('angående vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid farmaceutiska institutet',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958 1

Nr 94

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid farmaceutiska institutet; given Stockholms slott den 28 februari 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande depar­ tementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

För åstadkommande av en ökad utbildningskapacitet vid farmaceutiska institutet framlägges i propositionen vissa förslag på grundval av ett be­ tänkande av farmaceututbildningskommittén. För närvarande intages årli­ gen 40 studerande i första årskursen av den treåriga apotekarlinjen samt 120 studerande till den ettåriga receptarielinjen. I propositionen föreslås en dubblering av intagningen på apotekarlinjen från och med läsåret 1958/59 samt en femtioprocentig ökning av intagningen på receptarielinjen från och med samma läsår. Sammanlagt avses sålunda ytterligare (40 + 60 =) 100 studerande skola vinna inträde vid institutet från och med nästa läsår. Kostnaderna för den ökade intagningen beräknas för budgetåret 1958/59 uppgå till i runt tal 390 000 kronor. Av beloppet hänför sig 100 000 kronor till byggnads- och inredningsarbeten vid farmaceutiska institutet.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 9 4

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 9Jf år 1958

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari 1958.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , stats­ råden S träng , A ndersson , L indell , L indström , L indholm , K ling ,

S koglund , E denman , N etzén , K jellin , J ohansson .

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, inrikes- och civil­ departementen anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga om vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid farmaceutiska institutet och anför därvid följande. I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 130, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna till Farmaceutiska institutet: Ökad intagning av studerande ett förslagsanslag av 400 000 kronor. Jag anhåller nu att få ånyo anmäla denna anslagsfråga.

Inledning

Den farmacevtiska utbildningen är uppdelad på två linjer, apotekarlinjen och receptarielinjen. Utbildningen till apotekare omfattar två års praktisk utbildning på apotek samt en treårig lärokurs för apotekarexamen vid far­ maceutiska institutet. För tillträde till denna kurs fordras i regel att ett år av den praktiska utbildningen fullgjorts. Utbildningen till receptarie om­ fattar två års praktisk utbildning på apotek samt en därpå följande ettårig lärokurs för receptarieexamen vid farmaceutiska institutet. Före utgången av oktober månad varje år skall medicinalstyrelsen be­ stämma hur många apotekselever, som för påbörjande av praktisk utbild­ ning högst må antagas under påföljande kalenderår på de båda linjerna. Normalt sker antagningen på apotekarlinjen en gång årligen, i regel om­ kring den 1 september, och på receptarielinjen två gånger årligen, i regel omkring den 15 februari och den 1 september. Lärokurs för apotekarexamen anordnas varje år med början den 1 sep­ tember. Studerande, som antagits till elev på apotekarlinjen ett år, avses skola vinna inträde vid lärokursen närmast följande år. För närvarande kan högst 40 studerande mottagas vid kursen. Lärokurser för receptarieexamen

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958 3

börjar varje år den 15 januari och den 15 september. Vid envar av sist­ nämnda två kurser kan antagas högst 60 studerande eller alltså samman­ lagt högst 120 årligen.

Genom beslut den 6 juni 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av frågan om utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet och därmed sammanhängan­ de frågor Med anledning härav tillkallade dåvarande departementschefen, statsrå­ det Persson, den 29 juni 1957 såsom sakkunniga för nämnda ändamål byråchefen i ecklesiastikdepartementet T. S. Arén, byggnadsrådet i bygg­ nadsstyrelsen H. A. Brunnberg, specialläraren vid farmaceutiska institutet, apotekaren D. R. Lönngren, rektorn vid farmaceutiska institutet, professorn C. E. Ohlsson samt medicinalrådet i medicinalstyrelsen S. Söderlundh. Åt Arén uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. De sak­ kunniga antog benämningen jårmaceututbildningskommittén. Enligt de för utredningen meddelade direktiven skulle de sakkunniga med beaktande av föreliggande prognoser rörande behovet av farmacevtiskt utbildad arbetskraft undersöka den behövliga examinationskapaciteten vid farmaceutiska institutet. Syftet med en sådan undersökning borde vara, att man på grundval av denna skulle kunna bilda sig säkrast möjliga uppfatt­ ning om hur stort antal studerande, som på kortare och längre sikt borde intagas på apotekarlinjen och receptarielinjen. Vidare skulle en undersök­ ning företagas rörande de förstärkningar av institutets lärarkrafter och övriga personal samt de ökade medelsanvisningar till utrustning och mate­ riel, som kunde erfordras för den nödvändiga utvidgningen av institutets utbildningskapacitet. Angelägenheten av att de sakkunniga i samråd med byggnadsstyrelsen förutsättningslöst utredde institutets lokalfråga i hela dess vidd underströks. I direktiven framhölls därjämte särskilt, att de sak­ kunniga måste undersöka möjligheterna att genom provisoriska åtgärder öka institutets utbildningskapacitet redan från och med höstterminen 1958 och redovisa resultatet härav inom sådan tid, att erforderliga medel kunde äskas av 1958 års riksdag. I ett den 8 januari 1958 dagtecknat betänkande (stencilerat) har farmaceututbildningskommittén framlagt förslag till åtgärder i syfte att proviso­ riskt utöka farmaceutiska institutets utbildningskapacitet. Kommittén har i detta första betänkande begränsat sig till att framlägga ett detaljerat förslag för budgetåret 1958/59. Över betänkandet har yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, stats­ kontoret, medicinalstyrelsen, styrelsen för farmaceutiska institutet, apotekarsocietetens direktion, centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbund, farmaceutiska institutets studentkår och Sveriges förenade studentkårer.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958

Behovet av farmacevtiskt utbildad personal

Föreliggande beräkningar

I skrivelse den 4 december 1956 till chefen för ecklesiastikdepartementet framhöll medicinalstyrelsen , att en permanent ökning av farmaceutiska in­ stitutets utbildningskapacitet med all säkerhet vore nödvändig, men att för en närmare bedömning av den erforderliga utbyggnaden givetvis krävdes en utredning rörande det framtida behovet av farmacevtiskt utbildad ar­ betskraft. I skrivelsen anförde styrelsen bland annat följande. För egen del ser styrelsen med största allvar på den aktuella personal­ situationen vid apoteken. Under senare år har omsättningen vid apoteken ökat i mycket snabb takt. Sålunda har under de senaste femton åren om­ sättningen mer än fyrdubblats, ehuru prisstegringarna därunder varit mått­ liga. Antalet på apoteken tjänstgörande farmacevter har under samma tid stigit med knappt 50 procent. Att en sådan utveckling icke medfört all­ varliga komplikationer, beror dels på att de extemporeberedda läkemedlen i allt större utsträckning ersatts med lagringsdugliga, standardförpackade sådana, dels på en inom apoteksväsendet genomförd långtgående rationa­ lisering, som bland annat gått ut på en stark centralisering av den laboratoriemässiga verksamheten och på överförande av mindre kvalificerade arbetsuppgifter från apotekarna till receptarierna och från dem till teknisk personal. Utan eftersättande av kvaliteten och säkerheten kan emellertid en sådan överföring av arbetsuppgifter icke drivas hur långt som helst. Un­ der här ifrågavarande tidsperiod har en viss brist, på farmacevtiskt utbildad personal rått. Personalsituationen har kunnat bemästras endast tack vare en frivillig överenskommelse mellan apotekarsocieteten och farmacevtförbundet, innebärande att nyexaminerade receptarier under första tjänst­ göringsåret icke fått fritt välja anställningsort samt att farmacevter kunnat åläggas att tjänstgöra under kortare tidsperioder även vid annat apotek än det ordinarie. Stora ansträngningar har också gjorts för att öka farmacevtantalet. Sålunda har extrakurser anordnats vid farmaceutiska institutet, och antalet deltagare i de ordinarie kurserna har ökats. — Under de senaste femton åren har av de antagna apotekseleverna ett växande antal utgjorts av kvinnliga studerande. Detta har haft till följd, att en exceptionellt stor avgång av personal från apoteken ägt rum på grund av giftermål. Utbiklningst akten har dock ända fram till de allra senaste åren varit sådan, att apotekens farmacevtiskt utbildade personal undergått ökning. Först under år 1955 och den förflutna delen av år 1956 har avgången antagit sådana proportioner, att en minskning av nyssnämnda personal konstaterats. Läget har därigenom blivit kritiskt, och en fortsatt utveckling i samma riktning skulle, om icke motverkande åtgärder vidtages, snabbt leda till en katastrofartad situation. Det är att märka, att den stegrade avgången till tiden sam­ manfallit med genomförandet av den så kallade läkemedelsreformen och den ökning av göromålen å apoteken, som blivit en följd av reformen. Me­ dicinalstyrelsen nödgas konstatera, att en uttalad brist för närvarande rå­ der på såväl legitimerade apotekare som receptarier och att denna brist icke kan avhjälpas med nuvarande utbildningsmöjligheter.

