angående ytterligare ut¬ gifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19k9/50
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
1 Nr 125.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19k9/50; given Stockholms slott den 17 mars 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, | Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Såsom i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag framhölls böra anslagsäskandena å tilläggsstat såvitt möjligt sammanfattas i två propositioner, en avgiven vid riksdagens början och en vid slutet av den för budgetpropositionernas avlämnande bestämda propositionstiden.
De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det nu löpande budgetåret, ha uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts av 1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 125.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
1949 års riksdag vid dess höstsession (prop. nr 216 och 217; r. skr. nr 394), och dels å tilläggsstat II, som avser anslagsäskanden till innevarande års riksdag. Efter anmälan av proposition nr 2 ha anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Maj :t i propositionerna nr 62, 63, 73, 113 och 145.
De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—9). En förteckning över av Kungl. Maj :t å tilläggsstat II till riksstaten tör budgetåret 1949/50 till och med denna dag äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av förteckningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till årets riksdag framlades, å tilläggsstat äskats 13,45 miljoner kronor å driftbudgeten och 13,io miljoner kronor å kapitalbudgeten. Därjämte ha i några fall frågor om överskridande av maximerade poster på avlöningsstaterna för innevarande budgetår ansetts nu böra underställas riksdagens prövning. I anslutning till de uttalanden som gjorts i proposition nr 2 angående nödvändigheten att begränsa anslagsanvisningarna å tilläggsstat förutsätter jag, att även frågor om överskridande av avlöningsanslag i fortsättningen komma att behandlas restriktivare än nu i vissa fall har kunnat ske.
Ä tilläggsstat I ha tidigare av riksdagen anvisats anslag om tillhopa 236 miljoner kronor å driftbudgeten samt å tilläggsstat II anslag å 6,96 miljoner kronor å driftbudgeten och 49,os miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de efter avlämnande av propositionen nr 2 till och med denna dag gjorda ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat II skulle anslagen å tilläggsstater till riksstaten för innevarande budgetår uppgå till sammanlagt för driftbudgeten 256,41 miljoner kronor och för kapitalbudgeten 62,is miljoner kronor.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—9) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Berggren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
3 Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
i
Andra huvudtiteln.
Utdrag ur protokollet över justitiedepartemcntsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
F. Diverse.
[1] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är i gällande riksstat uppfört med 425 000 kronor. Härtill kom en reservation om ungefär 73 000 kronor och ett mindre belopp inkomster. Å anslaget har härigenom under budgetåret funnits att tillgå icke fullt 500 000 kronor. Under budgetårets åtta första månader förbrukades omkring 380 000 kronor. Den 1 mars 1950 återstodo således ungefär 120 000 kronor. Utgifterna under budgetårets återstående fyra månader beräknas till 55 000 kronor i månaden eller sammanlagt 220 000 kronor.
Under den hittills förflutna delen av budgetåret ha inom justitiedepartementet åtta nya utredningar tillsatts eller börjat sin verksamhet (varumärkes- och firmautredningen, utredningen om erfarenheter från det praktiska rättslivet angående giftermålsbalkens tillämpning, utredningen om anvisningar för bedrivandet av sinnesundersökningar, 1949 års rättshjälpskommitté, sakkunniga för utarbetande av vissa tillämpningsföreskrifter i anledning av ändringar i lagen om expropriation in. m., kriminalstatistikutredningen, utredningen om ny sluten ungdomsfängelseanstalt och utredningen rörande frågorna om införande av beslutande folkomröstning m. m.). Härjämte har departementschefen bemyndigats att tillkalla sakkunniga för ut-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
redning av frågan om formerna för den information, som rätten i vissa fall skall lämna juryn i tryckfrihetsmål. Vidare må erinras att en allmän översyn av vissa med straffverkställighetsreformen sammanhängande organisationsfrågor pågår inom departementet med biträde av särskilt tillkallad sakkunnig jämte expert (jfr II ht 1949 s. 61). För detta arbete, som bedrives på längre sikt, torde i fortsättningen bliva nödvändigt anlita ytterligare ett antal experter. Fem kommittéer ha under budgetåret slutfört sina uppdrag (1943 års sekretessutredning, processnämnden, 1946 års lufträttssakkunniga, decentraliseringsutredningen och utredningen om provisorisk lagstiftning rörande avbetalnings- och förskottsköp in. in.). Kostnaderna för sistnämnda kommittéer ha under innevarande budgetår varit jämförelsevis låga.
I enlighet med det anförda torde anslaget böra förstärkas med 100 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Karl Gustaf Grönhagen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
5 Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
E. Diverse.
[1] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptaget med 375 000 kronor. Vissa av de kommittéer och utredningar, vilka bekostas från anslaget, ha visat sig mera kostnadskrävande än som vid anslagsberäkningen förutsattes. Av uppgift om anslagets ställning som lämnats av försvarets civilförvaltning framgår således, att under budgetåret intill utgången av år 1949 disponerats omkring 275 000 kronor och att, därest hänsyn tages till reservationerna under anslaget per den 1 juli 1949, vid samma tidpunkt å anslaget återstod i runt tal 150 000 kronor.
Beträffande de inom försvarsdepartementet tillsatta kommittéerna torde få hänvisas till årets riksdagsberättelse. Icke någon av de i berättelsen redovisade, den 1 januari 1950 verksamma kommittéerna har avslutats. Under sista halvåret 1949 ha utgifterna för dessa kommittéer uppgått i genomsnitt till omkring 50 000 kronor för månad. Icke minst 1949 års försvarsutredning drager stora kostnader; för december månad uppgingo dessa till omkring 10 000 kronor.
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
Då det är att vänta att kostnaderna för kommittéerna under återstoden av budgetåret 1949/50 bli av minst samma storlek som tidigare och med beaktande av att mot slutet av budgetåret bland annat tillkomma tryckningskostnader beräknar jag det ytterligare medelsbehovet under anslaget till 175 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet: C. F. von Horn.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
7 Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
[1] 7. Vägunderhållet. För innevarande budgetår har riksdagen till Väg-
underhållet anvisat ett reservationsanslag av 138 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I skrivelse den 24 februari 1950 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen hemställt, att till förstärkning av nämnda anslag måtte å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisas ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört i huvudsak följande.
Av de för innevarande budgetår avsedda underhållsmedlen finnes hos styrelsen för närvarande en behållning av ca 2,8 miljoner kronor, som icke är fördelad mellan vägförvaltningarna. Att denna reserv icke är större sammanhänger med att styrelsen redan i början av budgetåret nödgades taga i anspråk 3 miljoner kronor av det för katastrof skador m. m. avsedda beloppet för att avhjälpa katastrof artade tjälskador på vägar i tre av norrlandslänen.
Av förenämnda behållning av 2,8 miljoner kronor äro ca l,i miljoner kronor disponerade för särskilda ändamål. Styrelsens reserv för oförutsedda behov utgör alltså ca 1,7 miljoner kronor.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
Under budgetåret ha uppkommit prisförhöjningar på klorkalcium, drivmedel och sulfitlut, vilka beräknas medföra en fördyring för vägunderhållets vidkommande under budgetåret av sammanlagt ca 1,8 miljoner kronor.
