med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), in. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

1 Nr 29

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), in. m.; given Stockholms slott den 14 december 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (rir 370);

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändrad lydelse av 4 och 8 §§ förordningen den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst;

4) förordning angående ändring i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder;

5) förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning;

6) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg;

7) förordning angående ändrad lydelse av 13 § och 15 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

8) förordning angående ändring i förordningen den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt;

9) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar;

10) förordning angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ förordningen den 26 juni 1933 (nr 395) om ersättningsskatt;

11) förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

12) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272); samt

1 llihany till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 29

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

13) lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till vissa författningsändringar, som erfordras i anledning av den på grundval av propositionen 1956: 150 antagna nya taxeringsförordningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

3 Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att anvisningarna till 62 § koxnmunalskattelagen den 28 september 1928 skola upphöra att gälla samt att 3 och 49 §§, 50 § 2 mom., 62 § och 75 § 1 mom. ävensom punkt 3 av anvisningarna till 25 § samt punkterna 3 c och 7 av anvisningarna till 29 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3 Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering av beskattningsnämnd i första instans verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

§•

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

49 §.

Därest delägarna i boet efter avliden person, som vid dödsfallet varit här i riket bosatt, levt i oskift bo och varit för sitt uppehälle huvudsakligen beroende av dödsboets inkomst, må dödsboet efter vederbörande beskattningsnämnds beprövande kunna för senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillerkännas kommunalt ortsavdrag med högst samma belopp, som den avlidne skulle hava åtnjutit i avdrag, därest han fortfarande levt.

(Se vidare anvisningarna.)

Därest delägarna i boet efter avliden person, som vid dödsfallet varit här i riket bosatt, levt i oskift bo och varit för sitt uppehälle huvudsakligen beroende av dödsboets inkomst, må dödsboet efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens beprövande kunna för senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillerkännas kommunalt ortsavdrag med högst samma belopp, som den avlidne skulle hava åtnjutit i avdrag, därest han fortfarande levt.

(Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse av 3 § se 1943:856, av 49 § se 1950:252, av 62 § se 1955:357, av 50 § 2 mom. se 1956:88, av 75 § 1 mom. se 1953:400, av punkt 3 av anvisningarna till 25 § se 1953: 404 samt av punkt 7 av anvisningarna till 29 § se 1955: 255.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

50 §.

2 mom. För fysisk--------

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter vederbörande beskattningsnämnds beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt ortsavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 5 000 kronor.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existens in i n i m u in) må den skattskyldige jämväl, efter vederbörande beskattningsnämnds beprövande, erhålla avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga med belopp som ovan sägs.

ortsavdrag, omständig-

kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt med ytterligare ett efter lieterna avpassat belopp, dock högst 5 000 kronor.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) må den skattskyldige jämväl, efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens beprövande, erhålla avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga med belopp som ovan sägs.

Skattskyldig, vars-----stycket förmäles.

Vad härefter-----beskattningsbar inkomst.

62 Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid taxering, lämnat oriktigt meddelande i avseende å förhållande, som icke varit av allenast oväsentlig betydelse för taxeringen, samt har meddelandet följts och har därigenom föranletts att den skattskyldige icke blivit inom vederbörande kommun taxe-

§•

Om åsättande av eftertaxering stadgas i taxeringsförordningen. Eftertaxering skall ske i den kommun, varest taxeringen bort verkställas, om den skett i rätt tid.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

rad till kommunal inkomstskatt eller därstädes blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han där eftertaxeras till kommunal inkomstskatt för vad som genom berörda förfarande förut undgått taxering.

Föreligga sådana omständigheter, som i föregående stycke sägs, och kan på grund av vad sålunda och i övrigt förekommit antagas att av den skattskyldige lämnade uppgifter icke varit av beskaffenhet att kunna läggas till grund för en riktig taxering, skall genom eftertaxering sådan taxering åvägabringas.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande tillämpning, om skattskyldig, ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning.

Eftertaxering må icke ske med mindre fråga därom prövats av beskattningsnämnd inom fem år efter det år, då taxeringen rätteligen bort av beskattningsnämnd i första instans verkställas. Har den skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo, dock att sådan taxering icke må ske med mindre fråga därom prövats av beskattningsnämnd inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom blivit ingiven för registrering.

(Se vidare anvisningarna.)

1 in o m. Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering enligt denna lag erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger beskattningsnämnd, där ömmande omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskatt-

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering enligt denna lag erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller prövningsnämnd, där ömmande omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller,

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

ningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Framställning som-----—-

(Föreslagen lydelse)

såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet, fter dödsåret.

Anvisningar till 25 §.

3. Avdrag enligt 25 § 1 mom. för värdeminskning å maskiner och andra inventarier får ske på sätt och i den ordning, som enligt punkt 3 a—c av anvisningarna till 29 § gäller om avdrag för värdeminskning å dylika tillgångar i rörelse. Fasta maskiner och andra inventarier, för vilka ej enligt punkt 5 av anvisningarna till 10 § redovisats särskilt maskinvärde, skola dock inräknas i byggnadens värde och således bliva föremål för avskrivning enligt punkt 2 här ovan, med rätt för beskattningsnämnd att i samförstånd med den skattskyldige bestämma, att värdeminskningsavdrag å tillgång, vars värde ej inräknas i särskilt maskinvärde men tidigare varit inräknat i sådant värde, alltjämt skall beräknas såsom för inventarier.

3. Avdrag enligt 25 § 1 mom. för värdeminskning å maskiner och andra inventarier får ske på sätt och i den ordning, som enligt punkt 3 a—c av anvisningarna till 29 § gäller om avdrag för värdeminskning å dylika tillgångar i rörelse. Fasta maskiner och andra inventarier, för vilka ej enligt punkt 5 av anvisningarna till 10 § redovisats särskilt maskinvärde, skola dock inräknas i byggnadens värde och således bliva föremål för avskrivning enligt punkt 2 här ovan, med rätt för taxeringsnämnd att i samförstånd med den skattskyldige bestämma, att värdeminskningsavdrag å tillgång, vars värde ej inräknas i särskilt maskinvärde men tidigare varit inräknat i sådant värde, alltjämt skall beräknas såsom för inventarier.

till 29 §.

3.-------------------------

c. Värdeminskningsavdrag med —

Jämkning av----------

Har skattskyldigs rörelse för visst år utvisat förlust eller så ringa överskott, att den skattskyldige vid beräkning av nettointäkten av rörelsen ej kunnat utnyttja det på året enligt avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdraget, må han tillgodoräkna sig det resterande avdraget för senare år genom utsträckning i erforderlig mån av avskrivningsplanen efter den antagna varaktighetstidens slut eller, enligt beskattningsnämnds

— — — särskilda bestämmelser. — i räkenskaperna.

Har skattskyldigs rörelse för visst år utvisat förlust eller så ringa överskott, att den skattskyldige vid beräkning av nettointäkten av rörelsen ej kunnat utnyttja det på året enligt avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdraget, må han tillgodoräkna sig det resterande avdraget för senare år genom utsträckning i erforderlig mån av avskrivningsplanen efter den antagna varaktighetstidens slut eller, enligt taxerings-

7 Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957 (Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

särskilda beprövande, dessförinnan utöver avdrag enligt planen. Skattskyldig skall anses hava kunnat vid beräkning av nettointäkten av rörelse utnyttja värdeminskningsavdrag även i den mån underskott å förvärvskällan kunnat utnyttjas vid taxeringen till statlig inkomstskatt under allmänna avdrag, innan avdrag skett för underskott å övriga förvärvskällor samt för utskylder. I andra fall än i detta stycke sägs må på ett år i beskattningsavseende belöpande värdeminskningsavdrag, som den skattskyldige ej kunnat utnyttja vid beräkning av sin nettointäkt av rörelse, icke göras elt följande år.

