angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 19U9/50, in. m.
Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
1 Nr 181.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 19U9/50, in. m.; given Stockholms slott den 1 april 19A9.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 1 april 19?i9.
N ärv ar ande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.
Inledning.
I propositionen nr 125 till årets riksdag framhöll jag, alt med hänsyn till de numera beslutade ändringarna i riksdagsordningen hl. a. i fråga om bestämmelserna för avlämnande till riksdagen av budgetpropositioner den sammanfattande redogörelse över utfallet av budgetens inkomsttitlar och utvecklingen av statsutgifterna för det löpande budgetåret, som förut brukat
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 181.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
lämnas i samband med ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat i slutet av riksdagens vårsession, lämpligen borde intagas i propositionen angående komplettering av riksstatsförslaget för nästa budgetår. Vidare erinrade jag cm att nämnda redogörelse grundar sig på från riksräkenskapsverket lämnade uppgifter. Enligt av Kungl. Maj :t beslutad ändring av instruktionen för riksräkenskapsverket (SFS nr 49/1949) har tidpunkten för avlämnande av approximativ beräkning rörande utfallet av statsregleringen för löpande budgetår, som tidigare var bestämd till före 1 maj, fastställts till före den 25 mars. Samma ändring har genomförts beträffande det förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsreglering, som ämbetsverket har att avgiva.
Med särskilda skrivelser den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket avgivit dels redogörelse angående approximativ beräkning rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1948/49 och dels förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret 1949/50. Jag redovisar i det följande ämbetsverkets ifrågavarande redogörelse och förslag och gör i sammanhang därmed hemställan om den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten, som bör tillämpas under nästa budgetår, samt framlägger slutligt förslag till inkomstberäkning i riksstaten för nästa budgetår. Vidare anmäler jag frågor angående ändringar i avskrivningsbehovet för nästa bugetår beträffande nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalmedelslörluster, som huvudsakligen betingas av efter statsverkspropositionens avlämnande hos riksdagen gjorda anslagsäskanden. Slutligen gör jag beträffande kapitalbudgeten hemställan om definitivt förslag till investeringsplan för budgetåret 1949/50 jämte därtill fogade investeringsstater.
I. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1948/49.
I sin förenämnda skrivelse den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket beräknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 5 014,5 miljoner kronor, kommer att visa en minskning med 103,7 miljoner kronor.
Inkomsterna av de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att understiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med 24,9 miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten med 5 miljoner kronor och en minskning av bensinskatten med 30 miljoner kronor.
För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettobrist å 78,s miljoner kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade bristen framkommer som ett saldo mellan överskott och underskott för olika inkomsttitlar. Av de direkta skatterna förutses underskott för preliminär skatt å inkomst och förmögenhet med 200 miljoner kronor, vilken minskning — såsom redan i statsverkspropositionen framhölls — väsentligen beror på det beslutade an-
3 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
ståndet med inbetalningen av kvarstående skatt under år 1949, samt för arvsloltsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 25 miljoner kronor. Bland övriga bevillningar, för vilka brist redovisas, må nämnas maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker med tillhopa 7 miljoner kronor. Vidare väntas totalisatormedlen giva 6,5 miljoner kronor mindre än i riksstaten beräknats. Även för inkomsterna från telegrafverket, statens vattenfallsverk och domänverket förutses en minskning i förhållande till beräkningarna i riksstaten, som uppskattas till 10 miljoner kronor för de båda förstnämnda affärsverken och 3 miljoner kronor för det sistnämnda. Bland de överskott å skattetitlarna, som beräknas tillföras budgetutjämningsfonden, må nämnas 10 miljoner kronor för varuskatten, 5 miljoner kronor för pappersskatten, 15 miljoner kronor för tobaksskatten samt sammanlagt 30 miljoner kronor för brännvinstillverkningsskatten och rusdrycksförsäljningsmedlen. Uppbörden i statens verksamhet beräknas lämna ett nettoöverskott av 12 miljoner kronor. För folkpensionsavgifterna uppskattas en merinkomst av 50 miljoner kronor, som huvudsakligen är av bokföringsmässig natur. Under titeln diverse inkomster väntas posterna tipsmedel och lotterimedel samt övriga diverse inkomster utfalla med 5 miljoner, 4 miljoner resp. 14 miljoner kronor högre belopp än i riksstaten upptagits för desamma. Bland merinkomsterna för statens kapitalfonder att tillgodoföras budgetutjämningsfonden må slutligen nämnas 8 miljoner kronor för postverket, 20 miljoner kronor för statens järnvägar samt 5,5 miljoner kronor för fonden för statens aktier.
Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen komma att utvisa en nettomerutgift å 88 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i efterföljande sammanställning.
Merutgifter Besparingar Milj. kr. Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ — —
II. Justitiedepartementet......................... 0-30 —
III. Utrikesdepartementet......................... 3'7 7 —
IV. Försvarsdepartementet....................... 2031 —
V. Socialdepartementet.......................... 44-92 —
VI. Kommunikationsdepartementet................ 35-28 —
VII. Finansdepartementet......................... — 3-47
VIII. Ecklesiastikdepartementet..................... 253 —
IX. Jordbruksdepartementet....................... — 33 55
X. Handelsdepartementet........................ 3 92 —
XI. Inrikesdepartementet......................... 13-79
XII. Folkhushållningsdepartementet................ 3 85 —
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
XIII. Pensionsväsendet............................ — 2-55
XIV. Oförutsedda utgifter.......................... — 0 09
XV. Riksdagen och dess verk m. m................ — 0-26
Säger 128-67 39-92
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden.............................. 1-20 —
II. Riksgäldsfonden ............................. — 2-00
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —
Säger 1-20 2-00
Summa 129-87 41-92
Nettomerutgift 87-95
I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket följande.
Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av beräknade nettomerutgifter å försvarsdepartementets, socialdepartementets, kommunikationsdepartementets och inrikesdepartementets huvudtitlar om respektive 20,3i miljoner kronor, 44,92 miljoner kronor, 35,28 miljoner kronor och 13,79 miljoner kronor samt beräknade nettobesparingar å jordbruksdepartementets huvudtitel med 33,55 miljoner kronor. Den för försvarsdepartementets huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger med att försvarsgrenarnas anslag till avlöningar, sjukvård, reseersättningar, expenser och mathållning i stor utsträckning beräknas bliva belastade med större belopp än de i riksstaten upptagna. I detta sammanhang torde även få omnämnas att det för föregående budgetår anvisade avvecklingsanslaget beräknas under budgetåret 1948/49 bliva belastat med en nettoutgift om 1,30 miljoner kronor. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma å socialdepartementets huvudtitel, må framhållas, att anslaget till allmänna barnbidrag beräknas uppvisa en nettomerutgift om 9,16 miljoner kronor och anslaget till bidrag till folkpensioner in. m. en nettomerutgift om 42,91 miljoner kronor. Till förklaring av den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade nettomerutgiften må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes på grund av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond bliva belastad med 27,53 miljoner kronor. Det i riksstaten och tilläggsstaten å automobilskattemedlens specialbudget beräknade överskottet, 244,94 miljoner kronor, torde sålunda vid realiserandet av budgeten komma att minskas till 217,41 miljoner kronor. Vidare må framhållas att anslaget till ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser beräknas bliva överskridet med 7,29 miljoner kronor. Den för inrikesdepartementets huvudtitel redovisade nettomérutgiften beror i huvudsak på, att anslagen till avlöningar och omkostnader för statens sinnessjukhus samt anslagen till överståthållarämbetet och landsstaten respektive till polisväsendet beräknas komma att överskridas med (3,67 -f- 4,66 + 4,61 =) 12,94 miljoner kronor. Den nettobesparing, som beräknas för jordbruksdepartementets huvudtitel, sammanhänger med, att å anslaget till producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk förutsättas uppkomma besparingar å 35 miljoner kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
5 I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor. Härvid har dock ej hänsyn tagits till den indragning av reservationer under fjärde huvudtiteln, som kan komma att äga rum i anledning av vad som föreslagits i statsverkspropositionen till årets riksdag. Då övriga mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad ämbetsverket förut framhållit beräknas komma att utvisa en nettomerutgift å 88 miljoner kronor, skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens utgiftssida belastas med 78 miljoner kronor.
Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har riksräkenskapsverket beräknat överskottet å driftbudgeten för löpande budgetår till i runt tal 400 miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid korrigerat det i riksstaten beräknade överskottet å 589 miljoner kronor genom att minska detta med dels bristerna för vissa inkomsttitlar och anslag å tillhopa (78,s 4- 78) ca 156 miljoner kronor och dels å tilläggsstat anvisade eller äskade anslag i runt tal 37 miljoner kronor.
För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras med hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ge vid handen att under löpande budgetår kan motses en minskning å 110 miljoner kronor av de reserverade medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande sammanställning.
Minskning (—) resp.
ökning ( + ) Milj. kr.
Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden ............................................ — 10
Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar å reservationsanslag:
IV. Försvarsdepartementet................................... — 30
V. Socialdepartementet...................................... — 10
VI. Kommunikationsdepartementet............................ — 45
VII. Finansdepartementet..................................... — 20
IX. Jordbruksdepartementet.................................. + 10
X. Handelsdepartementet.................................... — 10
XI. Inrikesdepartementet..................................... + 20
XII. Folkhushållningsdepartementet............................ — 25
Övriga huvudtitlar....................................... ± 0
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................... + 10
Summa — 110.
6 Kungl Maj.ts proposition nr 181.
Från det förut framräknade budgetöverskottet skall således dragas angivna reservationsminskning å 110 miljoner kronor. Det belopp, varmed inkomsterna beräknas komma att överstiga utgifterna å driftbudgeten under innevarande budgetår, kan alltså uppskattas till omkring 300 miljoner kronor.
Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet icke helt motsvarar de faktiska in- och ubetalningarna under budgetåret 1948/49 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner, som förekomma vid sidan av budgeten.
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret 1949/50.
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i viss omfattning upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.
De under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen till vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen vid universitetet i Uppsala å 50 000 kronor och till vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skol- och yrkeshem i Vänersborg å 67 000 kronor torde böra omedelbart helt avskrivas, då de med investeringarna avsedda arbetena icke nämnvärt komma att höja fastigheternas värden. Övriga investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond, nämligen till uppförande av ett djurhus vid medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet i Lund å 68 000 kronor, till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök å 366 000 kronor, till byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut å 305 000 kronor, till byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet å 145 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å 4 990 000 kronor, till utbyggande av karolinska sjukhuset å 300 000 kronor samt till om- och tillbyggnad av röntgenavdelningen vid akademiska sjukhuset i Uppsala å 270 000 kronor böra enligt gällande grunder avskrivas med 50 procent. Beträffande investeringsanslaget till nybyggnader för nomadskolorna å 20 000 kronor torde jag få erinra om att tidigare avsatta avskrivningsmedel finnas disponibla för erforderlig avskrivning å detta investeringsanslag.
I årets statsverksproposition uppfördes under försvarets fastighetsfond ett gemensamt avskrivningsanslag för var och en av fastighetsfondens delfonder, varvid avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande delfond med undantag för kostnader för markförvärv, vilka icke underkastas någon avskrivning. Det å arméns delfond äskade avskrivningsanslaget beräknades
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
under angivna förutsättningar böra uppföras med ett belopp av 3 072 500 kronor. Såsom framgår av proposition nr 138 bär Kungl. Maj :t sedermera äskat ytterligare ett investeringsanstag under denna delfond, för vilket avskrivningsmedel böra beräknas, nämligen till ordnande av Södra skånska infanteriregementets förläggning i Ystad å 200 000 kronor. Med hänsyn härtill torde avskrivningsanslaget å arméns delfond, med ändring av det i statsverkspropositionen äskade beloppet, böra uppräknas med 100 000 kronor till 3 172 500 kronor.
Under fonden för låneunderstöd uppfördes i statsverkspropositionen investeringsanslagen till tilläggslån till vass bostadsbyggnadsverksamhet, till lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder samt till lån till anordnande av kollektiva tvätterier med beräknade belopp, 15 000 000, 5 000 000 resp. 2 000 000 kronor. I propositionen nr 153 ha ifrågavarande anslag slutligt äskats med samma belopp. De båda sistnämnda investeringsanslagen torde i enlighet med gällande grunder böra avskrivas med samma belopp som i statsverkspropositionen beräknats, nämligen 1 350 000 resp. 500 000 kronor.
Beträffande investeringsanslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet beräknades preliminärt i statsverkspropositionen avskrivning med hittills tillämpad procentsats, 29 procent, som fastställts med hänsyn till att lånen löpa utan ränta under tio år. Efter denna tid kommer frågan om ytterligare subvention i form av efterskänkande eller meddelande av fortsatt ränteeftergift att prövas med hänsyn till förhållandena på hyresmarknaden. De första tilläggslånen började utbetalas under budgetåret 1942/43. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att under de senaste budgetåren betydande belopp avsatts å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, främst med hänsyn till de omfattande statliga investeringar i bostadsproduktionen, som äro av subventionsnatur och som kunna komma att kräva retroaktiv avskrivning.