Under den gångna hösten har vägunderhållet varit mera kostnadskrävande än normalt, beroende på den då rådande regniga väderleken och inträffade tjällossningar. Av vinterväghållningen har snöröjningen hittills varit något gynnsammare än vanligt, medan däremot sändning av vägarna måst ske i större utsträckning än eljest.
Vägförvaltningarnas medelsförbrukning under den tilländalupna delen av budgetåret ligger något över den för perioden förutsedda. Några medel att möta fördyringarna eller uppkommande förhållanden, som kräva särskilda insatser, stå sålunda icke till vägförvaltningarnas förfogande.
Med hänsyn till att exceptionella vinterförhållanden ännu kunna inträffa denna säsong och att på grund av den ovanligt stora vattenanhopningen i vägarna, vilken förorsakats av den regniga nederbörden under hösten, risk föreligger för svåra tjällossningar, som även kunna drabba beläggningar, anser styrelsen, att de vägunderhållsmedel, verket nu förfogar över, icke äro tillräckliga. Genom att inskränka de normala underhållsåtgärderna skulle det visserligen vara möjligt att utöka den nu förefintliga reserven, så att katastrofsituationer skulle kunna bemästras, men styrelsen anser ett dylikt förfaringssätt med hänsyn bl. a. till konsekvenserna ur sysselsättningssynpunkt icke kunna ifrågakomma.
För att säkerställa att vägunderhållet kan bedrivas i avsedd omfattning under den återstående delen av budgetåret erfordras sålunda för att kompensera prisförhöjningar ca 1,8 miljoner kronor och kostnaderna för de extra åtgärderna för tjälskadorna i de tre norrlandslänen därutöver 3 miljoner kronor, eller i runt tal ytterligare 5 miljoner kronor.
Departementschefen. Såsom framgår av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört ha i fråga om vägunderhållskostnaderna för innevarande budgetår vissa nya omständigheter tillkommit, vilka icke voro kända vid beräkningen av vägunderhållsanslaget för detta budgetår och vilka nu synas nödvändiggöra en förstärkning av anslaget. Detta har sålunda redan belastats med en oförutsedd kostnad av ca 3 miljoner kronor för avhjälpande av vissa svårartade tjälskador, som uppkommo på vägarna under förra året, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknar därjämte med att liknande tjälsvårigheter med stor sannolikhet skola uppkomma även under innevarande år. Härtill kommer en inträdd kostnadsökning av ca 1,8 miljoner kronor på grund av prisstegringar på vissa av vägunderhållets förnödenheter. Med hänsyn till dessa omständigheter och då en minskning av vägunderhållets omfattning i förhållande till den redan begränsade arbetsvolym, som förutsattes vid anslagsberäkningen i 1949 års statsverksproposition, icke synes böra ske, anser jag mig böra tillstyrka styrelsens framställning om ett tilläggsanslag av 5 miljoner kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Dagmar Jägerstad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
11 Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
E [1] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning. Till bestridande av kostnaderna för avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning har riksdagen anvisat dels för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 340 000 kronor och dels för nästa budgetår ett reservationsanslag av 140 000 kronor. Till det för innevarande budgetår anvisade beloppet kommer en reservation av i runt tal 50 800 kronor.
I skrivelse den 9 februari 1950 har statistiska centralbyrån anfört, att en successiv avveckling av personalen för 1945 års folkräkning ägt rum under den förflutna delen av innevarande budgetår samt att, då de anvisade medlen ej syntes förslå, en ytterligare reducering av personalen vore erforderlig inom den närmaste tiden. Genom att ny folkräkning vore avsedd att äga rum år 1950 hade frågan om avvecklingen av personalen emellertid enligt centralbyrån kommit i ett nytt läge. Behovet av att för den kommande folkräkningen i största möjliga utsträckning söka bevara den nu pågående folkräkningens kvarvarande personal vore synnerligen angeläget. Frånsett att denna personal genom den i samband med avvecklingen företagna gallringen ur kvalitetssynpunkt representerade en betydande tillgång, vore den genom sin specialutbildning, särskilt i fråga om arbetet med codesättning och
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
maskinell bearbetning, samt härutinnan förvärvad rutin speciellt lämpad att ingå såsom en kärna i den kommande folkräkningens personal. Erfarenheten visade, att nyrekryteringen av folkräkningspersonal vore förenad med stora vanskligheter och att lång tid åtginge, innan denna förvärvat sådan träning, att ett ur arbetssynpunkt fullgott utbyte erhölles. Utsikterna att för den nya folkräkningen återförvärva en personal, som redan nu måste avvecklas, torde vara mycket små. Från sådana utgångspunkter hade centralbyrån övervägt en sådan omläggning av arbetsdispositionerna vid 1945 års folkräkning, att så stor del som möjligt av den nu befintliga personalen bibehölles i sitt arbete vid folkräkningen intill den tidpunkt under det kommande budgetåret, då överföring av personal kunde äga rum på grund av att det omfattande förberedelsearbetet för den nya folkräkningen toge sin början och jämväl ett tillfälligt arbetskraftsbehov för andra centralbyråns utredningar (valstatistik m. in.) inträdde. Förutsättningen för en sådan anordning vore, att någon del av det avlöningsanslag, som för budgetåret 1950/51 lcomme att beviljas för 1945 års folkräkning, förskottsvis finge tagas i anspråk. Centralbyrån beräknade detta förskottsbelopp till 54 000 kronor.
Departementschefen. Enligt vad jag inhämtat torde den av statistiska centralbyrån föreslagna omläggningen av arbetsdispositionen vid 1945 års folkräkning medföra, att arbetet därmed kan slutföras tidigare än beräknats samt att förberedelsearbetet för 1950 års folkräkning underlättas. Då en sådan omläggning synes innebära vissa fördelar, torde medel böra ställas till förfogande för densammas genomförande. Därest riksdagen ej gör någon erinran häremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att förskottsvis av tillgängliga medel ställa erforderligt belopp till centralbyråns förfogande för berörda ändamål att efter den 1 juli 1950 ersättas från det för budgetåret 1950/51 anvisade reservationsanslaget till avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning. Under sådan förutsättning påkallas för ändamålet ej något ytterligare anslag för budgetåret 1949/50. Något ökat anslagsbehov under budgetåret 1950/51 avses icke skola uppkomma genom den föreslagna åtgärden.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet: Erik Berggren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
13 Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
E. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.
[1] 26 a. Viss undervisning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och medicinska högskolan i Göteborg. Till bestridande av kostnaderna för extra arbetshjälp läsåret 1949/50 vid karolinska institutets rättsmedicinska institution har Kungl. Maj :t genom beslut den 22 september 1949 från åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter anvisat ett belopp av 6 000 kronor. Medelsanvisningen har nödvändiggjorts därav att obduktionsundervisningen i ämnet rättsmedicin, i avvaktan på att rättsläkarstationen erhåller lokaler på Norrbackaområdet, måste förläggas till stationens nuvarande lokaler vid Hantverkargatan.
