angående över¬ låtelse av vissa fastigheter m. m.
Knngl. Maj:ts proposition nr 121.
1 Nr 121.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse av vissa fastigheter m. m.; given Stockholms slott den 11 mars 1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 11 rnars 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, frågor om överlåtelse av vissa fastigheter m. m. och anför därvid följande.
1—r,ss 4» Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 121.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
Med bifall till Kungl. Maj ds därom i propositionen 1948:241 framlagda förslag har riksdagen i skrivelse 1948:424 bemyndigat Kungl. Maj:t, bland annat, att under budgetåret 1948/49 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet eller det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet å egendomen uppgår till högst 40 000 kronor. Yad sålunda medgivits skall gälla jämväl beträffande byte av kronan tillhörig fast egendom.
Järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ha nu anmält fyra särskilda försäljningsärenden, i vilka värdet av den till överlåtelse föreslagna egendomen överstiger 40 000 kronor. I dessa fall erfordras alltså riksdagens medgivande till överlåtelserna.
Statens järnvägar.
l:o.
Med skrivelse den 23 november 1948 bär järnvägsstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning en mellan järnvägsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen, å ena, samt Solna stad, å andra sidan, den 10 juni, den 1 oktober och den 23 november 1948 dagtecknad överenskommelse angående överlåtelse till staden av avloppsledningen Järva—Lilla Värtan samt reningsverket vid Ålkistan med tillhörande markområde.
överenskommelsen torde såsom bilaga (Bilaga 1) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Järnvägsstyrelsen erinrar till en början, att en huvudavloppsledning från Nederjärva till Lilla Värtan ävensom erforderliga anslutningsledningar från berörda områden anlades under åren 1920—1922 för att åstadkomma tillfredsställande avledning av spillvatten från statens järnvägars lokstation vid Hagalunds övre och vissa under arméförvaltningen hörande kasernanläggningar. Huvudavloppsledningen bekostades gemensamt av statens järnvägar och arméförvaltningen, under det att kostnaderna för anslutningsledningarna bestredos av respektive parter var för sig. I samband härmed medgavs Solna kommun, numera Solna stad, rätt att till huvudavloppsledningen ansluta av kommunen anlagd avloppsledning Solna—Järva. I vederlag härför erlades ett bidrag av 30 000 kronor till utförandet av huvudledningen, varjämte statsmyndigheterna tillförsäkrades rätt att utan särskild anslutningsavgift verkställa erforderliga anslutningar till kommunens ledning intill en viss avloppsvattenmängd. Kommunen åtog sig vidare att med en andel av 40 % deltaga i kostnaderna för huvudledningens skötsel och underhåll.
På grund av den växande bebyggelsen och därmed följande större förorening av avloppsvattnet visade det sig sedermera, fortsätter järnvägsstyrelsen, nödvändigt att komplettera ledningen med ett reningsverk. Sedan frågan förelagts riksdagen genom proposition 1939: 115 och Kungl. Maj:t den 28 april 1939 godkänt mellan järnvägsstyrelsen och kommunen den 30 augusti 1937 och
3 Eungl. Maj:ts proposition nr 121.
den 30 oktober 1939 dagtecknat avtal i ämnet, uppfördes genom statens järnvägars försorg under åren 1939—1940 ett reningsverk vid Ålkistan invid Brunnsviken. Enligt avtalet åtog sig Solna kommun att till 60 % bestrida anläggningskostnaden för reningsverket. Återstående kostnadsandel fördelades mellan statens järnvägar och arméförvaltningen. Med avseende på reningsverkets skötsel och underhåll, som enligt avtalet skulle ombesörjas av statens järnvägar, förband sig Solna kommun likaledes att lämna ett kostnadsbidrag av 60 %, varjämte kommunens bidrag till kostnaderna för huvudavloppsledningens skötsel och underhåll samtidigt höjdes från 40 till 60 %.
I statens järnvägars räkenskaper har för avloppsledningen Järva—Lilla Värtan bokförts en anläggningskostnad av 174 000 kronor, vilket belopp under tiden 1923—48 nedskrivits till 60 900 kronor, och för statens järnvägars andel i reningsverket en anläggningskostnad av 79 448 kronor, vilket belopp under tiden 1945—48 nedskrivits till 71 765 kronor. Anläggningarna ha icke bokförts såsom investering under försvarets fastighetsfond.