Ådagalägger skattskyldig,----

Har ett---------------

7. Avdrag medgives--------

I byggnads värde inräknas ej värdet å fasta maskiner och andra till byggnaden hörande inventarier, för vilka enligt punkt 5 av anvisningarna till 10 § särskilt maskinvärde redovisats vid fastighetstaxeringen eller, såvitt fråga är om tillgångar, vilka ännu ej varit föremål för fastighetstaxering, bör redovisas vid sådan taxering. Å dem tillämpas reglerna i punkterna 3 och 4. Rörande avdrag för värdeminskning å övriga maskiner, inventarier m. in., vilkas värde inräknas i byggnadsvärde som fastställts vid fastighetstaxering, tillämpas däremot de för värdeminskning å byggnad meddelade bestämmelserna. Har på grund av vad nu sagts tillgång en gång hänförts till maskiner, inventarier eller dvl., skall den, såvida ej beskatlningsnämnd i samförstånd med den skattskyldige annorlunda bestämmer, alltfort behandlas såsom dylik tillgång, ändå att den sedermera ej inbegripes i särskilt maskinvärde.

Hinder möter —

Utrangeras eller

nämnds eller, om besvär anförts, prövningsnämnds särskilda beprövande, dessförinnan utöver avdrag enligt planen. Skattskyldig skall anses hava kunnat vid beräkning av nettointäkten av rörelse utnyttja värdeminskningsavdrag även i den mån underskott å förvärvskällan kunnat utnyttjas vid taxeringen till statlig inkomstskatt under allmänna avdrag, innan avdrag skett för underskott å övriga förvärvskällor samt för utskylder. I andra fall än i detta stycke sägs må på ett år i beskattningsavseende belöpande värdeminskningsavdrag, som den skattskyldige ej kunnat utnyttja vid beräkning av sin nettointäkt av rörelse, icke göras ett följande år.

----bokförda värdet.

- återstående beloppet.

-----ägt rum.

I byggnads värde inräknas ej värdet å fasta maskiner och andra till byggnaden hörande inventarier, för vilka enligt punkt 5 av anvisningarna till 10 § särskilt maskinvärde redovisats vid fastighetstaxeringen eller, såvitt fråga är om tillgångar, vilka ännu ej varit föremål för fastighetstaxering, bör redovisas vid sådan taxering. Å dem tillämpas reglerna i punkterna 3 och 4. Rörande avdrag för värdeminskning å övriga maskiner, inventarier m. in., vilkas värde inräknas i byggnadsvärde som fastställts vid fastighetstaxering, tilllämpas däremot de för värdeminskning å byggnad meddelade bestämmelserna. Har på grund av vad nu sagts tillgång en gång hänförts till maskiner, inventarier eller dyl., skall den, såvida ej taxeringsnämnd i samförstånd med den skattskyldige annorlunda bestämmer, alltfort behandlas såsom dylik tillgång, ändå att den sedermera ej inbegripes i särskilt maskinvärde.

-----punkt angives.

eller rivningen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 62 §.

Till ledning vid tillämpningen av bestämmelserna om eftertaxering anför es följande exempel.

En ensamstående person, bosatt å ort tillhörande ortsgrupp II, har år

1957 för beskattning därstädes uppgivit en inkomst av 2 000 kronor.

Hans beskattningsbara inkomst blir då med tillämpning av bestämmelserna i 48 och 50 §§ 700 kronor. År

1958 upptäckes, att deklarationen varit felaktig, i det att den skattskyldige rätteligen bort uppgiva en inkomst av 2 800 kronor. Den beskattningsbara inkomsten hade alltså med tillämpning av nyssnämnda lagrum år 1957 rätteligen bort vara 1500 kronor, och till eftertaxering år 1958 skall upptagas ett belopp av 1 500

— 700 = 800 kronor. Detta belopp upptages — utan sammanblandning med den beskattningsbara inkomst, som kan i vanlig ordning fastställas

— i 1958 års taxering slängd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tillämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

9 Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom., 13 § och 15 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §.

2 m o in. För skattskyldig-----kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga hava varit väsentligen nedsatt av anledning, varom i 50 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskattelagen förmäles, må efter vederbörande beskattningsnämnds beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med statligt ortsavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 3 000 kronor.

Vad härefter

Finnes skattskyldigs skatteförmåga hava varit väsentligen nedsatt av anledning, varom i 50 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskattelagen förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med statligt ortsavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 3 000 kronor.

beskattningsbar inkomst.

13 Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid taxering, lämnat oriktigt meddelande i avseende å förhållande, som icke varit av allenast oväsentlig betydelse för taxeringen, samt har meddelandet följts och har därigenom föranletts att den skattskyldige icke blivit taxerad till statlig inkomstskatt eller blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras till inkomstskatt att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande undandragits statsverket.

Föreligga sådana omständigheter, som i föregående stycke sägs, och kan på grund av vad sålunda och i övrigt förekommit antagas att av den skattskyldige lämnade uppgifter icke varit av beskaffenhet att kunna läggas till grund för en riktig taxering,

§•

Om åsättande av eftertaxering stadgas i taxeringsförordningen.

Har eftertaxering åsatts, skall statlig inkomstskatt utgå med det ytterligare belopp, som skulle hava erlagts, därest den ursprungliga taxeringen omfattat jämväl den inkomst, för vilken eftertaxering åsatts.

1 Senaste lydelse av 9 § 2 mom. se 1955:123 samt av 13 § so 1955: 358.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

skall lian eftertaxeras till inkomstskatt att utgå med det belopp, som undandragits statsverket genom att en riktig taxering tidigare icke åsatts.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande tillämpning, om skattskyldig, ehuru uppgifts pliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning.

Eftertaxering må icke ske med mindre fråga därom prövats av beskattningsnämnd inom fem år efter det år, då taxeringen rätteligen bort av beskattningsnämnd i första instans verkställas. Har den skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo, dock att sådan taxering icke må ske med mindre fråga därom prövats av beskattningsnämnd inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom blivit ingiven för registrering.

1 in o m. Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering för inkomst enligt denna förordning erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger beskattningsnämnd, där ömmande omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Framställning som-----

(Föreslagen lydelse)

§•

1 in o in. Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering för inkomst enligt denna förordning erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller prövningsnämnd, där ömmande omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet, fter dödsåret.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

11 Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 4 och 8 §§ förordningen den 30 november 1931 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 4 och 8 §§ förordningen den 30 november 1951 angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

Skattskyldig, som----- ti

Ansökningen ingives till länsstyrelsen och skall, med undantag för fall varom i 8 § sägs, vara till länsstyrelsen inkommen före taxeringsårets utgång.

8 Därest förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 § föreligga först efter meddelandet av sådant beslut av prövningsnämnd eller utslag av kammarrätten eller Kungl. Maj:t, som i 7 § sägs, äger den skattskyldige ingiva i 4 § omförmäld ansökan inom ett år från det ifrågavarande beslut eller utslag meddelades.

. beskattning.

Ansökningen ingives eller insändes till prövningsnämndens kansli och skall, med undantag för fall varom i 8 § sägs, vara till kansliet inkommen före taxeringsårets utgång.

Föreligga förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 § först efter

meddelandet av sådant beslut av prövningsnämnd eller utslag av kammarrätten eller Kungl. Maj :t, som i 7 § sägs, eller har den beräknade ackumulerade inkomsten höjts genom sådant beslut eller utslag, äger den skattskyldige inkomma med ansökan enligt 4 § inom ett år från det ifrågavarande beslut eller utslag meddelades.

