('angående godkännande av avtal mellan Sverige och Danmark för undvikan\xad de av dubbelbeskattning beträffande skatter å in\xad komst och förmögenhet samt angående handräckning i skatteärenden, m. m.',)
Hänvisat till av
- Prop. 1972:142: Kungl. Majrts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden
- Prop. 1955:10: Doc 1955:10, avsnitt 2
- Prop. 1958:b42: angående godkännande av avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, avsnitt 17
- Prop. 1962:8: ('angående godkännande av tilläggsavtal till avtalet den 27 oktober 1953 mel\xad lan Konungariket Sverige och Konungariket Dan\xad mark angående handräckning i skatteärenden',), avsnitt 4
Kungl. Maj.ts proposition nr 237. 1
Nr 237.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av avtal mellan Sverige och Danmark för undvikan de av dubbelbeskattning beträffande skatter å in komst och förmögenhet samt angående handräckning i skatteärenden, m. m.; given Stockholms slott den 30 oktober 1953.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch utrikesdepartementsärenden för den 16 oktober 1953 och över finans ärenden för denna dag samt med överlämnande av två den 27 oktober 1953 undertecknade avtal mellan Sverige och Danmark dels för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet och dels angående handräckning i skatteärenden jämte till förstnämnda avtal höran de slutprotokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll; dels antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändring i för ordningen den 5 juni 1953 (nr 293) om särskild sjömansskatt; dels ock i övrigt bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen denna dag hemställt.
Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL.
Per Edvin Sköld.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 237.
2 Kungl. Maj. ts proposition nr 237.
Overenskomst Avtal mellem Kongeriget Danmark og mellan Konungariket Sverige och Kongeriget Sverige til undgåelse af Konungariket Danmark för undvi dobbeltbeskatning vedrurende kande av dubbelbeskattning beträf skatter af indkomst og fande skatter å inkomst och för formue. mögenhet.
Kongeriget Danmark og Kongeriget Konungariket Sverige och Konunga Sverige, der onsker såvidt muligt åt riket Danmark hava, föranledda av undgå dobbeltbeskatning med hensyn önskan att, såvitt möjligt, undvika til skatter af indkomst og formue, er dubbelbeskattning beträffande skatter blevet enige om åt indgå en overens å inkomst och förmögenhet, överens komst. kommit att avsluta ett avtal. I dette ojemed har til befuldmsegtigede För detta ändamål hava till befulludnsevnt: mäktigade ombud utsett: Hans Majestset Kongen af Danmark: Hans Majestät Konungen av Sverige: Den danske Chargé d’Affaires a. i. i Sin Minister för Utrikes Ärendena, Stockholm, Ambassaderåd N. Chr. Sten- Hans Excellens Östen Undén; och derup, og Hans Majestset Kongen af Sverige: Hans Majestät Konungen av Dan mark: Sin Udenrigsminister, Hans Excellence Den danske t. f. Chargé d’Affaires i Östen Undén, Stockholm, Ambassadrådet N. Chr. Stenderup, som efter åt have undersogt hinandens vilka, efter att hava granskat var fuldmagter og fundet dem i god og andras fullmakter och funnit dem i god behörig form, er blevet enige om fol- och behörig form, överenskommit om gende bestemmelser: följande bestämmelser:
Artikel 1. Artikel 1. Denne overenskomst finder anvendelse Detta avtal är tillämpligt å fysiska på fysiske personer, som er bosat i personer, som äro bosatta i Konunga Kongeriget Danmark eller i Kongeriget riket Sverige eller i Konungariket Dan Sverige, samt på danske og svenske mark, samt å svenska och danska juri juridiske personer. diska personer. Overenskomsten gselder for Dan Avtalet gäller för Danmarks vid marks vedkommende ikke for Faeroerne kommande icke beträffande Färöarna og Grönland. och Grönland.
Artikel 2. Artikel 2. Som skatter af indkomst og formue Med skatter å inkomst och förmö anses i denne overenskomst skatter, genhet avses i detta avtal skatter, som som på grundlag af de kontraherende på grundval av de avtalsslutande sta staters lovgivning erleegges direkte af ternas lagstiftning utgå direkt å netto nettoindkomst eller af nettoformue, en- inkomst eller å nettoförmögenhet, vare ten for statens eller kommunens reg- sig för statens eller kommuns räkning. ning. Som sådanne skatter betragtes saerlig: Som sådana skatter anses särskilt:
Kungl. Maj.ts proposition nr 237. 3
1. vedrorende lovgivningen i Dan 1. beträffande lagstiftningen i mark: Sverige: a) indkomst- og formueskat til sta a) statlig inkomstskatt, ten, b) statlig förmögenhetsskatt, b) fselleskommunal indkomst- og for- c) kupongskatt, mueskat, d) kommunal inkomstskatt, c) kommunal indkomstskat, e) utskylder och avgifter, som utgå d) skatter og afgifter, som erlsegges efter samma grunder, som någon av på samme grundlag som nogen af de de under a)—d) angivna skatterna; samt under a)—c) angivne skatter, samt 2. vedrorende lovgivningen i Sverige: 2. beträffande lagstiftningen i Dan a) statslig indkomstskat, mark: b) statslig formueskat, a) inkomst- och förmögenhetsskatt c) kuponskat, till staten, d) kommunal indkomstskat, b) gemensam kommunal inkomst- och e) skatter og afgifter, som erlsegges förmögenhetsskatt, på samme grundlag som nogen af de c) kommunal inkomstskatt, under a)—d) angivne skatter. d) utskylder och avgifter, som utgå efter samma grunder, som någon av de under a)—c) angivna skatterna.
Artikel 3. Artikel 3.
Såfremt ikke andet bestemmes i Såframt ej annat stadgas i detta avtal, denne overenskomst, beskattes ind beskattas inkomst och förmögenhet alle komst og formue kun i den af de kon- nast i den av de avtalsslutande staterna, traherende stater, hvor den skatteplig- där den skattskyldige är bosatt. tige er bosat. Fysisk person anses ifolge denne Fysisk person anses enligt detta overenskomst for bosat i en af staterne, avtal bosatt i en av staterna, om han där hvis han der har sin faste bopsel og har sitt egentliga bo och hemvist eller hjemsted eller stadig opholder sig der, där stadigvarande vistas, eller eljest eller iovrigt i henseende til beskatningen i beskattningshänseende där skall be der skal behandles på samme måde som handlas på samma sätt som en i staten en i staten bosat person. Skulle anven- bosatt person. Skulle han med tillämp delsen af den nsevnte regel medfore, åt ning av nämnda regel anses bosatt i han måtte anses for bosat i begge stater, båda staterna, skall han enligt detta skal han ifolge denne overenskomst anses avtal anses bosatt i den stat, med vilken for bosat i den stat, med hvilken han han har de starkaste personliga och eko har de staerkeste personlige og ekono nomiska förbindelserna. Kan frågan om miske förbindelser. Kan sporgsmålet om, var en person skall anses vara bosatt hvor en person skal anses for åt vsere icke heller avgöras enligt sistnämnda bosat, heller ikke afgores i henhold til regel, skall personen anses vara bosatt sidstnsevnte regel, skal personen anses i den stat, i vilken han äger medborgar for åt vsere bosat i den stat, i hvilken skap; är han medborgare i båda staterna han er statsborger. Er han statsborger eller är han icke medborgare i någon av i begge stater, eller er han ikke stats dessa, skola de högsta finansmyndig borger i nogen af disse, skal de hojeste heterna träffa överenskommelse från fall finansmyndigheder trseffe aftale fra til- till fall. fselde til tilfaelde. Juridisk person anses ifolge denne Juridisk person anses enligt detta avtal overenskomst for bosat i den stat, vara bosatt i den stat, där styrelsen eller hvor bestyrelsen eller den hojeste ledelse högsta förvaltningen har sitt säte. har sit saede.
4 Knngl. Maj:ts proposition nr 237.
Uskiftet dödsbo skal anses for åt Oskift dödsbo skall anses vara bosatt vsere bosat i den af de to stater, hvor i den av de båda staterna, där den den afdode i henhold til andet stykke avlidne enligt andra stycket i denna i denne artikel skal anses for åt have artikel skall anses hava varit bosatt vid vseret bosat ved dodsfaldet. dödsfallet.
Artikel 4. Artikel 4. Skat af indkomst af fast ejendom, Skatt å inkomst av fast egendom, beliggende i en af de to stater, erlsegges belägen i en av de båda staterna, utgår kun i denne stat. allenast i denna stat.
Artikel 5. Artikel 5. Skat af indkomst af handel, industri Skatt å inkomst av handel, industri eller anden erhvervsvirksomhed eller eller annan rörelse eller yrke, vilken nsering, som udoves fra fast driftssted i inkomst härflyter från fast driftställe i en af de to stater, erlsegges, såfremt en av de båda staterna, utgår, såframt ikke andet bestemmes i det folgende, ej i det följande annorlunda stadgas, kun i denne stat. Findes faste driftsste- allenast i denna stat. Finnas fasta der i begge stater, oppebserer hver stat driftställen i båda staterna, uppbär skat af den del af indkomsten, der vardera staten skatt å den del av in erhverves fra fast driftssted indenfor komsten, som förvärvas från inom sta den pågseldende stats område. tens område befintligt fast driftställe. Som fast driftssted betragtes plads, Som fast driftställe anses plats, å vil på hvilken der til stadigt brug ved virk- ken för stadigvarande bruk vid rörelsens somhedens udovelse findes sserligt anlaeg utövande finnes särskild anläggning eller eller er truffet sserlig foranstaltning, så vidtagits särskild anordning, såsom plats som plads, hvor foretagendet har sin där företaget har sin ledning, kontor, ledelse, kontor, filial, stadigvserende filial, stadigvarande agentur, tillverkagentur, produktionssted, vserksted, ind- ningsplats, verkstad, inköps- eller för kobs- eller salgssted, vareoplag, grube, säljningsställe, varunederlag, gruva eller stenbrud eller lignende, som er genstand annan fyndighet, som är föremål för for bearbej delse. bearbetning. Som indkomst af erhvervsvirksomhed Som inkomst av rörelse betraktas betragtes også indkomst som medejere även inkomst genom delägarskap i före af forretningsforetagender, dog ikke tag, dock icke inkomst av aktier och lik indkomst af aktier og lignende vaerdi- artade värdepapper. papirer.
Artikel 6. Artikel 6. Royalty, som erlsegges for udnyttelse Royalty, som utgår för nyttjande av af fast ejendom eller for bearbej delse af fast egendom eller för bearbetande av grube, stenbrud eller lignende, beskattes gruva eller annan fyndighet, beskattas i i den af staterne, hvor den faste ejen den av staterna, där den fasta egendo dom, gruben eller bruddet er beliggende. men, gruvan eller fyndigheten är belä gen. Anden royalty beskattes ifolge be- Annan royalty beskattas enligt be stemmelserne i artikel 3. stämmelserna i artikel 3. Med royalty ligestilles periodisk afgift Såsom royalty anses jämväl periodiskt för udnyttelse af patent, monster eller utgående avgift för utnyttjande av lignende. patent, mönster eller dylikt.
Artikel 7. Artikel 7. Skat af indkomst af forretningsfore Skatt å inkomst av företag för ut tagender, bestående i udovelse af sofart övande av sjöfart eller luftfart, vars
Kungl. Maj.ts proposition nr 237. 5
eller luftfart, hvis virkelige ledelse har verkliga ledning har sitt säte i en av sit ssede i en af de to stater, erlsegges kun de båda staterna, utgår allenast i denna i denne stat. stat. Artikel 8. Artikel 8.
Med hensyn til aktieudbytter forbe- Beträffande aktieutdelningar förbe holder hver stat sig ret til i det omfång, håller sig vardera staten rätt att, i den det er foreskrevet i dens skattelovgiv- mån dess skattelagstiftning så föreskri ning, åt opkrseve og tilbageholde skat, ver, uttaga och innehålla skatt som enligt som i henhold til dens skattelovgivning dess skattelagstiftning avdrages vid käl fradrages ved kilden, dog ikke mere end lan, dock ej mera än 5 procent av ut 5 procent af udbyttets bruttobelob. delningens bruttobelopp. Hvor der i den ene stat foretages Därest i endera staten avdrag sker fradrag i henhold til bestemmelserne i enligt bestämmelserna i första stycket, forste stykke, skal den anden stat i den skall den andra staten från sin på utdel statsindkomstskat, der falder på udbyt- ningen belöpande statliga skatt å in tet, indromme et sserligt fradrag på 5 komst medgiva ett särskilt avdrag med procent af udbyttets bruttobelob eller 5 procent av utdelningens bruttobelopp på den lavere procent, som måtte vsere eller med den lägre procentsats, som må fradraget i den stat, hvorfra udbyttet hava avdragits i den stat, varifrån utdel udbetales. Sidstnsevnte fradrag kan, for- ningen utbetalas. I sistnämnda avdrag såvidt angår Danmark, formindskes med må, såvitt Danmark angår, inräknas den skattelettelse, som efter den i Dan sådan skattelättnad, som enligt dansk mark gseldende lovgivning måtte til- lagstiftning tillkommer skattskyldig komme den skattepligtige på grund af genom rätt att vid inkomstberäkningen retten til ved indkomstanssettelsen åt åtnjuta avdrag för den vid källan ut erholde fradrag for den erlagte kildeskat.' tagna skatten. I tilfaslde, hvor udbytte fra et aktie- I sådana fall, då utdelning från ett selskab i den ene stat oppebseres af et aktiebolag i den ena staten uppbäres av i den anden stat bosat aktieselskab, som ett aktiebolag i den andra staten, som direkte eller indirekte behersker mindst direkt eller indirekt behärskar minst 50 50 procent af stemmetallet for samtlige procent av röstetalet för samtliga aktier aktier i det aktieselskab, der udbetaler i det bolag, som utbetalar utdelningen, udbyttet, skal udbyttet vsere fritaget skall utdelningen vara undantagen från for beskatning i den sidstnaevnte stat, beskattning i den sistnämnda staten, men dog kun i det omfång, livori udbyt dock endast i den mån utdelningen enligt tet efter denne stats love ville have nämnda stats lagar skulle hava varit vaeret fritaget for beskatning, såfremt undantagen från beskattning om båda begge aktieselskaber var blevet anset bolagen ansetts vara bosatta i den som bosat i denne stat. staten.