Vidare har Kungl. Maj :t samma dag efter framställning av kanslern för rikets universitet medgivit, att vid medicinska högskolan i Göteborg finge läsåret 1949/50 anordnas två undervisningskurser (tjänstgöringar) i oftalmiatrik. Undervisningen äger rum å ögonavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset och meddelas av överläkaren därstädes B. Rosengren. Till bestridande av kostnaderna för undervisningen har Kungl. Maj :t från åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter anvisat ett belopp av 17 000 kronor, varav 6 000 kronor till arvode åt Rosengren, 3 000 kronor till ar-
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
vode åt en amanuens och 8 000 kronor till anskaffande av för undervisningen nödvändig apparatutrustning.
Departementschefen. Då omförmälda medelsanvisningar till karolinska institutet och medicinska högskolan i Göteborg å tillhopa 23 000 kronor äro av den natur att de normalt bort belasta andra riksstatsanslag, sjuias de icke slutligt böra belasta anslaget till extra utgifter. Ett anslag å nämnda belopp synes därför böra uppföras å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till Viss undervisning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och medicinska högskolan i Göteborg å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.
N. Diverse.
[2] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Åttonde huvudtitelns kommittéanslag är för innevarande budgetår uppfört med 800 000 kronor. För nästföregående budgetår anvisades tillhopa 890 000 kronor, varav på tilläggsstat II 100 000 kronor. Utgifterna under anslaget uppgingo för budgetåret 1947/48 till 912 818 kronor och för budgetåret 1948/49 till 862 144 kronor. Inom departementet pågår ett omfattande och delvis mycket kostnadskrävande utredningsarbete. Vid innevarande års början voro sålunda ett 40-tal utredningar i verksamhet, vilkas kostnader avföras från ifrågavarande anslag. Jag hänvisar härutinnan till den redogörelse som lämnats i 1950 års riksdagsberättelse.
Under sistlidna januari månad anmodade jag genom cirkulärskrivelse utredningarna att planlägga sin verksamhet under år 1950 så, att utgifterna skulle kunna väsentligt nedbringas och angav tillika vissa direktiv härför. Vidare infordrade jag uppgifter om de kostnader för utredningarna under första halvåret 1950, som under hänsynstagande till nämnda direktiv beräknades vara ofrånkomliga. Inkomna uppgifter visa, att behov föreligger att för innevarande budgetår förstärka kommittéanslaget med lägst 100 000 kronor. Den 1 mars 1950 utgjorde behållningen å anslaget endast i runt tal 187 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Lars Ekströmer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
15 Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handels ärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
F. Diverse.
[1] 5 a. Vissa kostnader för svenskt deltagande i varumassa i Chicago m. m. Inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) i Paris har väckts ett förslag, att de till organisationen anslutna länderna skulle genom en gemensam utställning i Amerikas förenta stater dels visa resultatet av det hittillsvarande arbetet inom organisationen, dels försöka nå en vidgad kontakt med den amerikanska industrien och handeln och därmed förbättra möjligheterna för export till den amerikanska marknaden. Förslaget har därefter ytterligare bearbetats inom OEEC, varvid enighet i princip nåtts om följande riktlinjer för ett gemensamt framträdande. Det europeiska deltagandet skall avse en internationell varumässa i Chicago den 7—19 augusti 1950. Varorna skola å mässan utställas branschvis. Dock skola nationella informationsbyråer kunna inrättas. En särskild avdelning skall anordnas för att visa OEEC:s verksamhet och de resultat, som uppnåtts genom dess arbete. För organisationen av det europeiska deltagandet har inrättats en särskild kommitté inom OEEC, benämnd »The European Trade Fair Board», med representanter för de utställningskommittéer, vilka tillsatts i de olika medlemsstaterna.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
Då Sverige synts ha ett naturligt intresse att medverka till varumassan i Chicago den 7—19 augusti 1950, har jag, med stöd av nådigt bemyndigande den 9 december 1949, tillkallat en kommitté (Chicagokommittén) för att leda mässförberedelserna å svensk sida. Kommittén består av 24 personer, vilka representera berörda förvaltningsgrenar och olika intressen inom näringslivet. Inom kommittén har utsetts ett särskilt arbetsutskott om sju personer. Kommittén har till uppgift, bland annat, att under samverkan med vederbörande internationella organ främja och samordna ett svenskt deltagande i mässan, omhänderha gemensam reklam och svara för andra åtgärder av publicitetsnatur, som stå i omedelbart samband med deltagandet i mässan, att pröva möjligheterna att i lämplig omfattning utnyttja de för mässan avsedda utställningsföremålen också för andra utställningar i Amerikas förenta stater, att överväga olika utvägar att fullfölja och utnyttja det kommersiella värde, som mässdeltagandet må medföra, och — om så anses lämpligt — töreslå de åtgärder, som i detta syfte böra vidtagas, samt att till Kungl. Maj :t inkomma med beräkningar över de kostnader för mässdeltagandet, som böra bestridas av allmänna medel.
I skrivelse den 1 mars 1950 har Chicagokommittén meddelat, att anmälningar om deltagande i Chicagomässan hittills inkommit från ett femtiotal företag och avsett en sammanlagd golvyta av 700 å 800 in2. Det vore enligt kommittén icke uteslutet att ytterligare anmälningar kunde inkomma. De anmälda företagen representerade bl. a. följande branscher, nämligen industriförnödenheter, verktyg, kontorsmaskiner, elektriska artiklar, trämanufaktur, kontorsmöbler, hushållsartiklar, livsmedel, textilier och presentartiklar. Företagen företrädde enligt kommitténs mening på ett ganska tillfredsställande sätt den del av den svenska exportindustrien, som redan arbetade på den amerikanska marknaden eller kunde anses ha utsikter att göra sig gällande där och för vilken ett mässdeltagande kunde anses motiverat ur försäljningssynpunkt. Från konstindustriens sida hade, på enstaka undantag när, något intresse icke visats för mässan. Detta vore förklarligt, då Chicagomässan vore en branschvis ordnad, rent kommersiell varumässa, som icke erbjöde samma möjlighet till en samlad exposé av konstindustriens produkter som en nationsvis ordnad utställning eller mässa. Kommittén ansåge sig därför endast böra förorda mycket begränsade åtgärder för ett svenskt konstindustriellt deltagande i mässan.
Beträffande kostnaderna för Sveriges deltagande i Chicagomässan anser kommittén, att förekommande utgifter för platshyra, inredning av stånd och hållande av representanter, för resor och reklam samt för försäkring, trakt och spedition av mässgodset och andra utgifter av enskild natur borde i princip åvila de olika mässdeltagarna. Kommittén hade emellertid vidtagit eller avsåge att vidtaga åtgärder för att nedbringa dessa kostnader genom gemensamma arrangemang i fråga om allriskförsäkring, sjöfrakt och spedition av mässgodset samt inredning av stånden in. in.