Järnvägsstyrelsen framhåller härefter, att Solna stad numera är den största intressenten i här berörda anläggningar och att det därför ansetts lämpligt och mest ändamålsenligt, att anläggningarna i fråga överlåtas på staden, som därefter skulle svara för desammas skötsel och underhåll mot vederbörligt kostnadsbidrag från övriga parter. Den träffade överenskommelsen är formulerad så, att statens järnvägar och fort.ifikationsförvaltningen tillförsäkras oförändrad rätt till anläggningarnas utnyttjande nu och framdeles. Med hänsyn härtill och då det kan förutsättas, att överlåtelsen ej heller kommer att innebära någon försämring för statsmyndigheterna, i vad gäller de årliga drift- och underhållskostnaderna, har det ansetts skäligt, att anläggningarna överlämnas utan särskild ersättning från stadens sida.
Solna stadsfullmäktige ha genom lagakraftvunnet beslut den 27 september 1948 för stadens del godkänt överenskommelsen.
Domänstyrelsen, som den 30 december 1948 yttrat sig över järnvägsstyrelsens framställning, meddelar, att styrelsen icke har något att erinra mot ifrågavarande överlåtelse till Solna stad på de i överenskommelsen angivna villkoren. Reningsverket torde efter erforderlig utvidgning kunna utnyttjas i samband med exploateringen av den del av kronoegendomen Bergshamra, som försålts till staden jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 8 juni 1945.
För överlåtelsens genomförande torde enligt styrelsen riksdagens medverkan vara erforderlig. I anslutning till ett godkännande av överenskommelsen torde Kungl. Maj:t även böra meddela beslut om av marköverlåtelsen föranledd nedskrivning av statens järnvägars fond.
Departementschefen. Avloppsledningen Järva—Lilla Värtan anlades för områden, som disponerades av statens järnvägar och försvarsviisendet. Ledningen var emellertid redan från början av stor betydelse för Solna stad, som bidrog till anläggningskostnaden och till ledningens underhåll m. m. Sedan år 1939 har emellertid genom stadens ökade folkmängd och bebyggelseutveck-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
lingen avloppsledningen till större delen kommit att tillgodose stadens behov. På grund härav har stadens andel i underhållskostnaden höjts till 60 %. Likaså har staden med 60 % bidragit till anläggnings- och driftkostnaderna för det vid Ålkistan uppförda reningsverket, vars byggande påfordrats för att undanröja vissa sanitära olägenheter. Järnvägsstyrelsen har därför ansett det lämpligt, att ledningen och reningsverket med tillhörande markområde överlåtas å staden, samt har underställt Kungl. Maj:t för godkännande en mellan styrelsen och fortifikationsförvaltningen, å ena, samt Solna stad, å andra sidan, träffad överenskommelse i frågan.
Enligt överenskommelsen skall staden övertaga anläggningarna utan ersättning men mot upplåtande av rätt till anslutning utan särskild avgift till ledningarna Solna—Järva och Järva—Lilla Yärtan. Staden skall svara för ledningarnas och reningsverkets skötsel och underhåll. Underhålls- och administrationskostnaderna för ledningen Järva—Lilla Värtan och reningsverket skola fördelas mellan parterna efter de avloppsvattenmängder, som tillföras ledningsnätet. Jag anser för min del, att överenskommelsen bör godtagas. Med hänsyn till den överlåtna egendomens värde har riksdagens medgivande till överlåtelsen ansetts böra inhämtas.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, på förslag av järnvägsstyrelsen efter samråd med riksräkenskapsverket, meddela beslut angående erforderliga bokföringsföreskrifter i anledning av överlåtelsen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna förevarande överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen, å ena, samt Solna stad, å andra sidan, angående överlåtelse till staden av avloppsledningen Järva—Lilla Värtan m. m.
2:o.
Med skrivelse den 1 mars 1949 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning ett den 20 december 1948 och den 1 mars 1949 dagtecknat bytesavtal, varigenom statens järnvägar till Jönköpings stad överlämna områden om tillhopa 23 336,5 mä mot det att staden till statens järnvägar avstår områden om sammanlagt 111 592,r. m2, vilka områden utmärkts å tio skrivelsen bilagda kartblad. Någon mellanavgift. skall ej utgå, enär vardera parten till kommande mark värderats till avrundat 48 000 kronor.