I en inom statskontoret den 10 februari 1949 utarbetad promemoria, över vilken riksräkenskapsverket den 28 februari 1949 avgivit infordrat utlåtande, har ifrågasatts, huruvida icke tilläggslånen genom indirekt avskrivning lämpligen redan nu böra nedskrivas med 100 procent, varvid finansieringen skulle kunna ske med anlitande av förefintlig behållning å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. I promemorian bär erinrats om att avskrivningsanslagen för tilläggslånen enligt gällande grunder icke anlitats för avskrivning av de å kapitalbudgeten beviljade anslagen, vilket är fallet i fråga om avskrivningsanslagen för kapitalinvesteringar i (ivrigt. Statskontoret skall sålunda bokföra nämnda anslagsmedel å en särskild diversemedelstitel och årligen med anlitande av dessa medel jämte de räntor, som må komma att utgå å tilläggslånen, såsom avkastning å fonden tillgodoföra riksstatens inkomstsida ett belopp motsvarande 4 procent av de utlämnade tilläggslånens bokförda värde. Någon vare sig direkt eller indirekt avskrivning av själva kapitalbeloppen sker sålunda ej. I promemorian bär föreslagits, att utestående tilläggslån, vilkas totalbelopp den 1 januari 1949 upp-
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
gick till 114 464 497 kronor 61 öre, avskrivas genom att i första hand disponera hos statskontoret å diversemedelstitel redovisade avskrivningsmedel samt reservationer å avskrivningsanslaget å tillhopa i runt tal 50 miljoner kronor. I övrigt skulle fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, vars behållning för närvarande uppgår till ca 115 miljoner kronor, anlitas.
Riksräkenskapsverket bär i sitt yttrande icke haft något att erinra mot förslaget att tilläggslånen i bokföringen bli föremål för indirekt avskrivning med 100 procent. Ämbetsverket har närmare berört frågan i vilken ordning tillgängliga avskrivningsmedel böra disponeras. Ämbetsverket anför i huvudsak följande.
Det är ej möjligt att nu förutse, i vilken utsträckning tilläggslånen komma att efterskänkas. Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra om att från och med budgetåret 1946/47 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisats mycket betydande belopp i syfte att bereda medel till de omfattande avskrivningar, som väntats komma att bliva erforderliga i fråga om vissa under krigsåren beslutade investeringar, samt att man härvid framför allt haft i tankarna de investeringar, som avse tilläggslån. Av till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster till och med budgetåret 1947/48 avsatta avskrivningsmedel kvarstod sålunda vid detta budgetårs utgång odisponerat ett belopp av 56 272 131 kronor 87 öre. Härtill kommer det för budgetåret 1948/49 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster beviljade anslaget å 50 miljoner kronor jämte det anslag å 25 miljoner kronor, som beräknats för samma ändamål för budgetåret 1949/50. Nu angivna avskrivningsmedel, vilka endast till ett obetydligt belopp behöva tagas i anspråk för avskrivning av s. k. smärre oreglerade kapitalmedelsförluster, synas i övrigt kunna disponeras för den i remitterade promemorian föreslagna avskrivningen av tilläggslånen.
För ändamålet kunna vidare tagas i anspråk vissa medel, som avsetts för täckande av bristande förräntning å tilläggslånen. Vid utgången av budgetåret 1947/48 förefanns såsom framhållits i den remitterade promemorian en behållning av sådana medel å (30 002 176:67 + 10 875 000 =) 40 877 176 kronor 67 öre, varjämte för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49 anvisats ett anslag av 5 860 000 kronor och för budgetåret 1949/50 beräknats ett anslag av 4 350 000 kronor.
Till de sålunda tillgängliga avskrivningsmedlen få läggas ytterligare avskrivningsmedel å (2 800 000 + 4 000 000 =) 6 800 000 kronor avseende grundavskrivning av tilläggslån under budgetåren 1947/48 och 1948/49 med anlitande av prisutjämningsavgifter för exporterade trävaror.
Beloppet av utestående tilläggslån utgjorde vid utgången av budgetåret 1947/48 105 668 129 kronor 81 öre, och vid samma tidpunkt kvarstod av beviljade investeringsanslag för tilläggslån ett outnyttjat belopp av 75 349 252 kronor 56 öre. Såsom investeringsanslag för tilläggslån har för budgetåret 1948/49 beviljats ett belopp av 34 000 000 kronor och för budgetåret 1949/50 beräknats ett belopp av 15 000 000 kronor.
De i det föregående angivna avskrivningsmedlen äro icke tillräckliga för avskrivning av sammanlagda beloppet av de tilläggslån, som efter ianspråktagande i sin helhet av för ändamålet hittills beviljade respektive beräknade medel komma att ha utlämnats. Avskrivningsmedlen torde emellertid mer än väl förslå för avskrivning av samtliga intill utgången av budgetåret 1949/50 utlämnade lån. Riksräkenskapsverket förordar därför, att beslut
9 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
till en början meddelas om 100-procentig indirekt avskrivning av dessa lån. Ämbetsverket förutsätter, att avskrivningen skall genomföras redan i räkenskaperna för budgetåret 1948/49 beträffande då aktuella lån och att alltsa under detta budgetår för tilläggslånens del några å avskrivningsanslag anvisade medel icke skola tillgodoföras inkomsttiteln för statskontorets delfond av fonden för låneunderstöd.
Såsom framhållits komma enligt statsmakternas redan meddelade beslut vid utgången av budgetåret 1948/49 utestående tilläggslån att vara indirekt avskrivna till ett belopp av 6 800 000 kronor. Avskrivning av återstående belopp av dessa lån bör ske i första hand med anlitande av förefintlig behal ning av ej disponerade avskrivningsmedel å fonden för oreglei ade kapitalmedelsförluster samt därefter med anlitande av tidigare för täckande av bristande förräntning å tilläggslånen avsedda medel. Av sistnämnda medel bör härvid i första hand disponeras hos statskontoret å diversemedelstitel redovisat belopp. Skulle de hos statskontoret balanserade avskrivningsmedlen icke helt behöva tagas i anspråk för den avskrivning, som skall verkställas under budgetåret 1948/49, bör kvarstående belopp tillgodoforas det för detta budgetår bland anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppförda anslaget till avskrivning av tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Beträffande anslaget för budgetåret 1949/50 till avskrivning av tilläggslån, till vilket anslag å motsvarande anslag för budgetåret 1948/49 kvarstående reservation skall överföras, bör föreskrivas, att anslaget skall användas för indirekt avskrivning till belopp motsvarande 100 procent av under budgetåret 1949/50 utbetalta medel å investeringsanslag for tillaggslån.
I likhet med ämbetsverken förordar jag, att de tidigare anvisade kapitalinvesteringarna för tilläggslån redan nu bli föremål för indirekt avskrivning med hela sitt belopp i den mån de tagits i anspråk för kapitalutbetalningar. Därmed bringas bättre reda och överskådlighet i bokföringen med avseende å för ändamålet disponibla avskrivningsmedel och beredes viss lättnad i bokföringsarbetet för därav berörda myndigheter. Beträffande sattet för avskrivningsmedlens disponerande tillstyrker jag riksräkenskapsverkets förslag. Ett mindre belopp torde dock fortfarande få reserveras för reglering av uppkommande oreglerade kapitalmedelsförluster. I den mån ytterligare avskrivningsmedel för utestående tilläggslån komma att eifordras utöver de som avsättas å avskrivningsanslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag, torde — därest medel icke finnas tillgängliga å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster på grund av att denna icke utnyttjats i beräknad omfattning — frågan om särskild medelsanvisning framdeles få underställas riksdagen. För investeringsanslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å 15 000 000 kronor för nästa budgetår förordar jag, att avskrivning beräknas med 100 procent.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i avseeende å statsverkspropositionen förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framgå av följande översikt.
