angående ytterligare ut¬ gifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58
Hänvisat till av
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1958
1 Nr 125
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58; given Stockholms slott den It mars 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det nu löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I, som fastställts av 1957 års riksdag vid dess höstsession (rskr 1957: 401), och dels å tilläggsstat II, som avser i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag gjorda anslagsäskanden, vari ändring på viss punkt föreslagits i propositionen nr 70.
De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidi- 1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 125
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
gare denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—7). En sammanställning över av Kungl. Maj:t å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 till och med denna dag äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår att efter det propositionen nr 2 till årets riksdag framlades å tilläggsstat äskats sammanlagt 298,6 miljoner kronor å driftbudgeten. Av nämnda belopp avser 180,0 miljoner kronor anskaffning av flygmateriel m. m., vilket äskande — med ändring av i propositionen nr 2 härutinnan framlagda förslag å 68,5 miljoner kronor — gjorts i propositionen nr 70, 6,5 miljoner kronor ytterligare kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka, 30,0 miljoner kronor utgifter i arbetslöshetsbekämpande syfte, 36,8 miljoner kronor avskrivning av nya kapitalinvesteringar samt 45,0 miljoner kronor avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.
Å tilläggsstat I har tidigare av riksdagen anvisats anslag om 7,6 miljoner kronor å driftbudgeten och 20,0 miljoner kronor å kapitalbudgeten, varjämte i propositionen nr 2 —- exklusive det i nr 70 ändrade förslaget — å tilläggsstat II äskats anslag om tillhopa 154,4 miljoner kronor å driftbudgeten och 272,4 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de i propositionerna nr 2 och 70 samt till de denna dag gjorda anslagsäskandena å tilläggsstat II skulle anslagen å tilläggsstater till riksstaten för innevarande budgetår uppgå till sammanlagt för driftbudgeten 460,6 miljoner kronor och för kapitalbudgeten 292,4 miljoner kronor.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—7) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Kerstin Bothén
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
3 Bilaga 1
Egentliga statsutgifter Fjärde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför därvid följande.
E. Diverse
[1] 20. Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 198 anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka. Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1958:2 å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 under nämnda anslag anvisat ytterligare 5 000 000 kronor.
Såsom framgår av förstnämnda proposition beräknades ursprungligen den svenska F.N.-kontingentens verksamhet komma att omfatta en tidrymd av sex månader från och med november 1956. Sveriges deltagande i övervakningsverksamheten har emellertid kommit att utsträckas i tiden, och enligt av Kungl. Maj :t numera meddelat beslut må kontingenten fortsättningsvis vara organiserad längst intill utgången av november 1958. Kontingenten ingår i en av F.N. organiserad internationell styrka, The United Nations Emergency Force (UNEF), som står under befäl av den kanadensiske generalmajoren E. L. M. Burns. I UNEF ingår därjämte kontingenter från sju andra länder, varibland våra nordiska grannländer Danmark och Norge. Till i början av december 1957 deltog även Finland i övervakningsverksamheten med en kontingent. Mellan de nordiska länderna har hållits
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
fortlöpande kontakt i frågor som berör denna verksamhet och är av gemensamt intresse. Sålunda har försvarsministrarna i Sverige, Danmark och Norge vid fyra tillfällen sammanträffat till överläggningar beträffande sådana frågor.
Den svenska kontingenten är rekryterad helt på frivillig väg och med personalen tecknas kontrakt om anställning under viss tid, med avlönings- och andra anställningsvillkor enligt särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser. Hittills har för huvuddelen av personalen tillämpats en anställningstid av sex månader. Sedan F.N. :s generalsekreterare framställt önskemål om förlängning av tjänstgöringsomgångarna, har Kungl. Maj :t beslutat att med nu tjänstgörande personal vid kontingenten — den tredje omgången anställda — må tecknas avtal om anställning under ytterligare en månad, d. v. s. till omkring månadsskiftet april—maj, samt att med personalen fortsättningsvis skall tecknas avtal om anställning under sju månader. Kontingenten omfattar f. n. cirka 350 man men skall enligt Kungl. Maj:ts beslut från och med den fjärde tjänstgöringsomgången omfatta omkring 500 man. Den beslutade förstärkningen av kontingenten sammanhänger med att Sverige åtagit sig att ersätta den i december 1957 tillbakadragna finska kontingenten.
Såsom i det föregående nämnts har riksdagen hittills till bestridande av kostnader för den svenska kontingenten anvisat tillhopa (10 000 0000 + 5 000 000 ==) 15 000 000 kronor. De anvisade medlen beräknades i propositionen 1958: 2 täcka kostnaderna för kontingenten fram till maj 1958, varvid emellertid förutsattes att kontingenten redan från och med februari 1958 skulle förstärkas med omkring 140 man såsom ersättning för den finska kontingenten.