Vissa kostnader av gemensam natur borde däremot enligt Chicagokommitténs mening bestridas av statsmedel. Hit hörde till en början Sveriges
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
andel i kostnaderna dels för mässkommittén inom OEEC, »The European Trade Fair Board», dels för den planerade särskilda OEEC-avdelningen på mässan och dels för av OEEC bedriven publicitet i samband med mässan. Enligt uppgift från OEEC kunde Sveriges andel i dessa kostnader beräknas uppgå till 75 000 kronor. Svenska staten borde vidare enligt kommittén svara för kostnaderna för den allmänna organisationen av det svenska deltagandet i mässan, såsom utgifter för Chicagokommittén och ett svenskt mässkommissariat, för inrättandet av en kommersiell informationsbyrå på mässan och för gemensam reklam. Dessa kostnader ha av kommittén beräknats till sammanlagt 250 000 kronor. Då inom ramen för Chicagomässan visst utrymme reserverats för turistupplysning in. in. beträffande deltagarländerna, vore det enligt kommitténs mening önskvärt, att därest övriga deltagarländer mera allmänt begagnade denna möjlighet till turistpropaganda även Sverige utnyttjade tillfället därtill. För ändamålet borde en särskild svensk turistpropagandabyrå inrättas på mässan. Den nyssnämnda informationsbyrån kunde icke tagas i anspråk för ändamålet, då den enligt gällande bestämmelser endast skulle vara avsedd för att meddela kommersiell information. Turistpropagandabyrån kunde samtidigt i begränsad utsträckning utnyttjas för utställning av utvalda konstindustriella alster. Kostnaderna för turistpropagandabyrån ha av Chicagokommittén beräknats till 25 000 kronor. Kommittén hade ännu icke haft tillfälle att närmare ingå på frågan om möjligheten att använda de för Chicagomässan avsedda utställningsföremålen också för andra utställningar i Amerikas förenta stater och om olika utvägar att utnyttja och fullfölja det kommersiella värde, som mässdeltagandct komme att få. Ett belopp av 100 000 kronor borde dock enligt kommitténs mening reserveras för ändamålet. Slutligen borde ett belopp av 150 000 kronor ställas till förfogande för oförutsedda utgifter, enär det på nuvarande stadium icke varit möjligt att åstadkomma tillförlitliga kostnadsberäkningar. Det sammanlagda medelsbehov, som kommittén räknat med, utgör således (75 000 + 250 000 + 25 000 + 100 000 + 150 000 =) 600 000 kronor. Med hänsyn till att utgiftskrävande förberedelser redan påbörjats eller omedelbart måste vidtagas, borde medlen ställas till kommitténs förfogande redan under innevarande budgetår.
Departementschefen. Ett av huvudsyftena med den planerade mässan i Chicago är att i Amerikas förenta stater sprida kunskap om den verksamhet, som bedrives av OEEC, och att visa de resultat, som uppnåtts genom organisationens hittillsvarande arbete. Då Sverige är medlem av OEEC, synes vårt land icke kunna undandraga sig att aktivt medverka vid en mässa med allmän anslutning från staterna inom denna organisation.
För ett svenskt deltagande i varumässan i Chicago talar vidare den omständigheten, att Sverige har ett starkt intresse att öka sin export till Amerikas förenta stater. Traditionellt utgöres visserligen exporten till detta land till den vida övervägande delen av råvaror och halvfabrikat. För dessa produkter är en varumässa av underordnad betydelse. Genom devalveringen
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 125.
18 Kungt. Maj:ts proposition nr 125.
och de nedsättningar av de amerikanska tullsatserna, som komma att genomföras såsom ett resultat av 1949 års internationella tullförhandlingar i Annecy, har emellertid ett något bättre utgångsläge skapats för avsättning på den amerikanska marknaden också av färdigvaror. För exporten av sådana varor kan ett aktivt deltagande i Chicagomässan bliva av icke ringa betydelse. Av de inkomna anmälningarna att döma synes det kunna förväntas, att åtskilliga företag inom den svenska exportindustrien för sådana varor komma att bliva representerade vid mässan, därest staten bidrager till gemensamma kostnader för det svenska deltagandet.
Emot de av Chicagokommittén föreslagna riktlinjerna för fördelningen av kostnaderna för deltagandet i mässan mellan enskilda utställare och staten har jag intet att erinra. Frågan om storleken av det anslag av statsmedel, som erfordras för ett representativt svenskt deltagande och för en eventuell placering av utställningsföremålen även på andra mässor eller utställningar i Amerikas förenta stater och för olika åtgärder för att utnyttja det kommersiella värde, som Sveriges deltagande i Chicagomässan torde medföra, kan icke för närvarande med säkerhet bedömas. På grundval av Chicagokommitténs beräkningar tillstyrker jag emellertid, att ett anslag av 600 000 kronor äskas för ändamålet. Därest förhållandena giva anledning därtill, torde anslagsmedlen få fördelas mellan de olika i kommitténs skrivelse nämnda ändamålen på annat sätt än som angivits i skrivelsen. Samtidigt förutsätter jag, att kommittén tillvaratager alla rimliga möjligheter att begränsa statens utgifter. Då en betydande del av medlen torde erfordras redan under innevarande budgetår, synes anslaget böra upptagas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50. Anslaget bör få karaktären av reservationsanslag och erhålla benämningen Vissa kostnader för svenskt deltagande i varumässa i Chicago m. in.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa kostnader för svenskt deltagande i varumässa i Chicago m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
[2] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till detta ändamål har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 550 000 kronor. Vid budgetårets början fanns å anslaget en reservation av i runt tal 29 000 kronor. Vidare ha inkomster tillförts anslaget med omkring 17 000 kronor. Det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet utgör således cirka 596 000 kronor. Utgifterna under anslaget ha under tiden 1 juli 1949—28 februari 1950 uppgått till ungefär 446 000 kronor, varvid under de senaste månaderna belastningen per månad växlat mellan cirka 50 000 och 65 000 kronor. Vid i stort sett oförändrad medelsåtgång eller ungefär 60 000 kronor per månad under de återstående fyra månaderna av budgetåret skulle
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
de sammanlagda utgifterna för budgetåret 1949/50 överstiga de disponibla medlen med i runt tal (446 000 -f- 240 000 — 596 000 =) 90 000 kronor.
En förstärkning av anslaget med sistnämnda belopp är emellertid icke till fyllest. Under december 1949—februari 1950 ha tre nya kommittéer tillkallats, vilkas utgifter belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag. Dessa kommittéer ha hittills icke dragit några större kostnader och således ännu icke i någon nämnvärd grad inverkat på belastningen av kommittéanslaget. I allt fall en av de ny tillsatta kommittéerna, nämligen 1949 års tullförhandlingskommitté, torde komma att draga avsevärda kostnader och medföra eu kraftig anslagsbelastning utöver den ordinarie. Huvuddelen av dess arbete torde komma att koncentreras till tiden fram till budgetårsskiftet. Som eu jämförelse må nämnas, att utgifterna för 1948 års tullförhandlingskom* mitté under budgetåret 1948/49 uppgingo till i runt tal 40 000 kronor. Jämväl den nytillkallade utredningen rörande möjligheterna att bättre utnyttja landets skogliga tillgångar och därmed främja exporten av skogsprodukter kan medföra betydande extra kostnader. För att täcka kostnaderna för de nytillkomna kommittéerna torde ett belopp av 35 000 kronor böra beräknas utöver det förut angivna beloppet av 90 000 kronor. Någon nämnvärd minskning av medelsbehovet för de återstående fyra månaderna genom upphörande av vissa kommittéers verksamhet synes icke kunna påräknas.