10 Kunffl. Maj:ts proposition nr 181.
Statens allmänna fastiqhetsfond: ökning (+)
a ' Minskning (—)
Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen vid kronor
universitetet i Uppsala (jfr prop. nr 158) ............ + 50 000
Uppförande av ett djurhus vid medicinsk-kemiska och
farmakologiska institutionerna vid universitetet i Lund
(jfr prop. nr 158) ................................. 4. 34 000
Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna
(jfr prop. nr 158) .................................. _ 100 000
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (jfr riksd. besl. “A
1949>.............................................. + 15 000
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant-
bruksförsök (jfr prop. nr 41) ...................... _|_ 183 000
Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd-
gårdsinstitut (jfr prop. nr 79) ...................... 4. 152 500
Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Ex-
perimentalfältet (jfr prop. nr 79) .................... _|_ 72 500
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in.
(jfr prop. nr 111) ................................... 5 000
Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skol- och yrkes-
hem i Vänersborg (jfr prop. nr 131) ................ 4- 67 000
Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 130) .. — 125 000
Om- och tillbyggnad av röntgenavdelningen vid akademiska
sjukhuset i Uppsala (jfr prop. nr 130) .............. + 135 000
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond (jfr prop. nr 138) .................... 4- 100 000
Fonden för låneunderstöd:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop. nr 153) .......................................... + 10 650 000
Summa + 11 229 000.
På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar av de under ifragavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag
såvitt rör anslaget till arméns delfond under försvarets fastighetsfond _•
föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1949/50 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Kungi. Maj:ts proposition nr 181.
11 Statens allmänna fastighetsfond:
Ecklesiastikdepartementet:
Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen vid universitetet i Uppsala ............................ kronor
Uppförande av ett djurhus vid medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet i Lund........................... »
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögsko-
lan och statens lantbruksförsök . . kronor Byggnadsarbeten vid Älvarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinsti-
tut............................. »
Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet........................... »
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m................ *
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skol- och yrkeshem i Vänersborg ............................ »
Utbyggande av karolinska sjukhuset . . »
Om- och tillbyggnad av röntgenavdelningen vid akademiska sjukhuset i Uppsala ....................... *
Försvarets fastighetsfond:
Försvarsdepartementet:
Arméns delfond .................. kronor
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnads-
verksamliet .................... kronor
Lån till uppförande och förbättring av
lantarbetarbostäder .............. »
Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .......................... *
50 000
34 000
183 000
152 500
72 500
2 495 000
67 000 150 000
135 000
3 172 500
15 000 000 1 350 000 500 000.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
III. Driftbudgeten budgetåret 1949/50.
Förändringar av utgifterna.
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1949/50 upptogos utgifter å sammanlagt 4 395 miljoner kronor. Härav föllo 4 013 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 382 miljoner kronor på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa avsåg ett belopp av 25 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
Fjärde huvudtiteln uppvisar en nettoökning av 2,8 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor falla på anslaget till Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. — Femte huvudtiteln företer en ökning av 2,8 miljoner kronor, väsentligen beroende på en höjning av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. — Sjätte huvudtiteln visar en ökning av
5.7 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor avse Bidrag till vissa anläggningar for vattenförsörjning och avlopp samt 2,i miljoner kronor Understöd åt aktiebolaget Aerotransport. — För sjunde huvudtiteln föreligger en minskning av 2,4 miljoner kronor, vilken uppstått genom att anslaget till Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1950 bortfallit. — Åttonde huvudtiteln uppvisar ökningar å ett flertal anslag, vilka emellertid till större delen uppvägas av minskningar å andra anslag, varför nettoökningen stannar vid 0,2 miljon kronor. — Nionde huvudtitelns ökning, 3,9 miljoner kronor, beror på mindre höjningar under ett stort antal anslag; bl. a. ingår eu höjning med l,i miljoner kronor av anslaget till Bidrag till stödjande av priset å hamphalm och linhalm. — Tionde huvudtiteln visar en ökning av
4.8 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor faller på anslaget till Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor samt 3,8 miljoner kronor på anslaget till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet. — För elfte huvudtiteln föreligger en minskning av 2,5 miljoner kronor, beroende på att de slutligt äskade anslagen till civilförsvaret ej uppgått till i statsverkspropositionen beräknade belopp. — Under tolfte huvudtiteln tillkomma anslag till Subventionering av införseln av vissa varor å 20 miljoner kronor samt till Subventionering av hushållens bränslekostnader å 25 miljoner kronor. Nettoökningen uppgår — med hänsyn till sänkning av livsmedelskommissionens anslag — till 43,9 miljoner kronor. Under huvudtiteln avskrivning av nija kapitalinvesteringar påkallas i anledning av förslag om nya kapitalinvesteringar samt — framför allt — på grund av höjning av avskrivningsanslaget till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet en höjning av anslagssumman med 11,2 miljoner kronor. Å andra sidan föreslås, att anslaget till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för nästa budgetår upptages till 15 miljoner kronor, innebärande en sänkning med 10 miljoner kronor.
Kungi. Maj:ts proposition nr 181.
13 Beträffande Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har emellertid icke medfört någon större förändring av siffrorna.
Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken man nu har att räkna, uppgår till 61,i miljoner kronor. Härvid är emellertid att märka att slutliga anslagsäskanden ännu icke föreligga beträffande anslagen under nionde huvudtiteln till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område samt Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet, vilka anslag i statsverkspropositionen upptagits med endast beräknade belopp. Något definitivt ställningstagande till dessa anslagsfrågor har nämligen ännu ej skett.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.
I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av 5 116 miljoner kronor, varav 4 787 miljoner kronor hänförde sig till egentliga statsinkomster och 329 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i statsverkspropositionen den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet giva 2 200 miljoner kronor. Inkomsttitlarna arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. upptogos till 80, 26 resp. 50 miljoner kronor. I dutomobilskattemedel beräknades inflyta 435 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1 649 miljoner kronor, varav i tullmedel 225 miljoner kronor, varuskatt 155 miljoner kronor, pappersskatt 50 miljoner kronor, trafikskatt 35 miljoner kronor, accis å margarin och vissa andra fettvaror 20 miljoner kronor, tobaksskatt 455 miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga drycker sammanlagt 624 miljoner kronor. Under diverse inkomster inflytande medel beräknades till sammanlagt 120 miljoner kronor. Härav belöpte sig 10 miljoner kronor på totalisatormedel samt 30 resp. 73 miljoner kronor på tips- och lotterimedel.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen till sammanlagt 157 miljoner kronor, varav för postverket 17 miljoner kronor, för telegrafverket 35 miljoner kronor, för statens järnvägar 60 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 15 miljoner kronor och för domänverket 30 miljoner kronor.