I november 1957 antog F.N.:s generalförsamling en resolution rörande kostnaderna för UNEF, varvid generalförsamlingen godkände vissa av generalsekreteraren föreslagna principer för fördelning av kostnaderna mellan F.N. och de truppbidragande staterna. Genom resolutionen bemyndigades tillika generalsekreteraren att på grundval av nämnda principer träffa erforderliga överenskommelser med respektive stater. Den godkända principlösningen innebär att truppbidragande stat för den första sexmånadersperioden skall svara för truppens »grundlön», medan F.N. skall ersätta sådana särskilda »lönetillägg», som utgår som en direkt följd av truppens medverkan i UNEF. För tiden efter den första sexmånadersperioden påtager sig F.N. alla »extra och extraordinära» kostnader som truppbidragande stat åsamkas genom att ställa kontingent till UNEF:s förfogande, d. v. s. såväl »grundlön» som »lönetillägg» utöver vad staten under alla förhållanden skulle få utbetala. Slutligen skall F.N. i viss utsträckning ersätta till UNEF:s förfogande ställd materiel, som helt eller delvis förslitits.
Vid förda förhandlingar med generalsekreteraren har från svensk sida hävdats att samtliga med den svenska kontingenten förenade kostnader i princip utgör extra kostnader, som slutligt bör bestridas av F.N. Härvid har åberopats att kontingenten organiserats speciellt för den ifrågavarande
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
verksamheten och består av på frivillig väg uttagen och för detta speciella ändamål kontraktsanställd personal. Emellertid har Sverige utfäst sig att själv svara för så stor del av kostnaderna för arvoden, som svarar mot de kostnader under den första sexmånadersperioden vilka skulle ha utgått om kontingenten organiserats för tjänstgöring i Sverige, samt att svara för kostnader för personalvårdsverksamhet, stabsbidrag och den svenska insatsen för uppehållande av en av Sverige, Danmark och Norge gemensamt upprättad regelbunden flygtransportförbindelse mellan Skandinavien och Neapel.
De bokförda utgifterna för kontingenten, såvitt avser annat än materielkostnader, uppgår för tiden den 1 november 1956—den 31 december 1957 till 7 696 154 kronor, av vilket belopp Sverige enligt nyssnämnda utfästelser åtagit sig att svara för 1 248 102 kronor. I enlighet härmed har Sverige för nyssnämnda tidsperiod i ifrågavarande avseende framställt anspråk på ersättning av F.N. med (7 696 154 — 1 248 102 =) 6 448 052 kronor. Vad angår materielkostnaderna har, i syfte att åstadkomma ett smidigt utbetalningssystem utan tidskrävande och dyrbara värderingsförfaranden, mellan skandinaviska experter i utrustningsfrågor träffats överenskommelse beträffande gemensamma normer för framställande av ersättningsanspråk gentemot F.N. Enligt dessa normer skulle ersättning beräknas per tjänstgöringsomgång efter aktuellt återanskaffningspris i vederbörligt land. För förbrukningsförnödenheter och för sådana förnödenheter, som anskaffats speciellt för F.N.-styrkan, skulle beräknas ersättning med 100 %. För övriga förnödenheter skulle ersättning beräknas efter för varje materielgrupp angiven ersättningsprocent, grundad på genomsnittliga förluster, skador och förslitning, vilket beräkningssätt givetvis kan medföra att i viss mindre utsträckning i verkligheten havda materielkostnader kan komma att stanna på deltagande stat. Avsikten är att med tillämpning av angivna normer nu i första hand fordra ersättning av F.N. för de på första och andra tjänstgöringsomgångarna belöpande materielkostnaderna, så snart dessa kunnat slutligt bestämmas.
I skrivelse den 18 februari 1958 har försvarets civilförvaltning gjort framställning om anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande verksamhet. Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna under år 1958 för styrkans tredje och fjärde omgångar till respektive 3 900 000 kronor och 7 600 000 kronor eller sammanlagt 11 500 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits till att den fjärde omgången av styrkan skall utökas till cirka 500 man. Då de för F.N.styrkan ursprungligen anvisade medlen — 10 000 000 kronor — praktiskt taget helt disponerats för utgifter förenade med verksamheten till och med år 1957, erfordras således enligt civilförvaltningen 6 500 000 kronor utöver i propositionen 1958:2 begärda medel, 5 000 000 kronor.
Departementschefen. Sedan beslut numera fattats om att den svenska F.N.-styrkan må vara organiserad jämväl under tiden maj—november 1958, bär behov av ytterligare medel för styrkans verksamhet uppkommit.
Enligt civilförvaltningens beräkningar erfordras ett belopp av 11 500 000
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
kronor för täckande av kostnaderna för F.N.-styrkans tredje omgång (cirka 350 man) under tiden januari—april 1958 och för styrkans fjärde omgång (cirka 500 man), vars tjänstgöring skall omfatta tiden maj—november 1958. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1958: 2 har riksdagen å tillläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett anslag å
5 000 000 kronor för täckande av kostnader för F.N.-styrkans verksamhet intill maj 1958. Det härutöver erforderliga medelsbehovet för styrkans fortsatta verksamhet beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag till
6 500 000 kronor. Eventuellt behov av medel utöver vad som nu angivits torde, liksom tidigare förutsatts, få tillgodoses från anslaget till oförutsedda utgifter. I den mån så sker bör förhållandet senare anmälas för riksdagen.
Från F.N. inflytande ersättningar torde böra tillgodoföras inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet: Jan Nilsson
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
7 Bilaga 2
Egentliga statsutgifter Femte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den li mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför därvid följande.
E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
[1] 8 a. Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under rubriken Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. har för innevarande budgetår anvisats reservationsanslag av 32 000 000 kronor, varav 12 000 000 kronor å tilläggsstat II. Därjämte har under sjätte huvudtitelns reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten för innevarande budgetår anvisats 53 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen, varav 18 000 000 kronor å tilläggsstat II. Av anslaget under sjätte huvudtiteln äger arbetsmarknadsstyrelsen disponera högst 46 000 000 kronor i arbetslöshetsbekämpande syfte.
Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 7/2 1958) inkommit med framställningar om ytterligare anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.
I skrivelse den 15 november 1957 hemställde arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att under reservationsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa 28 000 000 kronor. Sedermera har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett tilläggsanslag av 12 000 000 kronor.
Då styrelsen i nämnda skrivelse beräknade behovet av ytterligare medel under anslaget till — avrundat — 28 000 000 kronor, ingick i denna summa utgifter för statsbeställningar av råkantsten med 500 000 kronor, ökade utgifter för uppförande av provisoriska bostäder åt arbetslösa med 1 500 000
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
kronor och utgifter med 5 000 000 kronor för att befrämja rörligheten på arbetsmarknaden. I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 29 november och 13 december 1957 beräknas numera utgifterna för det förstnämnda ändamålet till 250 000 kronor och utgifterna för de båda övriga ändamålen till 1 500 000 kronor. Utgifter, vilka tidigare antagits komma att uppgå till sammanlagt 7 000 000 kronor, förutses nu sålunda stanna vid 1 750 000 kronor, vilket innebär en minskning med 5 250 000 kronor.
I skrivelse den 3 februari 1958 har styrelsen hemställt om Kungl. Maj :ts medgivande att inom ramen för tillgängliga medel från anslaget få bestrida uppkommande kostnader för anordnande av yrkesutbildningskurser för arbetslösa och därvid beräknat utgiftsökningen för ändamålet till 1 000 000 kronor.
Sedan tilläggsanslag med 12 000 000 kronor beviljats och sedan de nyss angivna förändringarna i den beräknade anslagsbelastningen inträtt, skulle för ett genomförande av det utgiftsprogram, som framlagts i styrelsens anslagsframställning för nästa budgetår (skr. 30/8 1957) och i skrivelsen den 15 november 1957, erfordras ytterligare (28 000 000 — 5 250 000 -f 1 000 000 — 12 000 000 ==) 11 750 000 kronor. Efter nu företagen förnyad bedömning av medelsbehovet för anslagets olika utgiftsändamål har styrelsen emellertid funnit sig kunna begränsa sitt äskande av ytterligare tilläggsanslag till 10 000 000 kronor.
Beträffande medelsbehovet under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att det för innevarande budgetår föreliggande behovet av ytterligare medel för beredskapsarbeten på vägar och gator, vilket torde böra täckas från detta anslag, uppskattas till 20 000 000 kronor.
Departementschefen. Under budgetåret 1956/57 uppgick de sammanlagda utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder till ca 76 000 000 kronor under femte huvudtitelns anslag till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. och sjätte huvudtitelns anslag till Vissa vägbyggnadsarbeten. Sedan riksdagen med anledning av förslag i propositionen nr 2 utöver på riksstatsanslagen tillgängligt belopp på tilläggsstat anvisat 30 000 000 kronor, står för innevarande budgetår under de båda anslagen 79 500 000 kronor till förfogande för dylika åtgärder, varav 33 500 000 kronor under anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. och 46 000 000 kronor under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. Enligt den av arbetsmarknadsstyrelsen numera framlagda reviderade beräkningen av medelsbehovet skulle härutöver erfordras 10 000 000 kronor under det förstnämnda och 20 000 000 kronor under det sistnämnda anslaget. Den sammanlagda medelsåtgången under innevarande budgetår uppskattas sålunda nu av styrelsen till 109 500 000 kronor.
Vid anmälan av förslag om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål anförde jag (prop. nr 2, s. 15), att frågan om ytterligare medel, utöver de då äskade tilläggsanslagen, finge göras beroende av den närmaste tidens utveckling. På grund av den i jämförelse med föregående år något högre arbetslösheten har det visat sig vara nödvändigt att intensifiera de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Såsom tidigare anmälts för riksdagen har så-
9 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
lunda vissa rörlighetsstimulerande åtgärder vidtagits. Kungl. Maj :t har vidare den 21 februari 1958 bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att disponera ytterligare 1 000 000 kronor av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. för att möjliggöra anordnande av kurser, vilka beräknas ge yrkesutbildning åt 1 000 å 1 200 arbetslösa. Även beredskapsarbeten måste emellertid drivas i ökad omfattning. Vid sådana arbeten sysselsattes sålunda omkring den 1 mars innevarande år ca 1 500 fler personer än vid motsvarande tid föregående år. Med hänsyn till det nuvarande läget på arbetsmarknaden torde någon mera genomgripande nedskärning av arbetsstyrkorna vid beredskapsarbeten inte kunna genomföras förrän i april månad. Jag föreslår därför, att under femte huvudtitelns anslag anvisas ytterligare 10 000 000 kronor och under sjätte huvudtitelns anslag ytterligare 20 000 000 kronor. Förstnämnda belopp bör anvisas under rubriken Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Beträffande sistnämnda belopp gör chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.
J. Diverse
[2] Understöd åt flyktingar m. m. För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 500 000 kronor. Vid anmälan av denna anslagsfråga (V ht 1957, p. 123) anförde min företrädare i ämbetet, att hållpunkter saknades för en närmare beräkning av medelsbehovet. Vidare anförde min företrädare vid behandlingen i propositionen 1957:125 (s. 13) av frågan om vissa riktlinjer för bestridande av kostnader för mottagande av flyktingar från läger i Mellaneuropa ävensom svenskbybor, att det förelåge avsevärda svårigheter att närmare beräkna kostnaderna för flyktingverksamheten under budgetåret 1957/58; betydande kostnader torde dock uppkomma bl. a. för fortsatt utbildning åt flyktingar. — I skrivelse den 30 augusti 1957, vilken redovisats i årets statsverksproposition (V ht, p. 132), uppskattade arbetsmarknadsstyrelsen utgifterna å anslaget under budgetåret 1957/58 till ca 4 milj. kronor.
Enligt från arbetsmarknadsstyrelsen erhållna uppgifter räknar styrelsen numera med att utgifterna å flyktinganslaget under innevarande budgetår skall komma att uppgå till ca 7,6 milj. kronor för de flyktingar som hittills mottagits. Från styrelsen har, förutom de allmänna svårigheterna att i förväg beräkna anslagsbelastningen, angivits flera orsaker till skillnaden mellan de i höstas och de nu beräknade utgifterna. Styrelsen har sålunda uppgivit bl. a., att förläggningsvistelsen för vissa under hösten 1957 anlända
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
flyktingar torde bli väsentligt längre än den genomsnittliga tiden för sådan vistelse, att kostnaderna för arkivarbeten vid den senare men inte vid den förra beräkningen ansetts böra belasta flyktinganslaget samt att kostnaderna för startlån — som sedermera i huvudsak återbetalas — inte medtagits i den tidigare beräkningen.
Mot den nu föreliggande beräkningen av belastningen å anslaget under detta budgetår för de i Sverige redan befintliga flyktingarna synes i stort sett intet vara att erinra. Jag vill dock understryka, att beräkningen är av approximativ art.
Utöver de sålunda beräknade utgifterna kan anslaget komma att belastas med kostnader för ytterligare flyktingmottagning i den mån sådan kommer till stånd under innevarande budgetår.
Med hänsyn till att utgifterna å förevarande anslag under innevarande budgetår enligt de nu framlagda beräkningarna torde komma att uppgå till belopp, som väsentligt överstiger inte blott anslaget utan även den i årets statsverksproposition redovisade beräkningen, synes detta förhållande böra bringas till riksdagens kännedom.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen anmäla
att förslagsanslaget till Understöd åt flyktingar m. m. kan beräknas komma att för budgetåret 1957/58 överskridas i den omfattning, som angivits i det föregående.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karin Wickström
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
11 Bilaga 3
Egentliga statsutgifter Sjätte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14- mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför därvid följande.
B. Väg- och vattenbyggnadsverket
[1] 12 a. Ytterligare medel till vissa vägbyggnadsarbeten. Det har visat sig erforderligt att under innevarande budgetår öka omfattningen av arbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte i förhållande till föregående budgetår. Skälen härför och den närmare innebörden därav har angivits av chefen för socialdepartementet vid anmälan denna dag av fråga om ytterligare tilläggsanslag för budgetåret 1957/58 till kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande m. m. under femte huvudtiteln. Under hänvisning till vad därvid anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare medel till vissa vägbyggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet: Sven Swarting
?. .*»{ }
>■> * ,
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
13 Bilaga 4
Egentliga statsutgifter Åttonde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den It mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 och anför därvid följande.
N. Diverse
[1] 12 a. Bidrag till viss inredning av Unescos sekretariatsbyggnad i Paris. I Paris är för närvarande en för Unescos sekretariat avsedd byggnad under uppförande. Byggnaden avses skola stå färdig under våren 1958. I skrivelse till svenska unescorådet har Unescos generaldirektör inbjudit Sverige att bidraga till utsmyckning av den nya sekretariatsbyggnaden. Liknande inbjudan har även utgått till Danmark, Frankrike, Förenta staterna, Italien, Nederländerna, Schweiz och Väst-Tyskland. Sedermera har meddelats att åt Sverige särskilt skulle beredas möjlighet att låta svensk inredningskonst och konsthantverk samt konstindustri presenteras i form av inredning av bibliotekets läsesal.
Genom beslut den 27 juni 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt svenska slöjdföreningen att i samråd med svenska unescorådet uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma med fullständigt förslag till inredning och utsmyckning av biblioteket.
Med överlämnande av förslag till inredning av biblioteket i unescobyggnaden hemställer svenska slöjdföreningen och svenska unescorådet i skrivelse den 19 februari 1958, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen äska ett anslag av 108 000 kronor till denna inredning. Kostnaden är beräknad på grundval av ingivna anbud.
Departementschefen. Det är enligt min mening angeläget att Sverige tillvaratager detta tillfälle att inom Unescos nya sekretariatsbyggnad utnyttja anvisat utrymme för att presentera svenskt kunnande och skaparförmåga
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
inom svensk hemslöjd, inredningsarkitektur m. m. Det synes därför lämpligt att svenska staten tillmötesgår framställningen om ett bidrag i form av inredning till läsesalen i Unescobyggnadens bibliotek. Medel för ändamålet torde böra anvisas redan för innevarande budgetår under särskilt reservationsanslag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till viss inredning av Unescos sekretariatsbyggnad i Paris å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 kronor.
[2] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer och utredningar genom sakkunniga har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 750 000 kronor. Vid ingången av budgetåret fanns å anslaget en reservation av i runt tal 50 000 kronor. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 oktober 1957 och den 14 februari 1958 har från de för budgetåren 1956/57 och 1957/58 under tolfte huvudtiteln anvisade förslagsanslagen till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner överförts 20 500 kronor respektive 180 000 kronor till det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I propositionen 1958: 54 har Kungl. Maj :t föreslagit, bland annat, att riksdagen måtte medgiva att från kyrkofonden må till åttonde huvudtitelns kommittéanslag överföras 103 390 kronor 18 öre. Under förutsättning av riksdagens bifall till sistnämnda förslag skulle det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet utgöra i runt tal 1 110 000 kronor. Under tiden till och med januari 1958 har förbrukats ca 710 000 kronor. Den 1 februari återstod alltså ca 400 000 kronor. Den genomsnittliga förbrukningen per månad har under de första sju månaderna uppgått till drygt 100 000 kronor. På grund av att flera kommittéer intensifierat sin verksamhet och ytterligare kommittéer tillkommit synes man böra räkna med en medelsförbrukning under tiden den 1 februari—den 30 juni 1958 av totalt 600 000 kronor. Ett medelstillskott av ytterligare 200 000 kronor skulle sålunda erfordras.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Göransson
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1958
15 Bilaga 5
Egentliga statsutgifter Nionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans Maj.l Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför därvid följande.
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
[1] 2 a. Täckande av vissa kostnader vid förutvarande Strömsholms hingstdepå. I propositionen nr 1955: 102 angående stuteristatens organisation m. m. föreslog Kungl. Maj :t, att Strömsholms hingstdepå skulle nedläggas vid utgången av år 1955. Därjämte uttalades i propositionen, att sedan verksamheten vid depån nedlagts, dess inventarier borde överflyttas till Flyinge hingstdepå och stuteri samt förvaltningen av den av förstnämnda depå disponerade egendomen, utgörande del av kronofastigheten Strömsholm 31 i Kolbäcks socken, jämte därå befintliga anläggningar överföras till domänverket. Vad sålunda föreslagits vann i huvudsak riksdagens bifall (JoU 28; rskr. 343), varvid Kungl. Maj :t samtidigt bemyndigades att tills vidare behålla personalen vid depån i den utsträckning som kunde anses påkallad i avbidan på då pågående överväganden, huruvida anläggningarna i Strömsholm skulle på annat sätt kunna utnyttjas för landets hästavel.
Genom beslut den 16 december 1955 utfärdade Kungl. Maj :t föreskrifter i fråga om avvecklingen av verksamheten vid Strömsholms hingstdepå. Därvid föreskrevs bl. a., alt de extra ordinarie befattningshavarna vid depån finge behållas i tjänst intill utgången av februari månad 1956. Avvecklingstiden utsträcktes sedermera enligt beslut av Kungl. Maj :t den 23 februari 1956 till den 1 juni samma år.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
Kungl. Maj:t förordnade den 7 december 1956 bl. a., att den del av förenämnda kronoegendomen Strömsholm 31 som disponerats av Strömsholms hingstdepå skulle per den 30 juni 1957 upptagas till redovisning på domänverkets fond med ett värde å marken av 130 200 kr. samt att byggnadsbeståndet å fastighetsdelen helt skulle upptagas till redovisning å byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Sistnämnda beslut innebar vidare att omförmälda byggnadsbestånd skulle per samma datum ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning och den å domänverkets fond bokförda marken under domänstyrelsens förvaltning.
Fr. o. m. budgetåret 1956/57 har någon medelsanvisning avseende Strömsholms hingstdepå ej skett under IX huvudtiteln.
Under förmälan att styrelsen för tiden den 1 juli 1956—30 juni 1957 vidkänts kostnader för förvaltningen av den tidigare för civilt bruk utnyttjade delen av Strömsholms egendom med därå befintliga anläggningar har lantbruksstyrelsen i skrivelser den 7 juni 1957 och den 29 januari 1958 hemställt, att medel måtte ställas till styrelsens förfogande för täckande av nämnda utgifter.
I ärendet har lantbruksstyrelsen anfört sammanfattningsvis följande.
I skrivelse den 5 juli 1956 hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att Strömsholms egendom och anläggningar skulle räknat fr. o. m. den 1 juli 1956 överföras från styrelsens till domänverkets förvaltning. I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut härutinnan föreskrev styrelsen i beslut den 2 augusti samma år dels att hyror och andra inkomster, som borde tillkomma domänstyrelsen, skulle insättas å lantbruksstyrelsens postgirokonto (deponerade medel), dels att löpande utgifter vid Strömsholm skulle förskottsvis bestridas av Flyinge hingstdepå och stuteri.
I remissutlåtande den 10 maj 1957 över lantbruksstyrelsens förenämnda skrivelse hemställde domänstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att förvaltningen av det utav före detta Strömsholms hingstdepå disponerade området av kronoegendomen Strömsholm 31 skulle räknat fr. o. m. den 1 juli 1957 överföras från lantbruksstyrelsen till byggnadsstyrelsen i vad avser de bebyggda delarna därav och till domänstyrelsen beträffande övriga delar.
Enligt från Flyinge hingstdepå och stuteri inkomna sammanställningar har intill den 1 november 1957 förskotterats ett sammanlagt belopp av 27 845 kr. 34 öre avseende utgifter vid Strömsholm för tiden den 1 juli 1956 — den 30 juni 1957. Därtill föreligger en skuld å 3 529 kr., utgörande ännu ej erlagd slutlig skatt enligt 1957 års taxering. Tillsammantagna bildar de båda angivna beloppen en summa å 31 374 kr. 34 öre. I hyror och andra inkomster har å lantbruksstyrelsens postgirokonto influtit 17 292 kr. 57 öre. Skillnaden mellan utgifts- och inkomstbeloppen uppgår sålunda till (31 374: 34 — 17 292: 57 =) 14 081 kr. 77 öre.
Under åberopande av det anförda hemställer lantbruksstyrelsen, att ett belopp av 31 374 kr. 34 öre måtte ställas till styrelsens förfogande för täckande av under tiden den 1 juli 1956—den 30 juni 1957 uppkomna kostnader vid förutvarande Strömsholms hingstdepå eller, därest inkomstbeloppet å 17 292 kr. 57 öre får tagas i anspråk, 14 081 kr. 77 öre.
17 Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
1 ärendet har yttranden avgivits av statskontoret den 20 juni 1957 och riksräkenskapsverket den 29 oktober 1957.
Statskontorets remissutlåtande går ut på att — förutsatt att utgifterna varit av sådan natur, att de över huvud bort täckas av statsmedel — anslaget till oförutsedda utgifter borde anlitas för ändamålet. Någon avräkning mot inkomsterna vid Strömsliolm under budgetåret 1956/57 har ämbetsverket icke ansett sig böra tillstyrka. Inkomstmedlen bör redovisas under inkomsttiteln övriga diverse inkomster.
Enligt riksräkenskapsverket bör, i den mån från Strömsholms hingstdepå till lantbruksstyrelsen inlevererade inkomster icke förslår till täckande av de förskotterade utgifterna, ett särskilt anslag utverkas under jordbruksdepartementets huvudtitel.
Departementschefen. 1955 års riksdagsbeslut om nedläggande av Strömsholms hingstdepå innebar bland annat, att förvaltningen av den av depån disponerade delen av kronoegendomen Strömsholm 31 i Kolbäcks socken jämte därå befintliga anläggningar skulle överföras till domänverket sedan verksamheten vid depån nedlagts. Avvecklingen av verksamheten i fråga avslutades den 1 juni 1956. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 7 december 1956 har förvaltningen av förenämnda fastighetsdel från och med den 1 juli 1957 överförts från lantbruksstyrelsen till byggnadsstyrelsen i vad gäller byggnadsbeståndet och till domänverket i fråga om egendomen i övrigt. Såvitt angår förvaltningskostnaderna under juni månad 1956 har lantbruksstyrelsen bestritt dessa från de för budgetåret 1955/56 anvisade anslagen till avlöningar och omkostnader vid statens hingstdepåer och stuteri. För täckande av kostnader för enahanda ändamål under budgetåret 1956/57 har emellertid icke anvisats särskilda medel. Verkställda utbetalningar i samband med lantbruksstyrelsens förvaltning av Strömsholm har därför tills vidare förskottsvis bestritts med omhänderhavda medel. Enligt av styrelsen i tvenne framställningar lämnade uppgifter har för tiden den 1 juli 1956— den 30 juni 1957 förskotterats ett sammanlagt belopp av 27 845 kronor 34 öre. Härav hänför sig drygt 10 000 kronor till avlöningskostnader i samband med uppsikt av och löpande reparationer vid den förutvarande hingstdepåns anläggningar, cirka 8 000 kronor till anläggnings- och underhållskostnader å egendomen samt cirka 4 600 kronor till preliminär fastighetsskatt för år 1957. På utgiftssidan tillkommer ett belopp av 3 529 kronor, vilket avser ännu ej erlagd fastighetsskatt enligt 1957 års taxering. Totala förvaltningskostnaderna kan sålunda beräknas till 31 374 kronor 34 öre. Under budgetåret 1956/57 bar vid Strömsholm i form av hyror och andra inkomster influtit sammanlagt 17 292 kronor 57 öre. Dessa inkomstmedel bör enligt min uppfattning tagas i anspråk för att, så långt de förslår, slutligt reglera de förskottsvis gjorda utbetalningarna. Därutöver erfordras emellertid ett belopp av 14 081 kronor 77 öre för att täcka övriga förskottsbetalningar. Av det sist angivna beloppet torde emellertid cirka 1 350 kronor böra avföras å det för verksamheten vid Flyinge hingstdepå och stuteri avsedda
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 125
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
omkostnadsanslaget, enär de därmed bestridda utgifterna avser kostnader, som hör samman med den under budgetåret 1956/57 å Flyinge personalförteckning upptagna, men i Strömsholm tills vidare stationerade kontorsskrivaren å övergångsstat, samt i övrigt är av sådan karaktär att de normalt bestrides från sagda anslag. Vidare bör ett belopp av cirka 450 kronor, hänförligt till vissa i samband med lantbruksstyrelsens avveckling av förvaltningsuppgifterna uppkomna avlöningskostnader för tiden juli—september 1957, bokföras under styrelsens avlöningsanslag. Återstående utgiftsbelopp — högst 12 300 kronor — torde böra täckas med medel, som äskas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Täckande av vissa kostnader vid förutvarande Strömsholms hingstdepå å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 12 300 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet: Gunnar Eklund
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
19 Bilaga 6
Utgifter för statens kapitalfonder
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern lör utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 och anför därvid följande.
Under innevarande budgetår har äskats dels ett investeringsanslag å tillläggsstat I till gällande riksstat, dels ytterligare några anslag å tilläggsstat II. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Beträffande det å tillläggsstat I anvisade anslaget (till utbyggnad av storflygplats m. m.) torde emellertid icke något avskrivningsanslag erfordras. Följande beräkning är således hänförlig till investeringsanslag å tilläggsstat II. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtages av riksdagen.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning är påkallad beträffande ifrågavarande investeringar.
Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslaget å 145 000 kronor till vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare torde, då arbetena närmast är att hänföra till ändrings- och förbättringsåtgärder, böra avskrivas helt. Anslaget å 700 000 kronor till merkostnader för vissa byggnadsarbeten bör avskrivas med 50 procent. Avskrivningsanslaget upptages alltså med 350 000 kronor.
Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag av befästningars dclfond, för vilken total avskrivning tillämpas.
Under arméns och marinens delfonder bar å tilläggsstat II äskats investc-
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1958
ringsanslag om tillhopa 410 000 kronor respektive 125 000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag under delfonderna bör alltså upptagas med 205 000 respektive 62 500 kronor.
Fonden för låneunderstöd. Det avskrivningsbehov som föreligger med hänsyn till investeringsanslaget till räntefria lån till bostadsbyggande torde få täckas genom avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Till härför erforderligt anslagsäskande återkommer jag i annat sammanhang denna dag.
De lån som utlämnas med anlitande av anslaget å 36 000 000 kronor till lån till utbyggnad av oljelagringen kommer att vara ränte- och amorteringsfria. De avses vidare skola bli föremål för en successiv avskrivning i förhållande till låntagarna. Såsom jag i årets statsverksproposition (bilaga 19) förordat beträffande motsvarande anslag för budgetåret 1958/59 bör en fullständig avskrivning av medelsanvisningen ske. Avskrivningsanslaget upptages alltså med 36 000 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond: Socialdepartementet:
Vissa bgggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Brotorp för alkoholmissbrukare........... 145 000
Kommunikationsdepartementet:
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten...... 350 000
Försvarets fonder: Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond ........................ 205 000
Marinens delfond........................ 62 500
Fonden för låneunderstöd:
Handelsdepartementet:
Lån till utbyggnad av oljelagringen.......... 36 000 000
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet: Kerstin Bothén
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
21 Bilaga 7
Utgifter för statens kapitalfonder
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.l Konungen i statsrådet å Stockholms slott den lb mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 och anför därvid följande.
Vid min anmälan av avskrivningarna på investeringsanslagen för bostadslånegivningen för budgetåret 1958/59 i årets statsverksproposition (bilaga 19) har jag förordat den anslagstekniska omläggningen, att erforderligt avskrivningsanslag för anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande från och med nämnda budgetår beräknas under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Avskrivningsbehovet för det i propositionen nr 2 till årets riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 äskade investeringsanslaget å 45 miljoner kronor till räntefria lån till bostadsbyggande torde emellertid, i överensstämmelse med de principer för avskrivningarna på bostadsområdet som tillämpats under senare år, böra tillgodoses genom avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. I enlighet härmed bör ett anslag å 45 miljoner kronor upptagas under förevarande huvudtitel å tilläggsstat II till gällande riksstat.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 45 000 000 kronor.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet: Kerstin Bothén
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
23 Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1958 äskade anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 utöver de i proposition nr 2
upptagna anslagen
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
Kronor
Flygvapnet:
Flygmateriel m. m.:
C: 98 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag . ^80 000 000
E: 20 Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk
F. N.-styrka, reservationsanslag......................... 6 500 000
186 500 000
V. Socialdepartementet
E: 8 a Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. in., reservationsanslag.............................. 10 000 000
VI. Kommunikationsdepartementet
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:
B: 12 a Ytterligare medel till vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemed-
len............................................... 20000 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
N: 12 a Bidrag till viss inredning av Unescos sekretariatsbygg-
nad i Paris, reservationsanslag.......................... 108 000
N: 14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ........................................... 200 000
308 000
1 Ersätter ett i prop. 1958:2 gjort äskande å 68 500 000.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958
IX. Jordbruksdepartementet
Kronor
E: 2 a Täckande av vissa kostnader vid förutvarande Ströms-
holms hingstdepå.....................................12 300
Säger för egentliga statsutgifter 216 820 300
B. Utgifter för statens kapitalfonder III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
C. Statens allmänna fastighetsfond Socialdepartementet:
9 a Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp
för alkoholmissbrukare (III: 9 a), reservationsanslag ---- 145 000
Kommunikationsdepartementet:
14 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 15), reservationsanslag .......................................350 000
495 000
2 D. Försvarets fonder
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond (IV:A: 9 a—b), reservationsanslag---- 205 000
Marinens delfond (IV:A: 16 a), reservationsanslag......62 500
267 500
F. Fonden för låneunderstöd
Handelsdepartementet:
3 a Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 9 a), reservationsanslag
Säger för avskrivning av nya kapitalinvesteringar 36 762 500
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster....... 45 000 000
Säger för utgifter för statens kapitalfonder 81 762 500 Säger för driftbudgeten 298 582 800