med förslag till för¬ ordning om ändring i förordningen den 19 november 1915 (nr 383) angående stämpelavgiften
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
1 Nr 205.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1915 (nr 383) angående stämpelavgiften; given Stockholms slott den 1 april 1959.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 205.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 1, 3, 7 och 8 §§ förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 §•
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till följande avdelningar:
Fjärde avdelningen.
Rikets hovrätter;---försvarets fabriksstyrelse; fortifikationsförvalt-
ningen; arméförvaltningen — ---ekonomisk försvarsberedskap.
3 §.
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.
1 Senaste lydelse se 1948: 417.
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
7 §•
Från stämpelavgift ----kronan befriad.
Dessutom äro ----äger del;
person, som erhållit fri rättegång, beträffande bevis om beviljande av sådan förmån samt i fråga om expeditioner i målet och, där detta angår äktenskaplig börd eller faderskapet till barn utom äktenskap, utlåtande över verkställd blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper;
medellös person,---tjänsten; och
överförmyndare.
Frihet från----eller yrkesinspektionen; så ock i sådana av lantbruks-
nämnd eller lantbruksstyrelsen i första instans handlagda ärenden, som avse lån eller bidrag av statsmedel eller beviljande av statlig kreditgaranti eller som avse tillämpningen av lagen om kronans förköpsrätt, lagen om uppsikt å jordbruk eller lagen om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet.
Konungen äger----utländska hamnar.
8 §.
Följande enskilda---nedan stadgas.
Lottsedel för deltagande i lotteri, som anordnats med Konungens tillstånd, eller för deltagande i sådant efter tillstånd av Konungens befallningshavande anordnat lotteri, där insatserna uppgå till högre sammanlagt belopp än 5 000 kronor, skall, då lotteriet avser andra värdeföremål än penningar, av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel av 10 öre för varje lottsedel.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1949, dock att ändringarna i 3 § och 7 § andra stycket skola träda i kraft den 1 januari 1950.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 1 april 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, försvars-, jordbruks- och handelsdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Föredraganden anför följande.
Ändring i anledning av arméns fortifikationsförvaltnings omorganisation.
Enligt 1 § stämpelförordningen skall arméns fortifikationsförvaltning hänföras till fjärde avdelningen av de myndigheter hos vilka stämpel skall utgöras.
Arméns fortifikationsförvaltning har omorganiserats från och med den 1 maj 1948. Det genom omorganisationen bildade nya ämbetsverket — fortifikationsförvaltningen — torde i stället för förstnämnda myndighet böra upptagas i fjärde avdelningen i 1 §.
Frågan om motsvarande ändring i förordningen om expeditionslösen torde jag få anmäla senare.
Ändring i anledning av ny lagstiftning om explosiva varor.
Enligt förordningen den 18 maj 1928 (nr 139) angående explosiva varor får bl. a. viss myckenhet krut innehavas utan särskilt tillstånd. Därutöver få krut, dynamit eller annan för sprängningsarbete avsedd explosiv vara samt tändhattar för sprängämnen i viss begränsad utsträckning innehavas av den, som för visst ändamål har behov av dylika varor och kan uppvisa särskilt intyg rörande sin person s. k. säkerhetsintyg. Dylikt intyg utfärdas av bl. a. ordförande i kommunalnämnd och ordförande i kommunalstämma eller kommunalfullmäktige.
Enligt tariffen till 3 § stämpelförordningen skall för bevis rörande tillstånd att inneha explosiva varor erläggas stämpel såsom för »Utslag under rubrik» d. v. s. med en resp. sex kronor för bevis (om högst ett ark) som utfärdas av myndighet tillhörande första resp. tredje avdelningen i tariffen. Därjämte utgår lösen för ifrågavarande bevis — såsom för bevis annat — med två
5 Kungl Maj:ts proposition nr 205.
kronor. För nyssnämnda säkerhetsintyg som utfärdas av kommunal befattningshavare uttages emellertid varken stämpel- eller lösenavgift.
Senare denna dag kommer chefen för handelsdepartementet att hemställa att Kungl. Maj:t måtte genom proposition inhämta riksdagens yttrande över ett inom handelsdepartementet upprättat förslag till ny förordning om explosiva varor.
Enligt detta förslag kräves i princip tillstånd för varje innehav av explosiv vara. Någon motsvarighet till den nu gällande bestämmelsen om rätt att inneha krut, dynamit m. m. med stöd av säkerhetsintyg har alltså icke upptagits i förslaget. Beträffande mindre förbrukningsförråd av sprängämnen, krut och sprängkraftiga tändmedel har i 35 § första stycket i förslaget stadgats att förbrukare, som vill inneha dylikt förråd, har att ansöka om tillstånd därtill hos polismyndigheten i den ort, där varan skall förvaras, och att polismyndighet äger förordna polisman att mottaga sådan ansökan och utlämna tillståndsbevis.
Då tillståndsbevis, som avses i 35 § första stycket i förslaget, torde komma att utfärdas huvudsakligen i sådana fall då enligt hittills gällande författning särskilt tillstånd för innehav av explosiva varor icke föreskrives eller endast säkerhetsintyg erfordras, synes det skäligt, att nyssnämnda tillståndsbevis enligt 35 § första stycket utfärdas utan avgift.