I skrivelse den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1949/50. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 181-
Preliminär skatt ä inkomst och förmögenhet m. m. Denna inkomsttitel upptogs i riksräkenskapsverkets decemberberäkning till 2 300 miljoner kronor. I statsverkspropositionen sänktes detta belopp till 2 200 miljoner kronor med hänsyn till att visst anstånd med erläggande av kvarstående skatt under år 1050 kunde komma att medgivas. Sedan riksräkenskapsverkets beräkning avgavs, ha vissa uppgifter om preliminärskatteuppbörden i januari och mars innevarande år blivit tillgängliga, varjämte uppgifter nu föreligga om det belopp, som under första hälften av budgetåret 1949/50 skall utbetalas till kommunerna. Dessa uppgifter giva ej anledning till ändring av den av riksräkenskapsverket förut avgivna beräkningen rörande denna inkomsttitel. Ett osäkerhetsmoment ligger dock i svårigheten att beräkna, hur den kvarstående skatten på grund av 1948 års taxering efter det medgivna anståndet med dess erläggande kommer att fördela sig på det löpande budgetåret och budgetåret 1949/50. Riksräkenskapsverket vill vidare understryka, att ämbetsverket för sin del saknar hållpunkter för ett bedömande av i vilken utsträckning det i riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptagna beloppet bör reduceras i anledning av vad i statsverkspropositionen uttalats rörande anstånd med erläggande av kvarstående skatt på grund av 1949 års taxering.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel upptagen till 80 miljoner kronor. Enligt av generalpoststyrelsen den 25 februari 1949 avgiven beräkning uppskattas inkomsten till 64 miljoner kronor, varav arvslottsskatt 32 miljoner kronor, gåvoskatt 8 miljoner kronor och kvarlåtenskapsskatt 24 miljoner kronor. Vid avgivandet av sin decemberberäkning ansåg sig riksräkenskapsverket sakna tillräcklig grund för ett frångående av 1945 års statsskatteberednings beräkning av den årliga avkastningen av kvarlåtenskapsskatten samt uppskattade i enlighet härmed uppbörden av denna skatt för budgetåret 1949/50 till 40 miljoner kronor. Med hänsyn till nu föreliggande uppgifter om den faktiska uppbörden anser sig riksräkenskapsverket emellertid böra räkna med väsentligt lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatt. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 70 miljoner kronor.
Lotterivinstskatt. I statsverkspropositionen har lotterivinstskatten beräknats till 26 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har generalpoststvrelsen med vidhållande av tidigare gjord beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
Omsättnings- och expeditionsståmplar m. in. Denna titel beräknades i december 1948 av riksräkenskapsverket till 50 miljoner kronor och upptogs i statsverkspropositionen till detta belopp. Generalpoststyrelsen har nu liksom i sin ursprungliga beräkning uppskattat titeln till 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som för det löpande budgetåret beräknat inkomsten å denna titel till 50 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln även för budgetåret 1949/50 upptages till 50 miljoner kronor.
Fordonsskatt. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits till 85 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 innevarande mars inkomsterna å titeln till 90 miljoner kronor. Man synes emellertid böra räkna med att tillförseln av nya fordon väsentligen kommer att tagas i anspråk för ersättning av förslitna fordon. Med hänsyn till föreliggande uppgifter om fordonsbeståndets storlek anser riksräkenskapsverket därför skäl saknas att frångå statsverkspropositionens beräkning.
Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
15 Bensinskatt. Denna skatt, som i statsverkspropositionen upptagits till 350 miljoner kronor, har nu av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till 385 miljoner kronor. Härvid har styrelsen antagit, att inkomsten av bensinskatt kommer att stiga i proportion till av styrelsen förutsedd ökning av fordonsbeståndet. Generaltullstyrelsen bär beräknat nettouppbörden av bensinskatt för importerad bensin till 270 miljoner kronor, och kontrollstyrelsen har beräknat uppbörden av skatt å inom riket tillverkad bensin och motorsprit till 75 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor uppgivits avse skatt å motorsprit. Enligt från statens bränslekommission införskaffade uppgifter rörande den beräknade totala förbrukningen av bensin synes skatten å importerad och inom riket tillverkad bensin kunna uppskattas till drygt 335 miljoner kronor. Inkomsten av skatt å brännoljor, som i riksräkenskapsverkets decemberberäkning med ledning av uppgifter från länsstyrelserna beräknades till drygt 15 miljoner kronor, torde med hänsyn till numera föreliggande uppgifter om uppbörden under nu löpande budgetår böra uppskattas till ej oväsentligt högre belopp. Å andra sidan torde titeln komma att belastas med viss skatterestitution till jordbrukare och fiskare. Riksräkenskapsverket anser sig ej böra föreslå någon ändring av den i statsverkspropositionen upptagna inkomsten å denna titel.
Tullmedel. Denna inkomsttitel upptogs i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning i december 1948 i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning till 225 miljoner kronor, vilket belopp även godtogs i statsverkspropositionen. Generaltullstyrelsen förordar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari 1949, att tullmedlen beräknas till 210 miljoner kronor. Härvid har generaltullstyrelsen utgått från dels en ytterligare nedskärning av importvärdet under år 1949 med 100 miljoner kronor till 4 200 miljoner kronor, dels en större förskjutning av importen än vad tidigare beräknats till förmån för råvaror, halvfabrikat och andra dylika lågt tullbelagda eller helt tullfria varor, varigenom uppbörden av tullmedel skulle komina att utgöra endast något över 5 procent av den totala importens värde mot förut beräknade 5 y2 procent. Riksräkenskapsverket ansluter sig till generaltullstyrelsens senaste beräkning och föreslår alltså, att tullmedlen i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 210 miljoner kronor.
Varuskatt. I riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptogs varuskatten till ett till 150 miljoner kronor av jämna t belopp, vilket i statsverkspropositionen böjdes till 155 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha i till riksräkenskapsverket avgivna förnyade beräkningar liksom tidigare upptagit uppbörden av varuskatt till 145 respektive 6 miljoner kronor, vartill kommer den kvarstående uppbörden av allmän omsättningsskatt, som torde uppgå till ett par miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning av denna inkomsttitel.
Pappersskatt. Denna titel beräknades i statsverkspropositionen till 50 miljoner kronor. Enligt från kontrollstyrelsen erhållna uppgifter torde skatten å varor, som tillverkas inom riket, böra beräknas till ett till 45 miljoner kronor nedsatt belopp med hänsyn till föreslagna restitutioner av pappersskatt. Generaltullstyrelsen beräknar inkomsten av pappersskatt, som uppbäres av tullverket, till 1 miljon kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens beräkningar förordar riksräkenskapsverket, all inkomsten av pappersskatt för budgetåret 1949/50 beräknas till 4(i miljoner kronor.