Äger skattskyldig enligt 99 § taxeringsförordningen i särskild ordning anföra besvär hos prövningsnämnd, må han tillika inom där angiven tid inkomma med ansökan enligt 4 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174)

om investeringsfonder

Härigenom förordnas, att 9, 15 och 19 §§ förordningen den 2 maj 1947 om investeringsfonder1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §•

Har investeringsfond,-------till beskattning.

Därest föreskrift-----till investeringsfond.

Då föreskrift meddelats enligt första stycket skall arbetsmarknadskommissionen lämna underrättelse därom dels till den skattskyldige, dels ock, för att tillställas vederbörande beskattningsnämnd, till länsstyrelsen i det län där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

15 Skattskyldig, som gjort avsättning till investeringsfond enligt denna förordning eller som jämlikt 11 § fjärde stycket övertagit sådan fond, är pliktig att vid självdeklaration för det beskattningsår, då avsättningen eller övertagandet ägt rum, ävensom för varje påföljande beskattningsår, intill dess de avsatta eller övertagna medlen avförts ur fonden, foga uppgift enligt formulär, som fastställes av Kungl. Maj :t, rörande avsättning av medel till fonden samt fondens användning och avveckling. Vid allmän självdeklaration skall sådan uppgift fogas i tre exemplar.

Skattskyldig, som--------ur

19 Över arbetsmarknadskommissionens beslut enligt denna förordning må klagan föras hos Kungl. Maj :t genom besvär, vilka skola hava inkommit till finansdepartementet inom trettio dagar efter den, då klaganden erhöll del av beslutet.

Då föreskrift meddelats enligt första stycket skall arbetsmarknadskommissionen lämna underrättelse därom dels till den skattskyldige, dels ock, för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet, till länsstyrelsen i det län där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

§■

Skattskyldig, som gjort avsättning till investeringsfond enligt denna förordning eller som jämlikt 11 § fjärde stycket övertagit sådan fond, är pliktig att vid självdeklaration för det beskattningsår, då avsättningen eller övertagandet ägt rum, ävensom för varje påföljande beskattningsår, intill dess de avsatta eller övertagna medlen avförts ur fonden, foga uppgift enligt formulär, som fastställes av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av riksskattenämnden, rörande avsättning av medel till fonden samt fondens användning och avveckling. Vid allmän självdeklaration skall sådan uppgift fogas i tre exemplar, arbetsmarknadssynpunkt.

§.

Över arbetsmarknadskommissionens beslut enligt denna förordning må klagan föras hos Kungl. Maj :t genom besvär, vilka skola hava inkommit till finansdepartementet inom tre veckor från det klaganden erhöll del av beslutet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958, 1 Jfr 1955: 256. -— Senaste lydelse av § 15 se 1950: 590.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

13 Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjamning

Härigenom förordnas, att 1, 4—6 och 17 §§ förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder för konjunkturutjämning skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §■

(Föreslagen lydelse)

Vid beräkning-----till investeringsfond.

Om företag som ovan sägs icke är berättigat att åtnjuta avdrag för avskrivning å inventarier i enlighet med bestämmelserna för räkenskapsenlig avskrivning, må avdragsrätt enligt denna förordning dock icke åtnjutas med mindre beskattningsnämnd, efter därom framställt yrkande, lämnat särskilt medgivande därtill.

(Se vidare anvisningarna.)

Om företag som ovan sägs icke är berättigat att åtnjuta avdrag för avskrivning å inventarier i enlighet med bestämmelserna för räkenskapsenlig avskrivning, må avdragsrätt enligt denna förordning dock icke åtnjutas med mindre taxeringsnämnd eller, om besvär anförts, prövningsnämnd, efter därom framställt yrkande, lämnat särskilt medgivande därtill.

(Se vidare anvisningarna.)

4 Inbetalning av medel å konto för investering skall hos riksbanken hava verkställts senast den dag företaget jämlikt bestämmelserna i 36 § taxeringsförordningen har att avlämna allmän självdeklaration för det beskattningsår, då avsättning till investeringsfond skett.

§■

Inbetalning av medel å konto för investering skall hos riksbanken hava verkställts senast den dag företaget jämlikt bestämmelserna i 34 § taxeringsförordningen har att avlämna allmän självdeklaration för det beskattningsår, då avsättning till investeringsfond skett.

5 Å konto---------22

Sedan fem år förflutit från ingången av det år varunder inbetalningen verkställts, äger företaget att efter uppsägning hos riksbanken uttaga högst trettio procent av det ursprungligen inbetalta beloppet. Har sådant uttag skett, åligger det riksbanken att lämna underrättelse därom till länsstyrelsen för att tillställas vederbörande beskattningsnämnd.

§■

§§ stadgas.

Sedan fem år förflutit från ingången av det år varunder inbetalningen verkställts, äger företaget att efter uppsägning hos riksbanken uttaga högst trettio procent av det ursprungligen inbetalta beloppet. Har sådant uttag skett, åligger det riksbanken att lämna underrättelse därom till länsstyrelsen för att tillställas vederbörande taxeringsmyndig-

14 Kungi. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

Särskild underrättelse skall lämnas för varje i 3 § angivet konto från vilket uttag skett samt innehålla uppgift om företagets namn och adress ävensom det uttagna beloppets storlek.

(Föreslagen lydelse)

het. Särskild underrättelse skall lämnas för varje i 3 § angivet konto från vilket uttag skett samt innehålla uppgift om företagets namn och adress ävensom det uttagna beloppets storlek.

6 §•

Inbetalning av------vartdera kontot.

I av riksbanken lämnat bevis om insättning å konto för investering skall angivas, att, därest avtal om överlåtelse eller pantsättning av de insatta medlen träffas, detta skall anmälas till banken. Har riksbanken erhållit sådan anmälan, skall banken verkställa anteckning om det förhållande, som med anmälan avses, samt senast inom åtta dagar efter det anmälan som nyss sagts ingivits översända underrättelse om vad som förekommit till länsstyrelsen för att tillställas vederbörande beskattningsnämnd.

17 Har arbetsmarknadsstyrelsen förordnat att investeringsfond skall tagas i anspråk av samtliga företag, företag av viss beskaffenhet eller ock visst eller vissa företag, åligger det arbetsmarknadsstyrelsen att lämna underrättelse därom dels till företag varom fråga är, dels ock till länsstyrelsen för att tillställas vederbörande beskattningsnämnd.

Har förordnats att investeringsfond må tagas i anspråk och har företag i anledning härav enligt 16 § uppburit medel från konto för investering, åligger det arbetsmarknadsstyrelsen, sedan styrelsen erhållit besked från riksbanken att utbetalning skett, att till länsstyrelsen, för att tillställas vederbörande beskattningsnämnd, lämna underrättelse om att investeringsfonden skall tagas i anspråk.

Underrättelse som---------------

I av riksbanken lämnat bevis om insättning å konto för investering skall angivas, att, därest avtal om överlåtelse eller pantsättning av de insatta medlen träffas, detta skall anmälas till banken. Har riksbanken erhållit sådan anmälan, skall banken verkställa anteckning om det förhållande, som med anmälan avses, samt senast inom åtta dagar efter det anmälan som nyss sagts ingivits översända underrättelse om vad som förekommit till länsstyrelsen för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet.

§•

Har arbetsmarknadsstyrelsen förordnat att investeringsfond skall tagas i anspråk av samtliga företag, företag av viss beskaffenhet eller ock visst eller vissa företag, åligger det arbetsmarknadsstyrelsen att lämna underrättelse därom dels till företag varom fråga är, dels ock till länsstyrelsen för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet.