Artikel 9. Artikel 9. Indkomst af personligt arbejde (her- Inkomst av personligt arbete (pen under ikke indbefattet pensioner) be- sioner härunder icke inbegripna) be skattes kun i den af de to stater, hvor skattas allenast i den av de båda sta den skattepligtige har udfort den virk- terna, där den skattskyldige utövat den somhed, ved hvilken indkomsten er verksamhet, från vilken inkomsten här indtjent. rör. Sådan indkomst skal dog beskattes Emellertid skall dylik inkomst be i overensstemmelse med reglerne i skattas i enlighet med bestämmelserna artikel 3 i artikel 3 a) i tilfselde, hvor den skattepligtige a) i fall då den skattskyldige är er bosat i den ene af de to stater, og bosatt i den ena av de båda staterna indkomsten er indtjent ved arbejde, samt inkomsten förvärvats genom ar-
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
udfort i den anden stat for en arbejds- bete, utfört i den andra staten för en giver, der er bosat udenfor denne, og den arbetsgivare, som är bosatt annorstä omhandlede indkomst er udbetalt af des än i denna stat, och ersättningen nsevnte arbejdsgiver, ifråga utbetalts av nämnde arbetsgivare, b) i tilfselde, hvor den skattepligtige b) i fall då den skattskyldige är er bosat i den ene af de to stater, og bosatt i den ena av de båda staterna den ved arbejde i den anden stat ind- och den genom arbete i den andra staten tjente indkomst ikke bliver beskattet i förvärvade inkomsten icke beskattas i denne stat. denna stat. Såfremt arbejdet helt eller hoved- Då arbetet helt och hållet eller till sagelig ndfores ombord på dansk eller huvudsaklig del fullgöres ombord å svensk skib eller luftfartoj, skal arbejdet svenskt eller danskt fartyg eller luft anses för åt vsere udfort i den stat, hvis fartyg, skall arbetet anses hava utförts nationalitet skibet eller luftfartoj et har. i den stat, vars nationalitet fartyget eller luftfartyget sålunda äger.
Artikel 10. Artikel 10.
Studenter og lserlinge; som udeluk- Studenter samt hantverks- och affärskende i studie- eller uddannelsesojemed praktikanter, som allenast i studie- eller opholder sig i en af de kontraherende utbildningssyfte uppehålla sig i en av stater, underkastes ikke beskatning i de avtalsslutande staterna, underkastas denne stat af belob, som de modtager icke beskattning i denna stat för til ophold, studier eller uddannelse fra belopp, som de för underhåll, studier deres i den anden stat bosatte og der eller utbildning mottaga från sina i den skattepligtige slsegtninge. andra staten bosatta och där redan skattskyldiga anhöriga.
Artikel 11. Artikel 11.
Formue, bestående af fast ejendom i en För förmögenhet, bestående av fast af de to stater eller tilbehor til sådan egendom i en av de båda staterna eller ejendom, beskattes kun i denne stat. tillbehör till sådan egendom, utgår skatt allenast i denna stat. Formue, bestående i foretagender til För förmögenhet, bestående av företag udovelse af handel, industri eller anden för utövande av handel, industri eller erhvervsvirksomhed eller naering, be annan rörelse eller yrke, utgår skatt alle skattes kun i den stat, som ifolge be- nast i den stat, vilken enligt bestäm stemmelserne i denne overenskomst er melserna i detta avtal skatt å inkomst berettiget til åt kraeve skat af indkom- av samma förmögenhet tillkommer. sten af samme formue.
Artikel 12. Artikel 12.
Denne overenskomst får ikke ind- Detta avtal inverkar icke på rätten flydelse på retten til åt opnå eventuelle att åtnjuta eventuella, längre gående storre lettelser, som i henhold til folke- befrielser, som i kraft av folkrättens rettens almindelige regler er eller i frem- allmänna regler medgivits eller fram tiden måtte blive indrommet diploma deles må komma att medgivas diploma tiske og konsuleere tjenestemsend. tiska och konsulära befattningshavare. I den udstrsekning indkomst og for I den mån på grund av sådana längre mue på grund af sådanne storre let gående befrielser påförande av skatter telser ikke beskattes i anssettelseslandet, å inkomst eller förmögenhet icke sker i forbeholdes beskatningsretten hjem- anställningsstaten, förbehålles beskatt landet. ningen hemlandet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 237. 7
Artikel 13. Artikel 13. Den stat, i hvilken den skattepligtige Den stat, i vilken den skattskyldige anses for åt vaere bosat, må ved fast- anses vara bosatt, må vid bestämmande sajttelsen af skatten anvende den skatte av skatten använda den skattesats, som sats, som skulle have vseret bragt til skulle hava tillämpats, om även inkomst anvendelse, hvis også indkomst og for- och förmögenhet, som enligt föreskrif mue, som ifolge forskrifterne i denne terna i detta avtal äro i beskattnings overenskomst kun må beskattes i den hänseende förbehållna den andra staten, anden stat, var inddraget under beskat- tagits till beskattning i förstnämnda ning i forstnaevnte stat. stat.
Artikel 14. Artikel 14. Kan den skattepligtige påvise, åt be- Kan skattskyldig visa, att av beskattstemmelser, trufne af skattemyndig- ningsmyndigheterna i de avtalsslutande hederne i de kontraherende stater, for staterna vidtagna åtgärder för honom ham har medfört dobbeltbeskatning, medfört dubbelbeskattning, må han här må han herimod gore indsigelse hos den emot göra erinringar hos den av de båda af de to stater, hvor han er bosat, eller staterna, där han är bosatt eller som som han tilhorer. Anses indsigelsen for han tillhör. Anses erinringarna grun begrundet, kan denne stats hojeste dade, kan denna stats högsta finans finansmyndighed trseffe overenskomst myndighet träffa överenskommelse med med den anden stats hojeste finans den andra statens högsta finansmyndig myndighed for åt undgå dobbeltbeskat het för att undvika dubbelbeskattning. ning. Artikel 15. Artikel 15. I tilfselde, hvor vanskeligheder eller I fall, då svårighet eller tvivelsmål tvivl opstår ved denne overenskomsts uppkommer vid detta avtals tolkning fortolkning og anvendelse, kan de hojeste och tillämpning, kunna de högsta fi finansmyndigheder i de to kontraherende nansmyndigheterna i de båda avtals stater trceffe sserlige overenskomster. slutande staterna träffa särskilda över enskommelser.
Artikel 16. Artikel 16. De kontraherende stater forpligter sig De avtalsslutande staterna förbinda til åt överläde til deres hojeste finans sig att överlämna åt sina högsta finans myndigheder åt traffe rimelig afgorelse myndigheter att träffa skäligt avgörande af ethvert andet sporgsmål vedrorende av varje annan fråga, som, på grund av de skatter, aftalen angår, som, på grund olikhet mellan de i båda staterna gäl af forskelligheder mellem de i de to lande principerna angående skattens stater gaeldende principper angående utgörande eller eljest, kan, utan att vara skattens erlseggelse eller iovrigt, kan uttryckligen reglerad i detta avtal, forekomme uden åt vsere udtrykkelig uppstå beträffande de skatter avtalet reguleret i denne overenskomst. avser.
Artikel 17. Artikel 17. Denne overenskomst skal ratificeres Detta avtal skall ratificeras för Sveri for Danmarks vedkommende af Hans ges del med riksdagens samtycke av Majestset Kongen af Danmark og for Hans Majestät Konungen av Sverige Sveriges vedkommende med rigsdagens och för Danmarks del av Hans Majestät samtykke af Hans Majestset Kongen af Konungen av Danmark. Ratifikations- Sverige. Ratifikationsdokumenterne skal handlingarna skola snarast möjligt ut snarest muligt udveksles i Stockholm. växlas i Stockholm.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Overenskomsten trader i kraft med Avtalet träder i kraft med utväxudvekslingen af ratifikationsdokumen- lingen av ratifikationshandlingarna. terne.
Artikel 18. Artikel 18. Når ratifikationsdokumenterne er ud- Sedan ratifikationshandlingarna ut vekslet, skal overenskomsten bringes til växlats, skall avtalet äga tillämpning: anvendelse: a) i Danmark: a) i Sverige: på sådanne skatter af indkomst og beträffande sådana skatter å inkomst formue, som erlsegges på grundlag af eller förmögenhet, som utgå på grund av skatteligningen for skatteåret 1954/55 1954 eller senare års taxeringar; eller senere skatteår; beträffande kupongskatt å sådan ut delning, som förfaller till betalning den 1 januari 1954 eller senare; b) i Sverige: b) i Danmark: på sådanne skatter af indkomst og beträffande sådana skatter å inkomst formue, som erlsegges på grundlag af eller förmögenhet, som utgå på grund av skatteligningen for året 1954 eller senere taxering för skatteåret 1954/1955 eller års skatteligning; senare skatteår. på kuponskat af sådant udbytte, som forfalder til betaling den 1. januar 1954 eller senere. Ved denne overenskomsts ikrafttra- Vid ikraftträdandet av detta avtal den ophorer overenskomsten af 6. maj upphör avtalet den 6 maj 1932 mellan 1932 mellem Kongeriget Danmark og Konungariket Sverige och Konunga Kongeriget Sverige til undgåelse af riket Danmark för undvikande av dub dobbeltbeskatning vedrorende direkte belbeskattning beträffande direkta skat skatter åt gselde; dog skal sidstnsevnte ter att gälla; dock att sistnämnda avtal overenskomst stadig finde anvendelse, alltjämt skall äga tillämpning ifråga om når der er tale om anssettelser eller taxering eller eftertaxering för tidigare revision af anssettelser for tidligere år år än ovan angivits. end ovenfor anfört.
Artikel 19. Artikel 19. Overenskomsten förbliver gseldende, Avtalet förbliver gällande, så länge sålsenge den ikke opsiges af nogen af de detsamma icke uppsäges av någon av de kontraherende stater. Opsigelse skal avtalsslutande staterna. Uppsägning finde sted mindst seks måneder for et skall äga rum minst sex månader före kalenderårs udgang. Er dette opsigelses- kalenderårets utgång. Har denna upp varsel blevet iagttaget, finder overens sägningstid iakttagits, tillämpas avtalet komsten sidste gang anvendelse: sista gången: a) i Danmark: a) i Sverige: på de skatter af indkomst eller formue, beträffande sådana skatter å inkomst der erlsegges på grundlag af skattelig eller förmögenhet, som utgå på grund ningen for det skatteår, som begynder i av taxering året närmast efter det, var det kalenderår, der folger nsermest efter under uppsägningen ägde rum; det, i hvilket opsigelsen har fundet sted; beträffande kupongskatt å sådan utdelning, som förfaller till betalning det år, varunder uppsägningen ägde rum; b) i Sverige: b) i Danmark: på de skatter af indkomst eller for beträffande sådana skatter å inkomst mue, der erlsegges på grundlag af skatte- eller förmögenhet, som utgå på grund
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 9
ligningen for året, der folger nsermest av taxering för det skatteår, som börjar efter det, i hvilket opsigelsen har fundet under kalenderåret närmast efter det, sted; då uppsägningen ägde rum. på kuponskat af sådant udbytte, der forfalder til betaling det år, i hvilket opsigelsen har fundet sted.
Til bekraftelse herpå har de to staters Till bekräftelse härå hava de båda befuldmsegtigede undertegnet overens- staternas befullmäktigade ombud under komsten og forsynet samme med deres tecknat avtalet och försett detsamma segl. med sina sigill. Udfaerdiget i Stockholm den 27. oktober Som skedde i Stockholm den 27 oktober 1953 i to eksemplarer, i det danske og 1953 i dubbla exemplar, på svenska och det svenske sprog, således åt de to danska språken, vilka båda texter tekster har samme gyldighed. äga lika vitsord.
Östen Undén.
N. Chr. Stenderup.
10 Kungl. Maj. ts proposition nr 237.
Slutprotokol. Slutprotokoll.