I enlighet härmed bör i tariffen till 3 § stämpelförordningen upptagas en särskild undantagsbestämmelse om stämpelfrihet för nu berörda tillståndsbevis. Frågan om införandet av en motsvarande föreskrift i förordningen om expeditionslösen torde jag få anmäla i annat sammanhang.
Stämpelfrihet för utlåtande i vissa fall över verkställd blodundersökning, m. m.
I 7 § stämpelförordningen stadgas för närvarande bl. a., att person som erhållit fri rättegång i mål angående hans faderskap till barn utom äktenskap är befriad från stämpelavgift för utlåtande över verkställd blodundersökning. Stadgandet ansluter sig till lagen angående blodundersökning i mål om barn utom äktenskap, enligt vilken sådan undersökning kan påkallas endast av den uppgivne fadern.
Enligt ett för riksdagen genom proposition den 25 februari 1949 (nr 93) framlagt förslag till lag angående blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet till barn utom äktenskap skola parterna å ömse sidor i sådana mål äga framställa yrkande om blodundersökning. Förutom blodundersökning kan även annan undersökning rörande ärftliga egenskaper påkallas. 1 anslutning härtill har i ett samtidigt för riksdagen framlagt förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 och 15 §§ lagen den 19 juni 1919 (nr 367) om fri rättegång stadgats, att när i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet till barn utom äktenskap blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper äger rum på begäran av part, som åtnjuter fri rättegång, stämpel ej skall åsättas utlåtande över undersökningen.
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 205.
Med hänsyn till det anförda torde ifrågavarande stadgande i stämpelförordningen böra givas det innehåll, att person, som erhållit fri rättegång i mål om äktenskaplig börd eller om faderskapet till barn utom äktenskap, skall vara befriad från stämpelavgift för utlåtande över verkställd blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper.
Stämpelfrihet hos Kungl. Maj:t i ärenden rörande tillämpning av författningar angående jordbrukets rationalisering m. m.
I 7 § stämpelförordningen föreskrives för närvarande, att frihet från stämpel äger rum bl. a. i sådana på prövning av lantbruksstyrelsen eller lantbruksnämnd beroende ärenden, som avse lån eller bidrag av statsmedel eller beviljande av statlig kreditgaranti eller som avse tillämpningen av lagen om kronans förköpsrätt, lagen om uppsikt å jordbruk eller lagen om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet. Vid detta stadgandes tillkomst förutsattes, att i den mån klagorätt förelåg stämpelfrihet skulle råda även då talan i dylikt ärende fullföljdes till Kungl. Maj :t. Till förebyggande av tvekan härom bör en jämkning ske i paragrafens lydelse på denna punkt.
Ändring i anledning av decentralisering av lotteriärenden.
Enligt 1 § lotteriförordningen den 19 maj 1939 (nr 207) må lotteri om penningar eller penningars värde ej utan tillstånd av Kungl. Maj :t för allmänhet anordnas i andra fall eller i annan ordning än som stadgas i lotteriförordningen. I 3 § b) föreskrives att lotteri må anordnas efter tillstånd av länsstyrelsen under följande förutsättningar, nämligen att lotteriet anordnas lör närmare angivet ändamål, att lotteriet bedrives allenast inom länet, att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper och att insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 5 000 kronor.
I 8 § stämpelförordningen stadgas, att lottsedel för deltagande i lotteri, som med Kungl. Maj :ts tillstånd anordnats, skall — då lotteriet avser andra värdeföremål än penningar — av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel av 10 öre för varje lottsedel.
Lottsedel för deltagande i lotteri, som beviljats av länsstyrelse, belägges icke med stämpel.
I propositionen nr 97 till innevarande års riksdag har förslag framlagts till förordning om ändrad lydelse av 3 § lotteriförordningen. Nämnda förslag syftar till en decentralisering i viss utsträckning av tillståndsgivningen i fråga om s. k. varulotterier. Sålunda föreslås att varulotteri må anordnas antingen — enligt 3 § b) —- efter tillstånd av polismyndigheten (i annan ort än Stockholm) under förutsättning —- förutom att lotteriet anordnas för närmare angivet ändamål och bedrives allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde — att insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 5 000 kronor eller — enligt 3 § c) — efter tillstånd av länsstyrelsen under
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
förutsättning — förutom att lotteriet anordnas för närmare angivet ändamål och bedrives allenast inom länet — att insatserna, stämpelavgift däri ej inbegripen, icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 15 000 kronor.
I anslutning till dessa ändringar i lotteriförordningen torde 8 § stämpelförordningen böra ändras på så sätt, att den för lottsedlar föreskrivna stämpelavgiften om 10 öre för varje lottsedel skall utgå för deltagande även i sådant efter tillstånd av länsstyrelsen anordnat varulotteri, däri insatserna uppgå till högre sammanlagt belopp än 5 000 kronor.
De nu föreslagna ändringarna i stämpelförordningen torde böra träda i kraft den 1 juli 1949, dock att ändringarna i 3 § och 7 § andra stycket icke böra träda i kraft förrän den 1 januari 1950.
I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet upprättats förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att nämnda förslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Erik Skiötd.