Under nu angivna förhållanden synes kommittéanslaget för innevarande budgetår behöva förstärkas med 125 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet: Lennart Kihlstrand.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
21 Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Elfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 19A9.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weune, Andersson, Lingman.
T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[1] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för medicinalstyrelsen upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie personal är fastställd till 610 000 kronor.
I skrivelse den 10 februari 1950 har medicinalstyrelsen bl. a. hemställt, att anslagsposten för budgetåret 1949/50 måtte få överskridas med 54 100 kronor. Till stöd för sin hemställan har styrelsen anfört i huvudsak följande.
Den 18 juni 1949 beviljade Kungl. Maj :t medicinalrådet och chefen för styrelsens social- och rättspsykiatriska byrå partiell tjänstledighet under budgetåret 1949/50 samt förordnade annan läkare att med vikariatslön handlägga vissa ärenden å byrån. Avlöningskostnaden för denne kommer att uppgå till 18 600 kronor.
Kungl. Maj:t har vidare den 9 december 1949 uppdragit åt medicinalstyrelsen att före den 1 november 1950 inkomma med förslag till de ändringar i gällände indelning av riket i provinsialläkardistrikt, som må föranledas av den nya kommunindelningen. Uppdragets fullgörande kräver personalförstärkning, bl. a. dubblering av en byrådirektör stjänst. Förstärkningen beräknas draga en merkostnad av 7 800 kronor.
Medicinalstyrelsen har vidare nödgats avdela en expeditionsvakt för upprättande av författningsenlig arkivförteckning. Som ersättare för denne ex-
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
peditionsvakt har anställts en tillfällig arbetskraft med avlöning efter Cg 7. Efter en nyligen inom tandvårdsbyråns lokaler inträffad eldsvåda, vid vilken arkiverade handlingar blivit avsevärt brandskadade, ha åtgärder vidtagits för renovering av icke helt brandskadade arkivalier. Sammanlagda merkostnaderna för nu ifrågavarande båda ändamål kunna uppskattas \ill 2 700 kronor.
Medelsanvisningen under icke-ordinarieposten för innevarande budgetår motsvarar 50 834 kronor för månad. För envar av månaderna november och december 1949 har emellertid belastningen uppgått till ca 53 000 kronor. Detta belopp kan anses utgöra den genomsnittliga verkliga kostnaden per månad. Styrelsens biträdeskår har visat sig otillräcklig, vilket föranlett anställande av tillfällig arbetskraft i större utsträckning än som kunnat förutses. Vid ledigheter för sjukdom, barnsbörd och semestrar har det vidare varit nödvändigt att anställa extra arbetskraft i icke beräknad omfattning. Såvitt nu kan bedömas erfordras för avlönande av tillfällig arbetskraft till följd av nyss angivna skäl ytterligare omkring 25 000 kronor.
Av det ovan anförda framgår, att till avlöningar till icke-ordinarie personal utöver anvisade medel erfordras sammanlagt (18 600 -j- 7 800 -f- 2 700 + 25 000) 54 100 kronor.
Föredraganden. Enligt vad jag under hand inhämtat har för förstärkning av biträdespersonalen bortsett från ledigheter under barnsbörd under tiden juli 1949—februari 1950 åtgått 16 646 kronor utöver vad som för ändamålet beräknats i statsverkspropositionen. För sålunda redan anställd personal beräknar jag ytterligare ett belopp av 4 160 kronor, motsvarande avlöning under två månader. I övrigt föranleder framställningen ingen erinran från min sida. Anslagsposten skulle i enlighet härmed förstärkas med (18 600 + 7 800 -j- 2 700 -j- 16 646 -j- 4 160) 49 906 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 49 900 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1949/50 överskridas med högst 49 900 kronor.
[2] 57 a. Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Under rubriken Universitetssjukhus anvisades vid 1947 års riksdag ett förslagsanslag av 17 392 700 kronor (prop. nr 272, riksd. skr. nr 330). Häri ingick bl. a. ett delanslag till Bidrag till utrustning av öronklinikten vid akademiska sjukhuset i Uppsala å 397 500 kronor. Genom beslut den 26 juli 1947 meddelade Kungl. Maj :t för anslagets disposition erforderliga bestämmelser.
I skrivelse den 30 november 1949 har Uppsala universitets drätselnämnd anmält, att ifrågavarande delanslag vid utgången av budgetåret 1948/49 utvisade en behållning å 340 587 kronor 7 öre. Anledningen härtill vore, att den klinikbyggnad, till vars utrustning anslaget avsetts, då ännu icke färdigställts. Enligt gällande bestämmelser må förslagsanslag, vilket icke vidare finnes uppfört i riksstaten, icke disponeras efter utgången av det bud-
23 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
getår, för vilket anslaget anvisats. Med hänsyn till dessa omständigheter och då ifrågavarande anslag hade bort upptagas som reservationsanslag hemställer drätselnämnden om tillstånd att disponera detsamma intill utgången av budgetåret 1949/50.
I yttrande över drätselnämndens hemställan anför riksråkenskapsverket.
Ifrågavarande delanslag äskades ursprungligen såsom reservationsanslag men ingick i det av riksdagen anvisade förslagsanslaget till Universitetssjukhus såsom ett till beloppet begränsat delanslag. Riksdagen har i anledning härav uttalat följande (skr. nr 330 s. 3 f): »Av sammanställningen framgår att i de av riksdagen anvisade förslagsanslagen även ingå av Kungl. Maj :t äskade reservationsanslag. Vid den fördelning å anslagsrubriker, som riksdagen sedermera kommer att fastställa, kunna de till anslagsrubrikerna hänförliga beloppen av budgettekniska skäl icke betecknas såsom reservationsanslag. Någon olägenhet härav behöver dock icke befaras, då Kungl. Maj :t vid behov kan förelägga riksdagen eventuellt erforderliga förslag rörande dispositionen av uppkommande anslagsbehållningar.»
I anledning av vad riksdagen sålunda uttalat, får riksråkenskapsverket förorda, att å tilläggsstat till innevarande budgetårs riksstat uppföres ett reservationsanslag till Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt att samtidigt medgivande utverkas av riksdagen att till detta anslag, som bör upptagas med ett formellt belopp av 100 kronor, överföra den 30 juni 1949 icke utnyttjat belopp av det för budgetåret 1947/ 48 anvisade delanslaget för samma ändamål, 340 587 kronor 7 öre.
Föredraganden. I likhet med riksråkenskapsverket anser jag, att drätselnämndens nu gjorda framställning bör tillmötesgås på så sätt, att på riksstaten för innevarande budgetår uppföres ett reservationsanslag till Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala å 100 kronor. Till detta anslag torde få överföras det vid utgången av budgetåret 1948/49 icke ianspråktagna beloppet av det för budgetåret 1947/48 anvisade delanslaget till Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala, 340 587 kronor 7 öre. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
[3] Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen (statsliggaren s. 989) är upptagen en anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, å förslagsvis 8 000 kronor. I anslagsposten ingår en delpost till arvoden till av beredningen anlitade experter å högst 3 500 kronor. Ersättning till dessa experter skall, därest icke Kungl. Maj :t på framställning av styrelsen för centrala sjukvårdsberedningen annorlunda förordnar, utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen. Vidare har under den i samma avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
personal beräknats ett belopp av 5 000 kronor för ersättning till extra arbetskraft vid fullgörandet av vissa särskilt angelägna standardiseringsuppgifter.
