lagen.nu
Prop. 1950:140

angående an¬ slag till stensättning av vä gar för budgetåret 1950151

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

1 Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till stensättning av vä gar för budgetåret 1950151; given Stockholms slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över bommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och handelsdepartementen anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

I årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln punkt 23) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbi dan på den proposition i ämnet, som

1—532 5o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 140.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

kunde bliva riksdagen förelagd, till Stensättning av vägar för budgetåret 1950/51 beräkna ett reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anledningen till att anslaget i statsverkspropositionen upptogs med ett allenast beräknat belopp var den, att 1946 års stenindustriutredning i sitt till chefen för handelsdepartementet avgivna betänkande med förslag till vissa åtgärder till rationalisering av gat- och kantstensindustrien (SOU 1949: 44) bl. a. förordat viss ökning av de statliga och statsbidragsberättigade stensättningsarbetena och att resultatet av den fortsatta prövningen av kommitténs förslag ansågs böra avvaktas, innan definitivt förslag rörande stensättningsanslaget framlades.

Sedermera har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som tidigare på grundval av stenindustriutredningens förslag äskat ett anslag av 6 500 000 kronor till stensättning av vägar, i en den 9 mars 1950 dagtecknad promemoria framlagt en förnyad anslagsberäkning för det fall att kommittébetänkandet icke skulle föranleda några förslag till årets riksdag. Styrelsen har härvid, utöver de medel som i styrelsens petita beräknats erforderliga för slutförande av tidigare fastställt stensättningsprogram, föreslagit ett anslagsbelopp av 2 000 000 kronor till påbörjande av nya stensättningsföretag. I promemorian anföres bl. a. följande.

Även om ur investeringssynpunkt andra beläggningar borde givas företräde, kunna stensättningar anses särskilt lämpliga i följande fall, nämligen då i vägen eller gatan förlagts ledningar, vid vars reparation körbanan gång efter annan måste brytas upp,

då trafikleden har stor trafik av särskilt tunga fordon, då den i större utsträckning trafikeras av stridsvagnar samt då den nyttjas för bettransporter.

Yidare anses stenbeläggning vara att föredraga å vägdelar, vilka ligga i i branta lutningar eller vilka ansluta till redan befintliga gatstensbeläggningar.

Vid beräkningar av behovet av medel för vägbeläggningar samt anslag till bidrag till byggande av vägar och gator har styrelsen utgått från att särskilda medel skulle anvisas för stensättning av vägar och gator. Behovet av medel för utförande av stensättningar i av stenindustriutredningen angiven omfattning och med bibehållande av nu gällande förutsättningar i vad avser tillhandahållandet av fri sten uppskattas till 3,5 miljoner kronor. Om anslag icke kan beviljas i den tidigare beräknade omfattningen, är det dock av vikt att medel till nya stensättningar bliva tillgängliga i någon om än begränsad omfattning.

För stenbeläggningsarbeten är det av betydelse att tillgång finnes till arbetskraft med för arbetet erforderlig yrkeskunskap och vana. Ur denna synpunkt är det angeläget, att anslaget icke tillmätes så knappt, att förefintlig arbetarstam ytterligare reduceras.

Vid bestämmande av anslagets storlek bör även hänsyn tagas till att det är avsett för såväl den statliga väghållningen som städer och samhällen som äro väghållare.

För ändamålet föreslås ett anslagsbelopp av 2 miljoner kronor. Departementschefen. De av 1946 års stenindustriutredning behandlade frågorna ha visat sig kräva vissa ytterligare undersökningar och slutlig

3 Eungl. Maj:ts proposition nr 140.

ställning till kommitténs förslag torde därför icke kunna tagas inom sådan tid, att några på kommittébetänkandet grundade förslag kunna föreläggas 1950 års riksdag. Vid sådant förhållande och med hänsyn till nödvändigheten av fortsatt återhållsamhet i fråga om investeringsutgifterna synas stensättningsarbetena, vilka utgöra en i särskilt hög grad arbetskraftskrävande form av vägbeläggningar, tills vidare böra begränsas till i huvudsak nuvarande omfattning. Med utgångspunkt härifrån har jag funnit mig böra förorda, att anslaget till Stensättning av vägar för budgetåret 1950/51 uppföres med 1 000 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å riksstaten för budgetåret 1950/51 under sjätte huvudtiteln till Stensättning av vägar anvisa ett reservationsanslag av 1000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Kegenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.