografföreställning, till 25 procent av nämnda bruttobelopp. Där tillförlitlig utredning ej kan vinnas angående den verkliga bruttoinkomsten, uppskattas denna till bruttoinkomsten vid utsålt hus eller efter annan lämplig beräkningsgrund.

ser, beräknas skatten å biljetten till 20 procent av biljettpriset eller, då fråga är om biografföreställning, till 40 procent av nämnda pris.

§•

Medgives rätt — — — biljett utlämnats.

Kan sådan utredning icke vinnas, beräknas skatten till 20 procent av det bruttobelopp, som influtit i inträdesavgifter och andra därmed likställda avgifter, eller, då fråga är om biografföreställning, till 40 procent av nämnda bruttobelopp. Där tillförlitlig utredning ej kan vinnas angående den verkliga bruttoinkomsten, uppskattas denna till bruttoinkomsten vid utsålt hus eller efter annan lämplig beräkningsgrund.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 19^8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om vissa ändringar i förordningen om nöjesskatt samt anför därvid följande.

Enligt 1 § förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt skall för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, erläggas nöjesskatt. Denna skatt fördelas — enligt vad i 2 § stadgas -— med hälften till staten och med hälften till den kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum. I 7 § föreskrives, att nöjesskatten utgår med 15 procent å bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten; dock att, om biljettpriset vid biograf föreställning överstiger en krona, nöjesskatten utgör 15 procent av en krona samt 30 procent av återstoden av biljettpriset.

Såsom framgår av vad jag förut denna dag anfört (se propositionen nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m.) har 19i7 års konsumtions skatt eb er edning i skrivelse den 20 december 1947 framlagt förslag till vissa skärpningar av den indirekta beskattningen; och har beredningen därvid förordat bl. a. viss skärpning i fråga om nöjesskatten för biografföreställning.

I en inom beredningen upprättad promemoria, som överlämnats till finansdepartementet, har anförts bl. a. följande.

Under budgetåret 1946/47 har i statlig nöjesskatt influtit

i Stockholms stad ............ 3,9 milj. kr.

i länen ...................... 12,8 » »

Summa 16,7 milj. kr.

För budgetåret 1947/48 har den statliga nöjesskatten beräknats till 18 milj. kr.

I fråga om fördelningen av nöjesskatten å olika slag av nöjestillställningar framgår av förarbetena till 1945 års nöjesskatteförordning, att av den nöjesskatt som inflöt under åren 1942—1944 belöpte omkring 67 procent (i Stockholm 64 procent) å taxa II d. v. s. biografföreställningarna. Härtill må anmärkas, att detta procenttal framkommit för tid då 1940 års nöjes-

Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

skatteförordning med dess tretaxesystem gällde. Med tillämpning av 1945 års förordning — enligt vilken biografföreställningar beskattas hårdast av alla slags nöjestillställningar — torde man böra räkna med att minst 70 procent av nöjesskatten belöper på biografföreställningar.

I promemorian ha även lämnats vissa upplysningar om nöjesskattens storlek i våra grannländer. I detta hänseende anföres följande.

I Norge utgår nöjesskatten för budgetåret 1947/48 med nedan angivna procenttal:

Nöjestillställningens art

1) Biograf föreställning ........................

2) Konsert, där utländsk konstnär medverkar ..

3) Offentlig dans ............................

4) Andra föreställningar och framvisningar ....

Nöjesskatten i procent av bruttobeloppet

40 %

8 % (tidigare 20 %) 12 % (tidigare 30 %) 30 %

Anm. Sänkningen av nöjesskatten för grupp 2) berodde på att konsertverksamheten eljest skulle helt nedläggas. Sänkningen för grupp 3) motiverades med att ideella organisationer, särskilt på landsbygden, eljest skulle drabbas för hårt av skatten.

I Danmark utgår nöjesskatt enligt lag den 1 april 1922, vilken lag ändrats i vissa delar genom lag den 12 juli 1946. Skatten uttages med följande procenttal:

1) Teater, konsert, cirkus, dans, professionell

idrott o. dyl.............................

2) Vaeddelpb .............................. (20

3) Framvisning av levande bilder ............ (40 %)

4) Framvisning av panorama, vaxfigurer, me

nageri o. dyl............................

Av den danska nöjesskatten enligt 1922 års lag tillfalla återstoden kommunen; enligt 1946 års lag skall i ten % tillfalla staten och återstoden kommunen.

I promemorian ha behandlats följande två alternativ till skärpning av nöjesskatten för biograf föreställningar.

Alt. A.

En extra nöjesskatt till staten uttages å biograf föreställningar med — utöver den ordinarie nöjesskatten — 15 procent å biljettpriset. (Sammanräknas nöjesskatten och den extra nöjesskatten blir skattebelastningen 15 -|- 15 = 30 procent på biljettpris på 1 kr. och 30 + 15 — 45 procent på återstoden.)

Utgångspunkter: Nöjesskatteintäkterna beräknas totalt till 33 milj. kr. och för biografföreställningar till % härav eller 22 milj. kr. per år. Det genomsnittliga biljettpriset utgör f. n. 1,70 kr. (skatt f. n. 15 + 21 = 36 öre) och stiger efter skattehöjningen med (84 — 36 =) 50 öre till 2,20 kr.

(skatten enl. detta alt. utgor 15 + jqq + —Jqq— = 15 + 36 -f- 33 =

84 öre). Publikfrekvensen minskas med 10 procent.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 8.

Skatteinkomsten enligt detta alt.:

84 X 22 milj. = 51-3—5-1 = 46-2 milj. kr.

Den nuvarande skatten 22 0 » »

Skatteökningen 24 2 milj. kr.

Alt. B.

En extra nöjesskatt till staten uttages å biografföreställningar med — utöver den ordinarie nöjesskatten — 20 procent av biljettpriset. (Sammanräknas nöjesskatten och den extra nöjesskatten blir skattebelastningen 15 -j- 20 = 35 procent på biljettpris på 1 kr. och 30 + 20 = 50 procent på återstoden.)

Utgångspunkter: Nöjesskatteintäkterna för biograf föreställningar utgöra per år 22 milj. kr. Det genomsnittliga biljettpriset utgör f. n. 1,70 kr. (skatt f. n. 15 -J— 21 = 36 öre) och stiger efter skattehöjningen med (100 — 36 =)

60 ore till 2,30 kr. (skatten enl. detta alt. utgor 15 -\----1--^ =

= 15 —39 —(— 46 = 100 öre). Publikfrekvensen minskas med 10 procent.

Skatteinkomsten enl. detta alt.:

~~ X 22 milj. — 61 1—fri = 55 0 milj. kr.

Den nuvarande skatten = 22 0 » »

Skatteökningen 33'0 milj. kr.

(Minskas publikfrekvensen i stället med 20 procent, blir skatteökningen 33.o — 6.i = 26.9 milj. kr.)

I sin förut berörda skrivelse den 20 december 1947 har beredningen föreslagit, att nöjesskatten för biografföreställningar höjdes från 15 till 30 procent för den del av biljettpriset, som icke överstege en krona, samt från 30 till 45 procent å återstoden av biljettpriset. Enligt beredningen kunde de ökade skatteintäkter, som i följd härav kunde antagas uppkomma, beräknas till omkring 25 miljoner kronor per år. Detta skattebelopp borde i sin helhet inflyta till statsverket. Skatteskärpningen borde om möjligt träda i kraft den 1 februari 1948. Beredningen förutsatte, att frågan om skatteskärpningens fortbestånd upptoges till omprövning redan vid 1949 års riksdag. — En ledamot av beredningen (herr öhinan) har anfört, att han icke kunde ansluta sig till beredningens förslag i denna del.

Departementschefen. Såsom framgår av den proposition (nr 5) med förslag till förordning om särskild automobilskatt, in. in., om vars avlåtande till riksdagen Kungl. Maj :t förut denna dag fattat beslut, tillstyrker jag de av beredningen föreslagna skärpningarna av den indirekta beskattningen. I enlighet härmed föreslår jag nu, att bestämmelsen i 7 § nöjesskatteförordningen ändras på så sätt, att nöjesskatten för biografföreställningar skall utgå med 30 procent, om biljettpriset icke överstiger en krona, och eljest med 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden av biljett-

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

priset. Samtidigt härmed bör i 2 § införas den särskilda bestämmelsen, att nöjesskatten för biograf föreställning skall fördelas med tre fjärdedelar till staten och med en fjärdedel till vederbörande kommun. Denna fördelningsgrund kommer att medföra, att inkomstökningen i stort sett tillfaller statsverket, dock att en obetydlig del därav kommer att tillfalla kommunen.

De nu föreslagna höjningarna av nöjesskatten böra vidare föranleda motsvarande ändringar i 9 och 11 §§.

Ändringarna böra träda i kraft den 1 februari 1948.

I enlighet med det nu anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda författningsförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.