I skrivelse den 21 november 1949 har centrala sjukvårdsberedningen erinrat, att för sistnämnda ändamål för budgetåret 1948/49 anvisats 10 000 kronor. Sänkningen för innevarande budgetår berodde på att 5 000 kronor av detta belopp belöpte på möbelstandardiseringen, vilken arbetsuppgift av beredningens styrelse i dess anslagsäskanden för samma budgetår beräknats vara slutförd inom loppet av budgetåret 1948/49. I skrivelsen anföres vidare.
Den av beredningen ursprungligen avsedda möbelstandardiseringen ins rankte sig till möbler för sjukhusens personalbostäder och samlingsrum samt till material- och tillverkningsbestämmelser för snickeri- och \apetseringsarbeten. De båda sistnämnda arbetsuppgifterna slutfördes. Beträffande möbler för bostäder och samlingsrum har arbetet praktiskt taget även avslutats. I samband med verkställda granskningar speciellt av de statliga sinnessjukhusen har emellertid framkommit önskemål, att beredningen skulle tillhandahålla arbetsritningar för möbler till vårdavdelningarna. Beredningen har ansett angeläget att genomföra detta arbete i omedelbar anslutning till det ursprungligen planerade arbetet beträffande bostadsmöbler. bor detta andamål anlitar beredningen bl. a. en deltidsanställd arkitekt mot pn timersättning av sex kronor. Kostnaderna bestridas med anlitande av förenämnda belopp av 5 000 kronor.
Från samma belopp bestridas även kostnader i form av särskilda ersättningar till prissakkunniga, vilka av beredningen anlitas vid granskning av förslag' till utrustning av sjukhus och därmed jämförliga inrättningar. Dessa granskningar tillhöra numera standardiseringsavdelningens fortlöpande arbetsuppgifter och äro, såvitt beredningen kan bedöma av hittills möjliggjorda nedskärningar av utrustningskostnaderna, av icke ringa betvdelse tor en skälig avvägning av kostnaderna för den allmänna sjukvården. För detta arbete behover beredningen emellertid anlita extra arbetskraft, som ar val insatt i den allmänna marknadens prisläge på detta område. Beredningen kan icke till sitt förfogande få dylik sakkunskap mot de ersättningar, som kommittékungörelsen möjliggör, utan måste ersätta för sådant ändamal anlitade personer mot timarvode. Dessa personer, i allmänhet tre för varje gransknmgsuppdrag, betinga envar ett arvode av sju kronor för timme. J
Nämnda förhållanden ha medfört, att för ändamålet anvisade medel f n aro i det allra närmaste förbrukade. Större delen eller 3 896 kronor 55 öre belöper å arbetet med möbelstandardiseringen. Beredningen står därför infor nödvändigheten att behöva avbryta förenämnda viktiga arbetsuppgifter därest icke erforderliga medel ställas till förfogande.
Med stöd av det anförda hemställer beredningen om bemyndigande att bestrida ersättningar till anlitade prissakkunniga från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, därvid ersättningarna skulle bestämmas till högst sju kronor för timme. För möjliggörande av räkenskapsomföring torde bemyndigandet böra gälla fr. o. in. den 1 juli 1949. Vid sådant förhållande synes det icke omöjligt, att beloppet av 5 000 kionoi kommer att visa sig tillräckligt för de med möbelstandardiseringen under detta budgetår förenade utgifterna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
25 Statskontoret har i utlåtande över framställningen anfört, att densamma i själva verket syntes avse, att kostnaderna för granskning av förslag till utrustning av sjukhus m. fl. inrättningar skulle -— i den mån det under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal härför beräknade beloppet icke räckte till — få utgå av den delpost till arvoden till av beredningen anlitade experter, som upptagits under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Möjlighet torde emellertid ej förefinnas att på detta sätt utan riksdagens medgivande förstärka en av riksdagen begränsad anslagspost.
Föredraganden. Av den lämnade redogörelsen framgår, att för budgetåret 1948/49 under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknats ett belopp av 10 000 kronor för extra arbetskraft för vissa särskilt angelägna standardiseringsuppgifter. Då av detta belopp 5 000 kronor belöpte å möbel standardiseringen, vilken arbetsuppgift beräknades vara slutförd inom loppet av nämnda budgetår, men övriga hithörande uppgifter förväntades kvarstå, beräknades för ändamålet för innevarande budgetår ett till 5 000 kronor sänkt belopp. Uppgifterna beträffande möbelstandardiseringen ha emellertid ännu icke kunnat slutföras och nya arbetsuppgifter, bl. a. i fråga om sinnessjukhusens vårdavdelningar, ha tillkommit.
Enligt vad jag under hand inhämtat från beredningen ha kostnaderna för dessa standardiseringsuppgifter intill den 1 januari 1950 uppgått till 5 188 kronor 55 öre, varav 4 250 kronor 55 öre utgöra arvode till en möbelarkitekt och 938 kronor arvoden till särskilt anlitade prissakkunniga. Till arkitekten har dessutom efter den 1 januari 1950 utbetalats 82 kronor 60 öre. För arbete, som utförts intill den 1 januari 1950 ha de prissakkunniga, utöver tidigare erhållen ersättning, tillgodoräknat sig ett belopp av 404 kronor 50 öre, vilket ännu icke erlagts. För återstående del av budgetåret beräknas kostnaderna för standardisering av möbler å sinnessjukhusens vårdavdelningar till 2 000 kronor. För av särskilda prissakkunniga verkställd granskning av utrustnings- och inredningsförslag, huvudsakligen avseende olika kliniker in. m. vid karolinska sjukhuset (barnklinik, lungkliniker och reumatologisk klinik ävensom ekonomiavdelning), beräknas tillhopa 4 500 kronor.
I enlighet härmed skulle det ytterligare medelsbehovet för dessa ändamål uppgå till sammanlagt (5 188: 55 + 82: 60 + 404: 50 + 2 000 + 4 500 — 5 000) 7 175 kronor 65 öre eller i runt tal 7 200 kronor.
I årets statsverksproposition (XI ht, p. 125) har för budgetåret 1950/51 förordats en höjning från 5 000 till 10 000 kronor av de för standardiseringsuppgifter anvisade medlen. På de i propositionen anförda skälen och då ett avbrott i dessa angelägna och brådskande arbetsuppgifter skulle innebära väsentliga olägenheter för därav berörda sjukhus, anser jag mig böra tillstyrka, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för innevarande budgetår uppräknas med 7 200 kronor.
26 Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för centrala sjukvårdsberedningen upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie personal må för budgetåret 1949/50 överskridas med högst 7 200 kronor.