Trafikskatt. I statsverkspropositionen har trafikskatten beräknats till 35 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
16 Kungl. Maj.ls proposition nr 181.
den 5 mars 1949 beräknat uppbörden av trafikskatt till 34 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner emellertid ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
Tobaksskatt. I statsverkspropositionen beräknades denna inkomsttitel till 455 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 februari 1949 uppskattat tobaksskatten till 430 miljoner kronor. För det löpande budgetåret beräknas skatten till 435 miljoner kronor. Med utgångspunkt från inkomsterna av tobaksskatt under de senast förflutna sex månaderna beräknar riksräkenskapsverket i anslutning till aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets kalkyl tobaksskatten till 430 miljoner kronor för nästa budgetår.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna inkomsttitel har kontrollslyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari 1949 beräknat till 450 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen, och riksräkenskapsverket förordar, att titeln upptages till nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december 1948 till 36 miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin ursprungliga beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 35 miljoner kronor. Under innevarande budgetår beräknas å denna inkomsttitel inflyta 36 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning frångå sin tidigare beräkning av uppbörden för budgetåret 1949/50.
Maltdrycksskatt. Denna skatt beräknades i riksräkenskapsverkets decemberberäkning till 65 miljoner kronor och upptogs med detta belopp i statsverkspropositionen. Under innevarande budgetår beräknas maltdrycksskatten ge 65 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari 1949 beräknat skatten till 63 miljoner kronor för budgetåret 1949/50, vilket innebär en höjning med 3 miljoner kronor av styrelsens ursprungliga beräkning. Riksräkenskapsverket finner ej skäl föreligga alt frångå statsverkspropositionens beräkning på denna punkt.
Skatt å läskedrycker. För innevarande budgetår beräknas denna skatt lämna eu inkomst av 28 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 30 miljoner kronor. Nedgången torde i huvudsak förklaras av den ur försäljningssynpunkt ogynnsamma sommaren år 1948. I riksräkenskapsverkets i december avgivna inkomstberäkning upptogs skatten för nästa budgetår till 30 miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. I kontrollstyrelsens förnyade beräkning har uppbörden uppskattats till 27 miljoner kronor, vilket belopp överstiger det av styrelsen ursprungligen beräknade med 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreligga att frångå sin tidigare beräkning av denna titel.
Statlig nöjesskatt. I statsverkspropositionen har denna skatt upptagits till 40 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsttiteln lämna en avkastning av 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
Totalisatormedel. Denna inkomsttitel, som i statsverkspropositionen upptagits till 10 miljoner kronor, har i av lantbruksstyrelsen den 28 februari 1949 avgiven beräkning uppskattats till 7 miljoner kronor. Härvid har lantbruksstyrelsen utgått från att grunderna för fördelning av totalisatormedel ändras i enlighet med Kungl. Maj :ts proposition nr 25, vilket innebär en återgång till de fördelningsregler, som gällde före den 1 april 1948, utom i fråga om kombinerad vadhållning. Om man räknar med en återgång av totalisatoromsättningen till ungefär samma nivå som före den 1 april 1948 och oförändrad omfattning av det kombinerade spelet, kunna emellertid inkomsterna
17 Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
å titeln beräknas uppgå till drygt 8 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med sistnämnda belopp.
Tipsmedel. I statsverkspropositionen har denna titel upptagits med 30 miljoner kronor. Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 24 februari 1949 med vidhållande av sin tidigare beräkning uppskattat inkomsterna å titeln till 29 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning föreslå ändring av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet.
Lotterimedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december förra året till 73 miljoner kronor, vilket belopp även upptogs i statsverkspropositionen. Titeln har av Svenska Penninglotteriet aktiebolag i skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 februari 1949 beräknats till 08 miljoner kronor, vilket innebär en höjning med 3 miljoner kronor av bolagets tidigare beräkning. Inkomsttiteln beräknas under innevarande budgetår ge 74 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig ej böra frångå den beräkning, som avgavs i december i fjol, utan föreslår, att inkomsterna i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 73 miljoner kronor.
Statens järnvägar. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits till 60 miljoner kronor. I till riksräkenskapsverket avgiven förnyad beräkning har järnvägsstyrelsen liksom i tidigare gjord beräkning upptagit överskottet till 50 miljoner kronor. Styrelsen har därvid räknat med någon minskning av de totala bruttoinkomsterna, beroende på väntade minskade intäkter av persontrafiken, samt en viss ökning av utgifterna. För innevarande budgetår beräknas statens järnvägar lämna ett överskott av 60 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit sig icke böra frångå sin tidigare beräkning av överskottet för budgetåret 1949/50.
Övriga affärsverk. I fråga om överskotten av postverket, telegrafverket, statens vattenfall sverk och domänverket ha myndigheterna ej ifrågasatt någon ändring av de i statsverkspropositionen upptagna beloppen. Detta innebär, att telegrafstyrelsen och domänstyrelsen godtagit av riksräkenskapsverket förordad höjning av deras tidigare beräkningar. Ej heller riksräkenskapsverket har funnit anledning att nu föreslå någon ändring av beräkningarna i statsverkspropositionen i vad avser överskotten av nämnda affärsverk.
Departementschefen.
1 det förslag till riksstat för budgetåret 1949/50, som framlades i statsverkspropositionen, uppgingo utgifterna till 4 395 miljoner kronor och de beräknade inkomsterna till 5 116 miljoner kronor. Enligt förslaget skulle man sålunda kunna räkna med ett överskott på 721 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets i det föregående redovisade nya beräkningar av vissa större inkomsttitlar innebära en minskning i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen med sammanlagt 56 miljoner kronor. Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. ha senare inhämtade uppgifter angående uppbörd och utbetalning till kommunerna icke givit riksräkenskapsverket anledning till ändring i ämbetsverkets tidigare beräkningar, vilka slutade å 2 300 miljoner kronor. Emellertid bär ämbetsverket särskilt understrukit det osäkerhetsmoment som måste ligga i beräkningarna i fråga om fördelningen av in-