Har förordnats att investeringsfond må tagas i anspråk och har företag i anledning härav enligt 16 § uppburit medel från konto för investering, åligger det arbetsmarknadsstyrelsen, sedan styrelsen erhållit besked från riksbanken att utbetalning skett, att till länsstyrelsen, för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet, lämna underrättelse om att investeringsfonden skall tagas i anspråk.

— uppgift härom.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

15 Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 19 februari 1954 med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.

Det åligger----------och 7 §§.

Den upprättade förteckningen skall Förteckningen skall, sedan taxeav ordföranden insändas till länssty- ringsnämnden avslutat sitt arbete, inreisen samtidigt som deklarationer sändas till länsstyrelsen, och andra handlingar jämlikt 91 § 1 mom. första stycket taxeringsförordningen dit insändas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 13 § och 15 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 13 § och 15 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om statlig förmögenhetsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

13 Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid taxering, lämnat oriktigt meddelande i avseende å förhållande, som icke varit av allenast oväsentlig betydelse för taxeringen, samt har meddelandet följts och har därigenom föranletts att den skattskyldige icke blivit taxerad till statlig förmögenhetsskatt eller blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras till statlig förmögenhetsskatt att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande undandragits statsverket.

Föreligga sådana omständigheter, som i föregående stycke sägs, och kan på grund av vad sålunda och i övrigt förekommit antagas att av den skattskyldige lämnade uppgifter icke varit av beskaffenhet att kunna läggas till grund för en riktig taxering, skall han eftertaxeras till förmögenhetsskatt att utgå med det belopp, som undandragits statsverket genom att en riktig taxering tidigare icke åsatts.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande tillämpning, om skattskyldig, ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning.

Eftertaxering må icke ske med mindre fråga därom prövats av beskattning snämnd inom fem år efter det år, då taxeringen rätteligen bort

1 Senaste lydelse av 13 § se 1955: 359.

§•

Om åsättande av eftertaxering stadgas i taxeringsförordningen.

Har eftertaxering åsatts, skall förmögenhetsskatt utgå med det ytterligare belopp, som skulle hava erlagts, därest den ursprungliga taxeringen omfattat jämväl den förmögenhet, för vilken eftertaxering åsatts.

Knngl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) av beskattningsnämnd i första instans verkställas. Har den skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo, dock att sådan taxering icke må ske med mindre fråga därom prövats av beskattningsnämnd inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom blivit ingiven för registrering.

1 m o m. Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna förordning erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger beskattningsnämnd, där ömmande omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet

Framställning som

(Föreslagen lydelse)

§■

1 in o in. Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna förordning erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller prövningsnämnd, där ömmande omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet, efter dödsåret.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 29

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 12 februari 1943 (nr 44)

om kupongskatt

Härigenom förordnas, att 4 och 8 j 17 §§ förordningen den 12 februari ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

4 Vid avgivande av uppgift om aktieutdelning enligt 42 § 3 mom. taxeringsförordningen skall uppgiftslämnaren på heder och samvete besvara å uppgiftsformuläret angivna frågor till ledning för bedömande, huruvida den utdelningsberättigade är skyldig utgöra kupongskatt. Finner uppgiftslämnaren sig ej kunna besvara frågorna så, att av svaren uppenbarligen framgår att den utdelningsberättigade icke är skyldig utgöra kupongskatt för utdelningen, skall svaret avfattas å särskild, för detta ändamål avsedd blankett, och skall den på utdelningen belöpande kupongskatten vid utdelningens utbetalande innehållas. Å särskild del av blanketten skall i dylikt fall den som utbetalar utdelningen teckna erkännande att kupongskatten innehållits och skall denna del avskiljas och tillställas uppgiftslämnaren.

Skattedirektören hos-----

Sker utbetalning-----a

§, 9 § 1 och 3 mom., 11 § samt 14— 1943 om kupongskatt1 skola erhålla

(Föreslagen lydelse)

Vid avgivande av uppgift om aktieutdelning enligt 43 § 1 mom. taxeringsförordningen skall uppgiftslämnaren på heder och samvete besvara å uppgiftsformuläret angivna frågor till ledning för bedömande, huruvida den utdelningsberättigade är skyldig utgöra kupongskatt. Finner uppgiftslämnaren sig ej kunna besvara frågorna så, att av svaren uppenbarligen framgår att den utdelningsberättigade icke är skyldig utgöra kupongskatt för utdelningen, skall svaret avfattas å särskild, för detta ändamål avsedd blankett, och skall den på utdelningen belöpande kupongskatten vid utdelningens utbetalande innehållas. Å särskild del av blanketten skall i dylikt fall den som utbetalar utdelningen teckna erkännande att kupongskatten innehållits och skall denna del avskiljas och tillställas uppgiftslämnaren.

- skattedirektören föreligger.

[tid innehållas.

8 §■

Kupongskattekontoret skall-------därtill föranleda.

Vid försummelse att fullgöra skyl- Vid försummelse att fullgöra skyldighet, som enligt denna förordning dighet, som enligt denna förordning åligger styrelse för aktiebolag, äger åligger styrelse för aktiebolag, äger länsstyrelsen i det län där bolagets länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte, efter anmälan styrelse har sitt säte, efter anmälan av kupongskattekontoret eller eljest, av kupongskattekontoret eller eljest, förelägga styrelsen lämpligt vite. An- förelägga styrelsen lämpligt vite. Om gående sådant vite skola stadgande- uttagande av vite förordnar länssty-

1 '.Se'laste Jydelse av 9 § 3 mom. samt 15 § 1 och 2 mom. se 1943:863 samt av 11 § se

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

na i 55 § 3 mom. samt lib § 2 mom. relsen efter anmälan av kupongskattaxeringsförordningen äga motsva- tekontoret. Angående sådant vite rande tillämpning. skola i övrigt stadgandena i 123 och

12b §§ taxeringsförordningen äga motsvarande tillämpning.

Efterkommes icke-----tillfalla staten.

Besvär över — -----efterkomma förordnandet.

1 m o in. När aktiebolag till kupongskattekontoret insänder uppgifter enligt 5 eller 6 §, skola dessa vara så ordnade som i 37 § 1 mom. tredje stycket taxeringsförordningen sägs. De uppgifter, vid vilkas avgivande kupongskatt innehållits, skola dock vara avskilda från övriga uppgifter, och sammanlagda beloppet av den utdelning dessa uppgifter avse skall särskilt angivas.

3 in o in. Aktiebolag är skyldigt att, efter anmaning från taxeringsintendentcn i det län där bolagets styrelse har sitt säte, för kontroll å kupongskatten tillhandahålla kupongskattekontoret eller av taxeringsintendenten utsedd person sina handelsböcker med därtill hörande handlingar.

Underlåter bolags styrelse att efterkomma anmaning häratinnan, skola 39 § 6 mom., 55 § 3 mom. och lbb § 2 mom. taxeringsförordningen äga motsvarande tillämpning.

§•

1 m o in. När aktiebolag till kupongskattekontoret insänder uppgifter enligt 5 eller 6 §, skola dessa vara så ordnade som i 37 § b mom. andra stycket taxeringsförordningen sägs. De uppgifter, vid vilkas avgivande kupongskatt innehållits, skola dock vara avskilda från övriga uppgifter, och sammanlagda beloppet av den utdelning dessa uppgifter avse skall särskilt angivas.

3 m o in. För kontroll å kupongskatten må taxeringsrevision äga rum hos aktiebolag. Vid beslut om sådan taxeringsrevision äger vederbörande taxeringsintendent förordna, att handlingar, som skola granskas, skola tillhandahållas åt kupongskattekontoret. Vad i taxeringsförordningen stadgas om taxeringsrevision skall i övrigt gälla i tillämpliga delar.