Avtalet torde såsom bilaga (Bilaga 2) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Järnvägsstyrelsen meddelar i sin förenämnda skrivelse, att stadsfullmäktige i Jönköping genom lagakraftvunnet beslut den 10 december 1948 godkänt bytesavtalet. Bostadsstyrelsen har vidare den 28 februari 1949 förklarat sig icke ha något att erinra mot det föreliggande avtalet och de föreslagna å-priserna för marken.
5 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 121.
Under hänvisning till det anförda och då järnvägsstyrelsen finner villkoren vara för statens järnvägar antagbara, hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna det träffade avtalet.
Departementschefen. Med biträdande av järnvägsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ifrågavarande bytesavtal mellan järnvägsstyrelsen och Jönköpings stad.
Statens vattenfalls verk.
3:o.
Med skrivelse den 16 november 1948 har vattenfallsstyrelsen till Kungl. Maj ds prövning överlämnat ett den 5 och 16 november 1948 dagtecknat, av styrelsen — under förutsättning av Kungl. Maj ds godkännande senast den 1 juni 1949 — ingånget avtal om försäljning till Vänersborgs stad mot en köpeskilling om 205 000 kronor av fastigheten 11/64 mantal Starkekärr l8 samt de områden av r/s mantal Gudmundstorp l1, 1U mantal Brinkebergskulle l1 samt stadsägorna n:ris 68 och 74 + 79, vilka äro belägna öster och norr om en på tvenne avtalet bifogade kartor med röd färg markerad linje.
Avtalet torde såsom bilaga (Bilaga 3) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Vattenfallsstyrelsen framhåller, att de av försäljningen berörda markområdena icke äro behövliga för styrelsens behov. De försålda fastigheterna, med undantag för den i Trollhätte kanals egendom ingående Brinkebergskulle l1, benämnas gemensamt egendomen Fridhem, vilken år 1908 inköptes av vattenfallsstyrelsen för en köpeskilling av 50 300 kronor. Egendomen Fridhem är för närvarande åsatt ett taxeringsvärde av 70 000 kronor. Fastigheten Brinkebergskulle l1 är icke särskilt för sig taxerad.
De försålda områdena innehålla tillhopa en areal av omkring 84 hektar. Den avtalade köpeskillingen, 205 000 kronor, som beräknats med hänsyn till de olika delområdenas uppskattade framtida tomtvärde, utgör i genomsnitt 24,4 öre per m2.
Bostadsstyrelsen har i yttrande den 17 januari 1949 meddelat, att styrelsen icke har något att erinra mot det föreslagna försäljningspriset.
Departementschefen. I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag, att försäljning av ifrågavarande fasta egendom må. äga rum på föreslagna villkor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ifrågavarande mellan vattenfallsstyrelsen och Vänersborgs stad träffade avtal.
6 Kungl. ilaj:ts proposition nr 121.
Väg- och vattenbyggnadsverket.
4:o.
I skrivelse den 3 mars 1949 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt om Kungl. Majrts bemyndigande att till direktören Ivar E. Jonsson mot en köpeskilling av 27 400 kronor försälja ett i Södertälje kanalverk ingående markområde om 1 061, i mä, vilket motsvarar den administrativt bildade tomten nr 2 i kvarteret Melonen i Södertälje. Området erfordras icke för kanaländamål.