2 Bihang till riksdagens protokoll 19Y9. 1 sand. Nr 181.
18 Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
flytande betalning av kvarstående skatten på löpande och nästa budgetår. Ämbetsverket har även framhållit, att hållpunkter saknades för ett bedömande av i vilken utsträckning reducering av inkomsttiteln borde ske i anledning av i statsverkspropositionen ifrågasatt anstånd med erläggande av skatt på grund av 1949 års taxering. Ämbetsverket har icke föreslagit någon ändring av den i statsverkspropositionen föreslagna nedräkningen av inkomsttiteln till 2 200 miljoner kronor. Beträffande övriga inkomsttitlar, vilka av ämbetsverket underkastats förnyad prövning med ledning av från vederbörande myndigheter införskaffade uppgifter, har ämbetsverket förordat, att följande titlar upptagas med i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen minskade belopp, nämligen arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 10 miljoner kronor, tullmedel med 15 miljoner kronor, pappersskatt med 4 miljoner kronor, tobaksskatt med 25 miljoner kronor samt totalisatormedel med 2 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar av statsintäkterna för nästa budgetår ha endast i några i det följande berörda fall givit mig anledning att frångå de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna. Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. föreslår jag med utgångspunkt från riksräkenskapsverkets beräkning, att titeln upptages till 2 200 miljoner kronor. Jag förutsätter således, att anståndsförfarande kommer att tillämpas vid inbetalning av kvarstående skatt i anledning av 1949 års taxering. I fråga om inkomsttiteln arvsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt föreligga nu uppgifter om den faktiska uppbörden, vilka giva anledning till antagande att lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatten komma att inflyta än tidigare räknats med. Jag förordar därför i anslutning till riksräkenskapsverkets beräkning, att denna titel i riksstaten uppföres med 70 miljoner kronor. I statsverkspropositionen föreslog jag, att tobaksskatten, som av riksräkenskapsverket då beräknades utfalla med 450 miljoner kronor för det löpande budgetåret och för nästa budgetår uppskattades till samma belopp, höjdes något i förhållande till utfallsberäkningen. Enligt av riksräkenskapsverket nu lämnade uppgifter beräknas uppbörden för det löpande budgetåret endast giva 435 miljoner kronor. Ämbetsverket bär med hänsyn till inkomsterna under de senaste månaderna föreslagit en ytterligare nedräkning med 5 miljoner kronor för nästa budgetår. Jag föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt upptages till samma belopp som det beräknade utfallet, vilket i förhållande till statsverkspropositionen beräkningar innebär en minskning med 20 miljoner kronor. Beträffande övriga inkomsttitlar, för vilka riksräkenskapsverket nu föreslagit viss nedräkning, nämligen tullmedel, pappersskatt och totalisatormedel, finner jag ej anledning att föreslå någon ändring. Jag utgår därvid från att sådan osäkerhet alltid måste i stort sett vidlåda beräkningarna av statsintäkterna, att även om måhända en del av titlarna icke komma att utfalla enligt beräkningarna, uppkommande brister i viss utsträckning böra kunna kompenseras med merinkomster å andra titlar.
Utöver de ändringar, som sålunda i samband med riksräkenskapsverkets beräkningar föreslagits, förordar jag, att inkomsttiteln accis å margarin och
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
vissa andra fettvaror nedräknas med 12 miljoner kronor till 8 miljoner kronor med hänsyn till av Kungl. Maj :t beslutad sänkning av margarinaccisen i samband med upphävande av ransoneringen av matfett och ändring av priserna för smör och margarin. De beräknade inkomsterna för nästa budgetår, som i statsverkspropositionen upptogos till 5 116 miljoner kronor, skulle sålunda med utgångspunkt från nu föreslagna äncringar uppgå till (5116 — 10 — 20 — 12 =) 5 074 miljoner kronor.
Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i riksstaten uppföras i enlighet med vad i det föregående anförts. Samtidigt därmed framlägger jag förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär skatt för inkomst under nästkommande budgetår. I årets statsverksproposition utgick jag från att någon ändring av den statliga inkomstskatten icke skulle äga rum utan att den även efter den 1 juli 1949 skulle utgå med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande procenttalet för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg bundet, ha de nu verkställda beräkningarna av inkomsterna och utgifterna under nästa budgetår icke givit anledning till frångående av den i statsverkspropositionen intagna ståndpunkten. Visserligen beräknas budgetöverskottet nu till ett ca 100 miljoner kronor lägre belopp än i statsverkspropositionen men vad jag i denna uttalade om att det rådande läget i fråga om den samhällsekonomiska balansen icke kunde utgöra tillräcklig motivering för att genom skatteskärpning öka överbalanseringen synes mig alltjämt äga giltighet. Jag förordar i enlighet härmed, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1949/50, uttages med 100 procent av grundbeloppet såväl för budgetårets förra som för dess senare hälft.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1949 års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära skatt för kalenderåret 1948.
I statsverkspropositionen beräknades 25 miljoner krondr till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag har i det föregående i samband med äskande av anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar föreslagit, att å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster genom tidigare anvisningar avsatta medel skola få disponeras för retroaktiv avskrivning av utestående tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet och att anslaget till sådana lån för nästa budgetår indirekt avskrives med hela sitt kapitalbelopp. Med hänsyn härtill torde avskrivningsanslagel för oreglerade kapitalmedelsförluster för nästa budgetår kunna upptagas till lägre belopp än i statsverkspropositionen beräknats. Jag förordar, att anslaget uppföres
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
med 15 miljoner kronor. Jag vill därvid erinra om att avskrivningsbehovet för vissa tidigare beslutade investeringar fortfarande är betydande. Sålunda må nämnas, att enbart för tilläggslånen — även efter den i det föregående förordade retroaktiva avskrivningen — ett belopp av nära 60 miljoner kronor, motsvarande ännu icke disponerade anslagsmedel, kvarstår såsom icke till någon del avskrivet.
Driftbudgetens utgiftssida kan — såsom i det föregående närmare redovisats — nu beräknas komma att utvisa en ökning på sammanlagt ca 61 miljoner kronor. Huvudparten härav hänför sig till subventionering av införseln av vissa varor och av hushållens bränslekostnader å tillhopa 45 miljoner kronor samt till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å nära 11 miljoner kronor. Å andra sidan beräknas, såsom nyss nämnts, en anslagsminskning å 10 miljoner kronor beträffande avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. De sammanlagda utgifterna å driftbudgeten för nästa budgetår kunna sålunda nu uppskattas till (4 395 + 61 =) 4 456 miljoner kronor. Då inkomsterna beräknas uppgå till 5 074 miljoner kronor, skulle budgetöverskottet bliva 618 miljoner kronor innebärande en minskning med 103 miljoner kronor i förhållande till det i statsverkspropositionen framräknade överskottet.
En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1949/50 utformad i överensstämmelse med vad här förordats torde såsom bilaga få fogas vid protokollet i detta ärende.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 15 000 000 kronor;
b) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1949/50 med 100 procent av grundbeloppet;
c) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1949/50 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade specifikationen.
IV. Kapitalbudgeten budgetåret 1949/50.
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition en beräknad investeringsplan för budgetåret 1949/50 jämte därvid fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
21 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på 527 032 500 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida ha i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte ha de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsnredel inom fonderna och Övriga kapitalnredel underkastats översyn.