H §•

skyldighet------följande bestämmelser.

Hava till taxeringsnämnd inkom-

mit uppgifter om aktieutdelning beträffande fysiska eller juridiska personer, som ej äro i taxeringsdistriktet skattskyldiga till statlig inkomstskatt för i uppgifterna avsedda utdelningar, och skola ej dessa uppgifter enligt 78 § e) taxeringsförordningen avsändas till ordföranden i annan taxeringsnämnd, åligger det taxeringsnämndens ordförande att snarast möjligt och senast när årets självdeklarationer till länsstyrelsen överlämnas, i särskilt konvolut överlämna uppgifterna med angivande av sådana för ordföranden kända för-

Hava till taxeringsnämnd inkommit uppgifter om aktieutdelning beträffande fysiska eller juridiska personer, som ej äro i taxeringsdistriktet skattskyldiga till statlig "inkomstskatt för i uppgifterna avsedda utdelningar, och skola ej dessa uppgifter avsändas till annan taxeringsnämnd, åligger det taxeringsnämnden att snarast möjligt och senast den 15 juli under taxeringsåret till länsstyrelsen överlämna uppgifterna med angivande av sådana för nämnden kända förhållanden, som kunna tjäna till ledning vid bedömande huruvida skyldighet att utgöra kupongskatt förelig-

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

hållanden, som kunna tjäna till ledning vid bedömande huruvida skyldighet att utgöra kupongskatt föreligger. Sådana uppgifter som befinnas böra föranleda ytterligare åtgärder enligt taxeringsförordningen disponeras av länsstyrelsen för detta ändamål. Övriga uppgifter skola av länsstyrelsen tillställas kupongskattekontoret tillika med ordförandens i taxeringsnämnden utredning i vad den avser dessa uppgifter, fullständigad med upplysningar rörande för länsstyrelsen kända förhållanden.

Kupongskattekontoret skall

Kupongskatt, som----

(Föreslagen lydelse)

ger. Sådana uppgifter som befinnas böra föranleda ytterligare åtgärder enligt taxeringsförordningen disponeras av länsstyrelsen för detta ändamål. Övriga uppgifter skola av länsstyrelsen tillställas kupongskattekontoret tillika med den inom taxeringsnämnden verkställda utredningen i vad den avser dessa uppgifter, fullständigad med upplysningar rörande för länsstyrelsen kända förhållanden.

---inbetala skatten.

— finnes stadgat.

14 §.

Ivupongskattenämnden är beslutför, om två ledamöter äro tillstädes och ense om beslutet. Uppstå skiljaktiga meningar inom nämnden, skall vad i 112 § taxeringsförordningen stadgas äga motsvarande tillämpning.

Kupongskattenämnden är beslutför, om två ledamöter äro tillstädes och ense om beslutet. Uppstå skiljaktiga meningar inom nämnden, skall vad i 88 § taxeringsförordningen stadgas äga motsvarande tillämpning.

15 §.

1 in o in. över beslut----

Besvären skola, skriftligen avfattade, hava inkommit till kupongskattekontoret före klockan tolv å sextionde dagen efter den då klaganden erhållit del av beslutet. Rörande besvär som nu sagts skola föreskrifterna i 744 § 3 mom. första stycket taxeringsförordningen i tillämpliga delar gälla.

2 m o m. Över beslut----

I fråga om besvär över länsstyrelses beslut enligt denna förordning skall 744 § 3 mom. taxeringsförordningen äga motsvarande tillämpning.

3 in o in. Rörande besvär över kammarrättens utslag enligt denna förordning skall 127 § första stycket taxeringsförordningen hava motsvarande tillämpning.

— hos överståthållarämbelet.

Besvären skola hava inkommit till kupongskattekontoret inom två månader från det klaganden erhållit del av beslutet. Rörande besvär som nu sagts skola föreskrifterna i 125 § andra stycket taxeringsförordningen i tillämpliga delar gälla.

— honom rörer.

I fråga om besvär över länsstyrelses beslut enligt denna förordning skall 125 § taxeringsförordningen äga motsvarande tillämpning.

3 in o m. Rörande besvär över kammarrättens utslag enligt denna förordning skall 98 § taxeringsförordningen hava motsvarande tillämpning, dock att, om talan fullföljts till kammarätten jämlikt 2 mom., besvärstiden skall vara tre veckor.

16 §.

Rörande ansvar för underlåtenhet Rörande ansvar för underlåtenhet av styrelse för aktiebolag att fullgöra av styrelse för aktiebolag att fullgöra skyldighet enligt 5 eller 6 § eller 7 § skyldighet enligt 5 eller 6 § eller 7 §

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 är 1957

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

första stycket första punkten eller första stycket första punkten eller 9 § 1 mom. skall 142 § taxeringsår- 9 § 1 mom. skall 120 § taxeringsförordningen hava motsvarande tillämp- ordningen hava motsvarande tillämp-

ning. ning.

Har någon —------— sex månader.

Ej må----— — — — —- — gällande förbud.

Förseelse varom i denna paragraf förmåles åtalas vid den allmänna underrätt, där åtal enligt 144 § 1 mom. andra stycket taxeringsförordningen skall anhängiggöras. Finnes ej behörig domstol enligt nyssnämnda författningsrum, skall åtalet anhängiggöras vid Stockholms rådhusrätt.

Böter och viten, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

17 Kungl. Maj:t äger fastställa formulär till blanketter och meddela de närmare föreskrifter som må finnas erforderliga för tillämpning av denna förordning.

§•

Kungl. Maj :t äger meddela de närmare föreskrifter som må finnas erforderliga för tillämpning av denna förordning.

Erforderliga formulär till blanketter fastställas av Kungl. Maj.t eller, efter Kungl. Maj.ts bemyndigande, av riksskattenämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 27 juni 1927 om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

7 Har någon i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid taxering till utskiftningsskatt, lämnat oriktigt meddelande i avseende å förhållande, som icke varit av allenast oväsentlig betydelse för taxeringen, samt har meddelandet följts och därigenom föranletts att taxering ej skett eller skett till för lågt belopp, skall eftertaxering i erforderlig mån äga rum. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om uppgiftspliktig underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning. Eftertaxering må ej ske med mindre fråga därom prövats av beskattning snämnd inom fem år efter det år, bolagets upplösning ägt rum.

(Föreslagen lydelse)

§•

Vad i f/4 och 116 §§ taxering sförordningen stadgas om eftertaxering till statlig inkomstskatt skall i tilllämpliga delar lända till efterrättelse med avseende å eftertaxering till utskiftningsskatt. Eftertaxering till utskiftningsskatt må ej ske med mindre fråga därom prövats inom fem år efter det år, bolagets upplösning ägt rum.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

1 Senaste lydelse se 1955: 360.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

23 Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ förordningen den 26 juni 1933 (nr 395) om ersättningsskatt

Härigenom förordnas, att 4 och 7 « ersättningsskatt skola erhålla ändrad

(Nuvarande lydelse)

4 Taxering till ersättningsskatt verkställes av den prövningsnämnd, som har att handlägga företagets taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Yrkande om taxering skall framställas hos prövningsnämnden senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för sin inkomst under det i 1 § avsedda verksamhetsåret.

7 Därest företaget före augusti månads utgång året efter det, då ersättningsskatt påförts företaget, till delägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av prövningsnämnd, som i 4 § sägs, och verkställes av länsstyrelsen. Till prövningsnämnden ställd ansökan om sådan restitution skall senast den 1 september ingivas till länsstyrelsen.

Vid bedömande —----intj

Å medel,--------

förordningen den 26 juni 1933 om lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§•

Fråga om taxering till ersättningsskatt prövas, efter framställning från taxering sintendent, av den prövningsnämnd, som har att upptaga besvär rörande företagets taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Framställning om taxering skall ske hos prövningsnämnden senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för sin inkomst under det i 1 § avsedda verksamhetsåret.

