('angående anslag till Ak\xad tiebolaget Atomenergi, m. m.',)
Hänvisat till av
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 ur 1956 1
Nr 99
Knngl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till Ak tiebolaget Atomenergi, m. m.; given Stockholms slott den 23 februari 1956.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
Styrelsen för Aktiebolaget Atomenergi har — under förutsättning av bo lagsstämmans godkännande — beslutat föreslå en höjning av aktiekapitalet med 10,5 milj. kronor till 14 milj. kronor, varav staten skulle teckna aktier för 6 milj. kronor samt enskilda intressenter för 4,5 milj. kronor. I anslut ning härtill föreslås i propositionen att å tilläggsstat II för innevarande bud getår till aktieteckning i bolaget anvisas ett investeringsanslag av 6 milj. kronor. För fullföljande av den av 1953 års riksdag godkända planen att låta bo laget uppföra en andra reaktor föreslås att bolaget får utlägga beställningar inom en kostnadsram av 25 milj. kronor. Kostnaderna för bolagets verksamhet under nästa budgetår — till den del de icke bestrids av aktiekapitalet — beräknas till 36,7 milj. kronor. Det föreslås, att till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi an visas sistnämnda belopp.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 99
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1956
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 februari 1956.
N är varande:
Ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden Z etterberg , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , A ndersson , N orup , H edlund , P ersson , H jälmar N ilson , L indell , N ordenstam , L ange , L indholm .
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om anslag till Aktiebolaget Atomenergi, m. m. samt anför därvid följande.
I årets statsverksproposition (X ht p. 40) har Kungl. Maj :t föreslagit riks dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Atomenergiforskning in. in. inom Aktiebolaget Atomenergi beräkna ett reservationsanslag av 35 000 000 kronor. Jag torde nu få återkomma till hithörande spörsmål.
Aktiebolaget Atomenergis hittillsvarande verksamhet
År 1945 tillsattes den helstatliga atomkommittén, som har till uppgift att främja svensk forskning inom atomenergiens område. Kommittén dispone rar det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till atomenergiforsk ning —- för innevarande budgetår anvisat med 2 775 000 kronor. Efter förslag av atomkommittén bildades år 1947 Aktiebolaget Atomenergi för att bl. a. efterforska och utvinna grundmaterial för atomenergiens ut nyttjande samt bygga reaktorer. Bolaget har ett aktiekapital av 3,5 milj. kro nor, varav staten tecknat fyra sjundedelar eller 2 milj. kronor och ett tjugu tal enskilda intressenter tre sjundedelar eller 1,5 milj. kronor. Av aktieka pitalet har 3 milj. kronor avsetts för finansiering av fasta tillgångar samt 500 000 kronor som ett buffertkapital för förskottering av utgifter som se nare täcks av andra medel. Utgifterna för bolagets verksamhet, vilken i praktiken kommit att avse tillämpad forskning i allmänhet på atomenergiens område, har blivit jämfö relsevis mycket betydande; frånsett aktiekapitalet har de helt täckts av stats medel. Till atomenergiforskning inom bolaget har från bolagets tillkomst till och med innevarande budgetår anvisats sammanlagt 61,45 milj. kronor, därav för budgetåren 1953/54—1955/56 7,1 resp. 10 och 18 milj. kronor. Bolagets första uppgifter var att bygga en försöksreaktor och ett uran-
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1956 3
extraktionsverk. Reaktorn (R 1) har uppförts i bergrum i Stockholm och är i drift sedan 1954. Samma år sattes även uranextraktionsverket i gång. Ver ket, som uppförts i Kvarntorp, har en årskapacitet, som motsvarar ungefär 5 ton uranmetall. I 1953 års statsverksproposition anmäldes en plan för bolagets verksam het under kommande femårsperiod. Planen innebar främst byggandet av en andra reaktor. För att genomföra planen beräknades engångskostnader om ca 29 milj. kronor, bortsett från kostnaderna för förvärv och iordningstäl lande av erforderligt markområde. De löpande kostnaderna beräknades stiga till 10 milj. kronor om året. Riksdagen hade intet att erinra mot att bola gets verksamhet tills vidare bedrevs i huvudsaklig överensstämmelse med denna plan samt medgav att bolaget fick bemyndigande att beställa material för den andra reaktorn för 15 milj. kronor. Bolaget har i Stockholm — förutom huvudkontoret och försöksreaktorn — bl. a. laboratorier samt en fabrik för rening av uran från extraktionsverket i Kvarntorp samt metallframställning. Den andra reaktorn skall uppfö ras vid Studsvik norr om Nyköping, där bolaget förvärvat ett markområde vid kusten. Planerings- och byggnadsarbetena på området påbörjades un der senare delen av år 1955. Ur organisatorisk-administrativ synpunkt är verksamheten f. n. uppdelad på en administrativ avdelning, en avdelning för fysik och en avdelning för kemi; vidare planeras en arbetsgrupp för Studsviksanläggningen. På envar av avdelningarna för fysik och kemi finns ett antal olika sektioner. Antalet anställda vid bolaget, som under föregående budgetår uppgick till i runt tal 260 personer, beräknas innevarande budgetår öka till omkring 330.