En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under olika kapitalfonder ger följande resultat.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
A. Postverkets fond ....................... 2 701 000
B. Telegrafverkets fond.................... 112 300 000
C. Statens järnvägars fond ................ 100 280000
D. Statens vattenfallsverks fond............ 142 100 000
E. Domänverkets fond ......................200 000 357 58I 000
II. Luf tf artsfonden.......................................... ® OM 000
III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 25 169 500
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond................. 19 375 000
B. Försvarets fabriksfond.................... 1 100 000 20 475 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. 41 180 000
VI. Fonden för låneunderstöd............................... 31 200 000
VII. Fonden för statens aktier................................ 15 200 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 962 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-
fond.................................. 20 201 000
B. Jordfonden ............................ 10 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 01000 30 265 000
Summa 527 032 500
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
A. Postverkets fond ........................ 2 102 000
B. Telegrafverkets fond..................... 65 901 000
C. Statens järnvägars fond.................. 61 161 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 21 150 000
E. Domänverkets fond...................... 176 000 150 490 000
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
II.
III.
IV.
V.
VI. VIII.
IX.
Luftfartsfonden ...............................
Statens allmänna fastighetsfond ................
Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond..................
B. Försvarets fabriksfond....................
Statens utlåningsfonder ........................
Fonden för låneunderstöd ....................
Fonden för förlag till statsverket...............
Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
C. Statens reproduktionsanstalts fond ........
Kronor Kronor
......... 426 000
......... 16 303 800
17 183 500
1 661 000 18 844 500
......... 4 742 500
......... 17 511 000
......... 1000
5 000 000
_64 000 5 064 000
Summa 213 382 800
Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas till de belopp som framgå av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1949/50.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
A. Postverkets fond ....................... 599 000
B. Telegrafverkets fond ................... 46 399 000
C. Statens järnvägars fond ................ 39 119 000
D. Statens vattenfallsverks fond............ 120 950 000
E. Domänverkets fond.................... 24 000 207 091 000
II. Luftfartsfonden.......................................... 4 574 000
III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 8 865 700
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ................. 2 191 500
B. Försvarets fabriksfond ................... - 561 000 1 630 500
V. Statens utlåningsfonder .................................. 36 437 500
VI. Fonden för låneunderstöd................................ 13 689 000
VII. Fonden för statens aktier................................ 15 200 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 961 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond .................................. 15 201 000
B. Jordfonden............................ 10 000 000 25 201 000
Säger 313 649 700
Avgår kapitalåterbetalning:
O reglerade kapitalmedelsförluster ............................ 15 000 000
Summa 298 649 700
23 Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret 1949/50 jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel ........................ kronor 298 649 700.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Erik Skiöld.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
25 Bihany A.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
26 Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
Kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.....................
2. Inkomster vid fångvården...................
3. Inkomster vid sjökarteverket................
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet..............................
5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................
6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården......................
7. Inkomster vid statens geotekniska institut____
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion...
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .
10. Avgifter för registrering av motorfordon......
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut........................
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-
samhet .................................
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m..............................
15. Inkomst av myntning och justering..........
16. Kontrollstämpelmedel......................
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......
18. Bidrag till sparbanksinspektionen............
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........
20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..........
21. Avgifter för granskning av biografbilder......
22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........
23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-
stalt ...................................
24. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt...................................
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-
anstalt .................................
26. Inkomster vid lantmäteriets distriktsorganisation
27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......
28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen ................................
29. Inkomster vid statens provningsanstalt.......
30. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten....
31. Fyr- och båkmedel........................
32. Lotspenningar.............................
33. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. ..
34. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter................................
35. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.
36. Bidrag till försäkringsinspektionen...........
37. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-
holistanstalter ...........................
38. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-
torium ..................
Kronor
50 000 1 000 000 200 000
4 000 000 45 OOOi
200 000 450 000 1 000 000 500 000 1 200 000
1 700 000
18 000 850 000
41 000 9 000 000 600 000 200 000 180 000 260 000 20 000 270 000 850 000
400 ooo!
900 000!
150 0001 3 700 000 380 000
20 000 1 000 000 400 000
3 000 000
4 500 000 300 000
4 500 000 300 000 450 000
270 000
1 100 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
28 Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
30 Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
Bihany B.
Förslag till
investeringsstater för budgetåret 1949/50.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverkets fond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 2 300 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 63 600 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 46 399 000
112 300 000
Summa investeringsanslag. 112 300 000
112 300 000
C. Statens järnvägars fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 100 280 000
riksstaten............. 160 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 61 000 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 39 119 000
100 280 000 100 280 000
D. Statens vattenfallsverks fond.
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 21 050 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 120 950 000
142 100 000
Summa investeringsanslag. 142 100 000
142 100 000
E. Domänverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 200 000
fonden................ 175 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 24 000
200 000
200 000
Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
31 II. Luftfartsfonden.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.
fonden................ 425 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 4 574 000
5 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 11 688 800
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 4 614 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 8 865 700
25 169 500
IV. Försvarets fonder.
A.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
Avskrivningsmedel inom
fonden ................
Övriga kapitalmedel......
Investeringsbemyndigande.
Försvarets fastighetsfond.
Summa investeringsanslag.
9 437 500
7 745 000 1000 2 191 500
19 375 000
B. Försvarets fabriksfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.
fonden................ 1 660 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. — 561 000
1 100 000
V. Statens utlåningsfonder.
Värnplikt slånefonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 400 000 Investeringsanslag
Luftfartslånefonden.
Investeringsbemyndigande. 30 000 000 Investeringsanslag .
Statens l&nefond för universitetsstudier.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 950 000 Investeringsanslag
5 000 000
5 000 000
25 169 500
25 169 500
19 375 000
19 375 000
1 100 000
1 100 000
400 000
30 000 000
950 000
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
Allmänna studiel&netonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 3 000 000 Investeringsanslag........ 3 000 000
Jordbrukets maskinlånefond.
Investeringsbemyndigande 5 000 000 Investeringsanslag......... 5 000 000
Fiskerilånefonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............. 312 500 Investeringsanslag........ 1 250 000
Investeringsbemyndigande. 937 500
1 250 000 1 250 000
Kronotorparnas inventariel&nefond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............. 80 000 Investeringsanslag........ 80 000
Lotsverkets båtlånefond.
Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag........ 500 000
Summa investeringsbemyndigande för statens utlåningsfonder.......... 36 437 500
VI. Fonden för låneunderstöd.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 31 200 000
riksstaten............. 17 510 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 13 689 000
31 200 000 31 200 000
VII. Fonden för statens aktier.
Investeringsbemyndigande 15 200 000 Investeringsanslag......... 15 200 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag.. 962 000
Investeringsbemyndigande. 961 000
962 000 962 000
IX. Diverse kapitalfonder.
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 20 201 000
.. fonden................ 4 900 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 15 201 000
20 201 000
20 201 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
3 Bihang till riksdagens protokoll 19V9. 1 samt. Nr 181.
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
Driftbudgeten för
Inkomster.
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
budgetåret 1949/50.
Bilaga.
Utgifter.