§•

Därest företaget före augusti månads utgång året efter det, då ersättningsskatt påförts företaget, till delägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av prövningsnämnd, som i 4 § sägs, och verkställes av länsstyrelsen. Till prövningsnämnden ställd ansökan om sådan restitution skall senast den 1 september vara inkommen till nämndens kansli. inad vinst.

— — ej ränta.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet

Härigenom förordnas, att 4, 6, 7 och 10 §§ förordningen den 14 juni 1933 om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande hjdelse)

4 §•

(Föreslagen Igdelse)

Framställning om åsättande av preliminärt taxeringsvärde å fastighet skall, skriftligen avfattad och ställd till fastighetsprövningsnämnden eller länsprövningsnämnden, ingivas beträffande fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet och beträffande annorstädes belägen fastighet till länsstyrelsen i länet. Framställning må ock på sökandens eget äventyr i betalt brev med allmänna posten insändas till nu nämnd myndighet.

I framställningen---

Framställningen skall

Framställning om åsättande av preliminärt taxeringsvärde å fastighet skall, skriftligen avfattad och ställd till fastighetsprövningsnämnden eller länsprövningsnämnden, ingivas eller insändas till prövningsnämndens kansli.

----för uppskattningen.

--ej mottagas.

6 §■

Efter förberedande-----

Nämndens beslut-------

Protokollet skall därefter i justerat skick tillika med handlingarna i ärendet ofördröjligen av ordföranden översändas i Stockholm till överståthållarämbetet och i länen till länsstyrelsen.

7 Underrättelse om det av nämnden föreslagna värdet skall genom överståthållarämbetets eller länsstyrelsens försorg ofördröjligen i rekommenderat brev med allmänna posten under uppgiven eller eljest känd adress översändas till sökanden med föreläggande för denne att, därest han vill

för fastigheten.

— — till protokollet.

Protokollet skall därefter i justerat skick tillika med handlingarna i ärendet ofördröjligen översändas till prövningsnämndens kansli.

§•

Underrättelse om det av nämnden föreslagna värdet skall genom prövningsnämndens kansli ofördröjligen i rekommenderat brev med allmänna posten under uppgiven eller eljest känd adress översändas till sökanden med föreläggande för denne att, därest han vill framställa erinran mot

1 Senaste lydelse av 4 § se 1943:858 samt av 10 § se 1947: 514.

25 Kungi. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

framställa erinran mot förslaget, där- 1 med till överståthållarämbetet eller länsstyrelsen inkomma inom viss angiven tid, vid äventyr att ärendet ändock i befintligt skick företages till avgörande.

10 Överståthållarämbetet och länsstyrelserna skola föra särskilda liggare över meddelade beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde. Anteckning i liggaren skall verkställas inom tre dagar efter det fastighetsprövningsnämndens eller länsprövningsnämndens protokoll justerats och till riktigheten bestyrkas av protokollföraren hos nämnden.

Beslutet skall--— — — ---

Underrättelse om------ —

(Föreslagen lydelse)

förslaget, inkomma därmed till prövningsnämndens kansli inom viss angiven tid, vid äventyr att ärendet ändock i befintligt skick företages till avgörande.

§•

1 prövningsnämndens kansli skall föras särskild liggare över meddelade beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde. Anteckning i liggaren skall verkställas inom tre dagar efter det faslighetsprövningsnämndens eller länsprövningsnämndens protokoll justerats och till riktigheten bestyrkas av protokollföraren hos nämnden.

- finnes infört.

— 15 februari.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 49 § 1 mom., 68 § 4 mom. samt 72 och 73 §§ uppbördsförordningen den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 m o m. Skattskyldig, som anfört besvär över beskattningsnämnds eller skattedomstols beslut rörande taxering, må beviljas anstånd med inbetalning av skatt på grund av taxeringen, därest vederbörande taxeringsintendent i yttrande över den skattskyldiges framställning om anstånd förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall, helt eller delvis, till densamma. Anstånd må avse skatt till belopp, som betingas av taxeringsintendentens yttrande.

Har skattskyldig---• —--

Anståndet skall---------

(Föreslagen lydelse)

§•

1 m o in. Skattskyldig, som anfört besvär över taxeringsnämnds, prövningsnämnds eller skattedomstols beslut rörande taxering, må beviljas anstånd med inbetalning av skatt på grund av taxeringen, därest vederbörande taxeringsintendent i yttrande över den skattskyldiges framställning om anstånd förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall, helt eller delvis, till densamma. Anstånd må avse skatt till belopp, som betingas av taxeringsintendentens yttrande.

--i fråga.

— av besvären.

68 §.

4 m o m. Häftar den,------

Vad i föregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad återbekomma erlagd preliminär skatt, har att gälda tillkommande skatt, som debiterats på grund av taxering för inkomst för det år vartill den preliminära skatten hänför sig. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten icke påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av beskattningsnämnd om höjd taxering eller om eftertaxering eller av länsstyrelse om höjd debitering, må den preliminära skatten innehållas i avbidan på att tillkommande skatt påföres.

— 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad återbekomma erlagd preliminär skatt, har att gälda tillkommande skatt, som debiterats på grund av taxering för inkomst för det år vartill den preliminära skatten hänför sig. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten icke påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av prövningsnämnd om höjd taxering eller om eftertaxering eller av länsstyrelse om höjd debitering, må den preliminära skatten innehållas i avbidan på att tillkommande skatt påföres.

4 Senaste lydelse av 49 § 1 mom., 68 § 4 mom. och 72 § se 1954: 340.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

72 §.

Kungl. Maj:t------denna förordning.

Nämnden äger, —-----svenskt handelsfartyg.

Nämnden skall-----vice ordförande.

Ordföranden och-----i Sverige.

För envar —----- -----— av ledamöter.

Förslag till-----och suppleant.

Nämnden är------äro tillstädes.

Nämnden må----— — av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet skola de i 110 §, 111 § 1 mom. samt 112 § taxeringsförordningen meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar gälla.

73 Häradsskrivare, kronokamrerare, tjänsteman hos lokal skattemyndighet eller hos länsstyrelse, ordförande och ledamöter i den centrala uppbördsnämnden, hos nämnden anställda tjänstemän samt sakkunnig, som biträder nämnden, ävensom, med motsvarande tillämpning av bestämmelsen i 56 § 1 mom. första stycket taxeringsförordningen, beskattningsnämnd äga taga del av preliminär självdeklaration eller annan uppgift eller handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelse i denna förordning. Självdeklaration, uppgift eller handling som nyss sagts skall jämväl tillhandahållas andra tjänstemän än de förut nämnda, därest dessa i och för sin befattning böra erhålla del därav.

Den, som---—-------—

Självdeklaration, uppgift----

Vad i 56 § 1 mom. andra, fjärde, femte, sjätte och åttonde styckena taxeringsförordningen stadgas beträffande självdeklaration, uppgift eller handling som avlämnats till ledning vid årlig taxering, skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om självdeklaration, uppgift eller handling som i första stycket avses.

Beträffande nämndens verksamhet skola de i 79, 80, 85 och 88 §§ taxeringsförordningen meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar gälla.

Häradsskrivare, kronokamrerare, tjänsteman hos lokal skattemyndighet eller hos länsstyrelse, ordförande och ledamöter i den centrala uppbördsnämnden, hos nämnden anställda tjänstemän samt sakkunnig, som biträder nämnden, ävensom, med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 50 § 1 mom. första, andra, tredje och fjärde styckena taxeringsförordningen, taxeringsnämnd och prövningsnämnd äga taga del av preliminär självdeklaration eller annan uppgift eller handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelse i denna förordning. Självdeklaration, uppgift eller handling som nyss sagts skall jämväl tillhandahållas andra myndigheter än de förut nämnda, därest dessa i och för sin verksamhet böra erhålla del därav.