Bolagets medelsäskanden
Yrkanden 1. Aktiebolaget Atomenergi (skr. 15/9 1955) föreslår, att till aktieteck ning i bolaget på tilläggsstat för budgetåret 1955/56 anvisas 6 milj. kronor. 2. Bolaget hemställer (skr. 15/9 1955) om ett beställningsbemyndigande på 25 milj. kronor samt föreslår vidare, att anslaget till atomenergiforskning in. in. inom bolaget för nästa budgetår uppföres med 36,5 milj. kronor. 3. Bolaget hemställer slutligen (skr. 17/2 1956) om anslag på 1 500 000 kronor för förvärv av metalliskt torium.
Motiv 1. Uppförandet av reaktorstationen vid Studsvik och den ökning av bola gets verksamhet i övrigt, som kan väntas de närmaste åren, beräknas med föra ett investeringsbehov av ca 20 milj. kronor. Anläggningar, som på grund av sin speciella karaktär måste åsättas kort avskrivningstid, bör bekostas av anslagsmedel. Däremot bör anläggningar med normal avskrivningstid,
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1956
vilka beräknas kosta ca 7,3 milj. kronor, finansieras med aktiekapitalmedel. Vidare bör av aktiekapitalmedel ytterligare 3,2 milj. kronor reserveras för framtida behov samt såsom buffertkapital. Bolagets styrelse har därför — under förutsättning av bolagsstämmans godkännande — beslutat öka aktie kapitalet med 10,5 milj. kronor. Om staten därav tecknar 6 milj. kronor, har enskilda intressenter förklarat sig beredda teckna 4,5 milj. kronor. Den nu gällande proportionen mellan statens och de enskilda aktieägarnas ande lar skulle härigenom bibehållas oförändrad.
2. Efter Genévekonferensen år 1955 har bolaget på nytt gått igenom sitt
arbetsprogram. Bolaget önskar bygga upp en organisation, som blir till
största möjliga nytta för det totala svenska atomenergiprogrammet. Genom samarbete med myndigheter och industrier bör tillses, att dubbelarbete undvikes. Bolaget bör kunna tjänstgöra som konsult åt svenska kraftproducen ter och industrier och bör därför vara nära inkopplat vid utveckling, kon struktion och drift av kraftverksprototyperna. Bolaget bör vidare fortsätta arbetena på att ur landets tillgångar framställa uran och förädla detta till färdiga bränsleelement. Prospekteringen efter uranfyndigheter bör fortsätta. Det synes lämpligt, att bolaget blir centralt organ för import av uran samt för behandling av de utbrända och starkt radioaktiva bränsleelementen. Boiaget framhåller, att det framdeles kan räkna med vissa inkomster av verk samheten. Bolagets andra reaktor (R 2), som skall uppföras vid Studsvik, kan nu göras mer avancerad och byggas snabbare än vad tidigare förutsetts. Möj ligheterna att köpa reaktorn eller väsentliga delar därav från utlandet över vägs. Om reaktorn köpes färdig kan bolagets egen personalinsats minskas och större kraft i stället sättas in på samarbetet med vattenfallsstyrelsen och industrien rörande atomkraftverk och atomvärmeverk. Kostnaderna för R 2 kan ännu ej anges exakt men beräknas till ca 40 milj. kronor. Bolaget fick 1953 ett beställningsbemyndigande på 15 milj. kronor avseende inköp av
viss material för R 2; nu begäres bemyndigande att beställa material m. in.
för återstående (40—-15=) 25 milj. kronor.
Beträffande medelsbehovet under nästa budgetår anföres bl. a. följande. Avdelningen för fysik. Antalet anställda beräknas öka med 95 till 260. ök
ningen avser främst personal som sedermera skall flytta till Studsviksanläggningen. För att öka möjligheterna att göra undersökningar vid R 1 bör från utlandet inköpas viss kvantitet anrikat uran. Kompletterande strålskyddsanordningar bör utföras vid denna reaktor, vilken avses skola köras i 3-skift.
Avdelningen för kemi. Antalet anställda beräknas öka med 50 till 203 på
grund av den intensifierade forskningsverksamheten. För prospekteringsverksamhet — såväl genom Sveriges geologiska undersökning som i bola gets egen regi — erfordras ökade medel. Eftersom man snart torde kunna få köpa uran från utlandet till billigare priser än vad man har att räkna med vid uranextraktionsverket i Kvarntorp,
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1956
Det totala medelsbehovet för budgetåret 1956/57 uppgår sålunda till i runt tal (21 757 000 -f- 16 010 000 =) 37,8 milj. kronor. Med hänsyn till att vid utgången av innevarande budgetår beräknas föreligga en reservation av 1,3 milj. kronor, bör anslaget anvisas med (37,8 — 1,3 =) 36,5 milj. kronor.
3. I bolagets medelsäskanden för budgetåret 1955/56 upptogs 2 milj. kro nor för förvärv av toriumråvaror. Den slutliga medelsanvisningen medgav ej detta förvärv. Informationerna vid Genevekonferensen 1955 gav ytterligare stöd åt uppfattningen, att torium kommer att spela en betydande roll vid atomenergiens fredliga utnyttjande. Man känner inte till några toriumfyndigheter inom landet. För utvecklingsarbetena är det angeläget att få till gång till en begränsad kvantitet torium för en kostnad av 1,5 milj. kronor.
I detta sammanhang torde vidare få nämnas att bolaget under hand upp
skattat de årliga kostnaderna för bolagets verksamhet under perioden 1957 /
58 — 1961/62 till mellan 45 och 60 milj. kronor. Härvid har bolaget förut
satt att den nu planerade höjningen av aktiekapitalet genomföres.
Tillkallandet av 1955 års atomenergiutredning
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 21 december 1955 tre sakkunniga för att verkställa utredning och avge förslag beträf fande arbetsuppgifterna inom atomenergiområdet in. in. — 1955 års atom energiutredning.1 I direktiven för de sakkunniga framhölls bl. a., att vårt land uppenbarligen med all kraft måste fortsätta det pågående forskningsoch utvecklingsarbetet. De insatser, som krävdes, var av betydande mått. Det syntes då naturligt, att statsmakterna — särskilt under nuvarande konjunk turer och med hänsyn till rådande förhållanden i fråga om investeringar och arbetskraftstillgång — sökte åstadkomma en samordning av disponibla finansiella och personella resurser. Vad angår den statliga organisationen på området borde en klarare arbetsfördelning än hittills eftersträvas. Staten hade hittills svarat för den alldeles övervägande delen av kostnaderna för atombolagets verksamhet. Bolagets fortsatta utveckling krävde en betydande bidragsgivning från det allmänna. Även i övrigt torde statens ansvar för atomenergien komma att öka väsentligt. Dessa omständigheter aktualiserade frågan om bolagets organisation.
Yttranden över bolagets medelsäskanden
Atomkommittén (skr. 2/11 1955) har intet att erinra mot bolagets arbets
program. Kommittén understryker nödvändigheten av att arbetena med R 2 ej försenas samt att erforderliga medel härför beviljas. Särskilt fram- 1 Statssekreteraren E. Grafström, ordförande, ledamoten av riksdagens I kammare S. Ohlon samt ledamoten av riksdagens II kammare P. E. Sköld.
Kungl. Maj.ts proposition nr . 9.9 ur 1956 7
hålles betydelsen av att anskaffa en accelerator för reaktorstationen vid Studsvik. Kommittén tillstyrker livligt de i bolagets petitaskrivelse fram förda äskandena.