Ved undertegnelsen af den denne Vid undertecknandet av det denna dag mellem Ivongeriget Danmark og dag mellan Konungariket Sverige och Kongeriget Sverige indgåede overens- Konungariket Danmark slutna avtalet komst til undgåelse af dobbeltbeskatning för undvikande av dubbelbeskattning vedrorende skatter af indkomst og for- beträffande skatter å inkomst och för mue har undertegnede befuldmsegtigede mögenhet hava undertecknade befullafgivet folgende enslydende erk lie ringer, mäktigade ombud avgivit följande likasom skal udgore en integrerende del af lydande förklaringar, som utgöra en overenskomsten. integrerande del av avtalet. 1. Den i overenskomstens artikel 2 1. Den i artikel 2 av avtalet intagna optagne opregning af de skatter, som uppräkningen av de skatter, som avtalet overenskomsten omfatter, tilsigter ikke omfattar, avser icke att vara uttöm åt vsere udtommende. mande. Tvivlsporgsmål om, hvilke skatter der Tvivelaktiga frågor rörande vilka skat omfattes af overenskomsten, skal afgores ter, som innefattas under avtalet, skola i god förståelse mellem de to staters avgöras i samförstånd mellan de båda hojeste finansmyndigheder. staternas högsta finansmyndigheter. De to staters hojeste finansmyndig De båda staternas högsta finansmyn heder skal, så ofte anledning dertil digheter skola, så ofta anledning därtill förekommer, udveksle fortegnelser over förekommer, utbyta förteckningar över de i hver stat gseldende skatter på ind i vardera staten utgående skatter å komst og formue. inkomst och förmögenhet. 2. Ved kommuner forstås i denne 2. Med kommuner förstås i detta overenskomst kommuner af såvel hojere avtal kommuner av såväl högre som som lavere orden. lägre ordning. 3. Denne overenskomst omfatter ikke 3. Detta avtal omfattar icke värdevierdis Lign i ngsskatter, omsättningsskat stegringsskatter, omsättningsskatter, ter, skatter på samfaerdsel eller för skatter å samfärdsel eller förbrukning, drag, sserlige skatter på lotteri-gevinst särskilda skatter å vinst å lotterier och og vaeddemål, arve- og gaveskatter samt vadhållning, arvs- och gåvoskatter samt ej heller i Sverige erlagt »bevillningsavgift ej heller i Sverige utgående bevillnings för vissa offentliga föreställningar» eller avgift för vissa offentliga föreställningar tilsvarende i Danmark erlagte skatter. eller motsvarande i Danmark utgående skatter. 4. Indkomst eller formue, af hvilken 4. Inkomst eller förmögenhet, för uskiftet dödsbo i den ene stat beskattes, vilken oskift dödsbo i den ena staten må ikke tillige beskattes hos de i dodsboet beskattas, må ej tillika beskattas hos anpartsberettigede i den anden stat. dödsbodelägare i den andra staten. Pengefideikommisser samt aflosnings- Penningfideikommiss samt avlösningssummer for fideikommisser (danske len summor för fideikommiss (danska »len» og stamhuse indbefattede) omfattes ikke och stamhus inbegripna) omfattas icke af bestemmelserne i denne overens av bestämmelserna i detta avtal, utan komst, men den til såaanne henhorende skola däri nedlagd förmögenhet och där formue og de deraf flydende indkomster av härflytande inkomster vara under skal vsere undergivet beskatning efter kastade beskattning efter de i varje de i hver stat gseldende bestemmelser. stat gällande bestämmelserna. Båda sta-
Kungl. Maj.ts proposition nr 237. 11
De to stater er enige om i påkommende terna äro ense om att i förekommande tilfaelde gennem deres hojeste finans- fall genom sina högsta finansmyndig myndigheder åt optage forhandlinger heter upptaga förhandlingar om i vilken om, i hvilket omfång og efter hvilke omfattning och efter vilka grunder grundssetninger skattelempelse kan gives skattelindring kan medgivas innehavare indehaverne af sådanne fideikommisser, av sådana fideikommiss, för så vitt forsåvidt dobbeltbeskatning af disse dubbelbeskattning av dem skulle före skulle foreligge. ligga. 5. Bestemmelsen i artikel 4 gaelder 5. Bestämmelsen i artikel 4 gäller såvel indkomst, som erhverves ved den såväl inkomst, som förvärvas genom faste ejendoms umiddelbare anvendelse den fasta egendomens omedelbara för og brug, som indkomst ved udleje, bort- valtande och brukande, som ock inkomst forpagtning samt enhver anden slags genom uthyrning, utarrendering samt anvendelse af ejendommen, ligesom rea- varje annat slags användning av egen lisationsfortjeneste, som erhverves ved domen ävensom realisationsvinst, som ikke erhvervsmsessig afhsendelse af fast förvärvas genom icke yrkesmässig av ej endom samt af tilbehor, som afhsendes yttring av fast egendom samt av till i förbindelse med ejendommen. behör, som avyttras i samband med egendomen. Som indkomst af fast ejendom betrag- Såsom inkomst av fast egendom be tes indkomst ved faeldning af skov på traktas inkomst genom avverkning av egen eller andens jord, såvel som ind skog på egen eller annans mark, så ock komst, som må tilkomme producenten inkomst, som må tillkomma avverkaren ved det faeldede tommers befordring til genom det avverkade virkets forsling eksporthavn og dets salg indenfor riget, till exporthamn och dess försäljning ligesom ved sådan foraedling af tom- inom riket ävensom genom sådan föräd meret, som finder sted indenfor riget ling av virket, som inom riket äger rum andetsteds end på fast driftssted. annorstädes än å fast driftställe. 6. Til naering ifolge artikel 5 regnes 6. Till yrke enligt artikel 5 räknas også fri naering, såsom videnskabelig, även fritt yrke, såsom vetenskaplig, kunstnerisk, litteraer, undervisende og konstnärlig, litterär, undervisande och opdragende virksomhed, som også virk- uppfostrande verksamhet, så ock verk somhed som laege, advokat, arkitekt og samhet som läkare, advokat, arkitekt ingenior. och ingenjör. 7. Bestemmelserne i artikel 5 gaelder 7. Bestämmelserna i artikel 5 gälla såvel indkomst, som erhverves ved umid- såväl inkomst, som förvärvas genom delbar drift af virksomheden, som også omedelbart bedrivande av rörelse, som indkomst ved virksomhedens udleje til ock inkomst genom rörelses upplåtelse en anden, ligesom fortjeneste ved af- åt annan ävensom vinst genom avytt haendelse af virksomheden eller del deraf ring av rörelsen eller del därav eller av eller af genstande, som anvendes i virk föremål, som användes i rörelsen. somheden. 8. Plads for byggeforetagende, hvis 8. Plats för byggnadsföretag, vars udforelse har overskredet eller, såvidt utförande överskridit eller, såvitt för kan forudses, kommer til åt overskride utses kan, kommer att överskrida en en tidsperiode af tolv måneder, skal tidrymd av tolv månader, skall anses anses som fast driftssted i overenskom- såsom fast driftställe i avtalets mening. stens betydning. Fast driftssted i den ene af de kon- Fast driftställe i den ena av de avtals traherende stater skal ikke anses for åt slutande staterna skall ej anses före foreligge alene af den grund, åt et i den ligga allenast på den grund, att ett i den anden stat hjemmehorende foretagende andra staten hemmahörande företag i i den forste stat har et datterselskab den förra staten har ett dotterbolag eller eller der opretholder forretningsforbin- där upprätthåller affärsförbindelser blott
12 Kungl. Maj. ts proposition nr 237.
delser Mot ved en fuldstaendig uaf- genom en fullständigt oberoende repre hsengig representant eller gennem en sentant eller genom en representant representant (agent), som vel er sta (agent), som visserligen är stadigvarande digt virksom for foretagendets regning verksam för företagets räkning inom den indenfor den forste stat, men kun for- förra staten men blott förmedlar affärer midler forretninger uden åt vaere be- utan att vara befullmäktigad att avsluta fuldmaegtiget til åt afslutte forretninger affärer å företagets vägnar. på foretagendets vegne. 9. De hojeste finansmyndigkeder kan 9. De högsta finansmyndigheterna indgå sserlig overenskomst for på rimelig kunna sluta särskilt avtal för att på vis åt tilvejebringe deling af indkomster skäligt sätt åstadkomma uppdelning av af handel, industri og anden erhvervs- inkomster av handel, industri och annan virksomhed i de i artikel 5, forste stykke, rörelse i de i artikel 5 första stycket andra andet punkt, tilsigtede tilfaelde. meningen avsedda fallen. 10. Ved »lignende vaerdipapirer» i 10. Med »likartade värdepapper» i artikel 5, sidste stykke, forstås, forså- artikel 5 sista stycket förstås, såvitt vidt den gaeldende lovgivning i Danmark gällande lagstiftning i Sverige angår, angår, andelsbeviser, som indehaves af bevis å andelar i svenska ekonomiska kommanditister, interessenter, andels- föreningar samt, såvitt gällande lag havere eller andre ikke fuldt ansvarlige stiftning i Danmark angår, bevis å ande deltagere i erhvervsvirksomhed samt, lar, som innehavas av kommanditdel forsåvidt den gaeldende lovgivning i ägare, intressenter, andelshavare eller Sverige angår, beviser for andele i andra begränsat ansvariga delägare i svenske okonomiske foreninger. förvärvsverksamhet. Såfremt der på grund af aendring af Därest på grund av ändring av be bestemmelserne i en af staternes lov stämmelserna i någondera statens lag givning angående selskaber eller andre stiftning angående bolag eller andra sammenslutninger i erhvervsojemed op- sammanslutningar för företags drivande står sporgsmål om betydningen af ud- fråga uppkommer om innebörden av trykket »lignende vaerdipapirer», kan de uttrycket »likartade värdepapper», to staters hojeste finansmyndigheder kunna de båda staternas högsta finanstraffe saerlig overenskomst herom. myndigheter träffa särskild överens kommelse härutinnan. 11. Den omstaendighed, åt en skatte- 11. Den omständigheten att en skatt pligtig i medför af artikel 3 skal anses skyldig enligt artikel 3 skall anses vara för åt vaere bosat i Sverige, skal ikke bosatt i Sverige utgör icke hinder för vaere til hinder for, åt han, såfremt att den skattskyldige, därest han på han på grund af ophold i Danmark op- grund av vistelse i Danmark uppfyl fylder betingelserne for skatteansaettelse ler förutsättningarna för att kunna efter den danske lovgivnings regler, påföras skatt i enlighet med bestämmel skatteansaettes i Danmark forsåvidt serna i den danska lagstiftningen, i Dan angår indkomst ved personligt arbejde mark påföres skatt beträffande inkomst (jfr. artikel 9, forste stykke), indtjent i av personligt arbete (jämför artikel 9 Danmark i det indkomstår, der efter första stycket), som förvärvats i Dan de danske regler skal laegges til grund mark under det inkomstår, vilket enligt for denne skatteansaettelse. Regien i danska regler skall läggas till grund för artikel 13 skal i dette tilfaelde vaere skattens påförande. Bestämmelsen i anvendelig ved skattens beregning i artikel 13 skall i detta fall äga tillämp Danmark. ning vid skattens påförande i Danmark. 12. Under hensyn til den danske 12. Med hänsyn till den danska lag lovgivnings regel, hvorefter beskatning stiftningens ståndpunkt att för bosätt som folge af bopael i Danmark sker efter ning under viss tid i Danmark taga till indkomst, erhvervet året forud for beskattning inkomst, som under före skatteåret, erklaerer de to stater sig gående år förvärvats, förklara sig de
Kungl. Maj. ts proposition nr 237. 13
enige om, åt overenskomsten ikke skal avtalsslutande staterna ense därom, att va?re til hinder for sådan beskatning i hinder enligt avtalet ej skall anses före Danmark af indkomst, henhorende under ligga för dylik beskattning i Danmark artikel 3, samt åt sporgsmålet om, hvor- av inkomst, som avses i artikel 3, samt vidt dobbeltbeskatning med hensyn til att spörsmålet, huruvida dubbelbeskatt sådan indkomst skal siges åt foreligge, ning i fråga om dylik inkomst skall anses efter overenskomsten skal bero på, om föreligga, skall enligt avtalet bedömas beskatningen sker i begge stater på med hänsyn till om beskattning sker i grund af bopael i samme tidsrum. båda staterna på grund av bosättning under samma tidrymd. Med henblik på den danske lovgiv- Med hänsyn till den bestämmelse i den nings regel om, åt skattepligten i Dan danska lagstiftningen, enligt vilken mark i tilfrelde, hvor en skattepligtig skattskyldigheten i Danmark i sådana opgiver sin bopael i Danmark, vedvarer fall då en skattskyldig uppgiver sitt skatteåret ud, er der mellem de to stater hemvist i Danmark fortbestår intill enighed om folgende: Dersom den skatte- skatteårets utgång, hava de båda sta pligtige under ophold i Sverige der bliver terna överenskommit om följande: Där undergivet almindelig (fuld) indkomst- est den skattskyldige under vistelse i skattepligt, bortfalder den danske ind- Sverige därstädes underkastas oin komstskattepligt for den tilsvarende skränkt skattskyldighet för inkomst, periode (jfr. om formueskattepligten bortfaller i Danmark skattskyldigheten punkt 13). Den danske skattepligt på- för inkomst för motsvarande tid (jämför virkes derimod ikke af, åt den skatte- beträffande skattskyldighet för förmö pligtige bliver underkastet begraenset genhet punkt 13). Å skattskyldigheten skattepligt i Sverige, f. eks. skattepligt i Danmark inverkar däremot icke den af indkomst ved personligt arbejde (jfr. omständigheten att den skattskyldige artikel 9, forste stykke). i Sverige underkastas begränsad skatt skyldighet, till exempel skattskyldighet för inkomst av personligt arbete (jämför artikel 9 första stycket). Bestemmelserne i artikel 5 og artikel 9, Bestämmelserna i artikel 5 och artikel forste stykke, skal ikke vajre til hinder 9 första stycket skola icke utgöra hinder for, åt Danmark i tilfselde af en skatte- för att Danmark i händelse av skattskyl pligtigs flytning fra Sverige til Danmark digs flyttning från Sverige till Danmark efter tilflytningen beskatter den på- efter flyttningen beskattar honom för gaeldende af erhvervsindkomst, indtjent sådan inkomst av rörelse, som förvär i Sverige inden flytningen, såfremt den vats i Sverige före flyttningen, därest pågaeldende erhvervsvirksomhed ophorer ifrågavarande rörelse upphör som följd som folge af flytningen, eller af indkomst av flyttningen, eller för inkomst av per ved personligt arbejde, som er indtjent i sonligt arbete, vilken förvärvats i Sverige Sverige inden flytningen. I tilfselde hvor före flyttningen. Då en person — vilken en person — som i medför af den i andet enligt den i andra stycket i denna punkt stykke i dette punkt omhandlede be- omförmälda bestämmelsen i dansk lag stemmelse i dansk lovgivning er under stiftning är underkastad oinskränkt givet almindelig (fuld) skattepligt i skattskyldighet i Danmark intill ut Danmark indtil udgangen af skatteåret, gången av skatteåret, oavsett att han uanset åt han har opgivet sin bopael i uppgivit sitt hemvist i Danmark — Danmark — i dette tidsrum på grund af under denna tid på grund av vistelse i ophold i Sverige der er blevet undergivet Sverige blivit där underkastad begränsad begrsenset indkomstskattepligt (jfr. andet skattskyldighet för inkomst (jämför stykke, sidste punktum i dette punkt), andra stycket sista meningen i denna kan han efter sin tilbagevenden til Dan punkt), kan han efter återkomst till mark dog ikke i Danmark beskattes af Danmark dock icke därstädes beskattas indkomst af den i dette stykke omhand- för i Sverige förvärvad inkomst som i
14 Kungl. Maj. ts proposition nr 237.
lede art, der er indtjent og beskattet i detta stycke avses och som i Sverige Sverige. beskattas. Skulle anvendelsen af disse bestem- Skulle tillämpningen av dessa bestäm raelser medfore, åt den samlede beskat- melser medföra, att den sammanlagda ning i de to stater kommer til åt omfatte beskattningen i båda staterna kommer indkomstbelob, der er vsesentlig storre att avse inkomstbelopp, som är avse eller vaesentlig mindre end det belob, värt större eller avsevärt mindre än som ville vsere blevet genstand for be- det, som skulle tagits till beskattning, skatning, hvis hele indkomsten for den om all inkomst för ifrågavarande period pågseldende periode var blevet beskattet beskattats en gång, kunna de båda under eet, kan de to staters hojeste staternas högsta finansmyndigheter finansmyndigheder trseffe saerlige aftaler träffa särskilda överenskommelser om om afvigelse fra disse bestemmelser. avvikelse från dessa bestämmelser. 13. Bestemmelserne i artikel 3 skal, 13. Bestämmelserna i artikel 3 skola, forsåvidt angår formuebeskatningen, såvitt angår beskattning av förmögen ikke finde anvendelse ved flytning fra het, ej tillämpas i händelse av skatt den ene stat til den anden, idet hvert skyldigs flyttning från den ena staten land i sådanne tilfaelde skal vaere beret- till den andra, utan vardera staten skall tiget til åt gå frem efter sin skattelov- i dylikt avseende äga förfara enligt sin givning, medmindre de to staters hojeste lagstiftning, med mindre de båda sta finansmyndigheder i saerlige tilfaelde ternas högsta finansmyndigheter i sär måtte blive enige om undtagelser. skilda fall överenskomma om undantag. 14. Hver af staterne skal have ret til i 14. Vardera staten skall vara oför påkommende tilfaelde åt kraeve doku hindrad att i förekommande fall fordra mentation for, åt dobbeltbeskatning i bevis för att dubbelbeskattning i avta denne overenskomsts betydning före lets mening föreligger. ligger.
Udfaerdiget i Stockholm den 27. oktober Som skedde i Stockholm den 27 oktober 1953 i to eksemplarer, i det danske og 1953 i dubbla exemplar, på svenska det svenske sprog, således åt de to och danska språken, vilka båda texter tekster har samme gyldighed. äga lika vitsord.
Östen Undén.
N. Chr. Stenderup.
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 15
Overenskomst Avtal mellem Kongeriget Danmark og mellan Konungariket Sverige och Kongeriget Sverige om bistånd Konungariket Danmark angående i skattesager. handräckning i skatteärenden.
Kongeriget Danmark og Kongeriget Konungariket Sverige och Konunga Sverige er blevet enige om åt indgå en riket Danmark hava överenskommit att overenskomst om bistånd i skattesager. sluta avtal angående handräckning i skatteärenden. I dette ojemed har til befuldmsegtigede För detta ändamål hava till befulludnsevnt: mäktigade ombud utsett: Hans Majestset Kongen af Danmark: Hans Majestät Konungen av Sverige: Den danske Chargé d’Affaires a. i. i Sin Minister för Utrikes Ärendena, Stockholm, Ambassaderåd N. Chr. Sten- Hans Excellens Östen Undén; och derup, og Hans Majestaet Kongen af Sverige: Hans Majestät Konungen av Dan mark: Sin Udenrigsminister, Hans Excellence Den danske t. f. Chargé d’Affaires i Östen Undén, Stockholm, Ambassadrådet N. Chr. Stenderup, som efter åt have undersogt hinandens vilka, efter att hava granskat var fuldmagter og fundet dem i god og andras fullmakter och funnit dem i god behörig form er blevet enige om folgende och behörig form, överenskommit om bestemmelser: följande bestämmelser:
Almindelige bestemmelser. Allmänna bestämmelser.
Artikel 1. Artikel 1. Begge stater forpligter sig gensidigt Båda staterna förplikta sig ömsesidigt til åt yde hinanden bistånd i skattesager att lämna varandra handräckning i på den nedenfor nsermere angivne måde. skatteärenden på sätt nedan närmare angives. Ved bistånd forstås i denne overens Med handräckning förstås i detta komst: avtal: a) overlevering af dokumenter, a) delgivning av handlingar, b) tilvejebringelse af oplysninger og b) införskaffande av uppgifter och udveksling af sådanne uden sserlig utbyte av upplysningar utan särskild bogsering eller efter anmodning i det begäran eller efter framställning i det enkelte tilfselde, samt enskilda fallet, samt c) inddrivelse af skat. c) indrivning av skatt.
Artikel 2. Artikel 2. Som skatter anses i denne overens Med skatter avses i detta avtal: komst: a) de skatter, på hvilke overenskom- a) de skatter, å vilka avtalet den sten af 27. oktober 1953 mellem Konge 27 oktober 1953 mellan Konungariket riget Danmark og Kongeriget Sverige Sverige och Konungariket Danmark för til undgåelse af dobbeltbeskatning ved- undvikande av dubbelbeskattning be rorende skatter af indkomst og formue träffande skatter å inkomst och för finder anvendelse; samt mögenhet äger tillämpning; samt
16 Kangl. Maj:ts proposition nr 237.
b) de afgifter, på hvilke overenskom- b) de skatter, å vilka avtalet den sten af 27. oktober 1953 mellem Konge- 27 oktober 1953 mellan Konungariket riget Danmark og Kongeriget Sverige Sverige och Konungariket Danmark för til undgåelse af dobbeltbeskatning ved- undvikande av dubbelbeskattning be rorende skatter af arvemidler finder träffande skatter å kvarlåtenskap äger anvendelse. tillämpning.
Artikel 3. Artikel 3. Bistånd ydes kun forsåvidt angår Handräckning medgives blott såvitt skattekrav mod skattepligtige, som til- angår skatteanspråk mot skattskyldiga, liorer den stat, fra hvilkep anmodningen som tillhöra den stat, från vilken fram er fremkommet, eller som er bosat i ställningen gjorts, eller som äro bosatta denne stat. Som bosat i en af staterne i denna stat. Såsom bosatta i en av sta betragtes ifolge denne overenskomst terna behandlas enligt detta avtal även tillige personer, der stadig opholder sig personer, som där stadigvarande vistas der, eller iovrigt i henseende til beskat- eller som eljest i beskattningshänseende ningen der skal behandles på samme där skola behandlas på samma sätt som måde som en i staten bosat person, her- en i staten bosatt person, härunder inbe under også personer, som beskattes i gripet personer, som påföras skatt i Dan Danmark i overensstemmelse med be- mark i enlighet med bestämmelserna i stemmelserne i punkterne 11 og 12 i punkterna 11 och 12 i slutprotokollet slutprotokollen til den i artikel 2 till det i artikel 2 omförmälda avtalet nsevnte overenskomst til undgåelse af för undvikande av dubbelbeskattning dobbeltbeskatning vedrorende skatter beträffande skatter å inkomst och för af indkomst og formue. mögenhet. Var den i forste stykke nsevnte be Förelåg i första stycket angiven för tingelse til stede indenfor det tidsrum utsättning under den tidrymd eller vid eller på det tidspunkt, skattekravet den tidpunkt, skatteanspråket avser, angår, skal den omstsendighed, åt be skall den omständigheten, att förutsätt tingelsen senere er bortfaldet, ikke ningen sedermera bortfallit, ej utgöra vsere til hinder for, åt bistånd ydes; heraf hinder för handräckningens beviljande; folger bl. a., åt hvor et skattekrav er härav följer bland annat att, då skatte opstået i en af staterne på grund af krav uppkommit i en av staterna på bossettelse i denne stat, skal den om grund av bosättning i den staten, skall stsendighed, åt bopselsforholdene senere den omständigheten, att bosättningsförer amdret, ikke vsere til hinder for, åt der hållandena sedermera ändrats, icke ut i den anden stat ydes bistånd i anledning göra hinder för beviljande i den andra af det opståede skattekrav. staten av handräckning i anledning av sagda skattekrav. Forsåvidt angår overlevering af doku- För delgivning av handling samt för menter samt tilvejebringelse af oplys- införskaffande av upplysningar, som ninger, der forefindes i offentligt til- kunna inhämtas i offentliga handlingar, gsengelige akter, ydes bistånd, selvom medgives handräckning även om i första den i forste stykke nsevnte betingelse stycket angiven förutsättning icke före ikke er til stede. ligger.
Artikel 4. Artikel 4. Al skriftveksling i sager om bistånd All skriftväxling i ärenden om hand sker direkte mellem det danske finans räckning sker direkt mellan svenska ministerium eller den myndighed, som finansdepartementet eller den myndig finansministeren i Danmark bestemmer, het, som finansministern i Sverige be og det svenske finansdepartement eller stämmer, samt danska finansministeriet den myndighed, som finansministeren eller den myndighet, som finansminis i Sverige bestemmer. tern i Danmark bestämmer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 17
Artikel 5. Artikel 5. De liöjeste finansmyndigheder kan De högsta finansmyndigheterna äga trseffe aftale i overensstemmelse med be- träffa överenskommelse enligt bestäm stemmelserne i artikel 19 angående de melserna i artikel 19 angående de upp oplysninger, som anmodning om bistånd gifter, som framställning om handräck skal indehokle. ning skall innehålla.
Artikel 6. Artikel 6. Anmodning om bistånd kan afslås, Framställning om handräckning kan hvis den stat, der er anmodet om åt yde avböjas, om den stat, hos vilken hand bistånd, anser denne for egnet til åt räckningen begärts, anser densamma äg bringe dens hojhedsrettigheder eller sik- nad att äventyra dess höghetsrättigheter kerhed i fare. eller säkerhet.
Artikel 7. Artikel 7. Ydes der bistånd helt eller delvis, skal Verkställes handräckning helt eller den stat, der er anmodet om åt yde bi delvis, skall den stat, hos vilken hand stånd, uf orto vet underrette den anden räckningen begärts, utan dröjsmål under stat om sägens udfald. rätta den andra staten om utgången av ärendet. Såfremt bistandsanmodningen ikke Efterkommes icke framställning om efterkommes, skal den stat, der er blevet handräckning, skall den stat, hos vilken anmodet om åt yde bistånd, ufortovet handräckningen begärts, ofördröj ligen underrette den anden stat herom med underrätta den andra staten därom med angivelse af grunden hertil. angivande av skälen för beslutet. Ved meddelelse af underretning i hen- Vid meddelande av underrättelse en hold til denne artikel skal tillige oplyses ligt denna artikel skola tillika angivas sådanne omstaendigheder, der kan vsere sådana omständigheter som må vara af betydning for skattesagens videre av betydelse för skatteärendets vidare behandling. behandling.
Artikel 8. Artikel 8. Dokumenter, som er udfserdiget eller Handling, som utfärdats eller be bekrgeftet af en domstol eller en for- styrkts av domstol eller förvaltnings valtningsmyndighed i den ene stat, myndighet i den ena staten, behöver ej behover ikke åt legaliseres for åt kunne legaliseras för att användas i skatte anvendes i skattesager indenfor den ärende inom den andra statens område. anden stats område. Hvad der er fastsat i denne artikel, Vad i denna artikel sagts gäller jämväl gselder også med hensyn til dokumenter, beträffande handling, som underskrivits der er underskrevet af en tjenestemand av tjänsteman hos domstolen eller myn ved domstolen eller myndigheden, så digheten, såframt sådan underskrift är fremt sådan underskrift er tilstrsekkelig tillräcklig enligt lagstiftningen i den ifolge lovgivningen i den stat, domstolen stat, domstolen eller myndigheten tillhör. eller myndigheden tilhorer.
Overlevering af dokumenter. Delgivning av handlingar.
Artikel 9. Artikel 9. Vedkommende myndighed i den stat, Vederbörande myndighet i den stat, der er anmodet om overlevering af et hos vilken delgivning begärts, kan dokument, kan, bortset fra de tilfselde, utom i fall, som avses i nästföljande som omhandles i meste stykke, ind- stycke, inskränka sig till att verkställa Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 237.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
skrsenke sig til åt foretage overleve- delgivningen genom handlingens över ringen ved dokumentets afgivelse til lämnande till mottagaren, såvitt denne modtageren, forsåvidt denne er villig är villig mottaga densamma. til åt modtage det. Efter onske fra den stat, som har an- På önskan av den stat, som begärt modet om overleveringen, skal dokumen delgivningen, skall handlingen delgivas tet overleveres under iagttagelse af den i den form, som för liknande delgivning form, som er foreskrevet for lignende är föreskriven enligt lagstiftningen i den overlevering i lovgivningen i den stat, stat, hos vilken delgivning begärts. der er anmodet om overlevering.
Artikel 10. Artikel 10. Som bevis for overleveringen skal Såsom bevis om delgivningen skall gselde enten en dateret og bekraeftet gälla antingen ett daterat och bestyrkt erkendelse fra den, til hvem overleve erkännande av den, med vilken delgiv ringen er sket, eller en attest fra ved- ningen skett, eller ett intyg av veder kommende myndighed i den stat, der er börande myndighet i den stat, hos vilken anmodet om åt foretage overleveringen, delgivningen begärts, utvisande formen udvisende formen og tidspunktet for och tiden för delgivningen. overleveringen.
Tilvejebringelse af oplysninger m. v. Införskaffande av uppgifter, m. in.
Artikel 11. Artikel 11. Tilvejebringelse af oplysninger skal Införskaffande av uppgifter skall ske ske i overensstemmelse med lovgiv i enlighet med lagstiftningen i den stat, ningen i den stat, til hvilken anmod- till vilken framställning om införskaf ningen herom er rettet. fande av uppgifterna riktats. Anmodningen må ikke efterkommes, Framställningen må icke efterkom såfremt dette ville medfore, åt forret mas, om bifall till framställningen skulle nings-, fabrikations- eller erhvervshem- medföra yppandet av affärs-, fabrika meligheder derved ville blive åbenbaret. tions- eller yrkeshemlighet. Framställ Anmodningen kan afslås, dersom den ningen kan avböjas, därest den stat, stat, der fremssetter anmodningen, ifolge som gör framställningen, enligt sin egen sin egen lovgivning ikke på bogsering af lagstiftning icke kan på begäran av den den anden stat kan fremskaffe oplys andra staten införskaffa uppgift av det ninger af den omspurgte art. slag varom fråga är. Den myndighed, som fremssetter an Den myndighet, som gör framställ modningen, skal oplyse, hvorvidt den ningen, skall uppgiva, huruvida den pågaeldende foranstaltning ifolge statens åtgärd, varom fråga är, enligt lagstift egen lovgivning kan foretages på begae ningen i den egna staten kan vidtagas ring af den anden stat. på begäran av den andra staten.
Artikel 12. Artikel 12. De i artikel 4 omhandlede myndig I artikel 4 omförmälda myndigheter heder skal, i det omfång det hensigts- skola, i den mån det lämpligen kan ske maessigt kan ske på grundlag af til- på grundval av tillgängliga uppgifter, gaengelige oplysninger, snarest muligt snarast möjligt efter utgången av varje efter udgangen af hvert kalenderår uden kalenderår, utan särskild framställning saerlig anmodning udveksle sådanne op utbyta sådana upplysningar, avseende i lysninger angående fysiske personer med den andra staten bosatta fysiska perso bopael i den anden stat eller der hjem- ner eller där hemmahörande juridiska mehorende juridiske personer, som kan personer, som kunna antagas vara av antages åt vaere af betydning for disses betydelse för deras taxering. Omfatt-
Kungl. Maj.ts proposition nr 237. 19
skatteanssettelse. Omfanget af de op- ningen av de upplysningar, som sålunda lysninger, som således skal udveksles, skola utbytas, bestämmes genom över fastsaettes ved overenskomst på den enskommelse i den ordning varom i måde, som omhandles i artikel 19. artikel 19 stadgas. Dersom det i den stat, som har mod Därest det i den stat, som mottagit taget oplysningerne, viser sig, åt disse upplysningarna, befinnes att dessa icke ikke svarer til de virkelige forhold, skal motsvara de verkliga förhållandena, skall vedkommende myndighed i denne stat, vederbörande myndighet i den staten, forsåvidt det findes åt kunne ske og om så finnes kunna ske och det kan kan antages åt vaire af interesse for den antagas vara av intresse för den andra anden stat, snarest muligt tilbagesende staten, så snart som möjligt återställa de modtagne dokumenter til vedkom de mottagna handlingarna till veder mende myndighed i denne med oplys- börande myndighet därstädes, med angi ning om grunden tiltilbagesendelsen eller vande av skälen för återställandet, eller på anden måde underrette denne myn ock på annat sätt underrätta myndig dighed om forholdet. heten om förhållandet.
Inddrivelse af skat. Indrivning av skatt.
Artikel 13. Artikel 13. Et eksigibelt skattekrav skal efter an- Exigibelt beslut i skatteärende skall, modning fra den ene stat anerkendes som efter framställning från den ena staten, eksigibelt i den anden stat samt ind- i den andra staten erkännas såsom exigi drives i overensstemmelse med dennes belt samt verkställas i enlighet med dess lovgivning. lagstiftning. Med anmodning om inddrivelse af Vid framställning om indrivning skall skat skal folge en erklsering fra ved fogas förklaring av vederbörande myn kommende myndighed i den stat, der dighet i den stat, från vilken framställ fremssetter anmodningen, om, åt kravet ningen göres, att beslutet är exigibelt; er eksigibelt; denne myndigheds kom- denna myndighets behörighet skall be petence skal bekrseftes af myndighed styrkas av myndighet som i artikel 4 som omhandlet i artikel 4. sägs. Bistånd til inddrivelse ydes ikke, så- Handräckning för indrivning medfremt skattekravet, hvis det blev gen- gives icke, därest skatteanspråket, om nemfort, ville medfore dobbeltbeskat- det genomfördes, skulle föranleda dubbel ning i forhold mellem de to stater. beskattning i förhållandet mellan de båda staterna.
Artikel 14. Artikel 14. Anmodning om bistånd til inddrivelse Framställning om handräckning för kan kun fremssettes, forsåvidt der ikke indrivning må ifrågakomma endast så i den pågseldende stat föreligger til- vitt tillräckliga möjligheter för indriv strsekkelige inddrivelsesmuligheder. ning icke föreligga i den egna staten. Forsåvidt angår arvinger eller andre, Handräckning beviljas icke för indriv der har erhvervet midler som folge af ning av skatt, såvitt angår arvingar et dodsfald, ydes der ikke bistånd til eller andra vilka förvärvat egendom inddrivelse af skat i det omfång, skatte på grund av dödsfall, i den mån skatte kravet överskrider belobet eller vserdien anspråket överskrider beloppet eller på erhvervelsestidspunktet af det, der värdet vid tiden för förvärvet av vad er erhvervet som folge af dodsfaldet. som på grund av dödsfallet förvärvats.
Artikel 15. Artikel 15. For skat, som skal inddrives ifolge Beträffande skatt, som skall indrivas denne overenskomst, gselder ikke sserlig enligt detta avtal, åtnjutes icke för
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
fortrinsret, som er fastsat for skatter i skatter stadgad särskild förmånsrätt i den stat, der er anmodet om bistånd. den stat, hos vilken handräckning begärts. Ved inddrivelse af skat ifolge denne Vid indrivning av skatt enligt detta overenskomst skal sogsmål ved dom- avtal skall rättegångsförfarande vid stolene eller konkurs xkke indledes, med- domstol eller konkursförfarande icke mindre den hojeste finansmyndighed i inledas, med mindre den högsta finans den stat, hvor inddrivelsen sker, efter myndigheten i den stat, hos vilken bogsering af den tilsvarende myndighed indrivningen sker, efter begäran av i den stat, der har fremsat anmodningen, motsvarande myndighet i den stat, som udtrykkelig giver sit samtykke hertil. gjort framställningen, uttryckligen där till samtycker.
Artikel 16. Artikel 16. Den stat, hvor inddrivelse ifolge Den stat, i vilken indrivning enligt denne overenskomst har fundet sted, detta avtal ägt rum, är gentemot den er overfor den anden stat ansvarlig for andra staten ansvarig för de indrivna de inddrevne belob. beloppen.
Sxrlige bestemmelser. Särskilda bestämmelser.
Artikel 17. Artikel 17. Med hensyn til foresporgsler, oplys- Beträffande förfrågningar, upplys ninger og erklseringer samt andre medde- ningar, uppgifter och utlåtanden även lelser, som ifolge denne overenskomst som andra meddelanden, vilka i anled fremkommer til en af staterne, skal de i ning av detta avtal ingå till någondera denne stat gseldende lovregler om tavs- staten, tillämpas i denna stat gällande hedspligt og dokumenters hemmelig- laga bestämmelser angående tystnads holdelse finde anvendelse. plikt och handlingars hemlighållande.
Artikel 18. Artikel 18. For bistånd ifolge denne overenskomst För handräckning enligt detta avtal i i en af staterne kan der ikke afkrseves en av staterna må den andra staten den anden stat afgift eller godtgorelse icke påföras någon avgift eller kost for udgifter. Den forstnsevnte stat er nadsersättning. Den förstnämnda staten dog berettiget til godtgorelse dels for är dock berättigad till ersättning dels vederlag til sagkyndige, dels for udgif för gottgörelse till sakkunniga, dels för ter, som er foranlediget ved stsevnings- kostnader, som föranletts genom förmsends medvirken i de i artikel 9, andet rättningsmäns medverkan uti de i arti stykke, omtalte tilfselde, dels endelig kel 9 andra stycket angivna fallen, dels for udgifter i förbindelse med sogsmål ock för kostnader på grund av rätte ved domstolene, som er foranlediget af gångsförfarande vid domstol, som förbistandsydelsen. anledes av handräckningens verkstäl lande.
Artikel 19. Artikel 19. De hojeste finansmyndigheder i de to De högsta finansmyndigheterna i de stater kan trseffe yderligere aftaler i båda staterna kunna träffa ytterligare overensstemmelse med denne overens- överenskommelser i enlighet med detta komsts formål. Foruden om udveks- avtals syftemål. De kunna särskilt när lingen af sådanne oplysninger, som om- mare överenskomma — förutom be tales i artikel 12, kan de sserlig tneffe träffande utbytet av sådana upplys nsermere aftale om de mindstebelob, ningar som avses i artikel 12 — angå som en anmodning om inddrivelse må ende minsta belopp, som framställning
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 21
angå, om afgifter i förbindelse med om indrivning må avse, angående avgif inddrivelse, renter, rettergangsomkost- ter i samband med indrivning, räntor, ninger, boder og andre lignende belob rättegångskostnader, viten och andra uden strafferetlig karakter, som pålober liknande, i samband med beskattning i förbindelse med beskatning eller ind eller indrivning utgående belopp utan drivelse, om fastssettelse af kurs for straffrättslig karaktär, angående fast omregningen af belob, som skal ind- ställande av kurs för omräkning av drives, samt om regnskabsaflseggelse for belopp, som skola indrivas, samt angå inddrevne belob. ende redovisning av indrivna belopp. Skulle der opstå vanskeligheder eller Skulle svårighet eller tvivelsmål upp tvivl vedrorende overenskomstens for komma rörande avtalets tolkning eller tolkning eller anvendelse, kan de naevnte tillämpning, äga nyssnämnda myndig myndigheder ligeledes trseffe saerlig af- heter likaledes träffa särskild överens tale. kommelse.
Artikel 20. Artikel 20.
Med udtrykket »den hojeste finans- Med uttrycket högsta finansmyndig myndighed» forstås i denne overens- het förstås i detta avtal finansministern komst finansministeren i den pågseldende i vederbörande stat. stat. Artikel 21. Artikel 21.
Denne overenskomst gaelder for Dan Detta avtal gäller för Danmarks vid marks vedkommende ikke for Faeroerne kommande icke beträffande Färöarna og Grönland. och Grönland.
Artikel 22. Artikel 22.
Denne overenskomst skal ratificeres Detta avtal skall ratificeras för Sveri for Danmarks vedkommende af Hans ges del med riksdagens samtycke av Majestaet Kongen af Danmark og för Hans Majestät Konungen av Sverige Sveriges vedkommende med rigsdagens och för Danmarks del av Hans Majestät samtykke af Hans Majestaet Kongen af Konungen av Danmark. Sverige. Ratifikationsdokumenterne skal sna Ratifikationshandlingarna skola sna rest muligt udveksles i Stockholm. rast möjligt utväxlas i Stockholm. Overenskomsten traeder i kraft ved Avtalet träder i kraft med ingången begyndeisen af den måned, som folger av den kalendermånad, som följer när naermest efter udvekslingen af ratifika mast efter utväxlingen av ratifikations tionsdokumenterne. Det iagttages her- handlingarna. Härvid iakttages, att ved, åt bistånd ikke skal ydes, handräckning ej medgives, forsåvidt angår tilvejebringelse af oplysninger fra Sverige, såfremt den ind- beträffande införskaffande av uppgift komst eller formue, som sagen angår, i från Danmark, därest inkomst eller för Danmark er medregnet eller burde have mögenhet, varom i ärendet är fråga, i vaeret medregnet ved skatteansaettelsen Sverige taxerats eller bort taxeras vid for skatteåret 1953/54 eller tidligere 1953 eller tidigare års taxering; skatteår; forsåvidt angår tilvejebringelse af op- beträffande införskaffande av uppgift lysninger fra Danmark, såfremt den ind- från Sverige, därest inkomst eller för komst eller formue, som sagen angår, i mögenhet, varom i ärendet är fråga, i Sverige er medregnet eller burde have Danmark taxerats eller bort taxeras för vaeret medregnet ved skatteligningen for skatteåret 1953/54 eller tidigare skatte året 1953 eller tidligere år; år;
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
forså vidt angår tilvejebringelse af beträffande införskaffande av uppgift oplysninger vedrerende säger om afgifter i ärende rörande skatt å kvarlåtenskap, af arvemidler, såfremt arveladeren eller om arvlåtaren eller testatorn avlidit testatoren er afgået ved doden for dagen före dagen för avtalets ikraftträdande; for overenskomstens ikrafttraden; forsåvidt angår inddrivelse af dansk beträffande indrivning av svensk skatt skat af indkomst eller formue, såfremt å inkomst eller förmögenhet, om skatten skatten er pålignet for skatteåret 1953/54 utgår på grund av 1953 eller tidigare eller tidligere skatteår; års taxering eller på grund av eftertaxering för något av nämnda år; forsåvidt angår inddrivelse af svensk beträffande indrivning av dansk skatt skat af indkomst eller formue, såfremt å inkomst eller förmögenhet, om skatten skatten er pålignet på grundlag af utgår för skatteåret 1953/54 eller tidigare skatteligningen for året 1953 eller tid skatteår; samt ligere år eller på grundlag af efteransaettelse for noget af de nsevnte år; samt forsåvidt angår inddrivelse af afgif beträffande indrivning av skatt å ter af arvemidler, såfremt arveladeren kvarlåtenskap, om arvlåtaren eller testa eller testatoren er afgået ved doden for torn avlidit före dagen för avtalets dagen for overenskomstens ikrafttraden. ikraftträdande.
Artikel 23. Artikel 23. Overenskomsten skal gaelde, så Isenge Avtalet skall förbliva gällande så den ikke opsiges af nogen af de kontra- länge detsamma icke uppsäges av någon herende stater. Opsigelse skal finde sted av de avtalsslutande staterna. Uppsäg mindst seks måneder for et kalenderårs ning skall äga rum minst sex månader udgang. Er opsigelsesfristen iagttaget, före kalenderårets utgång. Har uppsäg ophorer overenskomstens gyldighed ved ningstiden iakttagits, upphör avtalets kalenderårets udgang. giltighet med kalenderårets utgång. Anmodning om bistånd, som er kom Framställning om handräckning, som met frem til vedkommende myndighed inkommit till vederbörande myndighet i den stat, til hvilken anmodningen er i den stat, till vilken framställningen rik rettet, inden overenskomsten er ophort tats, innan avtalet upphört att gälla, åt gaelde, skal efterkommes i henhold til skall efterkommas i enlighet med avta overenskomstens bestemmelser. lets bestämmelser.
Til bekraftelse herpå har de to staters Till bekräftelse härå hava de båda befuldmsegtigede undertegnet denne staternas befullmäktigade ombud underoverenskomst og forsynet samme med tecknat detta avtal och försett detsamma deres segl. med sina sigill. Udfserdiget i Stockholm den 27. oktober Som skedde i Stockholm den 27 oktober 1953 i to eksemplarer, i det danske og 1953 i dubbla exemplar, på svenska och det svenske sprog, således åt de to danska språken, vilka båda texter äga tekster har samme gyldighed. lika vitsord.
Östen Undén.
N. Chr. Stenderup.
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 23
Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 293) om särskild sjömansskatt.
Härigenom förordnas, att 3 § och 4 § 2 mom. förordningen den 5 juni 1953 om särskild sjömansskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
| Nuvarande lydelse. | Föreslagen lydelse. |
|---|---|
| 3 §. | 3 §■ |
Särskild sjömansskatt —- — — i Särskild sjömansskatt — — — i tjänsten. tjänsten. Särskild sjömansskatt skall utgå i helt antal kronor, därvid överskju tande öretal bortfaller.
4 §■ 4 §. 2 mom. Skatteavdrag skall icke 2 mom. Skatteavdrag skall icke verkställas, om sjömannen företer verkställas, om sjömannen företer för honom i Danmark, Island, Norge för honom i Island, Norge eller Ung eller Ungern utfärdad debetsedel el ern utfärdad debetsedel eller annan ler annan likvärdig handling varav likvärdig handling varav framgår att framgår att han har att erlägga skatt han har att erlägga skatt för inkomst för inkomst till något av nämnda till något av nämnda länder. I annat länder. I annat fall må skatteavdrag fall må skatteavdrag icke underlåtas icke underlåtas med mindre sjöman med mindre sjömannen med intyg nen med intyg från länsstyrelsen i från länsstyrelsen i Göteborgs och Göteborgs och Bohus län styrker, att Bohus län styrker, att skatteavdrag skatteavdrag icke skall göras. icke skall göras.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1954.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i stats rådet å Stockholms slott den 16 oktober 1953.
Närvarande:
Statsministern E rlander , statsråden S köld , Z etterberg , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , L ingman , N orup , H edlund , P ersson , H jälmar N ilson , L indell , N ordenstam .
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemen sam beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, stats rådet Lindell, fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige och Danmark dels för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet och dels angående handräckning i skatteärenden. Departementschefen anför därvid följande.
Den 6 maj 1932 undertecknades avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter jämte ett till avtalet hörande slutprotokoll. Sedan avtalet godkänts av samma års riksdag (prop. nr 253, bev.utsk. betänk, nr 47, skriv, nr 273) utfärdades kungörelse i ämnet den 30 juni 1932 (nr 348). Avtalet är alltjämt gällande. I punkt 4 andra stycket i slutprotokollet till avtalet föreskrives, att därest i någondera staten införes beskattning av inkomst av kapital vid källan (genom avdrag), skall, intill dess särskild överenskommelse träffas, dylik beskattning icke innefattas under avtalet. Då avtalet ingicks förefanns icke sådan beskattning i någondera staten. Sedan Sverige år 1943 infört kupong skatt å aktieutdelning inleddes förhandlingar mellan de båda staterna i av sikt att träffa ett tilläggsavtal. På grund av ockupationen av Danmark kunde emellertid ett avtal i vanlig ordning icke träffas. Ett förslag till till äggsavtal upprättades år 1943, vilket dock aldrig undertecknades eller rati ficerades. Sedan förslaget jämte en note från Danmarks minister i Stock holm förelagts riksdagen (prop. 1944 nr 219), bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t (skriv. 1944 nr 147) att meddela föreskrift om vissa skatte lättnader. Genom kungörelse den 26 maj 1944 (nr 259) har i anslutning härtill lämnats föreskrifter angående restitution i vissa fall av kupongskatt å aktieutdelning. 1932 års avtal har under senare år kommit att tillämpas i ett avsevärt mycket större antal fall än tidigare. Detta sammanhänger med att danska arbetstagare under det andra världskriget och åren därefter i icke obetydlig omfattning förskaffat sig arbetsanställning av längre eller kortare varaktig
Kungl. Maj. ts proposition nr 237. 25
het här i riket. Enligt gällande avtal beskattas inkomst av personligt arbete i den av staterna, där arbetstagaren anses vara bosatt. I Danmark anser man i regel — vid tillämpning av avtalet — i Sverige arbetande danskar vara bosatta i Danmark, om de under vistelsen här i riket har familj i Danmark eller på annat sätt har stark anknytning till hemlandet. Man anser sig så ledes i Danmark äga rätt att beskatta sådana personer för deras under vis telsen härstädes förvärvade inkomst. 1 Sverige medför det från och med år 1947 tillämpade uppbördssystemet, att även en kortvarig arbetsanställning föranleder skatteavdrag. Centrala uppbördsnämnden har genom meddelan den till de lokala skattemyndigheterna givit föreskrifter för att söka an passa uttagandet av preliminärskatt till reglerna i tillämpningskungörelsen om taxering i Sverige av danska arbetstagare. Med hänsyn till vissa särskilda bestämmelser i avtalet har emellertid tillämpningskungörelsen utformats så att i alla de fall, då stadigvarande vistelse föreligger i Sverige, skall beskattningsnämnderna — oaktat den skattskyldige enligt avtalet skall anses vara bosatt i Danmark — tillse att taxering åsättes vederbörande, som om av talet icke förefanns. Rättelse kan endast vinnas genom framställning till riksskattenämnden. Då centrala uppbördsnämnden måst anpassa sina före skrifter härtill, har preliminärskatt kommit att uttagas, så snart en vis telse i Sverige kan anses vara eller komma att bli stadigvarande. Detta har i sin tur medfört, att dubbelbeskattning i ett stort antal fall uppkommit. För att söka undvika eller för att undanröja denna beskattning krävs ett tids ödande arbete för därav berörda myndigheter i såväl Sverige som Danmark. På grund av nyssberörda förhållanden har sedan länge förelegat önskan om ändring av avtalets bestämmelser om beskattning av inkomst av person ligt arbete. Vidare har sedan avtalet ingåtts skattelagstiftningen i Sverige och Danmark undergått väsentliga förändringar, varför behov av en all män översyn av avtalets bestämmelser har ansetts föreligga. Även i andra hänseenden har det visat sig önskvärt, att avtalet bleve kompletterat och ändrat. Vid olika tillfällen har förslag från svensk sida framställts om förhand lingar mellan de båda staterna för revidering av avtalets bestämmelser. Se dan danska regeringen givit sin anslutning till förslag härom, ägde förhand lingar rum i Stockholm under tiden den 9—den 14 juli 1952 och i Köpen hamn under tiden den 11—den 21 maj 1953. Förhandlingarna fördes å svensk sida av generaldirektören Rolf Dahlgren, f. d. kammarrättsrådet Otto Ekenberg samt juris doktorn K. G. A. Sandström. I Danmark framlades för något år sedan förslag till ny lag om skatt till staten å inkomst och förmögenhet m. in. Förslaget skulle, om det antoges, innebära en genomgripande förändring av den statliga direkta beskattning en. Sålunda innehåller förslaget bland annat nya regler om skattskyldighe tens inträde och upphörande. Med hänsyn till den tid, som kunde antagas förflyta innan detta förslag blivit slutligen prövat, förelåg vid förhandling arna enighet om att icke för det dåvarande företaga någon allmän översyn av bestämmelserna i avtalet. Förhandlingsarbetet begränsades därför i hu
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
vudsak till revidering av avtalet allenast på vissa punkter, där behov av mera omedelbara ändringar ansågs föreligga. Under förhandlingarnas gång visade det sig emellertid av praktiska skäl önskvärt att upprätta förslag till helt nytt avtal, vars text i andra delar än som nyss angivits skulle vara likalydande med gällande avtal. Vid förhandlingarna föreslogs från dansk sida, att till behandling skulle upptagas jämväl frågan om avtal mellan Sve rige och Danmark dels för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap och dels angående handräckning i skatteärenden. — Beträffande förslag till avtal mellan de båda staterna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap får jag hänvisa till vad jag härom senare kommer att anföra. — På grund av vad sålunda före slagits vid förhandlingarna utarbetade förhandlingsdelegationerna förslag till dels avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskatt ning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet jämte ett till avtalsförslaget hörande slutprotokoll och dels avtal mellan de båda staterna angående handräckning i skatteärenden. Tillika utarbetades förslag till särskild över enskommelse jämlikt artikel 19 i förslaget till handräckningsavtal. Avtalsförslagen jämte förslaget till slutprotokoll — vilka handlingar jämte ett rörande paraferingen upprättat protokoll torde få såsom bilaga 1 fogas vid protokollet i detta ärende —• överlämnades av de svenska förhand larna till chefen för finansdepartementet. De upprättade handlingarna remitterades den 13 augusti 1953 till kam marrätten, som inkommit med utlåtande däröver den 17 september sam ma år. Under hand har nu från dansk sida meddelats, att man vore beredd att underteckna avtalsförslagen.
I. Förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Jag torde först få erinra om följande regler angående den danska be skattningen. Beskattning sker för »skatteår», vilket sammanfaller med bud getåret, som löper från och med den 1 april ena året till och med den 31 mars följande år. Skatten beräknas med ledning av föregående kalenderårs eller räkenskapsårs inkomst samt förmögenheten vid föregående årsskifte eller vid utgången av föregående räkenskapsår. Skattskyldighet åvilar först och främst den, som är bosatt i Danmark, samt vidare den, som icke är bo satt därstädes men vistats i Danmark under viss tid. Skattskyldigheten för fysiska personer inträder vid den statliga beskattningen normalt vid skatte-
1 Förslagen till avtal och slutprotokollet har här uteslutits. Nämnda handlingar är lika ly dande med de vid propositionen fogade handlingarna utom därutinnan att det i den danska ly delsen av artikel 12 förekommande ordet »tjenestemsend> i förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet motsvarades av ordet »embetsmsend», att ombudens namn tillagts i avtalens ingress, att datering och underskrifter införts samt att i avtalen införts ratifikationsortens namn.
Kungl. Maj.ts proposition nr 237. 27
årets början, d. v. s. den 1 april. En person, som inflyttar till Danmark och där bosätter sig, taxeras emellertid där till statlig inkomstskatt redan un der inflyttningsåret såsom obegränsat skattskyldig för inkomster under ett föregående år, då han ännu icke var bosatt i Danmark. Skattskyldigheten inträder nämligen som regel första gången vid ingången av det skattehalvår (skatteåret indelas i två skattehalvår: den 1 april—den 30 september och den 1 oktober—den 31 mars), som följer efter inflyttningen i Danmark. En person, som den 1 april eller den 1 oktober vistas i Danmark — utan att ha fast bostad där — och som under de närmast föregående sex månaderna med eller utan avbrott uppehållit sig i Danmark tillhopa tre månader, är skattskyldig därstädes på samma sätt som i Danmark bosatta personer. För en person, som vistas i Danmark från den 1 juni 1953, inträder således skattskyldighet för skattehalvåret den 1 oktober 1953—den 31 mars 1954, och han är skyldig att i Danmark erlägga halv skatt för all inkomst under år 1952. Skattskyldigheten upphör med utgången av det skatteår, under vilket den skattskyldige utflyttar från Danmark, eller med utgången av det skattehalvår, under vilket han avlidit. Vid kommunalbeskattningen gäller såsom huvudregel att envar är obegränsat skattskyldig, vilken har haft fast bostad i kommunen under minst tre månader av året. Taxering till kommu nal inkomstskatt kan avse kvartal, för vilket en fjärdedel av årsskatten betalas. En person, som flyttar till en kommun, skall betala skatt från in gången av det efter inflyttningen följande kvartalet. Beträffande skattskyl dighetens upphörande gäller samma regler för vilka nyss redogjorts beträf fande statsbeskattningen. Det föreliggande avtalsförslaget överensstämmer — som tidigare påpekats — i väsentliga delar med gällande svensk-danska avtal. Den huvudsakligas te olikheten mellan det gällande och det föreslagna avtalet föreligger beträf fande beskattning av inkomst av personligt arbete. Även i övrigt företer emel lertid avtalsförslaget på några punkter sakliga avvikelser från det nu gäl lande avtalet, varjämte förslaget även i formellt hänseende uppvisar skilj aktigheter mot detta avtal. Vad de sakliga avvikelserna beträffar må först nämnas, att medan det gällande avtalet äger tillämpning å medborgare i Sverige och Danmark samt å svenska och danska juridiska personer, avses det nu föreslagna avtalet (art. 1) skola gälla beträffande fysiska personer, som är bosatta i Sverige eller i Danmark, samt å svenska och danska juridiska personer. Ändringen sammanhänger med, att man numera i internationella avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet regel mässigt övergått till att låta bosättningen och icke medborgarskapet vara avgörande för frågan om avtalens tillämplighet. Beträffande det föreslagna avtalets giltighetsområde i geografiskt hän seende må nämnas, att förslaget (art. 1) icke är avsett att tillämpas å Fär öarna och Grönland. Ehuru i det gällande avtalet någon begränsning i nämnt hänseende icke föreskrivits, har icke heller detta avtal ansetts tilllämpligt beträffande Färöarna, enär i de danska skattelagarna uttryckligen
28 Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
angivits, att de icke gäller för dessa öar. Icke heller beträffande Grönland är dansk skattelagstiftning tillämplig, varför det gällande avtalet ej heller ansetts tillämpligt beträffande Grönland. Bestämmelserna om var fysisk person skall anses bosatt har i avtalsförslaget (art. 3) erhållit annan utformning än i gällande avtal. De föreslagna bestämmelserna är i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande reg ler i av Sverige under senare tid ingångna dubbelbeskattningsavtal, t. ex. av talet med Finland av den 21 december 1949. Föreskrifter till förhindrande av dubbelbeskattning av aktieutdelning har överförts från »tilläggsavtalet» av år 1943 till det nu föreslagna av talet (art. 8). Därjämte har bestämmelser intagits i avtalsförslaget (art. 8 sista stycket) angående aktieutdelning, som går från dotterbolag i den ena staten till moderbolag i den andra staten, innebärande att utdelningen un der vissa villkor skall vara undantagen från beskattning i den stat, där mo derbolaget anses vara bosatt. Samma bestämmelser förefinns i av Sverige år 1952 ingånget avtal med Nederländerna ävensom i det den 1 april 1953 un dertecknade avtalet med Belgien. Den viktigaste nyheten innehålles i artikel 9 av avtalsförslaget samt i punkterna 11 och 12 i förslaget till slutprotokoll och gäller beskattningen av inkomst av personligt arbete. Som huvudregel gäller att sådan inkomst skall beskattas allenast i den av de båda staterna, där den skattskyldige utövat den verksamhet, från vilken inkomsten härrör. Beskattning av ifrågavaran de inkomst skall emellertid ske i den skattskyldiges bosättningsstat dels i fall då den skattskyldige är bosatt i den ena av de båda staterna samt in komsten förvärvats genom arbete, utfört i den andra staten för en arbets givare, som är bosatt annorstädes än i denna stat, och ersättningen i fråga utbetalts av nämnde arbetsgivare, och dels i fall då den skattskyldige är bosatt i den ena av de båda staterna och den genom arbete i den andra sta ten förvärvade inkomsten icke beskattas i denna stat. Punkterna 11—13 i det föreslagna slutprotokollet innehåller liksom punk terna 17 och 18 i slutprotokollet till det gällande avtalet invecklade föreskrif ter om skattskyldighetens omfattning vid flyttning mellan de båda staterna. På grund av de principiella olikheterna mellan de svenska och danska skattesystemen — beträffande dels bestämmandet av den inkomst, som skall ligga till grund för beskattning och dels tidpunkten för skattskyldighe tens inträde och upphörande — kan icke undvikas att föreskrifter av in vecklad beskaffenhet måste meddelas. Första och tredje styckena i punkt 17 samt punkt 18 i det gällande slutprotokollet har sålunda — med endast en mindre språklig ändring — intagits även i det nu föreliggande förslaget till slutprotokoll. Andra stycket i punkt 17 har icke medtagits i förslaget, enär såsom från dansk sida framhölls där meddelade föreskrifter saknade praktisk hetydelse. I fjärde stycket i punkt 17 givna regler har inarbetats i tredje stycket i den föreslagna punkt 12. I punkt 11 i förslaget regleras beskattningen av inkomst av personligt ar bete i de fall, då en person med hemvist i Sverige vistas i Danmark under
Kungl. Maj.ts proposition nr 237. 29
sådan tid, att skattskyldighet inträder enligt dansk lagstiftning. Danmark äger i dylika fall endast beskatta den del av inkomsten, som förvärvats i Danmark under det inkomstår, vilket enligt danska regler skall läggas till grund för skattens påförande. I Sverige under detta år förvärvad inkomst äger Danmark icke beskatta. Emellertid äger Danmark vid bestämmande av skatten för annan inkomst använda den skattesats, som skulle ha tilläm pats, om även i Sverige förvärvad inkomst medräknats. Andra stycket i punkt 12 i förslaget till slutprotokoll reglerar inkomstbe skattningen under löpande skatteår i de fall, då en person företager flytt ning från Danmark. Därest personen under vistelse i Sverige här i riket blir obegränsat skattskyldig för inkomst, bortfaller i Danmark skattskyl digheten för inkomst för motsvarande tid. Därest personen i fråga under vistelse i Sverige här blir endast begränsat skattskyldig för inkomst, fortbestår skattskyldigheten för inkomst i Danmark skatteåret ut. Emellertid framgår av § 3 i paraferingsprotokollet, att förhandlarna å ömse sidor ut gått från att i sistnämnda fall den skattskyldige skall, i den mån hans eko nomiska förhållanden prövas därtill föranleda, medgivas anstånd med er läggande av sådan inkomstskatt i Danmark, som skolat gäldas under tiden för vistelsen i Sverige. I tredje stycket första meningen i punkt 12 i förslaget till slutprotokoll regleras inkomstbeskattningen under påföljande skatteår eller skatteperiod i de fall, då en person företager flyttning från Sverige till Danmark. I be rörda fall äger Danmark rätt att efter flyttningen beskatta personen i fråga dels för inkomst av rörelse, som förvärvats i Sverige före flyttningen, där est ifrågavarande rörelse upphör som följd av flyttningen — bestämmelsen finns redan nu i punkt 17 sista stycket i slutprotokollet till gällande avtal — och dels för inkomst av personligt arbete, vilken förvärvats i Sverige före flyttningen; denna sistnämnda bestämmelse är nytillkommen och har påkallats för att möjliggöra beskattning i Danmark efter inflyttningen. Andra meningen i tredje stycket i punkt 12 reglerar inkomstbeskattning en under påföljande skatteår eller skatteperiod i de fall, då en person — med uppgivande av sitt hemvist i Danmark — vistas i Sverige en kortare eller längre tid under löpande skatteår och därefter återvänder till Dan mark. Därest personen i fråga blivit i Sverige underkastad begränsad skatt skyldighet för inkomst, kan han efter återkomsten till Danmark icke där städes beskattas för sådan under vistelsen i Sverige förvärvad inkomst av arbete eller rörelse, som i Sverige beskattas. I fråga om personer anställda å fartyg och luftfartyg föreslås skola gälla (art. 9 sista stycket) att, om arbetet helt och hållet eller till huvudsaklig del fullgöres ombord å svenskt eller danskt fartyg eller luftfartyg, arbetet skall anses ha utförts i den stat, vars nationalitet fartyget eller luftfartyget äger. Det föreslagna avtalet föreslås skola träda i kraft å den dag, då utväxlingen av ratifikationshandlingarna sker (art. 17), samt förbliva gällande så länge detsamma icke uppsäges av någon av staterna (art. 19). Efter ut-
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
växling av ratifikationshandlingarna skall avtalet (art. 18) å svensk sida tillämpas första gången vid 1954 års taxering. I fråga om svensk kupong skatt avses avtalet skola tillämpas beträffande skatt å sådan utdelning, som förfaller till betalning den 1 januari 1954 eller senare. Å dansk sida föreslås avtalet skola tillämpas beträffande sådana skatter å inkomst eller förmögenhet, som utgår på grund av taxering för skatteåret 1954/55 eller senare skatteår. Även å dansk sida kommer alltså det föreslagna avtalet alt träda i kraft beträffande skatter, som avser beskattningsåret 1953 eller motsvarande räkenskapsår. Bestämmelserna är sålunda i sak reciproka. Det gällande avtalet mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter föreslås (art. 18 sista styc ket) skola upphöra att gälla allteftersom bestämmelserna i det nu före slagna avtalet träder i tillämpning. Gällande avtal föreslås dock alltjämt skola äga tillämpning i fråga om taxering eller eftertaxering för tidigare år än ovan angivits. Kammarrätten har i sitt remissyttrande förklarat sig i huvudsak icke ha någon erinran att göra mot avtalsförslaget. Emellertid har kammarrätten föreslagit, att i artikel 10 i förslaget ordet studenter utbytes mot det vidare uttrycket studerande. Vidare har kammarrätten framhållit önskvärdheten av att en del vägledande exempel måtte intagas i en blivande tillämpningskungörelse, enär det kunde förutses, att de föreslagna avtalsbestämmelser na i åtskilliga fall komme att erbjuda stora tillämpningssvårigheter.
II. Förslaget till avtal angående handräckning i skatteärenden.
Beträffande det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Dan mark angående handräckning i skatteärenden må påpekas, att någon över enskommelse på detta område tidigare icke förelegat mellan de båda sta terna. Avtal på detta område har emellertid tidigare träffats med Tyskland, Frankrike, Amerikas förenta stater, Finland, Norge och Nederländerna ävensom med Belgien. Det nu föreliggande avtalsförslaget överensstämmer i alla väsentliga delar med avtalet med Norge. Avtalsförslaget företer dock vissa sakliga avvikelser, varjämte förslaget i formellt hänseende på några punkter avviker från nyssnämnda avtal. Liksom det svensk-norska avtalet upptager det nu föreliggande avtalsför slaget bestämmelser angående delgivning av handlingar, angående inför skaffande av uppgifter i skatteärenden samt angående indrivning av skatt. Handräckning föreslås (art. 3) skola medgivas blott såvitt angår skatteanspråk mot skattskyldiga, som tillhör den stat, från vilken framställning en gjorts, eller som är bosatta i denna stat. Såsom bosatta i en av staterna behandlas enligt avtalsförslaget även personer, som där stadigvarande vis tas eller som eljest i beskattningshänseende där skall behandlas på samma sätt som en i staten bosatt person, härunder inbegripet personer, som på förs skatt i Danmark i enlighet med bestämmelserna i punkterna 11 och 12
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 31
i det föreslagna slutprotokollet till förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Avtalsförslaget föreslås (art. 2) skola gälla beträffande skatter, vilka om fattas av dels förslaget till avtal mellan Sverige och Danmark för undvi kande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögen het och dels det föreslagna avtalet mellan de båda staterna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap. Föreskrifter föreslås (art. 12) vidare om att upplysningar i skatteären den automatiskt skall utbytas mellan de båda staterna. I punkt 2 i förslag till särskild överenskommelse jämlikt artikel 19 i avtalsförslaget uppräk nas de upplysningar, som sålunda skall givas. Uppräkningen är i huvud sak i överensstämmelse med motsvarande föreskrifter i artikel XII av det svensk-norska avtalet. I avtalsförslaget (art. 20) har intagits en bestämmelse att med uttryc ket högsta finansmyndighet förstås i avtalet finansministern i vederböran de stat. I fråga om ikraftträdandet av handräckningsavtalet stadgas (art. 22), att avtalet skall träda i kraft med ingången av den kalendermånad, som följer närmast efter utväxlingen av ratifikationshandlingarna. Kammarrätten har i sitt remissyttrande förklarat sig icke ha annan erin ran mot förslaget än att, då Kungl. Maj :t vore högsta finansmyndighet i Sverige, artikel 20 borde ändras i enlighet därmed eller utgå.
III. Departementschefen.
Det föreslagna nya avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträf fande skatter å inkomst och förmögenhet innefattar en omläggning av be skattningen av personligt arbete. Då den föreslagna huvudregeln om be skattning av sådan inkomst i den stat, där arbetstagaren utövat den verk samhet, från vilken inkomsten härrör, står i överensstämmelse med mot svarande föreskrifter i de å senare tid av Sverige träffade internationella avtalen för undvikande av dubbelbeskattning, finner jag det önskvärt att även i förhållandet mellan Sverige och Danmark en sådan regel förefinns. Jag får vidare påpeka att den föreslagna ändringen av beskattningsrätten till inkomst av personligt arbete skulle komma att innebära en minskad arbetsbörda för de myndigheter, som har att handlägga skatteärenden å förevarande område. Jämväl i övrigt torde en dylik omläggning av beskatt ningsrätten vara av intresse ur svensk synpunkt. På grund av olikheten i de svenska och danska skattesystemen beträf fande reglerna om tidpunkten för skattskyldighetens inträde och upphö rande kan icke undvikas, att i viss mån invecklade föreskrifter meddelas för de fall, då flyttning äger rum mellan de båda staterna. Då — som kam marrätten anfört i sitt remissyttrande — tillämpningssvårigheter torde kun na uppstå, synes det lämpligt, att vissa vägledande exempel ges i den bli
32 Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
vande tillämpningskungörelsen. Därest det i Danmark framlagda förslaget till ny skattelag antages, skulle härigenom förutsättningar erhållas för för enklade regler i berörda avseenden. Ombuden å ömse sidor har enligt vad som framgår av paraferingsprotokollet varit ense om, att nya förhandlingar borde inledas sedan den danska skattelagstiftningen ändrats. Vid den all männa översyn av avtalsbestämmelserna, som då avses skola ske, kan även ledes upptagas frågan om eventuell utsträckning av den skattefrihet, som nu tillkommer studenter för emottagna underhållsbidrag in. in., till att av se jämväl andra studerande. För egen del finner jag det önskvärt, att det nu gällande avtalet ersättes med ett nytt avtal upprättat i överensstämmelse med det föreliggande för slaget. Jag tillstyrker följaktligen att förslaget godkännes å svensk sida. I fråga om personer anställda å bland annat fartyg innehåller det före slagna avtalet den nya bestämmelsen att, om arbetet helt och hållet eller till huvudsaklig del fullgöres ombord å svenskt eller danskt fartyg, arbetet skall anses ha utförts i den stat, vars nationalitet fartyget äger. Enligt hu vudbestämmelsen i avtalet för beskattning av inkomst av tjänst kommer allt så en i Danmark bosatt sjöman, som tjänstgör å svenskt fartyg, att — i mot sats till vad nu gäller — bli skyldig utgöra skatt i Sverige för sin inkomst av denna tjänstgöring. På grund härav bör vidtagas en ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 293) om särskild sjömansskatt. I denna förordning, som träder i kraft den 1 januari 1954, föreskrives nämligen bland annat, att skatteavdrag för sjömansskatt icke skall verkställas, om sjömannen företer för honom i Danmark utfärdad debetsedel eller annan likvärdig handling varav framgår att han har att erlägga skatt för inkomst till detta land. Denna föreskrift grundar sig på bestämmelsen i det gällande avtalet, att inkomst av personligt arbete beskattas i den av staterna, där arbetstagaren anses vara bosatt. Därest det nu föreliggande avtalsförslaget godkännes, torde emellertid den ändringen i förordningen om särskild sjömansskatt böra vidtagas, att vad där i nu berörda hänseenden sägs om sjöman, som har att erlägga skatt till Danmark, utgår ur förordningen. I detta sammanhang torde i förord ningen få införas en föreskrift, att sjömansskatt alltid skall uttagas i helt an tal kronor, så att överskjutande öretal bortfaller. Vad angår förslaget till avtal mellan de båda staterna angående hand räckning i skatteärenden, finner jag det naturligt, att det redan bestående avtalsförhållandet utbygges med ett handräckningsavtal. Angående kam marrättens erinran mot artikel 20 i avtalsförslaget finner jag den föreslag na formuleringen kunna godtagas. Stadgandet avser allenast att angiva, vem som i förhållande till Danmark företräder Sverige i de avseenden var om fråga är. Givetvis bör här liksom i de övriga avtalen beslutanderätten för Sveriges del i princip utövas av Kungl. Maj :t. Jag tillstyrker att försla get till handräckningsavtal godkännes från svensk sida. I anledning av propositionen nr 108 till 1952 års riksdag har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att uppdraga åt riksskattenämnden att övertaga med tillämpningen av mellan Sverige och främmande stater ingångna dub-
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 33
belbeskattnings- och handräckningsavtal sammanhängande arbetsuppgif ter, vilkas handläggning enligt avtalen skulle ankomma på Kungl. Maj :t. Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj :t genom kungörelse den 6 juni 1952, nr 590, uppdragit åt riksskattenämnden, att bland annat över taga handläggningen av och fatta beslut i vissa ärenden, vilka samman hänger med tillämpningen av gällande dubbelbeskattningsavtal med Dan mark. Vidare har Kungl. Maj :t genom kungörelse sistnämnda dag, nr 562, till riksskattenämnden överlämnat handläggningen av vissa handräckningsärenden, sammanhängande med tillämpningen av de mellan Sverige och Finland samt mellan Sverige och Norge träffade handräckningsavtalen. Om fattningen av de uppgifter, vilka sålunda ankommer på riksskattenämnden, framgår av nämnda kungörelser och berörda proposition. Åt Kungl. Maj :t torde nu böra lämnas bemyndigande, att — sedan de föreliggande avtalsförslagen godkänts — uppdraga åt riksskattenämnden att, i den omfattning Kungl. Maj :t bestämmer, övertaga sådana med tillämpningen av avtalen sammanhängande uppgifter, vilkas handläggning eljest skulle ankomma å Kungl. Maj:t.
