('med förslag till lag an\xad gående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 19b3 (nr 382)',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956 1

Nr 20

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an­

gående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni

19b3 (nr 382); given Stockholms slott den 4 januari

1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändring i bidragsförskotts­ lagen den 11 juni 1943 (nr 382).

GUSTAF ADOLF

Ulla Lindström

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås, att bidragsförskott skall kunna beviljas icke blott — såsom nu är fallet — då ett barns fader underlåter att fullgöra sin skyldighet att betala bidrag till barnets underhåll utan även då ett barns moder brister i sin underhållsskyldighet mot barnet.

Vidare föreslås vissa, av den nordiska konventionen om social trygghet föranledda ändringar i bidragsförskottslagen. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 20

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1956

F örslag

till

Lag

angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382)

Härigenom förordnas, att 1—4 §§, 8 §, 11 § 1 och 3 mom., 12 § 1 och 2 mom. samt 19 § bidragsförskottslagen den 11 juni 19431 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Barn, vars fader enligt rättens be­ Barn, vars fader eller moder enligt slut eller skriftligt, av två personer rättens beslut eller skriftligt, av två bevittnat avtal är pliktig att till full­ personer bevittnat avtal är pliktig görande av lagstadgad underhålls­ att till fullgörande av lagstadgad skyldighet utgiva underhållsbidrag underhållsskyldighet utgiva under­ till barnet, äger att, där fadern un­ hållsbidrag till barnet, äger att, där derlåter att betala förfallet belopp, den underhållsskyldige underlåter i den utsträckning och under de vill­ att betala förfallet belopp, i den ut­ kor som nedan sägs av allmänna sträckning och under de villkor som medel erhålla förskott å underhålls­ nedan sägs av allmänna medel er­ bidraget (bidragsförskott). hålla förskott å underhållsbidraget

(bidragsförskott).

Vid tillämpningen av denna lag skall, i den mån Konungen förord­ nat därom, med rättens beslut lik­ ställas sådan utom riket tillkommen handling, som i det land där den upprättats kan läggas till grund för

indrivning av bidraget.

Vad sålunda stadgats skall icke Bidragsförskott må ej utgå till äga tillämpning i fråga om barn, barn, vars föräldrar sammanbo, eller vars moder sammanbor med barnets till barn, som bor tillsammans med fader, eller beträffande barn, som den underhållsskyldige. bor tillsammans med sin fader.

2 §•

Rätt till bidragsförskott tillkom- Rätt till bidragsförskott tillkom­ mer endast barn, som är svensk mer endast barn, som är svensk 1 2

1 Senaste lydelse, se beträffande 8 § SFS 1953: 106 samt beträffande 11 § 3 mom. och 12 §

2 mom. SFS 1947:532.

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956 3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) medborgare och stadigvarande vis­ medborgare och stadigvarande vistas tas här i riket; dock äger Konung­ här i riket. Konungen äger dock en, under förutsättning av ömsesi­ träffa överenskommelse med främ­ dighet, träffa överenskommelse med mande stat i fråga om tillämpning­ främmande stat i fråga om tillämp­ en av denna lag å dess undersåtar ning av denna lag å dess undersåtar. ävensom förordna, att barn, som

icke någonstädes äger medborgar­ skap eller, ehuru det äger medbor­ garskap, är politisk flykting, skall äga samma rätt till bidragsförskott

som svenskt barn.

Bidragsförskott utgår----------------- -----— — — sexton år.

3 §•

Ansökning om bidragsförskott Ansökning om bidragsförskott prö­ prövas av barnavårdsnämnden i den vas, om förskottet avser underhålls­ kommun, där barnets moder är man­ bidrag som barnets fader är skyldig talsskriven vid den tidpunkt, då för­ utgiva, av barnavårdsnämnden i den skottet sökes. Är modern död eller kommun, där barnets moder är man­ icke mantalsskriven för året i fråga, talsskriven vid den tidpunkt, då för­ prövas ansökningen av barnavårds­ skottet sökes, och, om förskottet av­ nämnden i den kommun, där mo­ ser underhållsbidrag som modern är dern senast varit mantalsskriven. skyldig utgiva, av barnavårdsnämn­ Finnes icke mantalsskrivningsort den i den kommun, där fadern är som ovan sagts, prövas ansökningen mantalsskriven vid nämnda tid­ av barnavårdsnämnden i den kom­ punkt. Är den av föräldrarna, vil­ mun, där barnet stadigvarande vistas. kens mantalsskrivningsort sålunda

skall vara avgörande, död eller icke

mantalsskriven för året i fråga, prö­

vas ansökningen av barnavårds­

nämnden i den kommun, där han

eller hon senast varit mantalsskri­

ven. Finnes icke mantalsskrivnings­

ort som ovan sagts, prövas ansök­

ningen av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnet stadigvarande

vistas.

4 §•

Ansökning om bidragsförskott gö- Ansökning om bidragsförskott göres hos ordföranden i vederbörande res bos ordföranden i vederbörande barnavårdsnämnd av barnets moder barnavårdsnämnd av den av barnets

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) eller, där särskilt förordnad förmyn­ föräldrar, som har vårdnaden om dare finnes, av denne. Ansökning barnet, eller, där särskilt förordnad må göras jämväl av barnavårdsman, förmyndare finnes, av denne. Ansök­ därest sådan förordnats för barnet. ning må göras jämväl av barnavårds­

man, därest sådan förordnats för

barnet.

Ansökning, som avfattas enligt Ansökning, som avfattas enligt fastställt formulär, skall innehålla fastställt formulär, skall innehålla nödiga upplysningar för utredande nödiga upplysningar för utredande av barnets rätt till bidragsförskott av barnets rätt till bidragsförskott ävensom en av sökanden på heder ävensom en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att och samvete avgiven förklaring, att de lämnade upplysningarna äro med de lämnade upplysningarna äro med sanningen överensstämmande. År sö­ sanningen överensstämmande. Är sö­ kanden ur stånd att själv avgiva så­ kanden ur stånd att själv avgiva så­ dan förklaring, skall riktigheten av dan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två tro­ upplysningarna intygas av två tro­ värdiga, med barnets och moderns värdiga, med förhållandena förtrog­ förhållanden förtrogna personer. na personer.

Vid ansökningen --------för barnavårdsnämnden.

Det åligger formulärets ifyllande.

8 §•

Bidragsförskott utgår med det be­ Bidragsförskott utgår med det be­ lopp barnets fader jämlikt rättens lopp den underhålls skyldige jämlikt beslut eller enligt avtal är skyldig rättens beslut eller enligt avtal är att utgiva till barnets underhåll, pliktig att utgiva till barnets under­ dock högst med 600 kronor för år håll, dock högst med 600 kronor för räknat. år räknat.

11 §•

1 m o in. Beviljat bidragsförskott 1 in o in. Beviljat bidragsförskott utbetalas, där ej nedan annorlunda utbetalas, där ej nedan annorlunda stadgas, månadsvis till barnets mo­ stadgas, månadsvis till den av bar­ der eller, där särskilt förordnad för­ nets föräldrar, som har vårdnaden myndare finnes, till denne; dock om barnet, eller, där särskilt förord­ äger barnavårdsnämnden, därest nad förmyndare finnes, till denne;' barnet vistas hos annan än modern dock äger barnavårdsnämnden, där­ eller förmyndaren, att, då särskilda est barnet vistas hos annan, att, då skäl därtill äro, förordna, att bi­ särskilda skäl därtill äro, förordna, dragsförskott skall utbetalas till den, att bidragsförskott skall utbetalas

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956 5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) hos vilken barnet vistas, eller till till den, hos vilken barnet vistas, annan lämplig person. eller till annan lämplig person.

Belopp, som--------------------------------- ----- till betalning.

3 mom. Beviljat bidragsförskott, 3 mom. Beviljat bidragsförskott, som belöper å tid under vilken barn som belöper å tid under vilken barn är omhändertaget för skyddsupp- är omhändertaget för skyddsuppfostran eller samhällsvård eller på fostran eller samhällsvård eller på allmän bekostnad vårdas å anstalt i allmän bekostnad vårdas å anstalt i andra fall än förut i denna paragraf andra fall än förut i denna paragraf avses, skall minst en gång varje ka­ avses, skall minst en gång varje ka­ lenderhalvår utbetalas till det kom­ lenderhalvår utbetalas till det kom­ munala organ som svarar för vård­ munala organ som svarar för vård­ kostnaden. Av vad sålunda utbetalas kostnaden. Av vad sålunda utbetalas må nämnda kostnad täckas. Upp­ må nämnda kostnad täckas. Upp­ kommer överskott, skall detta redo­ kommer överskott, skall detta redo­ visas till barnets moder eller, där visas till den av barnets föräldrar, särskilt förordnad förmyndare fin­ som har vårdnaden om barnet, eller, nes, till denne. där särskilt förordnad förmyndare

finnes, till denne.

12 §•

1 m o m. Sedan faderns skyldig­ 1 m o m. Sedan skyldigheten att het att utgiva underhållsbidrag till utgiva underhållsbidrag till barnet barnet upphört, skall beviljat bi­ upphört, skall beviljat bidragsför­ dragsförskott ej vidare utgå. Har skott ej vidare utgå. Har dessförin­ dessförinnan förskott utbetalats för nan förskott utbetalats för tid efter tid efter det nämnda skyldighet upp­ det nämnda skyldighet upphört, må hört, må sådant belopp icke åter­ sådant belopp icke återkrävas från krävas från mottagaren. mottagaren.

2 m o m. Beviljat bidragsförskott 2 in o m. Beviljat bidragsförskott skall genom särskilt beslut indragas skall genom särskilt beslut indragas

a) om, där barnet är fött utom a) om, där barnet är fött utom äktenskap eller föräldrarnas äkten­ äktenskap eller föräldrarnas äkten­ skap upplösts genom äktenskaps­ skap upplösts genom äktenskaps­ skillnad, föräldrarna sammanflytta; skillnad, föräldrarna sammanflytta;

eller

b) om barnet får bostad tillsam­ b) om barnet får bostad tillsam­ mans med sin fader; eller mans med den underhålls skyldige.

c) om barnet befinnes icke vidare Där ej annat följer av överens­ vara svensk medborgare eller stadig­ kommelse eller förordnande, som av­ varande vistas här i riket samt bi­ ses i 2 §, skall beviljat bidragsför-

6 Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) dragsförskottets indragande icke med skott ock indragas, om barnet behänsyn till omständigheterna prövas finnes icke vidare vara svensk med­ oskäligt. borgare eller stadigvarande vistas

här i riket samt bidragsförskottets

indragande icke med hänsyn till om­

ständigheterna prövas oskäligt.

Beslut om------------------------------------- - från mottagaren.

19 §•

Barnavårdsnämnden bör bereda Barnavårdsnämnden bör bereda modern eller annan, som äger föra den, som äger föra talan för barnet, talan för barnet, tillfälle att i sam­ tillfälle att i samband med återkrä­ band med återkrävande av bidrags­ vande av bidragsförskott utkräva förskott utkräva den del av oguldna den del av oguldna underhållsbidrag, underhållsbidrag, som må överskju­ som må överskjuta bidragsförskot­ ta bidragsförskottets belopp. tets belopp.

Denna lag tråder i kraft den 1

juli 1956.

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956 7

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1956.

Närvarande: Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsrå­

den Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdeparte­

menten anmäler statsrådet Lindström fråga om ändring i bidragsförskotts­ lagen samt anför.

I skrivelse den 22 april 1955 (nr 212) har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj :t ville förelägga riksdagen förslag till viss utvidgning av området för bidragsförskottslagen. Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till be­ handling och att samtidigt få anmäla vissa spörsmål avseende bidragsförskottslagstiftningen, vilka aktualiserats under arbetet med att åstad­ komma en gemensam nordisk konvention om social trygghet.

Huvuddragen av gällande bestämmelser

Genom bidragsförskottslagen den 11 juni 19i3 (nr 382; ändr. 242/1946, 532/1947, 721/1948, 327/1952, 106/1953, 70/1954 och 359/1954) har det all­ männa åtagit sig att under vissa förutsättningar förskottera underhålls­ bidrag, som barn under 16 år äger utfå av sin fader. Däremot har det allmänna inte iklätt sig skyldighet att under motsvarande förutsättningar utgiva förskott å underhållsbidrag, som barnets moder är pliktig att erlägga.

Bidragsförskott kan beviljas för såväl barn i som barn utom äktenskap. I båda fallen kräves, att faderns underhållsskyldighet blivit fastställd genom rättens beslut eller skriftligt av två personer bevittnat avtal samt att fadern underlåter att betala förfallet belopp (1 § 1 st.). Vidare fordras, att barnets föräldrar lever åtskilda och att barnet ej bor tillsammans med fadern (1 § 2 st.).

Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk med­ borgare och stadigvarande vistas här i riket, men Konungen äger under förutsättning av ömsesidighet träffa överenskommelse med främmande stat om tillämpning av bidragsförskottslagen å dess undersåtar (2 § 1 st.). I detta sammanhang må nämnas att — om Konungen jämlikt stadgande i lag eller särskild författning under förutsättning av ömsesidighet äger för­ ordna, att viss förmån skall tillkomma medborgare i annat land — Konungen

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

jämväl må förordna, att sådan förmån skall tillkomma personer, som inte har medborgarskap någonstädes eller, ehuru de äger medborgarskap, är politiska flyktingar. Bestämmelser härom återfinnes i lagen den 17 juni 1938 angående rätt för Konungen att meddela förordnande om vissa för­ måner åt statslösa med flera (nr 322; ändr. 751/1954).

Bidragsförskott utgår med det belopp, som fadern enligt rättens beslut eller avtal är skyldig att utgiva, dock med högst 600 kronor för år (8 §). Genom förskottet blir fadern inte befriad från sin underhållsskyldighet utan det allmänna har rätt att av honom återkräva det förskotterade be­ loppet (15 §).

Bidragsförskott beviljas och utbetalas av vederbörande barnavårdsnämnd, som även har att indriva det förskotterade beloppet av fadern (17 §). Kost­ naden bestrides, i den mån ersättning ej kan uttagas av fadern, till 3/4 av statsverket och till 7« av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat för­ skottet (20 §). Statsverkets andel i kostnaden utbetalas till kommunerna i efterskott per budgetår (21 §).

Riksdagsbehandlingen år 1955

I två vid 1955 års riksdag väckta motioner (I: 173 och II: 203) hemställ­ des »att riksdagen ville uttala att vad i § 1 i lag om förskottering av under­ hållsbidrag för barn säges om faders underhållsskyldighet även skall gälla moder». Som skäl härför anfördes i motionerna, att vid skilsmässa i en del färre fall fadern tillerkändes vårdnaden om makarnas barn och mo­ dern förpliktades att utge underhållsbidrag. Utebleve i sådant fall moderns underhållsbidrag kunde bidragsförskott inte beviljas. För fadern bleve vård­ naden om barnen dyr genom behov av anställd arbetskraft eller hjälp med vård av kläder och dylikt. Bortsett härifrån vore det ur rättvisesynpunkt inte mer än riktigt, att den ensamme fadern finge samma stöd av sam­ hället som den ensamma modern, särskilt som bidragsförskottet inte vore behovsprövat och inkomstförhållandet mellan man och kvinna delvis ut­ jämnats.

I yttrande över motionerna framhöll socialstyrelsen, att det relativt säl­ lan inträffade att en moder av rätten ålades eller genom avtal förbunde sig att utgiva underhållsbidrag för sitt barn. Faderns ekonomiska ställning torde i de fall, då vårdnaden om barnet tilldömdes honom, ofta vara så mycket bättre än moderns, att han ansåges ensam böra bära kostnaderna för barnets underhåll. Den omständigheten, att antalet barn i sådana fall där modern vore skyldig att betala underhållsbidrag vorte ringa, kunde emellertid enligt styrelsens mening icke tillmätas avgörande betydelse. I stället trädde i förgrunden, att det förelåge ett lika stort intresse av att bidragsförskott skulle kunna ifrågakomma för dessa barn som för övriga barn. Därtill komme, att det icke vore någon principiell skillnad mellan

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 är 1956 9

ett underhållsbidrag från fadern och ett sådant bidrag från modern. Ur nu angivna synpunkter måste det anses otillfredsställande, att bidragsförskott endast kan grundas på det ena av bidragen.

Socialstyrelsen påpekade vidare, att en ändring i bidragsförskottslagen, som syftade till en utvidgning av denna till att avse underhållsbidrag även från modern, ansetts öppna möjligheter till missbruk. En fader, som hade vårdnaden om ett barn och som på grund av god ekonomisk ställning en­ sam borde kunna svara för kostnaderna för barnets underhåll, hade så­ lunda antagits kunna förmå barnets moder att underskriva avtal om under­ hållsbidrag i avsikt att få bidragsförskott på grund av avtalet.

Socialstyrelsen anförde vidare.

I yttrande den 3 september 1949 till Kungl. Maj :t med anledning av en framställning från Håkan Hallberg, Malmö, om sådan ändring av bidrags­ förskottslagen, som avses i här ifrågavarande motion, framhöll styrelsen —---------- att det vore svårt bedöma, huruvida risken för missbruk av här antydd art vore så stor att den borde uppväga intresset av att tillgodose de relativt fåtaliga fall, där en förskottering av moderns underhållsbidrag kunde te sig motiverad och rättvis. Styrelsen ansåg dock, att frågan om en utvidgning av bidragsförskottslagen till att gälla även moderns under­ hållsbidrag vore av så ringa räckvidd och betydelse, att den borde tagas under förnyad omprövning, först då en revision av bidragsförskottslagen i andra avseenden bleve aktuell.

Det kunde förefalla, fortsatte styrelsen, som om frågan om förskottering av moderns underhållsbidrag icke vore mera angelägen nu än den enligt styrelsens bedömande var år 1949. Styrelsen ville dock fästa uppmärk­ samheten på att kvinnolönerna sedan dess visat en sådan tendens till ökning, att antalet fall, där modern genom avtal åtoge sig eller av domstol ålades att utgiva underhållsbidrag, torde bli allt flera. Härigenom koinme den ur principiell synpunkt opåkallade skillnaden i förevarande avseende mellan underhållsbidrag från fadern och sådant bidrag från modern att bliva allt mera accentuerad. I detta sammanhang komme även i betrak­ tande, att den pågående utvecklingen mot likställighet mellan könen vore särskilt framträdande på det ekonomiska området. När problemet nu åter aktualiserats, ville socialstyrelsen därför understryka angelägenheten av en lagändring, varigenom bidragsförskott kunde beviljas även på grund av moderns underhållsbidrag.

Andra lagutskottet anförde i sitt utlåtande (nr 26) över motionerna bl. a.

Mot eu utvidgning av området för bidragsförskotlslagen till att gälla underhållsbidrag från modern bar främst åberopats dels att det icke vore nödvändigt att medtaga dessa fall med hänsyn till deras ringa förekomst, och dels att begränsningen till att gälla faderns underhållsbidrag i viss mån hade sin motsvarighet i det förhållandet, att bidrag enligt lagen om sär­ skilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn ej kan utgå för barn till arbetsför änkling.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1956

De anförda skälen kan enligt utskottets mening icke tillmätas avgörande betydelse. I de fall där modern är pliktig att utge underhållsbidrag till ett barn kan det för barnet vara av lika stor vikt som i andra fall att bidrags­ förskott kan utgå. Motionärerna har pekat på att fadern då han har vård­ naden om barnet kan få vidkännas kostnader för anställd arbetskraft eller eljest för hjälp med vård av kläder o. d. och på att inkomstförhållandet mellan man och kvinna delvis utjämnats. Det är med hänsyn till det an­ förda enligt utskottets mening icke tillfredsställande, att bidragsförskott icke kan utgå i de fall då plikten att utge underhållsbidrag åvilar modern. Mot den gällande ordningen talar jämväl, att man av principiella skäl icke bör upprätthålla en sådan skillnad mellan man och kvinna som här göres i lagen.

I ett till utskottet avgivet remissyttrande över motionerna har social­ styrelsen berört de möjligheter till missbruk som den i motionerna före­ slagna utvidgningen kunde öppna. En fader som hade vårdnaden om ett barn och som på grund av god ekonomisk ställning ensam borde kunna svara för barnets underhåll hade antagits kunna förmå barnets moder att underskriva avtal om underhållsskyldighet i avsikt att få bidragsförskott på grund av avtalet. Utskottet kan dela uppfattningen, att risken för miss­ bruk kan vara förtjänt av att uppmärksammas, men anser icke risken vara av sådan storleksordning, att den bör hindra en ändring.

Utskottet vill slutligen framhålla, att socialstyrelsen understrukit ange­ lägenheten av en lagändring, varigenom bidragsförskott kunde beviljas även på grund av moderns underhållsbidrag.

Utskottet tillstyrker, att den föreslagna utvidgningen av området för bidragsförskottslagen kommer till stånd.

På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till lag om sådan utvidgning av området för bidragsförskottslagen som avsåges i motionerna.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Föredraganden

Enligt bidragsförskottslagen äger barn under 16 år, som är berättigat till underhållsbidrag av sin fader, under vissa förutsättningar rätt att, om fa­ dern underlåter att betala förfallet belopp, av allmänna medel erhålla för­ skott å bidraget. Däremot medger lagstiftningen icke att bidragsförskott beviljas i fall, då bidragsskyldigheten åvilar barnets moder och hon urakt­ låter att fullgöra sin skyldighet härutinnan. Riksdagen har ansett, att den skillnad, som sålunda göres mellan underhållsbidrag från fadern och under­ hållsbidrag från modern, inte längre bör upprätthållas, och därför hemställt om förslag till sådan ändring i bidragsförskottslagen, att förskott kan utgå även å bidrag, som barn äger erhålla av sin moder.

Det torde vara ganska sällsynt, att en moder ålägges eller åtager sig att utgiva underhållsbidrag till sitt barn. Den av riksdagen begärda utvidg­ ningen av bidragsförskottslagens tillämpningsområde har därför inte någon större räckvidd. De skäl, som anförts för att lagen ändras i förevarande

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956 11

hänseende, synes emellertid bärande, och jag tillstyrker därför, att lagens tillämpningsområde vidgas på sätt riksdagen avsett.

Såsom närmare kommer att utvecklas i det följande bör även vissa andra, av det internationella socialpolitiska samarbetet föranledda ändringar göras i lagen.

I anledning härav har inom socialdepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i bidragsförskottslagen. Utöver vad som redan sagts må följande anföras rörande förslaget.

1 § 1 st. i lagen, som innehåller de grundläggande förutsättningarna för att bidragsförskott skall kunna beviljas, har i överensstämmelse med vad som förordats i det föregående kompletterats så, att förskott å underhålls­ bidrag från moder skall kunna utgå under samma förutsättningar som nu gäller beträffande förskott å underhållsbidrag från fader. En härmed korresponderande ändring har gjorts i lagens 1 § 2 st., vilket motsvarar 1 § 3 st. i förslaget.

Enligt lagens 3 § prövas ansökning om bidx-agsförskott av barnavårds­ nämnden i den kommun, där barnets moder är mantalsskriven vid den tidpunkt, då förskottet sökes. Är hon död eller inte mantalsskriven för året i fråga, prövas ansökningen av barnavårdsnämnden i den kommun, där hon senast varit mantalsskriven. Finnes inte mantalsskrivningsort som nu sagts, prövas ansökningen av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet stadigvarande vistas. Dessa regler förutsättes alltjämt skola gälla i de fall, där förskott sökes å underhållsbidrag från barnets fader. I konsekvens härmed bör ansökning om förskott å bidrag, som barnets moder är skyldig att utgiva, prövas av barnavårdsnämnden i den kommun, där fadern är mantalsskriven, eller, om han är död eller ej mantalsskriven, av barna­ vårdsnämnden i den kommun, där han senast varit mantalsskriven. Även i detta fall bör som en sista utväg föreskrivas, att prövningen skall ske av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet stadigvarande vistas. För­ slagets 3 § har utformats i enlighet med vad nu anförts.

I lagens 4 § 1 st. föreskrives som huvudregel, att ansökan om bidrags­ förskott skall göras av barnets moder. Med tanke på att bidragsförskott i fortsättningen skall kunna beviljas å bidrag från såväl fader som moder har denna regel i departementsförslaget ändrats så, att ansökningen skall göras av den av föräldrarna, som har vårdnaden om barnet. I sak innebär detta ingen annan ändring i vad som nu gäller än att ansökan om förskott å underhållsbidrag från barnets moder skall göras av dess fader. Någon ändring föreslås inte i den nuvarande regeln att, därest särskilt förordnad förmyndare finnes för barnet, ansökningen skall göras av denne. Den jämk­ ning, som företagits i 4 § 2 st., är av redaktionell natur.

I 8 § har — med tanke på de fall där underhållsskyldigheten åvilar barnets moder — orden »barnets fader» utbytts mot »den underhållsskyldige». Därjämte har vissa jämkningar vidtagits i It, 12 och 19 §§.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

Enligt lagens 2 § 1 st., har endast barn, som är svensk medborgare och stadigvarande vistas här i riket, rätt till bidragsförskott. Lagen befullmäktigar emellertid Konungen att under förutsättning av ömsesidighet träffa överenskommelse med främmande stat i fråga om tillämpning av lagen å dess medborgare. Denna fullmakt har genom den förut omnämnda lagen av den 17 juni 1938 (nr 322) utvidgats så, att Konungen jämväl äger förordna om tillämpning av bidragsförskottslagen å statslösa och vissa där­ med likställda barn. På föredragning av chefen för socialdepartementet har Kungl. Maj :t förut denna dag beslutat att genom proposition föreslå riksdagen att för ratifika­ tion godkänna en den 15 september 1955 undertecknad konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet. I konven­ tionen föreskrives bl. a., att för medborgare i ett av de fördragsslutande länderna skall i fråga om rätten till bidragsförskott i ett annat av länderna gälla samma villkor och samma regler som för landets egna medborgare. Med medborgare likställes härvid statslösa personer, som senast varit med­ borgare i vederbörande fördragsslutande land. Av de nordiska länderna har Finland och Norge inte någon motsvarighet till vår lagstiftning om bidragsförskott. Den förpliktelse att utge bidrags­ förskott till finska och norska barn, som enligt konventionen kommer att åvila Sverige, grundar sig alltså på en ensidig utfästelse från svensk sida. Det är emellertid att märka, att konventionen omspänner större delen av de olika ländernas sociala välfärdsanordningar och att ömsesidighet föreligger såtillvida, att varje land utfäst sig att utsträcka sin sociallagstiftning till att omfatta de andra ländernas medborgare. Under sådana omständigheter har det inte ansetts böra krävas, att ömsesidiga utfästelser föreligger i fråga om varje särskild förmån. Det krav på ömsesidighet, som uppställes i 2 § bidragsförskottslagen, har därför slopats i departementsförslaget. Genom­ föres denna ändring i bidragsförskottslagen kan det ifrågasättas, huruvida 1938 års lag — som enligt ordalydelsen endast gäller i fall då Konungen under förutsättning av ömsesidighet äger förordna att viss förmån skall tillkomma medborgare i annat land — kan tillämpas för att tillerkänna statslösa och därmed likställda barn rätt till bidragsförskott. 2 § bidrags­ förskottslagen föreslås därför kompletterad med ett stadgande som ger Konungen rätt att förordna, att barn, som inte har medborgarskap någonstädes eller, ehuru det äger medborgarskap, är politisk flykting, skall äga samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn. I konventionen föreskrives vidare, att handling, varå rätt till underhålls­ bidrag grundas, skall, om den upprättats i ett av de fördragsslutande länderna och i detta land kan ligga till grund för indrivning av bidraget, anses utgöra giltigt underlag för bidragsförskott i de andra länderna. Om handlingen inte utgör beslut av domstol eller offentlig myndighet, skall den i enlighet med föreskrifter, som fastställes i särskild ordning, vara försedd

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956 13

med bevis att den kan utgöra underlag för indrivning hos den bidragsskyldige i det land, där den upprättats. Till följd av dessa bestämmelser i konventionen kommer bidragsförskott att kunna beviljas här i riket t. ex. för ett danskt barn, som enligt beslut av dansk domstol äger rätt till under­ hållsbidrag av sin fader. Det är då rimligt, att ett danskt domstolsbeslut får grunda rätt till bidragsförskott här i riket även i fall, då barnet är svenskt, överhuvudtaget bör tillses, att svenska barn får samma rätt att för erhål­ lande av bidragsförskott här i riket åberopa utomlands tillkomna handlingar, som genom den nu förevarande konventionen tillerkänts eller genom blivande konventioner kan komma att tillerkännas barn av främmande nationalitet. Det torde få överlämnas åt Konungen att utfärda bestämmelser i detta ämne.

På grund av vad som nu anförts har i 1 § 2 st. departementsförslaget upp­ tagits en fullmakt för Konungen att förordna, att vid lagens tillämpning med rättens beslut — d. v. s. med beslut av svensk domstol —- skall likställas sådan utom riket tillkommen handling, som i det land där den upprättats kan läggas till grund för indrivning av bidraget.

Ändringarna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1956.

Den kostnadsökning, som föranledes av de föreslagna lagändringarna, torde bli relativt obetydlig. Eftersom kommunerna erhålla gottgörelse av staten i efterskott per budgetår, kommer ökningen ej att belasta statsbud­ geten under nästkommande budgetår.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom propo­ sition föreslå riksdagen att antaga förenämnda, inom socialdepartementet upprättade förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alf Björnelid