E. Polisväsendet.
[4] Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för statens kriminaltekniska anstalt är bl. a. upptagen en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 215 400 kronor. Kungl. Maj :t har föreskrivit, att av anslagsposten ett belopp av högst 6 000 kronor må användas till arvoden åt av anstalten anlitade experter, samt medgivit, att från sistnämnda belopp må bestridas kostnaderna för avlönande av en expert för biträde på anstaltens fingertrycksavdelning mot ett arvode av högst 300 kronor för månad.
Styrelsen för statens kriminaltekniska anstalt (skr. 21/2 1950) har bl. a. hemställt, att ifrågavarande anslagspost måtte få överskridas med 19 673 kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört i huvudsak följande.
Posten till arvoden åt av anstalten anlitade experter är förbrukad. Den 31 januari 1950 hade för ändamålet åtgått 7 200 kronor. Härav utgjorde
2 100 kronor ersättning åt den särskilde fingertrycksexperten samt 5 100 kronor ersättningar för utlåtanden av anlitad expertis i övrigt. Den genomsnittliga utgiften för expertis i övrigt utgjorde således 725 kronor i månaden. För återstoden av budgetåret beräknas (5 X 300) 1 500 kronor till fingertrycksexperten och (5 X 725) 3 625 kronor för övrig expertis. Härtill bör läggas ett belopp av 1 200 kronor, varmed delposten redan överskridits. Till expertarvoden erfordras således ytterligare tillhopa (1 500 +
3 625 + 1 200) i runt tal 6 300 kronor.
Styrelsen har tidigare i särskild skrivelse anhållit, att en ingenjör (kemist) finge vara anställd under hela budgetåret 1949/50 å en halvtidstjänst med ett arvode av 400 kronor i månaden. För detta ändamål erfordras
4 800 kronor.
Till reglering av lönen för två extra kanslibiträden, vilka genom förbiseende vid förordnande å kanslibiträdestjänst blivit placerade en löneklass för lågt, erfordras 542 kronor.
Till extra skrivhjälp in. in. beräknas ett belopp av 4 200 kronor för hela budgetåret.
Slutligen erfordras 3 831 kronor med hänsyn till av Kungl. Maj :t medgiven löneklassuppflyttning av laboratorieassistenter och på grund av att 3 skrivbiträden, som enligt 1949 års statsverksproposition beräknades skola nyanställas, i enlighet med den reglerade befordringsgången måst placeras i högre lönegrad än Cf 4.
Det ytterligare medelsbehovet å icke-ordinarieposten uppgår således till (6 300 + 4 800 + 542 + 4 200 + 3 831) 19 673 kronor.
Föredraganden. För arvoden åt av anstalten anlitade experter anser jag, att ytterligare 5 000 kronor böra anvisas.
Kungl. Maj:ts proposition nr i25.
27 Vid anstaltens kemiska laboratorium har sedan budgetåret 1948/49 såsom tillfällig arbetsförstärkning varit anställd en ingenjör med halvtidstjänstgöring mot ett arvode av 400 kronor i månaden. Vad gäller tiden intill den 1 juli 1949 har förhållandet anmälts för riksdagen i proposition nr 125/1949 angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II för budgetåret 1948/49. Sedermera har anstaltens styrelse i särskild skrivelse hemställt, att ingenjören finge vara anställd jämväl under hela budgetåret 1949/50. Genom beslut den 3 mars 1950 har Kungl. Maj :t funnit sig icke kunna medgiva, att ingenjören må vara anställd under hela budgetåret samt förordnat, att befattningshavaren skall uppsägas med skälig uppsägningstid, dock senast till den 1 maj 1950. Medel för ingenjörens avlöning torde böra beräknas för tiden juli 1949 t. o. in. april 1950. Härför erfordras 4 000 kronor.
Till täckande av brist, som beräknas uppstå till följd av att vissa tjänster måst placeras i högre löneklass eller lönegrad än vad man utgick från vid anslagsäskandena för budgetåret, upptager jag i enlighet med styrelsens hemställan (542 -f- 3 831) 4 373 kronor.
Härutöver bör ett belopp av cirka 4 200 kronor beräknas för avlöning av ett kontorsbiträde, vilket anställts såsom ersättare för ett ordinarie kontorsbiträde, som uppehåller högre tjänst.
Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal bör på grund av det anförda få överskridas med (5 000 + 4 000 + 4 373 + 4 200) i runt tal 17 600 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för statens kriminaltekniska anstalt upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må för budgetåret 1949/50 överskridas med högst 17 600 kronor.
H. Diverse.
[5] 12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Anslaget är för budgetåret 1949/50 uppfört med 500 000 kronor. Därjämte fanns vid ingången av budgetåret en reservation av omkring 47 400 kronor. Förbrukningen under budgetårets första 7 månader har utgjort sammanlagt cirka 372 900 kronor. Anslagsbelastningen har således för månad räknat hittills i genomsnitt uppgått till omkring 53 300 kronor. Av de större kommittéerna ha 1948 års livsmedelssakkunniga och statens sinnessjukvårdsberedning slutfört sina uppdrag tidigare under detta budgetår. Å andra sidan ha ett par större kommittéer nyligen börjat sin verksamhet. Därest under resten av budgetåret medelsåtgången per månad blir oförändrad, skulle de kvarstående utgifterna kunna beräknas till (5 X 53 300) 266 500 kronor. En förstärkning av anslaget med (372 900 + 266 500 —- 547 400) 92 000 kronor skulle därför vara nödvändig. Då jag förutsätter, att en viss begränsning av kommittéernas verksamhet under återstoden av budgetåret är möjlig, anser jag dock det ytterligare anslagsbehovet kunna beräknas till endast 75 000 kronor.
28 På grund riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 125. av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av Ib 000 kronor.
Vad föredraganden sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet: Lennart Öhrström.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
29 Bilaga 8.
Utgifter för statens kapitalfonder.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler frågor om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 och anför därvid följande.
Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang äskats anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas av riksdagen.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.
Statens affärsverksfönder. Genom beslut den 1 oktober 1948 och den 1 april 1949 har Kungl. Maj :t bemyndigat järnvägsstyrelsen att av statens järnvägars dispositionsanslag taga i anspråk sammanlagt högst 542 100 kronor för utförande av vissa betlastningsanordningar vid statens järnvägar. Tidigare för samma ändamål anvisade investeringsanslag ha avskrivits med 50 procent (jfr prop. nr 290/1947). Då samma avskrivningsregler alltjämt synas böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag å 271 000 kronor uppföras.
Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter å 30 000 kronor, till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök i våd avser ett belopp av
30 Kungi. Maj:ts proposition nr 125.
5 000 kronor samt till byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet å 7 000 kronor böra avskrivas i sin helhet med hänsyn till att investeringarna avse sådana anläggnings- och reparationsarbeten, vilka icke väsentligt komma att höja fastigheternas värden. Beträffande anslagen till vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund å 204 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna å 227 000 kronor, till byggnadsarbeten vid lantbrulcshögskolan och statens lantbruksförsök i vad avser ett belopp av 12 500 kronor samt till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. m. å 895 000 kronor torde avskrivning i enlighet med gällande grunder böra ske med 50 procent. Beträffande anslaget till förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i Stockholm, vari ingår kostnader för markförvärv med 1 190 000 kronor, bör avskrivning ske med 25 procent å ett belopp av (1 690 000 — 1 190 000) 500 000 kronor. Övriga anslag, vilka avse nybyggnader för ämbetsverk, torde — på sätt tidigare skett i fråga om anslag för detta ändamål — böra avskrivas med 25 procent.