— årlig taxering.

--årlig taxering.

Vad i 50 § 1 mom. femte, sjunde, nionde och tionde styckena samt 3 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande självdeklaration, uppgift eller handling som avlämnats till ledning vid taxering, skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om självdeklaration, uppgift eller handling som i första stycket avses.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 fnr 623).

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, att 17 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

17 §.

Till myndighet avlämnade uppgifter till ledning för taxering, som avses i taxeringsförordningen, eller eljest för beräknande av skatt må ej i andra fall än i vederbörande skatteförfattning stadgas utan den skattskyldiges samtycke utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter uppgiftens datum. Vad nu sagts skall ock gälla beträffande handling, som upprättats av myndighet vid taxeringskontroll enligt taxeringsförordningen. Uppgift, som av aktiebolag eller ekonomisk förening lämnats taxeringsmyndighet till ledning vid värdesättning av aktier i bolaget eller andelar i föreningen, må ej utan samtycke av den som lämnat uppgiften utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter uppgiftens datum. Är det under pågående utredning rörande någons taxering av synnerlig vikt att innehållet i kontrolluppgift eller annan för taxeringskontroll enligt taxeringsförordningen avsedd handling icke kommer till den skattskyldiges kännedom, må myndighet, som innehar handlingen, vägra att utlämna denna.

Till myndighet avlämnade uppgifter till ledning för taxering, som avses i taxeringsförordningen, eller eljest för beräknande av skatt må ej i andra fall än i vederbörande skatteförfattning stadgas utan den skattskyldiges samtycke utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter uppgiftens datum. Vad nu sagts skall även gälla beträffande handling, som upprättats av myndighet vid taxeringskontroll enligt taxeringsförordningen, så ock beträffande uppteckning av uppgifter, som vid muntlig förhandling inför prövningsnämnd lämnats angående skattskyldigs förhållanden, om nämnden förordnat att uppteckningen icke må vara för någon tillgänglig i vidare mån än som gäller i fråga om självdeklaration. Uppgift, som av aktiebolag eller ekonomisk förening lämnats taxeringsmyndighet till ledning vid värdesättning av aktier i bolaget eller andelar i föreningen, må ej utan samtycke av den som lämnat uppgiften utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter uppgiftens datum. Är det under pågående utredning rörande någons taxering av synnerlig vikt att innehållet i kontrolluppgift eller annan för taxeringskontroll enligt taxeringsförordningen avsedd handling icke kommer till den skattskyldiges kännedom, må

1 Senaste lydelse se 1955: 391.

29 Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

myndighet, som innehar handlingen, vägra att utlämna denna.

Förmögenhetslängd ävensom prov- Förmögenhetslängd må ej utan den ningsnämnds ändringslängd beträf- skattskyldiges samtycke utlämnas till fande taxering till statlig förmögen- annan tidigare än tjugu år efter länghetsskatt må ej utan den skattskyl- dens datum, diges samtycke utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter längdens datum.

Handlingar i-----handlingens datum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tillämpliga delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

30 Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den lb december 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet fråga om vissa författningsändringar i anledning av den nga taxeringsförordningen samt anför därvid följande.

På grundval av propositionen nr 150 till 1956 års riksdag har antagits och den 23 november 1956 utfärdats en ny taxeringsförordning, som skall ersätta den hittills gällande förordningen i ämnet av år 1928. Genom den nya förordningen aktualiseras åtskilliga ändringar i andra författningar. I den mån dessa författningsändringar kräver riksdagens medverkan torde de, såsom jag framhållit i nämnda proposition, böra underställas 1957 års riksdag.

I punkten 2 av övergångsbestämmelserna till den nu antagna taxeringstörordningen stadgas, att om i lag eller författning förekommer hänvisning till eller däri avses författningsrum, som ersatts genom bestämmelse i den nya förordningen, den bestämmelsen i stället skall tillämpas. Med hänsyn härtill torde det inte vara erforderligt att företa ändringar i andra författningar enbart på den grund att en bestämmelse i 1928 års taxeringsförordning, till vilken hänvisning skett, ersatts med bestämmelse i den nya förordningen eller att terminologiska skiljaktigheter föreligger de båda förordningarna emellan.

I sistnämnda hänseende kan här anmärkas att taxeringsnämnder och prövningsnämnder såväl i 1928 års taxeringsförordning som i åtskilliga skatteförfattningar sammanfattas under benämningen beskattningsnämnder. I den nu antagna förordningen har prövningsnämnderna fått ändrad ställning; de blir huvudsakligen besvärsprövande instanser, vilka endast tager befattning med taxeringarna, i den mån dessa genom besvär dragés under sådan nämnds prövning. På grund härav synes det, i fråga om årlig taxering, erforderligt att, sasom redan skett i den nya taxeringsförordningen, uttryckligen angiva huruvida taxeringsnämnd eller prövningsnämnd avses eller, som vanligen är fallet, bådadera åsyftas. Vidare bör anges, om prövningsnämnd omedelbart kan uppta en fråga av avsett slag såsom första

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

instans, t. ex. fråga om s. k. dödsbobefrielse, eller endast i samband med besvär över taxeringsnämnds beslut, t. ex. fråga som omförmäles i punkt 3 c av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Beträffande spörsmål om existensminimum o. likn. (49 § och 50 § 2 mom. kommunalskattelagen samt 9 § förordningen om statlig inkomstskatt) synes böra uttryckligen anges, att sådant spörsmål får upptagas av prövningsnämnd såväl i fall då besvär anförts rörande den ifrågavarande taxeringen som i anledning av särskild framställning. — Framgår klart, att endast taxeringsnämnd åsyftas, torde det i allmänhet inte vara påkallat att utbyta uttrycket beskattningsnämnd mot annat.

Ytterligare bör framhållas, att följdändringarna synes kunna begränsas till författningar av mera permanent karaktär, medan sådana skatteförfattningar av mera tillfällig art som exempelvis förordningarna om fondskatt och om investeringsavgift utan olägenhet synes kunna lämnas åsido.

Jag övergår härefter till att behandla vissa av de nu aktuella författningsändringarna. Dessförinnan vill jag endast framhålla, att vissa författningsrum, i vilka ändringar påkallas av den nya taxeringsförordningen, här måst lämnas utanför, enär förslag till ändringar i dessa i annat avseende kan väntas bli framlagda för 1957 års riksdag. Så är t. ex. fallet med punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Därvid avser jag att även anmäla ifrågakommande följdändringar till den nya taxeringsförordningen.

Förslaget till ändring i kommunalskattelagen 62 §.

De stadganden rörande eftertaxering, som är av processuell natur, har överförts till den nya taxeringsförordningen. I förevarande paragraf erfordras alltså, förutom en hänvisning till nämnda förordning, endast en föreskrift om i vilken kommun eftertaxering skall verkställas. Innebörden härav synes böra vara densamma som hittills. Ytterligare kan anmärkas, att bestämmelsen i 63 § bör kvarstå oförändrad.

Förslaget till ändring i förordningen om statlig inkomstskatt

13 §.

Beträffande denna paragraf torde i huvudsak kunna hänvisas till vad som anförts vid 62 § kommunalskattelagen. Av innehållet i förevarande paragraf bör alltså, bortsett från en hänvisning till taxeringsförordningen, endast kvarstå en föreskrift av innebörd att den som påföres statlig inkomstskatt skall erlägga sådan skatt med belopp som förut undandragits statsverket. Han skall med andra ord erlägga det ytterligare belopp, som skulle ha utgått, därest den tidigare taxeringen omfattat jämväl den inkomst, för vilken eftertaxering åsättes.

32 Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

Förslaget till ändrad lydelse av i och 8 §§ förordningen om ackumulerad inkomst

I 4 § förordningen om ackumulerad inkomst föreskrives, att ansökan om särskild skatteberäkning enligt förordningen skall göras hos prövningsnämnden före taxeringsårets utgång. Enligt 8 § gäller emellertid, att om förutsättningar för sådan skatteberäkning föreligger först efter beslut eller utslag i överinstans — även beslut eller utslag som innefattar åsättande av eftertaxering — får ansökan ske inom ett år från beslutets eller utslagets meddelande. Dessa bestämmelser torde förutsätta, att den skattskyldige normalt redan under taxeringsåret — genom underrättelse från taxeringsnämnden eller genom att hos prövningsnämnden efterhöra huruvida yrkande ställts beträffande hans taxering — kan bedöma om skäl finns för att ansöka om skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

Den nya taxeringsförordningen innebär, att den tid inom vilken taxeringsintendent kan framställa yrkande om höjd taxering förlänges t. o. in. april månad året efter taxeringsåret. En skattskyldig, vilken visserligen redan på grundval av taxeringsnämndens beslut kunnat begära skatteberäkning för ackumulerad inkomst men avstått härifrån, kan sålunda genom besvär från taxeringsintendenten, som anföres efter taxeringsårets utgång, få sin taxering så väsentligt höjd att frågan om skatteberäkning för ackumulerad inkomst för honom kommer i ett ändrat läge. Med tanke härpå synes det skäligt att tillåta ansökan om sådan skatteberäkning i efterhand även för det fall att den ackumulerade inkomsten höjts genom beslut eller utslag av överinstans.

Om taxeringsnämnd, med avvikelse från självdeklaration, taxerat skattskyldig för inkomst, som kan föranleda särskild skatteberäkning enligt förordningen, skall den skattskyldige erhålla skriftlig underrättelse härom. Har han inte fått sådan underrättelse senast den 15 juli under taxeringsåret, äger han enligt 99 § nya taxeringsförordningen anföra besvär hos prövningsnämnden i särskild ordning intill utgången av året efter taxeringsåret, i vissa fall under ännu längre tid. Han kan emellertid inte enligt nuvarande bestämmelser begära skatteberäkning för ackumulerad inkomst efter taxeringsårets utgång. I praxis har det förekommit att taxeringsnämnden försummat att underrätta den skattskyldige och att denne på grund härav först efter taxeringsårets utgång kunnat inkomma med ansökan om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Hans ansökan har emellertid inte kunnat tas upp till prövning. En sådan konsekvens av lagstiftningen bör självfallet inte godtagas. På grund härav föreslås, att 8 § kompletteras med en bestämmelse av innebörd att den skattskyldige i nu angivna fall äger inkomma med sin ansökan under samma tid som står till hans förfogande för besvär i särskild ordning.

Ytterligare bör i 4 § företagas vissa smärre jämkningar i anslutning till den nya taxeringsförordningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

33 Förslaget till ändring i 19k7 års förordning om investeringsfonder

Arbetsmarknadsstyrelsen —- som enligt kungörelse den 19 december 1947, nr 970, övertagit arbetsmarknadskommissionens uppgifter med avseende å här avsedda investeringsfonder — har ofta att samtidigt handlägga ärenden från samme sökande rörande fonder enligt 1947 års förordning och enligt 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Tiden för anförande av besvär över styrelsens beslut är emellertid olika, enligt 1947 års förordning 30 dagar och enligt 1955 års förordning tre veckor. Då det synes mindre lämpligt att ha olika besvärstider i nu angivna fall, föreslås att besvärstiden enligt 19 § i 1947 års förordning ändras till tre veckor.

Förslaget till ändrad lydelse av 17 § sekretesslagen

Deklarationer och andra uppgifter, som avlämnas till ledning vid taxering, åtnjuter sekretesskydd enligt 17 § sekretesslagen. De får inte utan den skattskyldiges samtycke utlämnas förrän 20 år efter handlingens datum. Även myndigheternas möjligheter att erhålla tillgång till dessa handlingar är enligt 50 § i den nya taxeringsförordningen — som motsvarar 56 § i 1928 års förordning — tämligen snävt begränsade. Taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas protokoll är däremot offentliga.

I den nu antagna taxeringsförordningen upptas närmare bestämmelser om muntliga förhandlingar inför prövningsnämnd, ett område som förut varit i väsentliga delar oreglerat. De nya bestämmelserna syftar till att ge de muntliga förhandlingarna ökad stadga. Viss anknytning har skett till rättegångsbalkens bestämmelser om huvudförhandling vid domstol. Prövningsnämnden skall kunna inkalla skattskyldig och annan uppgiftsskyldig till muntlig förhandling för att lämna upplysningar om den skattskyldiges förhållanden. Dessa upplysningar skulle, om de direkt infördes i nämndens protokoll, bli offentliga. Innehållet är emellertid ofta av den art att den skattskyldige bör kunna göra anspråk på sekretesskydd likaväl som när fråga är om deklarationer och kontrolluppgifter. Skapas ett sådant skydd, bör detta kunna bidraga till att förhören kan hållas i friare former än eljest varit möjligt.

Av dessa skäl har i 83 § andra stycket av den nya taxeringsförordningen upptagits en bestämmelse av innebörd, att om den skattskyldige gör framställning därom, prövningsnämnden skall förordna att uppteckning av uppgifter, som vid muntlig förhandling lämnas angående den skattskyldiges förhållanden, icke må vara för någon tillgänglig i vidare mån än som gäller i fråga om självdeklaration.

Denna bestämmelse förutsätter att de uppteckningar varom fråga är erhåller sekretesskydd enligt sekretesslagen. Jag förordar därför att 17 § sekretesslagen kompletteras med en föreskrift att vad som är stadgat om upp- 3 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 29

34 Kungl. Mnj:ts proposition nr 29 år 1957

gifter, som avlämnats till myndighet till ledning för taxering, även skall gälla uppteckningar, om vilka prövningsnämnden meddelat förordnande som nyss sagts.

I andra stycket av paragrafen har vidtagits en ändring sammanhängande med att prövningsnämndernas ändringslängder bortfallit genom den nya taxeringsförordningen. På grund av den föreslagna övergångsbestämmelsen kommer sekretesskydd alltjämt att föreligga för 1957 och tidigare års ändringslängder. — Till frågan om man bör bibehålla sekretesskyddet för förmögenhetslängderna är jag inte nu beredd att ta slutlig ståndpunkt. I detta sammanhang får jag erinra om de pågående försöken med debitering enligt bålkortssystem, vilka kan leda till en genomgripande ändring i fråga om längdföringen.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet utarbetats förslag till

1) lag om ändring i kommunlskattelagen den 28 september 1928 (nr 370);

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändrad Igdelse av 4 och 8 §§ förordningen den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst;

4) förordning angående ändring i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder;

5) förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning;

6) förordning angående ändrad Igdelse av 10 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg;

7) förordning angående ändrad lydelse av 13 § och 15 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

8) förordning angående ändring i förordningen den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt;

9) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar;

10) förordning angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ förordningen den 26 juni 1933 (nr 395) om ersättningsskatt;

11) förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattning svär de å fastighet;

12) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272); samt

13) lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

35 Föredragande departementschefen hemställer, att förenämnda författningsförslag måtte genom proposition föreläggas 1957 års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Lindberg

561118 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag