om godkännande av överenskommelse angående varuutbytet mellan Sve¬ rige och Förbundsrepubliken Tyskland
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
1 Nr 55.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelse angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland; given Stockholms slott den 2 februari 1951.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels- och utrikesdepartementsärenden för den 29 december 1950 och över handelsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed begära riksdagens godkännande av en den 26 januari 1951 träffad överenskommelse angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland.
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 5.5.
2 Kungl. Maj. ts proposition nr 55.
Överenskommelse angående varuutbytet.
Kungl. svenska regeringen och Förbundsrepubliken Tysklands regering hava i en önskan att befordra varuutbytet mellan Konungariket Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland överenskommit om följande:
Artikel 1.
De fördragsslutande parterna skola vidtaga alla lämpliga åtgärder för att underlätta det ömsesidiga varuutbytet.
Artikel 2.
De fördragsslutande parterna kunna överenskomma om kontingenter för den ömsesidiga in- och utförseln av särskilda varor.
De skola bevilja alla för in- och utförsel erforderliga tillstånd inom ramen för de överenskomna kontingenterna och i enlighet med det vid varje tillfälle gällande betalningsavtalet låta utställa motsvarande valutatillstånd.
Artikel 3.
De fördragsslutande parterna skola tillsätta en blandad kommission, som skall övervaka genomförandet av denna överenskommelse och andra mellan de båda länderna träffade uppgörelser angående handeln samt i övrigt fullgöra de uppgifter, som av de fördragsslutande parterna överlämnas till densamma.
Kommissionen skall sammanträda på begäran av endera av de fördragsslutande parterna.
Artikel i.
Denna överenskommelse ersätter protokollet rörande handel och betalningar mellan Sverige och de amerikanska och brittiska ockupationszonerna i Tyskland den 19 april 1948, som senare utsträckts att gälla även den franska ockupationszonen.
Artikel 5.
Denna överenskommelse skall provisoriskt tillämpas från dagen för undertecknandet. Den skall slutgiltigt sättas i kraft genom skriftväxling mellan de båda regeringarna.
överenskommelsen gäller till den 31 december 1951. Därest den icke uppsäges av någon av de fördragsslutande parterna senast tre månader före dess utlöpande, förlänges den genom tyst överenskommelse, varje gång för en tid av ett år.
3 Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
Såsom skedde i Frankfurt am Main den 26 januari 1951, i två exemplar på svenska och två exemplar på tyska språket, varvid överenskoms, att båda texterna skola äga lika vitsord.
För kungl. svenska regeringen: För Förbundsrepubliken Tysklands
regering:
v. Maltzan.
R. Kumlin.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Utdrag av protokollet över handelsärenden rörande främmande makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 december 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet.
Den 12 mars 1948 godkände Kungl. Maj:t förslag till protokoll rörande handel och betalningar mellan Sverige och Förenta staternas—Storbritanniens ockupationszoner i Tyskland med till protokollet hörande två varuförteckningar och skriftväxling. Protokollet skulle i första hand gälla t. o. m. den 31 december 1948. Om protokollet icke uppsagts av någondera parten senast tre månader före utlöpandet av dess giltighet, skulle giltigheten automatiskt förnyas, varje gång för en period av ett år. De två till protokollet fogade varuförteckningarna upptogo den under år 1948 beräknade exporten och importen mellan Sverige och zonerna. Protokollet, vilket undertecknades den 19 april 1948, samt varuförteckningarna och skriftväxlingen underställdes riksdagen för godkännande (prop. 1948:294). Riksdagen lämnade det begärda godkännandet (r. skr. nr 325).
I ett den 14 januari 1949 undertecknat tilläggsprotokoll fastställdes kontingentlistor för varuutbytet under år 1949 med de amerikanska och brittiska zonerna. Listorna innefattade en svensk import å 225 miljoner kronor och en export å 275 miljoner kronor. Enligt protokoll den 16 mars 1949 utsträcktes de då gällande avtalen med nämnda zoner att omfatta även Frankrikes ockupationszon i Tyskland. Den 29 mars 1949 träffades genom skriftväxling en uppgörelse med de tre zonerna — numera Förbundsrepubliken Tyskland — om en utökning av varuutbytet. Genom skriftväxlingar den 22 juni samma år utsträcktes avtalsperioden att gälla t. o. m. den 30 juni 1950, varjämte nya kontingentlistor fastställdes för såväl importen som exporten.
Enligt nu nämnda uppgörelser beräknades varuutbytet mellan de båda parterna under tiden 1 januari 1949—30 juni 1950 komma att uppgå till ca 850 miljoner kronor. Utvecklingen av varuutbytet under första delen av
5 Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
avtalsperioden gav emellertid vid handen, att på grund av flera omständigheter en så hastig stegring av handeln som avsetts icke kunde väntas.
I detta läge upptogos i oktober 1949 överläggningar i syfte att undersöka möjligheterna att öka det svensk-västtyska varuutbytet på en bredare bas. Förhandlingarna resulterade i ett den 26 november 1949 dagtecknat, nytt tilläggsprotokoll till överenskommelsen den 19 april 1948 jämte till tilläggsprotokollet fogade varulistor och skriftväxlingar. Tilläggsprotokollet gällde under tiden 1 december 1949—30 november 1950 och varulistorna under tiden 1 december 1949—30 juni 1950. Genom tilläggsprotokollet erhöll den svenska exporten i princip fritt tillträde till den västtyska marknaden. Den västtyska importen av svenska varor befriades nämligen med några få undantag från kvantitativa restriktioner. För de undantagna varuslagen kunde licens endast påräknas inom ramen för icke licensierade delar av kontingenter i då gällande avtal. Vissa minimivärden och minimikvantiteter angåvos dock för denna licensiering. Vad den svenska importen angick innebar den nya överenskommelsen, att importspecifikationerna, som avsågo vissa ur tysk synpunkt angelägna exportvaror, begränsades till ett belopp av ca 45 miljoner kronor. Utöver detta belopp disponibla betalningsmedel fingo helt användas för import av tyska varor enligt svenskt val.
Såsom förut nämnts gällde de mellan de båda länderna överenskomna varulistorna endast till utgången av juni 1950. Nya överläggningar ägde därför rum i maj och juni 1950. De ledde till undertecknandet den 4 september 1950 av dels ett protokoll rörande handeln efter den 30 juni 1950, dels ock en ny betalningsöverenskommelse jämte tilläggsprotokoll. Den viktigaste bestämmelsen i det nya protokollet var, att den s. k. frilistning i fråga om importen, som från svensk sida vidtagits inom ramen för arbetet vid Paris-organisationen, skulle omedelbart tillämpas jämväl gentemot Förbundsrepubliken Tyskland. Det må här erinras om att republiken vid denna tid ämnade införa en på alla länder inom Paris-organisationen tillämplig enhetlig frilista. Denna skulle gälla gentemot Sverige efter den 30 november 1950, då den förut angivna bilateralt överenskomna frigörelsen av den västtyska importen från Sverige upphörde att gälla. I protokollet förklarades, att den tyska regeringen skulle bemöda sig att vid utarbetandet av den enhetliga frilistan ■— vilken ur svensk synpunkt beräknades bli ofördelaktigare än den bilateralt överenskomna frilistan — i möjligaste mån icke inskränka den svensk-tyska handelns dittillsvarande omfång. Genom protokollet fastställdes även vissa ömsesidiga varulistor gällande intill 1950 års utgång.
De under 1948, 1949 och 1950 träffade överenskommelserna återspegla en starkt växande handel mellan Sverige och Västtyskland. Sålunda var den svenska importen år 1948 100 miljoner kronor och år 1949 280 miljoner kronor. Motsvarande siffror för exporten voro 145 miljoner respektive 315 miljoner kronor. Under de elva första månaderna 1950 steg importen till 580 miljoner kronor och exporten till 660 miljoner kronor. Den 30 juni 1950 förelåg ett tyskt betalningsunderskott om 110 miljoner kronor. Detta hade
6 Kung!. Maj:ts proposition nr 55.
den 30 november 1950 stigit till 195 miljoner kronor. Till denna utveckling av betalningsbalansen bidrogo i väsentlig mån vissa transitoaffärer ävensom vissa affärer av engångsnatur. Vidare bör märkas, att Förbundsrepubliken Tyskland såsom nyss omnämnts kom i åtnjutande av den svenska frilistningen först i början av september 1950.
Den 27 november 1950 inleddes i Frankfurt am Main överläggningar rörande den svensk-västtyska handeln efter utgången av giltighetstiden för gällande överenskommelser. Den svenska delegationen har stått under ordförandeskap av verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening, liandelsrådet T. Vinell. Förhandlingarna ha från svensk sida förts med ledning av en av statens handels- och industrikommission efter samråd med berörda myndigheter och näringsorganisationer verkställd utredning. Från svensk synpunkt ha förhandlingarna haft till huvudsakligt syfte att skapa avtalsmässiga förutsättningar dels för den svenska export, som efter upphörandet den 30 november 1950 av den bilateralt överenskomna frigörelsen av den västtyska importen från Sverige blev underkastad kvantitativa importbegränsningar, dels ock för import till Sverige av sådana i nuvarande konjunkturläge knappa varor med stort försörjningsvärde som koks och handelsjärn.
Förhandlingarna ha resulterat i förslag till dels överenskommelse angående varuutbytet, dels ett första protokoll till denna överenskommelse jämte därtill hörande varulistor, fem skriftväxlingar och en promemoria, dels ock ett andra tilläggsprotokoll till betalningsöverenskommelsen den 4 september 1950.
Förslaget har, i vad detsamma avser betalningsprotokollet, förut denna dag anmälts av chefen för finansdepartementet. Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning förslaget i övrigt. De handlingar, som innefattas däri, torde såsom bilagor (Bilaga A—O)1 få fogas till statsrådsprotokollet.
Förslaget till överenskommelse angående varuutbytet, som formellt sett har karaktär av ett ramavtal, innehåller följande. Jämlikt artikel 1 skola de fördragsslutande parterna vidtaga lämpliga åtgärder för att underlätta det ömsesidiga varuutbytet. Parterna kunna enligt artikel 2 överenskomma om kontingenter för den ömsesidiga in- och utförseln av särskilda varor. Inom ramen för de överenskomna kontingenterna skola beviljas erforderliga import- och exporttillstånd samt valutatillstånd i enlighet med det vid varje tillfälle gällande betalningsavtalet. I artikel .? bestämmes, att en blandad kommission skall tillsättas för att övervaka genomförandet av överenskommelsen och reglera frågor, som därvid kunna uppkomma. Kommissionen skall sammanträda på begäran av endera parten. Jämlikt
1 Här uteslutna. Bilaga A är frånsett datering och underskrifter likalydande med den vid propositionen fogade texten till överenskommelsen angående varuutbytet. Bilagorna B—O, vilka omfatta protokollet, varulistorna, skriftväxlingarna och promemorian, äro i svensk översättning återgivna å s. It—25 i denna proposition.
7 Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
artikel 4 ersätter överenskommelsen protokollet den 19 april 1948 rörande handel och betalningar mellan Sverige och de amerikanska och brittiska ockupationszonerna i Tyskland, vilket — såsom förut nämnts — senare utsträckts att gälla även den franska ockupationszonen. Överenskommelsen skall jämlikt artikel 5 provisoriskt tillämpas från dagen för undertecknandet och slutgiltigt sättas i kraft genom skriftväxling mellan de båda regeringarna. Den skall i första hand gälla till den 31 december 1951. överenskommelsens giltighet skall därefter automatiskt förnyas, varje gång för en tid av ett år, därest överenskommelsen icke uppsäges av någondera parten senast tre månader före utlöpandet av dess giltighet.
I förslaget till första protokoll till överenskommelse angående varuutbytet fastställas kontingenter för varuutbytet under tiden 1 januari—31 december 1951 i enlighet med två till protokollet såsom bilagor fogade varulistor, A och B. För närmare kännedom om innehållet i protokollsförslaget torde få hänvisas till dess text. Här må endast omnämnas följande. Erforderliga import-, export- och valutatillstånd skola i princip lämnas i lika stora kvartalskvoter under beaktande av att en särskild, efter produktionsförhållandena anpassad reglering skall ske för säsongbetonade produkter. Det i protokollet den 4 september 1950 gjorda tyska åtagandet att vid utarbetandet av den tyska enhetliga importfrilistan beakta de svenska exportintressena skall även gälla vid utvidgning av listan. Bestämmelserna i protokollet skola liksom alla övriga överenskommelser rörande handel och betalningar mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland även tilllämpas på de amerikanska, brittiska och franska sektorerna i Berlin.
Den till protokollet fogade lista A, som upptager den förutsedda exporten från Sverige till Förbundsrepubliken Tyskland under år 1951, omfattar bl. a. lantbruksprodukter (beräknat till ca 230 miljoner kronor), fisk och fiskkonserver (beräknat till ca 11 miljoner kronor), järnmalm (4,85 miljoner ton), sågade och hyvlade trävaror (125 000 standards), cellulosa (180 000 ton), papper och papp (25 000 ton), kemikalier samt järn och stål. I lista B, som angiver den tillämnade exporten från Förbundsrepubliken till Sverige under samma tid, återfinnas bl. a. kol och koks (2,5 miljoner ton), tackjärn (25 000 ton), valsverksprodukter av järn och stål (210 000 ton), mineralier, kemikalier, textilier, glas och porslin, maskiner, apparater och instrument.
Beträffande de föreslagna skriftväxlingarna må nämnas följande. De fyra första skriftväxlingarna beröra spörsmål i fråga om de beräknade kol- och koksleveranserna under första kvartalet 1951, den tyska importen av smör och ägg från Sverige samt vissa frågor om textilleveranserna mellan de båda länderna. I den femte skriftväxlingen har angående den tyska exporten av kol och koks samt den svenska exporten av järnmalm överenskommits, att vardera parten skall ha rätt att minska sina leveranser för det fall att motpartens leveranser under något kvartal icke skulle uppgå till förutsedd kvantitet.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
I förslaget till promemoria beröres frågan om svenska fartygsbeställningar i Förbundsrepubliken.
Vad angår det nu föreliggande andra tilläggsprotokollet1 till betalningsöverenskommelsen den 4 september 19502 må i detta sammanhang nämnas, att protokollet innehåller vissa bestämmelser, som befunnits lämpliga i anledning av ikraftträdandet av överenskommelsen om den europeiska betalningsunionen.
För år 1950 beräknas den totala handelsomslutningen komma att uppgå till närmare 1,4 miljarder kronor med någon övervikt för den svenska exporten. T. o. m. september 1950 har den månatliga utförseln överstigit införseln. Därefter har emellertid förhållandet varit det omvända. Överenskommelsen för år 1951 förutser en ytterligare utveckling av den under de senare åren växande handeln. Enligt gjorda kalkyler, grundade på förutsättningen av en fortgående ostörd utveckling av varuutbytet, kan 1951 års handelsomslutning beräknas överstiga 1,7 miljarder kronor, för första gången efter kriget kännetecknad av ett svenskt importöverskott.
Vid förhandlingarna nåddes enighet om att den föreslagna uppgörelsen skulle provisoriskt tillämpas från och med den 1 januari 1951. överenskommelse härom skulle träffas genom särskild skriftväxling.
Under erinran om att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning om bemyndigande att verkställa denna skriftväxling ävensom underteckna de i uppgörelsen ingående handlingarna hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte dels godkänna föreliggande förslag till 1) överenskommelse angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland samt 2) protokoll avseende varuutbytet mellan de båda länderna under år 1951 jämte till protokollet hörande varulistor, skriftväxlingar och promemoria, dels ock bemyndiga chefen för handelsdepartementet att göra sådana smärre ändringar i och tillägg till varulistorna, som under tillämpningen av dessa må visa sig erforderliga och varom överenskommelse må kunna träffas med vederbörande myndigheter i Förbundsrepubliken Tyskland.
Vad föredraganden sålunda hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet :
C. G. Gyllenhaal.
1 Det andra tilläggsprotokollet till betalningsöverenskommelsen är i svensk översättning intaget å s. 30 i denna proposition.
2 Betalningsöverenskommelsen jämte därtill hörande första tilläggsprotokoll är intagen å s. 26— 29 i denna proposition.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
9 Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 december 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Under erinran, att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av cheferna för finans- och handelsdepartementen godkänt förslag till dels överenskommelse rörande varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland, dels protokoll rörande varuutbytet mellan de båda länderna under år 1951 jämte till protokollet hörande varulistor och skriftväxlingar, dels ock tilläggsprotokoll till betalningsöverenskommelsen den 4 september 1950 mellan de båda länderna,
hemställer ministern, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga chefen för representationen i Bonn att underteckna ifrågavarande överenskommelse och båda protokoll ävensom verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening, handelsrådet K. T. Vinell att utväxla skrivelser i enlighet med förslaget samt verkställa skriftväxling angående avtalskomplexets provisoriska tillämpning från och med den 1 januari 1951.
Till vad ministern sålunda hemställt, däruti övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
Sture Johanson.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 februari 1951.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern|för utrikes ärendena Undén, statsråden ii,. Möller, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Andersson, Lingman.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och t. f. chefen för finansdepartementet, statsrådet Lingman.
Genom beslut den 29 december 1950 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för representationen i Bonn att underteckna av Kungl. Maj :t samma dag godkänt förslag till bl. a. dels överenskommelse angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland dels ock protokoll rörande varuutbytet mellan de båda länderna under år 1951. Kungl. Maj :t bemyndigade därjämte genom samma beslut verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening, handelsrådet K. T. Vinell att verkställa skriftväxlingar i anslutning till protokollet.
Överenskommelsen och protokollet undertecknades den 26 januari 1951, varjämte skriftväxlingarna verkställdes samma dag.
Jag hemställer nu, under hänvisning till vad jag den 29 december 1950 anfört vid anmälan inför Kungl. Maj :t av ifrågavarande förslag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna överenskommelsen angående varuutbytet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bengt Augustinsson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
11 Översättning.
Första protokoll
till överenskommelse angående varuutbytet (handelsöverenskommelse)
den 26 januari 1951.
Inom ramen för de riktlinjer, som uppdragits av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) och i enlighet med bestämmelserna i överenskommelsen angående upprättande av en europeisk betalningsunion (EPU) ha en svensk och en tysk delegation under tiden 27 november—21 december 1950 haft överläggningar rörande frågan om utformningen av handels- och betalningsförbindelserna mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland under år 1951. Resultatet av dessa överläggningar sammanfattas enligt följande:
1.1 enlighet med artikel 2 i handelsöverenskommelsen fastställas för del ömsesidiga varuutbytet under tiden 1 januari—31 december 1951 de i bifogade bilagor A och B upptagna kontingenterna.
2. Det är överenskommet, att bestämmelserna i punkterna 2 och 5 i protokollet den 4 september 1950 alltjämt skola gälla och att bestämmelserna i punkterna 6 och 7 i nämnda protokoll skola tillämpas i fråga om i dessa punkter förutsedd import, för vilken ansökningar om importtillstånd ha gjorts före den 1 januari 1951.
3. De tillstånd, som komma att lämnas jämlikt artikel 2 i handelsöverenskommelsen, skola i vad avser de i punkt 1 av detta protokoll nämnda bilagorna A och B i princip lämnas i lika stora kvartalskvoter under beaktande av att en särskild, efter produktionsförhållandena avpassad reglering skall ske för säsongbetonade produkter. Erforderliga utskrivningar och andra liknande åtgärder skola i princip äga rum i början av varje kvartal. De båda regeringarna utgå ifrån att även i övrigt alla för import, export och betalning erforderliga administrativa åtgärder komma att vidtagas, så att det i detta protokoll eller jämlikt andra överenskommelser förutsedda varuutbytet icke fördröjes eller på annat sätt försvåras.
4. Det är överenskommet, att de i detta protokoll träffade överenskommelserna om import av tyska varor till Sverige kunna ändras efter föregående överläggning i den blandade kommissionen, därest under avtalsåret till följd av nya tyska tullsatser en betydande minskning av avsättningsmöjligheterna för svenska produkter i Förbundsrepubliken är att befara.
5. För det fall att för båda parterna bindande, av OEEC utfärdade föreskrifter eller beslut skulle göra en ändring av bestämmelserna i detta protokoll erforderlig eller önskvärd, skall den blandade kommissionen överlägga härom.
6. Den svenska delegationen har meddelat, att person- och lastautomobiler (inklusive reservdelar) må fritt införas från Förbundsrepubliken till
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Sverige fram till den 31 mars 1951. Därest efter den 1 april 1951 importen av dessa varuslag skulle bliva kontingenterad, kommer Förbundsrepubliken vid fastställandet av sådana kontingenter icke att bliva sämre ställd än andra medlemmar i OEEC.
7. De fördragsslutande parterna utgå ifrån att bestämmelserna i detta protokoll liksom alla övriga överenskommelser rörande handel och betalningar mellan Sverige och Förbundsrepubliken även skola tillämpas på de amerikanska (US), brittiska och franska sektorerna i Berlin.
8. Detta protokoll träder i kraft å dagen för dess undertecknande.
Såsom skedde i Frankfurt am Main, i två exemplar, den 26 januari 1951.
För kungl. svenska regeringen: För Förbundsrepubliken Tysklands
regering:
R. Kumlin.
v. Maltzan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
(Bilaga A.)
13 Lista A.
Införsel till Förbundsrepubliken Tyskland.
Varuslag Ton Sv. kr.
Levande slaktsvin och fläsk...................... 2 500 000
Inälvor och andra ätbara slakteriprodukter, inkl. blodprodukter ................................... 2 000 000
Fisk:
Färsk och frusen sill, inkl. småsill, skarpsill och
strömming .........................••••••••• 5 ®00
Annan färsk och frusen saltvattensfisk, inkl.
makrill ...................................... 1 2 500 000
Salt sill ...................................... 500 000
Torrmjölk, kondenserad mjölk och konserverad
grädde ................. 3 000 000
Smör ......................................... 14 000
Ost (utom smältost) ............................ 4 500 000
Hönsägg, färska och konserverade, inkl. kylhusägg . . 50 000 000
Färsk frukt .................................... ^ 500 000
Brödsäd, huvudsakligen vete.................. ■ ■ • • “ 100 000
Rapsfrö ........................................ 20 000
Timotej- och ängskavlefrö........................ 500 000
Isterflott och matnyttig nöttalg.................... 5 000 000
Tran, fiskolja och talg för tekniskt ändamål........ 2 500 000
Animaliskt och vegetabiliskt fett, härdat .......... 5 000 000
Olein och stearin............................ ■ • • 500 000
Rovolja för tekniskt ändamål .................... P.M.
Rapsolja, icke härdad............................ 10 000
Choklad och konfityrer ...................... .. 1 000 000
Fiskkonserver .................................. 1 500 000
Spritdrycker ................................... 150 000
Diverse icke frilistade livsmedel och lantbruksprodukter, däribland renkött, krypbönor och blomsterbönor
för utsäde .................................... 2 500 000
Fältspat, obearbetad och malen.................... 500 000
Material för framställing av svetselektroder........ 1 000 000
Järnmalm, lcisbränder o. dyl..................... 4 850 000
Stenkolstjära .................................. 500 000
Bensol ........................................ P.M.
Andra mineraliska och fossila ämnen, bl. a. eld- och
syrafast murbruk, talk, generatoraska.......... 500 000
Selen ......................................... 375 000
1 Härav äro 750 000 sv. kr. avsedda för leveranser av småsill, skarpsill och strömming under tiden 1 januari—30 april 1951 och 1000 000 sv. kr. för direkt ilandförd färsk sill under månaderna juli—oktober 1951. (Den frilistade importen av färsk sill under de första fyra månaderna 1951 uppskattas till 2 500 000 sv. kr.)
Skulle under fördragsårets lopp Förbundsrepublikens behov av färsk sill, skarpsill, småsill och strömming visa sig vara större än beräknat, skall vid eventuell ökning av totalimporten det svenska exportintresset beaktas i motsvarande män.
2 Den frilistade importen av ål beräknas för året till 500 000 sv. kr.
8 Svenska regeringen skall söka möjliggöra denna export. Beviljandet av exportlicenser är dock beroende av de svenska skörde- och importförhållandena.
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
Varuslag Ton Sv. kr.
Etskali, kemiskt ren............ 500 000
Ackumulatormassor (nickelhydroxid och kadmiumoxid) .................................. 500 000
Svetselektroder .............. 300 000
Karboximetylcellulosa .......................... 500 000
Furfurol ....................................... 750 000
Garvämnesextrakter ............................ X 250 000
Artiklar för hygieniskt och kosmetiskt bruk........ 300 000
Diverse kemikalier, däribland kokill- och kärnolja, schellack, krut för jaktammunition, sulfitlut, formalin, oarbetad och slammad krita, röntgenfilm,
apoteksvaror.................................. 1 500 000
Beredda lösa pälsskinn, oberedda skinn av silver-, blå- och platinaräv, handskläder och annat icke fri-
listat läder samt skinnhandskar ................ P.M.
Massaved ................................... 100 000 m3
Stänger och stolpar ............................. 2 750 000
Sågade och hyvlade trävaror .................. 125 000 stds
Trämjöl ........................................ 150 000
Fanér ......................................... 500 000
Kryssfanér jämte blockboard..................... 4 000 000
Trähus ........................................ 7 500 000
Andra träarbeten, bl. a. rullgardinkäppar och trådrullar, möbler alla slag och delar därtill............ 1 500 000
Mekanisk pappersmassa ......................... 6 000
Dissolvingmassa och ädelcellulosa ................ 55 000
Sulfitcellulosa ................................. 25 000
Sulfatcellulosa ................................. 100 000
Vulkanfiber .................................... 250 000
Träfiberplattor ................................. 1 000 000
Tidningspapper ................................. 7 000
Kraftpapper för tillverkning av säckar, kraftpapp för
wellpapptillverkning, annat kraftpapper.......... 15 000
Diverse papper och papp ........................ 3 000
Pappersmönster och tillbehör samt undervisningsmateriel ................................... . ‘500 000
Diverse pappersvaror............................ 500 000
Handstickgarn ................................. 5 000 000
Bindgarn av papper ............................ P.M.
Golvmattor av grålumppapp (feltbase) .......... 750 000
Maskinfilt för industriella ändamål................ 500 000
Bomullsvävnader alla slag, tryckta och färgade rayon-
ullvävnader .................................. 2 500 000
Trikåvaror .................................... 5 000 000
Konfektionsvaror ............................... 3 000 000
Diverse textilvaror, däribland lingarn, vaxduk och
konstläder.................................... 3 000 000
Gat- och kantsten .............................. 1 000 000
Sanitetsporslin ................................. P.M.
produkter av detta slag finnas i Förbundsrepubliken, skall den blandade kommissionen förhandla om en förhöjning av denna kontingent.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
15 Varuslag Ton
Övriga sten-, ler- och glasvaror (däribland golv- och
väggplattor samt fönsterglas) ..................
Prydnadsföremål av ädla och oädla metaller ......
Ferrolegeringar:
Kiselmetall .................................. 1 100
Kiseljärn .................................... 500
Kiselmangan .................................. 110
Volframjärn .................................. 20
Kromjärn carburé ............................. 400
Kiselkrom .................................... 400
Ämnen och platiner ............................ 1 000
Stångstål, varmvalsat eller smitt, inkl. ihåligt borrstål, draget och/eller slipat (upp till 15 % ihåligt
borrstål) .................................... 2 000
Snabbsvarvstål och toolbits (upp till 10 % toolbits) . . 300
Rostfritt stål i olika utföranden (därav råklingor 10
ton och tråd upp till 75 ton) .................... 500
Elektrisk motståndstråd och elektriska motståndsband 40
Bandstål, varmvalsat ............................ 2 500
Bandstål, kallvalsat ............................ 500
Valstråd, varmvalsad ........................ 3 500—4 000
Dragen tråd ävensom linor ...................... 300
Transportband ................................ 75
Stålrör, varmvalsade eller kalldragna, inkl. rörämnen 400
Kullagerstål i form av ämnen, varmvalsade eller kalldragna stänger, kulvalstråd, dragen kultråd och rör
samt smidda ringar ..........................
Rakblad ......................................
Kardbeslag ...................................
Stålkulor ......................................
Badkar av plåt ................................
Rostfria diskbänkar ..,.........................
Diverse varor av oädla metaller ..................
Hårdmetall och hårdmetallplattor ................
Kolvringar och kolvstångspackningar ............
Vävstolar och reservdelar ....................
Centrifuger för industriella och marina ändamål jämte delar och reservdelar.......................
Adresseringsmaskiner ..........................
Dammsugare jämte delar och reservdelar.........
Glödlampor ...................................
Bromsregulatorer och lastväxlar ävensom fjädrande
hjul för rälsfordon ..........................
Räknemaskiner, kassakontrollapparater och biljetttryckmaskiner ..............................
Diverse elektriska och icke elektriska maskiner, däribland även elektriska svetsmaskiner, stickmaskiner, tvättmaskiner o. dyl......................
Konstplaster alla slag, transparanla viskosfolier,
konsttarmar ................................
Arbeten av konstplaster, alla slag ................
Diverse varor (däribland gummiskor och andra varor av mjuk- och hårdgummi, cellulosasvamp etc.). .
Sv. kr.
100 000 200 000
200 000 400 000
200 000 200 000 700 000 500 000 100 000 5 000 000
200 000 1 000 000 500 000 300 000
1 000 000
5 000 000
2 500 000
1 250 000 250 000
6 000 000
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
(Bilaga B.)
Lista B.
Införsel till Sverige.
Varuslag Ton Sv. kr.
Sötvattenfisk och fiskkonserver .................. 250 000
Sättpotatis .................................... 125 000
Humle ........................................ 200
Färsk frukt .................................... 500 000
Utsädesspannmål................................ 125 000
Andra, icke frilistade livsmedel och lantbruksprodukter (bl. a. bakverk) ............................ 500 000
Vin, även musserande .......................... 2 500 000
Spritdrycker .................................... 150 000
Gips, bränd .................................... 750 000
Kokskol, ångkol, antracit och brunkolsbriketter .... '450 000
Koks ..........................................x2 000 000
Fenol ........................................ p.M.
Styrol (monomer) .............................. 1 250 000
Smörjoljor .................................... 7 500
Diverse mineraliska och fossila ämnen ............ 500 000
Butanol, glykoler (med undantag av etylenglykol, kylskyddsmedel och köldvätskor) och andra lösningsmedel även klorerade; mjukgöringsmedel........ 2 500 000
Klor .......................................... p.M.
Svavelsyra .................................... p.M.
Kromsyra och kromater alla slag.................. 625 000
Kiselkarbid ................................... 500 000
Natriumsulfat, 96 %, 99,s % och krist............. 625 000
Soda, kalcinerad ................................ P.M.
Natriumperborat ............................... 2 250 000
Kimrök ........................................ P.M.
Anilinfärger .................................... 7 500 000
Blyptgmenter ................................. 1 250 000
Zinkoxid (zinkvitt) .............................. 2 500 000
LitoPon ........................................ 1 250 000
Titandioxid .................................... 1 500 000
Bok-, sten- och koppartrycksfärger, skeppsbottenfärger, rostskyddsfärger, andra färger, lacker och lackfärger ...................................... 750 000
Diverse kemikalier, däribland etsalkalier, vattenglas, fosfater, perföreningar, glödgnings- och härdsalter, kopparoxidul, etylenglykol, kylskyddsmedel, köldvätskor, syntetiska garvämnen och kromgarvämnen, hjälpmedel för textil-, läder- och pälsindustrien, insektsbekämpningsmedel, kvävegödningsmedel, ej frilistade, kosmetiska medel, alkaloider, ävensom ljus 7 500 000
Läder ......................................... 1 750 000
Ladervaror alla slag, däribland koffertar, etuier
etc., även av annat material .................... 3 000 000
Arbeten av pälsverk.............................. p.M.
1 Beräknat på grundval av de kvantiteter, som utlovats för första kvartalet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
17 Varuslag Ton
Hårdgummikammar och andra hårdgummivaror, isoleringsband, tekniska och andra mjukgummivaror
Däck alla slag ..................................
Arbeten av trä, däribland grammofonskåp, ävensom korgvaror, vegetabiliska rör, lignostonvaror, trä-
fiberplattor ..................................
Ulltops ....................................... 100
Rayonull ...................................... 2 500
Perlonull .................... P.M.
Rayonsilkegarn ................................ 500
Perlonsilkegarn ................................ P.M.
Rayonullgarn .................................. 500
Kamgarn för industrien .......................... 250
Garner och tråd av lin, hampa och ramie, bomullssy-
tråd ........................................
Textilvaror för tekniskt bruk, däribland filt, konstläder och med konstplast belagda vävnader......
Råväv av ull ..................................
Råväv av rayonull ..............................
Råväv av bomull...............................
Trikåvaror alla slag, däribland strumpor av syntetiska
fibrer .......................................
Andra färdiga textilvaror ........................
Skor alla slag, inklusive tofflor ..................
Vägg- och golvplattor...........................
Deglar och andra tekniska artiklar av lera........
Porslin för tekniskt ändamål ....................
Prydnadsporslin och -stengods...................
Hushållsporslin och -stengods, odelcorerat.........
Hushållsporslin och -stengods, dekorerat, ävensom
försilvrat porslin .............................
Tekniska glasvaror, däribland ampuller, tablettrör, kemiskt-farmaceutiskt glas, flaskor alla slag, sä-
kerhetsglas, »Grossglas» ......................
Hushålls- och kristallglas, eldfast glas, termosflaskor, glas för belysningsändamål och andra glasvaror
alla slag ....................................
Äkta guld-, silver- och platinavaror inklusive smycken, däribland infattade äkta pärlor, ädelstenar och halvädelstenar samt oinfattade pärlor (äkta och odlade), ädelstenar, halvädelstenar, syntetiska ädel-
stenar, och äkta korall ........................
Tackjärn ...................................... 25 000
Stångjärn ...................................... 55 000
därav armerings järn under 12 mm........ 8 000
Gjutna muff- och avloppsrör ....................
Profil järn (balkar etc.) .......................... 22 000
Skenor och annat järnvägs- och spårvägsmateriel . . 5 000
Spontjärn ...................................... 8 000
Universaljärn .................................. 8 000
Varmvalsat bandjärn .......................... 8 000
Kallvalsat bandjärn ............................. 3 000
Kallvalsat och draget stångstål................... 2 000
il Iiihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr.55.
Sv. kr.
500 000 1 500 000
500 000
2 500 000
6 000 000 300 000 400 000 16 000 000
2 500 000 21 000 000 400 000 800 000 300 000
1 500 000 600 000
1 000 000
6 000 000
500 000
800 000
800 000
2 500 000
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Varuslag Ton Sv. kr.
Valstråd ...................................... 12 000
Skeppsbyggnadsmaterial, därav upp till 25 % profiler ......................................... 35 000
Grovplåt........................................ 7 500
Mediumplåt .................................... 7 500
Tunnplåt ...................................... 25 000
därav elektroplåt ................ ca 3 000 ton
därav 1,2—1,3 w/kg...... 200 »
galvaniserat bandjärn......... 500 »
Rör av smidbart järn........................... 12 000
För specifikation senare......................... 5 000
Cylindrar för förtätade gaser .................... 1 500 000
Stålkonstruktioner för broar, byggnader, industri- och trafikanläggningar, master, damm- och slussanläggningar .................................... 5 000 000
Eggverktyg och andra verktyg, däribland hårdmetall-,
maskin- och precisionsverktyg................ 5 500 000
Plåtfat ........................................ 3 000 000
Stålskrot....................................... "100 000
Smiden och rullande järnvägsmateriel ............ 5 000
Järn-, plåt-, aluminium- och andra metallvaror...... 9 000 000
Koppar ....................................... P-M.
Bly .......................................... P-M.
Aluminium .................................... P.M.
Metallhalvfabrikat av koppar, aluminium, bly, zink,
tenn, nickel och legeringar därav .............. 3 000 000
Hårdmetall och hårdmetallplattor ................ 500 000
Nålar för stick- och symaskiner.................. 1 600 000
Ångpannor inklusive tillbehör, tankar och behållare, rörledningar, förvärmare och överhettare, bevattningsanläggningar, uppvärmnings-, ventilations-, luftkonditionerings- och andra lufttekniska anläggningar, däribland även filter alla slag . ......... 10 000 000
Storköksutrustningar, icke elektriska hushållsapparater och maskiner, inklusive ång- och tryckkokare 1 500 000
Maskiner för livsmedels-, tobaks- och njutningsme-
delsindustrien, inklusive mejerimaskiner ........ 1 400 000
Maskiner för bergshantering, anrikningsverk m. m.
för malm, kol, sten och jord, berg- och jordborrningsaggregat inklusive pneumatiska verktyg, entreprenadmaskiner, grävmaskiner, uppfordringsverk,
kompressorer ................................ 3 000 000
Ritapparater .................................. 200 000
Övriga icke elektriska maskiner, apparater och anläggningar, däribland förpackningsmaskiner, maskiner för sko- och läderindustrien, skoreparationsmaskiner, tvättmaskiner för industriellt bruk, gjuterima-
2 För leverans etter den 1 juli 1951, med strävan att, 1 den mån försörjningsläget så medger, leverera vissa kvantiteter redan före nämnda tidpunkt. Redan under 1950 kontrakterade, vid årsskiftet ännu ej levererade kvantiteter skola levereras under första hälften av 1951 utan avräkning mot kontingenten om 100 000 ton.
Kungl. Maj. ts proposition nr 55.
19 Varuslag Ton
skiner, kylmaskiner, större vågar och snabbvågar, gasskär- och gassvetsapparater, brandskyddsapparater, apparater och anläggningar för kemisk industri, varuautomater ...........................
Fläktar och elektriska motorer alla slag, ej frilistade Elektriska hushållsapparater inklusive dammsugare och kylskåp, apparater för frisérsalonger och belysningsarmatur ................................
Elektriska verktyg ........................
Ackumulatorkärl och delar ......................
Installationsmaterial, mät- och driftskontrollinstrument, en- och flerpoliga strömställare, kompletta instrumentcentraler ...........................
Radioapparater och grammofoner jämte delar och tillbehör .......................................
Elektrisk utrustning för motorfordon och cyklar .... Elektrisk material och elektriska maskiner och apparater, ej särskilt nämnda ......................
Motorcyklar alla slag, inklusive sidvagnar och reservdelar ....................................
Andra fordon (släpvagnar etc.) ..................
Fartygsnybyggen ...............................
Kameror, inklusive filminspelningsaggregat ........
Kontorsmaskiner (räkne-, skriv-, duplicerings-, hålkorts-, adresserings-, frankeringsmaskiner, kassaregister) ......................................
Vetenskapliga och andra instrument, kikare, specialkameror för vetenskapligt ändamål (inklusive vetenskapligt undervisningsmateriel) ..............
Biografprojektionsapparater och smalfilmsprojektorer, kinotekn. apparater och övrig fotografisk materiel ................................ ....
Fick- och armbandsur av guld....................
Pianon, flyglar, orglar och delar därtill, inklusive
tangentskivor av elfenben ........... ..........
Andra musikinstrument (med undantag för munspel)
jämte delar och tillbehör...................
Grammofonskivor, matriser ......................
Polyvinylklorid, även för elektriskt ändamål, andra konstplaster alla slag, transparanta viskosfolier,
konsttarmar .................................
Konstplastprodukter alla slag med undantag av konstläder .......................................
Leksaker, julgransprydnader ....................
Munspel ..................................
Bijouterier, oäkta, galanterivaror, matbestick, även
förgyllda eller försilvrade ............ ........
Tavelramar och trälister för tavelramar och tapeter . .
Sportartiklar alla slag, inklusive fiskredskap ......
Kontorsartiklar av alla slags material, inklusive blyerts-, färg- och kopiepennor, reservoarpennor, räknestickor och ritbestick......................
Sv. kr.
9 000 000 300 000
900 000 1 000 000 600 000
7 800 000
2 000 000
3 000 000
4 000 000
4 000 000 250 000
30 000 000
5 000 000
3 000 000
6 000 000
500 000 100 000
1 200 000
1 000 000 500 000
4 000 000
2 000 000 4 400 000 250 000
2 000 000 200 000 250 000
4 000 000
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 5-5.
Varuslag Ton
Diverse varor, däribland axlar, glidlageraxlar, vagnsbeslag, stålbearbetningsverktyg, icke elektriska tillbehör av alla slag för motorfordon, frisör- och operationsstolar, skyltfigurer, reklamartiklar, cykelsadlar och cykelväskor, asbestvaror, gasskydds- och dykarutrustning, icke frilistade pappersvaror, även i förening med andra ämnen ....................
Sv. kr.
27 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
21 Skriftväxlingar mellan ordföranden i den tyska delegationen och ordföranden
i den svenska delegationen.
Översättning.
Frankfurt am Main den 26 januari 1951.
Herr ordförande,
Åberopande de i bilaga B till det denna dag undertecknade första protokollet till handelsöverenskommelsen upptagna kontingenterna för kol och koks har jag, på uppdrag av min regering, äran bekräfta, att följande leveranser tillförsäkrats Sverige för första kvartalet 1951:
Koks ..................... 500 000 t
Kokskol .................. 55 000 t
Antracit .................. 50 000 t
Brunkolsbriketter .......... 5 500 t
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
Fr. v. Lupin
Översättning.
Frankfurt am Main den 26 januari 1951.
Herr ordförande,
Jag har äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag med följande innehåll:
»Åberopande de i---Brunkolsbriketter 5 500 t»
Jag har tagit kännedom om denna utfästelse och har äran meddela Eder, att svenska regeringen godkänner de angivna kvantiteterna som minimikvantiteter.
Svenska regeringen hänvisar till att ECE:s kolkommitté den 16 december 1950 med anledning av ett beslut av OEEC:s råd har godkänt en plan för fördelningen av de kvantiteter kol och koks, som stå till förfogande för medlemsstaterna i OEEC under första kvartalet 1951. Denna plan förutser för Sveriges del följande import från Förbundsrepubliken Tyskland:
Koks .................... 550 000 t
Kokskol .................. 78 000 t
Ångkol ................... 13000 t
Antracit .................. 5 000 t
Brunkolsbriketter .......... 5 500 t
Svenska regeringen måste förbehålla sig alla rättigheter, som tillkomma eller komma att tillkomma den enligt denna plan.
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
T. Vinell
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
Översättning.
Frankfurt am Main den 26 januari 1951.
Herr ordförande,
Åberopande den denna dag undertecknade handelsöverenskommelsen mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige har jag äran att under hänvisning till de särskilda överläggningar, som ägt rum rörande fastställandet av kontingenterna för importen av smör och ägg från Sverige under år 1951, och i enlighet med Eder önskan bekräfta, att man på tysk sida icke har för avsikt att minska Sveriges andel av den tyska totalimporten av dessa varor i förhållande till andelen under år 1950.
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
Fr. v. Lupin
Översättning.
Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.
Herr ordförande,
Jag ber att få bekräfta mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande lydelse:
»Åberopande den denna---under år 1950.»
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
T. Vinell
Översättning.
Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.
Herr ordförande,
Den svenska delegationen har hemställt om utfästelse från tysk sida, att därest erforderliga kontrakt företes, exporttillstånd å tyskt håll skola lämnas för följande varor under avtalsåret:
Ulltops.................... 300 t
Kamgarn för industrien .... 250 t
Rayonull............ upp till 5 000 t
Perlonull.................. 250 t
Perlonsilkesgarn............ 250 t
Rayonsilkesgarn........upp till 500 t
Rayonullgarn.............. 500 t
Råvävnader av bomull .....
» » ylle ........
» » rayonull ....
Sv. kr. 12 000 000
» 11 250 000
» 20 000 000
» 6 500 000
» 12 500 000
» 7 500 000
» 6 000 000
» 16 000 000
» 300 000
» 400 000
Av de nämnda varorna, vilka samtliga äro upptagna på den svenska frilistan, förefinnas endast ulltops och kamgarn för industrin i den tyska exportförbudslistan. För ulltops kan en utfästelse av ifrågavarande storlek
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
icke lämnas, då ulleveranserna redan förut icke äro tillräckliga för den tyska försörjningen. I syfte att upprätthålla marknaden är tyska regeringen dock beredd att bevilja exporttillstånd för upp till 100 ton. För kamgarn för industrin komma vid företeende av kontrakt exporttillstånd att lämnas för en kvantitet om 250 ton. Vad beträffar de övriga varorna har man icke för avsikt att uppföra dem på exportförbudslistan. Skulle detta ske, komma förhandlingar att upptagas med svenska regeringen för fastställande av kontingenter. De nuvarande produktionsförhållandena torde medgiva leverans av följande varukvantiteter:
För perlonull och perlonsilkegarn kunna med hänsyn till det inhemska behovet och omöjligheten att överblicka produktionsförhållandena uppgifter om leveransmöjligheterna under avtalsårets lopp icke lämnas.
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
Fr. v. Lupin
Översättning.
Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.
Herr ordförande,
Jag ber att få erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande lydelse:
»Den svenska delegationen -—• — — lopp icke lämnas.»
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
T. Vinell
Översättning.
Frankfurt ant Main den 26 januari 1951.
Herr Ordförande,
Med hänsyn till de förhållandevis små leveranserna inom ramen för det hittillsvarande tysk-svenska handelsavtalet har, trots svenska önskemål om större leveranser, för maskinfilt av ylle för industriella ändamål fastställts en importkontingent om 500 000 sv. kr. och för konfektionsvaror 3 miljoner sv. kr.
Skulle mot förmodan kontingenten för maskinfilt vara utnyttjad före utgången av det nya varuutbytesavtalet, komma å tysk sida ytterligare belopp upp till kontingentens dubbla värde att utskrivas.
Skulle det för konfektionsvaror fastställda beloppet vara utnyttjat före utgången av det nya varuutbytesavtalet, komma ytterligare belopp upp till 1,8 miljoner sv. kr. att utskrivas i avräkning å kontingenten »diverse textilvaror».
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
Fr. v. Lupin.
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
Översättning.
Franktfurt ant Main den 26 januari 1951.
Herr ordförande,
Jag ber att få erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande lydelse:
»Med hänsyn till---- kontingenten 'diverse textilvaror’.»
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
T. Vinell.
Skriftväxling mellan ordföranden i den svenska delegationen och ordföranden i den tyska delegationen.
Översättning.
Frankfurt am Main den 26 januari 1951.
Herr Ordförande,
Under de nu slutförda förhandlingarna rörande en handelsöverenskommelse ha båda de fördragsslutande parterna givit uttryck för sin önskan att öka importen av järnmalm respektive kol och koks utöver de under år 1950 levererade kvantiteterna. Resultatet av dessa överläggningar framgår av bilagorna A och B till det denna dag undertecknade första protokollet till handelsöverenskommelsen. Med hänsyn till den särskilda betydelse, som dessa varor ha för det tyska och det svenska näringslivet, ha de två fördragsslutande parterna överenskommit om följande:
Därest leveranserna av en av de nämnda varorna under ett kvartal äro mindre än den delkvantitet, som faller på detta kvartal, skall på begäran av endera parten den blandade kommissionen sammanträda för att rådgöra om de åtgärder, som äro erforderliga för att återställa det förutsedda förhållandet mellan de ömsesidiga leveranserna. Kan enighet dävid icke nås, skall den part, som träffats av de minskade leveranserna, ha rätt att företaga en motsvarande minskning av sina leveranser. På svensk sida är man dock beredd att överflytta en eventuell minskning av de svenska leveranserna på andra svenska exportvaror.
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
T. Vinell.
Kungl. Maj.ts proposition nr 55.
25 Översättning.
Frankfurt am Main den 26 januari 1951.
Herr Ordförande,
Jag har äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag av följande lydelse:
»Under de nu----andra svenska exportvaror.»
Jag har äran meddela Eder, att skrivelsens innehåll riktigt återgiver vår överenskommelse i denna sak.
Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.
Fr. v. Lupin.
Översättning.
Promemoria
angående svenska fartygsbeställningar i Förbundsrepubliken.
Från den tyska delegationen framfördes önskemål om en avsevärd ökning av den till 30 miljoner sv. kr. fastställda kontingenten för fartygsbeställningar. Den svenska delegationen kan för närvarande icke tillmötesgå denna önskan; de båda parterna är o emellertid eniga om att den tyska framställningen åter skall dryftas vid den blandade kommissionens nästa sammanträde och att Sverige skall taga möjligheterna att bifalla densamma under förnyat övervägande.
Frankfurt am Main den 21 december 1950.
Ordföranden i den svenska delega- Ordföranden i den tyska delegationen: ' tionen:
T. Vinell.
Fr. v. Lupin.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Överenskommelse beträffande betalningar mellan Förbundsrepubliken
Tyskland och Sverige (Betalningsöverenskommelse).
Artikel I.
I denna betalningsöverenskommelse förstås med Förbundsrepubliken Tyskland de områden av Tyskland, som äro ockuperade av Förenta Staternas, Storbritanniens och Frankrikes stridskrafter.
Artikel II.
Löpande betalningar mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige skola på sätt föreskrives i artiklarna III och V här nedan verkställas genom debitering eller kreditering av ett Deutsche Mark-konto eller ett kronkonto med iakttagande av bestämmelserna i gällande handelsavtal mellan de båda länderna och/eller efter tillstånd, när sådant erfordras enligt valutabestämmelserna i Förbundsrepubliken Tyskland respektive Sverige.
Artikel III.
Ett icke räntebärande konto skall föras hos Bank deutscher Länder för Sveriges Riksbank, såsom ombud för svenska regeringen. Kontot, som skall betecknas »Sveriges Riksbank Deutsche Mark-konto», benämnes i denna överenskommelse »Deutsche Mark-kontot».
Ett icke räntebärande konto skall föras hos Sveriges Riksbank, såsom ombud för svenska regeringen, för Bank deutscher Länder. Kontot, som skall betecknas »Bank deutscher Länder Krönen Konto», benämnes i denna överenskommelse »kronkontot».
Intet av dessa konton skall vid något tillfälle uppvisa debetsaldo. I syfte att göra medel tillgängliga för de betalningar, som omnämnas i artikel II här ovan, skola Bank deutscher Länder och Sveriges Riksbank till varandra sälja Deutsche Mark mot svenska kronor och vice versa till den växelkurs, som angives i artikel VII här nedan.
Artikel IV.
Transaktioner, som täckas av denna överenskommelse, må uppgöras och faktureras i Deutsche Mark, svenska kronor eller annan valuta.
Artikel V.
Betalningar avseende transaktioner, som uppgjorts i Deutsche Mark, skola krediteras eller debiteras Deutsche Mark-kontot. Betalningar avseende transaktioner, som uppgjorts i svenska kronor, skola krediteras eller debiteras kronkontot.
Betalningar avseende transaktioner, som uppgjorts i annan valuta, skola krediteras eller debiteras i Deutsche Mark på Deutsche Mark-kontot eller i svenska kronor på kronkontot i enlighet med vad som överenskommits mellan de enskilda kontraktsslutande parterna. Om sådan överenskommelse icke träffats, äger gäldenären rätt välja att betala i Deutsche Mark över Deutsche Mark-kontot eller i svenska kronor över kronkontot. Det belopp, som skall betalas över Deutsche Mark-kontot eller över kronkontot, skall beräknas efter medelkursen mellan de officiella köp- och sälj kurser, som av centralbanken i det land, i vars valuta betalningen skall ske, vid betalningstillfället äro fastställda eller noterade för den valuta, i vilken transaktionen uppgjorts.
27 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Artikel VI.
Import från Sverige till Förbundsrepubliken Tyskland, som avser inköp av eller för de amerikanska, brittiska eller franska ockupationsstyrkorna, faller utom ramen för denna överenskommelse.
Artikel VII.
Den växelkurs mellan Deutsche Mark och svenska kronor, som avses i artikel III här ovan, skall baseras på den i US-dollars uttryckta officiella omräkningskursen för Deutsche Mark samt på den paritetskurs för USdollar, som är fastställd av Sveriges Riksbank.
Artikel VIII.
Om vid något tillfälle en utjämning mellan nettotillgodohavandena på Deutsche Mark-kontot och kronkontot på basis av den växelkurs, som avses i artikel VII här ovan, skulle resultera i ett nettosaldo i Deutsche Mark eller svenska kronor, vars motvärde överstiger 20 miljoner US-dollars, förfaller överskottet till betalning och skall på begäran av borgenären betalas i US-dollars i New York. Borgenären och gäldenären kunna emellertid överenskomma om betalning i annan valuta.
Om överskottet uppstår på Deutsche Mark-kontot, skall det till betalning förfallna beloppet omräknas till US-dollars efter den officiella omräkningskurs för Deutsche Mark gentemot US-dollars, som gäller vid den tidpunkt, då betalning påfordras. Om överskottet uppstår på kronkontot, skall det till betalning förfallna beloppet omräknas till US-dollars efter den paritetskurs, som är fastställd av Sveriges Riksbank vid den tidpunkt, då betalning påfordras.
Oaktat bestämmelserna i de båda föregående styckena av denna artikel må borgenären kräva betalning av ett överskott, utöver nämnda saldolimit, endast om denna limit oavbrutet överskridits under tre månader och då endast med avseende å det överskott, som utestod vid slutet av sagda period.
När helst nettosaldot uppgår till 80 % av limiten, skola representanter för de avtalsslutande parterna, inklusive representanter för de båda centralbankerna, sammanträda för att diskutera de åtgärder, som böra vidtagas för att avhjälpa en sådan jämviktsrubbning och i synnerhet för att undvika betalning i US-dollars.
Artikel IX.
I händelse av en förändring i växelkursen mellan Deutsche Mark och svenska kronor förorsakad av en devalvering av Deutsche Mark eller den svenska kronan eller båda dessa valutor, skola nettotillgodohavandena på Deutsche Mark-kontot och kronkontot utjämnas efter den växelkurs, som gällde före devalveringen. Om den valuta, i vilken ett efter en sadan utjämning uppkommet nettosaldo är uttryckt, har devalverats, under det att borgenärslandets valuta icke bar devalverats, eller om den valuta, i vilken nettosaldot är uttryckt, har procentuellt devalverats mera än borgenärslandets valuta, skall nettosaldot justeras så, att detta saldo återfår det värde i borgenärslandets valuta, beräknat efter den nya växelkursen, som saldot hade, innan kursen ändrades.
Artikel X.
Det konto, som föres av Sveriges Riksbank i enlighet med artikel I i betalningsöverenskommelsen den 25 maj 1949, betecknat »Bank deutscher Länder Export-Import Offset Account», skall avslutas efter affärernas avslutande den dag, som föregår dagen för detta avtals ikraftträdande, varefter saldot på sagda konto överföres till Deutsche Mark-kontot eller kronkontot.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Efter nämnda dag skola betalningar för aila transaktioner, för vilka förutsetts avveckling över »Bank deutscher Länder Export-Import Offset Account» hos Sveriges Riksbank, debiteras eller krediteras Deutsche Markkontot eller kronkontot.
Artikel XI.
Bank deutscher Länder och Sveriges Riksbank skola gemensamt fastställa de tillämpningsbestämmelser, som må erfordras för denna överenskommelses genomförande.
Artikel XII.
Denna överenskommelse, som ersätter betalningsöverenskommelsen den 25 maj 1949 med därtill hörande ändringar och skriftväxlingar, träder i kraft fjorton dagar efter undertecknandet och gäller till och med den 31 december 1950, varefter den automatiskt förlänges för tolv månader åt gången, därest den icke av endera av de avtalsslutande parterna uppsäges tre månader före löptidens utgång.
Artikel XIII.
Uppsäges överenskommelsen i enlighet med artikel XII här ovan, skola representanter för de avtalsslutande parterna sammanträda inom fyrtiofem dagar för att förhandla om avslutandet av en ny överenskommelse.
Om dessa förhandlingar icke leda till avslutandet av en ny överenskommelse eller till ett återtagande av den gjorda uppsägningen, skola efter tidpunkten för denna överenskommelses utlöpande "följande bestämmelser gälla för Deutsche Mark-kontot och kronkontot:
a) Kontona skola hållas öppna under den tid, som erfordras för att möjliggöra betalningar, vilka vederbörligen godkänts före tidpunkten för överenskommelsens utlöpande.
b) De avtalsslutande parterna skola sträva efter att utjämna nettosaldot mellan kontona genom export av varor och tjänster från gäldenärslandet till borgenärslandet, varvid, i syfte att möjliggöra bokföring över kontona, betalningarna behandlas som om de blivit vederbörligen godkända före tidpunkten för överenskommelsens utlöpande.
c) Bestämmelserna i artikel VIII här ovan skola fortsättningsvis tillämpas med avseende å kontona, dock med det villkor att — för säkerställande av en gradvis avveckling av nettosaldot mellan kontona — den i sagda artikel omnämnda saldolimiten skall reduceras med motvärdet till 2 miljoner US-dollars vid utgången av varje kalendermånad, som följer på den sjätte månaden efter tidpunkten för överenskommelsens utlöpande.
d) Artiklarna VII och IX här ovan skola fortsättningsvis tillämpas med avseende å kontona.
Som skedde i Frankfurt am Main den 4 september 1950 i fyra exemplar, därav två på svenska och två på tyska språket, varvid båda texterna äga lika vitsord.
För svenska regeringen För Förbundsrepubliken
Tysklands Regering
parafferat: parafferat:
VII 1/7 50 Lu M—G 1/7 50
(Torsten Vinell). (Dr. Freiherr Friedrich v. Lupin).
För Svenska regeringen För Förbundsrepubliken
Tysklands Regering
undertecknat: undertecknat:
R. Kumlin. Mueller-Graaf.
Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
29 Översättning.
Tilläggsprotokoll till överenskommelse beträffande betalningar mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland (betalningsöverenskommelse) den 4 september 1950.
1. Sveriges Riksbank är vid varje tillfälle berättigad att mot det av Bank deutscher Länder hållna saldot i svenska kronor eller delar därav till Bank deutscher Länder till den i betalningsöverenskommelsens artikel VII nämnda växelkursen försälja Deutsche Mark från Sveriges Riksbanks konto i Deutsche Mark hos Bank deutscher Länder. Den kan likaledes efter överenskommelse med Bank deutscher Länder till denna sälja guld eller tredje valuta.
2. Bank deutscher Länder är vid varje tillfälle berättigad att mot det av Sveriges Riksbank hållna saldot i Deutsche Mark eller delar därav till Sveriges Riksbank till den i betalningsöverenskommelsens artikel VII nämnda växelkursen försälja svenska kronor från Bank deutscher Länders konto i svenska kronor hos Sveriges Riksbank. Den kan likaledes efter överenskommelse med Sveriges Riksbank till denna sälja guld eller tredje valuta.
Frankfurt am Main den 4 september 1950.
För svenska regeringen: För Förbundsrepubliken
Tysklands regering:
Mueller-Graaf.
R. Kumlin.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.
Översättning.
Andra tilläggsprotokoll
till överenskommelse beträffande betalningar mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland (betalningsöverenskommelse) den 4 september 1950.
Artikel I.
1) Såviaa någon bestämmelse i överenskommelsen beträffande betalningar mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland (betalningsöverenskommelse) av den 4 september 1950, tilläggsprotokollet till nämnda överenskommelse och de i samband därmed utväxlade skrivelserna av samma dag icke är i överensstämmelse med överenskommelsen angående upprättande av en europeisk betalningsunion (EPU) av den 19 september 1950, skall en sådan bestämmelse icke tillämpas så länge sistnämnda överenskommelse är bindande för båda fördragsslutande parter.
2) Om för de båda fördragsslutande parterna bindande beslut av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) eller av den europeiska betalningsunionen (EPU) skulle inkräkta på de båda ländernas rättigheter och skyldigheter på grund av ovannämnda svensk-tyska överenskommelser, skall den i Artikel 3 i överenskommelsen av denna dag angående varuutbytet förutsedda blandade kommissionen rådslå härom.
Artikel II.
I händelse av en av de fördragsslutande parternas suspension från eller utträde ur den europeiska betalningsunionen eller likvidation av betalningsunionen skola inom 45 dagar efter det suspensionen, utträdet eller likvidationen trätt i kraft representanter för de fördragsslutande parterna sammanträda för att granska det härigenom uppkomna läget. Om en överenskommelse icke kommer till stånd, är envar av de fördragsslutande parterna berättigad att uppsäga den i Artikel I nämnda betalningsöverenskommelsen. Uppsägningen träder i dylikt fall i kraft den sista dagen i den tredje månaden efter den månad, under vilken uppsägningen gjordes.
Såsom skedde i Frankfurt am Main den 26 januari 1951 i två exemplar.
För kungl. svenska regeringen: För Förbundsrepubliken Tysklands
regering:
R. Kumlin. v. Maltzan.
617048. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.