Fonden för låneunderstöd. Anslaget till lån till Aktiebolaget Fjäråssand å 45 000 kronor, vilket avses skola bliva räntefritt, torde i sin helhet böra avskrivas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Statens affärsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet: kronor
Statens järnvägars dispositionsanslag ........ 271 000
Statens allmänna fastighetsfond.
Utrikesdepartementet:
Inköp av fastighet för beskickningen i Washington ......................................
Uppförande av fastighet för beskickningen i Can-
berra ....................................
Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter
Kommunikationsdepartementet:
Förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret
Lejonet i Stockholm ...................... 125 000
Anordnande av lokaler för högsta domstolen . . 70 000
Ämbetsbgggnad för väg- och vattenbgggnadsstg-
relsen och luftfartsstgrelsen................ 75 000
250 000
42 500 30 000
31 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
Ecklesiastikdepartementet: kronor
Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund m. m............................... 102 000
Vissa byggnadsarbeteh vid småskoleseminari-
erna .................................... 113 500
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök ...................... 11300
Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfåltet .................. 7 000
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m................................. 447 500
Fonden lör låneunderstöd.
Jordbruksdepartementet:
Lån till Aktiebolaget Fjäråssand.............. 45 000
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet: Erik Berggren.
?
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
33 Bilaga 9.
Statens allmänna fastighetsfond.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slolt den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond och anför därvid följande.
[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader in. m. under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under denna rubrik ha för innevarande budgetår anvisats 3 776 000 kronor.
I skrivelse den 24 januari 1950 har byggnadsstyrelsen gjort framställning om anvisande av 16 000 kronor till täckande av kostnaderna för reparation av vissa inom ämbetsbyggnaden i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm belägna av medicinalstyrelsen disponerade utrymmen, vilka på grund av en den 17 januari 1950 inträffad eldsvåda blivit i större eller mindre omfattning brand- och rökskadade. De totala kostnaderna för skadornas avhjälpande ha av styrelsen beräknats till 16 500 kronor. Den skadeersättning som med hänsyn till en äldre mindre brandförsäkring kan påräknas utgör endast 3,s procent av detta belopp eller 500 kronor. Då medicinalstyrelsen, som disponerar lokalerna, icke kan undvara desamma, ha erforderliga reparationsarbeten redan påbörjats och därav föranledda kostnader förskotterats av byggnadsstyrelsens underhållsanslag under statens allmänna fastighetsfond. Byggnadsstyrelsen uttalar att styrelsen icke finner det rimligt att kostnader av denna art skola belasta det för normala underhållsarbeten avsedda anslaget och hemställer därför att det för reparationsarbetena erforderliga beloppet, efter avdrag för den påräknade brandskadeersättningen, måtte ställas till styrelsens förfogande.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 125.
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
På skäl som av byggnadsstyrelsen anförts torde styrelsen lämnas tillstånd att med äskat belopp överskrida den för budgetåret 1949/50 under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond uppförda delposten till reparations- och underhållskostnader m. m. Jag hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den å byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations- och underhållskostnader m. m. må under budgetåret 1949/50 överskridas med högst 16 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Erik Berggren.
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
35 Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1950 äskade anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
II. Justitiedepartementet. Kronor
F: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag .............................................. 100 000
III. Utrikesdepartementet.
A: 3 Särskilda kostnader för vissa administrativa anordningar ... 95 000
Avlöningar vid beskickningar och konsulat:
B: 4 Skrivbiträden, reservationsanslag....................... 800 000
B: 5 Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag...... 350 000
B: 6 Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reservationsanslag .......................................... 40 000
C: 6 Europarådet, förslagsanslag............................. 300 000
D: 5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige...... 20 000
D: 12 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 19 000
1 624 000
IV. Försvarsdepartementet.
E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag .............................................. 175 000
V. Socialdepartementet.
C: 9 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande, m. m. reservationsanslag ........................................... 4 000 000
VI. Kommunikationsdepartementet.
B: 7 Vägunderhållet, reservationsanslag........................ 5 000 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
E: 26 a Viss undervisning vid karolinska mediko- kirurgiska institutet och medicinska högskolan i Göteborg ............ 23 000
N: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag .............................................. 100 000
123 000
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
IX. Jordbruksdepartementet. Kronor
G: 44 Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus, reservationsanslag .......................................... 34 300
F:
F:
X. Handelsdepartementet.
5 a Vissa kostnader för svenskt deltagande i varumässa i Chicago m. m., reservationsanslag.........................
11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ..............................................
XI. Inrikesdepartementet.
600 000
125 000
725 000
B: 57 a Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala, reservationsanslag..................... 100
H: 12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag .............................................. 75 000
75 100
Säger för egentliga statsutgifter 11 856 400
B. Utgifter för statens kapitalfonder. in. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
A. Statens affärsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
4 Statens järnvägars dispositionsanslag (I: C: 31), reservationsanslag ............................................ 271000
B. Statens allmänna fastighetsfond.
Utrikesdepartementet:
4 a Inköp av fastighet för beskickningen i Washington (III: 4 a),
reservationsanslag................................... 250 000
4 b Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra (III:
4 b), reservationsanslag............................. 42 500
4 c Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter (III: 4 c),
reservationsanslag................................... 30 000
Kommunikationsdepartementet:
14 a Förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i
Stockholm (III: 15 a), reservationsanslag.............. 125 000
14 b Anordnande av lokaler för högsta domstolen (III: 15 b),
reservationsanslag................................... 70 000
14 c Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
luftfartsstyrelsen (III: 15 c), reservationsanslag........ 75 000
Ecklesiastikdepartementet:
20 a Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund m. m.
(III: 21 a), reservationsanslag....................... 102 000
26 a Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna (III: 27 a),
reservationsanslag................................... 113 500
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
37 Jordbruksdepartementet: Kronor
28 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant-
bruksförsök (III: 30), reservationsanslag.............. 11 300
30 Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid
Experimentalfältet (III: 32), reservationsanslag....... 7 000
Inrikesdepartementet:
35 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
(III: 37), reservationsanslag......................... 447 500
1273 800
E. Fonden för låneunderstöd. Jordbruksdepartementet:
6 Lån till Aktiebolaget Fjäråssand (IV: 8 a), reservationsanslag 45 000
Säger för utgifter för statens kapitalfonder 1 589 800 Summa för driftbudgeten 13 446 200
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
III. Statens allmänna fastighetsfond. Utrikesdepartementet:
4 b Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra .... 170 000
4 c Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter......... 30 000
Inrikesdepartementet:
37 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. . 895 000
1095 000
VII. Fonden för statens aktier. Handelsdepartementet:
3 Aktieteckning i Aktiebolaget Statsgruvor............... 12 000 000
Säger för kapitalbudgeten 13 095 000