6 Kungl. May.ts 'proposition nr 94 år 1958

Enligt en i utredningen åberopad personalregleringsplan har behovet av heltidstjänstgörande farmacevter med apotekarexamen i oktober 1956 be­ räknats till 468. Det samtidigt befintliga antalet heltidstjänstgörande far­ macevter av denna kategori var enligt utredningen 391. Utredningen kon­ staterar sålunda en brist vid nämnda tidpunkt på omkring 75 apotekare. En detaljstudie av beräknad avgång under en sexårsperiod och beräknad examination under samma tid ger enligt utredningen vid handen, att man år 1962, då behovet kunde uppskattas till 525 apotekare, skulle ha endast 315 apotekare disponibla. Bristen på apotekare vid sistnämnda tidpunkt skulle alltså uppgå till omkring 40 procent av det beräknade behovet. Av utredningen inhämtas vidare, att bristen på receptarier i oktober 1956 var omkring 175. I fråga om denna grupp hade en bedömning gjorts rörande situationen vid den tidpunkt — den 1 oktober 1959 — då de som för när­ varande undergick utbildning till receptarier kunde beräknas ha avlagt examen. Enligt denna bedömning skulle den i oktober 1956 förefintliga bristen på receptarier vara praktiskt taget oförändrad den 1 oktober 1959. För att täcka detta underskott kräves enligt utredningen en ganska bety­ dande examination av receptarier med hänsyn till den synnerligen stora avgången inom denna yrkesgrupp. Av en i utredningen åberopad under­ sökning framgår sålunda att varje examinerad receptarie i genomsnitt ägnar blott cirka 45 procent av den maximala yrkesverksamma tiden åt apotekstjänstgöring.

Farmaceututbildningskommittén

Farmaceututbildningskommittén anser, att den till universitetsutredningen överlämnade prognosen rörande behovet av apotekare och receptarier tills vidare bör tjäna som underlag för bedömningen av erforderliga åt­ gärder i syfte att provisoriskt öka farmaceutiska institutets utbildnings­ kapacitet. Härom anför kommittén i huvudsak följande. Den enda mera omfattande utredning angående apoteksväsendets behov av farmacevtiskt utbildad arbetskraft är den, som genom medicinalstyrel­ sens föranstaltande utförts på begäran av 1955 års universitetsutredning. Då farmaceututbildningskommittén sedermera skall överväga de lämpliga åtgärderna för att på längre sikt tillförsäkra farmaceutiska institutet ända­ målsenliga lokaler för verksamheten, torde det bli ofrånkomligt att grunda dessa överväganden på än mer djupgående analyser än de nu föreliggande rörande behovet av och tillgång på farmacevtiskt utbildad arbetskraft. Däremot måste de nu föreliggande prognoserna anses fullt tillräckliga till belysande av att snabba och omfattande provisoriska åtgärder erfordras för att öka institutets examinationskapacitet. Kommittén vill i detta samman­ hang omnämna, att en nyligen gjord undersökning, som utförts på föranstal­ tande av apotekarsocietetens direktion och centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbund, i allt väsentligt bekräftat de tidigare utredningsresulta­

Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958 7

ten. Sålunda har en studie beträffande ändringar i apotekens personalläge under tiden 1 oktober 1956—30 september 1957 utvisat, att avgången från apotek av heltidstjänstgörande farmacevter varit 49 apotekare och 112 receptarier, tillhopa sålunda 161, medan antalet partiellt tjänstgörande ökat med 48. Detta innebär i fråga om apotekare, att avgången varit icke ovä­ sentligt större än den tidigare beräknade och beträffande receptarier att den väl överensstämt med tidigare kalkyler. Ett av skälen till att antalet tjänstgörande apotekare minskat mera på apoteken än tidigare beräknats är, att anställning av apotekare inom läkemedelsindustrien varit större än som förutsetts i prognosen.

Farmaeeututbildningskommittén föreslår, att intagningen av apotekarstuderande fördubblas från 40 till 80 från och med budgetåret 1958/59 samt att intagningen av receptariestuderande samtidigt ökas med femtio procent från nuvarande 120 till 180. Den föreslagna ytterligare kursen på receptarielinjen avses skola börja höstterminen 1958. Kommittén utgår från att den ökade intagningen skall upprepas under flera år framöver. Med hänsyn främst till att ett enligt kommitténs mening fullt tillfredsställande förslag för ett flerårsprovisorium i fråga om receptariestuderandenas laborationer ännu icke kunnat utarbetas, har emellertid kommittén begränsat sig till att fram­ lägga ett detaljerat förslag för budgetåret 1958/59. Kommittén anför i detta sammanhang bland annat följande. Den största svårigheten, då det gäller att snabbt öka farmaceutiska in­ stitutets intagningskapacitet, utgör lokalförhållandena. Erfarenhetsmässigt drar en definitiv lösning av en byggnadsfråga av den omfattning det här gäller även i gynnsammaste fall avsevärt ut på tiden. Kommittén räknar därför med att man under flera år framåt måste hålla sig till provisoriska lösningar för att öka examinationskapaciteten. Det är enligt kommitténs mening synnerligen angeläget att dessa provisoriska lösningar gives en så­ dan utformning, att kapaciteten ökas avsevärt jämfört med nuvarande förhållanden. — Först och främst är de föreliggande sifferuppgifterna om tillgången på farmacevtisk arbetskraft nu och under de närmaste åren så­ dana, att endast en avsevärd ökning av examinationen synes kunna förhind­ ra en katastrofsituation. Det är vidare angeläget att en betydande ökning av intagningen kommer till stånd snabbt, ty särskilt i fråga om apotekar­ linjen tar det en avsevärd tid, innan resultaten av en ökad intagning före­ ligger. Då bristsituationen beträffande apotekare snabbt förvärras, är det betydelsefullt att de provisoriska åtgärderna från början siktar till en så hög ökning som möjligt. I fråga om receptarielinjen kan resultat erhållas snabbare. Emellertid råder och kommer de närmaste åren att råda brist även på receptarier. Då härtill kommer att receptarier vid tilltagande brist på apotekare i viss mån torde få lov att tas i anspråk för att fullgöra apotekaråligganden, är det även beträffande receptarielinjen angeläget att pro­ visoriet från början får tillräcklig omfattning. I utredningsdirektiven uttalar departementschefen, att vissa av de loka­ ler institutet disponerar iir av den beskaffenhet, att det framstår som i hög grad angeläget att bereda institutet mera ändamålsenliga lokaler för under­ visning och forskning, även om en utökning av institutets utbildningskapa­ citet icke varit aktuell. Det är givetvis angeliiget att kommittén, då den har

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958

att sedermera framlägga förslag om nybyggnad för farmaceutiska institutet, kan utgå ifrån en någorlunda normal situation beträffande rekryterings­ behovet. Eljest torde många kostnadskrävande mera extraordinära anord­ ningar knappast kunna undvikas. Jämväl från denna synpunkt är det vä­ sentligt, att en provisorisk ökning av intagningen snarast sätter in i maxi­ mal omfattning.

Farmaceututbildningskommitténs förslag till provisoriska åtgärder

Allmänna synpunkter

I fråga om erforderliga åtgärder för en ökad intagning av studerande vid farmaceutiska institutet anför kommittén vissa allmänna synpunkter, av vilka i detta sammanhang följande torde få återgivas.

Den ojämförligt största delen av undervisningen på apotekarlinjen sker i form av laborationer. Inom kemiämnena är laborationerna betydligt mera omfattande än i något annat ämne. Kommittén har också funnit, att den största svårigheten för en ökning av institutets utbildningskapacitet ligger däri, att institutets egna lokaler för laborationerna i kemi blir otillräckliga. Tillgängliga laboratorier för övriga ämnen är knappa och i flera fall behäf­ tade med mer eller mindre allvarliga brister. De tillåter dock, i varje fall sedan vissa ändringsarbeten utförts, att åtminstone under en kortare tid laborationsprogrammet genomgås av flera laborantgrupper än nu. I själva verket har kommittén funnit, att om möjligheter kan ordnas för undervis­ ning i kemi vid den av kommittén eftersträvade intagningskapaciteten situationen bör kunna bemästras inom de övriga ämnena. Knappheten på hörsalar innebär icke något avgörande hinder ens för en betydande ökning av intagningskapaciteten. Genom att i första hand disponera föreläsnings­ salarna för apotekarkursernas undervisning på tider, som bäst inpassas i dessa lärokursers omfattande laborationsprogram, och under andra tider utnyttja hörsalarna för receptarieundervisningen bör man kunna ytter­ ligare öka belastningen på salarna. Dessutom torde möjlighet föreligga att i viss utsträckning få disponera hörsalar utom institutet . Vad kommittén här uttalat om möjligheterna att ordna undervisning för ett utökat antal studerande har närmast avsett tillgången på arbetsplatser för studenterna. I många fall medför den ökade intagningen jämväl svårig­ heter, då det gäller att bereda tjänsterum eller arbetsplatser för den ökade personal, som erfordras vid en utvidgning av verksamheten. Ökade krav ställes också på förrådslokaler, garderobsutrymmen och sanitära anordning­ ar. Även om kommittén förmenar, att en lösning nödtorftigt kan åstad­ kommas även härutinnan, är kommittén av den bestämda uppfattningen, att provisoriet icke kan fungera under en alltför lång tid på grund av arten och graden av ifrågavarande svårigheter. Nödvändigt är därför att provi­ soriet så snart som möjligt avlöses av en definitiv ordning, där tillfredsstäl­ lande lokalförhållanden åstadkommits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 91+ år 1958 11

Apotekarlinjens kemilaborationer

Såväl apotekarlinjens som receptarielinjens laborationsövningar i kemi bedrives till huvudsaklig del i två större övningslaboratorier — övre respek­ tive nedre laboratoriet — i farmaceutiska institutets gamla byggnad vid Kungstensgatan 49. För laborationsövningarna på apotekarlinjen utnyttjas båda laboratorierna fem dagar i veckan under tiderna den 1 september— den 10 november och den 15 januari — den 20 april. Återstående tid av läsåret, som omfattar 32 veckor, eller den 11 november — den 15 december samt den 21 april — den 31 maj disponeras laboratorierna, likaledes fem dagar i veckan, för kemilaborationer på receptarielinjen. Laborationema i kemi omfattar vid lärokurs för apotekarexamen totalt 210 dagar, fördelade med 105 dagar på vardera första och andra läsåret. Kommittén slår fast, att det till följd av det begränsade antalet laborationsplatser vid den förordade ökade intagningen är möjligt att hinna med laborationerna i kemi på apotekarlinjen endast om kemilaboratoriema utnyttjas sex dagar i veckan eller läsåret — utan ökning av antalet laborationsdagar per vecka — förlänges med sex veckor. Kommittén förordar det första alternativet och anför därvid bland annat följande.

Vid oförändrad undervisning skulle krävas en förlängning av läsåret och ändrad terminsindelning, om fem dagars laborationsvecka skulle upprätt­ hållas vid ett fördubblat studentantal. Dessa konsekvenser torde för stu­ denterna i viss mån förta värdet av femdagarsveckans fördelar. Då kom­ mittén stannat för att avvisa tanken på ändrad terminsindelning med för­ kortat sommaruppehåll som följd, har emellertid den omständigheten till­ mätts särskild betydelse, att samordningen mellan militärtjänst och studier i vissa fall skulle försvåras. Härtill kommer att erfarenheten visat, att tiden den 15 juni—den 15 augusti icke ger betryggande marginal för reparationer och underhållsarbeten på laboratorierna. — Kommittén förordar sålunda, att nuvarande terminsindelning bibehålies. För närvarande avslutas andra läsårets apotekarundervisning redan med utgången av april månad. Skälet härtill är, att studenterna skall utbildas å apotek med distriktslaboratorium under maj och juni. För att kunna inrymma den erforderliga undervis­ ningen för 80 studerande vid institutet måste emellertid även maj månad tas i anspråk. På grand härav föreslår kommittén, att utbildningen på distriktslaboratorium under sommaruppehållet förlägges till två av måna­ derna juni, juli och augusti. Företrädare för apotekarsocieteten har förkla­ rat, att societeten är beredd att medverka till att ett sådant arrangemang kan genomföras. Kommittén föreslår, att 80 studenter tillhörande första årskursen skall använda nedre kemilaboratoriet hela läsåret 1958—59. Då laboratoriet har 40 arbetsplatser måste årskursen delas i två grupper. — Som allmän norm synes det kommittén lämpligt att grupperna växelvis använder laborato­ rierna varannan vecka. På så sätt erhåller de studerande kontinuerligt kor­ tare sammanhängande perioder för inläsning av tentamenskurserna. Genom anordnande av lektionsundervisning och s. k. duggningar i anslutning till

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 9 / år 1958

1958/59, som framlägges i detta betänkande, är endast i mycket begränsad omfattning förknippade med förslag till lokalförbättringar, men dessa är ofrånkomliga även för en kortare tids utnyttjande.

Av betänkandet inhämtas följande rörande behovet av engångsanslag — punkt 1 i sammanställningen av medelsbehovet — för genomförandet av de lokalförbättringar m. m., som enligt kommitténs bedömande är nödvän­ diga för att den föreslagna ökade intagningen vid institutets lärokurser skall kunna komma till stånd. Kommittén har sökt att i viss mån bemästra lokalsvårighetema genom att förlägga receptarielaborationema i kemi till lokaler utanför institutet samt genom att räkna med att det ökade lärarbehovet delvis skall täckas av arvodister med annan huvudsyssla. Genom den senare anordningen min­ skas behovet av nya arbetsplatser för lärare inom institutets lokaler. Trots det man kan vinna genom de här angivna arrangemangen, är det nödvän­ digt att vissa byggnads- och inredningsarbeten utföres inom institutets fas­ tighet, om det av kommittén förordade utvidgningsförslaget skall kunna genomföras. Sålunda erfordras arbetsplatser för de tillkommande befatt­ ningshavare, som har sin huvudsakliga verksamhet förlagd till institutet. Vidare är det nödvändigt att skapa förutsättningar för ett än mer intensivt utnyttjande av tillgängliga lokaler för studentlaborationer. Kommittén har i samråd med institutets lärare och byggnadsstyrelsen låtit undersöka arten och omfattningen av de arbeten, som sålunda skulle erfordras. Härvid har framgått att följande åtgärder är påkallade, nämligen en mindre ökning av de botaniska utrymmena, anordnande av fler arbets­ platser i arbetsrum för kemiens lärarpersonal, ändrad rumsindelning för ett mera rationellt utnyttjande av vissa laboratorielokaler för kemi och farmakognosi samt anordnande av ytterligare två toaletter och ett kapprum. Kostnaderna för dessa lokalförändringar har av byggnadsstyrelsen upp­ skattats till 220 000 kronor. Därav avser 25 000 kronor anskaffning av lös inredning. Då vissa arbeten, som blir aktuella i samband med de föreslagna byggnadsarbetena, snarast har karaktär av underhåll och reparation har byggnadsstyrelsen under hand uppgivit, att en delkostnad av 20 000 kro­ nor kunde bestridas av byggnadsstyrelsens underhållsmedel. Det erforder­ liga engångsanslaget uppgår sålunda till 200 000 kronor. Då ett utförande av de arbeten, varom här är fråga, icke anses öka byggnadens värde, synes anslaget böra belasta driftbudgeten.

Avlöningar

Lärarpersonal m. m. för apotekarlinjen

Kemi

Nuvarande personal. För ämnet kemi disponerar farmaceutiska institutet för närvarande följande, för apotekar- och receptarielinjema delvis gemensamma personal, nämligen en professor i kemi och kemisk farmaci, tre laboratorer, varav en tillika biträdande lärare, en extra lärare, två förste

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958 15

assistenter, en förste amanuens, tre tredje amanuenser, två institutionsvaktmästare och tre laboratoriebiträden. Undervisning och examination i kemi och farmaceutisk kemi på receptarielinjen ombesörjes av en av de nyssnämnda laboratorerna och den extra läraren. Övrig lärarpersonal svarar för kemiundervisningen på apotekar­ linjen. Kommittén: Kommittén finner det angeläget, att lektionsundervisning och duggningar anordnas på apotekarlinjen i sådan utsträckning att de studerande föres fram till slutförhör och tentamina i nära anslutning till att kursundervisningen avslutas. Det har också visat sig önskvärt, att en sär­ skild föreläsningskurs kommer till stånd inom farmacevtisk organisk kemi. För ifrågavarande uppgifter bör anlitas den laborator och den extra lärare, som nu omhänderhar kemiundervisningen på receptarielinjen. Även i fortsättningen bör laboratorerna stå som ledare för laborationsundervisningen på apotekarlinjen. Det är emellertid nödvändigt, att de därvid biträdes av assistenter och amanuenser i större omfattning än nu är fallet. Varje laborationsgrupp torde bland annat med hänsyn tagen till laboratorieutrymmena lämpligen böra omfatta 20 studerande. Antalet laborationstimmar per år för en grupp om 20 studerande uppgår till 630. Antalet laborationsgrupper kommer enligt kommittténs förslag att under budgetåret 1958/59 uppgå till sex och vid fortsatt ökad intagning under budgetåret 1959/60 till åtta. För åtta laborationsgrupper blir det sammanlagda antalet laborationstimmar (8X630=) 5 040 timmar. Här­ utöver har man att räkna med att ej ringa tid kommer att åtgå till förbere­ delsearbete för laborationsundervisningen. Tjänstgöringsskyldigheten för här ifrågavarande assistent- och amanuenspersonal — utgörande för en förste assistent 1 000 timmar och för en förste amanuens 600 timmar per år — kan icke rimligen uttagas enbart i form av förberedelsearbete för och biträde vid laborationsundervisningen. Skälig hänsyn måste jämväl tagas till forskningsverksamheten. Med beaktande härav anser kommittén ett minimibehov föreligga av sex förste assistenter och sex förste amanuenser, då utökad intagning lett till att 80 studerande undervisas i kemi under såväl första som andra läsåret. Kommittén bedömer, att under första året härav erfordras fyra förste assistenter och fyra förste amanuenser. Då det för när­ varande finns två förste assistenter och en förste amanuens, blir behovet av ny personal under budgetåret 1958/59 två förste assistenter och tre förste amanuenser eller — vid bifall till institutets i anslagsäskandena för samma budgetår framlagda förslag om inrättande av ytterligare en förste assistentbefattning i kemi — ytterligare en förste assistent och tre förste amanuenser (punkterna 2 och 3). Utöver den föreslagna lärarpersonalen kräver utökningen under budget­ året 1958/59 en extra institutionsvaktmästare och ett extra laboratoriebiträde (punkterna 4 och 5).

16 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 9 4 år 1958

Botanik

Nuvarande personal. Undervisningen i botanik omhänderhas av lektorn i ämnet. Den personal, som står till lektorns förfogande, är en tredje amanuens och ett laboratoriebiträde. Kommitté n: Laborationerna i ämnet omfattar per student 25 dagar å 6 timmar. Med ett studentantal av 80 erfordras fyra laborationsgrupper, varför antalet undervisningstimmar blir (25X6X4=) 600. I enlighet med de principer, som angivits för kemi, erfordras för ett tillfredsställande ge­ nomförande av laborationer av denna omfattning utöver tredje amanuen­ sen en förste assistent och en förste amanuens. — Då laborationer under första läsåret endast förekommer under vårterminen, inskränker sig behovet under budgetåret 1958/59 till en halv befattning som förste assistent och en halv befattning som förste amanuens (punkterna 6 och 7).

Matematik och statistik

Kommitté n: Ur den i institutets stat förekommande posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, utgår för närvaran­ de ett arvode av 3 300 kronor till en lärare i matematik och statistik. Vid en fördubbling av studentantalet torde lärarens arbete ökas med blott om­ kring 50 procent. Detta sammanhänger med att det ökade studentantalet endast medför att räkneövningarnas antal och antalet slutprov och förhör ökar för läraren. Föreläsningarnas antal kan däremot förbli oförändrat. Ett med 50 procent uppräknat arvode eller avrundat 5 000 kronor synes erford­ ras för denna undervisning, sedan de två första årens lärokurser fått för­ dubblat antal deltagare. För budgetåret 1958/59 inskränker sig det ökade medelsbehovet till 900 kronor (punkt 8).

Lärarpersonal m. m. för receptarielinjen

Kemi

Nuvarande förhållanden. Antalet deltagare vid en lärokurs för receptarieexamen är 60. Undervisningen — som för närvarande ombesörjes av en laborator och en extra lärare — omfattar omkring 100 föreläs­ ningar och 25 laborationsdagar å 6 timmar. Två skriftliga prov anordnas, och under laborationerna förekommer två särskilda förhör. Vidare anordnas för närvarande två å tre muntliga förhör i fysikalisk och oorganisk kemi i anslutning till föreläsningarna. Härtill kommer sluttentamina. Kommittén: Kommittén föreslår — under erinran att förut nämnda laborator och extra lärare enligt kommitténs förslag skall överföras till apo­ tekarlinjen — att en särskild kursledare omhänderhar undervisning och exa­ mination i kemi och farmacevtisk kemi vid varje lärokurs. Vid beräkning av arvodet till en sådan kursledare har kommittén tillämpat de normer, som

Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958 17

gäller vid tekniska högskolan i Stockholm, såvitt angår ersättning till bi­ trädande lärare. Dessa normer innebär, att följande ersättning utgår, näm­ ligen ett grundarvode av 600 kronor, 70 kronor per föreläsningstimme och 35 kronor per timme vid övningar och demonstrationer. Tillämpade på förevarande fall leder dessa normer till ett arvode av (600-j-100X70-|-150X 35=) 12 850 kronor (punkt 9). Laborationerna pågår vid tre kurser under (25X6X3=) 450 timmar. För handledning av studenterna har kommittén bedömt erforderligt för­ utom kursledaren två övningsassistenter för varje grupp om 30 studenter. Detta motsvarar 1 800 assistenttimmar för den direkta tillsynen under laborationstid. Med hänsyn till förberedelsearbete och behovet av personal för duggningar synes arvode till övningsassistenter böra beräknas för minst 2 400 timmar. Assistenterna skall tjänstgöra förhållandevis många timmar under en kort tidsperiod. Med hänsyn härtill synes det arvode, som i regel utgår till assistent vid tekniska högskolan i Stockholm (21 kronor 50 öre för timme), knappast kunna komma i fråga. Kommittén anser sig dock icke böra räkna med en lägre genomsnittlig ersättning än 15 kronor per timme, d. v. s. ungefär den timpenning, som tillkommer en förste assistent vid institutet. Med denna beräkningsgrund skulle erfordras för övningsassisten­ ter ett arvodesbelopp av 36 000 kronor (punkt 10). Särskilt belopp bör även beräknas för vaktmästar- och biträdeshjälp. Behovet uppskattas till 10 000 kronor (punkt 11).

Övriga ämnen

Kommitté n: För undervisning i övriga ämnen under läsåret 1958/59 vid två receptariekurser erfordras ingen särskild personal, eftersom sådan undervisning tillhör institutets ordinarie verksamhet. Däremot måste sär­ skilda medel beräknas för undervisningen i här avsedda ämnen vid den tredje lärokursen. De ämnen varom här är fråga är farmakognosi, galenisk farmaci samt social- och rättsfarmaci. Vidare erfordras särskilda medel för anordnande av — utöver nuvarande kurser — en biologiskt-medicinsk översiktskurs samt kurs i farmacevtisk steriliseringsteknik. Som underlag för medelsberäkningen må följande nämnas om undervisningens omfattning och anordning i tentamensämnena. Undervisningen i farmakognosi meddelas i form av föreläsningar, vilka uppgår till omkring 40. Varje studerande undergår enskild tentamen. Sålunda erfordras en kursgivare, som skall hålla sagda antal föreläsningar och förrätta omkring 60 tentamina (punkt 12). Omfattningen av kursen i galenisk farmaci är omkring 25 före­ läsningar samt 5 demonstrationer. Vid de senare är de studerande uppde­ lade i fyra grupper. De studerandes kunskaper kontrolleras dels genom en skrivning i preparatkännedom, dels genom enskilda tentamina. Lärarens 2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 9 4

18 Kungi. Maj:ts proposition nr 9 / år 1958 arbete utöver tentamina fördelar sig alltså på 25 föreläsningstimmar och 20 demonstrationstimmar (punkt 13). Föreläsningskursen i ämnet social - och rättsfarmaci omfattar 45 timmar. Ett obligatoriskt skriftligt prov förekommer avseende de s. k. expeditionsföreskriftema, varjämte enskilda tentamina hålls med varje examinand (punkt 11+). Vid beräkning av arvoden till de kursgivare, som erfordras i nämnda ämnen, har tillämpats förut angivna normer. För de här avhandlade ämnena skulle alltså följande ersättningsbelopp erfordras, nämligen för farmakognosi (600 + 40 X 70 =) 3 400 kronor, för galenisk farmaci (600 + 25 X 70 + 20 X 35 =) 3 050 kronor samt för social- och rättsfarmaci (600 + 45 X 70 =) 3 750 kronor. Som arvode för en biologiskt-medicinsk översiktskurs utgår för när­ varande 1 800 kronor. Institutets styrelse har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 hemställt, att arvodet måtte uppräknas till 2 250 kro­ nor. Kommittén räknar med det sistnämnda beloppet i sina anslagsberäk­ ningar (punkt 15). Kursen i farmacevtisk steriliseringsteknik omfattar ca 15 föreläsningar och 6 1 abo r a t io n s d aga r å 6 timmar för varje student. Vid laborationerna är de studerande uppdelade i tre grupper om 20 studenter. Kursen avslutas med ett skriftligt förhör. Vid de ordinarie kurserna meddelas undervisningen av laboratorn i farmacevtisk mikrobiologi, biträdd av en tredje amanuens. För den extra kursen beräknas arvodet till en kursgivare i nämnda ämne uppgå till (600+15X70+3X6X6X35=) 5 430 kronor (punkt 16). Den erforderliga amanuenshjälpen synes bäst kunna tillgodoses, om den nuva­ rande befattningen som tredje amanuens i farmacevtisk mikrobiologi om­ bildas till en förste amanuenstjänst (punkt 17).

Administrativ personal

Nuvarande personal: För sekreterar- och kamrerargöromål finns vid institutet arvodesavlönade befattningshavare. Institutets sekreterare har ett årsarvode av 4 200 kronor. Kamreraren uppbär ett årsarvode av 3 600 kronor. Sekreteraren har att ombesörja alla sekreteraruppgifter vid in­ stitutet. Dock utgår ett särskilt arvode av 1 200 kronor till en sekreterare hos styrelsen. I övrigt består kanslipersonalen av en kansliskrivare och en expeditionsvakt, varjämte en telefonist jämsides med skötseln av telefon­ växeln ombesörjer kontorsgöromål. Slutligen finns under terminerna ett deltidsanställt arvodesavlönat biträde. K om mi t ten: Skall den av kommittén föreslagna väsentliga ökningen av institutets utbildningskapacitet kunna genomföras, är en förstärkning av institutets kamerala och administrativa organisation ofrånkomlig. San­

Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958 19

nolikt skulle den lämpligaste anordningen vara att ersätta de nuvarande arvodesbefattningarna som institutets sekreterare och kamrerare med en tjänst som förste byråsekreterare. Det förutsättes att en sådan befattnings­ havare i erforderlig utsträckning skulle ha tillgång till biträdande personal. Inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare skulle emellertid före­ gripa de ställningstaganden, som inom en nära framtid måste ske i anslut­ ning till att kommittén behandlar en mera definitiv organisationsplan för institutet. För att institutet tills vidare skall kunna bemästra de kamerala och administrativa arbetsuppgifterna, har kommittén i detta läge i stället ansett sig böra föreslå, att en amanuensbefattning inrättas (punkt 18). Amanuensen bör i första hand övertaga de arbetsuppgifter, som nu ankom­ mer på institutets sekreterare. Det förutsättes sålunda, att sekreterararvodet indrages. I mån av tid bör emellertid amanuensen även biträda med de kamerala göromålen. Skulle så visa sig icke kunna ske, blir en icke oväsentlig uppräkning av kamrerararvodet framdeles nödvändig. Under förutsättning att den i institutets petitaskrivelse avseende budget­ året 1958/59 begärda kanslibiträdestjänsten tillkommer, bör man kunna begränsa sig till att i övrigt förstärka den administrativa personalen med ett kontorsbiträde, varjämte ett belopp av 5 000 kronor bör anvisas för till­ fällig arbetskraft (punkterna 19 och 20).

Omkostnader och materiel

Kommittén beräknar medelsbehovet under nästa budgetår för omkost­ nader till 21 000 kronor (punkt 21) och för materiel till 104 000 kronor (punkt 22). Beträffande ifrågavarande medelsbehov anför kommittén föl­ jande. Vid bifall till kommitténs förslag kommer verksamheten vid farmaceutiska institutet att bli i hög grad intensifierad. Antalet studerande ökar re­ dan under budgetåret 1958/59 med 100 och personalen kommer att öka med ett 20-tal personer. I vilken utsträckning omkostnadsanslaget med anledning härav behöver förstärkas, är synnerligen vanskligt att bedöma. Med ledning av hittillsvarande belastningssiffror har kommittén gjort föl­ jande uppskattning av det ökade medelsbehovet för omkostnader.

21 000 kronor I fråga om materiel erfordras dels medel för vissa anskaffningar av engångsnatur, dels medel för driftkostnader. Beträffande de erforderliga engångsanskaffningarna har beräkningarna resulterat i följande anslagsbehov.

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 är 1958 21

I avseende på apoteksväsendets behov av farmacevtisk personal bygger den av kårorganisationerna verkställda, tidigare nämnda utredningen på såsom grundförutsättning en i huvuddragen oförändrad organisation av apoteksväsendet. 1946 års läkemedelsutredning framlade i sitt betänkande angående omorganisation av apoteksväsendet i riket m. m. (SOU 1951: 34) ett förslag, att apoteksväsendet skulle förstatligas, vilket enligt utredningen bland annat skulle medgiva en radikal minskning av apotekspersonalen, speciellt i fråga om antalet legitimerade apotekare. Sedermera har särskilda utredningsmän — 1953 års läkemedelskommitté — tillkallats för att ytter­ ligare pröva frågan om läkemedelsförsörjningen och därvid väga läkemedelsutredningens förslag mot de alternativa förslag, som framkommit under remissbehandlingen eller som kunde framkomma under det fortsatta utred­ ningsarbetet. Då 1953 års läkemedelskommitté ännu icke framlagt resultatet av sina överväganden, synes det nödvändigt att farmaceututbildningskommittén samråder med nämnda läkemedelskommitté, innan de erforderliga, mera omfattande beräkningarna av rekryteringsbehovet utföres. — Då behovet av farmacevter inom läkemedelsindustrin och läkemedelsgrosshandeln under senare år avsevärt stegrats, synes det önskvärt att farmaceututbildningskommittén även i detta avseende anskaffar ett säkrare material såsom underlag för beräkningarna, än hittills varit möjligt. Farmaceutiska institutets studentkår och Sveriges förenade studentkårer framhåller i ett gemensamt yttrande att de funnit sig icke böra resa några invändningar mot slutsatserna i den verkställda utredningen rörande beho­ vet av farmaeevtiskt utbildad personal. Studentorganisationerna understry­ ker emellertid vikten av att kommittén under sitt fortsatta arbete uppmärk­ sammar eventuella tecken på att förutsättningarna för utredningens beräk­ ningar ej skulle visa sig vara riktiga. Härom anföres följande. Givetvis gäller utredningens siffror endast under förutsättning att inga väsentliga strukturförändringar beträffande apoteksväsendets organisation inträffar, att apotekens verksamhet ökar och nya apotek inrättas i beräk­ nad omfattning, att behovet av apotekare och receptarier inom läkemedels­ industri, i offentlig tjänst eller inom apotekarsocietetens centrala organ sti­ ger i väntad takt och att avgången från yrket ej ökar eller minskar.

I övrigt har remissinstanserna huvudsakligen uppehållit sig vid spörs­ målet. om undervisningens anordnande under provisoriet och frågan om erforderliga personalförstärkningar för genomförandet av kommitténs för­ slag. Styrelsen för farmaceutiska institutet har inhämtat yttrande från insti­ tutets lärarkollegium , som uttalar bland annat följande. I betänkandet behandlas bland annat anordnandet av kemilaborationerna på den utökade apotekarkursen. och kommittén diskuterar ingående undervisningstekniska problem i samband därmed. Som allmän norm förordas att studenterna indelas i två grupper, som växelvis använder laboratorierna varannan vecka, Till de på detta sätt laborationsfria veckorna föreslås s. k. duggningar samt lektionsundervisning koncentrerade. Det förutsättes att varje vecka omfattar sex laborationsdagar. Enligt kollegiets uppfattning måste den föreslagna anordningen emellertid medföra påtagliga olägenheter

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 19-58

och få en minskning av undervisningens effektivitet, som följd. De upp­ repade avbrotten i en sammanhängande laborationskurs måste med nöd­ vändighet medföra tidsförluster. Likaså torde korta läsperioder om en vecka utgöra en ineffektiv form för inläsning av de omfattande ämnen det här är fråga om. Kollegiet får i stället förorda ett av kemilaboratorerna framlagt förslag för apotekarkursens laborationer. Enligt detta förslag genomföres laborationerna i sammanhängande avsnitt med femdagarsveckor. Inläsningen av kurserna kan ske under mellanliggande laborationsfria perioder, till vilka också huvudparten av föreläsningar, lektionsundervisning och duggningar förlägges. — Den av kollegiet förordade formen för apotekarkursens kemilaborationer torde ej medföra nämnvärt ökade kostnader för utrustning, eftersom även den av kommittén föreslagna anordningen nödvändigggör att varje student har sin egen utrustningsuppsättning. Kommittén meddelar att det visat sig önskvärt att en särskild föreläs­ ningskurs i farmacevtisk organisk kemi kommer till stånd. Kollegiet delar kommitténs uppfattning att en sådan kurs bör utgöra ett värdefullt tillskott till undervisningen. Då kommittén behandlar personalbehovet framföres uppfattningen, att receptarieundervisningen principiellt skall handhas av personal, som icke undervisar på apotekarlinjen. Denna uppfattning kan kollegiet icke dela. Receptarieundervisningen utgör en betydelsefull del av institutets verk­ samhet och bör vara samordnad med utbildningen på apotekarlinjen. Reoeptarieutbildningen bör därför omhänderhas av undervisningsvana lärare, förtrogna med institutets övriga verksamhet. Kommitténs förslag med kursgivare, som har sin ordinarie verksamhet utanför institutet, kan kolle­ giet ej biträda såsom princip för receptarieutbildningen. Enligt kollegiets uppfattning bör all kemiundervisning på receptariekurserna ställas under ledning av den laborator i kemi som nu är knuten till denna undervisning. Han bör härvid assisteras av två extra lärare i kemi (en av dessa måste alltså nyanställas). Endast genom en sådan anordning erhålles garantier för likformighet och kontinuitet i fråga om undervisningen på receptariekurserna. Nämnda extra lärare bör även biträda vid dugg­ ningar på apotekarkursen samt ha någon skyldighet att handleda speciallaborationer på apotekarkursen. För handledning vid apotekarkursens labo­ rationer krävs enligt detta förslag ytterligare en förste assistent. Kollegiets förslag innebär alltså, att de av kommittén föreslagna tre kursgivarna i kemi ersättes med en extra lärare i kemi och en förste assistent. Någon större svårighet att under nästkommande läsår bereda arbetsplats åt de nytillkommande lärarna på receptariekurserna torde ej föreligga. För kursgivaren för den biologiskt-medicinska översiktskursen räknar kommittén med ett arvode av 2 250 kronor. Denna kurs omfattar 50 tim­ mar. Det synes lärarkollegiet rimligt att kursgivaren erhåller ett arvode beräknat efter samma grunder som för övriga kursgivare, varför en upp­ räkning av detta arvode bör ske. Med hänsyn till knappheten på handledare vid laborationerna i farma­ cevtisk mikrobiologi och steriliseringsteknik anser kollegiet det vara önsk­ värt att tjänsten som tredje amanuens bibehålies vid sidan av den föreslagna förste amanuenstjänsten. Kollegiet anser det betydelsefullt, att rekryteringen av de lärartjänster, som tillkommer vid den utökade undervisningen, kan underlättas genom

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958 23

samarbete med apotekarsocietetens kontrollaboratorium ocli statens farmacevtiska laboratorium. I vissa fall torde en sådan provisorisk anordning kun­ na bli av värde. Kollegiet vill dock betona, att det endast är i undantags­ fall som väsentligare delar av undervisningen bör ombesörjas av lärare, som har sådant uppdrag som bisyssla. Kommittén påpekar att en förstärkning av institutets administrativa or­ ganisation är nödvändig i samband med den föreslagna utökningen av ut­ bildningskapaciteten och föreslår att en amanuensbefattning inrättas. Ama­ nuensen skulle i första hand övertaga de arbetsuppgifter, som nu åvilar in­ stitutets sekreterare. Även kollegiet anser att en utökning av den administ­ rativa personalen bör ske, men ifrågasätter möjligheten att på föreslaget sätt erhålla en kraft med erforderliga kvalifikationer.

Styrelsen för farmaoeutiska institutet anför bland annat följande.

Vad angår de av lärarkollegiet berörda detaljerna om laborationernas anordning torde dessa knappast vara av natur att böra prövas av stats­ makterna, utan det synes få ankomma på styrelsen att sedermera meddela erforderliga beslut. Styrelsen delar kollegiets uppfattning att arvodet för biologiskt-medicinska översiktskurser behöver uppräknas. Kollegiet har som nämnts föreslagit en viss omdisposition av arvodesbeloppet för kemiundervisningen. Härom får styrelsen anföra, att ett genomförande av det föreslagna provisoriet torde påkalla, att styrelsen har möjlighet att inom ramen för anvisade be­ lopp vidtaga de anordningar, som i varje läge kan visa sig mest ändamåls­ enliga. Styrelsen utgår från att den erhåller härför erforderligt bemyndi­ gande. Lärarkollegiet har uttalat en viss tvekan inför kommitténs förslag om institutets administration. På denna punkt kan styrelsen icke blott under­ stryka kollegiets uttalande utan måste även för egen del ge uttryck åt sin allvarliga oro inför det framlagda förslaget. Styrelsen delar kommitténs uppfattning att inrättande av en amanuensbefattning är ändamålsenligt inför de kommande ökade arbetsuppgifterna. Däremot kan styrelsen icke finna det möjligt att samtidigt indraga det nuvarande sekreterararvodet. Särskilt under det första året av provisoriets genomförande bedömer styrel­ sen det vara ett oundgängligt villkor, att institutet har till sitt förfogande en mera förfaren administrativ kraft än vad som torde kunna förvärvas å en amanuensbefattning. Styrelsen får sålunda tillstyrka inrättandet av en amanuenstjänst men bedömer det samtidigt nödvändigt, att sekreterar­ befattningen bibehålies. Vad kommittén i övrigt anfört om administrativ personal föranleder ingen erinran från styrelsens sida.

I likhet med lärarkollegiet finner studentorganisationerna övervägande skäl tala för det av institutets laboratorer i kemi framlagda förslaget till an­ ordnande av laborationerna i kemi på apotekarlinjen och förordar därför detta förslag. I övrigt tillstyrker organisationerna utredningens förslag utom i fråga om lärarpersonalen. Härom anför de följande. Kommittén föreslår att det ökade behovet av lärarkrafter på apotekar­ linjen endast skall tillgodoses med nyinrättade assistent- och amanuenstjänster, medan antalet professurer och laboratorer föreslås oförändrat. Kommitténs förslag kan på denna punkt inte accepteras. Studentorganisa­

24 Kungi. May.ts proposition nr 94 år 1958

tionerna finner det otillfredsställande, att en stor del av undervisningen och handledningen kommer att bestridas av personal med relativt låg kom­ petens. Härigenom torde allvarliga risker för en sänkning av utbildningens standard uppstå. Med den skisserade personalstrukturen torde vidare de för undervisningen ansvariga så överhopas med andra uppgifter att tiden för forskning och forskningshandledning kommer att bli synnerligen knapp. Detta är så mycket mer allvarligt, som redan nu möjligheterna till forsk­ ning och forskarutbildning är kraftigt beskurna på grund av små forskaranslag, otillräcklig personal och omfattande undervisnings- och examinationsskyldigheter. Med den föreslagna organisationen kommer möjligheter­ na att till institutet knyta lämpliga personer för undervisning och forsk­ ning sannolikt att bli mycket små. Det torde dessutom bli svårt att locka kvalificerade sökande till de lägre befattningarna, om inte vidgade befordringsmöjligheter skapas. Studentorganisationerna vill därför kraftigt betona vikten av att fler högre tjänster inrättas för undervisning, handledning och forskning. Det stora rekryteringsbehovet av lärarpersonal för receptarielinjen skall enligt kommittén kunna täckas genom ett utnyttjande av viss personal vid apotekens kontrollaboratorium och eventuellt även statens farmacevtiska laboratorium. Även om möjligheter skulle kunna, skapas för de s. k. kurs­ givarna att vid sidan av sitt ordinarie arbete på de nämnda laboratorierna leda undervisning och laborationer, ställer sig studentorganisationerna skep­ tiska till ett sådant arrangemang. Fördelarna med lärarpersonal, som helt kan koncentrera sig på undervisning och handledning torde vara uppen­ bara och kan inte utan fara för utbildningens kvalitet förbises. Student­ organisationerna föreslår därför att ett antal förslagsvis extra lärartjänster inrättas, varigenom ett färre antal personer skulle behöva knytas till in­ stitutet .

Studentkårerna påpekar slutligen att kommittén icke framlagt förslag i fråga om lokaler för undervisningsmateriel i drog- och växtkännedom och för studier i ämnena botanik och farmakognosi samt fortsätter: För närvarande upplåter farmaceutiska institutets studentkår utrymme och bekostar hyran för en sådan lokal — ett förhållande, som torde vara unikt i detta land. Av det utrymme på cirka 90 nr, som disponeras av stu­ dentkåren, tages cirka 25 nr i anspråk för detta ändamål. Rummet an­ vändes på receptarielinjen för studier i ämnet farmakognosi och på apote­ karlinjen för studier i ämnena botanik och farmakognosi. Det rymmer maximalt åtta studerande och är följaktligen redan nu belastat till det yt­ tersta. En så kraftig ökning av studentantalet, som föreslås i kommitténs betänkande, kommer att medföra dels att studierummet blir helt otillräck­ ligt, dels att studentkårens eget lokalbehov ökar. Vikten av att detta lokal­ problem snarast löses måste kraftigt understrykas. Då studentkåren till hösten 1958 oundgängligen behöver disponera hela sitt lokalutrymme måste nödvändiga omändrings- och reparationsarbeten igångsättas redan somma­ ren 1958.

Även centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbund har i sitt yttrande behandlat kommitténs förslag om laborationsundervisningen i kemi på apotekarlinjen. Den definitiva utformningen bör enligt centralstyrelsens mening fastställas av institutets styrelse och lärarkollegium i samråd med

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958 25

studentkåren. I fråga om personalbehovet för genomförandet av kommitténs förslag anför centralstyrelsen i huvudsak följande. Centralstyrelsen anser sig icke kunna dela den av farmaceututbildningskommittén uttalade principiella uppfattningen, att lärare på apotekarlinjen icke skall handha undervisning vid receptariekurserna. Centralstyrelsen finner det nämligen önskvärt, att undervisningen vid receptariekurserna så långt möjligt anknytes till apotekarundervisningen och därigenom bland annat tillföres de erfarenheter, som vinnes vid den senare. 1955 års universitetsutredning har i sitt första betänkande (SOU 1957: 24) berört bristen på kontinuitet i den akademiska undervisningen, ’en brist som samman­ hänger med att undervisningen i allt större utsträckning kommit att åvila tillfälligt förordnade lärarkrafter, många gånger med otillräcklig pedago­ gisk erfarenhet och ofta med sitt intresse delat mellan undervisningen och det egna avhandlingsarbetet’. Motsvarande synpunkter synes kunna anföras i fråga om kommitténs förslag, att undervisningen i kemi vid de tre recep­ tariekurserna i sin helhet skall omhänderhavas av apotekare, vilka skulle ha sin huvudsysselsättning utanför farmaceutiska institutet, exempelvis vid apotekens kontrollaboratorium eller statens farmacevtiska laboratorium. Givetvis kan invändningar mot det av kommittén föreslagna arrangemang­ et icke anses bärande, om detsamma är en förutsättning för genomförandet av de tre receptariekurserna. Centralstyrelsen är dock icke övertygad om att inte andra lösningar kan nås inom den av kommittén för denna under­ visning beräknade kostnadsramen och förutsätter att institutets styrelse och lärarkollegium med beaktande av de anförda synpunkterna skall äga disponera medlen på lämpligaste sätt. Kommittén har för övrigt uttalat att, då så kan vara lämpligt, ett sambruk av lärarkrafter vid de båda linjer­ na icke får hindras.

Apotekarsocieteten, som helt ansluter sig till kommitténs förslag, förklarar sig beredd att ställa vissa erforderliga lärarkrafter till undervisningens för­ fogande. Statskontoret, som icke ansett sig kunna ingå på en närmare prövning av innehållet i de redovisade undervisningsplanerna och de i anslutning därtill gjorda beräkningarna rörande lärarbehovet, anför följande.

Förslag har framlagts, att den nuvarande arvodesbefattningen som sekre­ terare vid institutet skulle ersättas med en tjänst som amanuens (byrå­ sekreterare). Härvid har framhållits, att den lämpligaste anordningen san­ nolikt vore att i stället för arvodesbefattningama som sekreterare och kam­ rerare inrätta en tjänst som förste byråsekreterare. Att nu tillskapa en förste byråsekreterartjänst skulle emellertid föregripa ställningstagandena vid ut­ formandet av en mera definitiv organisationsplan. Enligt statskontorets förmenande talar övervägande skäl för att den nuvarande sekreterarbefatt­ ningen bibehålies i avbidan på utredningsarbetets slutförande. Statskonto­ ret avstyrker således inrättandet av en tjänst som amanuens (byråsekre­ terare) . Den föreslagna ökningen av antalet studerande nödvändiggör enligt kom­ mittén vissa byggnads- och inredningsarbeten inom institutets fastighet. Kostnaderna härför har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 220 000 kro­ nor, varav 20 000 kronor skulle kunna bestridas av byggnadsstyrelsens

26 Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958

underhållsmedel. Riktigheten av dessa beräkningar undandrager sig stats­ kontorets bedömande. I detta sammanhang förtjänar emellertid påpekas, att de sakkunniga uttalat, att ett utförande av de arbeten, varom här är fråga, icke anses komma att öka byggnadens värde. Vid sådant förhållande finner ämbetsverket det angeläget, att byggnadskostnaderna begränsas till vad som kan anses oundgängligen påkallat. Det synes jämväl böra över­ vägas, om icke kostnaderna för här ifrågavarande arbeten lämpligen skulle kunna fördelas på åtminstone två budgetår. Byggnadsstyrelsen anser de föreslagna byggnadsåtgärderna välmotive­ rade.

Departementschefen

Farmaceututbildningskommittén har i sitt nu föreliggande första betän­ kande framlagt vissa förslag i syfte att möjliggöra en provisorisk ökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet. Kommittén har därvid ut­ gått från en genom medicinalstyrelsens försorg år 1956 verkställd utred­ ning angående det framtida behovet av farmacevtiskt utbildad arbetskraft. Enligt nämnda utredning — som anmäldes redan i direktiven för farmaceut­ utbildningskommittén — förelåg inom apoteksväsendet i oktober 1956 en brist på omkring 75 heltidstjänstgörande farmacevter med apotekarutbildning. Vid oförändrad utbildningskapacitet beräknades i utredningen att denna brist skulle komma att öka till cirka 210 år 1962, motsvarande om­ kring 40 procent av det vid denna tidpunkt uppskattade behovet. I fråga om receptarier inklusive farmacie kandidater på apoteken konstaterades i utredningen en brist i oktober 1956 på cirka 175. Denna brist beräknades vid oförändrad utbildningskapacitet komma att vara i huvudsak lika stor i oktober 1959. Utredningen utmynnade i ett krav på att farmaceutiska institutet borde beredas möjlighet att för utbildning till apotekare mottaga 80 studerande i första årskursen — mot för närvarande 40 — under tio år och för utbildning till receptarier 180 studerande årligen — mot för när­ varande 120 — under omkring fem år. Farmaceututbildningskommittén har för sin del förordat att intagningen vid institutet från och med läsåret 1958/59 får den i utredningen åsyftade omfattningen och att den förordade ökade intagningen upprepas under flera år framåt. Jag vill till en början erinra om att farmaceututbildningskommittén med föreliggande förslag om provisorisk utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet fullgjort blott en första del av det åt kommittén givna utredningsuppdraget. För kommittén återstår bland annat att undersöka den erforderliga examinationskapaciteten vid institutet på längre sikt och att utreda institutets lokalfråga i hela dess vidd. Kommittén har i sitt betänkande uttalat att det synes bli ofrånkomligt att grunda övervä­ gande i lokalfrågan på än mer djupgående analyser än de nu föreliggande

Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958 27

rörande behovet av och tillgången på framacevtiskt utbildad arbetskraft. Angelägenheten av att sådana analyser kommer till stånd har också beto­ nats i vissa remissyttranden över kommitténs betänkande. För egen del vill jag kraftigt understryka vikten av att kommittén vid prövningen av frå­ gan om den erforderliga examinationskapaciteten på längre sikt granskar förutsättningarna för de hittills gjorda behovskalkylerna och därvid sär­ skilt beaktar de strukturella förändringar som pågår eller kan väntas ske inom hela området för läkemedelsförsörjningen. Jag vill i detta samman­ hang tillägga, att 1953 års läkemedelskommitté — som har till uppgift att inom inrikesdepartementet biträda med översyn av de av 1946 års läkemedelsutredning och apoteksorganisationerna avgivna förslagen berörande läkemedelsförsörjningen — väntas komma att slutföra sitt arbete inom kort. Självfallet kan nämnda kommittés utredningsresultat och eventuella därpå grundade rationaliseringsåtgärder eller andra anordningar tänkas påverka bedömningen på längre sikt av arbetskraftsbehovet inom apoteks­ väsendet. Det aktuella personalläget inom apoteksväsendet är enligt min mening sådant, att snara åtgärder för en ökning av utbildningskapaciteten vid farmaceutiska institutets båda linjer är påkallade. Jag anser mig därför böra föreslå att sådana anordningar vidtages att intagningen vid apotekar­ linjen kan fördubblas — från 40 till 80 studerande — från och med läsåret 1958/59 samt att intagningen vid receptarielinjen kan ökas med 60 stu­ derande — till sammanlagt 180 — likaledes från och med läsåret 1958/59. Av min redogörelse för farmaceututbildningskommitténs förslag fram­ går, att kommittén begränsat sig till att framlägga detaljerade kostnads­ beräkningar för budgetåret 1958/59. Dessa beräkningar utmynnar i ett ökat medelsbehov av i runt tal 528 000 kronor. Av beloppet hänför sig 200 000 kronor till kostnader för byggnads- och inredningsarbeten samt inemot 70 000 kronor till vissa engångsanskaffningar. Jag har under hand inhämtat, att kommittén beräknat, att den ökade intagningen vid full utbyggnad av provisoriet, d. v. s. från och med läsåret 1960/61, kommer att — frånsett kostnader för byggnads- och inrednings­ arbeten samt engångsanskaffningar — draga en årlig kostnad icke över­ stigande 650 000 kronor. Kommittén beräknar — med utgångspunkt i en medelsanvisning för löpande kostnader av omkring 230 000 kronor för budgetåret 1958/59 — att ytterligare 185 000 kronor kommer att belöpa på budgetåret 1959/60 samt därutöver 235 000 kronor på budgetåret 1960/61. Härjämte torde komma att erfordras för engångsanskaffningar cirka 100 000 kronor under budgetåret 1959/60 och cirka 150 000 kronor under budgetåret 1960/61. Av eu till mig under hand överlämnad prome­ moria, innehållande en preliminär specifikation av kostnaderna för bud­ getåret 1959/60 och 1960/61, framgår, att den avsedda förstärkningen av avlöningsmedlen under nämnda budgetår, förutom en laboratur i galenisk

28 Kungl. May.ts 'proposition nr 9J+ år 1958 farmaci och en tjänst som extra lärare i Ag 21 i farmakognosi, uteslutande hänför sig till kostnader för kursledare, assistenter, amanuenser och biträdespersonal. Med hänsyn till institutets redan nu knappa lokalutrymmen är det givet, att en så betydande ökning av intagningen som den nu föreslagna möter speciella svårigheter. Kommittén har emellertid på ett övertygande sätt visat att dessa svårigheter går att övervinna. Jag vill då särskilt peka på det förslag till sambruk av vissa lokaler vid tekniska högskolan, som kom­ mittén framlagt. En dylik, om än tillfällig lösning av institutets lokalfråga synes mig välfunnen med hänsyn till angelägenheten av att investeringarna i möjligaste mån begränsas. De erforderliga byggnads- och inredningsarbetena inom institutets gamla byggnad vid Kungstensgatan har av byggnadsstyrelsen uppskattats till totalt 220 000 kronor, av vilket belopp 20 000 kronor hänför sig till arbeten som närmast har karaktär av underhåll och reparation. Kostnaderna för sistnämnda ändamål avses med hänsyn härtill skola bestridas av under­ hållsmedel som står till byggnadsstyrelsens disposition. För täckande av återstoden av kostnaderna har kommittén för nästa budgetår hemställt om en medelsanvisning av 200 000 kronor (p. 1). Mot de beräknade total­ kostnaderna för ifrågavarande arbeten synes mig icke finnas något att erinra. Som i olika sammanhang vitsordats är institutets lokaler i mycket bristfälligt skick. Vissa förbättringsarbeten i olika hänseenden är otvivel­ aktigt nödvändiga, om den ökade intagningen skall kunna komma till stånd. Med hänsynstagande till att arbetena delvis erfordras först när den för­ dubblade lärokursen för apotekarexamen når andra läsåret, kan emellertid, enligt vad jag under hand inhämtat, kostnaderna för byggnads- och inred­ ningsarbetena lämpligen uppdelas på två budgetår och medelsanvisningen för nästa budgetår därför begränsas till 100 000 kronor. Jag föreslår alltså, att detta belopp nu anvisas. Jag finner det angeläget understryka, att den av mig förordade totala medelsanvisningen av 200 000 kronor bör avses för förbättring av i första hand utrymmen direkt avsedda för de studeran­ de och för undervisningen samt i andra hand lokaler av annat slag. Vidare vill jag framhålla, att jag icke räknar med att ytterligare medel skall erford­ ras för byggnads- och inredningsarbeten under den tid som provisoriet varar. Personalkostnaderna för utökningen av intagningen har av kommittén för budgetåret 1958/59 beräknats till cirka 203 000 kronor. Härav avser 179 000 kronor lärarkrafter och övrig för undervisningen erforderlig per­ sonal samt återstoden, 24 000 kronor, administrativ personal. Vad gäller den förstnämnda personalkategorien synes mig kommitténs förslag från olika synpunkter i stort sett väl avvägt. Endast på några punk­ ter har jag ansett mig böra förorda avsteg därifrån. Såsom framgår av det föregående har kommittén föreslagit, att den laborator och den extra

Kungl. May.ts 'proposition nr 9J+ år 1958 29

lärare, som nu ombesörjer undervisningen i kemi på receptarielinjen, skall frigöras härifrån och överflyttas till apotekarlinjen samt att undervisning och examination i kemi och farmacevtisk kemi vid var och en av de tre lärokurserna för receptarieexamen skall ombesörjas av en kursgivare med ett beräknat arvode av 12 850 kronor (p. 9). Mot överflyttningen finns en­ ligt min mening i och för sig icke något att erinra. Starka skäl talar också för att i enlighet med kommitténs förslag utanför institutet på farmaciens område verksamma personer knytes till detta som kursgivare. Jag vill här erinra om att kommitténs förslag om en överflyttning av nyssnämnde labo­ rator från receptarielinjen till apotekarlinjen till viss del motiveras av att laboratorn avses skola ge en särskild föreläsningskurs i farmacevtisk organisk kemi på apotekarlinjen. För egen del vill jag icke motsätta mig att en sådan kurs kommer till stånd. Dock bör enligt min mening ett dylikt nytillkom­ mande undervisningsmoment ske inom ramen för nuvarande samlade undervisningsvolym, vilket sålunda förutsätter en motsvarande minskning av annat undervisningsstoff. Jag räknar därför icke med nya lärart immar för den avsedda kursen. Enär dessutom ifrågavarande laborator kan beräk­ nas bli helt engagerad i kemiundervisningen på apotekarlinjen först då det ökade antalet studerande når andra årskursen, synes denne under läsåret 1958/59 kunna omhänderha en lärokurs för receptarieexamen och antalet kursgivare nämnda läsår därför begränsas till två. Vad beträffar den erforderliga förstärkningen i fråga om amanuenser kan jag, mot bakgrunden av de direkta behoven för undervisningen, icke helt ansluta mig till kommitténs förslag. Jag är endast i så måtto beredd att biträda förslaget om en ökning av antalet förste amanuenser i kemi (p. 3), att jag förordar anvisande av medel till två nya sådana befattningar. För­ slaget om en förste amanuens i botanik (p. 7), kan jag icke tillstyrka, ej heller förslaget om ett utbyte av en tredje amanuens i farmacevtisk mikro­ biologi mot en förste amanuens (p. 17). För sistnämnda ämne beräknar jag i stället medel för ytterligare en tredje amanuens. Vid bifall till vad jag före­ slagit bör till arvoden och löner åt ifrågavarande personalkategorier beräk­ nas 153 700 kronor i stället för av kommittén föreslagna 179 000 kronor. Där­ vid har jag räknat med de förhöjda arvoden till assistenter och amanuenser, som gäller från och med den 1 januari 1958. Jag vill i detta sammanhang tillägga, att jag vid min prövning av nu berörda personalfrågor utgått från det av kommittén framlagda förslaget rörande kemilaborationernas anord­ nande på apotekarlinjen. Med hänsyn till att kommitténs förslag på denna punkt kritiserats i vissa remissyttranden bör det emellertid enligt min me­ ning vara institutets styrelse obetaget att, om så skulle befinnas lämpligt och möjligt, i detaljerna ordna denna undervisning på annat sätt än kom­ mittén förutsatt. Med den förordade ökade intagningen följer även, att institutets admi­ nistrativa personal måste förstärkas. Kommittén har föreslagit, att en be­

30 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 94 år 1958

fattning som amanuens i reglerad befordringsgång inrättas och att samtidigt det nuvarande sekreterararvodet på 4 200 kronor indrages. Den befintliga arvodesbefattningen som kamrerare, förenad med ett arvode av 3 600 kronor, förutsattes däremot skola vara kvar tills vidare. Kommittén har därjämte förordat inrättande av en kontorsbiträdestjänst ävensom en medelsanvisning av 5 000 kronor till tillfällig arbetshjälp. För egen del har jag blivit övertygad om att institutet bör ha tillgång till en mer kvalifice­ rad kraft än som torde bli möjligt att knyta till den föreslagna amanuens­ befattningen. Jag anser mig därför böra förorda, att från och med nästa budgetår inrättas en tjänst vid institutet som förste byråsekreterare i löne­ grad A 21 (p. 18). Då det av kommittén förutskickade förslaget till organisa­ tionsplan för institutet icke nu bör föregripas, synes tjänsten böra inrättas som extra. Ifrågavarande befattningshavare bör övertaga icke endast den nuvarande sekreterarens utan även kamrerarens arbetsuppgifter, varför båda dessa arvodesbefattningar bör indragas samtidigt med att tjänsten in­ rättas. Förutom denna förstärkning förordar jag anvisande av 6 000 kronor till tillfällig hjälp på kansliet (p. 20). Jag är alltså icke beredd att biträda förslaget om inrättande av en kontorsbiträdestjänst (p. 19). Kostnaderna för nu ifrågavarande ändamål beräknar jag för budgetåret 1958/59 till i avrundat tal 21 000 kronor, vilket innebär något lägre kostnader än de av kommittén beräknade. De sammanlagda merkostnaderna för personal upp­ går alltså enligt mina beräkningar till (153 700 + 21 000 =) 174 700 kronor. För den avsedda ökningen av intagningen erfordras enligt kommitténs beräkningar för nästa budgetår en förstärkning med 21 000 kronor av insti­ tutets anslagsmedel till omkostnader (p. 21). Med hänsyn främst till att kommittén synes ha beräknat merkostnaderna för telefon, telegram och annonsering något högt anser jag för egen del, att medelsanvisningen till omkostnader bör kunna begränsas till 18 000 kronor. Engångskostnaderna för erforderlig komplettering av utrustningen under budgetåret 1958/59 har kommittén uppskattat till 66 000 kronor samt mer­ kostnaderna för förbrukningsmateriel till 38 000 kronor eller sålunda sam­ manlagt 104 000 kronor (p. 22). Jag anser mig i stort sett kunna godtaga denna kalkyl och beräknar för ifrågavarande ändamål ett avrundat belopp av 100 000 kronor. Den av mig i det föregående föreslagna förstärkningen av farmaceutiska institutets anslagsmedel uppgår för nästa budgetår till sammanlagt (100 000 + 174 700 + 18 000 + 100 000 =) 392 700 kronor eller i avrun­ dat tal 393 000 kronor. Ifrågavarande belopp torde böra anvisas under ett särskilt förslagsanslag, rubricerat Farmaceutiska institutet: Ökad intagning av studerande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erfor­ derliga föreskrifter rörande anslagets disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 91+ år 1958 31

att till Farmaceutiska institutet: Ökad intagning av stu­ derande för budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 393 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bila­ ga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet: Sten G. Olsson