Väg- och och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar i sin förenämnda skrivelse, att mellan vattenfallsstyrelsen och Elias Jonsson, Södertälje, ingåtts ett den 12 och 16 september 1935 dagtecknat avtal, varigenom styrelsen på i avtalet närmare angivna villkor till Jonsson upplåtit nyttj anderätten till ifrågavarande fastighet under tiden från den 1 oktober 1935 till en månad från den dag, då förevarande kvarter efter fastställande av ny stadsplan blivit tomtindelat. Jämlikt avtalet tillförsäkras nyttj anderättshavaren rätt att vid upplåtelsetidens utgång för en köpeskilling av 27 400 kronor och på de villkor i övrigt, som framgå av ett vid avtalet fogat formulär till köpeavtal, förvärva fastigheten. Såsom ersättning för nyttjanderätten skulle nyttjanderättshavaren vid avtalets underskrivande erlägga 15 000 kronor, vilket belopp, därest uppgörelsen av nyttjanderättshavaren fullbordades genom köp, skulle avräknas å köpeskillingen, 27 400 kronor. Å resterande del av köpeskillingen, 12 400 kronor, skulle nyttjanderättshavaren under upplåtelsetiden till styrelsen gälda 3V2 % ränta. Avtalet har genom tillägg den 17 och 18 januari 1938 av Elias Jonssons dödsbodelägare transporterats på direktören Ivar E. Jonsson. Såsom framgår av ett vid avtalet fogat kvitto har till vattenfallsstyrelsen inbetalats i avtalet omförmäld ersättning för nyttjanderätten m. m. Nyttjanderättshavarna ha vidare gäldat ränta å omförmälda 12 400 kronor och samtliga fastigheten besvärande skatter och andra avgifter.
Sedan stadsplanen numera fastställts och tomtindelning skett, har direktören Ivar E. Jonsson, under hänvisning till det med vattenfallsstyrelsen ingångna avtalet, hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anhållit att få genom köp förvärva den av honom nyttjade fastigheten.
Av den utredning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställt i ärendet framgår, att fastigheten vid nyttj anderättsavtalets ingående befann sig i mindre gott skick och att värdet av densamma vid sagda tidpunkt icke torde nämnvärt hava överstigit den avtalade köpeskillingen eller 27 400 kronor. Att överenskommelsen med vattenfallsstyrelsen på sin tid erhöll formen av ett nyttjanderättsavtal med rätt för nyttjanderättshavaren att vid nyttjanderättstidens utgång förvärva fastigheten synes ha berott på att förevarande kvarter icke var tomtindelat.
Direktör Jonsson har under den tid han nyttjat fastigheten verkställt förbättringar och reparationer för sammanlagt 18 000 kronor. Den å fastigheten
7 Kungl. Majits proposition nr 121.
belägna byggnaden, som är ett boningshus i två våningar med en kvadratyta av 14,2 8 X 8,4 5 m, har sålunda erhållit nytt tegeltak, reveterats samt försetts med värmeledning. Vidare har Jonsson låtit verkställa ombyggnad av köket samt planering av trädgården. Målning och tapetsering har verkställts. Fastigheten, vars taxeringsvärde är 50 400 kronor (byggnadsvärde 32 400 kronor + markvärde 18 000 kronor), har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett ha ett nuvärde av omkring 75 000 kronor. Av detta följer, att Jonsson, därest han erhåller tillfälle förvärva fastigheten, tillföres densammas värdestegring. Då det emellertid vid nyttjanderättskontraktets ingående var parternas avsikt, att försäljning av fastigheten skulle ske, synes enligt styrelsen det förhållandet, att stadsplanefrågor lagt hinder i vägen för omedelbar försäljning, icke böra förhindra, att försäljning nu sker på ursprungligen avsedda villkor.
Departementschefen. Det mellan vattenfallsstyrelsen och Elias Jonsson år 1935 träffade nyttjanderättsavtalet angående ifrågavarande område synes ha upprättats för att, så länge fastighetsförhållandena omöjliggjorde en överlåtelse av området med äganderätt, träda i stället för en dylik överlåtelse. Med hänsyn till att upplåtelsetiden i avtalet räknats till en månad från den dag det kvarter, inom vilket området är beläget, efter fastställelse av ny stadsplan blivit tomindelat samt sådan tomtindelning nu ägt rum, torde kronan nu böra avstå området på de vid nyttjanderättsupplåtelsen överenskomna villkoren. Området med därå uppfört boningshus är taxerat till 50 400 kronor men anses enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ha ett nuvärde av ca 75 000 kronor. Nuvarande nyttjanderättshavare har dock utgivit 18 000 kronor för reparationer och förbättringar å fastigheten. Med hänsyn till att fastighetens värde i kronans ägo måste anses överstiga 40 000 kronor har jag ansett mig böra inhämta riksdagens medgivande till överlåtelsen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att ifrågavarande område må försäljas på de villkor, som vägoch vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit.
Till vad föredragande departementschefen under punkterna l:o—4:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hård af Segerstad.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
Bilaga 1.
Överenskommelse
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen och Kungl. Fortifikations förvaltningen, här nedan kallade statsmyndigheterna, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande, å ena sidan, samt Solna stad, under förutsättning av stadsfullmäktiges godännande å andra sidan, angående avloppsledningarna Solna—Järva och Järva—Lilla Värtan samt reningsverket vid Ålkistan.
1. Statsmyndigheterna överlåta utan ersättning och med full äganderätt till staden dels avloppsledningen Järva—Lilla Värtan, å närslutna 24 bansektionens ritning nr 131 (senast kompletterad den 12 februari 1947) angiven med blå färg, dels ock lägenheten Bergshamra l4 i Solna stad med därå belägna reningsverk. Angående rätten att hava ledningen framdragen över kronoegendomen Bergshamra och Ulriksdals kungsgårds ägor finnes härom stadgat i Kungl. Majrts brev den 5 mars 1920, som skall respekteras av staden. Tillträdet äger rum vid månadsskiftet efter det Kungl. Maj:t godkänt denna överenskommelse.
2. Staden medgiver statsmyndigheterna rätt till anslutning utan särskild anslutningsavgift till den staden tillhöriga avloppsledningen Solna—Järva, angiven med grön färg å förenämnda ritning, för en avloppsvattenmängd av intill 40 liter i sekunden från staten tillhöriga markområden, statsmyndigheterna obetaget att i män av behov upptaga förhandlingar med staden rörande eventuell ökning av denna kvantitet.
3. Staden medgiver statsmyndigheterna rätt till anslutning utan särskild anslutningsavgift till avloppsledningen Järva—Lilla Värtan för de staten tillhöriga ledningar, som nu äro anslutna eller framdeles komma att anslutas till ledningen. Av staden till denna ledning gjorda anslutningar få såsom hittills totalt tillföra ledningen en avloppsvattenmängd av högst 100 liter i sekunden.
4. Skötsel och underhåll av avloppsledningarna Solna—Järva och Järva— Lilla Värtan samt reningsverket ombesörjes av staden. Skötsel och underhåll av statsmyndigheterna tillhöriga ledningar ombesörjes och bekostas av respektive ägare.
5. De för skötsel och underhåll av avloppsledningen Järva—Lilla Värtan och reningsverket bokförda kostnaderna med tillägg av 10 % för av staden verkställda utredningar, arbetsledning och administration fördelas mellan statsmyndigheterna och staden efter de avloppsvattenmängder, som tillföras ledningsnätet.
Statsmyndigheternas andelar i kostnaderna erläggas till staden halvårsvis i januari och juli månader efter från staden erhållna räkningar.
Bestämning av avloppsvattenmängderna skall ske snarast efter undertecknandet av denna överenskommelse genom av parterna utsedd mätningsmans försorg och därefter upprepas vart 5:e år i och för justering av parternas andelar i kostnaderna för påföljande 5-årsperiod. Kostnaderna för bestämningen fördelas efter avloppsvattenmängdema.
6. Därest det framdeles befinnes nödvändigt att utvidga eller förändra ledningarna Solna—Järva och Järva—Lilla Värtan samt reningsverket skall särskild överenskommelse härom träffas mellan statsmyndigheterna och staden.
7. Av statens järnvägar träffade avtal med enskilda angående anslutningar till ledningen Järva—Lilla Värtan övertagas av staden snarast möjligt.
9 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
8. Statsmyndigheterna äga rätt att träffa avtal beträffande anslutningar till de av staten ägda ledningarna. Innan dylika avtal träffas, skall staden beredas tillfälle att avgiva yttrande i frågan.
9. Överenskommelsen mellan Järnvägsstyrelsen och Solna kommun av den 21 juni och 10 juli 1923 med senare tillägg och överenskommelsen mellan statens järnvägar och arméförvaltningens fortifikationsstyrelse av den 14 mars och 19 april 1941 i vad densamma gäller underhåll och drift samt ändring och utvidgning av de gemensamt begagnade anläggningarna mellan anslutningarna vid Nederjärva och utloppet i Lilla Värtan upphöra att gälla, sedan Kungl. Maj:t godkänt denna överenskommelse.
10. Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse skall hänskjutas till avgörande av skiljemän enligt lag.
Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den 10 juni 1948. Solna den 1 oktober 1948.
Kungl. Fortifikationsförvaltningen Nils Carlqvist.
G. Nordberg. / G. Fredelius.
För Solna stad Solna drätselkammare Carl A. Andersson. Ordförande
Frans Orbell.
G. Bergw
Stockholm den 23 november 1948 Kungl. Järnvägsstyrelsen
G. Dahlbeck.
H. Sandström.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
Bilaga 2.
Bytesavtal.
Mellan Statens järnvägar, här endan kallade S. J., å ena, samt Jönköpings stad, här nedan kallad staden, å andra sidan, har under förutsättning av dels Kungl. Maj:ts och dels stadsfullmäktiges i Jönköping godkännande träffats följande avtal angående reglering av äganderättsförhållanden mellan S. J. och staden.
S. J. överlåter till staden nedannämnda områden, vilka äro avsedda att avstyckas och erhålla följande, av stadsingenjören Einar Adéll föreslagna stadsägobeteckningar:
Staden överlåter till S. J. nedannämnda områden, vilka äro avsedda att avstyckas och erhålla följande, av stadsingenjören Einar Adéll föreslagna stadsägobeteckningar:
Kungl. Maj:ts proposition nr 121. 11
De med förestående bytesavtal avsedda markområdena bava utmärkts å tio särskilda, av stadsingenjören Einar Adéll upprättade kartblad (Blad nr 1— Blad nr 10), vilka kartblad även avsetts att vid blivande avstyckningsförrättningar användas som sådan karta, vilken omförmäles i 5 kap. 11 § lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad.
För bytet gälla följande villkor i övrigt:
1. De i bytet ingående markområdena, vilka överlåtas gravationsfria, tillträdas av respektive nye ägare omedelbart efter det detta avtal vederbörligen godkänts av Kungl. Maj:t, dock att områdena med stadsägobeteckningarna n:ris 1774 och 1036 B i Sofia församling icke få av S. J. tillträdas, förrän Kortebovägen därstädes blivit omlagd och tagen i bruk.
2. Enär värdet å de av staden till S. J. överlåtna markområdena enligt bilagda, av stadsingenjören Einar Adéll upprättade, som Bil. A betecknade handling uppgår till enahanda belopp, som värdet å de av S. J. till staden överlåtna områdena, skall någon mellanavgift vid bytet icke av någondera sidan gäldas.
3. Broar och vägportar inom järnvägsområdet skola i samband med blivande dubbelspårs anläggning eller andra större arbeten för S. J. till- eller eventuellt ombyggas efter överenskommelse mellan S. J. och staden.
4. Staden berättigas att i de till S. J. nu överlåtna markområdena nedlägga och bibehålla ledningar för vatten och avlopp ävensom att för underhåll och reparation av dylika ledningar hava tillträde till S. J.-område allt enligt föreskrifter, som lämnas av vederbörande banbefäl. Behöva ledningarna ändras för något S. J:s ändamål, häri inbegripet av S. J. påkallade säkerhetsanordningar, skall detta ske på deras bekostnad.
5. Staden upplåter till S. J. utan avgift nyttjanderätten till ett område om 110 in2, å kartblad nr 4 betecknat med »A», så länge nämnda område erfordras för S. J:s behov.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
6. Staden förbinder sig att utan kostnad för S. J. uppsätta hägnad av betongstolpar och nätstängsel i blivande gränslinje efter den omlagda Kortebovägen (= linjen b 321—b 1141—b 1140—b 396—b 395 å kartblad nr 5) i stället för den befintliga, S. J. tillhöriga hägnaden i nuvarande gatugränsen. Det nya stängslet skall underhållas av S. J. och på deras bekostnad.
7. Staden medgives att å S. J:s område dels hava sin nuvarande strandpromenad kvar, dels att anlägga ny sådan från Vattengränd österut till stadens pumpverk. Strandpromenaderna få disponeras av staden tills S. J. ha behov av marken. Underhållet av desamma skall verkställas och bekostas av staden.
8. Staden medgiver S. J. rätt att utan kostnad dels hava sin banförmansstuga och sitt bostadshus nr 9 vid Östertull kvarstående och dels disponera därtill hörande, genom detta avtal till staden överlåtna tomtområde, dock längst tills dubbelspåret därstädes blivit fullbordat.
Likaledes äger Jönköpings stad rätt att utan kostnad hava kvar bostadshuset å stadsägan nr 9 K i Sofia församling intill dess markområdet därstädes tages i anspråk för järnvägsändamål.
9. Staden förbinder sig att till Svenska Gulf Oil Company A/B upplåta nyttjanderätt till kvarteret Generatorn för en tid av 25 år, räknat från den 1 april 1947, så länge bolaget begagnar markområdet för bilserviceändamål. Som ytterligare villkor för sådan upplåtelse skall dock gälla, att bolaget — under förutsättning, att vederbörligt byggnadstillstånd därtill kan erhållas — omedelbart låter i byggnad å området inreda för allmänheten avsedda herroch damtoiletter av beskaffenhet, som kan av drätselkammaren godkännas. Upplåtelse skall ske på nu gällande villkor, varvid dock vid fallande penningvärde skälig reglering av arrendet skall verkställas.
10. Kostnaderna för lagfart gäldas av kontrahenterna, vardera för sitt fång, och förbinda sig kontrahenterna att tillhandahålla sin medkontrahent för lagfarts vinnande nödiga åtkomst-handlingar, ävensom karta och gravationsbevis rörande de överlåtna områdena.
Stockholm den 1 mars 1949. Jönköping den 20 december 1948.
Kungl. Järnvägsstyrelsen På Drätselkammarens vägnar:
Erik Vpmark.
Johan Skoog.
/ Bror Johannesson.
H. Sandström.
Herrar Johan Skoogs och Bror Johannessons egenhändiga namnteckningar bevittnas:
B. Pripp.
I. Knall.
Kungl. May.ts proposition nr 121.
13 Bilaga 3.
Emellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar, här nedan kallad Styrelsen, å ena, samt Vänersborgs stad, här nedan kallad Staden, å andra sidan, har träffats följande
Köpeavtal.
§ 1.
Styrelsen överlåter och försäljer till Staden följande fastigheter inom Vänersborgs stad, nämligen:
dels 11/64 mantal Starkekärr nr 1, litt. A, l8,
dels de delar av Vs mantal Gudmundstorp nr 1, l1, 1U mantal Brinkebergskulle nr 1, l1, samt stadsägorna nris 68 och 74 + 79, som äro belägna öster och norr om en på bifogade kartor, bilagorna 1 och 2, med röd färg markerad linje, vilka delar skola avstyckas.
§ 2.
Staden skall, med i § 5 här nedan angivna inskränkningar, tillträda de försålda fastigheterna den 1 juli 1949.
§ 3.
Köpeskillingen för de enligt detta avtal försålda fastigheterna är tvåhundrafemtusen (205 000) kronor, vilken köpeskilling gäldas kontant av Staden till Styrelsen den 30 juni 1949.
§ 4.
Fastigheterna försäljas fria från inteckningar.
§ 5.
Staden övertager vid tillträdet Styrelsens skyldigheter på grund av följande nyttjanderättsavtal:
1. Arrendekontrakt av den 29 februari och 1 april 1944 med herr Sven Johansson rörande jordbruksdelen av egendomen Fridhem;
Medgivande av den 25 maj och 10 juni 1944 att disponera jakträtten på egendomen Fridhem;
2. Följande tio avtal rörande lägenhetsarrenden å egendomen Fridhem, nämligen avtal den 12—24 mars 1924 med Gustaf Adolf Johansson, den 12—24 mars 1924 med Martin Andersson, den 15—24 mars 1924 med A. J. Eriksson, den 14—24 mars 1924 med Karl Emil Johansson, den 17—28 januari 1925 med Gunnar Gustafsson, den 12—24 mars 1924 med Karl Gustav Larsson, den 15—24 mars 1924 med Alfr. Strandbergs sterbhus, den 13—24 mars 1924 med O. Svensson, den 26 mars 1924 med Karl Augustsson och den 1—10 juli 1926 med John Hjert;
3. Avtal den 3—7 februari 1940 med Aktiebolaget Fridhems Tegelbruk rörande lertäkt;
4. Följande avtal rörande markområden på Brinkebergskulle, nämligen avtal den 2—6 september 1927 med C. G. Bondeson för handelsbod och den 23 december 1932 med Harry Berger för garage.
De avgifter enligt förestående avtal, som belöpa sig på tiden efter tillträdesdagen, skola tillfalla köparen.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
§ 6.
Vid avstyckning av försåld fastighet skall följa rätt dels för styckningsfastigheten till såväl stamfastighetens utfartsvägar som ock nödig utfartsväg över stamfastigheten, dels för stamfastigheten och därifrån tidigare avskilda fastigheter till nödig utfartsväg över styckningsfastigheten.
§7-
Styrelsen fritages från ersättningsskyldighet gent emot Staden och blivande ägare av de försålda fastigheterna för skador, som kunna uppstå genom förändringar i vattenstånden i Vänern eller Karls grav på grund av nu tilllåtna åtgärder.
§ 8.
För Starkekärr l8 och de försålda delarna av Gudmundstorp l1 och Brinkebergskulle l1 gäller följande.
a) De områden, som på bifogade karta markerats med gul färg, få icke bebyggas; dock äger Styrelsen rätt att inom dessa områden utan ersättning dels för all framtid bibehålla nu befintliga elektriska kraftledningar, dels framdraga och för all framtid bibehålla nya sådana ledningar.
b) Styrelsen äger även rätt att över respektive fastighetsdelar från Vargön framdraga och för all framtid bibehålla en elektrisk kraftledning för högst 130 000 volt driftspänning mot ersättning, som skall utgöra 15 öre per kvadratmeter ianspråktagen mark.
c) Styrelsen äger vidare rätt att utan ersättning över samma områden dels för all framtid bibehålla nu befintliga elektriska kraftledningar för Styrelsens detalj distribution av elektrisk kraft samt dels framdraga och för all framtid bibehålla nya sådana ledningar.
d) Styrelsen skall äga tillträde till fastigheterna för tillsyn samt reparation och underhåll av Styrelsens kraftledningar.
e) Vid en blivande planläggning av de försålda områdena skall Staden låta i planen inlägga kraftledningsgator av erforderlig bredd för Styrelsens under a) och b) här ovan angivna ledningar.
f) Om det för ett rationellt utnyttjande av områdena skulle visa sig angeläget, att sträckningen av Styrelsens ledningar ändras, är Styrelsen skyldig att på Stadens bekostnad vidtaga sådan ändring. Därest sådan ändring sker omkring tidpunkt, då stolpbvte eller annan ombyggnad ändock skulle utförts, skall vid bestämmandet av den ersättning, som Staden skall erlägga, skälig hänsyn härtill tagas.
§ 9.
De inskränkningar i rätten att förfoga över försålda fastigheter, som omförmäles i §§ 7 och 8 här ovan, skola gälla såsom å resp. fastigheter lagda besvär och last till förmån för strömfallsfastigheten, stadsägan nr 630 + 645 + 646 + 647 + 691 + 695 + 696 + 697 + 698 + 699 + 1171 + 1172 uti Trollhättans stad, och äger Styrelsen att till säkerhet för deras bestånd utan Stadens vidare hörande erhålla servitutsinteckning i fastigheterna med bästa förmånsrätt.
Innan sagda servitutsinteckning meddelats, är Staden skyldig att vid överlåtelse av mark tillförbinda nya ägare att tåla ifrågavarande servitut.
§ io.
Staden betalar alla kostnader för avstyckning m. m. samt för erhållande av lagfart, ävensom skatter och onera för fastigheter, vilka ha särskilda taxeringsvärden, för tiden från och med tillträdesdagen, och för övriga fastigheter från och med det de blivit särskilt för sig taxerade.
15 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
§ 11-
Detta avtal är för parterna bindande endast under förutsättning, att detsamma godkännes av Kungl. Maj:t senast den 1 juni 1949.
Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och utväxlade.
Vänersborg den 5 november 1948.
Vänersborgs Stads Drätselkammare Karl Ericson.
/ Karl A. Kvidén.
Herrar Karl Ericsons och Karl A bevittna:
Britt Andréasson.
Stockholm den 16 november 1948.
Kungl. Vattenfallsstyrelsen Gösta Nilsson.
Karl Tjulander. / Axel Ander. Kvidéns egenhändiga namnteckningar Ingegerd Carlberg.