1955 års atomenergiutredning (skr. 22/2 1956) har avgivit utlåtande över
bolagets i september 1955 avgivna petita för budgetåret 1956/57 samt bo lagets hemställan om 6 milj. kronor å tilläggsstat för aktieteckning. Utred ningen tillstyrker bolagets förslag med följande motivering. I det betänkande, som utredningen avser att överlämna nästinstundande månad, kommer utredningen alt förorda, att Aktiebolaget Atomenergi med i stort sett oförändrad status fortsätter sin verksamhet för atomenergiens iredliga utnyttjande. Utredningen är även av den uppfattningen, att det program för bolagets verksamhet under budgetåret 1956/57, som bolagsled ningen framlagt — främst avseende uppförandet av en andra forskningsoch materialprovningsreaktor vid Studsvik — bör genomföras. Vad be träffar det av bolaget för ifrågavarande budgetår äskade anslaget å sam manlagt 36,5 milj. kronor har utredningen icke företagit någon detaljgranskning av underliggande beräkningar, utan anser sig endast böra göra det ut talandet, att utredningen finner det angeläget, att planerna på uppförandet av den andra reaktorn fullföljes utan dröjsmål. Vidare vill utredningen fram hålla, att utredningen förutser en allmän utvidgning av verksamheten in för de stora uppgifter, som väntar bolaget i samband med att det hittillsva rande forskningsskedet övergår i en utvecklingsperiod med konstruktionen av prototyper för industriella reaktorer som omedelbar arbetsuppgift. Det torde därför kunna antagas, alt bolagets i september 1955 framlagda petita snarare är för lågt än för högt beräknade. I detta sammanhang bör sär skilt understrykas den acceleration i utvecklingen på atomenergiområdet, som skett efter avhållandet av atomkonferensen "i Geneve i augusti 1955. Vad härefter angår frågan om ökning av bolagets aktiekapital och det där vid uppkomna behovet av ett särskilt tillskott av statsmedel å 6 milj. kronor, har utredningen mot bakgrunden av sitt ställningstagande till bolagets fort satta verksamhet icke något att erinra mot att nyteckningsplanen fullföljes på sätt bolagsledningen föreslagit. Anslagsgivningen torde dock enligt utred ningens mening böra göras beroende av att Kungl. Maj:t finner, att enighet råder inom bolaget angående de allmänna riktlinjerna för bolagets fortsatta verksamhet.
Departementschefen
Utvecklingen på atomenergiområdet har under den senaste tiden gått myc ket foi t framåt. Tidigare planer har därför mast revideras och tidpunkten för atomenergiens fredliga utnyttjande för praktiskt bruk anses i dag ligga närmare än vad man förutsåg för något år sedan. Det är samtidigt uppenbart, att det undei nuvarande förhållanden fordras högst betydande insatser av både personell och materiell natur för alt nyttiggöra atomenergien__insat ser som i ett land av Sveriges storleksordning blir särskilt kännbara. Bl. a. med hänsyn härtill har sakkunniga tillkallats för att avge förslag beträf fande arbetsfördelningen inom atomenergiområdet in. in. Det hade givetvis i och för sig varit önskvärt, all utredningens betänkande förelegat innan frå gan om anslag till Aktiebolaget Atomenergi anmäles för Kungl. Maj:t. Detta
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1956
har med hänsyn till omfattningen av utredningsuppdraget varit ogörligt, men utredningen har dock i särskilt avgivet utlåtande tillstyrkt framställ ningar från atombolaget om medelstilldelning av 36,5 milj. kronor för den fortsatta verksamheten samt 6 milj. kronor för aktieteckning. Inom Aktiebolaget Atomenergi har nedlagts ett betydande utvecklings- och forskningsarbete. I anslutning till slutförandet av bolagets första huvudupp gifter — att bygga en försöksreaktor och ett uranextraktionsverk — förelä des riksdagen år 1953 en plan för bolagets fortsatta verksamhet under en femårsperiod. Enligt denna plan, mot vilken riksdagen inte gjort någon erinran, skulle bolaget uppföra en andra reaktor, den s. k. R 2. Hur än den närmare arbetsfördelningen på atomenergiområdet kan komma att utfor mas synes det inte råda något tvivel om att bolaget bör fullfölja planen be träffande R 2. Tack vare den snabba utvecklingen kan R 2 nu göras mera avancerad och effektiv än vad som ursprungligen planerats. Främst av denna anledning har de beräknade kostnaderna för R 2 stigit avsevärt och uppskattas nu till ca 40 milj. kronor. Bolagets föreliggande medelsäskanden sammanhäng er nära med anskaffningen av R 2. Då jag — i likhet med atomenergiutredningen — finner det angeläget att planerna på R 2 fullföljes utan dröjs mål, anser jag mig i huvudsak böra godtaga bolagets medelsberäkningar. Inom bolaget har den principen följts, att anläggningar med normal av skrivningstid skall finansieras av aktiekapitalmedel. I samband med uppfö randet av reaktorstationen i Studsvik ökar investeringsbehovet betydligt. Bolagets styrelse har — under förutsättning av bolagsstämmans godkän nande — föreslagit en höjning av aktiekapitalet med 10,5 milj. kronor till 14 milj. kronor, varav staten skulle bidraga med 6 milj. kronor och de en skilda aktieägarna med 4,5 milj. kronor. Den omständigheten, att atom energiutredningen bl. a. har till uppgift att pröva frågan om bolagets orga nisation, bör enligt min mening icke hindra den ytterligare aktieteckning, som enligt den hittillsvarande ordningen erfordras för att finansiera R 2projektet. Vid bifall till bolagsstyrelsens förslag bibehålies den nuvarande proportionen mellan statens och de enskildas andelar av aktiekapitalet — fyra sjundedelar resp. tre sjundedelar — oförändrad. Jag har intet att erinra mot detta förslag och föreslår därför, att på tilläggsstat för budgetåret 1955/56 till aktieteckning i bolaget anvisas 6 milj. kronor. En förutsättning för den planerade aktieteckningen bör, såsom atomenergiutredningen fram hållit, vara, att Kungl. Maj :t efter prövningen av utredningens huvudbe tänkande anser sig kunna konstatera, att inom bolaget enighet råder mel lan statens företrädare och de enskilda intressenternas representanter om de allmänna riktlinjerna för holagets fortsatta verksamhet. Vad härefter beträffar bolagets övriga medelsbehov — d. v. s. sådana kostnader för bolagets verksamhet, som inte bestrids av aktiekapitalet — har bolaget hemställt dels om ett beställningsbemyndigande å 25 milj. kro nor, avseende återstående beställningar för R 2, dels anslag för nästa bud getår med sammanlagt 38 milj. kronor, varav 1,5 milj. kronor för inköp
Kungi. Maj.ts proposition nr 99 år 1956 9
av torium. Atomenergiutredningen har — som förut nämnts — yttrat sig om bolagets medelsbegäran, frånsett äskandet om anslag för inköp av to rium. Utredningen har inte detalj granskat bolagets beräkningar men fram hållit, att det kan antagas, att bolagets petila snarare är för lågt än för högt beräknade. Det är uppenbarligen av vikt, att inte bolagets utvecklingsarbete försenas. Jag har med hänsyn härtill inte ansett mig böra motsätta mig, att bolaget får det begärda beställningsbemyndigandet. Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår synes det möjligt att taga i anspråk aktiekapitalet i något större utsträckning än vad bolaget föreslagit, varigenom behovet av anslag å riksstaten nedgår. Främst av denna anledning beräknar jag att det av bo laget begärda anslagsbeloppet, 38 milj. kronor, kan minskas med 1,3 milj. kronor. Jag föreslår därför att för nästa budgetår till bolagets verksamhet anvisas 36,7 milj. kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår in nebär en ökning med 18,7 milj. kronor. Vid hithörande överväganden har jag beaktat, att bolagets medelsbehov under följande budgetår kan väntas öka ytterligare. Det hittillsvarande anslagets rubricering — Atomenergi forskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi — torde lämpligen i och med att bolagets verksamhet alltmer fått en industriell karaktär böra änd ras till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) till Aktieteckning i Aktiebolaget Atomenergi å tilläggs-
stat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 under kapital budgeten, fonden för statens aktier, anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor; b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar avseende material m. m. för Aktiebolaget Atomenergi inom en kostnadsram av 25 000 000 kronor;
c) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atom energi för budgetåret 1956/57 under tionde huvudtiteln an
visa ett reservationsanslag av 36 700 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bo Gejrot
O Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 99