I detta sammanhang torde jag få upptaga en särskild fråga till behand ling. I flera av de dubbelbeskattningsavtal, som Sverige ingått, finns regler av innebörd att studerande och praktikanter, som vistas här i riket för un dervisning eller utbildning, icke skall beskattas här i riket för vad som ut betalats till dem av personer i hemlandet till bestridande av deras uppe hälle, undervisning eller utbildning. Motsvarande regler gäller för svenska studerande eller praktikanter vid vistelse i den andra avtalsslutande sta ten. Beträffande inkomster, som utländska studerande förvärvar genom verksamhet här i riket och uppbär härifrån, innehåller dubbelbeskattnings avtalen i regel icke någon särskild bestämmelse. Ett undantag utgör det svensk-finska dubbelbeskattningsavtalet av den 21 december 1949, som in nehåller särskilda bestämmelser i punkt 4 av slutprotokollet till art. 8 för dessa fall. Enligt dessa bestämmelser skall en studerande vid universitet el ler högskola i den ena staten, som under högst etthundra dagar under ett och samma kalenderår innehar anställning i den andra staten för att erhålla för studierna erforderlig praktisk utbildning, icke underkastas beskattning i sistnämnda stat för inkomst av anställningen, om inkomsten ej överstiger 1 500 svenska kronor respektive 60 000 finska mark. Med den utformning avtalens bestämmelser och de interna svenska reg lerna för beskattning av tjänst över huvud taget har fått, kommer sålunda inkomst av praktiktjänstgöring här i riket i regel att bli beskattad här. I de fall då praktiktjänstgöringen icke pågår mer än några månader och vederbörande under återstoden av året icke har inkomst av personligt ar bete blir beskattningen i Sverige av en utländsk praktikant betydligt hår dare än av en svensk praktikant. Den förre erhåller nämligen, då han i re gel ej torde anses bosatt här i riket, intet ortsavdrag eller, om han anses 3 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 237.
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
bosatt här i riket under tiden för praktiktjänstgöringen, endast ortsavdrag med reducerade belopp. I åtskilliga främmande länder gäller däremot sådana regler, att en ut ländsk studerande, som vistas i landet under kortare tid för praktiktjänst göring, icke blir därstädes beskattad för inkomst av sådan tjänstgöring. Det har från några av de länder, där ett sådant system gäller, gjorts framställ ningar om ändring av de svenska beskattningsreglerna. Sådana framställ ningar har gjorts från Storbritannien, Västtyskland och Österrike, med vil ka länder vi har ett livligt praktikantutbyte. En framställning i ämnet har också ingivits till finansdepartementet av Svenska industrins praktik nämnd. Det har i sistnämnda framställning särskilt framhållits, att prakti kanternas löneförmåner vore så beräknade, att de skulle räcka till resor och uppehälle, men att något utrymme för beskattning därav ej funnes. Vid de förut nämnda förhandlingarna med Danmark berördes jämväl denna fråga, men ansågs att man tills vidare kunde avvara särskilda bestäm melser om beskattning av praktikanter. Frågan ansågs lämpligen kunna upptagas till behandling, sedan den tidigare omnämnda revideringen av de danska skattebestämmelserna genomförts. Det är emellertid möjligt att frå gan om praktikanternas beskattning kommer att aktualiseras redan dess förinnan även såvitt avser Danmark. Även beträffande andra än nu nämnda länder torde frågan bli aktuell. Enligt min mening talar starka skäl för en ändring av gällande förhållanden. I regel skulle detta innebära att Sverige gör vissa eftergifter beträffande beskattningen av praktikanter, dock endast i förhållande till sådana länder, som garanterat svenska studerande samma förmåner. Ändringar av ingångna dubbelbeskattningsavtal förutsätter regelmässigt riksdagens godkännande. Då det här kan bli fråga om att ändra ett förhål landevis stort antal avtal samt ändringarna är av begränsad betydelse, sy nes riksdagens godkännande lämpligen kunna få den formen, att riksdagen lämnar Kungl. Maj :t ett generellt bemyndigande att reglera denna fråga med de länder, vilka uttrycker intresse för en överenskommelse av i det föregående angiven innebörd beträffande studerande och praktikanter. Så dana överenskommelser bör erhålla ett innehåll, som huvudsakligen över ensstämmer med innehållet i tidigare ingångna överenskommelser i fråga om beskattningen av bidrag från hemlandet och inkomst av praktikverk samhet. Beträffande inkomster som studerande förvärvar genom praktik verksamhet bör möjlighet föreligga att något överskrida den maximigräns, som angivits i det svensk-finska avtalet. I formellt hänseende bör en över enskommelse av här avsett slag kunna ta sig uttryck antingen i en direkt ändring av vederbörande avtal eller i en separat överenskommelse.
Under erinran att det torde ankomma på tillförordnade chefen för ut rikesdepartementet att göra framställning rörande avtalens undertecknande hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för sin del godkänna förslagen till avtal mellan de båda staterna dels
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 35
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet jämte till avtalet hörande slutprotokoll och dels angående handräckning i skatteärenden. Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl lan bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten. Ur protokollet: Ulf Thorselius.
36 Kungl. Maj.ts proposition nr 237.
Bilaga.
Protokol Protokoll
om parafering af et förslag til over- rörande parafering av ett förslag enskomst mellem Danmark og till avtal mellan Sverige och Dan Sverige til undgåelse af dobbelt- mark för undvikande av dubbelbe beskatning vedrorende skatter skattning beträffande skatter å af indkomst og formue. inkomst och förmögenhet.
§ 1 . § 1 . Efter forhandlinger dels i Stockholm Efter förhandlingar dels i Stockholm i tiden 9. juni til 14. juni 1952, dels i under tiden den 9—den 14 juni 1952 Kobenhavn i tiden 11. maj till 21. maj och dels i Köpenhamn under tiden den 1953 mellem repraesentanter for den 11—den 21 maj 1953 mellan ombud för danske og den svenske regering enedes svenska och danska regeringarna, överman om, åt på dansk og svensk affattede enskoms att på svenska och danska tekster til et under forhandlingerne ud- språken avfattade texter till ett vid för arbejdet förslag til en overenskomst handlingarna upprättat förslag till avtal mellem Kongeriget Danmark og Konge- mellan Konungariket Sverige och Ko riget Sverige til undgåelse af dobbelt- nungariket Danmark för undvikande av beskatning vedrorende skatter af ind dubbelbeskattning beträffande skatter komst og formue efter stedfunden brev- å inkomst och förmögenhet skulle brevveksling skulle paraferes af repraesen- ledes paraferas av ombuden. tanterne.
§ 2 . § 2 . Det blev bemaerket, åt der i Danmark Det antecknades, att i Danmark var fremsat förslag til en ny lov om skat framlagts förslag till ny lag om skatt til staten af indkomst og formue m. v. till staten å inkomst och förmögenhet Under hensyn til den tid, der måtte m. m. Med hänsyn till den tid, som antages åt ville hengå, inden dette för kunde antagas förflyta innan detta för slag ville vsere faerdigbehandlet, var de slag blivit slutligen prövat, hade ombu to ländes repraesentanter enige om ikke den å ömse sidor varit ense om att vid under forhandlingerne åt foretage nogen förevarande förhandlingar icke företaga almindelig detailgennemgang af bestem- någon allmän detaljgranskning av be melserne i den under 6. maj 1932 mellem stämmelserna i det den 6 maj 1932 Kongeriget Danmark og Kongeriget mellan Konungariket Sverige och Ko Sverige indgåede overenskomst til und nungariket Danmark ingångna avtalet gåelse af dobbeltbeskatning vedrorende för undvikande av dubbelbeskattning direkte skatter. Arbejdet blev derfor beträffande direkta skatter. Arbetet hovedsagelig begraenset til en revision hade därför i huvudsak begränsats till af overenskomsten af 1932 på de punk revidering av 1932 års avtal allenast på ter, hvor der skonnedes åt vaere trang vissa punkter, där behov av mera ome til mere umiddelbare aendringer. Af delbara ändringar ansetts föreligga. Av praktiske grunde blev der imidlertid praktiska skäl hade emellertid upp udarbejdet förslag til en helt ny over rättats förslag till helt nytt avtal, vars enskomst, hvis tekst på andre punkter text i andra delar än som nyss angivits end de nys naevnte var ligelydende med vore likalydande med gällande avtal. den gaeldende overenskomst.
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 37
Reprsesentanterne var enige om, åt Ombuden voro eniga om att, efter det der, når de ovennsevnte gendringer i den ovan åsyftade ändringar i dansk skatte danske skattelovgivning var blevet ved lagstiftning vidtagits, nya förhandlingar taget, burde indledes forhandlinger mel- mellan de båda staterna borde inledas lem de to stater med det formål åt fore i avsikt att företaga en allmän översyn tage en almindelig revision af overens- av avtalsbestämmelserna på grundval komstens bestemmelser på grundlag af av dåmera gällande lag. den til den tid ggeldende lov.
§ 3. § 3. Ved affattelsen af punkt 12, andre Vid avfattningen av punkt 12 andra stykke, sidste punktum, i overenskom- stycket sista meningen i slutprotokollet stens slutprotokol er de to ländes re- till avtalet hava ombuden å ömse sidor prsesentanter gået ud fra, åt der i til- utgått från att i fall, då i Danmark fselde, hvor en skatteyder i Danmark skattskyldighet för inkomst fortbestår stadig er indkomstskattepligtig i dette för en skattskyldig, som under vistelse land, skont han under ophold i Sverige i Sverige där blir underkastad begrän er blevet underkastet begrsenset skatte- sad skattskyldighet, den skattskyldige pligt der, skal gives ham henstand med skall, i den mån hans ekonomiska för erlseggelse af sådan indkomstskat til hållanden prövas därtill föranleda, med Danmark, som skal betales under ophol- givas anstånd med erläggande av sådan det i Sverige, i det omfång hans eko inkomstskatt i Danmark, som skolat nomiske forhold findes åt give anledning gäldas under tiden för vistelsen i Sverige. hertil. Kobenhavn, den 2. juni 1953. Stockholm den 1 juni 1953.
Stockholm, den 1 juni 1953. Köpenhamn den 2 juni 1953.
B. Blume. Rolf Dahlgren.
A. Begtrup. Otto Ekenberg.
Rangel-Nielsen. G. Sandström.
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Hal land i statsrådet å Stockholms slott den 16 oktober 1953.
Närvarande:
Statsministern E rlander , statsråden S köld , Z etterberg , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , L ingman , N orup , H edlund , P ersson , H jälmar N ilson , L indell , N ordenstam .
Tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Lindell, anför. Genom beslut förut denna dag har Kungl. Maj :t på föredragning av chefen för finansdepartementet godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Dan mark dels för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å in komst och förmögenhet jämte tillhörande slutprotokoll dels angående hand räckning i skatteärenden. I anledning härav hemställer jag, efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte be myndiga chefen för utrikesdepartementet att för Sveriges del under förbehåll för ratifikation underteckna ifrågavarande avtal jämte slutprotokoll.
Vad tillförordnade departementschefen sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt, be hagar Hans Kungl. Höghet Regenten bifalla.
Ur protokollet: Gunnar Ljungdahl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 39
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i stats rådet å Stockholms slott den 30 oktober 1953.
Närvarande:
Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden S köld , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , A ndersson , L ingman , N orup , H edlund , P ersson , H jälmar N ilson , L indell , N ordenstam .
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena. Sedan Kungl. Maj :t den 16 oktober 1953 bemyndigat chefen för utrikes departementet att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet jämte tillhörande slutprotokoll samt angående handräck ning i skatteärenden av en lydelse svarande mot de förslag, Kungl. Maj :t tidigare samma dag för sin del godkänt, har nämnda avtal och slutprotokoll den 27 oktober 1953 blivit vederbörligen undertecknade. I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 16 oktober 1953 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå riksdagen att dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll; dels antaga ett inom finansdepartementet upprättat för slag till förordning angående ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 293) om särskild sjömansskatt; dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, i den mån Kungl. Maj :t förordnar, riksskattenämnden, att därest det för genom förande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar i verkställda taxeringar, vare sig de avser statliga eller kom munala skatter; dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den omfattning Kungl. Maj :t bestämmer, uppdraga åt riksskattenämnden att över taga de med tillämpningen av ifrågavarande avtal sam manhängande arbetsuppgifter, vilkas handläggning eljest skulle ankomma å Kungl. Maj:t; dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig över ensstämmelse med vad i det föregående anförts under förut sättning av ömsesidighet ingå överenskommelser med främ mande makt om särskilda regler för beskattning av stude-
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.
rändes och praktikanters inkomst vid undervisning, utbild ning eller praktiktjänstgöring här i riket.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan, förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Harald Häggquist.
637737. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag