Doc 1958:b1
KUNGL. MAJ:TS FÖRNYADE PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1958/59
Jämlikt grundlagens hud avgiver Kungl. Maj :t härmed förnyad proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1958/59.
Med åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående den förnyade statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet herörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
I Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
RIKSSTAT FÖR BUD-
DRIFT-
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................... 11 553 250 000
II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 207 094 000
III. Diverse inkomster..................... 289 000 000 12 049 344 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden..............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder.............
V. Statens utlåningsfonder........
VI. Fonden för låneunderstöd.....
VII. Fonden för statens aktier.....
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder.........
269 000 000 15 000 000 24 724 000 29 030 000 154 366 500 10 988 000 85 000 000 42 830 000
52 500 000 683 438 500
Säger för inkomster å driftbudgeten 12 732 782 500
Summa kronor 12 732 782 500
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
3 GETÅRET 1958/59
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna . II. Justitiedepartementet.........
III. Utrikesdepartementet.........
IV. Försvarsdepartementet........
V. Socialdepartementet...........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet..........
VIII. Ecklesiastikdepartementet.....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet.........
XI. Inrikesdepartementet..........
XII. Civildepartementet............
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m,
4 478 100 116 146 200 61 488 000
2 700 236 400
3 640 814 700 900 571 100 757 710 000
1 561 238 300 461 802 200 292 301 400 700 511 500 407 903 400 1 000 000 21 275 800
11 627 477 100
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden........................ 10000 000
II. Riksgäldsfonden....................... 615 000 000
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 255 071 500
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster.............................. 1 000 000
881 071 500
Säger för utgifter å driftbudgeten 12 508 548 600
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel____ 200 000 000
Beräknat överskott å statsregleringen............................ 24 233 900
Summa kronor 12 732 782 500
4 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
Lånemedel
KAPITAL-
1 488 656 500
Summa kronor 1 483 656 500
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
5 BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond.......................... — 3 098 000
Televerkets fond.......................... 30 701 000
Statens järnvägars fond.................... 80 300 000
Statens vattenfallsverks fond............... 348 202 000
Domänverkets fond........................ 247 500 456 352 500
II. Luftfartsfonden............................. 31 500 000
III. Statens allmänna fastighetsfond............... 42 614 100
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond................... 17 114 000
Försvarets fabriksfond..................... 99 000 17 213 000
V. Statens utlåningsfonder...................... 609 225 200
VI. Fonden för låneunderstöd.................... 168 880 200
VII. Fonden för statens aktier.................... 164 999 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket............. 2 610 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . 13 200 000
Jordfonden................................. 3 500 000
Statens reproduktionsanstalts fond...........112 500 16 812 500
Säger 1 510 206 500
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster........................................ 1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning...................... 25 550 000 26 550 000
Summa kronor 1 483 656 500
Stockholms slott den 6 juni 1958.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
6 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1958/59
A. Egentliga statsinkomster
1. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning ... 6
b) Kupongskatt, bevillning ....
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning.......
d) Fondskatt, bevillning.......
e) Skogsvårdsavgift^, bevillning
f) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning.............
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevillning .....................
h) Lotterivinstskatt, bevillning.
i) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning ......................
100 000 000 7 000 000
1 000 000 15 000 000 *13 000 000
1 250 000
90 000 000 80 000 000
80 000 000 6 387 250 000
*
2. Automobilskattemedel:
Beslut härom har redan fattats av riksdagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
l) Skatt å läskedrycker, bevillning ..................... 65 000 000
m) Statlig nöjesskatt, bevillning 60 000 000
n) Energiskatt, bevillning...... 500 000 000 4 056 000 000 11 553 250 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................... 700 000
2. Inkomster vid fångvården................. 2 300 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet................................ 3 900 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen............... 225 000
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ............................ 200 000
6. Inkomster vid statens geotekniska institut .. 900 000
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen............ 3 200 000
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automobilskattemedlen............ 1 300 000
9. Avgifter för registrering av motorfordon .... 6 800 000
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut......................... 4 400 000
11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet .................................. 50 000
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 850 000
13. Inkomst av myntning och justering........ 6 000 000
14. Kontrollstämpelmedel..................... 900 000
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen..... 490 000
16. Bidrag till sparbanksinspektionen........... 320 000
17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 1 000
18. Bidrag för revision av sparbankerna ........ 325 000
19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 350 000
20. Avgifter för granskning av biografbilder .... 280 000
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna......... 1 750 000
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ...... 375 000
23. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt..................................... 1 500 000
24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ............................... 250 000
25. Inkomster vid statens maskinprovningar .... 200 000
26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt ..................................... 800 000
27. Inkomster vid veterinärhögskolan .......... 625 000
28. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... 12 800 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 900 000
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................... 35 000
31. Skeppsmätningsavgifter.................... 450 000
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning 900 000
33. Inkomster vid statens provningsanstalt..... 2 500 000
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 8 300 000
35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor .................................... 50 000
36. Fyr- och båkmedel....................... 13 500 000
37. Lotspenningar............................ 14 000 000
8 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
38. Försäljning av sjökort m. m................ 450 000
39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 700 000
40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
gifter.............................. 11 500 000
41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register .................................... 500 000
42. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 1 150 000
43. Inkomster av statens gruvegendom.......... 3 600 000
44. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ................................... 2 800 000
45. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium .................................... 525 000
46. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................... 375 000
47. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 42 300 000
48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................ 25 000
49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 280 000
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 39 173 000
51. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 8 865 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 425 000 207 094 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel..................
2. Totalisatormedel.............
3. Tipsmedel...................
4. Lotterimedel................
5. Övriga diverse inkomster.....
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsuerksfonder:
1. Postverket, bevillning.........
2. Televerket..................
3. Statens järnvägar.............
4. Statens vattenfallsverk.......
5. Domänverket................
27 000 000 *35 000 000 100 000 000 117 000 000
10 000 000 289 000 000
12 049 344 000
23 000 000 75 000 000 1 000 000 135 000 000 35 000 000
269 000 000
II. Riksbanksfonden
15 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 310 000
3. Beskickningsfastigheternas » ........... 910 000
4. Byggnadsstyrelsens » 15 623 000
5. Generaltullstyrelsens » 215 000
6. Uppsala universitets » 400 000
7. Lunds universitets » 485 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 100 000
9. Medicinalstyrelsens » 5 085 000
10. Karolinska sjukhusets » 595 000
/V. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.................. 26 255 000
2. Försvarets fabriksfond.................... 2 775 000
* Beslut härom har redan fattats av riksdagen.
24 724 000
29 030 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
9 V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 8 000
2. Värnpliktslånefonden...................... 100
3. Statens bostadslånefond................... 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................... 2 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............... 4 835 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande sanahällen................... 60 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden........................... 520 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 133 400 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder........ 100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ............................ 530 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ---- 725 000
12. Statens bosättningslånefond................ 2 100 000
13. Vattenkraftslånefonden.................... 275 000
14. Luftfartslånefonden........................ 170 000
15. Tullverkets båtlånefond................... 500
16. Statens lånefond för universitetsstudier..... 140 000
17. Allmänna studielånefonden................ 350 000
18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100
19. Gödselvårdslånefonden.................... 500
20. Statens kalkbrukslånefond................. 100
21. Jordbrukets lagerhusfond.................. 500 000
22. Statens mejerilånefond.................... 1 000
23. Jordbrukets maskinlånefond............... 1 100 000
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 110 000
25. Statens slakterilånefond................... 100
26. Fonden för supplementär jordbrukskredit .... 300 000
27. Kraftledningslånefonden................... 175 000
28. Elektrifieringslånefonden................... 100
29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift .................................. 100
30. Egnahemslånefonden...................... 5 300 000
31. Arrendelånefonden........................ 100
32. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100
33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................ 100
34. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100
35. Statens avdikningslånefond................ 1 800 000
36. Täckdikningslånefonden................... 20 000
37. Bevattningslånefonden..................... 1 000
38. Fiskerilånefonden......................... 225 000
39. Statens fiskredskapslånefond............... 100
40. Virkesmätningslånefonden.................. 100
41. Skogsväglånefonden....................... 1 000
42. Statens skogslånefond..................... 100
43. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100
44. Hemslöjdslånefonden...................... 100 000
45. Industrilånefonden........................ 40 000
10 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
46. Statens hantverkslånefond................. 50 000
47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 600 000
49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 40 000
50. Sjöfartsverkets båtlånefond................ 225 000
51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. . 640 000 154 366 500
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 1 200 000
2. Statskontorets » 3 080 000
3. Lantbruksstyrelsens * .................. 7 000
4. Riksbankens » 6 700 000
5. Riksgäldskontorets » .................. 1 000 10 988 000
VII. Fonden för statens aktier...................... 85 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 28 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 410 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 165 000
4. Allmänna familj epensionsfonden............ 4 030 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 9 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 25 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 38 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 14 500 000
42 830 000
52 500 000 683 438 500
Summa kronor 12 732 782 500
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
*STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens » .................
3. Beskickningsfastigheternas » .................
4. Byggnadsstyrelsens s> .................
5. Generaltullstyrelsens » .................
6. Uppsala universitets » .................
7. Lunds universitets » .................
8. Sjöfartsstyrelsens t> .................
9. Medicinalstyrelsens i> .................
10. Karolinska sjukhusets » .................
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens » .................
3. Beskickningsfastigheternas t> .................
4. Byggnadsstyrelsens » .................
5. Generaltullstyrelsens > .................
6. Uppsala universitets » .................
7. Lunds universitets » .................
8. Sjöfartsstyrelsens » .................
9. Medicinalstyrelsens » .................
10. Karolinska sjukhusets » .................
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel ............................. 100 000
b) Övriga diverse inkomster........... 52 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................
3. Beskickningsfastigheternas » .................
4. Byggnadsstyrelsens o .................
5. Generaltullstyrelsens o .................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning............... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting . . 209 000
c) Övriga diverse inkomster........... 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning........................ 50 800
b) Övriga diverse inkomster........... 200
* Av riksdagen redan fastställd.
1 454 000
2 552 000
3 835 000 38 844 000
340 000 2 433 000
1 193 000 591 000
13 234 000
2 202 000
380 000 400 000 1 352 000 3 000 000 220 000 25 000 40 000 104 000 1 600 000 515 000
152 000 1 000 1 000 86 000 1 000
460 000
51 000
66 678 000
7 636 000
12 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens t> 1 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1* Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna-
der för de kungl. slotten med tillhörande byggnader................. 941 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........ 325 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m...... 329 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 390 000 1 985 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 1 105 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................ 1 255 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 475 000 1 730 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond..................... 12 249 000
5. Generaltullstyrelsens » .................... 195 000
6. Uppsala universitets delfond:
al Akademiska sjukhuset............ 567 000
b) Övriga fastigheter................ 877 000 1 444 000
7. Lunds universitets delfond...................... 521 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ...................... 475 000
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 6 200 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 742 000
b) Serafimerlasarettet............... 182 000_924 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 283 000
3. Beskickningsfastigheternas t> , förslagsvis....... 238 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 4 791 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 71 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 447 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 477 000 924 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 219 000
8. Sjöfartsstyrelsens t , förslagsvis........... 76 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 3 490 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 959 000
755 000
75 069 000
26 828 000
11 051 000
13 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 255 000
3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis...... 2 310 000
4. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis...... 9 267 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 80 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 150 000
7. Lunds universitets * , förslagsvis...... 59 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...... 45 000
9. Medicinalstyrelsens * , förslagsvis...... 60 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 240 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens * 1 310 000
3. Beskickningsfastigheternas » ................ 910 000
4. Byggnadsstyrelsens » 15 623 000
5. Generaltullstyrelsens » 215 000
6. Uppsala universitets » 400 000
7. Lunds universitets » 485 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 100 000
9. Medicinalstyrelsens » 5 085 000
10. Karolinska sjukhusets » 595 000
12 466 000
24 724 000
Summa kronor 75 069 000
14 Kungl. Maj:ts proposition nr B i år 1958
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
* STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
FÖR BUDGETÅRET 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 39 038 000
2. Marinens » 11 944 000
3. Flygvapnets » 23 322 000
4. Befästningars » 20 747 000
95 051 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 2 905 000
2. Marinens » 960 000
3. Flygvapnets » 950 000
4. Befästningars » 340 000
5 155 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens » ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
2 100 000 100 000 175 000
100 000 2 475 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars #
1 050 000 765 000 400 000
LJ_75 000 2 290 000
Summa kronor 104 971 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
57 607 000
13 085 000
* Av riksdagen redan fastställd.
1. Arméns delfond.......................... 27 512 000
2. Marinens o 7 882 000
3. Flygvapnets » 9 277 000
4. Befästningars » 12 936 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 4 215 000
2. Marinens i> , förslagsvis............... 1 150 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 5 620 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 100 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
15 C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 956 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 567 000
3. Flygvapnets t> , förslagsvis............... 545 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 956 000 8 024 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond.......................... 9 410 000
2. Marinens » 4 170 000
3. Flygvapnets » 9 405 000
4. Befästningars * 3 270 000 26 255 000
Summa kronor 104 971 000
16 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning..................................... *2 000 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ *150 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... *100 000
4 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland........... *26 000
5 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten.......................................... *290 600
2 566 600
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten *1 274 500
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................ *637 000
1 911 500 Summa kronor 4 478 100
Av riksdagen redan beslutat anslag.
MO^CO
Kungl. Mnj:ts proposition nr B 1 år 1958
17 II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
Statsråden utan departement m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *482 300
2 Omkostnader, förslagsanslag....................*10 000
Justitiedepartementet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 866 600
4 Omkostnader, förslagsanslag................... *159 100
5 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... *250 000
6 Lagberedningen, reservationsanslag
7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ........................................
B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *282 700
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *18 600
Riksåklagarämbetet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *308 100
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 100
C. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 389 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *242 400
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *829 800
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *11 000
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag......... *40 000
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... *8 860 500
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. .*857 100
Häradsrätterna:
Avlöningar, förslagsanslag.................... *19 408 300
Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 195 400
Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag .... *2 800 000
Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................ *90 000
12 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................. *10 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
2 Bihang till riksdagens protokoll i958. 1 samt. Nr B 1
501 300
2 275 700 *190 000
*25 500
2 992 500
301 300
333 200 634 500
3 631 400
880 800
9 717 600
23 503 700
18 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Vattendomstolarna:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 770 800
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. *427 900
15 Ljudupptagningsapparatur, reservationsanslag.....
16 Blanketter för domstolsväsendet, förslagsanslag----
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ........................................
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag ........................................
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag ........................................
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag.....
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag ....................................
E. Fångvården m. m.
Fångvårdsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 704 200
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *215 000
Fångvårdsanstalterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *30 640 500
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *13 084 700
5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag .................................. *2 500 000
6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ................................ *1 600 000
7 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag............... *500 000
8 Driftkostnader för tillfälliga förläggningar, förslagsanslag ...................................... *1 242 800
9 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården, m. m., förslagsanslag........
10 Interneringsnämnden, förslagsanslag.............
11 Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag.........
Skyddskonsulentorganisationen:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 248 700
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *264 500
14 övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag .
15 Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag
16 Kurser för övervakare, tillsynsmän och förunder-
sökare, reservationsanslag.......................
17 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.
18 Bidrag till svenska skyddsförbundet.............
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... *2 552 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *1 084 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
3 198 700 *20 000 *80 000
41 032 200
*5 500 000
*3 600 000
*1 100 000 *79 100
*100
10 279 200
1 919 200
49 568 000
*81 600 *37 000 *24 000
1 513 200 *1 500 000 *300 000
*8 000 *650 000 *255 000
55 856 000
3 636 000
Kungl. Maj.ts proposition nr B i år 1958
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag.................................
4 Ersättning till försvarets fastiglietsfond för fång-
vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag.......
5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag.......................
6 Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag ....
7 Bidrag till internationella institutet för unifiering av
privaträtten, förslagsanslag.....................
8 Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta byrå, förslagsanslag.........
9 Bidrag till Nordisk årsbok, reservationsanslag.....
10 Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab
11 Bidrag till Tidskrift för kriminalvård...........
12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
13 Extra utgifter, reservationsanslag................
14 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag...................................
Summa kronor
*121 900
*45 000
*100
*11 500
*3 000
*16 000 *100 *5 000 *2 000
*1 425 000 *85 000
*1 200 5 351 800 116 146 200
Av riksdagen redan beslutat anslag.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesförvaltningen
Utrikesförvaltningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *31 394 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *7 179 000 38 573 000
3 Inventarier för vissa beskickningar, delegationer och
konsulat, reservationsanslag ...................... *150 000
4 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . . *575 000
39 298 000
B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag............................ *4 000
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............... *3 198 500
3 Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete,
förslagsanslag.................................. *1 400 000
4 Europarådet, förslagsanslag..................... *400 000
5 Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag.................................. *1 700 000
6 Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reservationsanslag .................................... *8 900 000
7 Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. . *30 000
15 632 500
C. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag *3 835 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *442 000 4 277 000
3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare, förslagsanslag............... *150 000
4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar........................... *50 000
5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige *1 098 000
0 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag ........................................ *12 500
7 Utländska pressbesök, reservationsanslag.......... *30 000
8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor...................... *100 000
9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *10 000
10 Extra utgifter, reservationsanslag................. *120 000
11 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag .......................................... *110 000
6 557 500
Summa kronor 61 488 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungi. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
21 IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 357 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *125 000
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 049 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *970 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *979 000
4 Omkostnader, förslagsanslag..................*95 000
Fortifikationsförvaltningen:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 550 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. 475 000
7 Forskningsverksamhet m. m., reservationsanslag 710 000
8 Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m., reservationsanslag.................... 100
9 Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,
reservationsanslag............................100
Armétygförvaltningen:
10 Avlöningar, förslagsanslag................... 14 900 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 100 000
12 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag ................................. *700 000
13 Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag........................... *3 250 000
Arméintendenturförvaltningen:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 850 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................. *270 000
Marinförvaltningen:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... 9 700 000
17 Omkostnader, förslagsanslag..................950 000
Flygförvaltningen:
18 Avlöningar, förslagsanslag................... 15 650 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 300 000
Försvarets förval tningsdirektion:
20 Avlöningar, förslagsanslag................... *199 000
21 Omkostnader, förslagsanslag..................*20 000
1 482 000 1 482 000
6 019 000
1 074 000
7 735 200
19 950 000
3 120 000
10 650 000
16 950 000
219 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
65 717 200
22 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
C. För svar skr after na
Försvarsstaben
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 15 800 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 3 160 000
3 Övningar, reservationsanslag................. 47 000
4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . 350 000
5 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag ................................. 1 236 000
Armén
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
6 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... 232 100 000
7 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... *1 900 000
8 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl.,
förslagsanslag............................... *6 300 000
9 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... *55 000
10 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... *2 950 000
11 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... *12 700 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
12 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 49 700 000
13 Familjebidrag, förslagsanslag................. 25 500 000
14 Sjukvård, förslagsanslag.......................
15 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
Expenser m. m.:
16 Bränsle m. m., förslagsanslag................ *19 700 000
17 Telefon m. m., förslagsanslag................ *1 950 000
18 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... *985 000
Mathållning m. m.:
19 Mathållning, förslagsanslag................... 42 000 000
20 Furagering, förslagsanslag................... *1 800 000
Intendenturmateriel m. m.:
21 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 42 000 000
22 Inventarier m. m., reservationsanslag......... *4 800 000
23 Tvätt, förslagsanslag........................ 4 000 000
Övningar m. m.:
24 Övningar m. m., reservationsanslag........... 36 500 000
25 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ....................................... *300 000
26 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... *2 700 000
27 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ................................. *3 300 000
Anskaffning och vård av hästar m. m.:
28 Remontering, reservationsanslag.............. *100
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
20 593 000 20 593 000
256 005 000
75 200 000
2 350 000 16 400 000
22 635 000
43 800 000
50 800 000
42 800 000
45 Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
Uttagning av hästar, förslagsanslag...........
Veterinärvård, reservationsanslag.............
Hundväsendet, reservationsanslag.............
Tygmateriel m. m.:
Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag .....................................
Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag .....................................
Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag...............................
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond, förslagsanslag.............
Hemvärnet:
Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag........
Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag......
Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag .................................
Hemvärnets övningar, reservationsanslag......
Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag .......................................
Bidrag och understöd:
Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag ...............................
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag .....................................
Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag .......................................
Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag .................................
Understöd åt vissa föreningar m. m..........
*60 000 *100 000 *60 000
350 000 000 77 500 000 *160 000
*650 000 *599 000
*475 000 *1 800 000
*4 300 000
*2 525 000
*60 000
*15 000
*1 625 000 *25 000
Marinen
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
46 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... 8(5 800 000
47 Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag ..................................... ooo
48 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag .................................... *130 000
49 Avlöningar till personal i marinens reserver,
förslagsanslag............................... *1 000 000
50 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... *100 000
51 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... *1 200 000
52 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... *1 925 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
53 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 9 500 000
54 Familjebidrag, förslagsanslag................. 3 400 000
55 Sjukvård, förslagsanslag.............
56 Reseersättningar m. in., förslagsanslag
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
220 100
427 660 000
*38 993 000
7 824 000
4 250 000 988 937 100
92 066 000
12 900 000 775 000 3 650 000
24 Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
Expenser m. m.:
57 Bränsle m. m., förslagsanslag................ *6 600 000
58 Telefon m. m., förslagsanslag................ *1 050 000
59 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... *375 000
60 Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. m.:
61 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 7 900 000
62 Inventarier m. m., reservationsanslag......... *2 100 000
63 Tvätt, förslagsanslag........................ 1 000 000
övningar m. m.:
64 Övningar m. m., reservationsanslag........... 24 000 000
65 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... *500 000
66 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag................................. *100 000
67 Materialförråd m. m., förslagsanslag.......... *620 000
68 ITundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... *10 000
Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:
69 Fartygsbyggnader m. m., reservationsanslag.... 108 000 000
70 Anskaffning av vapenmateriel m. m., reservationsanslag ................................. 85 500 000
71 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag . 46 700 000
72 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ................................. *700 000
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
73 Marinens delfond, förslagsanslag............
Bidrag och understöd:
74 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ... *330 000
75 Bidrag till maritim ungdomsverksamhet, reservationsanslag ................................. *16 000
76 Understöd åt föreningar m. m............... *28 000
Flygvapnet
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
77 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags-
anslag ..................................... 108 200 000
78 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... *32 000
79 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv,
förslagsanslag............................... *1 600 000
80 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... *160 000
81 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... *1 250 000
82 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ....................................... *240 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
83 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 8 400 000
84 Familjebidrag, förslagsanslag................. 5 100 000
85 Sjukvård, förslagsanslag.......................
86 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
8 025 000 13 500 000
11 000 000
25 230 000
240 900 000
*11 944 000
374 000 420 364 000
111 482 000
13 500 000 450 000 4 350 000
Kungl. Maj:ts proposition nr D 1 år 1958
88 89
99 100
102 Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag................
Telefon m. m., förslagsanslag................
Övriga expenser m. m., reservationsanslag.....
Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag..........
Inventarier m. m., reservationsanslag.........
Tvätt, förslagsanslag........................
övningar m. m.:
övningar m. m., reservationsanslag...........
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... Flygmateriel m. m.:
Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag .....................................
Luftförsvarsrobot, reservationsanslag..........
Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag .............................
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.......
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag .................................
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Flygvapnets delfond, förslagsanslag.........
Bidrag och understöd:
Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ...
*8 150 000 *2 450 000
*290 000 10 890 000
8 600 000
7 700 000 *1 175 000
1 000 000 9 875 000
5 800 000
*18 000 5 818 000
742 000 000 24 200 000
138 000 000 7 400 000
*2 100 000 913 700 000
*23 322 000
*420 000
1 102 407 000
2 532 301 100
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Krigsarkivet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *354 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *40 000
3 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ....................................... *2 000
4 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag....................................... *100 396 100
Armémuseum:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... *197 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. *60 000
7 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ....................................... *12 000 269 000
Försvarets forskningsanstalt:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 575 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 755 000
10 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag .. 17 000 000
11 Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag ................................. 1 800 000 26 130 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
26 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Försvarets socialbyrå:
12 Avlöningar, förslagsanslag................... *320 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................. *140 000
14 Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag .. *1 025 000
Försvarshögskolan:
15 Avlöningar, förslagsanslag................... *245 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................. * 77 000
Försvarets läroverk:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... *900 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................. *79 000
Försvarets brevskola:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... *167 000
20 Omkostnader, förslagsanslag..................*32 000
Sjukvårdsmateriel m. m.:
21 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.......... *1 650 000
22 Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,
reservationsanslag........................... *1 900 000
Försvarets sjukvårdsförråd:
23 Avlöningar, förslagsanslag................... *481 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................. *105 000
Garnisonssj ukhusen:
25 Avlöningar, förslagsanslag................... 245 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................. 136 000
Militärapoteket:
27 Avlöningar, förslagsanslag................... *562 000
28 Omkostnader, förslagsanslag................. *48 000
29 Engångsanskaffning av viss utrustning m. m.,
reservationsanslag............................ *50 000
Försvarets tandvård:
30 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 900 000
31 Omkostnader, förslagsanslag................. *280 000
Militärpsykologiska institutet:
32 Avlöningar, förslagsanslag.................... *337 000
33 Omkostnader, förslagsanslag.................. *155 000
Centrala värnpliktsbyrån:
34 Avlöningar, förslagsanslag................... *800 000
35 Omkostnader, förslagsanslag................. *72 000
36 Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag . *282 000
Inskrivningsväsendet:
37 Inskrivningskostnader, förslagsanslag.......... *1 000 000
38 Inskrivningsrådet........................... *10 000
Vissa övriga gemensamma ändamål:
39 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag *425 000
40 Personalvårdsverksamhet m. m., reservationsanslag ...................................... *327 000
41 Försvarsupplysning, reservationsanslag........ *140 000
42 Fritidsundervisning, reservationsanslag........ *250 000
43 Försvarsfilm, reservationsanslag............... *450 000
1 485 000
322 000
979 000
199 000
3 550 000
586 000
381 000
660 000
2 180 000
492 000
1 154 000
1 010 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
44 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . *2 700 000
45 Lottaorganisationen, reservationsanslag........ *700 000
46 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag *7 500 000
47 Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ... *100 000
48 Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag ..................................... *125 000
49 Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ... *3 000 000
50 Engångsanskaffning av musikinstrument, reservationsanslag ................................ * 200 000 15 917 000
55 710 100
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag..... *73 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... *361 000 434 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
3 Befästningars delfond, förslagsanslag.......... *20 747 000
4 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag..................... *1 100 000
5 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag .... *5 900 000
6 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag *15 000
7 Resestipendier, reservationsanslag............... *15 000
8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................. *250 000
9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *165 000
10 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag...................... *25 000
11 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag.............. *1 400 000
12 Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom, förslagsanslag......... *25 000
13 Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—
1919 års världskrig, förslagsanslag.............. *25 000
14 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, förslagsanslag......... *14 000 000
15 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag....................................... *125 000
16 Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn, reservationsanslag........................ *350 000
17 Extra utgifter, reservationsanslag............... *400 000
18 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........ *50 000
45 026 000
Summa kronor 2 700 236 400
Av riksdagen redan bcslulal anslag.
28 Kungi. Maj:Is proposition nr B 1 år 1958
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 341 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *75 000
B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. in.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar till personal tör verksamheten i allmänhet, förslagsanslag....................... *3 644 000
2 Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar, reservationsanslag....... *50 000
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. *607 700
4 Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut m. fl............................ *166 500
5 Levnadskostnadsundersökning, reservationsanslag... .
Statens socialvårdskonsulenter:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... *400 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. *112 900
Arbetsdomstolen:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... *190 900
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. *17 100
Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... *235 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. *40 000
C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
1 Mödrahjälp, förslagsanslag......................
2 Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag...........
3 Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor, förslagsanslag ........................................
4 Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor, reservationsanslag .........................
5 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-
och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag......
6 Socialhjälp och barnavård för lappar, förslagsanslag ..........................................
7 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag.............
8 Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem .....................................
9 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag ....................................
10 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.............
11 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag................
12 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag......
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 410 000
1 416 000
4 468 200 *25 000
512 900
208 000
275 000
5 489 100
*5 000 000 *175 000
*4 625 000
*150 000
*5 900 000
*200 000
*10 000 000
*90 300
*60 000 *734 000 000
*2 500 000
*9 500 000
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
13 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem, reservationsanslag.........................
14 Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ....
15 Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem..
16 Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård, reservationsanslag.........................
17 Försöksverksamhet rörande daghem m. m., reservationsanslag ....................................
18 Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården m. m., reservationsanslag.....
19 Ferieresor för barn, förslagsanslag...............
20 Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag..........
21 Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..
22 Stipendier för underlättande av husmoderssemes-
ter, reservationsanslag..........................
23 Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reservationsanslag ....................................
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
24 Avlöningar, förslagsanslag.................... 7 030 000
25 Omkostnader, förslagsanslag.................. 4 249 000
26 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ................................... 110 000
27 Anordnande och drift av provisoriska förläggningar,
reservationsanslag ............................ 100 000
28 Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården, reservationsanslag...........
29 Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.,
reservationsanslag..............................
30 Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
m. m., reservationsanslag........................
31 Bidrag till frälsningsarméns flickhem............
D. Nykterhetsvård
Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 042 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *789 900
3 Vissa inventarier, reservationsanslag............. *50 000
Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... *68 200
5 Omkostnader, förslagsanslag................... *25 500
Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
6 Avlöningar, förslagsanslag .................... *246 400
7 Omkostnader, förslagsanslag ....................*96 000
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... *924 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... *709 400
10 Vårdavdelning i Fagersta, förslagsanslag........ *265 500
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
*100
*1 800 000 *52 700
*3 800 000
*100 000
*445 500 *2 100 000 *1 000 000 *500 000
*1 000 000
*1 700 000
11 489 000
41 000
60 000 *3 000
796 291 709
1 881 900
93 700
342 400
1 898 900
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
14 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,
reservationsanslag..............................
15 Bidrag till vissa omskolningskurser m. m., förslagsanslag ........................................
16 Bidrag till De blindas förening..................
17 Bidrag till De vanföras riksförbund..............
18 Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. .
F. Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 502 700
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 673 500
Länsbostadsnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 072 000
4 Omkostnader, förslagsanslag...................603 000
5 Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa
bostadsbyggnadslån, förslagsanslag...............
6 Bostadsrabatter, förslagsanslag..................
7 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag ................................
8 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag ....................................
9 Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande
byggnadstekniska frågor, reservationsanslag.......
Statens nämnd för byggnadsforskning:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... *120 200
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. *37 000
12 Byggnadsforskning, reservationsanslag............
13 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .
14 Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler .........................................
15 Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna
samlingslokaler m. m., reservationsanslag..........
Statens bosättningslån:
16 Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag........ *65 000
17 Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag....... *315 000
G. Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.
F örsäkringsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *860 100
2 Omkostnader, förslagsanslag....................*31 100
Riksförsäkringsanstalten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *8 454 700
4 Omkostnader, förslagsanslag...................*693 000
5 Bidrag till sjukkassor m. m., förslagsanslag......
6 Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete m. m., förslagsanslag...................
7 Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. in., förslagsanslag...........................
*3 240 000
*2 500 000 *435 000 *20 000 *50 000
172 448 200
5 176 200
4 675 000
150 000 000 150 000 000
22 000 000
8 000 000
25 000
157 200 *315 000 *54 800
*30 000
*600 000
380 000 341 413 200
891 200
9 147 700 *255 000 000
*1 400 000
*3 100 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
26!) 538 900
32 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
H. Arbetarskydd
Arbetarskyddsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1510 400
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *199 500
Yrkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 568 900
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *848 000
5 Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst
och förebyggande, reservationsanslag.............
6 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område..........................
7 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt
arbetarskyddslagen, förslagsanslag...............
I. Folkpensionering m. m.
Pensionsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *6 942 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 245 500
3 Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag .... *560 000
4 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag ....
5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag..................................
6 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag..........................
7 Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. m., förslagsanslag...........................
8 Förberedelser för pensionsreformen, reservationsanslag
J. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag.................................
Statens hyresråd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *925 400
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *73 200
5 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag...........................
6 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag ........................................
7 Bidrag till utlandssvenskarnas förening, förslagsanslag ........................................
8 Understöd åt utlandssvenskar m. m., förslagsanslag
9 Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag ....
10 Social upplysningsfilm, reservationsanslag.........
11 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag ........................................
12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
13 Extra utgifter, reservationsanslag................
1 709 900
4 416 900
*50 000
*90 090
*5 000 6 271 800
8 747 600
1 963 000 000
*4 600 000
*13 200 000
*13 600 000 *500 000
2 003 647 600
*3 525 000 *138 600
998 600
*80 000
*830 000
*50 000 *20 000 *1 000 000 *30 000
*3 000
*1 000 000 *70 000
7 745 200
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Summa kronor 3 640 814 700
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
33 VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 194 300
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *66 000
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet
Väg- och vattenbyggnadsverket
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... *9 733 200
2 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *1 403 300
V ägf örvaltningarna:
3 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... *26 295 400
4 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *4 642 400
5 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............
6 Reglering av vissa skador inom väg- och vatten-
byggnadsstyrelsens ämbetsområde, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen........
Vägunderhåll och vägbyggnader
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:
7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.................. *320 000 000
8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ *89 000 000
9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... *133 000 000
10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *7 000 000
11 Byggande av storbroar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ *9 000 000
12 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... *4 000 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som är väghållare:
13 Bidrag till underhåll av vägar och gator, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen........................................ *52 000 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
3 Bihang till riksdagens protokoll 19511. 1 samt. .Vr II 1
1 260 300 1 260 300
11 136 500
30 937 800 *300 000
*650 000 43 024 300
562 000 000
34 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
14 Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen..................................... *100 52 000 100
Enskild väghållning:
15 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen................................ *19 500 000
16 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen..................................... *15 000 000 34 500 000
Diverse ändamål:
17 Utredningar, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen.......................
18 Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen..................
19 Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar
m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.......................
20 Avsättning till statens automobilskattemedels-
fond, förslagsanslag..........................
649 040 200
*135 000
*50 000
*55 000
*100 540 100
Vatten- och avloppsledningar
21 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp, reservationsanslag....................... *30 000 000
722 064 500
C. Vägtrafik väsendet
Statens bilinspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................... *3 008 300
2 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... *905 000
3 Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... *50 000 3 963 300
4 Registrering av motorfordon, förslagsanslag...... *1 000
5 Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen *300 000
6 Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskors-
ningar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. *2 400 000
7 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............ *450 000
Statens biltrafiknämnd:
8 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................... *473 500
9 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... *48 000 521 500
Av riksdagen redan beslutat anslag.
E. Byggnads väsendet
Byggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 689 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *412 900 4 101 900
Länsarkitektsorganisationen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 825 900
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *507 500 5 333 400
5 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,
reservationsanslag.............................. *100
6 Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag . .. *50 000
7 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag....................... *190 000
9 675 400
F. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... *838 300
2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen......... *40 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
36 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
Statens geotekniska institut:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *934 900
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *439 500
5 Utrustning, reservationsanslag................. *20 000 1 394 400
2 272 700
G. Statens elektriska inspektion m. m.
Statens elektriska inspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *482 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *46 800 529 300
3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,
förslagsanslag.................................. *5 000
534 300
H. Djurgårdsnämnden
Djurgårdsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *166 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *10 500 176 600
176 600
I. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... *1 352 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *2 424 000 3 776 000
3 Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor, förslagsanslag....................... *40 000
4 Driftbidrag till statens järnvägar................ 100 000 000
5 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, förslagsanslag...................... *39 000 000
6 Bidrag till teievisionsverksamhetens driftkostnader . *2 600 000
7 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag........................... *115 000
8 Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,
reservationsanslag.............................. *500 000
9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................... *315 000
10 Extra utgifter, reservationsanslag................ *50 000
146 396 000
Summa kronor 900 571 100
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1058
37 VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *3 298 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *903 000
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 156 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *100 200
Statskontoret:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... * 1 964 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... *358 000
Kammarrätten:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2776 200
6 Omkostnader, förslagsanslag................... *94 000
7 Kammarrättens årsbok, förslagsanslag.......... *8 000
Statistiska centralbyrån:
8 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag........................ *3 254 000
9 Avlöningar till personal vid 1960 års folkräkning,
reservationsanslag ............................. *122 000
10 Avlöningar till personal vid 1958 års valstatistik,
reservationsanslag ......................... *76 100
11 Omkostnader, förslagsanslag................... *957 600
12 Bibliotekets underhåll, reservationsanslag........ *8 000
13 Kostnader för vissa provundersökningar för om-
läggning av metoden för skördeuppskattningar, reservationsanslag............................ *150 000
14 Utredningsinstitutet, förslagsanslag............ *100
15 Maskincentralen, förslagsanslag................ *100
F olkbokföringen:
16 Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag .................................. *47 000
17 Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag .............. *61 000
18 Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag.............. *57 000
19 Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för
folkbokföringen, förslagsanslag................. *29 000
20 Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,
förslagsanslag................................ *1 600 000
21 Inköp av maskiner m. m., reservationsanslag .... *17 000
Riksräkenskapsverket:
22 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 881 000
23 Omkostnader, förslagsanslag................... *483 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
4 201 000
4 201 000
1 256 200
2 322 000
2 878 200
4 567 900
1 811 000
3 364 000
38 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Konjunkturinstitutet:
24 Avlöningar, förslagsanslag..................... *493 700
25 Omkostnader, förslagsanslag .................. *100 000
26 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... *300 000
27 Kostnader för Konjunkturjournalen, förslagsanslag *38 000
Statens sakrevision:
28 Avlöningar, förslagsanslag..................... *710 000
29 Omkostnader, förslagsanslag................... *55 000
Statens organisationsnämnd:
30 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 457 000
31 Omkostnader, förslagsanslag................... *239 800
32 Försöksverksamhet, reservationsanslag.......... *100
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, förslagsanslag....................... *3 620 000
2 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag .................................. *64 659 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................... *7 379 000
4 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag.. *650 000
Kontrollstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 358 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... *222 000
7 Kontrollstyrelsens lokalförvaltning, förslagsanslag. *2 297 500
Mynt- och justeringsverket:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 709 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... *184 400
10 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag .................................. *9 000
Statens justerare:
11 Avlöningar, förslagsanslag..................... *740 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................... *107 000
Riksskattenämnden:
13 Avlöningar, förslagsanslag..................... *417 000
14 Omkostnader, förslagsanslag................... *60 000
15 Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
16 Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag
17 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond......
18 Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
19 Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag ..........................................
20 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
21 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............
22 Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag........
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
931 700
765 000
1 696 900 19 592 900
76 308 000
4 877 500
1 902 400
847 000
477 000
*350 000 *40 000 *100 000
*320 000
*1 000 *325 000 *925 000 *17 500 000
39 Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
23 Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag *300 000
24 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag.................. *" 800 000
25 Kostnader vid tillämpningen av avtal med främmande stat i beskattningsfrågor, förslagsanslag..... *1 000
26 Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ........................................ .*25 000
112 098 900
D. Ersättningar för särskilda förmåner ocli rättigheter m. m.
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ................................... *30 000 000
2 Städers friheter, förslagsanslag................... *30 000
3 Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i landsting, för till statsverket indragna brännvins-
försäljningsmedel.............................. *3 100 000
4 Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag .................................... *100
5 Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag ........................................ *5 500 000
6 Skatteersättning till kommunerna, m. m., förslagsanslag ........................................ *580 000 000
618 630 100
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *1 105 000
2 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag..... *340 000 1 445 000
3 Staten åliggande kommunala och andra utskylder,
förslagsanslag.................................. *100
4 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag..................... *152 000
5 Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens i Sverige år 1957, reservationsanslag........ *48 000
6 Vissa kostnader för internationell representation,
reservationsanslag................................ *20 000
7 Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor
m. m., reservationsanslag ........................ *100 000
8 Statens tobaksnämnd, förslagsanslag .............. *32 000
9 Bidrag till Föreningen fruktdrycker.............. *25 000
10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. * 1 300 000
11 Extra utgifter, reservationsanslag................. *65 000
3 187 100
Summa kronor 757 710 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
40 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
Kungl. Maj:is proposition nr B 1 år 1958
4 Statens etnografiska museum:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... *197 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................... *63 900
25 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag .............................. *6 000
26 Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................
27 Bidrag till nordiska museet.....................
28 Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........
29 Bidrag till musikhistoriska museet...............
30 Bidrag till Drottningholms teatermuseum.........
31 Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet............
32 Bidrag till svenska skolmuseet...................
33 Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 028 800
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *151400
3 Kostnader för skogsbiträden, förslagsanslag..... *1000
4 Reparations- och förbättringsarbeten å biskopsgården i Växjö ............................. *2 200
5 Kleresistaten, förslagsanslag.....................
6 Vissa ersättningar till kyrkofonden...............
7 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag ....................................
8 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken.......................
9 Kyrkors underhåll, reservationsanslag.............
10 Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,
reservationsanslag..............................
11 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............
12 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, förslagsanslag.............................
13 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.........
D. Akademier m. m.
1 Bidrag till svenska akademien...................
Vetenskapsakademien:
2 Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell
fysik, förslagsanslag.......................... *550 800
3 Bidrag till naturvetenskaplig forskning i Övre
Norrland................................... *66 300
4 Bidrag till vetenskaplig verksamhet i övrigt..... *91 800
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:
5 Avlöningar, förslagsanslag......... *1 927 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
266 900 *120 300 *516 800 *86 700 *67 000 *43 000 *10 000 *3 500 *15 000
9 379 600
1 183 400 *7 000 *5 050 800
*67 000
*4 800 *2 000
*1 000 *90 000
*1 000 *25 000
6 432 000
*2 300
708 900
42 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
6 Omkostnader, förslagsanslag....... *320 900
7 Inredning och utrustning, reservationsanslag ...................... *50 000 2 297 900
8 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag...................... *600 000
Statens historiska museum m. m.:
9 Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag ................................ *52 000
Riksantikvarieämbetet:
10 Vård och underhåll av fornlämningar och bygg-
nadsminnesmärken, reservationsanslag *275 000
11 Fornminnesinventering, reservationsanslag ............................*160 000 435 000
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
12 Avlöningar, förslagsanslag........... *60 700
13 Omkostnader, förslagsanslag......... *7 000 67 700
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
14 Avlöningar, förslagsanslag..................... *462 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................... *98 700
16 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. *66 300
17 Stipendier m. m., reservationsanslag............ *80 200
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
18 Avlöningar, förslagsanslag.....................
19 Omkostnader, förslagsanslag...................
20 Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument, reservationsanslag ......................................
21 Stipendier m. m..............................
22 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
E. Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m.
Universitetskanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *296 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *35 000
3 Förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.,
förslagsanslag ........................................
Uppsala universitet:
4 Avlöningar, förslagsanslag.....................
5 Omkostnader, förslagsanslag...................
6 Materiel m. m., reservationsanslag..............
7 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag
8 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag......................
9 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Lunds universitet:
10 Avlöningar, förslagsanslag...........16 274 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................... 888 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
16 669 000 1 160 000 2 188 000 625 000
480 000
*1 750 000
* 1 444 000 *83 000
*41 000 *40 000
*15 000
3 452 600
707 200
1 623 000 6 494 000
331 000 4 400 000
22 872 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
12 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 960 000
13 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 525 000
14 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag...................... 515 000
15 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. *730 000
Göteborgs universitet:
16 Avlöningar, förslagsanslag..................... 6 981 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................... 573 000
18 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 966 000
19 Nyanskaffning av apparater m.m.,reservationsanslag 200 000
20 Bokinköp och bokbindning för medicinska fakultetens bibliotek, reservationsanslag.............. 105 000
21 Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid
medicinska fakultetens bibliotek, förslagsanslag.. 160 400
22 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. *4 200 000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 8 244 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................... 574 500
25 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 355 000
26 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 200 000
27 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag .................................. 85 000
28 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. *500 000
Medicinska högskolan i Umeå:
29 Avlöningar, förslagsanslag .................... *546 000
30 Omkostnader, förslagsanslag .................. *45 000
31 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *110 000
32 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag ................................ *145 000
33 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. *300 000
34 Vissa kostnader för läkarutbildningen, förslagsanslag..
35 Bidrag till Stockholms högskola, förslagsanslag .. .
36 Nyanskaffning av apparater m. m. vid Stockholms
högskola .....................................
37 Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler, förslagsanslag.....................
38 Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms
stad, förslagsanslag..............................
Tandläkarhögskolan i Stockholm:
39 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 893 000
40 Omkostnader, förslagsanslag................... 977 600
41 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ...................................... 27 000
42 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 160 000
43 Utrustning av en odontologisk högskoleklinik i
Umeå, reservationsanslag ..................... 20 000
20 892 000
13 185 400
10 958 500
1 146 000 *81 000 12 014 000
75 000
72 000
113 000
6 077 600
Av riksdagen redan beslutat anslag.
44 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
64 Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents
verksamhet, reservationsanslag................... *30 000
Rasbiologiska institutet:
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år J958
45 Ortnamnskommissionen:
73 Avlöningar, förslagsanslag..................... *164 000
74 Omkostnader, förslagsanslag................... *18 900
75 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ *41 000
76 Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg................................
Landsmålsarkiven:
77 Avlöningar, förslagsanslag..................... *376 100
78 Omkostnader, förslagsanslag................... *20 800
79 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ *81 000
80 Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg .........................................
81 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid
universiteten m. m., förslagsanslag...............
82 Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning, förslagsanslag...........
83 Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal och social tjänst, reservationsanslag ....
84 Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare, reservationsanslag ..................................
Garantilånenämnden:
85 Avlöningar, förslagsanslag..................... *72 500
86 Omkostnader, förslagsanslag....................*20 000
87 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti, förslagsanslag..............
88 Bidrag till inventarier i studentbostadshus, reservationsanslag ....................................
89 Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redige-
ring av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar ..............................
90 Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser för blivande läroverkslärare m. m...
F. Tekniska högskolor
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *85 300
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *13 400
Tekniska högskolan i Stockholm:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... *12 656 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... *1 705 600
5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *1 700 000
6 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag *1 700 000
7 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag......................... *130 000
8 Resebidrag till studerande.................... *61 000
9 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. *1 586 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
223 900 *12 000
477 900 *28 900 *300 000 *857 000 *42 000 *10 000
92 500 *100 000 *750 000
*2 200
*42 000 118 629 600
98 700
46 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
10 Inredning och utrustning av nya lokalervid svenska
träforskningsinstitutet, reservationsanslag....... *123 000
Chalmers tekniska högskola:
11 Avlöningar, förslagsanslag..................... *8 651 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................... *665 000
13 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *1 400 000
14 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag *1 300 000
15 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................ *130 000
16 Resebidrag till studerande.................... * 25 000
17 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. * 1 800 000
Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
18 Stipendier för främjande av högre tekniska studier, reservationsanslag........................ 274 500
19 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag .................................. *25 000
20 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m. m., förslagsanslag...................... *60 000
21 Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag *70 000
G. Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.
Skolöverstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *5 480 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *800 000
3 Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag .... 1 500 000
Särskilda försöksskolan i Linköping:
4 Driftkostnader, förslagsanslag.................. 750 000
5 Utrustning, reservationsanslag.................. 1000
Länsskolnämnderna:
6 Avlöningar, förslagsanslag .................... *3 859 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................... *1 121 000
Lärarhögskolan i Stockholm:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... *5 402 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. *411 000
10 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... *100 000
Folkskoleseminarierna:
11 Avlöningar, förslagsanslag .................... *23 775 000
12 Omkostnader, förslagsanslag.................... *2 050 000
13 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........ *458 000
14 Utrustning, reservationsanslag.................. *550 000
15 Vidareutbildning av folkskollärare, reservationsanslag
16 Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier, re-
servationsanslag ................................
Statens skolköksseminarium:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... *384 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. *40 000
19 661 600
13 971 000
429 500
34 160 800
7 780 000
751 000
4 980 000
5 913 000
26 833 000 *600 000
*10 500
424 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
19 Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,
förslagsanslag..................................
20 Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå,
förslagsanslag..................................
21 Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium, förslagsanslag ........................................
22 Bidrag till vissa handarbetsseminarier, förslagsanslag
23 Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning ................................
24 Särskoleseminariet i Stockholm, förslagsanslag ....
25 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag.........
26 Kurser för lärare m. fl., reservationsanslag........
27 Lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer, reservationsanslag ..................................
H. Allmänna läroverken m. m.
Allmänna läroverken:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *195 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *1 187 100
3 Bidrag till läroverkens kassor, förslagsanslag..... *10 000 000
4 Ersättning för djäknepenningar m. m........... *8 500
5 Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,
förslagsanslag..................................
6 Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.,
förslagsanslag..................................
7 Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag ....................................
Privatläroverk:
8 Bidrag till vissa privatläroverk, förslagsanslag . . *11 280 000
9 Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,
förslagsanslag................................ *35 500
10 Bidrag till vissa internatläroverk, förslagsanslag. . *675 000
11 Läroboksnämnden, förslagsanslag................
12 Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet, förslagsanslag...........................
13 Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter, förslagsanslag................
14 Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,
reservationsanslag..............................
15 Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag.............
16 Psykologisk-pedagogiska institutet, förslagsanslag . .
17 Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket, reservationsanslag.........................
IS Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag ....................................
19 Studiebidrag och stipendier, förslagsanslag.........
20 Brevskolestipendier, reservationsanslag.............
21 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid högre läroanstalter, förslagsanslag.............
*907 100
*378 000
*167 000 *246 400
*110 000 *80 000 *146 200 *1 393 900
*320 000 51 040 100
206 195 600
*3 890 000 *335 000 *46 184 000
11 990 500 *63 500
*9 000
*21 700
*130 000
*95 000 *70 600
*20 000
*989 000 *65 255 000 *150 000
*105 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
385 503 000
48 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
I.
■6
8 9
22 Folkskoleväsendet m. m.
Skolmåltider
Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsanslag ..........................................
Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider, förslagsanslag............................
Skolbyggnader
Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet, förslagsanslag ..............
Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet, reservationsanslag...................
*26 200 000
*400 000 26 600 000
*69 700 000
*3 000 000 72 700 000
Folkskoleväsendet
Folkskolor m. m.:
Bidrag till driften av folkskolor m. m., förslagsanslag ...................................... *646 000 000
Försökskostnadsbidrag, förslagsanslag.......... *2 540 000
Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk-
och småskolor, förslagsanslag.................. *50 000
Bidrag till avlöning åt lärare m. m. vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem, förslagsanslag . . *700 000
Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter m. m., reservationsanslag............ *290 000
Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem
eller enskilda hem, förslagsanslag............... *1 600 000
Bidrag till anordnande av skolskjutsar för sltol-
pliktiga barn m. m., förslagsanslag............. *41 000 000
Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten, förslagsanslag .................................. *3 000 000
Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler, förslagsanslag........................ *300 000
Byggnadsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag *3 500 000
övergångsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag ........................................ * 160 000
Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag ................................... *50 200
Anordnande av kombinerad korrespondens- och radioundervisning, reservationsanslag........... *690 000
Resestipendier åt lärare vid folk- och fortsätt-
ningsskolor, reservationsanslag ..................
Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska, förslagsanslag . . Bidrag till vissa särskilda skoländamål, reservations-
anslag ........................................
Nomadskolor:
Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 214 000
Omkostnader, förslagsanslag.................... *548 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
699 880 200 *63 000 *280 000 *320 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
23 Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,
förslagsanslag................................ *65 000 1 827 000
702 370 200
Folkhögskolor
Folkhögskolor:
24 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag *15 323 000
25 Byggnadsbidrag, reservationsanslag ............ *2 500 000
26 Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag *37 500
27 Utbildning av lärare, reservationsanslag........ *46 000 17 906 500
17 906 500
Abnormundervisningen Läroanstalter för blinda:
28 Avlöningar, förslagsanslag.....................
29 Omkostnader, förslagsanslag...................
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
30 Avlöningar, förslagsanslag.....................
31 Omkostnader, förslagsanslag...................
32 Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever, reservationsanslag ....................................
33 Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,
förslagsanslag..................................
34 Arvoden åt blivande blindlärare, förslagsanslag ....
35 Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag......
36 Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda, reservationsanslag ....................................
Skolor för döva:
37 Avlöningar, förslagsanslag.....................
38 Omkostnader, förslagsanslag...................
39 Resor för elever jämte åtföljande vårdare, förslagsanslag ......................................
40 Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga döva
m. fl., förslagsanslag..........................
41 Arvoden åt blivande lärare för döva, förslagsanslag
42 Kurser för personal m. fl., reservationsanslag
43 Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag ..................................
44 Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, förslagsanslag ....................................
45 Bidrag till bildningsverksamhet bland döva.......
46 Bidrag till tidning för döva....................
47 Bidrag till Hörselfrämjandet ....................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
*1 520 000
*415 500 1 935 500
*886 700
*248 300 1 135 000
*43 600
*60 000 *14 400 *20 000
*50 000
*4 841 500 *1 611 100
*100 000
*3 000 *153 000 *6 000
*70 000 6 784 600
*380 000 *8 000 *2 000 *62 000
10 495 100 830 071 800
4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1
50 Kungl. Maj. ts proposition nr B t år 1958
J. Yrkesundervisningen
överstyrelsen för yrkesutbildning:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 311 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *288 200
3 Yrkespedagogisk reformverksamhet, reservationsanslag...................................... *140 000
Högre tekniska läroverk:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... *11 856 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................... * 1 298 000
6 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... *1 535 000
7 Föreläsningar och fortbildningskurser, reservationsanslag ...................................... *62 000
Konstfackskolan:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... * 1 300 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... *250 000
10 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. . *375 900
11 Understöd åt handelsgymnasier, förslagsanslag.....
12 Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen, förslagsanslag ...................................
13 Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m...........
14 Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag . . .
15 Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping, förslagsanslag..........................
16 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................
17 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................
18 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,
förslagsanslag..................................
19 Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer, förslagsanslag.............
20 Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter, reservationsanslag....................
21 Kurser för utbildning av preparatriser m. m.....
22 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ..................................
23 Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarutbildning, förslagsanslag ........................
24 Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ................................
25 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare, förslagsanslag.............................
26 Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket
m. m., förslagsanslag...........................
27 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov, reservationsanslag......................
28 Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik,
reservationsanslag..............................
29 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag
2 739 200
14 751 000
1 925 900 *2 606 000
*30 000 *92 300 *262 000
*210 000
*15 100 000
*42 000 000
*12 000 000
*100 000
*65 500 *54 700
*1 124 000
*800 000
*18 000
*1 250 000
*150 000
*25 000
*13 700 *80 000
95 397 300
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
1 Bidrag till folk- och skolbibliotek, förslagsanslag...
2 Bidrag till föreläsningsverksamhet...............
3 Besekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag
4 Bidrag till föreläsningsförmcdling och konsulentverksamhet ...................................
5 Bidrag till studieförbund.......................
6 Bidrag till studiecirkel verksamhet, förslagsanslag ..
7 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag ....................................
8 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar..........
9 Bidrag till verksamheten vid studiehem..........
10 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag ...
11 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag ........................................
12 Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer .................................
13 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsunder-
visning, reservationsanslag.......................
14 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag ....................................
15 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet.........
Studiehj älpsnämnden:
16 Avlöningar, förslagsanslag..................... *148 400
17 Omkostnader, förslagsanslag................... *27 000
18 Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån, förslagsanslag........................
Statens biografbyrå:
19 Avlöningar, förslagsanslag..................... *174 300
20 Omkostnader, förslagsanslag................... *14 800
21 Bidrag till barnfilmkommittén, reservationsanslag . .
L. Gymnastiska centralinstitutet m, m.
Gymnastiska centralinstitutet:
1 Avlöningar, förslagsanslag........ *536 300
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *158 400
3 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... *44 000
4 Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.__* 18 300
5 Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till
iokalhyra m. m................................
6 Understöd åt svenska Dalcroze-institutet.........
M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
1 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker, reservationsanslag................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
*10 797 000 *955 000 *300 000
*204 000 *2 245 000 *9 000 000
*226 000 *200 000 *75 000 *878 000
*3 000 000
*574 000
*900 000
*1 454 100 *15 000
175 400
*110 000-
189 10O *35 000 31 332 600
757 000
*6 500* *10 OOP
773 500
*191 500
52 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
2 Bidrag till nämnden för svensk språkvård.........
3 Humanistisk forskning .........................
Statens medicinska forskningsråd:
4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... *140 500
5 Medicinsk forskning, reservationsanslag......... *3 925 000
Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... *107 300
7 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag .. *3 755 000
8 Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpe-
ditionens resultat, reservationsanslag..............
Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
9 Förvaltningskostnader m. m., förslagsanslag..... *30 000
10 Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning, reservationsanslag ................................ *530 000
11 Psykologisk och pedagogisk forskning, reservationsanslag .........................................
Flyg- och navalmedicinska nämnden:
12 Avlöningar, förslagsanslag..................... *367 300
13 Omkostnader, förslagsanslag................... *24 000
14 Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservationsanslag ...................................... *250 000
15 Atomforskning, reservationsanslag ...............
16 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag ....................................
17 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,
förslagsanslag..................................
Matematikmaskinnämnden:
18 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................... *1000
20 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *1 000
21 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut . .
22 Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för
biokemi, reservationsanslag......................
23 Bidrag till oceanografiska institutet..............
24 Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm ....................................
25 Ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek, förslagsanslag..................
26 Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst..
27 Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg......
28 Statens konstråd..............................
29 Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
reservationsanslag..............................
30 Teaterrådet, förslagsanslag .......................
31 Bidrag till samfundet De nio....................
32 Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella
geofysiska året, reservationsanslag................
*20 000 *1 125 000
4 065 500
3 862 300 *27 000
560 000 *180 000
641 300 *4 375 000
*2 700 000
*240 000
3 000 *222 800
* I 45 000 *141 900
*130 000
*870 000 *100 000 *6 000 *14 800
*200 000
* 10 000 *10 000
*30 000
19 871 100
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl, Maj.ts proposition nr B 1 år W58
53 N. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... *29 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *13 779 000
3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... *1 560 000
4 Lunds universitets delfond, förslagsanslag....... *1 193 000
5 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................
6 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar, förslagsanslag.........
7 Bidrag till svenska institutet i Rom m. m.........
8 Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen
av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m.........
9 Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet i Paris............................
10 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag..............................
11 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag ..................................
12 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, förslagsanslag ....................................
13 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag..
14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
15 Extra utgifter, reservationsanslag.................
Summa kronor
16 561 000
*24 000
*37 000 *110 000
*7 000 *10 500 *375 000 *300 000 *978 000 *250 000
*1 250 000 *330 000
20 232 500 1 561 238 300
Av riksdagen redan beslutat anslag.
54 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet m. m.
Jordbruksdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 062 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *76 700
Lantbruksattachéer:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *362 600
4 Omkostnader, förslagsanslag................. *62 700
B. Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 815 600
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *346 500
3 Kostnader för utbetalande av producentbidrag *65 000
C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
Lantbruksnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *12 624 400
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *2 959 500
3 Utrustning, reservationsanslag............... *46 000
4 Kostnader för särskilda planeringsåtgärder, förslagsanslag ................................ *60 000
Bidrag till hushållningssällskapen:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... *7 501 100
6 Omkostnader, reservationsanslag............. *4 890 000
7 Demonstrationsgårdsverksamhet, reservationsanslag .................................... *30 000
Jordbrukets upplysningsnämnd:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... *66 200
9 Omkostnader, förslagsanslag................. *40 500
10 Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservationsanslag ......................................
11 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag ..............................
12 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag........................
13 Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond, förslagsanslag.................
14 Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m., reservationsanslag..................
15 Statens avdikningsanslag, förslagsanslag........
16 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ................................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 138 700
425 300 1 564 000
3 227 100 3 227 100
15 689 900
12 421 100
106 700
*13 000 000
*100 000
*300 000
*1 325 000
*30 000 *3 000 000
*11 000 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
17 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland m. m., reservationsanslag.............
18 Befrämjande av husdjursaveln, reservationsanslag Statens hingstdepå och stuteri:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... *481 400
20 Omkostnader, förslagsanslag................. *129 500
21 Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten ..
22 Befordrande av inhemsk fröodling.............
23 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess
utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobilskattemedlen........................
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
Statens jordbruksnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 874 400
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *647 000
3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
reservationsanslag.............................
4 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m., förslagsanslag..............
5 Producentbidrag till vissa innehavare av mindre
jordbruk, förslagsanslag.......................
6 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m., förslagsanslag..........
7 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket, reservationsanslag........................
8 Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd energiskatt för motorbrännolja till traktorer
9 Prisrabattering av smör, förslagsanslag..........
E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.
Statens centrala frökontrollanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 105 900
2 Omkostnader, förslagsanslag..................*674 300
Statens växtskyddsanstalt:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 212 200
4 Omkostnader, förslagsanslag................. *297 800
5 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ..
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... *401 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. *83 600
8 Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer ....................................
Statens maskinprovningar:
9 Avlöningar, förslagsanslag................... *393 600
10 Omkostnader, förslagsanslag..................*310 300
11 Bidrag till plantskolekontroll
12 Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag
*1 250 000 *1 822 000
610 900 *24 000 *50 000
*297 000 61 026 600
3 521 400
*173 000 000
*15 000 000
*39 000 000
*3 300 000
*1 126 600
*2 250 000 *2 800 000
239 998 000
2 780 200
1 510 000 *250 000
484 600 *35 000
703 900 *15 000 *40 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
5 818 700
56 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *6 176 500
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *775 900
3 Materiel, reservationsanslag.................. *262 600
4 Nyanskaffning och underhåll av utrustning,
reservationsanslag........................... *333 000
5 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *65 000
6 Stipendier, reservationsanslag................ 127 300
7 Lokal och fast försöksverksamhet, reservationsanslag .................................... *840 500
8 Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar, förslagsanslag ................................ *100
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: ~
9 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 721 700
10 Omkostnader, förslagsanslag................. *711 300
11 Materiel, reservationsanslag.................. *34 000
12 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ *110 000
13 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *16 000
14 Stipendier m. m........................... *17 000
15 Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag..... *15 000
16 Lokal och fast försöksverksamhet, reservationsanslag .................................... *43 000
17 Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-
studerande, förslagsanslag.....................
18 Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rim-
forsa, förslagsanslag..........................
Lantbruksskolan vid Ultuna:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... *132 300
20 Omkostnader, förslagsanslag................. *20 800
Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:
21 Avlöningar, förslagsanslag................... *8 470 400
22 Driftkostnader, förslagsanslag................ *2 011 000
23 Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag
24 Särskilda utbildningskurser, reservationsanslag .. .
25 Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis-
ningsanstalter m. m., förslagsanslag............
26 Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-
undervisningsanstalter, reservationsanslag.......
27 Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning, reservationsanslag.....................
28 Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m., förslagsanslag..............
29 Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling......................
30 Reseunderstöd för studier på jordbrukets område,
reservationsanslag.............................
8 580 900
2 668 000 *113 500 *266 900
153 100
10 481 400 *353 100 *141 300
* 1 900 000
*1 500 000
*165 000
*1 394 000
*15 000
*26 000 27 758 200
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
57 G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område
1 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m., reservationsanslag......................
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
2 Avlöningar, förslagsanslag................... *242 600
3 Omkostnader, förslagsanslag................. *110 900
4 Bidrag till jordbrukstekniska institutet........
5 Bidrag till Sveriges utsädesförening............
6 Bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm........................
7 Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd ........................................
8 Bidrag till förädlingsarbeten med sojaväxter
9 Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag ....
H. Veterinär väsendet m. m.
Veterinärstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *827 000
2 Omkostnader, förslagsanslag..................*91 300
V eterinärstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 668 800
4 Omkostnader, förslagsanslag................. *123 600
Statens veterinärmedicinska anstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 517 500
6 Omkostnader, förslagsanslag................. *703 000
7 Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdelningar ......................................
8 Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur . . .
9 Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, förslagsanslag..............
10 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen, förslagsanslag...................
11 Bidrag vid försäkring mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag . .
12 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag.......................
13 Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde
m. m., förslagsanslag.........................
Veterinärhögskolan:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... *3 094 600
15 Omkostnader, förslagsanslag................. *990 700
16 Materiel, reservationsanslag.................. *234 500
17 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ *160 000
18 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *24 000
19 Stipendier................................. 80 000
Veterinärinrättningen i Skara:
20 Avlöningar, förslagsanslag................... *223 300
21 Omkostnader, förslagsanslag................. .*100
*1 100 000
353 500 *325 000 *1 492 100
*210 000
*100 000 *20 000 *125 000
3 725 600
918 300
5 792 400
3 220 500
*235 000 *11 000
*1 530 000
*250 000
*100
*625 000
*115 000
4 583 800
223 400
Av riksdagen redan beslutat anslag.
17 504 500
58 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
I. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *775 400
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *157 700
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *12 158 000
4 Omkostnader, reservationsanslag.............. *7 710 000
5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...
6 Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .
7 Flottledsbyggnader m. m. å skogar i enskild ägo,
reservationsanslag ............................
8 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., reservationsanslag......................
9 Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag .... Skogshögskolan:
10 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 136 300
11 Omkostnader, förslagsanslag................. *345 000
12 Materiel, reservationsanslag.................. *53 000
13 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ............................ *35 000
14 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *30 000
15 Stipendier................................. 71 600
Statens skogsforskningsinstitut:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 974 100
17 Omkostnader, förslagsanslag................. *466 800
18 Utrustning, reservationsanslag............... *54 500
19 Biksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag ............................ *458 300
20 Skogsproduktforskning, reservationsanslag..... *84 800
21 Byggnadsarbeten å vissa försöksparker, reservationsanslag ................................ *40 000
Statens skogsmästarskola:
22 Avlöningar, förslagsanslag................... *119100
23 Omkostnader, förslagsanslag................. *67 400
24 Stipendier, förslagsanslag.................... *30 000
25 Byggnadsarbeten, reservationsanslag.......... *20 300
Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid
statens skogsskolor m. m.:
26 Avlöningar, förslagsanslag................... *463 700
27 Omkostnader m. m., förslagsanslag............ *533 700
28 Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor m. m., reservationsanslag ...............
29 Förberedande skogskurser, förslagsanslag.......
30 Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., förslagsanslag ......................................
31 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag...............
933 100
19 868 000 *2 600 000
*7 700 000
*20 000
*1 700 000 *220 000
1 670 900
3 078 500
236 800
997 400
* 125 000 *55 500
*2 168 000
*360 700
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
41 733 900
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
59 J. Lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 348 200
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *162 800
3 Kartlagningsarbeten, reservationsanslag....... *114 000
Lantmäteristaten:
4 Avlöningar, förslagsanslag................... *24 496 600
5 Omkostnader, förslagsanslag................. *5 026 000
6 Utrustning, reservationsanslag............... *300 000
7 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl., reservationsanslag......................
8 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-
och vägförrättningar m. m., förslagsanslag......
9 Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,
förslagsanslag................................
10 Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag
11 Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag ..................................
Rikets allmänna kartverk:
12 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 839 300
13 Omkostnader, förslagsanslag................. *655 500
14 Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ *1 780 000
15 Utrustning m. m., reservationsanslag......... *300 000
16 Utbildningskurser för viss personal, reservationsanslag .....................................*7 000
K. Fiskeriväsendet m. m.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 091 200
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *412 600
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Tillsynsavdelningen:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *403 100
4 Omkostnader, förslagsanslag................. *119 300
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
5 Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, re-
servationsanslag ............................
Fiskeriintendenter m. m.:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... *253 500
7 Omkostnader, förslagsanslag..................*26 100
8 Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ..
9 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ................................
10 Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, m. m., förslagsanslag.......
11 Främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m., reservationsanslag......................
12 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 625 000
29 822 600
*341 300
*585 000
*2 000 *3 800
*10 000
8 581 800
40 971 500
1 503 800
522 400
*100
279 600 *30 000
*197 000
*10 000
*60 000
*65 000
60 Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
13 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag .................................. *25 000
14 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag *30 000
15 Bidrag vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring,
förslagsanslag................................ *100
16 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.,
reservationsanslag............................. *10 000
17 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-
skattemedlen................................ *745 000
18 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag......................... *5 000 000
8 478 000
L. Lappväsendet
Lappfogdarna m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *481 300
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *175 700 657 000
657 000
M. Diverse
1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .... *5 841 000
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag.......................... *485 700
3 Arrendenämnder och arrenderådgivning, förslagsanslag ...................................... *20 000
Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
4 Akademien, förslagsanslag................... *99 200
5 Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.,
förslagsanslag.............................. *68 500 167 700
6 Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. . *105 000
7 Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder, reservationsanslag .................................. *100 000
8 Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund...... *225 000
9 Bidrag till viss lokal klubbverksamhet......... *100 000
10 Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets
område..................................... *85 000
11 Bidrag till utgivande av vissa tidskrifter m. m.,
reservationsanslag............................. *32 000
12 Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag......................... *944 700
13 Ersättning till riksbanken för förvaltningen av
vissa lånefonder m. m., förslagsanslag.......... *190 000
14 Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för
förvaltningen av statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m., förslagsanslag................. *16 000
15 Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning
av vissa servitut, förslagsanslag............... *5 000
16 Ersättningar för vissa besiktningar och syneför-
rättningar, förslagsanslag...................... *5 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958 61
17 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,
förslagsanslag................................ *65 000
18 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag......................... *30 000
19 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................. *800 000
20 Extra utgifter, reservationsanslag.............. *117 000
21 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag......................... *5 000
9 339 100
Summa kronor 461 802 200
Av riksdagen redan beslutat anslag.
62 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 346 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *90 000
3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen, förslagsanslag........................ *36 000 1 472 000
1 472 000
B. Kommerskollegium m. m.
Kommerskollegium:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 180 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *568 500 3 748 600
Bergsstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *300 300
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *43 500 343 800
Sprängämnesinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... *226 500
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. *32 100 258 600
Näringsfrihetsrådet:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... *112 500
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. *11 200 123 700
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... *273 800
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 200 299 000
Statens pris- och kartellnämnd:
11 Avlöningar, förslagsanslag...................... *1 680 700
12 Omkostnader, förslagsanslag.................... *266 300 1 947 000
6 720 700
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... * 1 559 700
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *646 500
3 Resor och fältarbeten, reservationsanslag....... *145 000
4 Utrustning, reservationsanslag................. *280 000
5 Malmletning, reservationsanslag................ *1 240 000
6 Inventering av torvmossar, reservationsanslag... *60 000
7 Djupborrning efter salt och olja i Skåne, reservationsanslag .................................. *25 000 3 956 200
8 Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslagsanslag ........................................ *52 000
Statens provningsanstalt:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 255 100
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. *446 800
11 Utrustning, reservationsanslag ................. *200 000 2 901 900
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
63 Flygtekniska försöksanstalten:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 676 700
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *2 123 300
14 Utrustning, reservationsanslag................. *400 000
Statens hantverksinstitut:
15 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag..... *646 800
16 Vissa omkostnader, förslagsanslag............. *70 000
17 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ...................................... *308 000
18 Utrustning och inredning, reservationsanslag.... *125 000
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
19 Akademien................................. *200 000
20 Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation i utlandet, reservationsanslag............. *57 600
21 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag.....
22 Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., reservationsanslag ........................................
Statens institut för konsumentfrågor:
23 Avlöningar, förslagsanslag...................... *663 800
24 Omkostnader, förslagsanslag .................. *176 000
25 Statens konsumentråd, förslagsanslag ............
26 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag ..............................
27 Bidrag till varudeklarationsnämnden.............
28 Bidrag till svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag ........................................
29 Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag ....................................
30 Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag
31 Bidrag till institutet för konserveringsforskning,
förslagsanslag..................................
32 Bidrag till institutet för optisk forskning, förslagsanslag ........................................
33 Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag ....................................
34 Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag
35 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag........................
36 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag
37 Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för
torvforskning, reservationsanslag.................
38 Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservationsanslag ........................................
39 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m., förslagsanslag .................................
40 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag....
41 Bidrag till svenska slöjdföreningen .............
42 Bidrag till standardiseringsverksamheten.........
43 Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen.......
7 200 000
1 149 800
257 600 *103 400
*2 900 000
839 800 *55 000
*600 000 *240 000
*1 067 600
*157 500 *22 000
*572 900
*117 900
*108 400 *130 000
*112 000 000 *3 850 000
*300 000
*700 000
*100 000 *55 000 *50 000 *565 000 *15 000
140 067 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
64 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
28 Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag..... *3 000 000
29 Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, förslagsanslag............................ *215 000
30 Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... *1 000 000
5 265 000
Övriga sjö fartsändamål Handelsflottans pensionsanstalt:
31 Avlöningar, förslagsanslag.................... *65 600
32 Omkostnader, förslagsanslag.................. *8 400 74 000
Statens skeppsprovningsanstalt:
33 Avlöningar, förslagsanslag .................... *608 900
34 Omkostnader, förslagsanslag.................. *102 600
35 Utrustning, reservationsanslag .................. * 55 000 766 500
Statens sjöhistoriska museum:
36 Avlöningar, förslagsanslag.................... *274 000
37 Omkostnader, förslagsanslag.................. *54 800
38 Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag ...................................... *3 500 332 300
39 Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader *256 000
40 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag...... *450 000
41 Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor, förslagsanslag...................... *70 000
42 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag .................................... *320 000
43 Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag . . *350 000
44 Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation, förslagsanslag ..................................... *5 000
„ , , 2 623 800
Handel
45 Bidrag till handelshögskolan i Stockholm........ *686 400
46 Bidrag till handelshögskolan i Göteborg, förslagsanslag .......................................... *709 600
47 Handelshögskolorna: Stipendier, reservationsanslag 38 500
48 Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder, reservationsanslag................ *500 000
49 Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet .... *102 000
2 036 500 64 097 900
E. Patent- och registreringsväsendet m. in.
Patent- och registreringsverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *7 323 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 193 500 8 516 600
3 Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m., förslagsanslag........................... *4 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1
66 Kungl. Maj. ts proposition nr B i år 1958
Svenska uppfinnarkontoret:
4 Administrationskostnader..................... *153 000
5 Understödjande verksamhet, reservationsanslag.. *75 000 228 000
6 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag .................................... *400 000
7 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag .................................... * 1 455 300
10 603 900
F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 342 300
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *176 000 1 518 300
3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag .................................... *30 680 000
32 198 300
G. Krisförvaltningen
Statens handelslicensnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 100 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 122 000 1 222 000
3 Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd,
förslagsanslag ................................. *150 000
1 372 000
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *2 089 000
2 Sjöfartsstjrrelsens delfond, förslagsanslag....... *591 000 2 680 000
3 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag .................................... *27 600
4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag.................... *300 000
5 Bidrag till svenska turisttrafikförbundet ........ *550 000
6 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...... *104 000
7 Avsättning till fonden för idrottens främjande ... *10 300 000
8 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. *1 250 000
9 Avsättning till lotterimedelsfonden.............. *19 800 000
10 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *37 000
11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. *600 000
12 Extra utgifter, reservationsanslag................ *121 000
35 769 600
Summa kronor 292 301 400
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
67 XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. m.
Inrikesdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 479 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *180 000
3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag ....................................
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
Medicinalstyrelsen med dithörande stater Medicinalstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 936 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *579 000
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *492 000
4 Omkostnader, förslagsanslag ................. *49 500
5 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag...........................
6 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag.....................
Sinnessj uknämnden:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... *28 000
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. *3 000
Strålskyddsverksamhet m. m.:
9 Avlöningar, förslagsanslag .................... 840 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 145 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 675 000
12 Omkostnader, förslagsanslag.................. *3 108 000
13 Inredning och utrustning av virusavdelning vid sta-
tens bakteriologiska laboratorium m. m., reservationsanslag ........................................
14 Inredning och utrustning av personalrestaurang m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium, reservations-
anslag ........................................
Statens rättskemiska laboratorium:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 037 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. *305 000
Statens farmacevtiska laboratorium:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... *618 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. *195 000
19 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag Statens rättsläkarstationer:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... *508 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. *136 000
22 Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.........
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 659 000
*45 000 1 704 000
4 515 000
541 500 *342 000 *2 000 000
31 000
985 000
7 783 000
*100
*120 000
1 342 000
813 000 *123 000
644 000
*50 000
68 Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
Provinsialläkarstaten:
Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
23 Avlöningar, förslagsanslag........*16 100 000
24 Sjukvård m. m., förslagsanslag____ *15 000
25 Reseersättningar, förslagsanslag.. . . *350 000
26 Anskaffande av viss instrumentutrustning, reservationsanslag........ *52 500 16 517 500
27 Bidrag till extra provinsialläkares avlönande
m. m., förslagsanslag......................... *15 000
28 Anställande av civila reservläkare, förslagsanslag ....................................... *165 000
S j ukv år ds anstalter na
Sinnessjukvårdsanstalter m. m.:
Statens sinnessjukhus:
29 Avlöningar, förslagsanslag.......*140 500 000
30 Omkostnader, förslagsanslag.....*52 580 000
31 Övervakning av vissa försöksut-
skrivna patienter, förslagsanslag.. . *100 000
32 Utrustning av nya sinnessjukhus m. m., reservationsanslag .................................
33 Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar, förslagsanslag........................
34 Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, förslagsanslag...............
35 Bidrag till uppförande eller inrättande av psy-
kiatriska avdelningar vid lasarett, reservationsanslag ......................................
36 Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid
lasarett, förslagsanslag.......................
37 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag ......................................
38 Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka, förslagsanslag.......................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
39 Avlöningar, förslagsanslag....... *450 000
40 Omkostnader, förslagsanslag..... *206 500
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
41 Avlöningar, förslagsanslag....... *241 000
42 Omkostnader, förslagsanslag..... *97 600
43 Bidrag till uppförande eller inrättande av sär-
skolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna, reservationsanslag............................
44 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, förslagsanslag........................
45 Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt
efterblivna, förslagsanslag.....................
Statens anstalt för fallandesjuka:
46 Avlöningar, förslagsanslag....... *1 612 000
47 Omkostnader, förslagsanslag..... *416 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
193 180 000 *2 526 000 *693 000 *31 000 000
*400 000 *300 000
*35 000 *2 000 000
656 500
338 600
*2 500 000 *9 600 000 *8 900 000
16 697 500 35 987 100
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
69 Universitetssj ukhus:
Karolinska sjukhuset:
54 Avlöningar, förslagsanslag....... *33 546 000
55 Omkostnader, förslagsanslag..... *9 732 000
56 Utrustning, reservationsanslag .... *290 000 43 568 000
Serafimerlasarettet:
57 Avlöningar, förslagsanslag....... *9 370 000
58 Omkostnader, förslagsanslag..... *3 222 300 12 592 300
59 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab-
batsbergs sjukhus, förslagsanslag.............. *238 000
60 Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs
sjukhus, förslagsanslag....................... *470 000
61 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
Serafimerlasarettet m. m., reservationsanslag .... 600 000
62 Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa
Stockholms stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag 473 000
63 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslagsanslag ...................................... *800 000
64 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag......................... *2 861 000
65 Driftkostnader vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag........................... *3 625 000
66 Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag............................ *337 000
67 Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, förslagsanslag......................... *2 000 000
68 Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag .... *71 000
69 Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i
Lund, förslagsanslag........................... * 1 940 000
70 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reservationsanslag ................................ *4 500 000
71 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag *2 790 000
72 Bidrag till Göteborgs stad till driften av för under-
visningsändamål upplåtna sjukhus, förslagsanslag ........................................ *4 000 000
73 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. m., reservationsanslag.. 2 775 000
74 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i
Umeå m. m., reservationsanslag................ 53 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
256 334 100
83 693 300
70 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
75 Vissa bidrag till lasarett m. m................ *7 200
76 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m., reservationsanslag. . *130 000
77 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m., förslagsanslag........................ *1 200 000
78 Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-
kulossjukvårdsanstalter, reservationsanslag...... *200 000
79 Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,
förslagsanslag............................... *2 800 000
80 Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos, förslagsanslag......................... *325 000
81 Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,
reservationsanslag............................ *100
82 Bidrag till driften av folksanatorierna, förslagsanslag ...................................... *546 000
83 Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten, förslagsanslag ........................... *13 000
84 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemivårdanstalter, reservationsanslag........ *100
85 Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag .................................. *450 000
86 Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka, reservationsanslag...................... *100
87 Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag .................................. *4 800 000
88 Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi, förslagsanslag......................... *1 300 000
89 Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund, förslagsanslag........... *100 000
Vanföreanstalter m. m.:
90 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag. *9 100 000
91 Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag *65 000
92 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag...... *1 500 000
93 Bidrag till ombyggnad och utrustning av Eugeniahemmet, reservationsanslag.................... *230 000
94 Bidrag Bil vissa byggnadsarbeten m. m. vid
Eugeniahemmet, reservationsanslag ............. 105 000
95 Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spastiska barn i Göteborg, reservationsanslag....... *420 000
96 Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag. *2 800 000
97 Bidrag till riksföreningen mot polio........... *20 000
98 Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslagsanslag ...................................... *600 000
F örlossningsanstalter:
99 Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss-
ningsanstalter, reservationsanslag..............
Hälsovård i allmänhet Statens institut för folkhälsan:
100 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 260 000
101 Omkostnader, förslagsanslag................. 748 000
11 871 500
14 840 000
*100 366 739 000
4 008 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kangl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
71 Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
102 Avlöningar, förslagsanslag................... *122 000
103 Omkostnader, förslagsanslag................. *194 000
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
104 Avlöningar, förslagsanslag................... *100 000
105 Omkostnader, förslagsanslag................. *84 000
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
106 Avlöningar, förslagsanslag................... *364 000
107 Omkostnader, förslagsanslag................. *113 000
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
108 Avlöningar, förslagsanslag................... *211 000
109 Omkostnader, förslagsanslag................. *179 000
110 Stipendier till elever vid godkända sjuksköterske-
skolor, reservationsanslag......................
Högre utbildning av sjuksköterskor:
111 Avlöningar, förslagsanslag ................... *235 000
112 Omkostnader, förslagsanslag....................*25 000
113 Specialutbildning av barnsjuksköterskor, förslagsanslag .......................................
114 Utbildningskurser i arbetsterapi...............
115 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,
förslagsanslag................................
116 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m., förslagsanslag..........................
117 Understödjande av dispensärverksamhet, förslagsanslag .......................................
Allmän skärmbildsundersökning:
118 Lokala undersökningar, förslagsanslag........ *635 000
119 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag ..................................... *486 000
120 Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm-
bildsverksamheten, reservationsanslag..........*225 000
121 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård, förslagsanslag...........
122 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag
123 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag......
124 Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl.,
förslagsanslag................................
125 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag
126 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag........................
127 Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,
förslagsanslag................................
128 Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område,
förslagsanslag................................
129 Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område, reservationsanslag................
130 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslagsanslag ...................................
131 Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag......
132 Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ........
316 000
184 000
477 000
390 000 *18 000
260 000
*52 000 *26 000
*10 400 000
*3 400 000
*1 500 000
1 346 000
*6 000 000 *1 400 000 *284 000
*490 000 *10 300 000
*100 000
*46 000
*190 000
*50 000
*1 000 000 *100 000 *1 000 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
72 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
133 Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för-
slagsanslag................................... *100 000
134 Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens
intresse, förslagsanslag ........................ * 100 qqq
135 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag *355 000
Centrala sjukvårdsberedningen:
136 Avlöningar, förslagsanslag................... *386 000
137 Omkostnader, förslagsanslag................. *40 ooo 426 000
138 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslagsanslag ................................... *430 000
139 Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,
förslagsanslag................................. *1 000 000
140 Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare, förslagsanslag.................. *120 000
45 868 000 448 594 100
C. Överståthållarämbetet och landsstaten
Överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *6 522 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *505 400 7 027 400
Länsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *53 615 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag................ *150 000
5 Reseersättningar, förslagsanslag............... *1 335 000
6 Expenser, förslagsanslag...................... *7 735 000
7 Publikationstryck, förslagsanslag.............. *200 000 63 035 000
Landsfogdarna m. fl.:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 193 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... *390 000 2 583 000
Häradsskrivarna m. fl.:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... *18 020 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 963 000 19 983 000
Landsfiskalerna m. fl.:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *25 613 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *3 738 000 29 351 000
121 979 400
D. Polisväsendet
Statspolisintendenten m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav 450 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen......
Statspolisorganisationen:
2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,
därav 716 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen .............................
3 Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, för-
slagsanslag, därav 1 820 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen..................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
*1 256 000
*893 000
*2 735 000
Kungi. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
25 Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav 12 860 000 kronor att avräknas mot automo-
bilskattemedlen............................. *20 187 000
Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav 180 000 kronor att avräknas mot automobilskatte-
medlen..................................... *213 000
Norrbottens statliga poliskår:
Avlöningar, förslagsanslag.................... *644 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. *192 000
Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag ........................................
Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., förslagsanslag...................
Statens polisskola:
Avlöningar, förslagsanslag, därav 138 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *1 062 000
Omkostnader, förslagsanslag, därav 39 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *295 000
Utbildningsarvoden m. m., förslagsanslag, därav 44 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ................................... *400 000
Statens kriminaltekniska anstalt:
Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 073 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. *543 000
Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess
helhet m. m., förslagsanslag....................
Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,
förslagsanslag.................................
Polisväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag . . Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m., förslagsanslag, därav 1 274 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ....
Poliskollegierna, förslagsanslag..................
Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden,
förslagsanslag.................................
Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.,
förslagsanslag.................................
Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av spioneri m. m., förslagsanslag ........................................
Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat
vid polis- och åklagarväsendet, förslagsanslag.....
Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt, förslagsanslag, därav 37 500 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen............
Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag ........................................
24 028 000
836 000 *1 200 000 *19 000 000
1 757 000
1 616 000
*850 000
*550 000 *200 000
*6 500 000 *2 000
*100
*3 000
*8 975 000 *100
*50 000
*625 000
67 448 200
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
74 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
E. Civilförsvaret
Civilförsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 132 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *405 000 2 537 000
Civilförsvarsområdenas administration:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *5 720 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *867 000 6 587 000
5 Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag *5 904 000
6 Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag.. *40 000
7 Bidrag till vissa frivilliga organisationer......... *322 000
8 Försöksverksamhet, reservationsanslag............ *250 000
9 Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag *100
10 Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, reservationsanslag ................................. *100
11 Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag .................................... *4 135 000
12 Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag .... *690 000
13 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag. .. *500 000
14 Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m., reservationsanslag....................... *4 300 000
15 Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum, förslagsanslag........... *1 500 000
16 Besiktning av motorfordon, förslagsanslag........ *10 000
17 Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m., reservationsanslag.................. *100
26 775 300
F. Brandväsendet
Statens brandinspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *194 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *73 500 267 600
Statens brandskola:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *193 400
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *83 200 276 600
5 Bidrag till svenska brandskyddsföreningen....... *2 000
6 Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ... *5 000
7 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag .................................... *665 000
8 Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar, reservationsanslag......................... *300 000
9 Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer, reservationsanslag....................... *100
1 516 300
G. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *7 942 000
2 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... *873 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
16 Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *13 234 000
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ... *2 202 000 24 251 000
Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................... *15 200
Statens utlänningskommission:
Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 004 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. *268 000 3 272 000
Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m., förslagsanslag .................................... *1 125 000
Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete,
reservationsanslag.............................. *30 000
Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reservationsanslag ................................... *1 600 000
Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag ........................................ *800 000
Resestipendier, reservationsanslag................ *15 000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................ *1 200 000
Extra utgifter, reservationsanslag................ *105 000
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag........................... *1 000
Bidrag till internationell skärmbildskongress....... *80 000
32 494 200
Summa kronor 700 511 500
Av riksdagen redan beslutat anslag.
76 Kungl. Maj:ts proposition nr B t år 1958
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 027 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *50 000
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *252 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *13 000
Statens avtalsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *237 600
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 100
Statens pensionsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 054 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. *139 200
C. Statliga pensionsväsendet
1 Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag, därav 2 200 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.....................
2 Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,
förslagsanslag..................................
3 Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för ar-
betare m. m., förslagsanslag, därav 9 400 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.........
4 Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,
förslagsanslag..................................
5 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag......
6 Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag ........................................
7 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i
statens tjänst, förslagsanslag, därav 400 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.........
8 Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens
tjänst, förslagsanslag, därav 900 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen..............
9 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl................................
10 Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag ........................................
1 077 000 1 077 000
265 500
262 700
1 193 200 1 721 400
*157 000 000 *4 000 000
*21 000 000
*775 000 *450 000
*100 000
*44 500 000
*3 800 000 *15 000 *5 000 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
236 640 000
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
77 D. Statsunderstödda pensions väsendet
1 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt, förslagsanslag................... *126 000 000
2 Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt........................ *1 600 000
127 600 000
E. Allmänna indragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,
förslagsanslag.................................. *500 000
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *135 000
2 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. *500 000
3 Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag ........................................ *10 000
4 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *200 000
5 Extra utgifter, reservationsanslag................ *20 000
6 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslagsanslag..................... *18 500 000
7 Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne-
gradsplacering m. m., förslagsanslag.............. 21 000 000
40 365 000 Summa kronor 407 903 400
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag............................ *1 000 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
78 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag *7 400 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .................................. *1 400 000
3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... *1 470 000
4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... *1 385 000
5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag .................................. *37 000
6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag .................................. *75 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag......................... *105 000
8 Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag ... *200 000
9 Tidskriften Nordisk kontakt, förslagsanslag...... *40 000
10 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ *475 000
11 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............
Riksgäldskontoret:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 999 000
13 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag .................................. *900 000
14 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ *250 000
Riksdagens ekonomibyrå:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... *777 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. *465 000
Riksdagsbiblioteket:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... *343 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. *47 000
19 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . *125 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... *329 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. *17 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
22 Avlöningar, förslagsanslag.................... *216 000
23 Omkostnader, förslagsanslag.................. *24 500
Riksdagens revisorer och deras kansli:
24 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ *45 000
25 Avlöningar, förslagsanslag.................... *185 000
26 Omkostnader, förslagsanslag.................. *28 300
27 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ....
28 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag ........................................
29 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag ........................................
30 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsanslag..................................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
12 587 000 *410 000
3 149 000
1 242 000
515 000
346 000
240 500
258 300 *800 000
*125 000
*625 000
* 106 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
79 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
31 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
32 Vinstutlottning i samband med lönsparande, förslagsanslag ....................................
33 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag..................................
34 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsanslag............................
Summa kronor
*117 000
*700 000
*5 000
*50 000 21 275 800
Av riksdagen redan beslutat anslag.
80 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. LUFTFARTSFONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden............................... *10 000 000
II. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden.............................. 615 000 000
III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 12), reservationsanslag ................................ 3 500 000
2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
(I: C: 2), reservationsanslag................... 2 500 000
3 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 6),
reservationsanslag.......................... 2 600 000
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk (I: D: 4),
reservationsanslag............................ 4 500 000
18 100 000
B. Luftfartsfonden
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 2), reservationsanslag .............................. 100 000
C. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter
(III: 1), reservationsanslag.................... 500 000
2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 2),
reservationsanslag............................ 7 590 000 8 090 000
Utrikesdepartementet:
3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen (III: 3), reservationsanslag ............................... 645 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 85.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen
i Oslo m. m. (III: 4), reservationsanslag........ 18 800
5 Modernisering av ekonomilokalerna inom sände-
budsbostaden i Oslo (III: 5), reservationsanslag 45 000
Socialdep arte mentet:
6 Yissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården (III: 6), reservationsanslag............................ 1 175 000
7 Yissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Svartsjö för alkoholmissbrukare (III: 7), reservationsanslag .................................. 75 000
8 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Venngarn för alkoholmissbrukare (III: 8), reservationsanslag .................................. 278 500
Kommunikationsdepartementet:
9 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm (III: 9), reservationsanslag............. 50 000
10 Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm (III: 11), reservationsanslag 125 000
11 Ämbetsbyggnad för central förvaltning (III: 12),
reservationsanslag .......................... 25 000
12 Anordnande av förvaltningslokaler för den cen-
trala administrationen (III: 13), reservationsanslag .................................... 500 000
13 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:
14), reservationsanslag...................... 500 000
Finansdepartementet:
14 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. (III: 15), reservationsanslag ....................................
Ecklesiastikdepartementet:
15 Nybyggnad för riksarkivet (III: 16), reservationsanslag .................................... 150 000
16 Nybyggnad för musikaliska akademien med
musikhögskolan (III: 17), reservationsanslag .... 40 000
17 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala (III: 18), reservationsanslag............. 420 000
18 Nybyggnad för de geografiska och mineralogiskgeologiska institutionerna vid universitetet i
Uppsala (III: 19), reservationsanslag......... 800 000
19 Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala (III: 20), reservationsanslag .................................... 300 000
20 Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala
(III: 21), reservationsanslag.................. 50 000
6 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr B /
708 800
1 528 500
1 200 000
125 000
42 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund
(III: 22), reservationsanslag.................. 365 000
Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund (III: 23), reservationsanslag.. 500 000 Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid universitetet i Lund (III: 24), reservationsanslag .................................... 600 000
Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg (III: 25), reservationsanslag 3 250 000 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska medikokirurgiska institutet (III: 26), reservationsanslag 452 500 Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i
Stockholm (III: 27), reservationsanslag....... 250 000
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
(III: 28), reservationsanslag.................. 2 325 000
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren
i Stockholm (III: 29), reservationsanslag....... 130 000
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola
(III: 30), reservationsanslag.................. 1 265 000
Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
(III: 31), reservationsanslag ................. 80 000
Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för
blinda (III: 32), reservationsanslag........... 180 000
Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte (III: 33), reservationsanslag............................. 50 000
Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva
(III: 34), reservationsanslag.................. 975 000
Nybyggnad för konstfackskolan (III: 35), reservationsanslag............................... 1 250 000
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-
trollanstalt (III: 36), reservationsanslag....... 252 000
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (III: 37), reservationsanslag .................................... 10 000
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III:
38), reservationsanslag....................... 110 000
Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsavdelning vid sötvattenslaboratoriet på Lovön (III: 39), reservationsanslag.................. 45 000
Handelsdepartementet:
Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska undersökning (III: 40), reservationsanslag .... 21 300
Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten (III: 41), reservationsanslag......... 100 000
Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konserveringsforskning (III: 42), reservationsanslag 27 800
Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 43), reservationsanslag ................................ 1 100 000
13 432 500
417 000
1 249 100
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
IY. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELS FÖRLUSTER
l
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
85 Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1958/59
Utgifter
A. Räntor å statsskulden:
1. Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis................ 393 082 336
2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis..................... 58 896 500
3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis.................... 18 000 000
4. » » sparobligationer, förslagsvis......................... 1 000 000
5. » » dollarkredit hos Export-Import Bank of
Washington (Marshall-lånet), förslagsvis.............. 2 382 000
6. » »av staten övertagna lån, förslagsvis................. 460 000
7. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis......................................... 60 000 000
8. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen....................... 300 000
9. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm............................... 90 000
10. * » konung Carl XIII:s hemgiftskapital................. 7 500
11. » » Göta kanals reparationsfond........................ 7 045
12. » » skattkammarväxlar, förslagsvis...................... 125 000 000
13. » » beräknad ny upplåning, förslagsvis.................. 4 195 819
663 421 200
B. Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis........................ 1 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ............ 350 000
3. Kursförluster, förslagsvis.......................... 100 1 350 100
Summa kronor 664 771 300
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer.................... 100 000
2. » » rörliga krediter.......................... 48 000 000
3. * » utlånade medel m. m.................... 20 000 48 120 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld........................................ 100
2. Kursvinster..................................... 100 200
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m...... 1 500 000
2. Depositionsavgifter för premielånen................ 1 000
3. Dragningslistor å premielånen..................... 150 000
4. Övriga diverse inkomster......................... 100 1 651 100
49 771 300
Underskott alt avföras å riksstalens driftbudget.................... 615 000 000
Summa kronor 664 771 300
86 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel................................................ 1 483 656 500
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
87 INVESTERINGSSTATER FÖR RUDGETÅRET 1958/59
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 3 003 000
inom fonden........... 6 100 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. —3 098 000
3 003 000 3 003 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 264 301 000
från riksstaten......... 3 500 000
inom fonden.......... 230 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 30 701 000
264 301 000 264 301 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 300 500 000
från riksstaten......... 5 100 000
inom fonden........... 215 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 80 300 000
300 500 000 300 500 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 440 202 000
från riksstaten......... 4 500 000
inom fonden........... 87 400 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 348 202 000
440 202 000 440 202 000
E. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .... 948 500
inom fonden............ 700 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 247 500
048 500
948 500
88 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
II. LUFTFARTSFONDEN
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 33 001 000
från riksstaten.......... 100 000
inom fonden............ 1 400 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 31 500 000
33 001 000 33 001 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 115 192 600
från riksstaten.......... 52 826 500
inom fonden............ 19 051 000
Övriga kapitalmedel....... 701 000
Investeringsbemyndigande.. 42 614 100
116 192 600 115 192 600
IY. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 113 070 000
från riksstaten.......... 82 870 000
inom fonden............ 13 085 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 17 114 000
113 070 000 113 070 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 4 100 000
inom fonden............ 4 000 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 99 000
4 100 000 4 100 000
Y. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande .. 26 000 Investeringsanslag
25 000
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
89 Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 600 000 000
från riksstaten......... 5 000 000
Investeringsbemyndigande. 595 000 000 _
600 000 000 600 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 9 000 000
från riksstaten......... 5 400 000
Investeringsbemyndigande. 3 600 000 _
9 000 000 9 000 000
Avskrivningsmedel från riksstaten .
Statens lånefond för universitetsstudier .... 7 000 000 Investeringsanslag
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 10 500 000 Investeringsanslag ..
Statens avdikningslånefond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..
från riksstaten......... 300 000
Investeringsbemyndigande. 1 200 000
1 500 000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..
från riksstaten......... 300 000
Investeringsbemyndigande ._900 000
1 200 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag ..
Sjöfartsverkets båtlånefond
Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag ..
7 000 000
10 500 000
1 500 000
1 500 000
1 200 000
1 200 000
3 000 000
500 000
90 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag........ 5 000 000
Summa investeringsbemyndiganden för statens utlåningsfonder............ 609 225 200
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 263 475 200
från riksstaten......... 73 475 000
Övriga kapitalmedel...... 21 120 000
Investeringsbemyndigande. 168 880 200
263 475 200 263 475 200
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag ...
Investeringsbemyndigande . 164 999 000
165 000 000
165 000 000
165 000 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel....... 1 000 000 Summa investeringsanslag ... 3 610 000
Investeringsbemyndigande.. 2 610 000
3 610 000 3 610 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenbyggnads verkets förråds fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 34 500 000
från riksstaten......... 4 200 000
inom fonden........... 17 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 13 200 000
34 500 000 34 500 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 3 500 000 Investeringsanslag........ 3 500 000
Kiingl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
91 SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA INVE STE RINGS STATER FÖR:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 382 322 500
från riksstaten....... 255 071.500
inom fonden......... 593 816 500
Övriga kapitalmedel .... 23 228 000
Investeringsbemyndigande 1 510 206 500 _
2 382 322 500 2 382 322 500
92 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
1 Posthus m. m.................................
2 Inköp av fastigheter...........................
3 Anskaffning av automobiler m. m...............
Postverkets diligenstrafik:
4 Garagebyggnader m. m....................... *800 000
5 Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen .. *1 100 000
6 Förvärv av billinjer.................*........ *1 000
7 Postverkets dispositionsanslag..................
B. Televerket
1 Telefonstationsbyggnader m. m.................
2 Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. m.
3 Förrådsbyggnader m. m........................
4 Inköp av fastigheter...........................
Telefon- och telegrafanläggningar:
5 Fjärrförbindelseanläggningar m. m............. *79 500 000
6 Telefon- och telegrafstationer................. *75 000 000
7 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar.......................... *74 000 000
Radioanläggningar för televerket:
8 Ljudradioanläggningar........................ *10 500 000
9 Televisionsradioanläggningar................... *6 400 000
10 Radioanläggningar för kommersiell trafik...... *2 000 000
11 Radioanläggningar för luftfarten................
12 Försvarsberedskap vid televerket...............
13 Televerkets dispositionsanslag...................
C. Statens järnvägar
1 Bana och byggnader ......................
2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
3 Elektriska anläggningar....................
4 Rullande materiel och sjöfartsmateriel.......
5 Biltrafik.................................
6 Försvarsberedskap vid statens järnvägar____
7 Inventarier m. m.........................
8 Statens järnvägars dispositionsanslag.......
*1 000 *200 000 *900 000
1 901 000 *1 000 3 003 000
*7 200 000 *1 500 000 *2 000 000 *300 000
228 500 000
18 900 000 *2 400 000 *3 500 000 *1 000
•264 301 000
*93 000 000 *2 500 000 *45 000 000 *142 000 000 *2 500 000 *2 600 000 *9 400 000 *3 500 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
300 500 000
►£- Co to
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
93 D. Statens vattenfallsverk
1 Kraftverksbyggnader m. m....................... *270 000 000
2 Atomenergianläggningar.......................... *15 000 000
3 Regleringsföretag.............................. *40 000 000
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk......... *105 000 000
5 Inköp av vattenfall och fastigheter............. *200 000
6 Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu-
tionsverksamhet............................... *1 000
7 Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen..... *10 000 000
8 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag....... .*1 000
440 202 000
E. Domänverket
1 Tjänstebostäder för domänverket............... *700 000
2 Kontorsbyggnader för domänverket.............. *100 000
3 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar . *148 500
948 500
Summa kronor 1 008 954 500
II. LUFTFARTS FONDEN
Kommunikationsdepartementet:
Luftfartens markorganisation:
Flygplatser m. m........................... *7 900 000
Försvarsberedskap vid luftfartsverket....... *100 000
Utbyggnad av storflygplats m. m............. *25 000 000
Luftfartsverkets dispositionsanslag........ *1 000
Summa kronor 33 001 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter *500 000
2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården......... *15 300 000 15 800 000
Utrikesdepartementet:
3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.............. *2 580 000
4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen
i Oslo m. m................................. *75 000
5 Modernisering av ekonomilokalerna inom sände-
budsbostaden i Oslo.......................... *45 000 2 700 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
94 Kungl. Maj. ts proposition nr B i år 1958
Socialdepartementet:
6 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården ........ 2 350 0G0
7 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Svartsjö för alkoholmissbrukare............. *150 000
8 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholmissbrukare............ *557 000
Kommunikationsdepartementet:
9 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm *200 000
10 Radiohus................................... *8 000 000
11 Utbyggnad av ämbetsbuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm......................... *500 000
12 Ämbetsbyggnad för central förvaltning ........ *100 000
13 Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala administrationen........................ *2 000 000
14 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten....... *1 000 000
Finansdepartementet:
15 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m........................
Ecklesiastikdepartementet:
16 Nybyggnad för riksarkivet.................... *600 000
17 Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan ................................ *80 000
18 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala *420 000
19 Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-
geologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala........................................ *1 600 000
20 Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala....................... *600 000
21 Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala *100 000
22 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund *365 000
23 Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund............................ *1 000 000
24 Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.
vid universitetet i Lund...................... *1 200 000
25 Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg........................ *6 500 000
26 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-
kirurgiska institutet......................... *905 000
27 Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i
Stockholm.................................. *500 000
28 Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm . *4 650 000
29 Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren
i Stockholm................................. *130 000
30 Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola .. *2 530 000
31 Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna *80 000
32 Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för
blinda...................................... *180 000
33 Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte.................. *100 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
3 057 000
11 800 000
*500 000
*
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958 95
Summa kronor 115 192 600
Av riksdagen redan beslutat anslag.
96 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
IV. FÖRSVARETS FONDER A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:
1 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 900 000
2 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 200 000
3 Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ... 200 000
4 Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen.................... 800 000
5 Förråd för armén............................ 6 000 000
6 Vissa byggnadsarbeten för armén............. 8 000 000
7 Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde ...................................... 100 000
8 Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt ..................................... 5 000 000
9 Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt .................................... 300 000
10 Vissa markförvärv för armén................. 1 400 000
Marinens delfond:
11 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
12 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 50 000
13 Skyddsanordningar vid marinens anläggningar . 50 000
14 Anordnande av vissa förråd och garage....... 400 000
15 Flyttning av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) 700 000
16 Vissa byggnadsarbeten för marinen........... 1 700 000
17 Vissa markförvärv för marinen............... 200 000
Flygvapnets delfond:
18 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
19 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 100 000
20 Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar. 100 000
21 Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet......... 2 400 000
22 Vissa flygfältsarbeten m. m................... 22 000 000
23 Anläggningar för el- och teleutrustning........ 3 400 000
24 Vissa markförvärv för flygvapnet............. 1 200 000
Befästningars delfond:
25 Anordnande av vissa fartygstunnlar........... 7 100 000
26 Berghangarer............................... 7 100 000
27 Anordnande av vissa drivmedelsförråd........ 5 600 000
28 Vissa ammunitionsförråd..................... 4 300 000
29 Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. .. 500 000
30 Uppställningsplatser för radarstationer......... 5 700 000
31 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier .................................... 4 300 000
32 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. m....................................... 5 500 000
33 Tygmaterielförråd i berg..................... 3 300 000
34 Bergverkstäder vid flygvapnet................ 650 000
35 Fullträffsäkra uppehållsplatser................ 9 200 000
22 900 000
3 600 000
29 700 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
* Av riksdagen redan l>csUrtat anslag.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1
98 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Kommunikationsdepartementet:
4 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1957/58 ..................................... *5 000 000
Handelsdepartementet:
5 Lån till Aktiebolaget Oljetransit ............. *5 000 000
6 Lån till utbyggnad av oljelagringen............ *72 000 000 77 000 000
Inrikesdepartementet:
7 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning *100
8 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande
av lasarettet i Visby ........................ *500 000
9 Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten.. *220 000
10 Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten ................................ *100 000 820100
Summa kronor 263 475 200
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Finansdepartementet:
1 Inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.................................. *165 000 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Utrikesdepartementet:
1 Vissa internationella organisationers rörelsefonder * 150 000
Kommunikationsdepartementet:
2 Förskott till vissa plankostnader m. m......... *100 000
Jordbruksdepartementet:
3 Rörelsekapital för statens forskningsanstalt för
lantmannabyggnader.......................... *300 000
4 Ytterligare rörelsekapital för Ultuna egendom... *60 000 360 000
Handelsdepartementet:
5 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län .... ..._*3 000 000
Summa kronor 3 610 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Garage- och förrådsbyggnader m. m......... *5 400 000
Maskincentralförråd:
2 Motorfordon och vägmaskiner
m. m......................... * 16 200 000
3 Flytande materiel............. *3 900 000 20 100 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
99 Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositions-
anslag.................................... *2 000 000
Jordbruksdepartementet:
Jordfonden ................................. *3 500 000
Statens reproduktionsanstalts fond:
Utökad maskinell utrustning.......*184 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten......................... *10 000 194 000
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
Anordnande av en bombsäker oljelagringsan-
läggning.................................. *3 000 000
Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning....................... *4 000 000
Summa kronor
27 500 000
3 694 000
7 000 000 38 194 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
100 Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1958/59, som Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till förnyad proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Göran Waldau
580908 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla, att riksräkenskapsverket i enlighet med den för ämbetsverket gällande instruktionen i två särskilda skrivelser den 1 april 1958 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1957/58 och dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret 1958/59. I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 9 maj 1958 har riksräkenskapsverket den 2 juni 1958 framlagt dels förnyad approximativ beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1957/58 (bihang 1) dels förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1958/59 (bihang 2).
Finansplanen
1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under är 1957 och början av år 1958 bar enligt den reviderade nationalbudgeten för år 1958 (bihang 3) karakteriserats av en märkbar uppbromsning av konjunkturen i Västeuropa och en fortskridande nedgång i Förenta staterna. Under loppet av år 1957 upphörde stegringen i industriproduktionen i
1 Iiihanj till riksdagens protokoll 1958. I samt. Nr Ii 1. Ilil. 1
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
de viktigare länderna i Västeuropa — ett undantag härvidlag utgjorde Frankrike — och minskningar inträffade på flera håll. Senast tillgängliga uppgifter för industriproduktionen hittills under innevarande år tyder på stagnerande eller något sjunkande produktion. Där ökningar alltjämt förekommer, såsom i Västtyskland, Italien och Sverige, är de obetydliga. Omsorgen om valutareserven och den inhemska prisnivån har i en rad länder under tidigare år framdrivit åtstramningar av den ekonomiska politiken, vilka i huvudsak bibehållits även i de fall, där den för starka efterfrågan nu försvunnit och expansionen kommit in i ett lugnare skede. De enda länder som är i stånd att bedriva ekonomisk politik utan att hämmas i sin rörelsefrihet av begränsade valutatillgångar är Förenta staterna och Västtyskland. Ur internationell konjunktursynpunkt är därför utvecklingen i dessa båda länder av avgörande betydelse.
Vad först angår läget i Förenta staterna har konjunkturnedgången i detta land nu nått en omfattning som avsevärt överstiger den senast föregående avmattningen åren 1953—1954. Industriproduktionen har sålunda sjunkit med 13 procent sedan september i fjol och arbetslösheten uppgick i april i år till 7,5 procent mot fyra procent för ett år sedan. En betydande lageravveckling satte in mot slutet av fjolåret och har fortgått i ökad takt under första kvartalet i år. De personliga inkomsterna har sjunkit, ehuru nedgången bromsats upp av ökade arbetslöshetsbidrag m. m. Konsumtionen har trots minskat sparande sjunkit under år 1958; nedgången gäller därvid varaktiga konsumtionsvaror. Även företagens investeringar är sjunkande, vilket framstår som naturligt med hänsyn till föreliggande överkapacitet och krympande företagsvinster. Trots konjunkturnedgången fortsätter konsumentpriserna att långsamt stiga, vilket torde vara förklaringen till att åtminstone hittills några mer genomgripande åtgärder från den amerikanska regeringens sida inte signalerats för att stimulera konjunkturen. Uppgifter om det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1958/59 tyder dock på inte oväsentligt ökade statsutgifter. En avsaktande nedgång framstår också som sannolik, bland annat på grund av att lageravvecklingen inte kan pågå i oförändrad takt under någon längre tid framöver, och spridda tecken på en sådan uppbromsning' föreligger också. A andra sidan finns inga faktorer som i dagens läge med säkerhet pekar på uppgång i den amerikanska konjunkturen.
I förhållande till läget i Förenta staterna framstår utvecklingen i Västtyskland som expansiv, men en markerad avsaktning i expansionstakten har likväl gjort sig gällande även i detta land. Från första till andra halvåret 1957 sjönk industriproduktionen med någon procent; det var första gången under 1950-talet som en dylik nedgång inträffade. Den ökning som sedan tagit vid är begränsad och industriproduktionen låg under februari—april endast två procent över fjolårsnivån. Investeringsökningen under år 1958 väntas bli avsevärt lägre än under år 1957. Den stigande konsumtionen, möjliggjord av lönehöjningar kombinerade med skattesänkningar, utgjorde under år 1957 en expansiv faktor i den västtyska ekonomin
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 3
och torde komma att göra det även under år 1958. En uppbromsning för exportökningen inträdde under år 1957, och under första kvartalet i år var volymökningen i förhållande till samma period år 1957 större för importen än för exporten. Trots detta har emellertid till följd av förbättrade prisrelationer de värdemässiga överskotten i den västtyska utrikeshandeln fortsatt att stiga. Den ekonomiska politiken är försiktigt konjunkturstimulerande med inriktning på en ökning i det offentliga bostadsbyggandet, ökade militärutgifter och vissa skattesänkningar. Även om expansionen i Västtyskland alltjämt är större än i andra länder i Västeuropa, är den dock inte så markerad att överskotten i bytesbalansen kan väntas upphöra.
I den reviderade nationalbudgeten dras slutsatsen att med i stort sett oförändrad politik i Förenta staterna och Västtyskland någon vändning av den internationella konjunkturen inte synes vara att vänta, i varje fall på kort sikt. Övervägande skäl talar snarare för ytterligare någon nedgång under den närmaste framtiden. I samtliga av vårt lands viktigare avnämarländer finns anledning räkna med stagnerande eller vikande importefterfrågan, även om det inte är fråga om någon dramatisk försämring av konjunkturutsikterna.
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den svenska ekonomins utveckling under år 1957 resulterade enligt de reviderade beräkningar som nu utförts och som redovisas i den reviderade nationalbudgeten i en total produktionsökning av 3 1/2 procent, d. v. s. en lika stor ökning som för år 1956 och något större än genomsnittet för 1950-talet. Investeringarna steg något snabbare än konsumtionen, samtidigt som en betydande lageruppbyggnad ägde rum och underskottet i bytesbalansen så gott som utjämnades. Den totala kapitalbildningen (bruttosparandet) ökade därmed sin andel av bruttonationalprodukten till det högsta värde som hittills registrerats för efterkrigstiden. En dämpning av konjunkturen gjorde sig märkbar efter en uppgång i början av året, vilket i första hand torde få tillskrivas den internationella konjunkturavmattningen. Exportökningen avtog sålunda under andra halvåret och även ökningen av industriproduktionen blev långsammare under årets senare hälft.
Utrikeshandeln fortsatte att expandera med en värdemässig ökning från år 1956 till år 1957 på tio procent för såväl importen som exporten. I volym var exportökningen åtta procent och därmed något större än importökningen, som uppgick till sju procent. Från år 1953 till år 1957 har därmed exporten ökat med 39 och importen med 45 procent, medan den totala produktionen under samma period ökat med 17 procent. Bytesbalansen har under senare år uppvisat en successiv förbättring. Underskottet, som år 1955 uppgick till 415 miljoner kronor, sjönk år 1956 till 130 och år 1957 till 70 miljoner kronor. Valutareservens utveckling framgår av den lämnade tabellen, som visar att valutareserven vid årsskiftet 1957—58 trots underskotten i bytesbalansen under de tre senaste åren stigit med 325 miljoner kronor.
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Guld- och valutareserven
Miljoner kronor
Av de kapitalrörelser som betingat denna utveckling spelar de kortsiktiga kredittransaktioner som sammanfattas i den s. k. förskjutningsposten den största rollen. Förskjutningsposten har nämligen under vart och ett av de tre senaste åren varit positiv med ett belopp som för perioden i dess helhet uppgår till drygt en miljard kronor. Under år 1957 uppgick förskjutningsposten dock endast till ca 175 miljoner kronor.
De totala bruttoinvesteringarna steg från år 1956 till år 1957 i volym med ca tre procent. Bakom denna ökning ligger framför allt en expansion av den offentliga investeringsverksamheten, medan ökningen i de privata investeringarna stannade vid en procent. För industrins del synes investeringarna ha legat på ungefär samma nivå år 1957 som under år 1956. Den offentliga sektorn uppvisade en total investeringsökning på sex procent. Ökningen var störst för kommunerna, där den uppgick till åtta procent mot fem procent för staten. Denna ökning för kommunerna bör dock ses mot bakgrunden av en i stort sett stagnerad investeringjsvolym från år 1954 till år 1956. Den statliga investeringsökningen hänför sig främst till kraftverk, vägbyggnader och försvaret.
Ett av de mest markanta inslagen i utvecklingen under år 1957 utgjordes av den stora lageruppbyggnad som ägde rum under året och som numera uppskattas till drygt 1 200 miljoner kronor, vilket till och med överträffar den stora lagerökningen under år 1955. Det är därmed tredje året i följd som oväntat stora lagerökningar inträffar i den svenska ekonomin. Huvudparten av lageruppbyggnaden under år 1957 hänförde sig till verkstadsoch varvsindustrierna, vilka haft en speciellt markerad högkonjunktur under senare år, och utgjordes i stor utsträckning av varor under arbete.
Den privata konsumtionen ökade från år 1956 till år 1957 med inemot två procent. Detta innebar en fortsatt avsaktning av ökningstakten sedan år 1955. Konsuintiönsstegringen under år 1957 var koncentrerad till varaktiga konsumtionsvaror (bilar, televisionsapparater m. m.), av vilka förbrukningen ökade med inte mindre än åtta procent. Den offentliga konsumtionen steg med 3 1/2 procent, d. v. s. i takt med nationalprodukten.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 5
Liksom under tidigare år svarade kommunerna för den snabbaste ökningen.
Beträffande inkomstutvecklingen under fjolåret märkes en lugnare ökningstakt för industriarbetarna, vilket avspeglar den förbättrade balans mellan tillgång och efterfrågan som inträdde på arbetsmarknaden under året. ökningen i timlönerna under år 1957 uppgick sålunda till drygt fem procent mot drygt åtta procent under år 1956. Konsumentprisernas stegring samt en inte oväsentlig ökning av det personliga sparandet förklarar uppbromsningen i den privata konsumtionens ökning.
Prisutvecklingen under år 1957 karakteriserades av stabila och mot slutet av året sjunkande import-, export- och partipriser, medan uppgången i konsumentpriserna såsom nämnts fortsatte. Denna skiljaktighet i prisutvecklingen, som för övrigt förekommer på många håll i utlandet, hetingas av bland annat höjda indirekta skatter och höjda priser på tjänster.
Beträffande utsikterna för år 1958 framhålles i den reviderade nationalbudgeten, att den kalkyl för utrikeshandeln som uppgjordes vid årsskiftet med hänsyn till den fortsatta nedgången i den internationella konjunkturen framstår som alltför optimistisk. I den reviderade kalkyl som nu framlagts förutses en nedgång för exportens volym med en procent, medan importen skulle förbli oförändrad. Exportminskningar väntas sålunda för bland annat trävaror samt järn och stål, medan verkstadsexporten antagits bli i stort sett oförändrad. En minskning av importen av fasta bränslen, järn och stål samt textilråvaror förutses motväga ökningar för flytande bränslen och vissa verkstadsprodukter, framför allt bilar och televisionsapparater. Genomsnittligt för året väntas exportpriserna pjunka mindre ån importpriserna, varför en förbättring i vårt lands bytesförhållande skulle inträda. En avsevärd nedgång i sjöfartsnettot till följd av såväl sänkta fraktsatser som minskad transportvolym gör att kalkylen för bytesbalansen för år 1958 slutar på ett underskott av ca 200 miljoner kronor. Det framhålles i nationalbudgeten, att denna kalkyl är osäker och att riskerna för ett större underskott än vad som förutsetts är påtagliga.
Investeringarna förutses sammanlagt öka med sex procent under år 1958, vilket innebär en snabbare ökning än under fjolåret. Större delen av ökningen faller på den privata sektorn; en avsevärd ökning väntas bland annat för industrins maskininvesteringar. Den reviderade nationalbudgeten framhåller, att denna ökning får ses delvis som resultatet av en överföring av investeringar från år 1957 till år 1958 på grund av investeringsavgiftens upphävande vid årsskiftet. Vidare förutses en betydande ökning av bostadsbyggandet. Den privata konsumtionen väntas i volym stiga med drygt en procent, d. v. s. uppvisa i det närmaste samma ökningstakt som från år 1956 till år 1957. Visserligen synes ökningen i lönesumman bli avsevärt lägre år 1958 än år 1957, men detta kompenseras av ökade inkomstöverföringar från det allmänna och en i jämförelse med fjolåret mycket mindre uppgång i skatteinbetalningarna. Den offentliga konsumtionen forisätter att öka i samma takt som föregående år. Den samlade inhemska ef-
6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Reviderad nationalbudget för år 1958
Miljoner kronor i 1957 års priser
terfrågan för investering och konsumtion förutses därmed stiga med tre procent i volym, vilket är något mer än från år 1956 till år 1957. Däremot beräknas lageruppbyggnaden bli av avsevärt mindre omfattning än under år 1957, varför den totala produktionen — bedömd efter utvecklingen av efterfrågan — skulle komma att öka långsammare än från år 1956 till år 1957. De här redovisade beräkningarna för olika områden finns sammanfattade i den reviderade nationalbu dgeten för år 1 95 8.
Med den avsaktning av produktionsökningen som förutses ansluter sig Sverige till det mönster som allmänt gäller för den västeuropeiska ekonomin. En viss avsaktning är också en naturlig följd av den förkortning av arbetstiden som genomföres från och med i år i vårt land. I jämförelse med övriga länder framstår expansionstakten i vårt land som relativt hög, vilket kan medföra risker för ytterligare ökningar i bytesbalansens underskott till följd av en väl hävdad importefterfrågan. Verkningarna av den internationella konjunkturavmattningen på sysselsättningen i Sverige via minskad exportavsättning och ökad importkonkurrens har än så länge varit begränsade. En viss nedgång i sysselsättningen inom industrin kan visserligen väntas, men å andra sidan äger en betydande expansion av byggnads- och anläggningsverksamheten rum. Sysselsättningen kan därmed sägas förskjutas till ökad hemmamarknadsproduktion. Vid en fortsatt avmattning i den internationella konjunkturen torde enligt den reviderade nationalbndgeten riskerna mer gälla betalningsbalansens utveckling än sysselsättningen.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 7
3. Den ekonomiska politiken. Den bild av år 1957 såsom ett ur samhällsekonomisk synpunkt på det hela taget lyckosamt år, som kunde tecknas i finansplanen i januari på grundval av då tillgängliga uppgifter, framhävs i än klarare relief av den mera definitiva statistik som nu sammanställts inom konjunkturinstitutet och som redovisas i den reviderade nationalbudgeten. Fjolåret kunde i januari karakteriseras som en period av förbättrad balans på arbetsmarknaden, vartill kom en lugn konsumtionsutveckling, en investeringsverksamhet som konsoliderats på hög nivå samt jämvikt i bytesbalansen med utlandet. Som en allmän karakteristik äger denna beskrivning fortfarande giltighet. I januari beräknades den totala produktionen ha stigit från år 1956 till år 1957 med två procent, medan de reviderade beräkningarna nu registrerar en uppgång på inte mindre än 3 1/2 procent. Både internationellt sett och i jämförelse med stegringstakten tidigare under 1950-talet ligger denna siffra över genomsnittet. Trots att den tillgängliga arbetskraften till följd av befolkningsutvecklingen endast tillväxer relativt långsamt, visade sålunda den svenska ekonomin en stark expansionsförmåga. Fjolårets produktionsökning är till alldeles övervägande del resultatet av en glädjande produktivitetsstegring.
Den väsentliga drivkraften i expansionen från år 1956 till år 1957 har varit den för våra exportnäringar gynnsamma utvecklingen av det internationella handelsutbytet under denna period och det svenska näringslivets goda konkurrensförmåga. De nödvändiga förutsättningarna inom landet för denna utveckling har skapats genom att det totala sparandet och den samlade investeringsverksamheten kunnat hållas på en hög nivå och att den restriktiva ekonomiska politiken hindrat överdrifter i expansionen.
Betydelsen av att den ekonomiska politiken i stort sett förmått hålla expansionen och de inflationistiska krafterna under kontroll under de gångna åren framträder nu ännu klarare än i januari. Den reviderade nationalbudgeten visar nämligen också, att den internationella konjunkturavmattning som inträdde under loppet av år 1957 — särskilt uttalad i Förenta staterna — nu får anses mera definitiv och till sina verkningar mera påtaglig än vad som kunde anses stå klart i januari. Härmed har följt ett bistrare världshandelsklimat och en hårdnande exportkonkurrens, där prisfaktorn fått ökad betydelse. Om vi hade lättat i förtid på den återhållande ekonomiska politiken med påföljd att pris- och kostnadsutvecklingen försämrat vår internationella konkurrenskraft, skulle vi idag ha hefunnit oss i en betydligt farligare position framför allt med avseende på valutareserven.
Jag framhöll i finansplanen i januari, alt den rådande världskonjunkturen inrymde påtagliga avinattningstcndenser, om vilkas styrka och fortbestånd det var svårt att göra sig en klar föreställning. Man kunde urskilja tecken på ytterligare internationell konjunkturdämpning, men man kunde också hänvisa till förefintligheten av tendenser i andra riktningen. Läget framstod i detta hänseende såsom synnerligen oklart. Jag betecknade uttryckligen finansplanen såsom preliminär och betraktade mina synpunkter
8 Statsverkspropositionen B dr 1958: Bil. 1: Inkomsterna
beträffande den ekonomiska politikens fortsatta utformning såsom interimistiska. Jag räknade med att en definitiv finansplan och ett slutligt budgetförslag fick framläggas i kompletteringspropositionen mot vårriksdagens slut, då vi genom den reviderade nationalbudgeten kunde beräknas få en bedömning av det framtida konjunkturläget som tidsmässigt låg närmare det nya budgetåret. Detta gällde såväl de allmänna ekonomiskt-politiska ställningstagandena som de rent budgetmässiga övervägandena och diskussionen av budgetbalanseringen.
Även om jag alltså i januari måste reservera mig för finansplanens starkt preliminära karaktär, ansåg jag mig i fråga om den ekonomiska politikens utformning under det framförliggande året då böra deklarera, att de uppkomna avmattningstendenserna utomlands och den nedtoning av den svenska konjunkturen som inträtt och som skapat ett kärvare före på arbetsmarknaden och i företagarvärlden, inte gav anledning till en radikal omläggning av vare sig finanspolitiken eller kreditpolitiken.
När det nu gäller att ta slutlig ställning till statsbudgeten för 1958/59 och den ekonomiska politikens fortsatta utformning har en stor del av år 1958 redan passerat. Det kan därför synas som om den samhällsekonomiska bedömningen kunde göras med relativt stor säkerhet. Uppenbart har också läget klarnat på vissa väsentliga punkter sedan i januari. Sikten framöver är emellertid alltjämt begränsad; så snart perspektivet utsträckes över kalenderårsskiftet 1958—59 förloras närmare hållpunkter för en säker bedömning. Den reviderade nationalbudgeten ger oss emellertid möjlighet att relativt klart se arten av de problem som kommer att möta under hösten 1958. liksom vissa påtagliga risker vad beträffar utvecklingen därefter. Dessa risker föranleder en skärpt beredskap och intensifierad planläggning av nödvändiga motåtgärder för olika utvecklingsalternativ. Att nu ta närmare ställning till vilken ekonomisk politik som bör följas under år 1959 är emellertid inte möjligt och heller inte nödvändigt.
Det framgår av den redan lämnade redogörelsen för den reviderade nationalbudgeten att den internationella konjunkturen, som spelar en så avgörande roll för tonen även i den svenska ekonomin, sedan något år företer en tydlig dämpning med stagnerande produktion och utrikeshandel. Uppbromsningen av aktiviteten synes också, såvitt nu kan bedömas, komma att bestå en tid framöver. Några klart expansiva faktorer tycks för närvarande inte kunna skönjas. En ytterligare nedpressning av aktiviteten kan inte helt uteslutas. Angelägenheten av att skydda valutareserven och att förhindra en fortsatt prisstegring föranleder praktiskt taget alla länder att, trots stigande arbetslöshetssiffror, endast mycket försiktigt lätta på den restriktiva ekonomiska politiken. De råvaruproducerande länderna har till följd av prisfall och avsättningssvårigheter råkat i ett särskilt bekymmersamt läge. Denna utveckling har lett till en viss stagnation i världshandeln.
Vid min bedömning av det internationella läget i finansplanen i januari uttalade jag, att en nedgång i världskonjunkturen borde bli en till tiden rela-
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
l i vt begränsad avmattning i den föregående utpräglade högkonjunkturen. Härför ansåg jag tala, att den universella uppslutningen under efterkrigsperioden kring den fulla sysselsättningens idé har lett fram till att praktiskt taget ingen regering längre är beredd att driva en konjunkturdämpning så långt, att massarbetslöshet av 30-talets omfattning uppkommer. Så snart en dylik situation hotar att uppstå torde regeringarna världen runt målmedvetet insätta åtgärder för att möta arbetslösheten och stabilisera konjunkturen på en nivå som ligger betydligt över mellankrigstidens depressionslägen. Denna uppfattning är säkerligen alltjämt giltig även om man i vissa länder hittills intagit en avvaktande hållning inför den stigande arbetslösheten. Härtill kommer, såsom framgår av den reviderade nationalbudgeten, att det aktuella läget även inrymmer faktorer som med tiden torde komma att utöva en stabiliserande effekt och därmed kunna framkalla en vändning i konjunkturen.
Jag vill i detta sammanhang understryka, att i ett läge, då valutasvårigheterna i olika länder eller blotta riskerna för en valutautströmning hotar att leda till en successiv nedskruvning av världshandelns omfattning, de internationella samarbetssträvandena på det ekonomiska området får ytterligare ökad betydelse. Det måste framstå som en självklar och angelägen uppgift för vårt land, som i så hög grad bygger sitt välstånd på en utveckling av det internationella handelsutbytet, att inom ramen för organisationerna på området aktivt stödja alla samordnade aktioner med syfte att stabilisera konjunkturen och handelsutbytet.
Det tycks emellertid under alla förhållanden stå klart, att avmattningen inom för oss viktiga avnämarländer och den begynnande krympningen av världshandeln redan gått så långt, att vår egen export kommer alt sjunka något från den visserligen mycket höga nivån under 1957. Som framgår av den tidigare redogörelsen beräknas i den reviderade nationalbudgeten en volymmässig nedgång av exporten med 150 miljoner kronor eller en procent — mot en mindre uppgång på 50 miljoner kronor enligt antagandena i den preliminära nationalbudgeten — och även denna prognos kan komma att visa sig vara optimistisk. Det är föga sannolikt, att den svenska exporten skulle kunna fortgå ostörd vid en allmän åtstramning och krympning avvåra viktigaste avnämarländers import.
Inte minst med hänsyn till vår knappa valutareserv bör alla ansträngningar göras för att hålla uppe exporten. Grundläggande för att detta skall lyckas är — såsom jag starkt underströk i finansplanen i januari — att den inhemska konstnadsnivån inte drivs upp. De ekonomiskt-politiska åtgärderna måste väljas med insikt härom. Jag vill upprepa vad jag tidigare vid flera tillfällen uttalat, nämligen att avsättningssvårigheter för exportindustrin och därav uppkommande arbetslöshet inte kan lösas genom en allmän påspädning av den inhemska konjunkturen. Detta skulle bara leda till en ytterligare stegring av svårigheterna för exporten och försämra vår internationella konkurrenskraft, samtidigt som importen skulle stimule-
10 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
ras. En uppdriven hemmakonjunktur under en samtidig konjunkturavmattning för omvärlden skulle snabbt försämra betalningsbalansen och förbruka valutareserven. Av dessa skäl, framhöll jag i finansplanen i januari, måste arbetslösheten vid en hårdnande internationell konjunktur mötas med aktiva åtgärder för en överföring av friställd arbetskraft till områden med bibehållen expansionskraft, utan hjälp av en generellt uppdriven konjunktur. Jag satte således den selektiva sysselsättningspolitiken i förgrunden.
Alltjämt måste tyngdpunkten i sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken ligga på ett främjande av arbetskraftens rörlighet. För detta ändamål står också en omfattande organisation till förfogande. För att underlätta flyttning av friställd arbetskraft prövas för närvarande även delvis nya metoder, och man bör utan tvivel kunna komma vidare på denna väg. En selektiv politik av antytt slag, som undviker en onyanserad generell påspädning av den inhemska efterfrågan med därmed följande risk för valutautflöde, innebär givetvis inte att avkall göres på den fundamentala målsättningen att trygga den fulla sysselsättningen. Tvärtom är just ur sysselsättningssynpunkt ett bevarande av prisstabiliteten och därmed ett vidmakthållande av vår exportindustris slagkraft ett livsintresse, både när det gäller att så störningsfritt som möjligt klara själva konjunkturnedgången och att snabbi kunna utnyttja en ny uppgång i världskonjunkturen.
Vissa speciella åtgärder bör även kunna underlätta ett uppehållande av sysselsättningen inom våra exportindustrier. Chefen för handelsdepartementet kommer att framlägga förslag om en fördubbling till 600 miljoner kronor av ramen för de statliga exportkreditgarantierna. I ett läge där konkurrensen på utlandsmarknaderna skärps, bland annat i form av utvidgade exportkrediter, bör en sådan åtgärd kunna bli av stor betydelse både för att vidmakthålla hittillsvarande handelsförbindelser och erövra nya marknader. En stabiliserande effekt bör även kunna ernås genom att vissa företag får ta i anspråk de medel — för närvarande uppgående till sammanlagt mer än 600 miljoner kronor — som de tidigare reserverat i kraft av lagstiftningen angående skattepremierade avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjåmning. Återföringen från och med år 1958 av de konjunktur- och prisutjämningsavgifter, som inbetalades av våra skogsindustrier under den extrema priskonjunkturen 1951—52, förbättrar dessa betydelsefulla exportindustriers möjligheter att hålla uppe produktion och sysselsättning under tillfälliga stockningar i avsättningen.
Trots att enligt den reviderade nationalbudgeten inte bara exporten krymper utan även importen kan betäknas stagnera eller öka obetydligt torde en viss tillfällig nedgång av vår valutareserv inte kunna undvikas. Detta är givetvis ägnat alt inge bekymmer men är i det nu förutsedda läget icke tecken på en felaktig politik. Valutareservens uppgift är just att vara en utjämningsfaktor, och jag har i upprepade sammanhang starkt understrukit, att den ekonomiska politiken för att trygga en jämn och hög sysselsättning
1]
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
hör verka för att en förstärkning av våra valutatillgodohavanden äger rum i goda tider. Utvecklingen åren 1955—57 visar, att vi var på god väg att lyckas i denna strävan. Uppenbart är emellertid, att en större valutareserv i dagens läge hade varit synnerligen önskvärd och skulle ha skänkt oss en större konjunkturpolitisk rörelsefrihet, särskilt i det fall den nuvarande internationella konjunkturavmattningen får längre varaktighet. Även om läget för dagen inte är oroande, måste försvarandet av valutareserven och en rimlig jämvikt i bytesbalansen med utlandet vara ett av de fundamentala elementen i en ekonomisk politik som syftar till full sysselsättning och stabilitet. De olika delarna av den ekonomiska politiken måste väljas och avvägas så, att detta syfte främjas eller i varje fall inte motverkas.
Den reviderade nationalbudgeten visar, att vi i nuvarande läge måste vara inställda på en blygsammare produktionsutveckling än vi haft de närmast föregående åren. Produktionssiffrorna påverkas direkt av den stagnerande exporten, och de indirekta verkningarna sträcker sig vidare ut över hela näringslivet. Vid bedömningen av det förutsedda produktionsresultatet under år 1958 måste också beaktas, att den beslutade arbetstidsförkortningens första etapp nu genomföres. Den har beräknats motsvara ett produktionsbortfall av drygt en procent, räknat på den totala produktionen. Arbetstidsförkortningen innebär således, att en standardstegring sker i form av ökad fritid. Enligt nationalbudgeten skulle vi dock inte behöva räkna med en absolut nedgång av den totala produktionen, till skillnad mot vad som är fallet på flera håll i utlandet. Såsom framgår av det föregående räknar nationalbudgeten med en ökning av den totala produktionen från år 1957 till år 1958 med en procent. Då det finns anledning räkna med en väsentligt mindre lagerökning än under år 1957, skulle enligt nationalbudgeten utrymme finnas för en fortsatt måttlig stegring av den privata konsumtionen och en stark uppgång av de offentliga och i synnerhet de privata investeringarna.
Även om detta resultat under de nuvarande betingelserna är långt ifrån ogynnsamt, kan en så begränsad produktionsstegring aktualisera vissa sysselsättningsstörningar under den kommande hösten och vintern. Dessa måste mötas genom en på en gång aktiv och nyanserad politik. Det gäller härvid att, utan en generell påspädning av den inhemska konjunkturen, sätta in motåtgärder på särskilt utsatta punkter eller där en ökad ekonomisk insats ter sig särskilt värdefull, och därmed hålla sysselsättningen uppe. Objekten får väljas med särskild hänsyn till alt importen inte stimuleras av åtgärderna. Under den gångna vintern och våren har arbetslöshetssiffrorna som bekant legat något högre än vid motsvarande tidpunkter de närmast föregående åren. I och för sig kan inte en arbetslöshet av den registrerade omfattningen betraktas som uppseendeväckande Idig; det framgår redan av jämförelser med andra länder och med tidigare erfarenheter. Till stor del har det varit frågan om en delvis ofrånkomlig säsongarbetslöshet och normal
12 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
omsättningsarbetslöshet. Tillfälliga omständigheter har även inverkat. I någon utsträckning är emellertid arbetslösheten också en återspegling av konjunkturavmattningen.
Ökade ansträngningar göres nu för att i framtiden reducera bland annat vinterarbetslösheten i byggnadsfacken. Genom en stor igångsättning av bostadsbyggandet nu i sommar kan man räkna med en bättre säsongutjämning. Regeringen har även i övrigt i sysselsättningssyfte medverkat till en punktvis ökning av byggnadsverksamheten. Sålunda planeras en fördubbling av yrkesskolebyggandet, och förslag förelägges den nu sammanträdande riksdagen om ett väsentligt utvidgat byggande av pensionärshem under den kommande hösten och vintern. Den tendens till minskade byggnadsinvesteringar inom industrin som nu framträder torde i viss utsträckning kunna motverkas genom att en del av de tidigare nämnda investeringsfonderna får tas i anspråk. Även om en viss tveksamhet gör sig gällande bär och var hos kommunerna — i och för sig förståelig om skatteunderlaget tros stagnera och lånemöjligheterna är begränsade — måste det anses naturligt mot bakgrunden av de stora investeringsbehoven om kommunerna utnyttjar det ökade realekonomiska utrymme, som i varje fall under någon tid kan finnas, för fullgörande av angelägna utbyggnader. Redan det rekordhöga bostadsbyggandet tvingar för övrigt kommunerna till omfattande följ dinvesteringar.
Jag har med dessa exempel velat peka på, att det kan vara möjligt och önskvärt att punktvis och lokalt utnyttja uppträdande avmattningstendenser inom vår ekonomi för en ökad byggnads- och anläggningsverksamhet. Jag har tidigare i många sammanhang gjort mig till tolk för den uppfattningen, att den ekonomiska politiken bör sträva efter att vidga utrymmet för våra stora trängande investeringsbehov. Det nuvarande läget bör ge vissa möjligheter att tillgodose dessa strävanden och detta även utan atl importen nämnvärt drivs upp och försämrar vårt valutaläge. Däremot vill jag ännu en gång understryka, att läget för närvarande inte är sådant att mera generella konjunktursti-mulerande åtgärder bör vidtagas. Beredskapen att möta mera svårartade sysselsättningsstörningar stärks för närvarande, men lika viktigt är att en fullgod beredskap finns mot ett nytt uppblossande av en inflationskonjunktur i det läge då utlandskonjunkturen vänder uppåt igen. Några tecken på en snabb konjunkturuppgång kan visserligen inte för ögonblicket skönjas i utlandet, men vi har tidigare erfarenheter av hur snabbt och oväntat läget kan förändras i en värld som präglas av politisk oro. I själva verket finns också redan i dagsläget många tecken i vår inhemska ekonomi på starka expansiva krafter, direkt eller indirekt emanerande från konsumtionssidan. Jag behöver i detta sammanhang bara peka på den rekordartade utveckling som bilismen och televisionen för närvarande undergår. Det är inte svårt att peka på kvardröjande latenta inflationshärdar, som gör en oavlåtlig ekonomiskt-politisk vakthållning nödvändig.
Som en integrerande del av en politik av dubbel beredskap måste givet-
13 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
vis även kreditpolitiken ses. En viss anpassning till lägets växlingar är självklar. Den nyligen företagna räntesänkningen bör betraktas som ett led i en rörlig räntepolitik allt efter lägets krav och möjligheter. Men det är inte heller på detta område dags för en generell uppmjukning. Som ett särskilt skäl för en beredskap även mot på nytt uppflammande inflationstendenser må nämnas den ökning av likviditeten både i banksystemet och i företagssektorn som lätt blir en följd av stora underskott i den statliga totalbudgeten.
Vad gäller budgetpolitiken vill jag erinra om att jag i finansplanen i januari anförde, att vi till nöds vid bibehållen restriktivitet i övrigt kunde acceptera den försvagning av finanspolitiken som det framräknade underskottet i totalbudgeten var en indikator på. För tillfället ansåg jag, att tillståndet i det ekonomiska livet anvisade en viss underbalansering av totallmdgeten. Huruvida denna borde tillåtas gå så långt som enligt det framlagda preliminära budgetförslaget, vilket innebar ett underskott på totalbudgeten av 1 600 miljoner kronor, var en fråga som lämpligen borde bedömas i samband med ståndpunktstagandet till det slutliga riksstatsförslaget. Det fanns även skäl att reservera den slutliga bedömningen av budgetpolitiken till ett senare tillfälle med hänsyn till den då ännu ej färdigberedda försvarshuvudtiteln. De framtida försvarskostnaderna och deras finansiering måste ju i hög grad påverka statsbudgeten och därmed också den samlade styrkan i den ekonomiska politiken.
De förnyade beräkningar av statens inkomster och utgifter för vilka jag redogör närmare i det följande uppvisar inga större förskjutningar i jämförelse med januarikalkylerna om man ser till budgetsaldona. Utgifterna blir dock, främst som resultat av försvarsuppgörelsen, ungefär en halv miljard kronor högre än enligt det tidigare, ofullständiga budgetförslaget. Genom de till försvarsuppgörelsen knutna punktskattehöjningarna och vissa andra mindre omfattande förskjutningar i inkomstberäkningarna redovisas å andra sidan en uppjustering av statsinkomsterna med ungefär samma belopp.
Kalkylerna slutar alltså på ett underskott i totalbudgeten på ca 1 550 miljoner kronor med en ungefär jämnt balanserad driftbudget. Det väsentliga är i detta sammanhang, att statens totala utgifter i förhållande till inkomsterna inte framstår som oförmånligare än vad som gäller för innevarande budgetår och att statsfinansernas inverkan på den samhällsekonomiska balansen kan väntas bli av liknande art som under den närmast förflutna tolvmånadersperioden. Visserligen kan tilläggsstatsanslag bli erforderliga. Dessa torde emellertid i så fall huvudsakligen komma alt behövas för att produktivt utnyttja friställd arbetskraft. Utgiftsökningarna blir då i samma mån direkt föranledda av önskemålet att öka sysselsättningen på bestämda avsnitt med minsta möjliga risker för att ett ökat importbehov reducerar vår valutareserv. Med hänsyn till att någon generell stimulans av konjunkturläget för dagen icke framstår som behövlig utan väsentligen endast en justering av lokala störningar, finner jag det riktigt att på detta sätt sikta
14 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
till en budgetpolitik som harmonierar med vårt nu förändrade konjunkturläge. Vid beräkningen av statsinkomsterna för budgetåret 1958/59 bar jag, bland annat mot bakgrunden av det rådande konjunkturläget, utgått från att den statliga inkomstskatten skall utgå med oförändrad uttagsprocent. Den avbetalning på statsskulden med 450 miljoner kronor, som avses skola ske under budgetåret genom att de konjunkturpolitiskt betingade extrainkomster som under de gångna tre budgetåren reserverats på särskilt konto i riksbanken nu tas i anspråk i enlighet med tidigare planer, medför att nettoökningen av statsskulden enligt samma kalkyler begränsas till 1 100 miljoner kronor. Liksom beträffande motsvarande beräkningar vid samma tidpunkt tidigare år måste dock även nu reservation göras för ofrånkomliga avbränningar genom tilläggsstatsanslag etc. Jag återkommer i det följande härtill liksom till de antaganden beträffande skatteunderlagets utveckling som beräkningen av budgetens inkomstsida bygger på. Jag vill här bara poängtera det nära samband som måste råda mellan den riktpunkt som uppställes i avseende på budgetbalansen i ett givet konjunkturläge och de antaganden som lägges till grund för beräkningen av budgetens inkomster och utgifter. Det är orimligt att, som i den ekonomiska debatten stundom förekommer, bortse från dessa samband och betrakta uppställda budgetpolitiska mål som »löften» vilka skall infrias oberoende av senare inträffade förskjutningar inom samhällsekonomin, förskjutningar som inte endast påverkar statsinkomster och statsutgifter utan även måste föranleda omprövning av budgetpolitiken.
Jag uttalade i finansplanen i januari, att det av olika skäl i och för sig hade varit önskvärt om ett starkare budgetförslag kunnat föreläggas riksdagen. Genom en mera restriktiv finanspolitik skulle exempelvis kreditpolitiken till en del kunnat avlastas. Jag har emellertid där också redogjort för vilka svårigheter som förelegat att uppnå ett sådant resultat. Den utveckling som ägt rum under budgetåret 1957/58 och som inneburit minskade spänningar i det ekonomiska livet parallellt med en ökning av underskottet i totalbudgeten och av den statliga upplåningen, liksom de bedömningar av det aktuella lägets krav, vilka kan göras med utgångspunkt från den reviderade nationalbudgeten, talar enligt min mening för att man under de nuvarande samhällsekonomiska betingelserna väl kan godtaga den nu föreslagna budgeten. I dagens läge, då den privata aktiviteten mattas på olika punkter, behöver man knappast hysa oro för en statsupplåning av den nu förutsedda omfattningen. Likaväl som man i ett läge med högt uppdriven temperatur i det ekonomiska livet energiskt måste söka nedbringa den statliga upplåningen till det minsta möjliga, likaväl måste i andra lägen den budgetpolitiska målsättningen anpassas för att syftet med den ekonomiska politiken inte skall förfelas. Detta stod klart redan för 1930-talets progressiva ekonomer och politiker, och efter de riktlinjerna strävar man, naturligt nog, att föra ekonomisk politik på de flesta håll i utlandet. Det har givetvis aldrig varit avsikten att balanseringsnormer av det ena eller andra slaget skall bli självändamål och få hindra en samhällsekonomiskt riktig korrespondens mellan budgetpolitiken och konjunkturpolitiken i övrigt. När konjunkturläget vänder aktualiseras ånyo
15 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
skärpta balanseringsnormer. I själva verket framstår i långtidsperspektivet skiftande balanseringskrav beträffande totalbudgeten som en konsekvent tillämpning i den fulla sysselsättningens samhälle av 1930-talets principer om över- och underbalansering av driftbudgeten. Att den budgetpolitiska målsättningen kan förskjutas så pass kraftigt som under de senaste åren visar enligt min mening endast att de samhällsekonomiska förändringarna, inte minst under inflytande av utvecklingen utanför vårt lands gränser, kan vara snabba och ske med betydande kraft och att stora krav på rörlighet måste ställas på en aktiv finanspolitik, som skall i nämnvärd grad kunna påverka det ekonomiska skeendet i önskvärd riktning.
4. Budgetläget. Innan jag går närmare in på det nu föreliggande riksstatsförslaget för budgetåret 1958/59 skall jag i korthet beröra utfallet av budgeten för 1957/58. I statsverkspropositionen i januari redovisades en kraftig försämring av budgetutfallet för löpande budgetår i förhållande till riksstaten, och orsakerna härtill klargjordes. Kassamässigt bedömdes totalbudgeten komma att ge ett underskott å 1 604 miljoner kronor, jämfört med riksstatens underskott på 159 miljoner kronor.
De förnyade beräkningarna av budgetutfallet för 1957/58 har i stort sett gett samma resultat som de tidigare framlagda. Totalbudgetens kassamässiga underskott uppskattas således till 1 590 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i sina nya kalkyler kunnat räkna med 198 miljoner kronor högre inkomster på driftbudgeten än vid föregående beräkningstillfälle. Ökningen har kommit till stånd dels på grund av de beslutade nya punktskatterna och dels genom att fyllnadsbetalningarna under våren 1958 blivit 130 miljoner kronor högre än vad som tidigare antagits. I fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr 2 till årets förra riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat II tillkommit ytterligare 235 miljoner kronor, varav 112 miljoner avser anskaffning av flygmateriel, 10 miljoner kronor ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande samt 20 miljoner kronor ytterligare medel till vägbyggnadsarbeten, medan 82 miljoner kronor hänför sig till avskrivningsanslag. Därutöve; kommer senare denna dag att på tilläggsstat för 1957/58 äskas anslag på sammanlagt 46 miljoner kronor. Dessa anslag erfordras för olika arbetslöshetsbekämpande åtgärder. Anslagsöverskridandena beräknas i stort sett till samma belopp som tidigare eller 146 miljoner kronor. Reservationsmedelsförbrukningen antas stiga till 325 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mer än vad som tidigare antagits.
Beträffande kapitalbudgeten har sedan statsverkspropositionen i januari lades fram endast en mindre ökning av investeringsanslagens summa skett genom ytterligare medelsanvisning och senare denna dag framlagda anslagsäskanden å tilläggsstat. Tillgången på avskrivningsmedel m. m. för investeringarnas genomförande ökar genom på tilläggsstat anvisade eller senare denna dag äskade avskrivningsanslag å driftbudgeten. Vid beräkning av kapitalbudgetens medelsbehov bör hänsyn även tagas till att investeringsanslaget å ca 190 miljoner kronor till återföring av fonderade LKAB-medel
16 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
inte påverkar detta, eftersom tidigare en motsvarande avsättning gjorts å budgetutjämningsfonden (se prop. nr 2 till 1958 års förra riksdag, s. 60). Någon förändring av den i statsverkspropositionen beräknade minskningen av anslagsbehållningarna på 100 miljoner kronor förutses inte. Det totala återstående medelsbehovet för kapitalbudgeten reduceras därför till ca 1 300 miljoner kronor.
I den i januari framlagda statsverkspropositionen räknades med att myndigheternas disposition av rörliga krediter under budgetåret skulle öka med 50 miljoner kronor. Enligt de antaganden som nu kan göras synes någon ökning inte komma att ske.
Sammanfattningsvis uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av totalbudgeten för 1957/58 i förhållande till den ursprungliga riksstaten till
följande belopp.
Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten...... — 159
Inkomstförändringar
Minskning å inkomstskattetiteln.................... — 300
Merinkomst å varuskattetiteln .................... 4- 25
Merinkomst å tobaksskattetiteln ...... 4- 25
Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker ............................ — 150
Minskning å energiskattetiteln .................... — 60
Övriga inkomstförändringar (netto) ................ + 106 — 354
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Anskaffning av flygmateriel m. m................... — 180
Underskott å statens järnvägars fond .............. — 100
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande .......... — 47
Vissa vägbyggnadsarbeten......................... — 50
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område......— 15
Övriga anslag .................................... — 36 - - 428
Ökad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten . . — 175
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
Räntefria lån till bostadsbyggande ................ — 45
Återföring av fonderade LKAB-medel .............. — 190
Lån till utbyggnad av oljelagringen ................ — 36
Kostnader för storflygplats ........................ — 20
Övriga anslag .................................... — 6 — 297
Anslagsöverskridanden .................................... — 146
Minskad disposition av rörliga krediter ...................... -f- 25
Ökad förbrukning av anslagsbehållningar å kapitalbudgeten .... — - 75
ökad fondering hos riksgäldskontor av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag för 1956 .......................... + 19
Totalbildgetens nu beräknade kassamässiga underskott ...... •— 1 590
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
17 Sammanställningen visar, alt totalbudgelutfallet kan väntas bli omkring 1 430 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Härav svarar inkomstminskningar för (netto) 354 miljoner kronor. Tilläggsstater och överskridanden har medfört utgiftsökningar på ca 870 miljoner kronor och förbrukningen av anslagsbehållningarna på drift- och kapitalbudgeten har tillsammantagna blivit 250 miljoner kronor större än vad som beräknades i riksstaten. Det kan nämnas att ca 200 miljoner kronor av merutgifterna har tillkommit av sysselsättningspolitiska skäl.
Jag övergår härefter till att behandla det nya riksstatsförslaget för budgetåret 1958/59. I det i januari framlagda budgetförslaget upptogs driftbudgetens inkomster och utgifter till 12 266 miljoner kronor respektive 12 018 miljoner kronor. Vidare föreslogs avsättningar till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel med (netto) 200 miljoner kronor. Jag räknade följaktligen med ett formellt överskott på driftbudgeten om (12 266 — 12 018 — 200 =) 48 miljoner kronor. För tillkommande utgifter uppfördes vidare en post på 48 miljoner kronor för att markera risken för vissa ytterligare utgifter på budgeten. Reservationsmedelsförbrukningen beräknades uppgå till 200 miljoner kronor.
De nya beräkningarna av driftbudgetens inkomster innebär en ökning i förhållande till de tidigare kalkylerna med 467 miljoner kronor. Siffran bygger på riksräkenskapsverkets inkomstberäkning —- för vilken jag i det följande kommer att lämna en närmare redogörelse — med vissa av mig vidtagna ändringar. Av ökningen beror ca 390 miljoner kronor på de i februari beslutade punktskatterna.
För den största posten på inkomstsidan -— inkomstskattetiteln — har riksräkenskapsverket räknat med samma belopp som i statsverkspropositionen till årets förra riksdag eller 6 100 miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid utgått från i stort sett samma förutsättningar som i december. Bakom beräkningen ligger sålunda bland annat ett antagande om en konjunkturutveckling under år 1958 som fortfarande medger en viss löneglidning uppåt utöver den avtalsmässiga löneökningen. Riksräkenskapsverket har emellertid påpekat, att sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment än som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande på löneglidningen. Vidare har hänsyn tagits till verkningarna av arbetstidsförkortningen. Med dessa antaganden har riksräkenskapsverket räknat med en uppgång av inkomst av tjänst med ca fyra procent från år 1957 till år 1958. För de första månaderna 1959 räknas med ytterligare någon stegring. Ämbetsverket utgår fortfarande från en ökning av fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst. Beträffande aktiebolagens sammanlagda taxerade inkomster räknades tidigare icke med någon förändring mellan verksamhetsåren 1957 och 1958. Enligt vad som nu kan bedömas har inkomsterna under verksamhetsåret 1957 blivit högre än beräknat. Med hänsyn till konjunkturavmattningen har emellertid någon motsvarande höjning icke vidtagits av det tidigare beräknade beloppet för bolagens taxerade in- - Bihang litl riksdagens protokoll 1058. 1 saml. jVr II 1. Bil. 1
18 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Drift-
Miljoner
1 Därav riksstat 11294, tilläggsstat I och II 466 mkr samt tilläggsstat III 46 mkr. * Reservationsmedelsförändringar inräknade.
komster avseende verksamhetsåret 1958, vilket alltså innebär en viss nedgång i förhållande till det nu förutsedda resultatet för verksamhetsåret 1957. Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket starkt understryka de osäker-
Kapital-
Milj oner
Därav riksstat 2 294, tilläggsstat I och II 293 mkr samt tilläggsstat III 4 mkr. Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
budgeten
kronor
hetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen av inkomstskattetiteln. Konjunkturutvecklingen under det framförliggande äret blir helt avgörande för utfallet. Blir avmattningen större än nu förut-
budgeten
kronor
20 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
ses, kan inkomstökningarna beräknas bli mindre än här antagits och skatteintäkterna i motsvarande mån lägre. Vänder däremot konjunkturen påverkas skatteinkomsterna i positiv riktning.
Enligt riksräkenskapsverkets senaste beräkningar bör avsättningen till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel upptagas till netto 200 miljoner kronor eller till samma belopp som föreslogs i januari.
I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna komma att uppgå till 12 733 miljoner kronor eller 467 miljoner kronor mer än som tidigare beräknades. Detta innebär en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med 550 miljoner kronor och i förhållande till det beräknade utfallet med omkring 900 miljoner kronor.
Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig redogörelse. Som kommer att framgå av denna domineras förändringarna i förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen av de ökade anslagen till försvarsväsendet på 388 miljoner kronor. Bland övriga förändringar märks de främst till följd av två nya indextillägg med sammanlagt 77 miljoner kronor höjda anslagen till bidrag till folkpensioner m. in. och till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. samt det till
21 miljoner kronor uppgående anslaget till täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering' m. m.
Tillsammantagna innebär de redovisade förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen en höjning av driftbudgetens utgifter med 491 miljoner kronor från 12 018 till 12 509 miljoner kronor.
Uppgifterna om driftbudgetens nu beräknade inkomster och utgifter, som sammanställts i särskild tabell, ger ett överskott på driftbudgeten på 224 miljoner kronor. Härifrån skall emellertid dragas de kommunalskattemedel på 200 miljoner kronor som enligt vad jag tidigare anfört bör netto avsättas till budgetutjämningsfonden. Kvar står då ett formellt överskott å driftbudgeten om 24 miljoner kronor.
När det gäller att bedöma det sannolika utfallet av driftbudgeten måste emellertid hänsyn tagas till bland annat reservationsinedelsförbrukningen. Denna kan nu uppskattas till 150 miljoner kronor. Vidare får man rent erfarenhetsmässigt vara beredd på att oförutsedda omständigheter kan föranleda tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden. Någon precisering av dessa utgifter har självfallet inte kunnat göras. En öppen punkt i detta avseende är bland annat resultatet av kommande avtalsförhandlingar med de statsanställda. Sammanfattningsvis torde man, med reservation för att inkomsterna vid en konjunkturförbättring kan komma att bli högre än beräknat, ha anledning att förutse en ökad belastning på driftbudgeten. En särskild osäkerhetsfaktor är det labila sysselsättningsläget. Det är inte uteslutet, att anslagshöjningar kan komma att erfordras för att direkt eller indirekt motverka eventuellt hotande arbetslöshet.
I fråga om kapitalbudgeten hänför sig de förändringar som inträffat sedan januari nästan uteslutande till de i propositionen nr 110 till årets förra riksdag äskade anslagen under försvarets fonder.
21 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Investeringsanslagens summa, som i statsverkspropositionen upptagits med 2 374 miljoner kronor, kan nu beräknas till ett åtta miljoner kronor högre belopp eller 2 382 miljoner kronor. De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande dels i form av anslag på driftbudgeten, dels såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna, beräknas komma att uppgå till 898 miljoner kronor. För investeringarnas genomförande kvarstår således ett formellt lånemedelsbehov av (2 382 — 898 —) 1 484 miljoner kronor, till vilket belopp bör läggas den beräknade förbrukningen av äldre anslagsmedel, som nu uppskattas till 175 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 150 miljoner kronor. Det totala återstånde medelsbehovet för kapitalbudgeten uppgår alltså till (1 484 + 175 =) 1 659 miljoner kronor.
Någon ökning av myndigheternas disposition av rörliga krediter hos riksgäldskontoret räknades inte med i statsverkspropositionen och inte heller nu förutses någon förändring härav.
För att få en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till en totalbudget. Resultatet redovisas i följande tabell.
Totalbudgeten
Miljoner kronor
22 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Som tabellen utvisar, skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret 1958/59 medföra ett underskott på totalbudgeten på 1 540 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor mindre än vad som tidigare beräknades och 50 miljoner kronor lägre än det nu förutsedda underskottet för innevarande budgetår.
För innevarande budgetår kan det formella nyupplåningsbehovet beräknas till ca 1 800 miljoner kronor. Då har hänsyn tagits till att å ena sidan de fonderingar om tillhopa 375 miljoner kronor som bindes genom insättning på särskilda konton i riksbanken icke står till riksgäldskontorets förfogande och att å andra sidan återföringen av LKAB-medlen, som tidigare insatts i riksbanken, icke nu påverkar lånemedelsbehovet.
Det lånebehov som uppkommer för nästa budgetår till följd av totalbudgetens underskott skulle enligt beräkningarna bli ca 250 miljoner kronor mindre än för innevarande budgetår eller ca 1 550 miljoner kronor. Det ianspråktagande av steriliserade medel i riksbanken på 450 miljoner kronor, varom jag i det följande gör hemställan, innebär emellertid att en motsvarande reduktion av statsskulden blir möjlig. Statsskuldsökningen skulle därmed stanna vid 1 100 miljoner kronor; d. v. s. en väsentligt mindre ökning än i år.
Jag får emellertid hänvisa till vad jag tidigare anfört beträffande sannolikheten för ytterligare utgifter och inkomstberäkningarnas beroende av de antaganden som gjorts beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen. I
I statsverkspropositionen till årets förra riksdag liksom vid tidigare tillfällen har det aktuella budgetförslaget även fått tjäna som utgångspunkt för en analys av den statsfinansiella utvecklingen på längre sikt. I den föregående finansplanen refererades sålunda en av riksräkenskapsverket i anslutning till den ordinarie beräkningen verkställd kalkyl avseende utvecklingen av statsinkomsterna till och med budgetåret 1960/61. Kalkylen utgick från verkets beräkningar för 1958/59. Den byggde beträffande den fortsatta utvecklingen bland annat på den hypotetiska förutsättningen av en fortgående jämn stegring av produktionen, god sysselsättning och relativt goda betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill antogs såväl fysiska personers som bolags inkomster komma att stiga med fyra procent årligen. Dessa förutsättningar innebär alltså att kalkylen är avsedd att åskådliggöra utvecklingen av de statsfinansiella resurserna vid ett schablonmässigt normalfall för den samhällsekonomiska utvecklingen under förhållandevis gynnsamma omständigheter. Beräkningen utgick vidare från att gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, förblir oförändrade, d. v. s. bland annat oförändrade statliga skatteskalor och en kommunal utdebitering av 13: 70.
I anslutning till den förnyade beräkningen av inkomsterna för nästa budgetår har riksräkenkapsverket med utgångspunkt från de nyss refererade allmänna förutsättningarna omprövat även de långsiktiga kalkylerna över
23 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
statsinkomsternas utveckling. Enligt denna revidering skulle de årliga förändringarna kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor):
1958/59— 1959/60—
1959/60 1960/61
Driftbudgetens totala kassamässiga inkomster.......... + 280 + 660
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel .............................. + 300_+ 50
Summa + 580 + 710
Som jämförelse kan nämnas att jag i statsverkspropositionen redovisade ökningstalen 580 och 660 miljoner kronor för respektive budgetår. Uppgången är delvis influerad av höjningen av folkpensionsavgiften från januari 1959. En »normal» inkomststegring vid oförändrade skatteregler kan uppskattas till i runt tal en halv miljard kronor vid den antagna stegringslakten i skatteunderlaget.
Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen framhöll jag redan i den förra finansplanen, att en »normal» automatisk årlig utgiftsstegring på driftbudgeten —- bortsett från effekten av prisstegringar och teknisk utveckling — med minst 300 miljoner kronor nu förefaller sannolik. Denna ökning är bland annat ett uttryck för befolkningsmässigt betingade förändringar samt genomslag av redan beslutade smärre reformer. Härtill får läggas de stigande utgifterna för förräntning av statsskulden, vilka direkt sammanhänger med storleken av riksgäldskontorets upplåning och räntelägets höjd. Vidare måste hänsyn tas till framtida förändringar av de statsanställdas löne- och pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring representerar ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Ytterligare arbetstidsförkortning leder till merkostnader, och den nyss träffade överenskommelsen med de statsanställda om förbättrade pensioner och kompensation för de höjda folkpensionsavgifterna medför ökad belastning på budgeten. Bland speciella utgifter, som kan förutses under budgetåret 1959/60, kan vidare nämnas 100 miljoner kronor som beräknats skola ställas till förfogande som finansiell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. Under budgetåret 1960/61 tillkommer utbetalningar av premier på premiesparandet under åren 1955 och 1956 med uppskattningsvis 150 miljoner kronor. Under de närmaste åren torde vidare en successiv höjning av folkpensionsförmånerna komma att öka statens direkta kostnader med betydande belopp. Den tekniska utvecklingen leder till successivt ökade statliga utgifter. Enbart för försvaret har kalkylerats med kostnadsstegringar på 2 1/2 procent per år till följd av teknisk fördyring.
Gjorda överslagsberäkningar visar, att — såvitt nu kan bedömas -—■ totalbudgetsaldona för budgetåren 1959/60 och 1960/61 vid ett »normalt» konjunkturläge torde komma alt ge ännu större underskott än vad som kalkylerats för nästa budgetår.
24 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Med denna bakgrund för den skönjbara statsfinansiella utvecklingen är jag angelägen om att liksom i den förra finansplanen understryka, att det måste vara en av de mest väsentliga uppgifterna under de närmaste åren att eliminera den hotande klyftan mellan statens inkomster och utgifter. I detta sammanhang vill jag erinra om, att jag i direktiven till den nyligen tillsatta besparingsutredningen framhållit önskvärdheten av att utredningen anger vägar för att öka den finanspolitiska rörelsefriheten nu och i framtiden genom att i sina förslag sikta på en samlad besparingseffekt av någorlunda betydande storlek. Jag har vidare framhållit, att utredningen i sina besparingssträvanden bör syfta till en långsiktig anpassning av budgetens innehåll och omfattning, ägnad att främja allmänt omfattade målsättningar för en sund och önskvärd samhällsekonomisk utveckling.
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten
Beträffande driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning för de olika huvudtitlarna av förändringarna i det nu föreliggande riksstatsförslaget för 1958/59 i jämförelse med det i januari framlagda förslaget för samma budgetår.
Statsverkspropositionen B ur 1958: Bil. 1: Inkomsterna
25 Utgifter för statens kapitalfonder:
I det i januari framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1958/59 upptogs utgifter å sammanlagt 12 018 miljoner kronor. Härav föll 11 136 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 882 miljoner kronor på utgifter för statens kapitalfonder. I det nya riksstatsförslaget upptages utgifterna till ett 491 miljoner kronor högre belopp eller till totalt 12 509 imiljoner kronor. Hela nettoökningen hänför sig till de egentliga statsutgifterna.
Anslagen under tredje huvudtiteln ökar med 0,2 miljon kronor, ökningen har föranletts av motsvarande höjning av anslaget till Förenta Nationerna.
För fjärde huvudtiteln beräknas en anslagsmässig ökning med sammanlagt 388,4 miljoner kronor. Beloppet hänför sig nära nog uteslutande till de i propositionen nr 110 till årets förra riksdag äskade anslagen.
Under femte huvudtiteln ökar anslagssumman med netto 63,3 miljoner kronor. Bland annat har anslagen till bidrag till folkpensioner m. m. och till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. uppräknats med sammanlagt 77 miljoner kronor. Vidare ingår en höjning av anslagen till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården med sammanlagt 0,8 miljon kronor, en ökning av anslaget till bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet med 2,0 miljoner kronor samt det nytillkomna anslaget till förberedelser för pensionsreformen med 0,5 miljon kronor. Häremot står en minskning av bland annat anslagen till kapitalmedelsförbister och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån, till bostadsrabatter och till bidrag till inrättande av pensionärshem med 5,0, 10,0 respektive 2,0 miljoner kronor.
För sjätte huvudtiteln medför riksdagens beslut angående anslaget till vägunderhållet en uppräkning med 15,0 miljoner kronor.
Anslagen under åttonde huvudtiteln minskar med netto 0,2 miljon kronor till följd av de i propositionerna nr 81, 94, 104 och 108 till årets förra riksdag slutligt äskade anslagen till medicinska högskolan i Umeå, farmaceutiska institutet, upprustningen av universitet och högskolor samt till folkskoleseminarierna. Minskningen motsvaras delvis av ökade stipendieanslag, som äskats under andra huvudtitlar.
Nionde huvudtiteln företer en ökning på 2,9 miljoner kronor. Härav utgöres 2,8 miljoner kronor av det av riksdagen anvisade förslagsanslaget till
26 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
prisrabattering av smör, medan återstoden hänför sig dels till höjda stipendier vid hithörande högskolor, dels till det av riksdagen uppräknade anslaget till ersättning till domänverkets fond för omkostnader vid statens skogsskolor.
För elfte huvudtiteln medför bland annat de i propositionerna nr 66, 73, 86 och 87 till årets förra riksdag slutligt äskade anslagen en nettoökning med 0,2 miljon kronor.
Under tolfte huvudtiteln ökar anslagssumman med 21,0 miljoner kronor beroende på beräknade merkostnader till följd av ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster och avtalad kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Av utgifterna för statens kapitalfonder ökar underskottet å riksgäldsfonden med 15 miljoner kronor. Årets förra riksdag höjde det då föreliggande förslaget på 600 miljoner kronor till 650 miljoner kronor med hänsyn till det upplåningsbehov som då förutsågs. På grund av den senare vidtagna diskontosänkningen kan underskottet på riksgäldsfonden nu beräknas till 615 miljoner kronor, varför nytt förslag till stat för riksgäldsfonden för nästa budgetår framlägges.
Huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar har justerats med hänsyn till de definitiva äskanden av investeringsanslag som nu förelägges riksdagen. Vidare har det ansetts motiverat att sänka avskrivningsanslaget för lånefonden för bostadsbyggande med hänsyn till det ytterligare belopp av reaktiverade avskrivningsmedel som nu beräknas bli tillgängligt. I förhållande till förslaget i januari uppvisar därför huvudtiteln en nettominskning å 15,4 miljoner kronor.
Under kapitalbudgeten uppföres i det nya riksstatsförslaget investeringsanslag om sammanlagt 2 382 miljoner kronor mot 2 374 miljoner kronor i den tidigare statsverkspropositionen, ökningen hänför sig nästan uteslutande till försvarets fonder. För investeringarnas finansiering beräknas nu sammanlagt 898 miljoner kronor finnas tillgängliga i form av avskrivningsmedel och övriga likvida medel m. m., varför posten lånemedel nu uppföres med 1 484 miljoner kronor.
I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i detta riksstatsförslag i förhållande till det vid årets förra riksdag framlagda förslaget.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
27 Statens affärsverksfonder..........
Luftf artsfonden...................
Statens allmänna fastighetsfond____
Försvarets fonder.................
Statens utlåningsfonder............
Fonden för låneunderstöd.........
Fonden för statens aktier..........
Fonden för förlag till statsverket... Diverse kapitalfonder..............
Summa
Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning
Som grundval för beräkningarna i december 1957 förutsatte riksräkenskapsverket en fortsatt produktionsuppgång under 1958, som dock bland annat på grund av minskningen av arbetstiden kunde väntas bli mindre än under 1957. I dämpande riktning kunde även tendenserna till avmattning av den internationella konjunkturen komma att verka. Dessa allmänna förutsättningar beträffande den ekonomiska utvecklingen ligger även till grund för ämbetsverkets nu föreliggande beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverkets såsom bihang 2 redovisade förnyade beräkning har endast avsett de större och speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlarna och bygger på från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter.
I samband med redovisningen av de förnyade beräkningarna av inkomstskattetiteln framhåller riksräkenskapsverket att det — även om sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment än vad som kunde bedömas i december och som särskilt kan verka dämpande på löneglidningen —- ansett sig böra bibehålla det förut gjorda antagandet om en ökning av den totala lönesumman från år 1957 till år 1958 på fyra procent och en viss fortsatt stegring även under de första månaderna 1959. Beträffande de olika posterna under titeln har de nya beräkningarna medfört endast obetydliga förändringar i förhållande till de i den föregående statsverkspropositionen upptagna beloppen.
Riksräkenskapsverket förordar, att den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i det nu föreliggande riksstatsförslaget uppföres med samma belopp som i förslaget till årets förra riksdag d. v. s. 6 100 miljoner kronor.
28 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket att förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1958/59 upptages till nedan angivna i förhållande till den förra statsverkspropositionen ändrade belopp (miljoner kronor):
Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det i januari framlagda riksstatsförslaget blir sålunda enligt ämbetsverkets förslag 447 miljoner kronor.
De beräknade ökningarna under inkomsttitlarna lotterivinstskatt, varuskatt, tobaksskatt, omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker, omsättningsskatt å vin, maltdrycksskatt, skatt å läskedrycker samt energiskatt är huvudsakligen betingade av de av årets förra riksdag med anledning av proposition nr 50 beslutade skattehöjningarna. Beträffande affärsverken räknar riksräkenskapsverket med sju respektive fem miljoner kronor lägre överskott än tidigare för postverket och domänverket, medan inkomsterna på titeln televerket antagits öka med tio miljoner kronor i förhållande till de tidigare kalkylerna.
Riksräkenskapsverket framhåller slutligen att dessa nya beräkningar, liksom den tidigare inkomstberäkningen, är grundade på förutsättningarna, att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett detsamma som vid beräkningstillfället samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
29 Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i förhållande till jannariförslaget av beräkningen av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår.
Härutöver bör emellertid inkomsterna på titlarna inkomster vid lantmäteriväsendet och patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter uppräknas med 1,2 respektive 1,0 miljon kronor på grund av vidtagna eller föreslagna faxe- och avgiftsjusteringar. Likaså bör bland annat med hänsyn till vad som anförts i proposition nr 126 till årets förra riksdag angående vårdavgifterna vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka inkomsterna från ifrågavarande institutioner upptas med ett 9 300 000 högre respektive 95 000 kronor lägre belopp än i det tidigare förslaget. Vidare bör inkomsterna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet — med hänvisning till propositionerna nr 29 och 87 till årets förra riksdag samt under åberopande av vad chefen för inrikesdepartementet senare denna dag anför — uppräknas med 6 673 000 respektive 1 365 000 kronor.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med gällande ordning för budgetåret 1958/59 verkställas en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kan i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag beräknas till netto 200 miljoner kronor.
Jag får i detta sammanhang erinra om att riksdagen i skrivelser den 7 mars 1958 (nr 108) respektive den 11 april 1958 (nr 176) anmält sina beslut dels angående det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften för år 1958 skall utgå och dels angående höjning av statens andel av totalisatormedel. Förenämnda riksdagsskrivelser anmäldes för Kungl. Maj:t den 21 mars respektive 23 maj 1958. Någon anledning att ifrågasätta ändring i vad riksdagen sålunda beslutat torde icke föreligga.
Jag torde vidare få hänvisa till min redogörelse i statsverkspropositionen till årets förra riksdag angående frågan om ett ianspråktagande av vissa till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta medel.
Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Förslag härom brukar föreläggas vårriksdagen i den s. k. kompletteringspropositionen. Till följd av riksdagsupplösningen blev detta i år icke möjligt. I skrivelse den 28 april 1958 (nr 283) har emellertid riksdagen anmält, att den bland annat beslutat, att motsvarande bevillningsbeslut för budgetåret 1957/58 skall gälla för budgetåret 1958/59 intill dess riksdagen fattar beslut om riksstaten eller eljest annorlunda beslutar. Beträffande procenttalet för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — järn-
30 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
likt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1958/59, uttages med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1958 års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära skatt för kalenderåret 1957.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts ■—- få fogas
Bihang 1: Riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet 1957/58; Bihang 2: Riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1958/59;
Bihang 3: Reviderad nationalbudget för år 1958.
Hemställan
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1958/59 med 100 procent av grundbeloppet; samt
b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 enligt följande
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
31 Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning .. 6 100 000 000
b) Kupongskatt, bevillning ... 7 000 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning .. 1 000 000
d) Fondskatt, bevillning..... 15 000 000
e) Skogsvårdsavgifter, bevillning .................... *13 000 000
f) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning.......... 1 250 000
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt
och kvarlåtenskapsskatt, bevillning ................. 90 000 000
h) Lotterivinstskatt, bevillning 80 000 000
i) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning .................... 80 000 000 6 387 250 000
2. Automobilskattemedel:
* Beslut härom har redan fattats av riksdagen.
32 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
l) Skatt å läskedrycker, bevillning ....................
m) Statlig nöjesskatt, bevillning
n) Energiskatt, bevillning ....
11. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................. 700 000
2. Inkomster vid fångvården............... 2 300 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för-
säkringsrådet........................... 3 900 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen.............. 225 000
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare .......................... 200 000
6. Inkomster vid statens geotekniska institut . 900 000
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen..... 3 200 000
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, alt tillföras automobilskattemedlen..... 1 300 000
9. Avgifter för registrering av motorfordon. . . 6 800 000
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut.................... 4 400 000
11. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet............................. 50 000
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.. 1 850 000
13. Inkomst av myntning och justering...... 6 000 000
14. Kontrollstämpelmedel.................... 900 000
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen .... 490 000
16. Bidrag till sparbanksinspektionen......... 320 000
17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna...... 1 000
18. Bidrag för revision av sparbankerna...... 325 000
19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...... 350 000
20. Avgifter för granskning av biografbilder. .. 280 000
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna....... 1 750 000
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd .... 375 000
23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt................................. 1 500 000
24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ............................. 250 000
25. Inkomster vid statens maskinprovningar... 200 000
26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt................................. 800 000
27. Inkomster vid veterinärhögskolan......... 625 000
28 Inkomster vid lantmäteriväsendet........ 12 800 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ... 1 900 000
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................. 35 000
31. Skeppsmätningsavgifter.................. 450 000
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ................................... 900 000
33. Inkomster vid statens provningsanstalt .... 2 500 000
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 8 300 000
35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor .................................. 50 000
36. Fyr- och båkmedel...................... 13 500 000
65 000 000 60 000 000
500 000 000 4 056 000 000 11 553 250 000
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
37. Lotspenningar.......................... 14 000 000
38. Försäljning av sjökort m. m............. 450 000
39. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-
stalt................................... 700 000
40. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter................................ 11 500 000
41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register .................................. 500 000
42. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 1 150 000
43. Inkomster av statens gruvegendom....... 3 600 000
44. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ................................. 2 800 000
45. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ................................. 525 000
46. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................. 375 000
47. Inkomster vid statens sinnessjukhus...... 42 300 000
48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg............... 25 000
49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka .................................. 280 000
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset....... 39 173 000
51. Inkomster vid serafimerlasarettet......... 8 865 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan 425 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................. 27 000 000
2. Totalisatormedel........................ *35 000 000
3. Tipsmedel.............................. 100 000 000
4. Lotterimedel............................ 117 000 000
5. Övriga diverse inkomster................ 10 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning.................... 23 000 000
2. Televerket.............................. 75 000 000
3. Statens järnvägar....................... 1 000 000
4. Statens vattenfallsverk.................. 135 000 000
5. Domänverket........................... 35 000 000
II. Riksbanksfonden............................
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » ......... 1 310 000
3. Beskickningsfastigheternas » ......... 910 000
4. Byggnadsstyrelsens » ......... 15 623 000
5. Generaltullstyrelsens » 215 000
6. Uppsala universitets » 400 000
7. Lunds universitets » 485 000
* lieslut härom har redan fattats av riksdagen.
207 094 000
289 000 000
12 049 344 000
269 000 000
15 000 000
»
3 Bihang till riksdagens protokoll 195tt. i samt. Nr B 1. Bil. 1
34 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
8. Sjöfartsstyrelsens delfond......... 100 000
9. Medicinalstyrelsens » ......... 5 085 000
10. Karolinska sjukhusets » ......... 595 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond................ 26 255 000
2. Försvarets fabriksfond................... 2 775 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond............ 8 000
2. Värnpliktslånefonden.................... 100
3. Statens bostadslånefond................. 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................. 2 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............. 4 835 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................. 60 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden................... 520 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 133 400 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder....... 100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien...................... 530 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 725 000
12. Statens bosättningslånefond.............. 2 100 000
13. Yattenkraftslånefonden.................. 275 000
14. Luftfartslånefonden...................... 170 000
15. Tullverkets båtlånefond.................. 500
16. Statens lånefond för universitetsstudier.... 140 000
17. Allmänna studielånefonden............... 350 000
18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande 100
19. Gödselvårdslånefonden................... 500
20. Statens kalkbrukslånefond............... 100
21. Jordbrukets lagerhusfond................ 500 000
22. Statens mejerilånefond................... 1 000
23. Jordbrukets maskinlånefond.............. 1 100 000
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.. 110 000
25. Statens slakterilånefond.................. 100
26. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 300 000
27. Kraftledningslånefonden................. 175 000
28. Elektrifieringslånefonden................. 100
29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift.............................. 100
30. Egnahemslånefonden.................... 5 300 000
31. Arrendelånefonden...................... 100
32. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 100
33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond............... 100
34. Kronotorparnas inventarielånefond........ 100
35. Statens avdikningslånefond............... 1 800 000
36. Täckdikningslånefonden.................. 20 000
37. Bevattningslånefonden................... 1 000
24 724 000
29 030 000
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
38. Fiskerilånefonden....................... 225 000
39. Statens fiskredskapslånefond............. 100
40. Virkesmätningslånefonden ................ 100
41. Skogsväglånefonden..................... 1 000
42. Statens skogslånefond................... 100
43. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 100
44. Hemslöjdslånefonden.................... 100 000
45. Industrilånefonden . ..................... 40 000
46. Statens hantverkslånefond............... 50 000
47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 600 000
49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 40 000
50. Sjöfartsverkets båtlånefond.............. 225 000
51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. 640 000 154 366 500
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond................
2. Statskontorets » ................
3. Lantbruksstyrelsens » ................
4. Riksbankens » ................
5. Riksgäldskontorets » ................
VII. Fonden för statens aktier...................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden.................
2. Civila tjänstepensionsfonden..............
3. Militära tjänstepensionsfonden............
4. Allmänna familjepensionsfonden..........
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.....
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet
2. Övriga diverse kapitalfonder.............
1 200 000 3 080 000 7 000 6 700 000
1 000 10 988 000
85 000 000
28 000 000 1 410 000 165 000 4 030 000 9 200 000
25 000 42 830 000
38 000 000
14 500 000 52 500 000
683 438 500
Summa kronor 12 732 782 500
36 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
*Stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1 454 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 2 552 000
3. Beskickningsfastigheternas » 3 835 000
4. Byggnadsstyrelsens » 38 844 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 340 000
6. Uppsala universitets » 2 433 000
7. Lunds universitets > 1 193 000
8. Sjöfartsstyrelsens o ................. 591 000
9. Medicinalstyrelsens » 13 234 000
10. Karolinska sjukhusets » 2 202 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 380 000
2. Fångvårdsstyrelsens o 400 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 352 000
4. Byggnadsstyrelsens » 3 000 000
5. Generaltullstyrelsens » 220 000
6. Uppsala universitets » 25 000
7. Lunds universitets » 40 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 104 000
9. Medicinalstyrelsens » 1 600 000
10. Karolinska sjukhusets » ................. 515 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskotts-
medel ............................... 100 000
b) Övriga diverse inkomster............ 52 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond..........
3. Beskickningsfastigheternas » ..........
4. Byggnadsstyrelsens » ..........
5. Generaltullstyrelsens o ..........
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning................. 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .... 209 000
c) Övriga diverse inkomster............ 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning.......................... 50 800
b) Övriga diverse inkomster..............200
* Av riksdagen redan fastställd.
152 000 1 000 1 000 86 000 1 000
460 000
51 000
66 678 000
7 636 000
37 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens » 1 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande byggnader......................... 941 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga.......... 325 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........ 329 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten......... 390 000 1 985 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 1 105 000
3. Reskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m.................. 1 255 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis.......... 475 000 1 730 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond .................... 12 249 000
5. Generaltullstyrelsens » ................... 195 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset.............. 567 000
b) Övriga fastigheter.................. 877 000 1 444 000
7. Lunds universitets delfond...................... 521 000
8. Sjöfartsstyrelsens o ...................... 475 000
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 6 200 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............... 742 000
b) Serafimerlasarettet................. 182 000_924 000
B. Avsättning till vårdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 283 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 238 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 71 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 447 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis........ 477 000 924 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 219 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 76 000
9. Medicinalstyrelsens o , förslagsvis........... 3 490 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 959 000
755 000 75 069 000
26 828 000
11 051 000
38 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
C. Hijres- och arrendeutgifler m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens dclfond, förslagsvis...... 255 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis...... 2 310 000
4. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis...... 9 267 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 80 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 150 000
7. Lunds universitets * , förslagsvis...... 59 000
8. Sjöfartsstyrelsens * , förslagsvis...... 45 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 60 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 240 000
Överskott att tillföras riksstalens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 310 000
3. Beskickningsfastigheternas » ................ 910 000
4. Byggnadsstyrelsens * 15 623 000
5. Generaltullstyrelsens * 215 000
6. Uppsala universitets * 400 000
7. Lunds universitets » 485 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 100 000
9. Medicinalstyrelsens » 5 085 000
10. Karolinska sjukhusets » 595 000
12 466 000
24 724 000
Summa kronor 75 069 000
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
39 Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
*Stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 39 038 000
2. Marinens » 11 944 000
3. Flygvapnets » 23 322 000
4. Befästningars » 20 747 000
95 051 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 2 905 000
2. Marinens » 960 000
3. Flygvapnets » 950 000
4. Befästningars » 340 000
5 155 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens » ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
2 100 000 100 000 175 000
100 000 2 475 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars »
1 050 000 765 000 400 000
.75 000 2 290 000
Summa kronor 104 971 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond..................
2. Marinens » ..................
3. Flygvapnets » ..................
4. Befästningars > ..................
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis.......
2. Marinens » , förslagsvis .......
3. Flygvapnets » , förslagsvis.......
4. Befästningars » , förslagsvis.......
* Av riksdagen redan fastställd.
27 512 000 7 882 000 9 277 000 12 936 000
4 215 000
1 150 000
5 620 000
2 100 000
57 607 000
13 085 000
40 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 956 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 567 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 545 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 956 000 8 024 000
Överskott alt tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond......... 9 410 000
2. Marinens » 4 170 000
3. Flygvapnets » 9 405 000
4. Befästningars * 3 270 000 26 255 000
Summa kronor 104 971 000
Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj:t inåtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1958/59 för att där särredovisas; samt
b) medgiva, att de medel avseende tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster, vilka avsatts till budgetutjämningsfonden för att där särredovisas, må på sätt förordats i statsverkspropositionen till årets förra riksdag tagas i anspråk för avbetalning å statsskulden.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau
581028 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 1
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET 1957/58
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58
1 Bihang 1
Till KONUNGEN I
I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 9 maj 1958 får riksräkenskapsverket härmed avgiva förnyad approximativ beräkning rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1957/58.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1 Bil. 1. Bihang 1
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som anvisats å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda anvisade tilläggsstatsanslag uppgår till 466,47 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelser den 18 december 1957, nr 401, och den 28 april 1958, nr 282).
Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet med motsvarande instruktionsenliga beräkningar för innevarande och föregående budgetår avser även förändringen i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel på de inom riksräkenskapsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för budgetårets tio första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets två sista månader.
Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas understiga de i riksstaten uppförda med 354,13 miljoner kronor. För de inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas en nettobrist å 364,33 miljoner kronor, medan inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att överstiga de ursprungligen beräknade med netto 10,20' miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar praktiskt taget överskottet å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare framgår av efterföljande sammanställning, komma att understiga det i riksstaten upptagna beloppet med 300 miljoner kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettobrist på 54,13 miljoner kronor.
Inkomster
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar.........................
Kvarstående skatt.................................................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och bygg-
nadsforskningsavgifter från större arbetsgivare.....................
Tillkommande skatt, restantier m. m................................
10 460 825
225 Summa inkomster 11 800
Utgifter
Kommunalskattemedel.............................................
Överskjutande skatt...............................................
Övriga restitutioner ..............................................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnads-
forskningsavgifter från större arbetsgivare.........................
Förskott m. m. till sjukkassorna . . .................................
Omföringar.......................................................
4 395 670 60
30 Summa utgifter 6 020 Nettoinkomst på titeln 5 780
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallct 1957/58
3 Beträffande beräkningen av inkomsterna från postverket vill riksräkenskapsverket erinra om, att riksräkenskapsverket i sin i december 1957 avgivna inkomstberäkning påtalade, att generalpoststyrelsen i sina beräkningar av inkomsterna från postverket icke upptagit något belopp såsom vinstmedel från postgirorörelsen eller från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket uttalade härvid, att avskrivning på statsobligationer, vilka kunde förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust i varje fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles från ifrågavarande rörelsegrenar. Chefen för finansdepartementet förklarade sig ansluta sig till riksräkenskapsverkets uppfattning i denna fråga. Med hänsyn härtill har riksräkenskapsverket nu liksom i sina beräkningar i december och april räknat med en inleverans till statsverket under innevarande budgetår på 8 miljoner kronor av vinstmedel från postsparbanken och postgirorörelsen.
Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas komma att utvisa en nettomerutgift å 135,75 miljoner kronor. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i efterföljande sammanställning.
Säger 85,78 5,00
Summa 373,47 237,72
Nettomerutgift 135,75
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Såsom framgår av sammanställningen, utvisar civildepartementets huvudtitel den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat med en uppskattad nettobesparing å 221,85 miljoner kronor. Denna besparing, som är att hänföra till det å riksstaten uppförda anslaget till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner, sammanhänger emellertid med att detta anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagets beviljande beräknas i allmänhet icke bliva taget i anspråk av de avlöningsutbetalande myndigheterna, vilket leder till en motsvarande merbelastning av myndigheternas avlöningsanslag. Efter korrigering med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas belastning märkas bland mera betydande merutgifter överskridande av anslagen under socialdepartementets huvudtitel till allmänna barnbidrag, till ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott, till bidrag till erkända arbetslöshetskassor, till bidrag till folkpensioner m. m. och till understöd åt flyktingar m. m. med 4,24 respektive 5,98, 33,00, 23,30 och 8,00 miljoner kronor, av anslaget under kommunikationsdepartementets huvudtitel till ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser med 4,38 miljoner kronor, av anslaget under finansdepartementets huvudtitel till skatteersättning till kommunerna m. m. med 19,66 miljoner kronor, av anslagen under ecklesiastikdepartementets huvudtitel till bidrag till högre kommunala skolor, till bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn, till bidrag till driften av lokala yrkesskolor, till bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor och till bidrag till vissa omskolningskurser m. m. med 4,79, 7,31, 6,99, 6,70 och 4,54 miljoner kronor, av anslaget under inrikesdepartementets huvudtitel till bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. med 5,52 miljoner kronor samt av anvisade medel till räntor å statsskulden med 85 miljoner kronor. Bland större besparingar må nämnas besparingar å anslagen under socialdepartementets huvudtitel till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån, till bostadsrabatter och till bidrag till sjukkassor med 4,76 respektive 38,87 och 9,50 miljoner kronor, å anslaget under ecklesiastikdepartementets huvudtitel till bidrag till anordnande av skolmåltider med 4,44 miljoner kronor samt å anvisade medel för täckning av statens järnvägars underskott med 5 miljoner kronor. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget höljande inkomsttitlarna samt besparingar å anslag under specialbudgeten komma att via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond tillföras 14,82 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbudget, 287,73 miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten komma att stiga till 302,55 miljoner kronor.
Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet av driftbudgeten komma att belastas med brister å inkomsttitlar å netto 364,33 miljoner kronor samt med merutgifter å anslag å netto 135,75 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58 5
inkomster och utgifter (överskott) på 889,23 miljoner kronor. Mot detta belopp får ställas summan av dels de beräknade bristerna å inkomsttitlar, dels de beräknade merutgifterna å anslag och dels sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad som framhållits i det föregående anvisats å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt ett belopp att överföras från budgetutjämningsfonden om (364,33 -j- 135, 75 + 466,47 — 889,23 =) 77,32 miljoner kronor eller i runt tal 75 miljoner kronor. Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo mellan inkomster och utgifter på i runt tal 890 miljoner kronor avser till ett belopp av (125 + 100 =) 225 miljoner kronor särskilda avsättningar till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel och tillfälliga konjunkturpolitiskt betingade inkomster, medan återstående 665 miljoner kronor motsvara det beräknade formella överskottet å statsregleringen. Angivna särskilda avsättningar beräknas nu till (250 + 100 =) 350 miljoner kronor. Det formella överskott, som beräknats i riksstaten skulle alltså förbytas i ett formellt underskott på 425 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.
Minskning (■—) resp. ökning ( + ) Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
IV. Försvarsdepartementet............................... — 60,00
V. Socialdepartementet.................................. — 10,00
VI. Kommunikationsdepartementet........................ — 165,00
VII. Finansdepartementet................................. — 15,00
IX. Jordbruksdepartementet.............................. — 55,00
XI. Inrikesdepartementet................................. — 10,00
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar............... — 10,00
— 325,00
Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att minskas med sammanlagt 325 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som i det föregående beräknats komma att överföras från budgetutjämningsfonden erhålles ett belopp av (75 -j- 325 =) 400 miljoner kronor. Sistnämnda summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda utgifterna kunna beräknas komma att överstiga de sammanlagda inkomsterna under innevarande budgetår. Beträffande den beräknade reservationsminskningen må framhållas, att denna till ett belopp av 40 miljoner kronor icke utgör reservalionsmedelsförbrukning utan uppkommer genom att anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område tages i anspråk för förskottsvis he-
6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
stridande av de bidrag till av skördeskador drabbade jordbrukare, som slutligt skola bestridas av införselavgifter och av medel, vilka jordbruket skall erhålla som grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador.
Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha utgifterna upptagits till sammanlagt (11 294,10 -f 466,47 =) 11 760,57 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga detta belopp med 470,95 miljoner kronor, varav 145,95 miljoner kronor avse överskridanden av anslag samt 325 miljoner kronor förbrukning av reservationer. Utgifterna kunna alltså beräknas komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av i runt tal 12 230 miljoner kronor. Då inkomsterna beräknas till omkring 11 830 miljoner kronor kan alltså det kassamässiga underskottet beräknas till cirka 400 miljoner kronor.
I fråga om utgiftssidan bör emellertid erinras om, att det under socialdepartementets huvudtitel upptagna anslaget på 275 miljoner kronor till fondering för framtida pensionsändamål icke representerar någon egentlig utgift.
I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund samt byråcheferna Faxelius och Thorson, varjämte byrådirektören Säfström varit föredragande. Stockholm den 2 juni 1958.
STIG SÄFSTRÖM
Underdånigst GÖSTA RENLUND
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58
7 Bilaga
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret 1957/58
8 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58
2 Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr B 1 Bil. 1. Bihang 1
10 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58
581006 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 2
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1 Bihang 2
Till KONUNGEN
Kungl. Maj :t har genom beslut den 9 maj 1958 uppdragit åt riksräkenskapsverket att före den 3 juni 1958 avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid stats- 1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr It 1 Bil. 1. Bihang 2
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
regleringen för budgetåret 1958/59. För fullgörande av detta uppdrag har riksräkenskapsverket under hand begärt att vederbörande myndigheter måtte komplettera de beräkningar, som riksräkenskapsverket infordrade till sitt den 1 april 1958 instruktionsenligt avgivna förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret 1958/59. Vid bedömandet av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har utnyttjats nu tillgängligt material angående inkomstutvecklingen, den inom verket förda uppböidsstatistiken samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.
Som grundval för beräkningarna i december 1957 och april 1958 förutsatte riksräkenskapsverket en fortsatt produktionsuppgång under 1958, som dock bl. a. på grund av minskningen av arbetstiden kunde väntas bli mindre än under 1957. I dämpande riktning kunde även en förstärkning av tendenserna till avmattning av den internationella konjunkturen komma att verka.
Dessa allmänna förutsättningar beträffande den ekonomiska utvecklingen synas alltjämt kunna läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret 1958/59. I det följande framlägger riksräkenskapsverket resultatet av de nu företagna förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas uppbörden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 100 miljoner kronor, vilket var 100 miljoner kronor mera än enligt riksräkenskapsverkets förslag. Uppräkningen motiverades med en höjning av folkpensionsavgifterna från och med år 1959.
De förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts, kunna sammanfattas på följande sätt varvid beräkningarna i december 1957 och april 1958 medtagits som jämförelse (miljoner kronor):
Rih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3
Summa utgifter 5 750 5 780 5 780
Nettoinkomst på titeln..................... 5 970 6 050 6 090
Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets decemberberäkning.
Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken av den preliminära A-skatten. I december uppskattade riksräkenskapsverket stegringen av lönesumman under 1957 till 8 procent. Vid denna beräkning utnyttjades bl. a. uppgifter om de avtalsmässiga löneökningarnas storlek och löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och sysselsättning för industriarbetare. Beträffande 1958 framhöll riksräkenskapsverket, att genom att avtalsrörelsen 1957 resulterade i ett tvåårsavtal voro möjligheterna att förutsäga utvecklingen av inkomst av tjänst under det kommande året större än vad som eljest brukat vara fallet. För arbetargrupperna, vilka huvudsakligast komma i åtnjutande av arbetstidsförkortningen från 48 till 47 timmars arbetsvecka, ansågs minskningen i arbetstiden i det närmaste komma att uppväga de avtalsmässiga lönehöjningarna under 1958. För tjänstemannagrupperna, som endast i mindre utsträckning påverkas av arbetstidsförkortningen, angavs de avtalsmässiga genomsnittliga lönehöjningarna till 3,5 procent. De generella lönehöjningarna för de i offentlig tjänst anställda angavs till 3 procent. Enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen under 1958 kunde en viss fortsatt löneglidning uppåt förutses liksom en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Totalt sett fann riksräkenskapsverket en uppgång av inkomst av tjänst med ca 4 procent sannolik under 1958. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1959 räknades med ytterligare någon stegring.
Även om sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment än vad som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande på löneglidningen, har dock riksräkenskapsverket liksom i sin beräkning i april 1958 ansett sig böra bibehålla det förut gjorda antagandet om den totala lönesummans ökning under 1958 och de första månaderna 1959.
Vid sin beräkning i december 1957 kunde riksräkenskapsverket utnyttja uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördster-
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
minen i september 1957. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under uppbördsterminerna i november 1957 och januari 1958 överensstämma med vad riksräkenskapsverket antog i sin decemberberäkning. Marsuppbörden av A-skatt blev emellertid icke oväsentligt högre än vad som tidigare antagits. Till följd härav har den preliminära A-skatten antagits inflyta med högre belopp under uppbördsåret 1958—59 än vad som antogs i tidigare beräkningar. Riksdagens beslut om höjning av folkpensionsavgiften från för närvarande 2,5 procent till 4 procent av den taxerade inkomsten, med viss maximering, påverkar uppbörden av preliminär A-skatt från och med uppbördsåret 1959—60. Riksräkenskapsverket beräknar, att tillämpningen av de höjda avgifterna kommer att innebära en ökning under budgetåret 1958/ 59 av preliminär A-skatt med ca 100 miljoner kronor eller samma ökning som beräknats i statsverkspropositionen.
Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst synes inte heller nu någon anledning föreligga att utgå från annat antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1957 och som innebar en fortsatt stegring under 1958. För ifrågavarande inkomsttagare, vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de höjda folkpensionsavgifterna förutsättas komma att påverka skatteuppbörden först under uppbördsaret 1961—62.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid beräkningen i december 1957 och april 1958 att den sammanlagda taxerade inkomsten skulle bli något större vid 1958 års taxering än vid 1957 års taxering. Mellan 1958 och 1959 års taxeringar räknades inte med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster. Storleken av de under våren 1958 gjorda fyllnadsbetalningarna, enligt preliminära siffror 630 miljoner kronor mot tidigare antagna 500 miljoner kronor, liksom bolagens bokslut tyder på att bolagens taxerade inkomster avseende verksamhetsåret 1957 varit högre än vad riksräkenskapsverket tidigare antagit. Riksräkenskapsverket har därför nu räknat med en stör re stegring av bolagens taxeringar mellan verksamhetsåren 1956 och 1957 än vid sina tidigare beräkningar. Med hänsyn till konjunkturavmattningen har riksräkenskapsverket dock icke ansett sig böra höja det tidigare beräknade beloppet för bolagens taxerade inkomster avseende verksamhetsåret 1958.
Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande del fullgöras av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till 400 miljoner kronor för budgetåret 1958/59 eller samma belopp som i beräkningarna i december 1957 och april 1958. Liksom vid sina tidigare beräkningar har riksräkenskapsverket härvid förutsatt att fyllnadsbetalningar komma att verkställas under våren 1959 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringen 1959 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.
Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar endast obetydliga avvikelser i jämförelse med december- och aprilberäkningarna.
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
5 Vad utgifterna på titeln beträffa upptogs i aprilberäkningen förskott m. in. till sjukkassorna, som beräknades på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 21 mars 1958, till ett 20 miljoner kronor högre belopp för budgetåret 1958/59 än i decemberberäkningen. I det under ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingick 45 miljoner kronor utgörande den del av arbetsgivarbidragen för 1957, som beräknades skola överföras till allmänna sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning ändra de i april gjorda beräkningarna.
För kommunalskattemedel, överskjutande skatt, övriga restitutioner och omföringar ha upptagits samma belopp som i beräkningen i december 1957 och april 1958.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligga vid beräkningen, föreslår riksräkenskapsverket att den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i riksstaten uppföres med oförändrat 6 100 miljoner kronor.
De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, som enligt de nu företagna beräkningarna böra verkställas under budgetåret 1958/59, överensstämma med de i december 1957 och skilja sig endast obetydligt från de i april 1958 beräknade beloppen. De beräknade avsättningarna och återföringarna ha sammanställts i nedanstående tablå varvid som jämförelse medtagits beräkningarna i december 1957 och april 1958 (miljoner kronor):
December- April- Förnyad
beräkningen beräk- beräk-
ningen ning
Avsättning.............................. 400 400 400
Återf öring............................... 200 175 200
Nettoavsättning.......................... 200 225 200
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel uppförd med 90 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 mars 1958 förordade generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster uppfördes med oförändrat belopp i riksstaten. Enligt inhämtade uppgifter har generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra de i förenämnda skrivelse gjorda beräkningarna. Riksräkenskapsverket, som ansluter sig till generalposlstyrelsens beräkning, föreslår, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 57 miljoner kronor. Genom beslut av riksdagen bar skatten på lotterivinster, premieobligationsvinsterna undantagna, höjts från 20 till 80 procent av vinstvärdet från och med den 1 april 1958. Under denna förutsättning och under antagande att det särskilda lotteriet för teater och musik kommer alt anordnas även under budgetåret 1958/59 ävensom att ett nytt skattepremielån upp-
6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
läges, beräknade generalpoststyrelsen i sin förenämnda skrivelse inkomsterna på ifrågavarande titel till 80 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars utförda beräkning, föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med 80 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen uppförts med 78 miljoner kronor. I sin förenämnda skrivelse förordade generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1958/59 skulle upptagas med 78 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars utförda beräkning, föreslår, att titeln i riksstaten upptages med 80 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen till 350 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades samtidigt till 330 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna i mars inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 311,1 miljoner kronor, vilket är 10 procent mera än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt för år 1958 (SFS 395/1957) kunna drygt 12 miljoner kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1958/59. Å andra sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år 1957 att drygt 11 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1957 inlevererades först under innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket nu beräknat inkomsterna på titeln till 335 miljoner kronor för budgetåret 1957/58. För nästkommande budgetår beräknar ämbetsverket, att inkomsterna på titeln skola öka med 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 360 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 750 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.
Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december till 670 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. I skrivelse den 21 mars 1958 fann sig generaltullstyrelsen sakna anledning frångå sin i november 1957 gjorda beräkning, enligt vilken uppbörden av tullmedel upptagits till 650 miljoner kronor. Styrelsen bortsåg från de förändringar av uppbördens storlek, som ett eventuellt ikraftträdande av en ny tulltaxa den 1 januari 1959 skulle kunna komma att medföra
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 7
ävensom i övrigt från sådana jämkningar i tull- och avgiftssatser ellei i fråga om medlens redovisning, som kunde ske under den tid uppgifterna avsåg. I proposition den 24 januari 1958 (nr 90) har framlagts förslag till ny tulltaxa. Enligt propositionen har räknats med en viss utjämning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar med bibehållande i stort sett av nuvarande genomsnittliga tullnivå. Vidare ha nuvarande finanstullar upptagits med oförändrade belopp. Från generaltullstyrelsen har inhämtats, att styrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars företagna beräkning, varvid bl. a. förutsatts, att nämnvärda förskjutningar icke komma att ske i importens sammansättning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln tullmedel i riksstaten upptages med oförändrat 670 miljoner kronor.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits 240 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade beräkningar i mars 1958 gåvo tillsammans ett belopp av 297 miljoner kronor. Vid dessa beräkningar hade hänsyn tagits till inverkan av den från och med den 5 februari 1958 införda skatten på socker (SFS 31/1958), som enligt proposition den 7 februari 1958 (nr 50) beräknades inbringa 50 miljoner kronor under nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen icke funnit anledning ändra sina tidigare beräkningar, föreslår, att titeln varuskatt i riksstaten uppföres med 300 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor mera an i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med 140 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som lör innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till 150 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1958/59 upptagas med samma belopp, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits med 56 miljoner kronor, vilket belopp byggde på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar. Dessa myndigheter uppskattade vid förnyade beräkningar i mars 1958 inkomsterna på titeln till 57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 57 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mera än i statsverkspropositionen.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1957 denna titel till 740 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen. Tobaksmonopolet föreslog vid förnyad beräkning den 21 mars 1958 810 miljoner kronor, vilket var 70 miljoner kronor mer än vid dess beräkning i oktober 1957. Denna uppräkning motiverades med den av riksdagen beslutade höjningen av skattesatserna för cigarretter. Riksräkenskapsverket, som
8 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
inhämtat, att tobaksmonopolet icke finner anledning ändra den i mars gjorda beräkningen, föreslår, att titeln tobaksskatt i riksstaten upptages till 810 miljoner kronor, vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en uppräkning med 70 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 1 100 miljoner kronor. Genom förordning den 11 februari 1958 (SFS 30/1958) höjdes omsättningsskatten för spritdrycker och vin. Denna höjning beräknades i proposition den 7 februari 1958 (nr 50) medföra en merinkomst av skatt å spritdrycker på 26 miljoner kronor under innevarande och 80 miljoner kronor under nästkommande budgetår. Kontrollstyrelsen, som i november uppskattade inkomsterna på titeln till 1 100 miljoner kronor, angav i skrivelse den 21 mars 1958 inkomsterna på titeln till 1 170 miljoner kronor. Enligt inhämtade uppgifter beräknar styrelsen nu inkomsterna till högst 1 135 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen till 60 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade beräkning i mars 1958 inkomsterna till 80 miljoner kronor. Den företagna höjningen av omsättningsskatten på vin beräknades i propositionen i ämnet medföra en intäktsökning på 20 miljoner kronor under budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit anledning ändra sin beräkning i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 85 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 92 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade beräkning i mars 1958 inkomsterna till 102 miljoner kronor. Denna uppräkning med 10 miljoner kronor överensstämmer med den ökning i intäkterna av maltdrycksskatt, som beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna på öl och starköl och den nya skatten på lagrat lättöl. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit anledning ändra sin beräkning i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 105 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 45 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen angav vid förnyad beräkning i mars 1958 inkomsterna till 65 miljoner kronor. Den av styrelsen beräknade ökningen överensstämmer med den uppgång i intäkterna på ifrågavarande titel, som beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna för läskedrycker. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars gjorda beräkning, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 65 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
9 Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen med 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som i december beräknade inkomsterna av nöjesskatt till 62 miljoner kronor för innevarande budgetår, har nu uppskattat dessa till 55 miljoner kronor. I anslutning till denna nedräkning för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 60 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med 380 miljoner kronor. Genom förordning den 11 februari 1958 (SFS 32/1958) höjdes energiskatten på bensin och motorsprit med 5 öre per liter. Vidare har riksdagen fattat beslut om viss höjning av energiskatt på elkraft för s. k. borgerliga behov. Dessa skattehöjningar beräknades i propositionen i ämnet inbringa 100 miljoner kronor respektive 20 miljoner kronor under budgetåret 1958/59. I sin förnyade beräkning i mars 1958 beräknade kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen intäkterna av energiskatt till sammanlagt 505 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som av myndigheterna inhämtat att det ej finnes anledning ändra de i mars gjorda beräkningarna, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 500 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Totalisatormedlen upptogos i statsverkspropositionen med 35 miljoner kronor, vilket innebar en uppräkning med 8 miljoner kronor av riksräkenskapsverkets förslag i december 1957. Uppräkningen motiverades med en föreslagen höjning av inleveranserna av totalisatorniedel med 5 procent av insatsernas totalbelopp i vad avser travtävlingar. Riksdagen har sedermera fattat beslut i överensstämmelse med detta förslag. Riksräkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten uppföres med oförändrat 35 miljoner kronor.
Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel upptagits med 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 100 miljoner kronor.
Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 117 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 117 miljoner kronor.
För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december 1957 ett belopp av 30 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen i oktober 1957 till 22 miljoner kronor. Vid sin beräkning ansåg sig styrelsen med postsparbanksfullmäktige icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller postsparbanken. Riksräkenskapsverket ansåg, att avskrivning på statsobligationer, vilka kunde förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke borde ske i
10 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
större utsträckning än att viss vinst erhölles från ifrågavarande rörelsegrenar och uppräknade bl. a. av denna anledning generalpoststyrelsens beräkningar med 8 miljoner kronor. Departementschefen anslöt sig till riksräkenskapsverkets uppfattning i denna fråga.
I skrivelse den 13 mars 1958 nedräknade generalpoststyrelsen postverkets inkomstöverskott under hudgetåret 1958/59 bl. a. till följd av ökade driftkostnader till 15 miljoner kronor. Under åberopande av en inom generalpoststyrelsens bankavdelning utarbetad promemoria ansåg sig styrelsen fortfarande icke kunna upptaga något belopp som vinstmedel från postgirot och postsparbanken. Med hänvisning till departementschefens uttalande i statsverkspropositionen beräknade riksräkenskapsverket i april inkomsterna på ifrågavarande titel till ett 8 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen. Enligt inhämtade uppgifter från generalpoststyrelsen finner styrelsen ingen anledning ändra sina i mars företagna beräkningar. Riksräkenskapsverket föreslår fortfarande, att inkomsttiteln postverket i riksstaten uppföres med 23 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Televerket. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen med 65 miljoner kronor. Telestyrelsen framhöll i skrivelse den 19 mars 1958, att den nedgång i vissa materialpriser, främst i fråga om metaller, som inträtt under innevarande budgetår, kommer, ifall nedgången visar sig bli bestående, att medföra en rätt betydande minskning av avsättningarna till värdeminskningskonto för budgetåret 1958/59, eftersom dessa beräknas på anläggningarnas återanskaffningsvärde. Televerket beräknade ifrågavarande minskning till 10 miljoner kronor efter prisläget den 1 januari 1958. Enligt styrelsens uppfattning vore det önskvärt att samtidigt böja den extra avsättningen till värdeminskningskonto i motsvarande utsträckning. Riksräkenskapsverket har inhämtat, att telestyrelsen inte finner anledning ändra de i mars företagna beräkningarna. I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut i fråga om telestyrelsens framställning om med 10 miljoner kronor förhöjd extra avsättning till värdeminskningskonto föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna på titeln televerket upptagas till 75 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Statens järnvägar. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 miljon kronor. I riksräkenskapsverkets förslag i december 1957 hade icke någon inkomsttitel upptagits för redovisning av överskott från statens järnvägar. Järnvägsstyrelsen beräknade i skrivelse den 21 mars 1958, att resultatet av rörelsen för budgetåret 1958/59 skulle bliva ett underskott av storleksordningen 95 miljoner kronor. Härvid medräknades icke det i proposition den 21 februari 1958 (nr 77) föreslagna driftbidraget på 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket framhöll i sin beräkning i april 1958, att det med utgångspunkt från järnvägsstyrelsens beräkningar således kunde antagas, att något anslag för täckande av underskott på rörelsen icke behövde
11 Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
anvisas i liksstaten för budgetåret 1958/59. Eventuellt uppkommande överskott för budgetåret 1958/59 kunde dock icke beräknas inflyta förrän under budgetåret 1959/60. Riksräkenskapsverket föreslog därför, att ifrågavarande titel i riksstaten skulle upptagas med oförändrat 1 miljon kronor, vilket förslag riksräkenskapsverket nu icke funnit anledning ändra.
Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen med 135 miljoner kronor. I anslutning till av vattenfallsstyrelsen i mars 1958 företagen förnyad beräkning av inkomsterna på ifrågavarande titel och därefter inhämtade uppgifter från styrelsen föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten upptages med oförändrat 135 miljoner kronor.
Domänverket. I anslutning till domänstyrelsens beräkning föreslog riksräkenskapsverket i december 1957, att denna titel skulle upptagas med 40 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 mars 1958 framhöll domänstyrelsen, att vissa lokala avsättningssvårigheter ävensom större prissänkningar för skogens produkter än vad styrelsen beräknade vid avgivandet av beräkningen i november 1957 hade resulterat i att styrelsen beräknade överskottet för 1958 till 35 miljoner kronor. Enligt vad som inhämtats har domänstyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars gjorda beräkning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln domänverket i riksstaten uppföres med 35 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning inom riksräkenskapsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning förorda någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.
Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna, liksom de tidigare inkomstberäkningarna, äro grundade på förutsättningarna, att det allmänna utrikespolitiska läget i stort sett icke undergår några förändringar samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.
I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1958/59 upptagas med nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp:
12 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riksstatsförslaget blir sålunda 447 miljoner kronor.
Liksom i sin beräkning i april 1958 har riksräkenskapsverket i samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under nästkommande budgetår även omprövat de kalkyler över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1957. Enligt dessa förnyade kalkyler skulle statsinkomsternas förändringar, under de schablonmässiga förutsättningar som gavs i bilaga E, under budgetåren 1959/60 och 1960/61 kunna sammanfattas på följande sätt varvid decemberberäkningens belopp medtagits som jämförelse (miljoner kronor):
Förändring sedan närmast föregående budgetår 1959/60 1960/61
Den nu förutsedda större ökningen på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. sammanhänger bl. a. med höjningen av folkpensionsavgiften från 2,5 till 4 procent.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, som de nu företagna beräkningarna för budgetåret 1959/60 och 1960/61 motivera, framgå av nedanstående tablå varvid decemberberäkningens siffror medtagits som jämförelse (miljoner kronor):
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
13 Avsättning
Återföring.....
Nettoåterf öring
I handläggningen av detta ärende ha generaldirektören Renlund samt byråcheferna Ehnbom, Faxelius och Thorson deltagit, varjämte förste aktuarien Lindahl varit föredragande. Stockholm den 2 juni 1958.
Underdånigst GÖSTA RENLUND
OLOF LINDAHL
581007 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 3
REVIDERAD
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1958
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
1 Bihang 3
Reviderad nationalbudget för år 1958
I. Inledning
Föreliggande nationalbudget utgör en reviderad version av den preliminära nationalbudget som presenterades vid årsskiftet i samband med statsverkspropositionen. Det är därmed fjärde året i följd som en dylik revision av de vid årsskiftet redovisade planerna och prognoserna genomförs. En sådan ordning framstår som naturlig redan med hänsyn till att den statistiska informationen om det förflutna året är i hög grad ofullständig vid årsskiftet. Nationalbudgeten för 1958 var preliminär också till följd därav att något förslag om försvarskostnaderna för budgetåret 1958/59 inte kunde framläggas i statsverkspropositionen. I båda dessa avseenden har situationen numera klarnat. Tillförlitligare beräkningar över utvecklingen av den svenska ekonomin under 1957 har sålunda nu utförts inom konjunkturinstitutet; enighet har uppnåtts i försvarsfrågan och i samband därmed har också höjningar av vissa indirekta skatter beslutats.
Den preliminära nationalbudgeten präglades i hög grad av ovissheten om den internationella utvecklingen. Denna ovisshet består alltjämt. I den reviderade nationalbudget, som här presenteras, bär därför det internationella konjunkturläget diskuterats utförligare än som brukar vara fallet. Intresset knyter sig härvid framför allt till utvecklingen i de länder som spelar den största rollen för efterfrågan på svenska exportvaror. Den avmattning i exportefterfrågan, som kunde förutses redan vid årsskiftet, har nu blivit ännu något mera markant, även om det inte är frågan om någon dramatisk omsvängning. För övrigt följer denna nationalbudget i stort den sedvanliga uppläggningen och bygger som vanligt på information, som erhållits från olika verk och myndigheter. Kommerskollegium har sålunda utfört en reviderad kalkyl över den svenska utrikeshandeln under 1958 liksom en ny enkätundersökning av industrins planerade kapitalinvesteringar. Även andra myndigheter har bidragit med statistiska sammanställningar och analyser.
I avslutningskapitlet presenteras en försörjningsbalans för innevarande år. Försörjningsbalansen representerar en sammanfattande prognos för den reala utvecklingen i den svenska ekonomin såsom denna bedöms utifrån de förutsättningar som förelegat under första delen av 1958. Den utgör sålunda ett försök, som ofrånkomligen bygger på en ganska osäker grund, att bedöma den sannolika utvecklingen av de olika delposterna i försörjningsbalansen under beaktande av de ömsesidiga samband som råder dem emellan.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr Bl. Bil. t. Bihang 3
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
De osäkerhetsfaktorer som det kan vara skäl att redan inledningsvis peka på gäller för det första styrkan i den internationella konjunkturförsvagningen och dennas inverkan på svensk export och för det andra den svenska ekonomins reaktion på en exportminskning (alternativt upphörande exportökning). Av denna reaktion beror bl. a. i vilken omfattning de primära störningarna kommer att träffa produktion och sysselsättning eller betalningsbalansen. Det bör emellertid redan här förutskickas, att dessa problem ej i större omfattning syns bli aktuella under innevarande år utan först något längre framöver.
Vid utarbetandet av den reviderade nationalbudgeten har följande utomstående författare medverkat, nämligen aktuarien B. Pettersson (kap. II), sakkunnigen B. Kragh (kap. III) samt t.f. byråchefen L. Fastbom (kap. IX), samtliga från konjunkturinstitutet. Vidare har ntredningsrådet hörts. Rådets ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
3 II. Sveriges ekonomi 1957
I nationalbudgeten för 1958 presenterades preliminära uppgifter över försörjningsbalansen för 1957. I de reviderade beräkningar, som nedan framläggs, har nytillkommen statistik kunnat utnyttjas beträffande främst industrins och statens investeringar, detaljhandelns omsättning under fjärde kvartalet samt lagerförändringarna under året. Den bild av utvecklingen 1956—1957, som härigenom framkommit skiljer sig i viktiga avseenden från den i nationalbudgeten presenterade (se tabell 1 och 2). I första hand gäller detta lager och produktion som ökade väsentligt mer än tidigare beräknat; detsamma gäller den privata konsumtionen. Däremot syns investeringarna i stort sett ha utvecklats i enlighet med de preliminära beräkningarna.
1. Inhemska bruttoutgifter
De totala bruttoinvesteringarna (inkl. reparationer och underhåll) beräknas från 1956 till 1957 ha ökat med omkring 8 procent i löpande priser
Tabell II: 1. Försörjningsbalansen 1954—1957 i löpande priser
Miljoner kronor
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell Ils 2. Försörjningsbalansen 1954-—1957 i 1954 års priser
Miljoner kronor
I fasta priser uppskattas förändringen till ca 3 procent, vilket jämfört med utvecklingen 1955—1956 innebär en något minskad ökningstakt.
Bostadsbyggandet under 1957 innebar, att ca 64 500 lägenheter färdigställdes, medan igångsättningen beräknas ha uppgått till ca 65 000. Motsvarande siffror för 1956 var 57 000 resp. 59 000. Vidare torde de under byggnad 1957 varande lägenheternas storlek i genomsnitt ha varit 2 procent större än motsvarande 1956. Däremot har stocken av pågående byggen genomsnittligt varit något mindre än under 1956. Bl. a. med hänsyn till lättnaderna i tillgången på arbetskraft syns en förkortning av byggnadstiderna ej osannolik. Ovannämnda förhållanden sammantagna medför, att investeringarna i bostäder (d. v. s. de under resp. år nedlagda kostnaderna) från 1956 till 1957 i volym beräknas ha ökat med ca 2 procent.
Tabell II: 3. Inhemska bruttoutgifter 1954—1957 i löpande priser
Procenttal
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
5 Tabell II: 4 a. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade på ändamål
Som tabell 4 a visar, syns även under 1957 den ökade investeringsverksamheten i hög grad kunna tillskrivas samfärdselns område. Dess ökade investeringar var främst lokaliserade till den privata sektorn, vars investeringar i motorfordon och fartyg (inkl. reparationer och underhåll) volymmässigt ökade med 9 resp. 7 procent. Även inom statlig och kommunal samfärdsel kan man konstatera ökade investeringar, främst för statens järnvägar, statlig isbrytarverksamhet samt kommunala hamnar och slussar. Televerkets investeringar beräknas däremot ha minskat i volym.
För investeringar i industribyggnader och -anläggningar föreligger enligt kommerskollegii marsenkät en volymmässig ökning från 1956 till 1957, medan en nedgång skett i nyanskaffningen av maskiner och apparater. Emedan underhållskostnader såväl för byggnader som för maskiner liar antagits öka i normal omfattning, beräknas den totala investeringsverksam-
Tabell II: 4 b. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade i privata och offentliga
1 Fr. o. m. Vi,, 1957 ingår LKAI3 till 95 procent i statliga aktiebolags investeringar.
6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell II: 4 c. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade efter typ
heten inom industrin ha varit av ungefär samma volym som under 1956. Som framgår av tabell 5 kan ökade investeringar konstateras för stora delar av kapitalvaruindustrin, medan konsumtionsvaruindustrin kännetecknas av en jämfört med 1956 något minskad realkapitalbildning.
Bakom den från 1956 till 1957 ökade investeringsverksamheten ligger, såsom framgår av tabell 4 b, framförallt en expansion inom de kommunala och statliga sektorerna. Inom den förstnämnda har främst bostadsbyggandet expanderat, varigenom kommunerna erhållit en något ökad andel i bostadsproduktionen. Expansionen inom den statliga sektorn syns — förutom statlig samfärdsel —- främst vara att hänföra till kraftverk, vägbyggnader och försvar.
Enligt tabell 4 c, som visar investeringarnas fördelning på dels byggnader och anläggningar, dels maskiner och apparater, syns de senaste årens investeringsutveckling framförallt ha kännetecknats av ökad anskaffning av maskiner, medan byggnads- och anläggningsverksamheten relativt sett fått något minskad betydelse.
Tabell II: 5. Industrins investeringar exkl. personalbostäder och underhåll 1954—1957
Volymindex: 1954 = 100
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
7 Tabell II: 6 a. Privat konsumtion 1954—1957 i löpande priser
Miljoner kronor
Beträffande investeringsutvecklingen hänvisas även till kapitel IX.
Den privata konsumtionen ökade med närmare 2 procent i volym och ca 5 procent i värde från 1956 till 1957 (se tabell 6 a och 6 b). Den reala uppgången i konsumtionen hänförde sig främst till varaktiga konsumtionsvaror. Inköpen av dessa ökade med 8 procent i volym, medan förbrukningen av tjänster av olika slag steg med 2 procent och konsumtionsvolymen av de icke varaktiga varorna totalt sett förblev av samma storlek 1957 som
1956.
Konsumtionen av livsmedel ökade med knappt en procent i löpande priser och visade oförändrad storlek i volym räknat. Höjningen av spritpriserna hösten 1956 visade sig leda till en avsevärd nedgång i konsumtionsvolymen av spritdrycker. Räknat på hela gruppen spritdrycker och viner sjönk konsumtionsvolymen med drygt 11 procent, vilket dock var mindre än den procentuella prisökningen, och konsumtionen i löpande priser steg med drygt 7 procent.
Den kraftiga ökningen i hushållens inköp av varaktiga varor under fjolåret kan främst återföras på att bilinköpen åter ökade betydligt samt på att inköpen av televisionsapparater växte kraftigt. Hushållens inköp av varor inom gruppen radio, television och övriga elektriska artiklar beräknas ha stigit med närmare 10 procent i volym, och inköpen av fabriksnya personbilar kan uppskattas ha ökat med ca 17 procent i antal räknat. Hushållens sammanlagda kostnader för nyinköp samt drift och underhåll av personbilar synes ha stigit med drygt 20 procent i löpande priser 1956—1957 och
8 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell II: 6 b. Privat konsumtion 1953—1957 i 1954 års priser
Procentuell förändring från föregående år
nådde 1957 en total utgiftssumma på i runt tal 2 miljarder kronor, vilket motsvarar 6 procent av den privata konsumtionen. I fasta priser räknat kan de sammanlagda bilutgifterna beräknas ha stigit med drygt 15 procent.
Inköpen av beklädnadsvaror steg med 3 procent i volym; av de textila beklädnadsvarorna syns inköpen ha ökat med ett par procent medan inköpen av skor steg med drygt 3 procent. Bland övriga poster i den privata konsumtionen märks en uppgång för bostadsnyttjandet med drygt 4 procent i fasta priser eller något mer än 1955—1956, vilket förklaras av att antalet färdigställda lägenheter var större under 1957 än under närmast tidigare år. Den milda väderleken under 1957 tillsammans med bränsleransoneringen återspeglas i en nedgång i bränsleförbrukningen med drygt 10 procent, vilket mer än övervägde den procentuella kostnadsökning, som prishöjningarna och energiskatten på bränslen innebar.
Ökningen i hushållens konsumtionsutgifter 1956—1957 syns ha hållits inom ramen för de sammantagna inkomstökningarna efter direkta skatter. Lönesumman kan sålunda beräknas ha ökat med drygt 7,5 procent och för inkomstöverföringarna från staten och kommunerna till hushållen registrerades en uppgång med drygt 10 procent från 1956 till 1957. Den totala inkomstsumman efter direkta skatter kan beräknas ha ökat närmare 6 procent, vilket, sammanställt med att konsumtionsutgifterna uppskattas ha stigit med 5 procent, innebär att det personliga sparandet skulle ha visat en ökning från 1956 till 1957. Beträffande den privata konsumtionen se även kapitel VII.
Den offentliga konsumtionen, som består i statens och kommunernas direkta ianspråktagande av varor och tjänster för löpande ändamål, ökade
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
9 Tabell II: 7. Offentlig konsumtion 1954—1957
Miljoner kronor
1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.
med 12 procent i löpande priser och 3 procent i volym från 1956 till 1957 (se tabell 7). Den volymmässiga uppgången hänför sig i likhet med tidigare år främst till den kommunala sektorn. De kraftigt växande kommunala utgifterna sammanhänger med urbaniseringen och med den pågående utbyggnaden av framför allt skolväsen och sjukvård.
2. Utrikeshandel och lagerutveckling
Den svenska handelsbalansen med utlandet försämrades med ca 90 miljoner kronor från 1956 till 1957. Samtidigt ökade emellertid nettoinkomsterna för den utrikes sjöfarten med hela 23 procent och bytesbalansen kom härigenom att förbättras med ca 60 miljoner kronor från 1956 till 1957 (se tabell 8). Den betydande tillväxten i sjöfartsinkomsterna från 1956 till 1957 syns till stor del ha berott på en avsevärd ökning i handelsflottans prestationsvolym; de omräkningar av handelsflottans nettoinsegling till fasta priser, som utförts i tabell 8 pekar härpå, ehuru de är osäkra. Till följd av att fraktsatserna inom sjöfarten var stigande under hela 1956 och fram till början av 1957 samt på grund av att många fraktavtal sluls på relativt lång tid kom vidare den genomsnittliga fraktnivån för 1957 att ligga högre än för 1956 trots den vikande sjöfartskonjunkturen under loppet av 1957.
Importen ökade med 10 procent i värde och 7 procent i volym. Importen av verkstadsprodukter, av järn och stål liksom av textilvaror ökade kraftigt i volym från 1956 till 1957, medan importen av livsmedel sjönk tillbaka något i förhållande till den högre nivån under 1956, då importen till följd av 1955 års dåliga skörd var ovanligt stor. Exporten steg med 10 procent i värde och 8 procent i volym. Utvecklingen under fjolåret karakteriserades av stigande export till såväl de västeuropeiska länderna som övriga länderområden. Även exporten till Förenta staterna visade fortsatt ökning, ehuru
10 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell II: 8. Bytesbalansen 1954—1957
Miljoner kronor
1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.
i starkt dämpad takt jämfört med 1955—1956. Till stor del bars exportstegringen upp av den särskilt fram till förra delen av 1957 stigande internationella efterfrågan på investeringsvaror. Däremot fick massaexporten vidkännas en minskning efter de närmast tidigare årens betydande ökning. Genom de avsättningssvårigheter, som började göra sig gällande från mitten av 1957 blev utförseln av massa för hela året 1957 räknat ca 3 procent lägre i volym än 1956. Beträffande livsmedel ökade exporten med mer än 30 procent från 1956 till 1957, vilket får bedömas mot bakgrunden av att utförseln under 1956 var ovanligt låg på grund av 1955 års svaga skörd.
Under 1956 ledde den internationella prisutvecklingen till att bytesförhållandet i utrikeshandeln försämrades. Under loppet av 1957 har bytesförhållandet sedan förbättrats från kvartal tall kvartal, men järn föres den genomsnittliga prisnivån 1956 och 1957 visar det sig att en försämring med ca 1 procent skett i relationen mellan export- och importpriser. Den förbättring av handelsbalansen, som skulle ha kommit till stånd om det faktiska varuutbytet 1957 ägt rum till 1956 års genomsnittspriser, kan uppskattas till i runt tal 50 miljoner kronor att jämföras med den faktiskt inträffade försämringen med 90 miljoner kronor. Beträffande utrikeshandeln se även kapitel IV.
Enligt nu föreliggande preliminära uppgifter syns lagerökningen under 1957 ha varit av betydande storlek. De beräkningar som redovisas i tabell 9 pekar på en lageruppbyggnad under fjolåret som i volym överstiger även 1955 års stora lagerökning.
11 Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
Tabell II: 9. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1957
Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år
1. Gruvor, järn- och stålverk, andra metallverk
samt järngrossister.........................
2. Verkstads- och varvsindustri................
3. Jord- och stenindustri......................
4. Sågverk, pappersmassefabriker och trävaruhandel ....................................
5. Trävara- och pappersindustri samt grafisk
industri...................................
6. Livsmedelsindustri och viss livsmedelshandel1. .
7. Textil- och sömnadsindustri samt textilhandel .
8. Läder- och gummivaruindustri, skohandel, lädergrossister samt lcemisk-teknisk industri .. .
9. Bränsle (utom i egentlig industri)............
10. Summa
11. Förändringar i kreaturskapital...............
12. Variationer i uttag ur skog..................
13. Summa lagerförändringar
14. Summa lagerförändringar i 1954 års priser * i
1 Inkl. lagerförändringar av brödsäd hos jordbrukarna.
Anm. För livsmedelsindustri, textil- och sömnadsindustri och läderindustri samt delar av träindustri gäller siffrorna exkl. varor under arbete.
Källor: Uppgifter från jordbruksnämnden (för livsmedel och kreaturskapital), från skogsstyrelsen (för skogsuttag), från vinststatistiken samt från kommerskollegium (för övriga områden).
Till en del får utan tvivel ökningen i lagren tillskrivas en avmattning
i efterfrågan under 1957. Härför talar konjunkturbarometern för såväl verkstadsindustrin som textil- och beklädnadsindustrin, där företagen vid slutet av 1957 i större utsträckning än vid slutet av 1956 bedömde sina färdigvarulager som för stora. Den betydande ökningen av massaindustrins lager under 1957 är vidare en återspegling av dämpningen i den internationella efterfrågan på massa under fjolåret. Lageruppgången vid järn- och stålverken bör likaså ses mot bakgrund av avmattningen i järn- och stålkonjunkturen under senare hälften av 1957.
Till en del förklaras sannolikt fjolårets lageruppgång av speciella faktorer. Av verkstads- och varvsindustrins totala lagerökning hänför sig mer än en tredjedel till fartyg under byggnad. Med hänsyn till att varvens produktion låg på en betydligt högre nivå under 1957 än under 1956 är det i och för sig naturligt med en ökning i mängden tonnage under arbete. Den oregelbundenhet som kännetecknar leveranserna av färdigbyggda fartyg kan emellertid ha haft till följd att varor i arbete vid varven ökat kraftigt mätt just från årsskifte till årsskifte. En bidragande orsak till att bränslelagren ökade betydligt under 1957, trots den påfyllnad av bränslelagren som ägde rum under 1956, torde ha varit alt den milda väderleken vid slutet av året sannolikt resulterade i eu icke planerad lagerökning bos bränsleimportörerna under senare delen av 1957.
12 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
I den totala lagerökning, som registreras i tabell 9, ingår även variationer i uttag ur skog samt förändringar i kreaturskapital. Kreaturskapitalet har minskat, medan uttagen ur skog till följd av minskad avverkningsvolym bildar en positiv post i lagerutvecklingen under 1957.
3. Bruttonationalprodukt och sparande
Bruttonationalprodukten framräknas vid sammanställningen av försörjningsbalansen direkt via övriga poster (= investering -f konsumtion lagerförändring + export — import). Av tabell 2 framgår, att en beräkning av bruttonationalprodukten via användningssidans poster ger till resultat en ökning i denna med 3,5 procent i volym. Kalkyler från näringsgrenssidan av produktionsökningen 1956—1957 pekar på en produktionsuppgång på knappt 3 procent i volym. Det är givet att båda dessa uppskattningar har betydande felmarginaler. Beträffande de olika näringsgrenarnas bidrag till bruttonationalprodukten kan nämnas, att industriproduktionen har ökat med 3,5 procent eller ungefär lika mycket som 1955—1956. Jordbrukets bidrag har ökat med närmare 6 procent, vilket innebär en fortsatt återhämtning från den kraftiga reduceringen av jordbruksproduktionen i samband med 1955 års svaga skörd. Byggnadsverksamhetens bidrag till bruttonationalprodukten beräknas ha stigit med drygt 2 procent, medan skogsbrukets bidrag endast stigit i mindre utsträckning. Den totala produktionsökningen 1956—1957 visar sig enligt här framlagda beräkningar ha motsvarat produktionsstegringen från 1955 till 1956.
Mätt i löpande marknadspriser steg bruttonationalprodukten med ca 8 procent från 1956 till 1957 (se tabell 1). Detta innebär en total genomsnittlig prisökning på drygt 4 procent för hela nationalprodukten. I nedanstående tablå visas prisstegringen från 1956 till 1957 på en halv procent när för konsumtion och investering (beträffande den privata konsumtionen bör påpekas, att här framlagda beräkningar visar något mindre prisökning än den som framräknas ur konsumentprisindex):
Privat bruttoinvestering ............................ 105
Offentlig bruttoinvestering .......................... 104
Privat konsumtion .. 103 1/2
Offentlig konsumtion .............................. 108
Bruttosparandet i samhället, satt i relation till bruttonationalprodukten, bildar en ganska konstant kvot över tiden. Som framgår av tabell 10, steg den från 1954 till 1955 för att sedan förbli i stort sett oförändrad 1955—
1956. Från 1956 till 1957 visade den åter en uppgång av drygt samma storlek som 1954—1955. Bruttospar kvoten utvisar hur stor del av den totala produktionen som avsätts för bruttokapitalbildning (inkl. lagerökning) inom landet respektive åtgår för ökning av Sveriges finansiella sparande gentemot utlandet. Sistnämnda post utgör skillnaden mellan Sveriges export
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
13 Tabell II: 10. Sparande-investering 1954—1957 i löpande priser
Procent av bruttonationalprodukten till marknadspris
1 Exkl. lagerförändring.
Anm. I offentlig inhemsk bruttoinvestering ingår dels offentliga myndigheters bruttoinvestering, dels också bruttoinvestering för affärsverk m. m. Statligt och kommunalt bruttosparande omfattar däremot endast respektive myndigheters bruttosparande. De direkta skatterna har korrigerats till att utgöra inbetalda belopp under resp. år.
och import (av såväl varor som tjänster). Ser man till bruttosparkvotens komponenter, visar det sig, att kvoten för de fasta investeringarna sjönk från 1954 till 1955 för att sedan förbli i stort sett oförändrad från 1955 till
1957. I förhållande härtill visar övriga två komponenter starka variationer. Ökningen i bruttosparkvoten från 1954 till 1955 kan sålunda återföras på att övergången från lagerminskning till stark lageruppbyggnad mer än uppvägde en avsevärd försämring i bytesbalansens saldo. I utvecklingen
1955—1956 motsvarades dämpningen i ökningstakten för lageruppbyggnaden helt av en förbättring i bytesbalansens saldo, ökningen i bruttosparkvoten 1956^-1957 slutligen, kan praktiskt taget helt återföras på en kraftig ökning i lagerhållningen.
Fördelningen av bruttosparandet på olika sektorer framgår också av tabell 10. Mot stigande bruttosparande för staten har stått fallande bruttosparande för kommunerna och omvänt. Dessa växlingar kan till stor del återföras på förändringarna i statens och kommunernas finansiella sparande. Den privata sektorns bruttosparkvot har under hela perioden varit i stigande.
Olika sektorers finansiella sparande, d. v. s. den del av det totala sparan-
Tabel] II: 11. Finansiellt sparande 1954—1957
Miljoner kronor
14 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
det som inte motsvaras av investeringar i reallillgångar, under åren 1954— 1957 redovisas i tabell 11. Ett positivt finansiellt sparande för en sektor betyder att sektorn i fråga haft överskott av löpande inkomster över utgifter för konsumtion och realinvesteringar, medan negativt finansiellt sparande visar på utgiftsöverskott. Summan av de inhemska sektorernas finansiella sparande är lika med förändringen i Sveriges nettofordringar på utlandet (= utlandets finansiella sparande i tabellen med omvänt tecken). Utvecklingen från 1955 visar ett avtagande underskott i transaktionerna med utlandet. Den privata sektorn, d. v. s. företag och hushåll, har under samma tid först minskat sitt utgiftsöverskott och under 1957 uppnått ett inkomstöverskott på 300 miljoner kronor. Samtidigt har den offentliga sektorn under 1957 erhållit ett utgiftsöverskott på 350 miljoner kronor. Utvecklingen avspeglar härmed den dämpning i efterfrågan som ägt rum inom den privata sektorn.
4. Konjunkturutvecklingen
I de föregående avsnitten har utvecklingen av försörjningsbalansens olika poster belysts med helårssiffror. I syfte att något komplettera framställningen med hänsyn till konjunkturlägets utveckling under loppet av de enskilda åren presenterades i den preliminära nationalbudgeten ett urval av konjunkturkänsliga serier, vilka i flertalet fall hade säsongrensats. Dessa serier återges i diagram 1 och belyser det ekonomiska läget fram till april månad innevarande år. I den följande redogörelsen läggs huvudvikten vid den senaste utvecklingen.
Kurvorna 1, 2 och 3 åskådliggör utrikeshandelns volymmässiga utveckling. Dessa säsongrensade serier visar, att de relativt kraftiga ökningar på årsbasis som noterats för utrikeshandeln från 1956 till 1957 hänför sig till en uppgång som upphört efter första kvartalet 1957. Under de följande kvartalen i fjol visade importvolymen endast mindre fluktuationer, medan exportvolymens utveckling särskilt under årets sista kvartal kännetecknades även något vikande tendens. Volymsiffrorna för första kvartalet 1958 innebar en viss återhämtning för exportens del. Även importen steg något och nådde en ny rekordhöjd, vilken dock endast obetydligt överstiger fjolårsnivån.
Den fjärde kurvan i diagram 1 visar industriproduktionens utveckling. Även här hänför sig produktionsökningen från 1956 till 1957 i huvudsak till en uppgång under höstmånaderna 1956 och i betydligt mera dämpad takt även under första halvåret 1957. Utvecklingen under tredje kvartalet i fjol kännetecknades av stagnation och under sista kvartalet av en klart nedåtriktad tendens. Denna utveckling syns dock ha brutits vid årsskiftet och en mindre återhämtning ha ägt rum, varefter produktionen åter stagnerat på en hög nivå.
Sysselsättningen inom industrin var enligt socialstyrelsens index under 1957 oförändrad i förhållande till 1956. Diagram 2 visar säsongrensade serier
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
15 Diagram II: 1. Konjunkturindikatorer
Total exportoolyrn.
Total importuolyra
Arbetslösheten inom industrifackförbunden
Antal tillsatta platser på 100 lediga
Konsuroe nt pristnde x
52 53 5H
a. i 1 Exportoolyrn för I I maskiner o. instrument
Total industriproduktion
. Aktieindex
1950 51
55 5fc
57 5&
Anm. Måttenheterna för de olika serierna är:
1. 2. 3. Säsongrensad volymindex: 1949 = 100
4. Säsongrensad volymindex: 1935 = 100
5. Procent av medlemsantalet, säsongrensat
6. Antal tillsatta platser på 100 lediga, säsongrensat
7. Index: 1937 = 100 (Affärsvärldens aktieindex)
8. Socialstyrelsens konsumtionsindex: 1949 = 100
9. Kommerskollegii partiprisindex: 1949 = 100
16 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Diagram II: 2. Antal arbetare inom industrin
Säsongrensad index: december 1949 = 100
Index
Massa- o. pappersindustrin.
Industrin, totalt
metatt- o. verkstadsindustrin
Textil - o. beklädnadsindustrin
Träindustrin
5fe 51 58
55 5H 55
1950 51 52
1950 51 52 55 54 55 5b 51 58
Källa: Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.
över antalet anställda arbetare inom några industrigrenar. Med undantag för träindustrin visar samtliga serier sysselsättningsökningar under första halvåret 1957. Sedan mitten av 1957 är sysselsättningen sjunkande och nedgången har fortsatt även under de tre första månaderna 1958. I motsats till hemmamarknadsindustrierna har utvecklingen för exportindustriernas del inneburit nästan oavbrutna sysselsättningsökningar under senare år. Läget vid början av innevarande år tyder dock på att denna utveckling har brutits och att även exportindustrierna börjat få känning av vikande sysselsättningsmöjligheter.
De båda arbetsmarknadskurvorna i diagram 1 avser arbetslösheten inom industrifackförbunden och antalet tillsatta platser på 100 lediga. Serierna visar något olikartade förlopp under 1957. Medan arbetslösheten minskade något under sommarmånaderna, tyder kurvan över tillsatta platser på 100 lediga på en konjunkturdämpning under andra kvartalet och en åtstramning av arbetsmarknadsläget under höstmånaderna 1957. Mot årets slut visar dock båda kurvorna ytterligare avmattning på arbetsmarknaden, denna framträder tydligast i den stigande arbetslösheten. Kurvan över tillsättningsprocenten visar att denna tendens har bestått även i början av 1958.
Den sjunde kurvan i diagram 1 visar, hur aktieindex varierat. Nedgången under höstmånaderna 1957 avstannade vid årets slut och en mindre åter-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
hämtning ägde rum i januari 1958. Under de följande månaderna undergick aktieindex endast mindre fluktuationer.
De två sista kurvorna i diagram 1 hänför sig till prisutvecklingen. Det framgår att medan partipriserna i stort sett legat stilla, har konsumentprisindex fortsatt att röra sig uppåt. En väsentlig del av denna stegring utlöstes av höjningar av de indirekta skatterna.
Sammanfattningsvis kan sägas att efter vissa stegringar under 1956 och första kvartalet 1957 tyder utvecklingen under de två följande kvartalen på en viss stagnation av den ekonomiska aktiviteten. Mot årets slut framträdde emellertid en allmänt nedåtriktad tendens, denna antyddes redan i den preliminära nationalbudgeten för 1958. De nya siffrorna förstärker intrycket av en avmattning i slutet av 1957. Nedgången kan avläsas i samtliga här anförda serier. Konjunkturläget i början av innevarande år syns emellertid vara mera svårbedömbart. Medan industriproduktionen, aktieindex och volymsiffrorna över utrikeshandeln tyder på en mindre återhämtning, har industrins sysselsättning fortsatt att sjunka. Även serien över antalet tillsatta platser på 100 lediga och den ökade arbetslösheten (se kap. VI) tyder på en fortsatt avmattning på arbetsmarknaden. Detta kan emellertid bero på vissa tidsförskjutningar mellan arbetsmarknadsserierna och de övriga konjunkturindikatorerna samt den kalla väderleken under vintermånaderna. 2
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil.l. Bihang 3
18 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
III. Den internationella utvecklingen
I den preliminära nationalbudgeten för 1958 underströks särskilt, att del rådde stor osäkerhet beträffande den internationella utvecklingen under innevarande år. Man måste därför, framhölls det, hålla en viss ekonomiskpolitisk beredskap med hänsyn till risken för en konjunkturnedgång i utlandet och en därav betingad försämring av vår exportkonjunktur. Att döma av de informationer om den ekonomiska utvecklingen, som blivit tillgängliga sedan den preliminära nationalbudgeten skrevs, kan man säga, att den där påpekade risken i alla händelser inte ter sig mindre nu än då. Läget i Förenta staterna förefaller tvärtom i dag vara allvarligare än för ett par månader sedan, och i en rad västeuropeiska länder har en fortsatt avmattning i konjunkturläget kommit till stånd. Fastän produktionsstegringen överlag bedöms bli relativt blygsam under 1958 jämfört med tidigare år eller t. o. m. helt stanna upp, syns man dock i allmänhet i de olika länderna vara obenägen att med den ekonomiska politikens hjälp driva fram en sådan expansion, som produktionsresurserna i och för sig skulle tillåta — riskerna för försvagad valuta och omsorgerna om penningvärdet har här fått fälla utslaget. Härigenom har emellertid risken för en stagnation och successiv hopkrympning av den internationella handeln ökat i styrka, vilket för Sveriges del kan betyda ett betydligt kärvare klimat för exportnäringarna än de närmast föregående åren.
Det är alltså ur synpunkten av vår export, som utlandskonjunkturen för oss i första hand är av intresse. För att belysa detta samband skall i det följande ges en kortfattad beskrivning av hur den ekonomiska aktiviteten i våra viktigaste avnämarländer gestaltat sig under de allra senaste åren och hur vår export till dessa länder samtidigt förändrats. De länder som medtagits i redovisningen är Storbritannien, Västtyskland, Norge, Nederländerna, Danmark, Frankrike och Förenta staterna, vilka sammanlagt svarar för omkring två tredjedelar av vårt totala exportvärde. Storbritanniens andel är nära 20 procent, Västtysklands nära 15 procent och Norges omkring 10 procent. Procenttalen för de fyra övriga länderna håller sig mellan 6 och 5 med den rangordning mellan länderna, som ovan angetts.
Efter denna översikt följer en ländervis beskrivning av det aktuella läget och av konjunkturutsikterna, som främst bygger på det material, som framkommit under de allra senaste månaderna och därigenom får ses som ett komplement till motsvarande avsnitt i den preliminära nationalbudgeten. Avslutningsvis ges några sammanfattande synpunkter på de problem, vilka i dagens läge är aktuella för den ekonomiska politiken i de länder som här behandlats.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
1. Sverige och utlandskonjunkturen
Det kan till en början vara av intresse att konstatera, i vad mån svensk export lyckats upprätthålla sina positioner på olika avsättningsområden. Detta framgår av förändringarna i Sveriges andel av olika länders importvärden. En beräkning ger för de inledningsvis nämnda sju viktigaste avnämarländerna vid handen, att den svenska importandelen under de tre senaste åren i så gott som samtliga fall varierat inom mycket trånga gränser. Det enda undantaget utgörs av Norge, vars import från Sverige särskilt påverkas av stora engångsleveranser av fartyg. Stabiliteten i vår andel av de sex övriga ländernas importvärden är nästan förbluffande, eftersom dessa andelar kan påverkas både av förskjutningar i de olika ländernas importstruktur och av förändringar i konkurrensläget på våra exportprodukter. Antingen har dessa faktorer ej spelat någon nämnvärd roll under de här observerade åren, eller också har deras verkningar tagit ut varandra.
Stabiliteten i vår exports andel av avnämarländernas totala importvärden säger emellertid ingenting om det sätt på vilket förändringar i den ekonomiska aktiviteten i dessa länder påverkat vår export. En förändring av den ekonomiska aktiviteten i ett visst land leder ofta till en motsvarande förändring i samma riktning av dess totalimport. Vår export till detta land följer då förmodligen med i utvecklingen och vår andel av landets import förblir oförändrad. Skillnader i den ekonomiska utvecklingen i olika länder bör då komma till uttryck i det sätt på vilket vår export fördelas mellan dessa länder. En tendens till omfördelning bör uppkomma i riktning från de länder, som relativt sett uppvisar en försvagning i konjunkturen, til! de länder, vars ekonomi har mer expansionistisk prägel. Tendenser till omfördelning kan givetvis också uppkomma, exempelvis i den mån en svensk »exportdrive» på ett särskilt land har speciell framgång. Men efter vad som förut sagts med hänsyn till stabiliteten av den svenska andelen av varje lands importvärde, syns de konkurrensen påverkande faktorerna ej ba spelat större roll under senare år. Vissa förskjutningar bar däremot ägt rum beträffande den svenska exportens fördelning mellan länderna, vilka man alltså i föi sta hand kan försöka förklara med skiljaktigheter i olika länders konjunkturutveckling.
Går vi nu tillbaka till den inledningsvis omnämnda fördelningen av vår export mellan våra viktigaste avnämarländer finner vi, att de under 1955_
1957 uppkomna förändringarna ej varit av den storleken att de rubbat län-
dernas rangordning: Storbritannien bar hela liden legat som etta, Västtyskland som tvåa etc. Vissa förändringar är dock värda att noteras och dessa gäller just i föista baud vara två största avnämarländer: Storbritannien och Västtyskland. Sålunda minskade Storbritanniens andel från 19,(i procent 1955 till 17,7 procent 1956, varefter andelen under 1957 åter ökade något. Den största relativa uppgången noteras å andra sidan av Västtyskland med sei ien 13,2 13,7 14,2 för de tre aktuella åren. Den enda övriga föränd-
20 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell III: 1. Bruttonationalprodukt och varuimport 1955—1957
Procentuell volymökning från närmast föregående år
Källor: För bruttonationalprodukten senaste ekonomiska översikter från respektive länder. För importvolymerna OEEC, Foreign Trade. Siffrorna har avrundats till halva enheter. Uppgifterna för 1957 är preliminära.
export 1955—1956 steg från 5,2 till 6,2 för alt under 1957 återgå till 1955 års läge. För Frankrike liksom för de övriga fyra här diskuterade länderna är procenttalen praktiskt taget identiska 1955 och 1957.
I första hand är tillväxten av de olika ländernas totalimport av intresse som eventuell förklaring till förskjutningar i deras andel av vår export. En i förhållande till övriga länder stark ökning av importen i ett visst land t. ex. under 1956 bör rimligen föra med sig en ökning av detta lands andel av vår export under 1956 jämfört med 1955. Man finner för Storbritanniens del en absolut tillbakagång 1956, samtidigt som Västtysklands import steg mycket kraftigt. Detta stämmer med den ovan påtalade förskjutningen av dessa länders andelar av vår export från 1955 till 1956. En snabbare importökning än den västtyska registreras blott för Frankrike, som ju också mycket riktigt ökade sin andel av vår export under 1956. Under 1957 uppvisar Västtyskland den utan jämförelse största tillväxten av totalimporten och som nämnts fortsatte också detta år ökningen av dess andel av det svenska exportvärdet. Liknande samband, ehuru mindre iögonenfallande, kan påvisas även för flertalet övriga länder.
Förändringarna i varuimporten kan sedan i sin tur föras tillbaka på förändringarna i den ekonomiska aktiviteten mätt t. ex. med nationalprodukten. Av tabell 1 framgår att sambandet mellan nationalprodukt och import varit mycket intimt i de flesta länderna. Danmark och Frankrike representerar i viss mån undantag, men i dessa fall har valutapolitiken spelat en särskilt framträdande roll.
Skiljaktigheterna i utvecklingstakten mellan olika länder skulle alltså åtminstone i någon mån kunna visas ha varit av betydelse för länder-/örde/ningen av den svenska exporten. På samma sätt borde de gemensamma dragen i utvecklingen av aktiviteten, som är märkbar trots de individuella skiljaktigheterna länderna emellan, ha lett till en motsvarande utveckling av vår totalexport. I tabell 1 avtecknar sig mycket tydligt de sista åren en successiv nedgång av bruttonationalproduktens tillväxt i de flesta länderna. Särskilt gäller detta Storbritannien, Västtyskland, Nederländerna och För-
21 Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
Tabell III: 2. Industriproduktionen i vissa länder samt den svenska exporten
Säsongrensad index, 1953 = 100
1 Januari—februari.
Källa: OEEC, General Statistics.
enta staterna, och det är också för dessa länder som sambandet mellan aktivitetsutveckling och importförändringar är påtagligast. Totalsiffror är emellertid alltför grova för att kunna ange tendenserna i den aktuella situationen. Det hade varit önskvärt med kvartalssiffror för bruttonationalprodukt och import, men de förra är i regel ej tillgängliga och åt de senare ger störningarna på grund av Suez-krisen en skevhet, som är svår att eliminera. Vi måste därför nöja oss med att som indikator på den ekonomiska aktiviteten använda industriproduktionens förändringar i de olika länderna. I tabell 2 redovisas säsongrensade kvartalssiffror för sista halvåret 1956 och för hela 1957 samt dessutom de senast tillgängliga siffrorna för 1958. Dessa siffror har jämförts med utvecklingen av den svenska exporten.
Tabell 2 visar, att industriproduktionen växte första eller andra kvartalet 1957 men att därefter under resten av året, med undantag endast av Frankrike, en stagnation eller absolut sett en tillbakagång ägde rum. Vid tolkningen av siffrorna bör man dock erinra sig, att de två första kvartalen i fjol här hemma såväl som på de flesta håll i utlandet karakteriserades av en verkligt hög aktivitetsnivå, till vilket bl. a. den ovanligt milda vintern bidrog. Avmattningen under senare halvåret framstår med hänsyn härtill i viss mån som naturlig.
Ser man enbart till de tillgängliga siffrorna för 1958, understryks nedgången i Förenta staterna under det att man i övrigt inte kan tala om någon egentlig aktivitetsminskning. En stagnation skulle emellertid i och för sig vara tillräcklig för att åstadkomma en för varje land besvärande ytterligare dämpning av den redan nedskurna takten i alla andra länders importutveckling. Av betydelse blir härvidlag också utvecklingen i råvaruländerna, som var för sig spelar mindre roll, men som tillsammans och speciellt på grund av sin betydelse för sterlingområdcls och därmed Storbritanniens valutaposition blir av stor vikt även för oss. Rent allmänt kan man säga, att råvarupriserna har visat en successiv tillbakagång och att därigenom råvaruländernas ställning avsevärt försvagats. Avgörande för den fortsatta utvecklingen blir framför allt konjunkturerna i Förenta staterna, vars för-
22 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell III: 3. Förenta staternas bruttonationalprodukt och dess användning: förändringarna under 1957 och första kvartalet 1958
Källor: Survey of Current Business och Economic Report of the President.
brukning och upplagring av råvaror är den viktigaste faktorn på detta område. Även med hänsyn till sin betydelse för bedömningen på olika håll av läget över huvud taget — graden av optimism eller pessimism -— spelar läget i Förenta staterna en stor, fast ovägbar roll.
Den svenska exportutvecklingen speglar i stort sett den ekonomiska aktiviteten utomlands. Det är ganska klart, att vi inte kan räkna med förnyat uppsving i exporthandeln förrän utlandskonjunkturen vänt. Som ett underlag för bedömningen av utsikterna härför skall fortsättningsvis konjunkturläget i våra viktigaste avnämarländer upptas till närmare granskning. 2
2. Förenta staterna
De avmattningstendenser, som framträdde i Förenta staterna i början av 1957, har successivt förstärkts och medfört en allmän nedgång i aktiviteten. För 1957 i dess helhet begränsades ökningen i bruttonationalprodukten till 1 procent. Av tabell 3 (första kolumnen) framgår att lagerförändringarna under detta år spelat en stor roll som konjunkturdämpande faktor: dämpningen av lagrens tillväxt från 1956 till 1957 var, räknat i fasta priser, av samma storlek som ökningen i bruttonationalprodukten (4,1 miljarder dollar), vilken alltså skulle ha blivit dubbelt så stor om lagren stigit i samma takt som tidigare. Av intresse är också storleken av ökningen i konsumtionen av icke varaktiga varor och tjänster (4,8 miljarder), som ensam var större än bruttonationalproduktens ökning.
De två högra kolumnerna av tabell 3 avser förändringarna mellan fjärde kvartalet 1957 och första kvartalet 1958 uppräknade till årsbasis — de är
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1058
alltså såtillvida direkt jämförbara med tabellens siffror för förändringarna mellan 1956 och 1957. Kvartalssiffrorna är emellertid endast tillgängliga i löpande priser. Skillnaden mellan genomsnittspriserna för 1957 (använda i de två vänstra kolumnerna) och priserna kvartalet före och efter årsskiftet 1957 (de två högra kolumnerna) bör dock inte ha avvikit så mycket från varandra att en grov jämförelse mellan de två tabellhalvorna inte låter sig företas.
För förändringarna mellan fjärde kvartalet 1957 och första kvartalet i år dominerar minustecknen och resultatet blev en minskning av bruttonationalprodukten på 2,5 procent. Lagerminskningen representerar alltjämt absolut sett den största minusposten (6,3 miljarder) och har t. o. m. absolut sett ökat i betydelse som dämpningsfaktor. Nedgången av konsumtionen av varaktiga varor och av företagsinvesteringarna spelar emellertid nu också en stor roll. Konsumtionen av icke varaktiga varor och av tjänster har fortfarande ökat men i mycket svagare takt än 1956—1957 och ökningen är inte på långa vägar tillräcklig för att kompensera nedgången i övriga poster. De offentliga utgifterna är den enda ytterligare plusposten i balansen. Det är av intresse att notera, att även på detta område ökningen varit relativt obetydlig — den räcker inte ens till för att kompensera en fjärdedel av nedgången i företagsinvesteringarna i fast kapital.
Näringslivets anläggningsinvesteringar, som ökade med ca 12 procent från 1955 till 1956 och därmed utgjorde huvudelementet i expansionen i den amerikanska ekonomin, fortsatte att stiga fram till och med tredje kvartalet 1957. Den starka utbyggnaden av produktionskapaciteten har åtminstone i vissa fall byggt på förväntningar om bättre avsättningsförhållanden än till och med de som rådde före inkomstnedgången under senare delen av
1957. Utvecklingen därefter har inneburit en vidgning av klyftan mellan kapacitet och efterfrågan. Den direkta effekten av de kreditpolitiska åtgärder som vidtagits — förutom diskontosänkningar även en mildring av affärsbankernas kassareservbestämmelser — torde i ett sådant läge vara begränsad vad beträffar näringslivets nyinvesteringar. Åtgärderna motverkas dessutom av de krympande företagsvinsterna. Från 1956 till 1957 beräknas dessa efter skatt ha sjunkit med ca 5 procent. Denna utveckling kan antas ha fortsatt i år och har betingats både av sjunkande omsättning och krympande marginaler. Eftersom utdelningarna hållits uppe har de behållna vinsterna undergått en drastisk nedskärning. Enligt en förctagsenkät verkställd under årets första månader räknar man för hela 1958 med en investeringsminskning på 13 procent jämfört med 1957, främst inom kapitalvaruindustrin (—22 procent).
Den i tabellen redovisade nedgången i utgifterna för bostadsbyggandet 1956/57 hänför sig speciellt till första halvåret 1957. Därefter följde en stegring under andra halvåret, men under första kvartalet i år har en ny nedgång registrerats.1 Antalet igångsatta lägenheter har varierat på ungefär
1 Med undantag för uppgifterna om sysselsättningen, priserna samt utrikeshandeln och betalningsbalansen är alla anförda kvartals- och månadssiffror säsongrensade.
24 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
liknande sätt och låg under första kvartalet obetydligt lägre än för ett år sedan. Det är därför tvivelaktigt om utvecklingen under 1958 skall gå parallellt med uppsvinget efter 1953 års avmattning, då just bostadsbyggandet utgjorde den väsentligaste expansiva faktorn. I syfte att möjliggöra en sådan expansion har kreditvillkoren för bostadsbyggandet förbättrats. Utgångsläget syns dock denna gång vara sämre än för fyra år sedan. Såväl arbetslösheten som inkomstbortfallet har i år blivit mer markerade än 1954. Därtill kommer att den mera långsiktiga efterfrågeutvecklingen alltmer torde påverkas av den rådande relativt låga hushållsbildningen.
Efterfrågeavmattningen under förra året tog sig för industrins del uttryck i en värdemässig minskning av leveranserna från januari till september med ca 6 procent; nedgången i leveransvolymen torde med hänsyn till prisutvecklingen ha varit något större. Då produktionsvolymen samtidigt minskade med endast ca 1 procent ägde en ökning av producenternas lager av i första hand halvfabrikat och färdigvaror rum, om än i långsammare takt än under 1956. Vidare minskade under 1957 industrins orderingång från såväl de olika industribranscherna som andra sektorer. Det för företagens planering viktiga förhållandet lager—försäljning undergick därmed en påtaglig försämring. Under sista kvartalet förra året inleddes sedan en anpassning av produktionen till efterfrågesituationen. Från september till april sjönk produktionsindex med 12—13 procent. Den minskning av färdigvarulagren som registrerats sedan hösten förra året syns dock ännu inte ha varit större än att relationen till den ytterligare reducerade orderingången fortsatt att försämras. Samtidigt föreligger emellertid tecken på att råvarulagren i några industrier blivit så små att fortsatt produktion förutsätter en viss ökning av beställningsverksamheten. Det är svårt att tänka sig, att lagerutvecklingen som depressionsfaktor skall kunna spela samma roll som hittills för en längre tid framåt. Lagerreduktionen inom handeln har emellertid varit mindre omfattande och relationen mellan lager och försäljning är här högre än för ett år sedan.
Nedskärningen av industriproduktionen sedan hösten 1957 har medfört en avsevärd ökning av arbetslösheten och en förkortning av den genomsnittliga arbetsveckans längd. Totalt sett liar arbetslösheten under vintern överstigit 5 miljoner och denna siffra överskreds även under våren, trots att man då kunnat vänta en säsongmässig nedgång. I april 1958 var arbetslöshetsprocenten 7,5 mot 4 ett år tidigare. Samtidigt har arbetsveckans längd inom industrin sjunkit med ett par procent.
Denna utveckling har inte undgått att sätta spår i inkomst- och konsumlionsstatistiken. Den totala lönesumman, som för hela 1957 var ca 5 procent högre än under året dessförinnan, har från augusti i fjol till mars i år sjunkit med ca 3 procent. De totala personliga inkomsterna har dock under samma period sjunkit med endast 2 procent, vilket främst beror på den relativt starka ökningen av tranfereringsinkomsterna (i första hand ålderspensioner och arbetslöshetsunderstöd) men också i någon mån på de alltjämt relativt höga aktieutdelningarna. Konsumtionsutgifterna började
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
25 Tabell III: 4. Förenta staternas betalningbalans 1956—1957
Miljarder dollar
Källa: Survey of Gurrent Business, mars 1958.
sjunka under förra hösten. Efterfrågebortfallet mellan tredje och fjärde kvartalet motsvarade ungefär minskningen av de disponibla inkomsterna; hushållssparande! var således då oförändrat. Under första kvartalet i år nära fördubblades nedgången av de disponibla inkomsterna, och trots en betydande minskning av hushållssparande! minskade konsumtionsutgifterna lika mycket som under föregående kvartal. Trots inkomst- och konsumtionsbegränsningen har konsumentprisindex fortsatt att stiga under hösten och vintern bl. a. till följd av en prisanpassning till tidigare kostnadsökningar inom produktions- och distributionsleden. Därtill har under vintern kommit en fördyring av livsmedlen, delvis till följd av vissa skördeskador. Konsumentpriserna låg i april 1958 3,5 procent över nivån ett år tidigare. I denna situation med fallande personliga inkomster och svagt stigande prisnivå förefaller en spontan ökning av konsumtionsefterfrågan osannolik. En fortsatt produktionsnedgång torde via inkomstminskningen — delvis dock motverkad av arbetslöshetsunderstöd — medföra en ytterligare begränsning av konsumtionsefterfrågan, även om det personliga sparandet samtidigt reduceras ytterligare.
Utvecklingen av den amerikanska utrikeshandeln från 1956 till 1957 kännetecknades av ett kraftigt exportuppsving och en mera begränsad ökning för importen. Som framgår av tabell 4 har denna relation mellan exportoch importförändringarna inneburit en avtappning av omvärldens guld- och dollarreserver på ca 400 miljoner dollar mot en ökning på ca 1 000 miljoner dollar under 1956. Nedgången utgjorde resultatet av en reservökning på omkring 1 000 miljoner dollar för Västtyskland, Venezuela och Kanada, vilka svarar för mindre än en tredjedel av den amerikanska exporten, och ett guld- och dollarutflöde på 1 400 miljoner dollar från övriga länder.
.Totalt för 1957 har nettominskningen av de utomamerikanska ländernas dollartillgångar mera berott på den kraftiga stegringen av betalningarna till Förenta staterna under första delen av året än den relativt svaga nedgången i de amerikanska betalningarna. Under andra hälften av 1957 minskade betalningarna till Förenta staterna men samtidigt ägde en ännu snabbare
26 Statsverkspropositionen B år 1!)58: Bil. 1: Inkomsterna:
nedgång av de amerikanska utbetalningarna rum, vilket hade som följd ett nettoinflöde till Förenta staterna även under denna period. Någon direkt verkan av den amerikanska konsumtionsavmattningen kan dock inte utläsas ur denna utveckling. Utgifterna för den civila importen har nämligen fortsatt att stiga svagt ända fram till årsskiftet. Nedgången under andra halvåret har i stället hänfört sig till militärutgifterna och den privata kapitalexporten.
Försvarsutgifterna, som utgör omkring 90 procent av de totala federala utgifterna, sjönk från andra till fjärde kvartalet 1957 med ca 3 procent. Detta utgjorde början på en utveckling som var avsedd att innebära en reduktion av försvarsutgifterna från andra kvartalet till vinterhalvåret 1957 —1958 på mer än 10 procent. Efter de ryska satellitförsöken följde en sådan omläggning av beställningspolitiken, att man kan räkna med en höjning av försvarsutgifterna från 1957 till 1958. Man har också satt igång med ett ekonomiskt stabiliseringsprogram, som emellertid till största delen ännu befinner sig på planeringsstadiet.
Den totala efterfrågan på varor och tjänster från staten (inkl. delstaternas utgifter) ligger för närvarande på blott obetydligt högre nivå än under andra halvåret 1957. Man kan räkna med ytterligare ökning under senare hälften av 1958 men, såvitt man nu kan bedöma, alltjämt av måttlig omfattning. Eftersom fortsatt avmattning är trolig inom den privata investeringsverksamheten och möjlig t. ex. inom exporten, kan den totala kontraktionen mycket väl fortsätta. Man kan emellertid då räkna med att omfattande skattelättnader tillgrips. Det kan i detta sammanhang observeras, att en mycket betydelsefull faktor i återhämtningen både från nedgången 1948/49 och 1953/54 var kraftiga skattelättnader, som beslutades redan före konjunkturavmattningen men som till sin verkan kom att sammanfalla med denna. I förra fallet tillkom dessutom Marshall-hjälpen, vars första stora utgiftsår var 1949. Några ekonomisk-politiska eller andra åtgärder av jämförbar omfattning är denna gång ännu ej inom synhåll, fastän nedgången på viktiga områden (sysselsättning, produktion, orderingång) nu varit snabbare än vid de båda senaste konjunkturavmattningarna.
3. Utvecklingen i Västeuropa Storbritannien
Storbritannien är vår största handelspartner och konjunkturutvecklingen där följaktligen av särskilt intresse för oss. Rent allmänt kan man säga, att den stagnation som inträdde redan under 1955 fortsatt under 1957. Bruttonationalprodukten ökade visserligen med 1,5 procent från 1956 till 1957 mot blott 0,5 procent från 1955 till 1956, men förbättringen under 1957 hänför sig till en engångsstegring mellan första och andra kvartalet, varefter den uppnådda nivån bibehållits ungefär oförändrad (säsongrensade siffror). Läget på arbetsmarknaden har karakteriserats av en fortsatt långsam avspän-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
ning. Arbetslösheten har stigit om än i långsam takt: genomsnittligt för 1957 var arbetslöshetsprocenten 1,4 — motsvarande tal för 1956 och 1955 var 1,2 respektive 1,1. I mars i år var antalet arbetslösa 433 000 mot 363 000 ett år tidigare.
Investeringarna representerade 1957 den viktigaste expansionsfaktorn, men deras tillväxt var inte desto mindre svagare än 1956. Trenden har varit nedåtriktad: under tredje kvartalet var ökningen av den privata investeringen 10 procent (exkl. bostadsbyggandet) men under fjärde kvartalet blott 3 procent jämfört med motsvarande kvartal 1956. Under 1958 är en fortsatt avsaktning eller t. o. m. stagnation inom detta område det mest sannolika. På grundval av en undersökning i december 1957 bar Board of Trade bedömt, att industriinvesteringarna blir av ungefär samma storlek 1958 som 1957. Bostadsbyggandet var 1957 lägre än något år sedan 1952 trots att det gynnades av en särskilt mild vinter. Under andra halvåret 1957 sjönk bostadsbyggandet med omkring 7 procent jämfört med motsvarande period 1956 och utvecklingen syns gå i samma riktning 1958. Lagerökningen var 1957 betydligt starkare än 1956 — även under fjärde kvartalet — och lagren var på nästan alla områden förhållandevis stora vid slutet av förra året. Lagren av tidningspapper ökade fram t. o. m. augusti och sjönk sedan något tillbaka, men låg alltjämt vid årets utgång på en nivå omkring 50 procent högre än 1954—1955. Det verkar troligt, att lagren inte kommer att öka under 1958 utan att snarare en lageravveckling kommer till stånd på vissa områden.
Den privata konsumtionen ökade något mer under 1957 än under 1956 — ungefär tre fjärdedelar av ökningen hänförde sig till tjänster och varaktiga konsumtionsvaror. Liksom för nationalprodukten registrerades i absoluta tal en stagnation under de tre sista kvartalen (säsongrensade siffror). Sparkvoten ökade mycket kraftigt under 1956 och ökningen har fortsatt under 1957. De anställdas inkomster ökade under 1957 med i genomsnitt omkring 6 procent. Per enhet av nationalprodukten — som ju blott ökade med något mer än 1 procent — betyder detta en stegring på omkring 4,5 procent. Eftersom produktpriserna inte stigit mer än högst 4 procent har en från 1956 fortsatt hopkrympning av vinstmarginalerna (i vidaste bemärkelse) ägt rum. En sådan försämring av vinstläget med dess effekt på vinstförväntningar och möjligheter till självfinansiering kan, om den består under en längre period, ej annat än verka dämpande på investeringsbenägenbeten. I samma riktning verkar givetvis också det alltjämt åtstramade läget på kreditmarknaden. Om lönestegringarna på grund av hög och stigande sparkvot ej ger upphov till en ur konjunktursynpunkt tillräckligt kompenserande konsumtionseffekt, och ovanpå den inhemska dämpningen lagras verkningarna av den internationella konjunkturspridningen, kvarstår den offentliga sektorn som den enda möjliga expansionsfaktorn.
De offentliga löpande utgifterna låg volymmässigt sett i genomsnitt några procent lägre 1957 än 1956. Skillnaden accentueras därav att trenden var stigande 1956 men under 1957 karakteriserades av stagnation på en nivå, som låg under genomsnittsnivån för andra halvåret 1956 och därefter av
28 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
ytterligare nedgång under sista kvartalet. Det är framför allt minskningen av militärutgifterna, som här kommer till uttryck. De offentliga investeringarna har ökat successivt under 1957 och utgör såtillvida det enda undantaget från den allmänna stagnationen. Det har emellertid signalerats en allmän återhållsamhet på alla statliga utgiftsområden.
Varuhandeln med utlandet uppvisade under 1957 inte några större förändringar jämfört med 1956. Importvolymen ökade med omkring 4 procent och exportvolymen med 2 procent. Importökningen kan i viss utsträckning ses i samband med den betydande lageruppbyggnad som ägde rum efter Suezkrisen. Den relativt obetydliga exportökningen under 1957 kontrasterar mot en ökningstakt på 6—7 procent under vardera åren 1955 och 1956. Exporten av bilar ökade under 1957 med 27 procent men på många exportområden är stagnationstendenserna förhärskande. Kolexporten har reducerats kraftigt. Den utländska efterfrågan har mattats överlag, och exportprisstegringen stannat av. Importpriserna har däremot sjunkit successivt under hela 1957, vilket bidragit till en gynnsam utveckling av terms of trade. Detta syns ha varit den viktigaste faktorn i den förbättring av bytes- och betalningsbalansen, som inträtt under andra halvåret 1957.
Den inträdda förbättringen i Storbritanniens betalningssituation anses emellertid varken vara av den storleksordningen eller med säkerhet av sådan varaktighet, att den ekonomiska politiken kan mjukas upp. Den i mars och maj i år genomförda nedjusteringen av diskontot från 7 till 5 1/2 procent kan uppfattas som en anpassning till räntesänkningar i utlandet mer än som en inledning till uppluckring av kreditåtstramningen och krisåtgärderna från hösten 1957. Det engelska diskontot representerar också efter den senaste sänkningen internationellt en relativt hög räntenivå, eftersom diskontot i Förenta staterna är 1 3/4 och i Västtyskland 3 1/2 procent. Det verkar troligt, att stramheten i kreditpolitiken och återhållsamheten i de offentliga utgifterna kommer att bestå även under 1958, om inte stagnationen förbyts i en (inte utesluten) nedgång i den ekonomiska aktiviteten.
Västtyskland
Expansionen i Västtyskland fortsatte under 1957 men med en avsaktning i stegringstakten, som tydligt framträder antingen man ser till året i dess helhet jämfört med tidigare år eller håller sig till utvecklingen under året. Till skillnad mot förhållandet under 1956 har det under 1957 heller inte inom något viktigare område förelegat brist på arbetskraft eller produktionskapacitet — om efterfrågan varit större än den faktiskt blev, hade produktionsresultatet också förmodligen pressats upp avsevärt. Denna skillnad mellan 1956 och 1957 kommer också till synes på så sätt att under 1956 ökningstakten bibehölls under årets samtliga kvartal, under det att en successiv nedgång ägt rum under 1957 — under fjärde kvartalet syns tillväxten till och med ha avstannat helt och hållet.
Varuexporten ökade i volym med hela 13 procent under 1957, men tecken
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
till avmattning kunde skönjas under senare delen av året. Importvolymen ökade med 12 procent, d. v. s. något mindre än exporten. Importen av livsmedel och råvaror ökade mindre under 1957 än under 1956 beroende på respektive god skörd och relativt sett minskat behov för industriproduktionen. Importen av färdigvaror ökade däremot mer på grund av handelsliberalisering och tullsänkningar. Tendensen till överskott i bytesbalansen förstärktes av den förbättring av terms of trade, som kom till stånd under senare hälften av 1957 tack vare prissänkningar på råvaror och nedgången i fraktsatserna.
Den privata konsumtionen ökade omkring 6 procent jämfört med 1956. I löpande priser steg konsumtionen med omkring 8 procent under 1957 jämfört med 11 procent under 1956. Eftersom hushållens disponibla inkomster tack vare ökade skattefria avdrag steg lika mycket under 1957 som under
1956 — 10 ä 11 procent — måste en betydande höjning av sparkvoten ha kommit till stånd. Timlönerna i industrin steg i genomsnitt 9 procent under 1957, samtidigt som industriproducenternas priser blott ökade 2—3 procent. Denna skillnad bör emellertid ungefär ha kompenserats av produktivitetsökningen och den gynnsamma importprisutvecklingen, så att vinstmarginalerna kan ha bibehållits ungefär oförändrade. På grund av bl. a. kraftigt stigande skatteutbetalningar beräknas emellertid för näringslivet i dess helhet de för investering disponibla vinstmedlen liksom under 1956 ha minskat absolut sett. Fortsatta kraftiga lönestegringar förväntas under 1958. Samtidigt kännetecknades läget på kapitalmarknaden trots upprepade diskontosänkningar av en viss stramhet. Därtill kommer en avmattning i ordertillförseln, som redan fr. o. m. våren kan ha börjat influera framtidsbedömningarna (jfr nedan). Resultatet har visat sig i en avmattning av investeringsutvecklingen, som påbörjades redan under 1956. Maskininvesteringarna, speciellt i de typiska hemmaindustrierna, fortsätter dock att öka. För 1958 räknar man med en nedgång av näringslivets byggnadsinvesteringar under det att den statliga och kommunala byggnadsverksamheten kan förväntas expandera kraftigt.
Stagnationen på olika områden avspeglas också i siffrorna för industriproduktionen, som föll med någon procent från första till andra halvåret
1957 (säsongrensade tal, jfr tabell 2). Det är första gången under 1950-talet, som en dylik tillbakagång har registrerats. Under första kvartalet ägde en förnyad uppgång rum, men produktionen för februari—april låg blott omkring 2 procent över motsvarande siffror 1957. Vid slutet av mars var antalet arbetslösa 0,6 miljon vilket är lika mycket som i april 1957.
På ett par varuområden har det ägt ruin en ofrivillig lageruppbyggnad. Man kan över lag räkna med försök att i framtiden skära ned lagren, som på de flesta håll ter sig för stora i förhållande till den stagnerande omsättningen och sjunkande orderingången. Om man jämför orderbokningarna för de tre första kvartalen 1957 med motsvarande kvartal 1956 finner man en successiv nedgång i ökningstakten från omkring 10 procent under första kvartalet till 5 procent under tredje. Under fjärde kvartalet syns någon ökning
30 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
jämfört med fjolåret över huvud taget inte ha kommit till stånd. Läget är mest gynnsamt för varaktiga konsumtionsvaror såsom radio, television och elektriska hushållsapparater, mot vilka den av ökningen i hushållens inkomster betingade efterfrågeökningen i första hand riktats. Den snabbaste avmattningen i orderingången finner man inom exportindustrin. Stålindustrin fick först känning av orderminskningen under fjolåret och där visade sig också den första faktiska nedgången av exporten. Orderminskningen har redan spritt sig till hela exportindustrin och mars månad i år uppvisar den första (säsongrensade) nedgången i totalexporlen på fem år. Av dessa tendenser kan man dock knappast dra den slutsatsen, att man skulle stå närmare en lösning av problemet om överskotten i den västtyska bytesbalansen. Vid allmän stagnation kan importen nämligen förväntas falla parallellt med exporten och vidare kan en ytterligare förbättring av terms of trade mycket väl komma till stånd. Första kvartalet i år visade sålunda förnyat överskott på bytesbalansen, samtidigt som terms of trade förbättrades hela 3 procent.
Militärutgifterna spelade alltjämt en relativt underordnad roll och syns ej ha ökat under 1957. Byggnadsverksamheten för försvarsändamål sjönk i själva verket avsevärt jämfört med 1956. Förskottsbetalningarna till utlandet för rustningsimport har ökat successivt, men den faktiska importen utgör tills vidare bara en mindre del härav. Statens civila konsumtion ökade, dock inte mer än att den totala statliga konsumtionen (inkl. rustningsutgifter) höll ungefär jämna steg med bruttonationalprodukten (löpande priser). På grund av betydligt ökade inkomsttransfereringar till hushållen fortsatte emellertid det statliga sparandet att minska. För budgetåret 1958/59 räknar man med en ökning av försvarsbudgeten med inte mindre än 40 procent och någon ökning även av övriga utgifter. För 1958 har också vissa skattelättnader föreslagits (bl. a. för utdelningar på aktier), fast de kan inte gärna bli av samma betydelse som stimulans för konsumtionsefterfrågan som de under 1957 vidtagna åtgärderna. Diskontot har sänkts fyra gånger med en halv procent åt gången under de senaste två åren — senast i januari 1958. Allt som allt kan den ekonomiska politiken betecknas som klart reflationistisk men knappast i så hög grad som man med hänsyn till stagnationen och det goda valutaläget kanske skulle ha väntat.
Norge
Under 1957 steg nationalprodukten med 2,9 procent och ökningstakten på olika områden — privat konsumtion, investering, offentlig konsumtion, export och import — ansluter sig i samtliga fall mycket nära till detta procenttal. För 1958 räknar man ånyo med en stegring av nationalprodukten på omkring 3 procent — liksom 1957 betingad av en produktivitetsstegring på 2 procent och en sysselsättningsökning på ca 1 procent. Denna utvecklingskulle innebära, att läget på arbetsmarknaden kommer att kännetecknas av fortsatt stramhet under 1958. Under 1957 låg arbetslösheten i genomsnitt
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958 31
på ungefär samma nivå som 1956 och utgjorde mindre än 1 procent av totala arbetsstyrkan.
Enligt nationalbudgeten för innevarande år väntas totala produktionsökningen under 1958 liksom fallet var under 1957 fördelas tämligen jämnt på olika områden. De militära utgifterna beräknas emellertid volymmässigt sett bli oförändrade, under det att investeringsverksamheten skulle stiga omkring 7 procent mot 3,5 procent 1957. Mer än två tredjedelar av investeringsökningen hänför sig till en ökning av handelsflottan.
Den ekonomiska politiken lar sikte på fortsatt och kanske till och med ökad stramhet. Delvis motiveras detta av det hot mot prisstabiliteten som ökningen av löntagarinkomsterna ■— inte minst genom löneglidningen — utgjort under 1957. Det viktigaste argumentet för åtstramningspolitiken hänför sig dock till effekten på de norska valutaintäkterna av nedgången i fraktsatserna. Dessa beräknas falla med i genomsnitt 18 procent under 1958, vilket trots en beräknad ökning av fraktvolymen på 7 procent skulle minska nettofraktintäkterna med omkring 400 miljoner norska kronor, d. v. s. mer än 5 procent av 1957 års varuimport. Den import, som beräknats vara nödvändig för att produktionsresurserna skall kunna helt utnyttjas under 1958, kan då inte komma till stånd utan en avsevärd avtappning av den valutareserv, som byggts upp av de senaste årens överskott.
I fråga om statsfinanserna räknar man med överskott på den totala budgeten under innevarande budgetår, vilket innebär en fortsättning av utvecklingen under de två föregående budgetåren. Bland annat har nyligen föreslagits en kraftig reduktion av subventionerna samt förhöjningar av vissa avgifter. En ökning av statens sparande ersätter den nedgång i företagssparandet, som i första hand betingas av nedgången i rederiernas fraktintäkter. Eftersom företagssparandet minskar samtidigt som den reala realinvesteringen beräknas öka, kan man förvänta ökade anspråk på lån i kreditinstitutionerna. Man är angelägen att hålla denna efterfrågan inom den givna snäva ramen och samtidigt tillförsäkra kredit åt de mest prioriterade investeringarna (statsbankernas kreditgivning samt obligationslån till kraftverk och vissa industriprojekt). Särskilda arrangemang har därför träffats rörande affärsbankernas och sparbankernas utlåning och försäkringsbolagens placeringar.
Det framgår av den norska nationalbudgeten, att läget betraktas som mera labilt än under tidigare år. Bortfallet i fraktinkomsterna bar minskat handlingsfriheten på utrikeshandelsområdet och ytterligare avbränningar på exportsidan kan ej bäras inom förefintliga valutamarginaler. Om den relativt optimistiska exportkalkylen skulle behöva revideras nedåt, så måste också Norge i sin tur omgående med direkta eller indirekta metoder åvägabringa en nedjustering av sin importefterfrågan i enlighet med det förändrade lägets krav.
32 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Frankrike
Bruttonationalproduktens volym ökade med 6,5 procent från 1956 till 1957. Häremot svarade en hög och jämn ökningstakt på nästan alla områden med undantag för de offentliga investeringarna, som bibehålls ungefär oförändrade. Under de första månaderna innevarande år har expansionen fortsatt i oförminskad takt och orderingången är alltjämt hög. Expansionen har emellertid skett samtidigt med en snabb konsumtionsprisstegring fr. o. m. andra halvåret 1957. Efter att ha legat praktiskt taget stilla under 1956 och första halvåret 1957, steg konsumtionspriserna med 2 procent under tredje kvartalet och ytterligare 5 procent under fjärde kvartalet och låg i april i år 15 procent över genomsnittet för 1957. Denna accelererade prisstegring är ett uttryck för att man nu i Frankrike — senare än i de flesta andra länder — nått den gräns vid vilken fortsatta anspråk på produktionsresurserna på allvar aktualiserar problemet om penningvärdets bevarande. Sysselsättningen är överfull trots kraftig immigration av arbetare och steg 2,5 procent under loppet av 1957.
Prisstegringarna började efter att expansionen redan hade stött i det »tak;> som bestäms av valutareservens storlek. Inom det västeuropeiska betalningsområdet har den tyska valutauppladdningen haft sin motsvarighet i den successiva försämringen av Frankrikes internationella likviditet. Man har sökt bemästra detta problem bl. a. genom en de facto depreciering, restriktiv importlicensiering samt en kredit- och finanspolitisk åtstramning. Frågan är nu, om man liksom i de övriga västeuropeiska länderna kan vänta sig en mer eller mindre temporär avmattning och kvarstannande vid den uppnådda nivån eller fortsatt expansion ackompagnerad av ytterligare försämring av penningvärde och bytesbalans.
Den officiella prognosen och planen för 1958 avspeglar tydligt ovannämnda problemställning. På grund av flaskhalsar på arbetsmarknaden och en av importsvårigheterna begränsad råvarutillförsel räknar man med en uppgång av nationalprodukten på endast 1,5 procent mot 6,5 procent under 1957. Denna avmattning beräknas komma till uttryck på alla områden. Den privata konsumtionen väntas öka i samma takt som nationalprodukten, den offentliga konsumtionen skall skäras ner med en femtedel, de offentliga investeringarna med en tiondel och bostadsbyggandet med omkring 7 procent. Företagsinvesteringarna beräknas öka med 2—3 procent (11 procent 1957) och exporten med endast 4 procent (9 procent 1957). Med en sådan drastisk reducering av efterfrågan på alla områden skulle å andra sidan också importen kunna pressas ner 8 procent under 1957 års nivå, efter att i fjol ha ökat med ungefär samma procenttal.
Prognosen förutsätter, att den budgetmässiga restriktivitet man ålagt sig skall kunna upprätthållas, att den kreditpolitiska åtstramningen av rediskonteringsmöjligheter och utlåning skall hålla nere den privata investeringen och att konsumtionen skall begränsas av redan inträdda prisstegringar. På samtliga dessa punkter kan efterfrågan lätt nog bryta igenom och ge upp-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
hov till ytterligare prisstegringar och valutaavtappning. Utvecklingen under första kvartalet i år inger farhågor i bägge dessa avseenden. Priserna har stigit kraftigt och bytesbalansen har utvecklats mindre gynnsamt än man räknat med. Det är därför möjligt att den ekonomiska politiken måste skärpas ytterligare, vilket skulle kunna medföra risker för ett snabbt och drastiskt konjunkturomslag.
Nederländerna
Den ekonomiska aktiviteten i Nederländerna ökade kraftigt under 1956 och första hälften av 1957. Detta gällde särskilt de offentliga investeringarna, bostadsbyggandet samt de privata investeringarna i maskiner och utrustning. Även den privata konsumtionen steg, stimulerad av en kraftig ökning av reallönerna.
Uppgången i den inhemska aktiviteten gav emellertid snabbt utslag på importsidan. Importökningen påskyndades av en accelererad lagerökning, delvis av spekulativ karaktär. Eftersom samtidigt tillväxten i exporten började stanna av, utsattes den holländska valutareserven för betydande påfrestningar. Utvecklingen påminner i stor utsträckning om den valutakris, som Nederländerna genomgick 1950 och som då — liksom nu — hade en förbluffande likhet med den samtidiga danska.
Under våren 1957 vidtogs åtgärder för att hålla tillbaka efterfrågan på olika områden. De offentliga utgifterna skars ner och företagens vinstbeskattning ökades. Vissa livsmedelssubventioner togs bort och avgifter samt indirekta skatter höjdes i en del fall. Diskontot höjdes till 5 procent i augusti och i september anmodades affärsbankerna begränsa sina lån till den privata sektorn — en anmodan, som underströks av höga straffräntor för rediskontering utöver vissa maximibelopp.
De vidtagna åtgärderna medförde en gradvis dämpning av aktiviteten under senare hälften av 1957. Årsresultatet ger därför uttryck för en tydlig stagnation. Bruttonationalprodukten ökade med blott 1,8 procent, de offentliga utgifterna förblev i fasta priser ungefär oförändrade, lagerökningen gick ner med omkring 10 procent och den privata konsumtionen sjönk med någon procent. Kvar som expansiva faktorer stod de privata investeringarna i fast kapital, som ökade 7 procent, och exporten, som ökade 5 procent. Importökningen begränsades till drygt 2 procent mot en mer än 10-procentig ökning under 1956.
Mot slutet av året ökade arbetslösheten mer än säsongmässigt, orderingången till industrin minskade och industriproduktionen gick tillbaka. Produktionsnedgången var särskilt markerad i metallindustrin.
Utsikterna för 1958 präglas av den alltjämt bibehållna åtstramningen i den ekonomiska politiken. Enligt bedömningen i den i mars framlagda ekonomiska planen för 1958 kommer nationalprodukten (i fasta priser) att minska med omkring 2 procent jämfört med 1957. Nedgången faller på de offentliga utgifterna (— 3 procent) och de privata investeringarna (— 23 pro- 3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil.l. Bihang 3
34 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
cent). Större delen av sistnämnda minskning hänför sig till en övergång från lagerökning 1957 till lagerminskning 1958, men även företagens investeringar i fast kapital förväntas undergå en betydande reduktion (7—8 procent). Den privata konsumtionen beräknas 1958 öka ungefär lika mycket som den minskade under 1957. Exporten väntas öka, men i långsammare takt än under 1957. Importkalkylen visar en minskning för varuimporten på 5—6 procent, beräknad med hänsyn till den verkan aktivitetsdämpningen och särskilt lagerminskningen i detta avseende förväntas få. Eftersom importpriserna också beräknas falla, blir den värdemässiga nedgången än större. Varubalansen med utlandet skulle på detta sätt kunna förbättras avsevärt.
Danmark
En jämförelse mellan siffrorna för nationalproduktens förändringar i olika länder under senare år visar, att den danska utvecklingen varit särpräglad. När de flesta länder under 1955 helt övervunnit Korea-krisen och expanderade kraftigt, låg Danmark alltjämt kvar på 1954 års aktivitetsnivå. När sedan expansionen i övriga länder dämpades 1956—1957, sköt den tvärtom fart i Danmark (jfr tabell 2). Det är heller inte första gången, som konjunkturutvecklingen i Danmark uppvisat särdrag — en liknande försening i uppsvinget kan t. ex. noteras under Korea-boomen. Som speciella orsaker till efterkrigstidens valutakriser kan nämnas: Danmarks beroende av (en stagnerande) jordbruksexport, en till synes ovanligt stor importkänslighet för varje aktivitetsökning inom landet samt bortfallet av förkrigstidens traditionella kapitalimport.
Den försenade konjunkturuppgången satte in under andra halvåret 1956 och kännetecknades av hög byggnadsverksamhet och stigande konsumtionsefterfrågan. Så gott som genast började emellertid bytesbalansens utveckling att inge farhågor. Suez-krisen och de stigande importpriserna betydde en kraftig avbränning och samtidigt började importörerna täcka in sig med lagerökningar. Eftersom den ekonomiska politikens svängrum var — och under hela efterkrigstiden varit — starkt begränsad av en otillräcklig valutareserv, ansåg man sig tvungen att söka dämpa en aktivitet, som i och för sig knappast kunde rubriceras som högt uppdriven. Man litade härvid till finanspolitiska ingrepp för att i första hand åstadkomma en nedskärning av konsumtionen. Ränteläget var redan högt och investeringsverksamheten har tvärtom snarast ansetts vara för låg i betraktande bl. a. av de behov som eventuellt kan komma att göra sig gällande, om dansk industriexport skall kunna hävda sig inom ett västeuropeiskt frihandelsområde. Bland de restriktiva åtgärderna kan nämnas ökningar av avgifterna på sprit och tobak och av omsättningsavgiften på motorfordon, besparingar på budgeten samt tvångssparande. Å andra sidan har möjligheterna till skattefria avskrivningar ökats och vissa lättnader genomförts på kreditmarknaden.
Den danska ekonomin reagerade snabbt för åtstramningen av den ekonomiska politiken och en tydlig dämpning har gjort sig märkbar under
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
andra halvåret 1957. Antalet (arbetslöshetsförsäkrade) arbetslösa var då i genomsnitt 5 000 större än under motsvarande period ett år tidigare — arbetslöshetsprocenlen steg därigenom från 6,7 till 7,4. Stegringen av reallönerna på i genomsnitt 4 procent under perioden från mitten av 1956 till mitten av 1957 upphörde och därmed upphörde också stegringen av den privata konsumtionen. Byggnadsverksamheten och industriproduktionen stagnerade. Industriexporten fortsatte att stiga, men samtidigt har en minskning av orderstockarna i exportindustrierna ägt rum. Importökningen upphörde som en följd av aktivitetsdämpningen men också tack vare det goda skördeutfallet, som innebar att behovet av foderimport kraftigt minskade. Den gynnsamma effekten på valutaläget förstärktes av fallande importpriser.
Under 1958 räknar man med att en nedgång av valutaintäkterna från lantbruksexporten och sjöfarten inte helt kan kompenseras av en möjlig men oviss uppgång av industriexporten. Importutgifterna väntas emellertid också sjunka något på grund av en nedgång av råvarulagren och sjunkande importpriser. Valutaläget under andra halvåret 1957 skulle därmed kunna vidmakthållas och valutareserven därigenom ytterligare något förbättras. Man förutsätter då dels att det internationella konjunkturläget inte förvärras, dels att den strama ekonomiska politiken fortsätter. Fortsatt åtstramning betyder emellertid att stagnationen under senare hälften av 1957 förmodligen kommer att fortsätta under 1958.
Jämfört med genomsnittet för hela 1957 skulle 1958 alltså komma att karakteriseras av en uppgång på vissa områden men stagnation eller tillbakagång på andra. Netto räknat kan aktivitetsuppgången därför väntas bli obetydlig och en jämförelse med första halvåret 1957 kan komma att te sig direkt ogynnsam. Det trånga svängrummet på valutaområdet har gjort, att den expansionstakt, som skulle varit möjlig med hänsyn till tillgången på övriga resurser och som faktiskt ägde rum under det korta uppsvinget 1956— 1957, ej kan upprätthållas under 1958.
4. Råvarupriser och fraktmarknad
Någon förändring av den allmänna prisfallstendensen för stapelråvaror har inte inträtt sedan slutet av 1957. I mitten av maj 1958 låg exempelvis Reuters råvaruprisindex ca 3 procent lägre än vid årsskiftet och hade därmed nått ca 20 procent under toppnivån vid årsskiftet 1956/57. Eftersom det internationella konjunkturläget närmast har oförändrad karaktär i form av bestående, närmast skärpt avmattning i Förenta staterna och tendenser till kumulativ produktionsnedgång i Västeuropa, saknas både för omsättningsbeliov och andra syften anledning till ökade råvaruinköp och lagerförstärkning; lagerminskning på grund av en avvaktande inställning eller helt enkelt likviditelssvårigheter hos köpare förekommer i en del fall. Sedan slutet av 1957 har världsmarknadspriserna på stapelråvaror forisatt all sjunka med undanlag av den senaste månaden, då en stabilisering skott. I den mån rå-
36 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell III: 5. Råvaruprisförändringar juli 1957—maj 1958
varuprisfallet delvis varit förenat med nedskärning av lagren väntas köpaktiviteten bli starkare sedan en viss bottennivå hos lagren uppnåtts.
Också fraktsatserna har sjunkit ytterligare under 1958 från det låga läge, som uppnåddes redan vid utgången av 1957. Tankfrakterna visar normalt en uppgång under vintermånaderna på grund av den stegrade efterfrågan; en motsvarande tendens går inte att påvisa för 1958. Uppläggningen av fartyg har varit särskilt stor på grund av sjöfartskonjunkturens försämring — i förhållande till förra året var antalet upplagda svenska fartyg drygt tre gånger så stort i början av februari. Senare under våren märktes vissa tecken på att konjunktur försämringen i sjöfartsbranschen avstannat.
Genom de nyssnämnda prisfallstendenserna har de svenska importpriserna sjunkit ytterligare från den nivå som rådde i slutet av 1957. Mellan november 1957 och april 1958 sjönk kommerskollegii index för importprisnoteringar med ca 5 procent (exportprisindex med 2 procent).
Tabell 5 visar hur olika råvarunoteringar (enligt en indexberäkning grundad på varornas andelar i den svenska importen) utvecklats under de två närmast förflutna femmånadersperioderna. En jämförelse mellan perioderna visar, att prisfallstendensen var ungefär oförändrad.
Av särskilt stor betydelse för den svenska importen har bränsleprisutvecklingen under början av 1958 varit. Fob-priserna på petroleumprodukter (i Mellersta östern och Karibien) reducerades betydligt, varigenom en del noteringar gått tillbaka till en nivå under den som nåddes före Suez-blockaden (i oktober 1956). Kolnoteringarna sjönk också något under våren. Bränslena svarar för ungefär en femtedel av det totala svenska importvärdet.
Den internationella prisutvecklingen på järn- och stålområdet är relativt oenhetlig. Kol- och stålunionens priser reducerades under första kvartalet med inte fullt 10 procent på olika produkter. Den svenska prisutvecklingen på järnområdet är starkt beroende av bl. a. den kontinentaleuropeiska marknaden och sker vanligen ungefär parallellt med dess prisrörelser.
Vad övriga viktigare metaller (koppar, bly, zink, tenn, nickel och aluminium) angår, fluktuerade det genomsnittliga prisläget något under första
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
kvartalet 1958 och var i mitten av maj något lägre än vid årsskiftet. Olika tendenser på marknaderna torde motverka varandra. Den amerikanska konjunkturnedgången och återhållen efterfrågan även från europeiska länders sida har framdrivit väsentliga produktionsinskränkningar för metallernas del, som dock inte förmått skapa jämvikt. Vid 1957 års slut var producentlagren av koppar rekordhöga. Under juni månad 1958 har kopparpriset (London) visat en påtaglig stegringstendens.
Prisindexen för textilråvaror stabiliserades under första delen av 1958. Beträffande de viktigaste produkterna inom gruppen, bomull och ull, rådde en tendens till minskad konsumtion och importefterfrågan, varvid särskilt Japan och Förenta staterna spelat en stor roll. Priserna på ullmarknaden låg denna säsong mellan en femtedel och en fjärdedel lägre än ett år tidigare, vilket torde få ses i sammanhang med en väsentlig lagerminskning i viktigare importländer sedan mitten av förra året.
Av övriga viktigare råvarunoteringar steg de för spannmål något under första kvartalet, medan noteringarna för rörsocker sjönk och nu befinner sig på i stort sett den nivå som rådde före den kraftiga stegringen (nästan fördubbling) i slutet av 1956. Priserna på kaffe och kakao har ändrats inte oväsentligt under 1958, Läget är här det att kakaopriset nått en nivå som är hög jämfört med de närmast föregående åren, medan kaffepriset kan anses vara lågt eller mera »normalt».
Utvecklingen under fortsättningen av 1958 på råvaruområdet blir i hög grad beroende på den amerikanska konjunkturutvecklingen. Skulle denna tendera uppåt mot senare delen av 1958 och i samband därmed en allmän internationell lagerpåfyllnad äga rum, skulle detta vända råvaruprisutvecklingen uppåt igen. Inflytandet på det svenska prisläget under innevarande år från råvaruprissidan kan dock bedömas ganska säkert, eftersom prisgenomslag i hemmaproduktionen sker med ganska stor eftersläpning och utsikterna är således att effekterna på den svenska prisnivån 1958 blir gynnsamma ur stabiliseringssynpunkt.
5. Sammanfattande synpunkter
Genomgången av det aktuella ekonomiska lägel i våra viktigare avnämarländer visar, att sannolikheten i samtliga fall talar för en märkbar uppbromsning av konjunkturen, d. v. s. en fortsättning av den utveckling, som gjort sig gällande åtminstone sedan andra halvåret 1957. I Danmark, Frankrike, Norge och Storbritannien har aktuella eller förväntade valutasvårigheter och strävan mot större prisstabilitet framtvingat åtstramningar av den ekonomiska politiken i ett läge, där överskottsef torf rågan redan försvunnit (utom i Frankrike) och där expansionen redan kommit in i ett lugnare skede än tidigare. Åtstramningen har dämpat den redan avsaktande tillväxten i den ekonomiska aktiviteten, som i några fall kan förväntas upphöra eller till och med förbytas i nedgång.
Vid bedömningen av denna konstellation av konjunktur och politik bör
38 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
kanske för det första en allmän reservation göras beträffande den här givna beskrivningen av det ekonomiska läget. Det nämndes inledningsvis, att stagnationen under andra halvåret 1957 i viss mån kan ses som ett tillfälligt uppstannande efter en ganska intensiv spurt under första halvåret och att förnyat uppsving under 1958 av denna anledning borde vara ganska naturligt. Å andra sidan får man inte glömma, att den ekonomiska politiken i ett par länder — Storbritannien, Nederländerna och Danmark — faktiskt syftar till att begränsa en sådan uppgång. Angelägenhetsgraden av en hög tillväxttakt — och möjligheten av att på längre sikt realisera denna — har modifierats av de krav, som omsorgen om valutans yttre och inre värde ställer. Valutasvåriglieter har, som t. ex. i nyssnämnda länder, varit den direkta anledningen till att en målmedveten dämpning av den ekonomiska aktiviteten kommit till stånd.
Men i samtliga de här diskuterade länderna har även den inhemska prisstegringen i och för sig gett upphov till allvarliga bekymmer. Det framgår av tabell 6, att dessa prisstegringar i de flesta fall ingalunda dämpats under sistförflutna år.
Tabell III: 6. Konsumentpriser i vissa länder 1956—1957
Procentuella förändringar
1 Avser perioden jan.—jan. — 2 Avser perioden jan.—dec. 1956. Källor: Nationella serier.
Hänsyn till penningvärdet har fått särskild tyngd i de länder, som måste skydda sin valutareserv. Denna uppgift försvåras av stigande hemmamarknadspriser, vilket dels försvagar exportindustrins konkurrenskraft, dels ökar efterfrågan på utländska varor. I ett läge med överskottsefterfrågan skulle åtstramningspolitikens effekt på valutasituationen kunna vara tvåfaldig: att åstadkomma en nedskärning av importen och att samtidigt också lösgöra resurser för exporten. När som nu är fallet ingen överskottsefterfrågan föreligger, åstadkommes endast en nedskärning av importen, som alltså drabbar andra länders export. Att allt fler länder dras in i denna onda cirkel framgår av de givna länderöversikterna, som alla pekar på avmattning eller stagnation inom exportnäringarna. Denna utveckling får speciell betydelse därigenom, att de sista årens uppsving i allra högsta grad varit förenad med en stark expansion såväl av den intereuropeiska handeln som av världshandeln.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
39 Västtyskland representerar det enda viktiga västeuropeiska undantaget, vad beträffar valutaläget och nödvändigheten av att föra en restriktiv politik. Men där — liksom i Förenta staterna — har ändå depressiva krafter gjort sig gällande i sådan utsträckning, att en påtaglig minskning i expansionstakten (i Västtyskland) och faktisk nedgång (i Förenta staterna) också karakteriserar det aktuella läget. Delvis kan denna utveckling hänföras till den anti-inflationistiska politik, som tidigare förts även i dessa länder, delvis också till det exportbortfall, som nedgången i andra länder börjat ge upphov till. Men dessutom syns i Västtyskland och Förenta staterna mer än på andra håll produktionskapaciteten ha byggts upp så snabbt, att varuefterfrågan åtminstone på kort sikt ej kunnat följa med. Slutligen har ett läge nåtts, i vilket den spontana ökningen av investeringsaktiviteten saktar av eller upphör. I Västtyskland har investeringsuppsvinget tidigare varit speciellt intensivt inom exportnäringarna, vilket delvis kan förklaras av de i förhållande till övriga länder relativt långsamt växande reala lönekostnaderna, fastän den förmånliga exportstrukturen samt den goda tillgången på arbetskraft givetvis också spelat en väsentlig roll. Härigenom har exportindustrins konkurrenskraft ökat och vinstutvecklingen inom hela näringslivet har både möjliggjort och stimulerat en omfattande investeringsverksamhet. Den därav betingade, av lönehöjningar outfyllda produktivitetsökningen har ytterligare stärkt konkurrenskraften gentemot utlandet, och så har exportexpansionen burit fram hela högkonjunkturen. När exportefterfrågan sjunkit, har överkapaciteten emellertid framträtt och dämpningen spridit sig till hela ekonomin, samtidigt som betydande lönekrav framkommit. I Västtyskland kan man dock alltjämt räkna med en främst från konsumtionssidan utgående stimulans till fortsatt hemmamarknadskonjunktur.
I dagens läge syns i övrigt statsfinansernas aktuella och förväntade expansionseffekt i Västtyskland liksom i Förenta staterna faktiskt vara de enda betydande plusposterna i den samlade försörjningsbalans man skulle kunna göra upp för industriländerna. Det har ovan påpekats, att dessa plusposter åtminstone för närvarande inte verkar vara av sådan storlek, att de kan få till stånd ett i dessa länder med hänsyn till de lediga resurserna möjligt uppsving och ännu mindre en med hänsyn till övriga länders valutaläge önskvärd parallell importökning. Ur denna synpunkt är den mycket labila expansionen i Frankrike också utan betydelse, eftersom de där vidtagna restriktionerna syftar till en direkt nedskärning av importen.
Konjunkturutvecklingen i Förenta staterna har också redan haft och kan i fortsättningen än mer beräknas få som resultat en nedskärning av råvaruländcrnas export med konsekvenser för deras kapacitet att importera från Västeuropa. Utvecklingen belyses av Reuters råvaruprisindex, som för närvarande ligger på den lägsta nivå som noterats under 1950-talet. Från årsskiftet 1950/57 fram till första noteringen i mars i år har nedgången varit nära 20 procent. Läget för råvaruländerna syns i själva verket nu vara mer bekymmersamt än under 1953—1954 års amerikanska avmattning. När konjunkturen då var på väg ner i Förenta staterna, var den på viig upp i
40 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Västeuropa. Dessutom var råvarupriserna stigande efter den omedelbara nedgången, som följde på Korea-inflationen. Nu sammanträffar efterfrågeminskning och prisfall, vilket på litet längre sikt måste få avsevärda återverkningar på världshandeln.
De åtgärder man i dagens läge vidtar i olika länder syns mer bli avgörande för hur mycket varje enskilt land kan vinna i fråga om aktivitet och valuta från varje annat land än bidra till en förnyad expansion av världshandeln. Någon planerad koordination i syfte att för varje land skapa ökat utrymme att bedriva en för alla gagnande politik är i dagens läge inte i sikte. Även om de utvecklingstendenser, som här redovisats, visar sig vara kortsiktiga, pekar dock deras blotta existens på ett problem, som bör motivera en internationell planering åtminstone som beredskapsåtgärd. En dylik planering borde också vara av betydelse ur synpunkten av möjligheterna att med framgång genomföra de nu diskuterade arrangemangen med gemensamma marknader.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
41 IV. Utrikeshandeln
Översikten i det förra kapitlet har klarlagt, att det finns en bestämd avmattningstendens i den internationella konjunkturen för närvarande. Under början av 1958 har man kunnat konstatera, att utrikeshandeln för de flesta länder minskats antingen absolut eller i fråga om ökningstakt på ett klart kumulativt sätt. För Sveriges del har produktionsavmattningen, främst betingad av försämrade exportmöjligheter, avspeglats i en uppbromsning av importen. Samma slag av minskande eller retarderande kedjereaktioner är som tidigare visats ett anmärkningsvärt inslag i den internationella bilden. När Sveriges handelsutbyte 1958 skall bedömas är det viktigt att åtminstone i någon grad precisera kvantitativt, vilken omfattning och varaktighet denna kumulativa process i världsekonomin kan väntas få samt att skaffa en allmän uppfattning om vilka varusektorer, som troligen drabbas relativt tidigt (och vilka som drabbas senare). Man kan nämligen vänta stora skillnader härvidlag och en därav betingad skillnad mellan olika länder vad beträffar tidpunkter och omfattning av krisfenomen. Det bör framhållas, att en del förhållanden avviker från den tidigare skisserade allmänna avmattningstendensen och vissa expansiva element kan tänkas komma till. De offentliga utgifterna och arbetslöshetspolitiken verkar i en del länder redan i motsatt riktning. Man har naturligtvis skäl räkna med att dylika åtgärder för att stabilisera konjunkturen bör bli vanligare i händelse av avsevärt skärpt kris.
En realistisk bedömning av den tänkbara omfattningen av en allmän västeuropeisk konjunkturnedgång måste ta hänsyn till den ekonomisk-politiska beredskap för stabilisering, som numera föreligger. Ett bestämt bottenläge, betingat av denna handlingsberedskap, kan visserligen inte fixeras. Men om tecken på allmän produktionsnedgång föreligger och den uppkomna överskottskapaciteten tenderar att ta sig uttryck i en mer markant minskning i investeringsbenägenheten, kan man också räkna med motåtgärder i den för oss särskilt aktuella kretsen av stater. Det är väl inte orimligt att betrakta den ekonomiska avmattningen 1951—1953 som ett alternativ i pessimistisk riktning. Om ett sådant fall realiserades, skulle det senare stadiet i nedgången (definitiva tendenser till minskning av privata investeringar och väsentlig produktionsminskning i kapitalvarusektorerna) i huvudsak infalla 1959. För den aktuella utrikeshandelskalkylen avseende 1958 har lagts till grund antaganden om en betydligt gynnsammare utveckling i utlandet. Det bar förutsatts att endast smärre reduktioner av exportefterfrågan sker i förhållande till läget under andra kvartalet 1958. I den mån exporten redan är bunden genom kontrakt är förutsägelserna relativt säkra. Kontinuerlig uppmärksamhet får riktas på utlandskonjunkturen inför möjligheten av skärpt
42 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
och därmed förlängd kris. Perspektivet har här begränsats till 1958, vilket bl. a. betingas av kraven på jämförbarhet i periodhänseende med övriga poster i försörjningsbalansen för att därmed möjliggöra en inbördes avstämning av de olika typerna av information.
1. Sammandrag av beräkningsresultaten för utrikeshandeln och valutautvecklingen under 1958
Kalkylerna för utrikeshandeln ger nu delvis andra resultat än de som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. På grundval av det nya material som framkommit har kommerskollegium gjort en ny beräkning, på vilken den följande framställningen i huvudsak baserats. Det förutses, alt exportens volym sjunker med 1 procent totalt från 1957 till 1958. Den största minskningen kommer därvid troligen att träffa trävarorna samt handelsfärdigt järn och stål, medan exporten av fartyg och bilar fortsätter att stiga kraftigt. Mellan 1956 och 1957 steg den totala exportvolymen med ca 8 procent.
Importvolymen beräknas bli densamma 1958 som föregående år. Samtidigt som importen av främst fasta bränslen, liandelsfärdigt järn och stål samt textilråvaror troligen går ned ganska kraftigt, kan man räkna med relativt stor importökning beträffande bilar och flytande bränslen. Detsamma gäller televisionsapparater och delar av sådana. År 1958 blir importen av fartyg och flygplan sannolikt betydligt mindre än föregående år. För de större varugrupper, som inte nämnts särskilt, kan man förutse, att endast smärre förändringar inträffar. Totala importvolymen steg med ca 7 procent mellan 1956 och 1957. En översikt av utrikeshandelns förändringar 1956—1958 ges i tabell 1.
Prognosen för utrikeshandeln har avstämts mot efterfråge-, produktionsoch lagerbéräkningarna varugruppvis. Att nationalprodukten räknad i fasta priser kan väntas stiga något samtidigt som importvolymen förutsetts bli oförändrad från föregående år förklaras främst av att lagerutvecklingen och fördelningen mellan olika näringsgrenars produktion syns bli annorlunda 1958 än 1957. En analog situation kan ses i förändringarna som inträffade mellan 1952 och 1953: medan importvolymen var oförändrad steg nationalprodukten räknad i fasta priser med drygt 4 procent. Detaljerna av beräkningarna behandlas i nästa avsnitt.
I förhållande till 1957 torde Sveriges terms of trade komma att förbättras innevarande år. Det beräknas att importens genomsnittspriser sjunker med ungefär 3 procent, medan motsvarande priser för exporten endast sjunker med 1 procent mellan de bägge åren. Denna förbättring i bytesförhållandet med 2 procent kan jämföras med en försämring med 1 procent mellan 1956 och 1957. Vid beräkningarna av utrikeshandelns utveckling, vilka sker i anslutning till försörjningsbalanser varugruppvis, har den inhemska efterfrågan bedömts mot bakgrund av pris- och inkomstutvecklingen m. m. De för
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
43 Tabell IV: 1. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisutveckling 1955—1958
Procentuella förändringar från föregående år
1 Genom att siffrorna för importens värde-, volym- och prisutveckling avrundats brister de skenbart i inbördes överensstämmelse.
vårt land gynnsammare utlandspriserna leder, om de slagit igenom i användningsledet (konsumtion och investering), rimligen till ökad försäljning under i övrigt lika omständigheter. I viss utsträckning har hänsyn tagits till importefterfrågans prisberoende vid kommerskollegii beräkningar.
De nu nämnda förändringarna avser uaruhandeln. Vad utbytet av tjänster angår, förutses en försämring av sjöfartens intäktsnetto till följd av sjun-
Tabell IV: 2. Bytesbalansen 1956—1958
Miljoner kronor
kande fraktsatser och minskad aktivitet men en förbättring för nettot av tjänster i övrigt.
Sammantagna pekar dessa förändringar på att underskottet i bytesbalansen 1958 kommer att bli av storleksordningen 200 miljoner kronor, vilket innebär en försämring i förhållande till 1957 med ca 150 miljoner kronor. För kapitaltransaktionerna kan ingen förutsägelse med rimlig grad av säkerhet göras. Om kapitaltransaktionerna antas lämna ett underskott under
44 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell IV: 3. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1956—1957
Miljoner kronor,1 löpande priser
1 Importen av flytande bränslen har i övre delen av tabellen fördelats efter inköpsland, i nedre delen efter ursprungsland. Till EPU-länder har förts OEEG-länder, sterlingområdet utom OEEC samt Indonesien. — 2 Exkl. Colombia.
1958 på 40 miljoner kronor, skulle avtappningen i valutareserven under 1958 sålunda stanna vid ungefär 240 miljoner kronor. I tabell 2 har de nu berörda posterna i betalningsbalansen för 1958 angetts liksom motsvarande för 1956 —1957. Det är anledning att än en gång erinra om att en från andra kvartalet 1958 förstärkt internationell avmattningstendens, en möjlighet som inte är utesluten, kommer att medföra ytterligare försämring av valutaläget. Både exporten och importen torde därvid bli mindre än som här har antytts, men justeringen skulle bli störst i fråga om exporten.
Tabell TV: 4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder första kvartalen 1957 och 1958
Miljoner kronor, löpande priser
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
2. Detaljkommentar till utrikeshandelns utveckling 1957 och 1958 Utrikeshandelns fördelning på områden och länder
Av tabell 3 framgår att de största förändringar som skett beträffande handelsbalansen med olika områden och länder 1957 jämfört med 1956, hänför sig till dollarområdet och Norge. Försämringen av handelsbalansen med dollarområdet kan tillskrivas handeln med Förenta staterna. Den kraftiga uppgången i införseln från detta land kan i stor utsträckning ses som ett resultat av att Suez-krisen förorsakade betydande ersättningsleveranser av flytande bränslen från Förenta staterna. Det kraftigt ökade exportöverskottet med Norge förklaras av en uppgång i fartygsleveranserna.
Exporten till Storbritannien och Västtyskland visar en väsentlig ökning, medan däremot utförseln till Frankrike minskat. Handelspolitiska åtgärder, som vidtagits i det sistnämnda landet, har haft ett visst inflytande.
Importökningen från Storbritannien är främst att hänföra till pundbetalda flytande bränslen, fasta bränslen och textilvaror. Införselökningen från Västtyskland föll i första hand på järn- och stålområdet samt maskiner och transportmedel. Tabell 4 visar hur länderfördelningen gestaltat sig under första kvartalet 1958 jämfört med föregående år.
Utsikterna för det svenska handelsutbytet i fortsättningen ter sig något olika för skilda delar av världen. Den amerikanska avmattningen har blivit kraftigare än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Avsättningsmöjligheterna för svensk export blir där väsentligt inskränkta. Genom att försäljningen av europeiska och däribland också svenska bilar på den amerikanska marknaden varit överraskande god och ökat under det senaste året är våra exportutsikter delvis också positiva. De västeuropeiska länderna visar en något varierande konjunkturbild, som i sin helhet ger anledning att räkna med sjunkande eller i varje fall inte ökad export under de närmast följande kvartalen. Importrestriktionerna, som införts i Frankrike, väntas bli ytterligare skärpta. Som kapitel III visar har de stora västeuropeiska ländernas import under 1958 legat under föregående års och presenterade »nationalbudgeter» förutser för 1958 avstannande importaktivitet. En inte oväsentlig del av den svenska exporten går till andra områden än Nordamerika och Västeuropa. En del reduktioner i förhållande till föregående år av exporten torde vara att förutse till de länder, som är inriktade på råvaruproduktion och som drabbats av både pris- och kvantitetsminskningar i fråga om sin export och endast till en del kan överbrygga valutaoch produktionsbortfallet genom särskilda åtgärder. De östeuropeiska länderna kan antas importera från Sverige i samma utsträckning som förut.
I fråga om importens länderfördelning kan den rådande strukturen i stort sett väntas bestå. Den bilateralt reglerade handeln bar inte undergått några mer anmärkningsvärda förskjutningar. Sveriges regionala betalningsbalanser med olika länder och områden kan dock väntas undergå vissa föränd-
46 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell TV: 5. Exporten av varor 1956—1958
Miljoner kronor, löpande priser
ringar genom de olikheter i världsmarknadsprisernas utveckling som inträffat. De ganska väsentliga reduktionerna i petroleumprodukternas fobpriser under början av 1958 väntas exempelvis skapa sådana förskjutningar.
Exportutvecklingen för olika varugrupper
De volymmässiga förändringarna i exporten av olika varugrupper 1956— 1958 kan studeras i diagram 1. Det framgår att exporten av transportmedel ökade högst väsentligt. Exporten var 1957 ungefär 24 procent högre än 1956. Exporten av fartyg expanderade starkast, i första hand beroende på kraftigt ökad utförsel till Norge. Avsättningsmöjligheterna för bilar på den amerikanska marknaden var som förut sagts goda. För 1958 väntas utförseln av såväl fartyg som bilar och sammansättningsdelar komma att öka ytterligare ehuru mindre än 1957. Tabell 5 redovisar exportprognosen för 1958 liksom utvecklingen 1956 och 1957.
En betydande ökning i exporten av maskiner och instrument kunde också noteras för 1957. Volym- och värdeökningen uppgick till 13 respektive 20 procent. Stegringstakten för varor av konsumtionskaraktär var 1956—1957 något större än tidigare år, medan däremot maskiner för investering i industri, handel och kraftverk ökade långsammare. En speciellt stark uppgång visade utförseln av vissa specialmaskiner. Den stora exporten av maskiner kunde uppnås genom avsevärda leveranser till länder som inte tillhör EPU- och dollarområdena. Framför allt spelade här exportuppgången på Kina och Sovjetunionen en roll.
De gångna årens investeringsboom i Västeuropa har nu mattats av betydligt och investeringarna visar tecken att stagnera. Fortsätter konjunkturnedgången kan investeringsefterfrågan väntas sjunka, men detta torde inte ske mera påtagligt förrän 1959. I det rådande läget tenderar det att uppstå en kapacitetsreserv i sådana sektorer i Västeuropa, som producerar investeringsvaror, och den skärpta konkurrensen medför för Sveriges del en vikande efterfrågan. Mot denna bakgrund väntas därför ingen ytterligare expansion i exportvolymen.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
47 Exporten av skogsindustriprodukter ökade mindre 1956—1957 än 1955— 1956. Den ökning som ägde rum hänförde sig främst till utförseln av trävaror samt papp och papper; massaexporten minskade däremot. För 1958 uppskattas trävaruexporten minska från nära 1,1 miljon standards 1957 till ca 925 000 standards. I första hand väntas en minskning av utförseln till Storbritannien. För mekanisk massa torde, med hänsyn till det skärpta läget på tidningspappersmarknaden, en viss exportminskning kunna förutses för 1958. För kemisk massa är utsikterna för 1958 ännu osäkra. Med hänsyn till det nuvarande marknadsläget är en smärre återhämtning i förhållande till 1957 sannolik.
Den relativa expansionen i exportkvantiteten för papp och papper från 1956 till 1957 var något mindre än från 1955 till 1956. Avsaktningen hänförde sig såväl till utförseln av tidningspapper samt annat papper och papp. Minskningar i pappersleveranserna noterades främst på dollarområdet och Frankrike. I Frankrike och en del sydamerikanska länder vidtogs 1957 vissa importbegränsande åtgärder. För 1958 har räknats med fortsatta avsättningssvårigheter på Frankrike; för de andra länderna är inverkan av åtgärderna ännu ganska oviss. Totalt torde en minskning i pappersexporten ske 1958 jämfört med 1957.
Utförseln av järnmalm ökade något 1957. Kvantiteten gick upp med 200 000 ton till 17,5 miljoner ton. Försäljningarna för 1958 har varit av ungefär samma storlek som föregående års.
Det åtstramade konjunkturläget spårades 1957 i utförseln av handelsfärdigt järn och stål. Exportkvantiteten för järn och stål exklusive ämnen minskade med 9 procent. Det högre genomsnittliga prisläget medförde dock en ökning av exportvärdet. För 1958 har räknats med en tillbakagång i såväl exportkvantitet som värde.
Vad livsmedel angår kan för 1957 noteras att en kraftigt ökad exportvolym utfördes till lägre genomsnittspriser. För 1958 räknas med minskat exportvärde främst beroende på en lägre genomsnittlig prisnivå men även på en volymmässig nedgång.
Tabell IV: 6. Importen av varor 1956—1958
Miljoner kronor, löpande priser
48 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Diagram IV: 1. Utrikeshandelns volymutveckling totalt och för olika varugrupper 1956—1958
(Index 1955 = 100)
Totala
exporten
Pappers-
massa
Papper o. papp
oadla metaller o. arbeten cittrau
Järn o. stål
Maskiner o instrument
Index
Transport-
medel
Jordbruks-
prod.
Totala
importen
Järn o. stål —
Maskiner o. instrument
Transport-
medel
Källa: Konjunkturinstitutet.
Importutvecklingen för olika varugrupper
Diagram 1 visar den svenska importvolymens utveckling 1956—1958 totalt och för några huvudgrupper av varor. De två föregående åren har den genomsnittliga volymstegringen varit 6 respektive 7 procent. För beräkning-
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
urna av de närmaste kvartalens importaktivitet har lagersituationen och den väntade efterfrågan bedömts på sätt som framgår av andra avsnitt i nationalbudgeten. Den privata konsumtionens volym väntas stiga endast ca 1 procent, varvid vissa varugrupper svarar för en proportionellt sett mycket kraftig ökning (personbilar och TV-apparater). Privata investeringar stiger mera eller med ca 6 procent. De offentliga utgifternas fortsatta stegring ger också en viss stimulans åt importaktiviteten. Beträffande investeringarna är det givetvis den förväntade ökningen i utgifterna för maskiner och annan utrustning, som har intresse här, eftersom denna del i särskilt hög grad innefattar potentiella importobjekt. I tabell 6 redovisas importutvecklingen 1956 och 1957 samt förutsägelserna för 1958. Beräkningarna kommenteras i det följande.
Inom verkstadsområdet kan importen av bilar och sammansuttningsdelar förutses öka kraftigt. Införseln av fartgg och flggplan väntas däremot minska inte oväsentligt. Vad sedan den stora gruppen maskiner och instrument angår är det något svårare att bedöma framtidsutsikterna. Hänsyn måste tas till den svenska verkstadsindustrins situation för närvarande. Den ökning, som investeringarna i maskiner och utrustning samt konsumenternas efterfrågan av hushållsutrustning m. m. väntas undergå 1958, tycks inte avsevärt skilja sig från vad som kan anses vara normal utbyggnadstakt av produktionskapaciteten. En del av 1958 års leveranser har förberetts genom insatser (varor i arbete) tidigare år. Eftersom maskinexporten beräknas stagnera — en förutsättning härför är att avsättningsförhållandena i utlandet inte förändras nämnvärt efter andra kvartalet — upphör de sista årens gynnsamma läge. Den tidigare förekommande tendensen till kapacitetsbrist och därav betingad extra import torde bli ovanlig. Kapacitetsöverskott konstateras för närvarande på en del håll. Visserligen kan den inhemska produktionen inte substituera importen genomgående, men det skulle ändå finnas skäl att räkna med ett visst importbortfall trots den stegrade inhemska efterfrågan. Då importen av ifrågavarande produkter antagits i summa bli något större, innebär detta minskningar på en del håll och ökningar pa andra. Importen av televisionsmottagare och delar till sådana torde komma att öka mycket kraftigt.
Situationen på järn- och stålområdet påverkas av konjunkturläget inom verkstadsbranschen. Samtidigt som exporten av handelsfärdigt järn och stål beräknas minska inte obetydligt från föregående år, kommer troligen de svenska järn- och stålverkens leveranser till den svenska marknaden att minska något från fjolårsnivån. I denna situation med en viss överkapacitet kommer importen totalt sett otvivelaktigt att sjunka ganska kraftigt, trots alt en del av produkterna i den aktuella gruppen inte kan ersättas genom svensk produktion. Genom en förutsedd strävan till lagerreduktioner kommer den angivna importtendensen att förstärkas ytterligare. För metallområdet i övrigt förutses kvantitetsmässiga förändringar ungefär i takt med efterfrågan. Möjligheten av en lageruppbyggnad framstår inte som sannolik med hänvisning till utvecklingen av världsmarknadspriserna.
4 Bihang till riksdagens protokoll I9~)8. I samt. Nr B 1. Bil. I. Bihang Ii
50 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Diagram 1 visar, att importkvantiteten för bränslen och drivmedel var något mindre 1957 än 1956. Efter uppgången i samband med Suez-krisen föll de genomsnittliga importpriserna under andra halvåret 1957. För flytande bränslen beräknas större importkvantitet 1958 än 1957. Under 1957 ökade lagren av fasta bränslen. Trots att övergången till flytande bränslen inte syns vara möjlig i samma utsträckning som tidigare år, kan med hänsyn till lagren importnedgången för fasta bränslen bli väsentligt större 1958 än 1957.
Införseln av textilråvaror visade en värdemässig ökning på 15 procent från 1956 till 1957. Till stor del berodde ökningen på kraftigt ökade ullpriser; även kvantiteten ökade trots att aktiviteten inom ylleindustrin var lägre
1957 än 1956. Införseln av bomull visade också en kvantitativ uppgång. För
1958 beräknas en minskning i importen av textilråvaror. Såväl en värde- som kvantitetsmässig uppgång i importen av textila färdigvaror räknas med för
i958.
Den svenska försörjningsbalansen för livsmedel (totalt) får troligen en utveckling 1958, som är ganska lik föregående års även om en del förskjutningar har inträffat för delgrupper. Jämfört med 1957 torde livsmedelsimportens volym sjunka obetydligt 1958. Även exportvolymen beräknas sjunka.
Valutareserven
Den svenska valutareservens utveckling 1956—1958 framgår av tabell 7. Trots exportens starka expansion under en följd av år har valutasituationen inte förbättrats kvantitativt. Eftersom den stora importen inte omedelbart förbrukats i produktion eller konsumtion, kan den potentiella ökningen av valutareserven sägas delvis ha tagit formen av lageruppbyggnad inom landet.
År 1957 resulterade de statliga kapitaltransaktionerna och värdepappershandeln i ett underskott på 33 miljoner kronor. För 1958 antas de lämna ett underskott på 40 miljoner kronor. Som framgår av tabell 2 skulle man teoretiskt fått en avtappning av valutareserven 1957 på 100 miljoner kronor, medan den 1958 skulle komma att minska med 240 miljoner kronor. Emellertid ökade valutareserven med 73 miljoner kronor 1957, vilket innebär att den s. k. förskjutningsposten uppgick till -)- 172 miljoner kronor.
Betalningsbalansen för januari—april 1958 visade en positiv förskjutningspost på ca 400 miljoner kronor eller 200 miljoner kronor mer än under samma tid i fjol. Med hänsyn till att kunskapen om betalningsströmmarna till och från utlandet och därmed förskjutningsposten är begränsad, kan någon prognos över tendensen för innevarande år inte göras och därmed inte heller någon säkrare uppskattning av valutareservens utveckling under året.
liih. 11: Reviderad nationalbudget för år 1958
Tabell IV: 7. Guld- och valutareserven december 1955-april 1958
Miljoner kronor
52 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
V. Produktionen
Enligt de reviderade beräkningar, som konjunkturinstitutet utfört från bruttonationalproduktens användningssida och som finns redovisade i kapitel II, steg totalproduktionen med 3 1/2 procent från 1956 till 1957. Alternativa beräkningar, vilka baserats på de olika näringsgrenarnas bidrag, bär lett fram till en produktionsökning 1957 på knappt 3 procent. De preliminära kalkyler som gjordes vid årsskiftet visade en mindre ökning, nämligen drygt 2 procent. Som jämförelse kan nämnas, att produktionens arliga tillväxt 1950—1956 i medeltal var 3 procent och 1946—1956 drygt 3 1/2 procent.
Genom att nya uppgifter blivit tillgängliga har kalkylerna över de olika näringsgrenarnas bidrag till totalproduktionen 1957 fått uppjusteras framför allt vad beträffar jordbruket och skogsbruket. De nya beräkningarna innebär, att kraft- och varuproduktionen steg snabbare än tjänsterna, nämligen 3—4 procent mot drygt 2 procent. Av tablån i slutet av detta kapitel (s. 61 ) framgår, att de största procentuella ökningarna registrerades för kraft- och belysningsverken (9 procent) samt jordbruket (6 procent). Industriproduktionen steg med 3 1/2 procent.
Liksom i den preliminära nationalbudgeten syns man vid bedömningen av produktionsutsikterna för 1958 kunna utgå från att det på försörjningssidan inte kommer att finnas några flaskhalsar i form av brist på råvaror, bränslen, elkraft eller produktionsutrustning. Det är i stället förhållandena på efterfrågesidan, som väntas spela den avgörande rollen. Både den minskade lageruppbyggnaden och omkastningen på exportområdet från tidigare stora ökningar till någon nedgång kan beräknas ha en återhållande effekt på produktionsökningen. Osäkerheten både i fråga om lagren och om avsättningsförhållandena i utlandet gör det emellertid svårt att närmare uppskatta denna påverkan. Det har dock befunnits rimligt att räkna med en ökning av bruttonationalprodukten med omkring 1 procent från 1957 till 1958.
Industrin
Mer precisa uppgifter om produktionsutvecklingen i början av 1958 föreligger för närvarande endast för industrins del. Inom denna del av näringslivet steg produktionen i början av 1958 både om man jämför med samma period i fjol och (sedan säsonginflytandet eliminerats) med de närmast föregående kvartalen. Från första kvartalet 1957 till första kvartalet 1958 steg, enligt vad som framgår av tabell 1, den totala industriproduktionen med 2 procent. Ökningen var främst koncentrerad till konsumtionsvarorna, för vilka en produktionsuppgång på 4 procent noterades. Bland konsumtions-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
53 Tabell V: 1. Industrins produktion 1955—första kvartalet 1958
Procentuell förändring vid jämförelse med motsvarande period ett år tidigare
Kälta: Industriförbundets index.
varorna var det helt och hållet livsmedlen (och bland dessa framför allt tobaken och slakteriprodukterna), som svarade för ökningen. För kapitalvarorna registrerades en ökning med 1 procent under första kvartalet 19a8 om man jämför med samma tid ett år tidigare.
Ser man till enskilda månader nådde fjolårets industriproduktion av säsongrensade serier att döma sin högsta nivå i september. Indextalen för de tre första månaderna i år låg i närheten av denna höga septembernivå. Betraktas däremot kvartalen som helheler nåddes 1957 års högsta värde under andra kvartalet. En begränsad successiv nedgång skedde sedan under tredje och fjärde kvartalen. Under första kvartalet i år lyftes sedan nivån så alt den kom att ligga omkring 1 procent över andra kvartalet 1957. För att närmare klargöra förändringarna anges i följande tablå de procentuella förändringarna från föregående kvartal (baserade på säsongrensade serier) för hela industrin samt kapitalvara- och konsumtionsvarusektorerna:
1957 1958
I II III IV I
Hela industrin............. + 0,8 + 1,1 — 0,5 — 0,8 + 2,3
Kapitalvaror .............. + 0,4 + 0,5 + 1,4 — 1,8 + 0,6
Konsumtionsvaror ........ + 0,5 + 2,9 — 2,1 — 1,5 + 5,0
Som redan nämnts har stegringstendenserna i början av innevarande år återfunnits främst inom livsmedelsgruppen. Uppgång har emellertid också noterats för trävarorna samt i viss mån även för järnmalmen. Den kraftigaste tillbakagången i förhållande till de närmast föregående kvartalen har järnoch stålverken men också massa- och pappersfabrikerna fått vidkännas. För dessa båda områden ger de säsongrensade siffrorna emellertid intrycket av en i stort sett oförändrad produktion första kvartalet jämfört med läget vid årsskiftet. Också verkstadsindustrins sysselsättning syns i stort sett ha varit oförändrad under början av året.
54 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell V: 2. Antalet anställda arbetare inom industrin1
Procentuell förändring vid jämförelse med motsvarande period ett år tidigare
Hela industrin.................
Gruvindustri...................
Metall- och verkstadsindustri
Jord- och stenindustri..........
Träindustri....................
Massa- och pappersindustri......
Livsmedelsindustri.............
Textil- och sömnadsindustri.....
Läder- och skoindustri..........
Grafisk industri................
Dryckesvaru- och tobaksindustri . Kemisk-teknisk industri......... * i
1 Exkl. permitterade på grund av arbetsbrist, reparationer o. d. Källa: Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.
En bedömning av utsikterna för de olika industrigrenarna under resten av året ger till resultat en ungefär oförändrad produktion för industrin som helhet om helåren 1957 och 1958 jämföres. Eftersom den totala industriproduktionen visade en ökning i förhållande till fjolåret under första kvartalet 1958 betyder det, att en minskning jämfört med 1957 års nivå förutses fölen del perioder i fortsättningen. Det är t. ex. sannolikt att en tendens till produktionsminskning inträder under sommaren eftersom man i ett flertal fall planerar att ta ut arbetstidsförkortningen i form av fria sommarlördagar, dessutom har produktionsinskränkningar i samband med semestern annonserats på en del håll.
Av tabell 2 framgår att antalet anställda arbetare inom industrin i början av 1958 sjönk under nivån ett år tidigare. Från januari—april 1957 till samma period i år var nedgången 0,9 procent. Under fjolåret registrerades däremot ett ungefär oförändrat antal anställda arbetare i jämförelse med 1956. De produktionsstegringar som skett under dessa perioder får alltså helt tillskrivas en ökad produktion per arbetare. Vissa uppgifter till belysningav produktivitetens utveckling har sammanställts i tabell 3. På grundval av de uppgifter om produktionsvolym och antal utförda arbetstimmar, som lämnas
i kommerskollegii industristatistik, kan utvecklingen av produktionen per arbetstimme beräknas fram t. o. m. 1956. Den sålunda definierade produktiviteten steg kraftigare (-f- 4,6 procent) från 1955 till 1956 än under de närmast föregående två åren (omkring + 3 procent). För att utröna om den markanta uppgången i produktiviteten 1955—1956 fortsatt även därefter, har en jämförelse gjorts mellan å ena sidan produktionsutvecklingen enligt Industriförbundets index och å andra sidan socialstyrelsens statistik över antalet i arbete varande arbetare. Ur båda serierna har härvid verkstadsindustrin rensats bort, vilket har sin grund i att produktionsutvecklingen inom
liih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
55 Tabell V: 3. Produktion, produktivitet och sysselsättning inom industrin 1952—1958
1 Preliminära uppgifter.
Källor: 1952—1953 t. o. m. 1955—1956: kommerskollegii industristatistik.
Sysselsättning = antal arbetstimmar för arbetare.
1956—1957 samt 1 kv. 1958: Produktion: Industriförbundets index. Sysselsättning: socialstyrelsens statistik över antalet i arbete varande arbetare.
denna i Industriförbundets index beräknas på grundval dels av sysselsättningsutvecklingen, dels av en antagen storlek på produktivitetsökningen.
Den approximativa beräkningen ger till resultat, att produktiviteten från
1956 till 1957 snarast skulle ha ökat ännu något snabbare än från 1955 till 1956. För första kvartalet 1958 leder uppskattningen däremot till ett lägre värde, som närmare ansluter till utvecklingen 1954 och 1955. Det bör påpekas, att de utförda uppskattningarna givetvis är behäftade med stora felmarginaler.
Efter en kulmination under första hälften av 1957 har partipriserna fallit tillbaka något. Från april 1957 till april 1958 utgjorde minskningen 1 1/2 procent. De produkter som härstammar från jordbruket förblev under denna tid ungefär oförändrade i pris, medan plantage- och industriprodukternas genomsnittliga priser sjönk. För gruv-, metall- och maskinindustrivarorna var nedgången 5 procent och för de kemisk-tekniska produkterna 3 procent. Genomsnittspriserna inom gruppen pappersmassa, papp och papper blev oförändrade, medan en mindre uppgång noterades för trävarorna. Hela nedgången i totalindex kan tillskrivas de ej eller endast oväsentligt bearbetade varorna, vars priser i april låg drygt 3 procent lägre 1958 än 1957. För de mer förädlade produkterna registrerades en uppgång med 1 1/2 procent. Ett väsentligt inslag i utvecklingen är vidare, att de råvaror, halvfabrikat och bränslen som används i industrin och jordbruket gått ner i pris. Från april
1957 till samma månad i år var nedgången för bränslen och smörjmedel 3 procent, för industriförnödenheter 6 procent och för jordbruksförnödenheter 3 1/2 procent. Konsumtionsvarornas partipris hade däremot stigit med 5 procent. För råvaruprisernas utveckling finns en närmare redogörelse i avsnitt 4 i kapitel III.
Kunskapen om industriföretagens vinstutveckling är alltjämt begränsad. Vissa grova kalkyler som indirekt belyser utvecklingen av bruttovinsterna kan dock göras med användande av industristatistikens material. Dessa
Statsverkspropositionen B år 0)58: Bil. 1: Inkomsterna:
kalkyler utgår från antagandet att bruttovinsterna åtminstone approximativt utvecklas likformigt med skillnaden mellan å ena sidan produktionens avsaluvärde och å andra sidan vissa kostnader, nämligen löner, bränsle, elektrisk kraft, råvaror och halvfabrikat. Någon hänsyn till kapitalkostnaderna tas alltså inte i dessa kalkyler.1 Stegringen i industrins sålunda beräknade bruttovinst var något lägre 1955—1956 än 1954—1955 och en successiv minskning av vinstmarginalerna syns ha ägt rum från 1954 till 1956. För bedömning av utgångsläget för 1958 års utveckling är det givetvis av intresse att söka uppskatta vinstutvecklingen även under fjolåret. Eftersom industristatistiken inte ännu föreligger för 1957, måste en sådan beräkning bli ytterst osäker. En framskrivning av 1956 års värden med hjälp av olika index för utvecklingen av löner, priser och produktion tyder dock på att vinstmarginalernas minskning skulle ha upphört under 1957 och kanske t. o. m. uppvisat någon ökning. Detta resultat förefaller inte heller orimligt med hänsyn till kombinationen av stegrad produktivitet och fallande råvarupriser.
I det följande sker en genomgång av läget för närvarande och de närmaste produktionsutsikterna inom viktigare industrigrenar.
Inom den betydande del (en tredjedel) av industrin som verkstäderna utgör var antalet utförda arbetstimmar under första kvartalet drygt 1 procent lägre 1958 än 1957. Bakom denna nedgång i sysselsättningen får man se en medveten strävan att bättre anpassa produktionen till orderingång och orderstockar. Enligt Industrins utredningsinstituts statistik reducerades storleken av totala verkstadsindustrins (inkl. varven) orderstockar med 13 procent från februari 1957 till samma månad 1958.
Till skillnad från övriga delar av verkstadsindustrin fortsatte för varvens del sysselsättningen att öka även under första kvartalet 1958. Från samma period 1957 var uppgången drygt 5 procent. Denna sysselsättningsökning har skett trots att en kraftig avmattning i orderingången ägt rum. Orderingången under september 1957—februari 1958 utgjorde sålunda endast en knapp femtedel av orderingången mars 1957—augusti 1957. Bakgrunden till sysselsättningsexpansionen är naturligtvis att speciellt de större varven har stora orderböcker, som gör att de är belagda för flera år framåt, samt att tillgången på yrkeskunnig arbetskraft blivit rikligare. För de medelstora och mindre varven är situationen en annan och deras sysselsättning är tryggad för en betydligt mer begränsad period.
Vid senaste årsskifte fanns 278 fartyg på sammanlagt 3,9 miljoner bruttoton i order hos de svenska varven. Tankfartygens andel av dessa utgjorde 73 procent. De norska beställarna svarade för 40 procent av orderna, de svenska för 30 procent. Utsikterna för de närmaste åren syns sålunda relativt goda för de större varven. Både leveranser och sysselsättning väntas
1 Jfr Konjunkturläget hösten 1957, Meddelanden från konjunkturinstitutet, Serie A: 30, s. 81 f.
Hih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1!)58
1958 bli något större än 1957. Varven utgör ett av de få klart expansiva områdena inom industrin under 1958.
Inom verkstadsindustrin (exkl. varven) sjönk antalet utförda arbetstimmar med 2 procent från första kvartalet 1957 till samma lid 1958. En nedgång inträffade för samtliga huvudgrupper, störst var den dock inom järnoch metallmanufakturbranschen (närmare 3 procent). Denna utveckling har föregåtts av en inte oväsentligt reducerad orderingång: från september
1956—februari 1957 till september 1957—februari 1958 uppgick minskningen till 12 procent. Mest betydande har nedgången varit för de mekaniska verkstäderna (17 procent). En följd har blivit att leveranserna överstigit orderingången, vilket medfört en krympning av de inneliggande beställningarna. Räknat från februari 1957 till februari 1958 sjönk sålunda orderstocken med närmare 15 procent inom verkstadsindustrin (exkl. varven).
Nedgången i sysselsättningen inom verkstadsindustrin (exkl. varven) har gällt både hemmamarknads- och exportsektorerna men varit något kraftigare inom den förstnämnda. Trots att minskningen även i fråga om orderingång varit något mindre markerad för exportområdet har dock följden blivit att exportandelen i orderstockarna sjunkit något: totalt sett från 26 till 24 procent från februari 1957 till februari 1958.
Den nuvarande tendensen mot krympande orderstockar utgör utan tvivel ett incitament till en fortsatt minskning i sysselsättningen. Avgörande för utvecklingen blir därigenom den kommande orderingången. Det bör därvid hållas i minnet, att beställningarna för de betydande investeringar, som beräknas bli gjorda i år, med säkerhet lades ut under tidigare perioder. Sannolikt sker en viss nedgång från 1957 till 1958 i produktionen inom verkstadsindustrin utanför varven.
Järn- och metallverken hör till den del av industrin, som fick vidkännas den kraftigaste avmattningen mot slutet av förra året. Produktionen sjönk enligt säsongrensade siffror med omkring 10 procent från tredje till fjärde kvartalet och låg under sistnämnda period 3 procent lägre 1957 än 1956. Genom den höga nivån under tidigare delar av året kom dock produktionen inom järn- och metallverken att stiga med 4 procent från 1956 till 1957. Kopparproduktionen sjönk något medan tillverkningen av bly och aluminium steg i inte oväsentlig omfattning. Även inom järn- och stålverken fortsatte produktionen att öka om man ser till året som helhet. Tillverkningen av handclsfärdigt järn och stål ökade med 3 procent från 1956 til! 1957 och uppgick under sistnämnda år till 1 720 000 ton, vilket är en ny rekordnotering. I än högre grad än produktionen steg importen (med 22 procent till 813 000 ton). Exporten blev ungefär oförändrad (382 000 ton ) bl. a. genom att ämnesexporten ökade. Tillförseln till den svenska marknaden steg alltså genom dessa förändringar med 198 000 ton eller 10 procent. Eftersom konsumtionen kan beräknas ha stigit långt mindre eller med 4 procent blev resultatet en betydande lageruppgång (106 000 ton), som hall ett tryckande inflytande på marknaden. De produktionsinskränkningar och perinitteringar som förekommit får ses som en följd av denna utveckling.
58 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
som också fort med sig sänkta järn- och stålpriser. Under första kvartalet i år var både produktion, export, import samt tillförsel lägre än under samma kvartal 1957. För produktionen var nedgången 11 procent.
Genom den väntade expansionen inom byggnadsområdet kan förbrukningen av järn och stål inom landet beräknas fortsätta att öka 1958 om än i mindre utsträckning än 1957. Samtidigt väntas emellertid avmattningen på den internationella stålmarknaden medföra minskad export. Även om importen går ner väsentligt ligger det därför närmast till hands att anta någon krympning av järn- och stålverkens produktion under 1958 om man jämför med 1957. Läget är emellertid mycket labilt och det är därför svårt att komma med några mer bestämda förutsägelser.
Exporten av sågade och hyvlade trävaror noterade ett nytt efterkrigsrekord under fjolåret, nämligen 1 110 000 standards (inkl. lådbräder, bjälkar, sparrar och syllar). Från 1956 uppgick stegringen till 85 000 standards och från det tidigare rekordåret 1955 till 35 000 standards. Man får gå så långt tillbaka i tiden som till 1920-talet för att finna exportkvantiteter som överstiger 1957 års. Produktionen av trävaror steg med ett par procent från 1956 till 1957 och samtidigt ägde en inte obetydlig lagerminskning rum.
I början av 1958 inträffade en avmattning på den europeiska trävarumarknaden. Bakom den återhållsamhet i fråga om inköp, som visats särskilt från engelsk sida, har främst legat en strävan att skära ned lagren samt avvakta den fortsatta prisutvecklingen. På både finskt och ryskt håll har nämligen vissa prisnedsättningar ägt rum. En följd av avmattningen har blivit, att både de svenska försäljningarna och leveranserna varit mindre i början av 1958 än under motsvarande tid i fjol. Under månaderna januariapril var exporten av sågade och hyvlade trävaror närmare 110 000 standards lägre 1958 än 1957. Av betydelse för bedömningen av framtidsutsikterna är, att den tröga marknaden endast till en mindre del berott på förändringar i konsumtionen av trävaror, vilken hållit sig relativt väl uppe i importländerna. Man kan räkna med att ett betydande exportutbud kan absorberas under resten av året. För Sveriges del väntas dock exporten sjunka med över 100 000 standards från 1957 till 1958. Denna nedgång i exportefterfrågan kommer sannolikt att medföra en något minskad produktion om hela 1958 jämförs med 1957, trots att den inhemska förbrukningen beräknas stiga på grund av ökad byggnadsverksamhet och upphörande lagerminskning.
Inom träindustrin totalt (där förutom sågverk och hyvlerier även möbelfabriker och snickerier ingår ) låg produktionen under första kvartalet 4 procent högre 1958 än 1957. Antalet anställda arbetare hade under samma tid sjunkit med en knapp procent.
Världens förbrukning av massa och papper har fortsatt att stiga, om än i något lägre takt än beräknat. Läget har emellertid även här påverkats av all det i importländerna funnits en strävan att skära ned lagren. Samtidigt har produktionskapaciteten utvidgats i betydande omfattning runtom i världen och en viss överkapacitet har uppstått. Denna utveckling har även återverkat på svensk export och produktion. Under fjolåret genomförde massa-
Bih. 8: Reviderad nationalbudget för år 1958
fabrikerna en partiell begränsning av produktionen i förhållande till den tillgängliga kapaciteten. Totalt steg dock produktionen av massa med ett par procent från 1956. De senaste årens uppgång i massaexporten ersattes 1957 med en nedgång på 2 procent i kvantitet räknat. Även om den inhemska konsumtionen steg blev följden en viss lageruppgång. Under 1958 kan man beräkna att det sker en viss återhämtning för exportens del, medan produktionen kan väntas bli ungefär oförändrad i förhållande till 1957. Första kvartalet låg massaproduktionen 1 procent högre 1958 än 1957.
För gruppen papper, papp och wallboard ligger det närmast till hands att anta, att f jolårets uppgång i exporten i år kommer att följas av en viss nedgång. Detta kommer givetvis att få återverkningar på produktionen och denna väntas, trots en sannolik stegring i den inhemska förbrukningen, totalt sett inte undergå större förändringar. Efter att ha stigit med 8 procent från 1956 till 1957 minskade produktionen med 1 procent från första kvartalet 1957 till samma period 1958.
Produktionsökningen inom den sammanlagda pappers- och massaindustrin på 5 procent från 1956 till 1957 åtföljdes av en stegring i antalet anställda arbetare med 1 procent. Under de första månaderna 1958 låg både sysselsättningen och produktionen på ungefär samma nivå som ett år tidigare.
Om man ser till årsgenomsnitten fortsatte de senaste årens återhämtning inom textil- och konfektionsindustrin även under fjolåret och produktionen steg med 1 procent från 1956. Eftersom produktionen sjönk något inom konfektionsindustrin var det uteslutande den egentliga textilindustrin (spinnerier, väverier och trikåfabriker) som svarade för produktionsuppgången. Ökningen inom den egentliga textilindustrin kan beräknas ha uppgått til! omkring 3 procent. Tillverkningen steg inom både trikå- och bomullsindustrin, medan ylleindustrin fick vidkännas en nedgång. Produktionen av yllevävnader sjönk med 4 procent och nådde därmed den lägsta nivån under efterkrigstiden. Den utländska konkurrensen fortsatte att vara stark inom textilområdet, vilket avspeglar sig i en stegring i importen av textilvaror med drygt 10 procent. Trots en ökning även för exportens del steg tillförseln till den svenska marknaden med omkring 5 procent. Eftersom konsumtionen av textilvaror kan beräknas ha ökat med drygt 2 procent från 1956 till 1957 blev resultatet en uppgång i lagren.
De ovan anförda årsgenomsnitten döljer det faktum, att en förändring i den trendmässiga utvecklingen inträffade under loppet av 1957. Säsongrensade serier visar, all den uppåtriklade tendensen hos produktionen inom textil- och konfektionsindustrin som rått sedan slutet av 1954 bröts vill mitten av fjolåret och efterträddes av en stagnerande eller l. o. m. något vikande utveckling. Sysselsättningsstatistiken bekräftar omsvängningen. Efter att ha hejdats i början av 1957 fortsatte (enligt säsongrensade serier) nedgången i antalet anställda arbetare under senare delen av året. Genomsnittligt minskade arbetarantalet med drygt 1 procent från 1956. Intrycket av en något vikande tendens ger också konjunkturinstitutets senaste konjunkturbaromeler 1 mars). Orderingången hade under vintermånaderna enligt denna bibo-
60 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
hållits på fjolårsnivån för konfektion men minskat inom övriga branscher. Under vårmånaderna väntades jämfört med samma tid i fjol minskad produktion och orderingång för den egentliga textilindustrin, medan konfektionsindustrin räknade med ungefär oförändrad tillverkning och försäljning.
Jordbruket
Jordbrukets produktion steg med 6 procent från 1956 till 1957. Ökningen var således betydande trots den svaga skörden. Innevarande år väntas en i stort sett oförändrad produktion, om väderleksbetingelserna blir normala. Både 1957 och 1958 års produktion i miljoner kronor räknat har justerats upp i förhållande till vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten, men höjningen har varit störst för 1957. Från torråret 1955 till 1958 skulle således en återhämtning på 7 procent äga rum, vilket inte hindrar, att 1958 års produktion kommer att ligga några procent under 1954 års nivå och därmed också under medeltalet för 1950—1954. Enligt jordbruksnämndens beräkningar är det främst produktionen av kött och fläsk som beräknas öka (6 procent). Animalieproduktionen väntas därigenom stiga med 1 procent, trots att en viss tillbakagång är sannolik för mjölk och mejeriprodukter. För de vegetabiliska slutprodukterna förutses en minskning främst genom att fjolårets stora skörd av oljeväxter inte beräknas upprepas. Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten kommer vidare att påverkas av att större köp utifrån måste göras, mest beroende på 1957 års svaga fodersädesskörd.
Skogsbruket
Skogsavverkningarna kan 1957 beräknas ha uppgått till omkring 41 miljoner m3f (fast mått utan bark), vilket innebär en mindre nedgång från 1956. Trots detta har en uppgång på 1 procent framräknats i skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten. Skogsuttagen kan nämligen uppskattas ha varit något mindre än tillväxten. Genom detta förhållande tillkommer en pluspost vid beräkningen av skogsbrukets bidrag. Gjorda uppskattningar tyder på alt en minskning av skogsavverkningarna kan väntas även 1958. I den preliminära nationalbudgeten antogs, att skogsavverkningarna möjligen skulle kunna bli av samma omfattning 1958 som 1957. Förändringen i förhållande till denna tidigare uppskattning har bl. a. orsakats av att det gynnsamma vädret under hösten möjliggjorde en snabbare avverkning och en större kvantitet än beräknat kom att falla på 1957. De goda betingelserna för avverkning har också tillsammans med fjolårets dåliga skörd inom jordbruket otvivelaktigt medverkat till att hålla virlcesuttagen innevarande vinter på en något högre nivå än vad som skulle ha varit fallet om endast avsättningsmöjligheterna för skogsprodukter på de internationella marknaderna skulle ha varit bestämmande. Sågtimmeravverkningen, som sjunkit 1954—1957, kan beräknas stiga något 1958. Detta får bl. a. ses mot bakgrund av att sågver-
Cl
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
kens lager av timmer och sågade varor sjönk under fjolåret. För massavirkets del fortsatte de senaste årens lageruppgång även 1957. En något minskad avverkning kan väntas för detta virkesslag.
Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar
De antagna volymförändringarna i de olika näringsgrenarnas produktion sammanfattas i nedanstående tablå:
Den framräknade ökningen av den totala produktionen från 1957 till 1958 uppgår till 700 miljoner kronor eller omkring 1 procent. De mest betydande stegringarna kan väntas inom starkt lieinmamarknadsinriktade områden såsom byggnads- och anläggningsverksamheten, kraftverken, bosladsnyttjandet samt statlig och kommunal verksamhet, medan industriproduktionen förutses ligga kvar på 1957 års nivå.
62 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
VI. Arbetsmarknaden och löneutvecklingen 1. Arbetskraftsresurserna
I den preliminära nationalbudgeten för 1958 beräknades befolkningen i de arbetsföra åldrarna 15—64 år ha ökat med omkring 40 000 personer eller 0,8 procent under loppet av 1957. Motsvarande ökning under 1956 utgjorde 28 000 personer eller närmare 0,5 procent. För innevarande år beräknades befolkningsutvecklingen enligt två alternativ. I alternativ 1 togs hänsyn endast till den naturliga befolkningstillväxten, d. v. s. in- och utvandring förutsattes balansera varandra. Enligt detta antagande skulle befolkningen i åldrarna 15—64 år stiga med omkring 37 000 personer. Den kraftigaste stegringen förutses därvid för åldersgruppen 15—19 år, som beräknas öka med inte mindre än 30 000 personer. Ökningar förutses också för de äldre årsklasserna, medan befolkningen i mellanåldrarna 25—44 år beräknas minska i antal. I alternativ 2 antogs en nettoimmigration av samma storlek 1958 som 1956, vilket skulle innebära ett ytterligare tillskott i de arbetsföra åldrarna med omkring 11 000 personer. Detta tillskott beräknas i huvudsak lalla på åldrarna under 45 år. Med tanke på att nettoimmigrationen visat sig vara mycket konjunkturkänslig bör detta antagande i det nuvarande ekonomiska läget bedömas som ett maximialternativ.
Några direkta uppgifter till belysning av förändringarna i den totala arbetsstyrkan finns inte tillgängliga. Med hänsyn tagen till uppgifter över yrkesintensiteten och dess mera långsiktiga förändringar i de olika åldrarna kan den totala arbetsstyrkan beräknas stiga från 1957 till 1958 med omkring 24 000 personer enligt alternativ 1 och med omkring 28 000 personer enligt alternativ 2. 1 förhållande till den totala arbetsstyrkan innebär ovanstående en ökning mellan 0,7 och 0,9 procent jämfört med en ökning på 0,6 procent 1956—1957.
Med hänsyn till att arbetslösheten stigit från 1956 till 1957 kan den totala sysselsättningen beräknas ha ökat något mindre än den totala arbetsstyrkan eller med omkring 0,4 procent. 2
2. Arbetsmarknadsläget
Utvecklingen på arbetsmarknaden har under 1957 kännetecknats av en inom ramen för fortsatt hög sysselsättning förbättrad balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Av de båda arbetsinarknadskurvorna i diagram II: 1 (s. 15) framgår, att såväl arbetslösheten som antalet tillsatta platser på 100 lediga legat högre 1957 än 1956. Även omsättningen på ar-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år W58
63 Tabell VI: 1. Antal under en vecka avgångna arbetare (exkl. uppsagda av arbetsgivare) inom industrin i procent av totala antalet anställda 1953—1958
Källa: Socialstyrelsen.
betskraft, en serie som visat sig vara mycket konjunkturkänslig, tyder på en ytterligare avmattning under 1957. Som framgår av tabell 1 har rörligheten inom industrin, som började avta 1956, visat en fortsatt nedgång även under 1957.
Det minskade efterfrågetrycket på arbetsmarknaden har gett utslag i form av lägre platstillgång 1957 än under de senaste åren. Att döma av säsongrensade siffror över antalet vid arbetsförmedlingarna i mitten av varje månad lediganmälda platser upphörde ökningen i arbetskraftsefterfrågan redan under 1955. Platstillgången har därefter under både 1956 och 1957 varit ständigt sjunkande. Nedgånger har fortsatt under de fem första månaderna av innevarande år. Utjämningen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft har väsentligen gällt icke yrkeskunnig arbetskraft. Däremot rådde fortfarande brist på yrkesarbetare och tekniskt utbildad personal. Utvecklingen under 1957 har också inneburit en viss utjämning av de relativt stora skiljaktigheter mellan olika geografiska områden, som arbetsmarknadsläget utvisat under de närmast föregående åren.
Avmattningen på arbetsmarknaden har också kommit till uttryck i stigande arbetslöshet. I likhet med andra ovan nämnda serier visade arbetslöshetsstatistiken på tendenser i denna riktning redan under 1956 och dessa tendenser har fortsatt under 1957. Arbetslöshetstalen kunde dock fortfarande betecknas som relativt små. Antalet vid arbetsförmedlingsorganen anmälda arbetslösa utgjorde sålunda i medeltal för de olika räkningstillfällena under 1957 ca 30 000, vilket var närmare 6 000 fler än genomsnittet för 1956. Arbetslösheten bland de arbetslöshetsförsäkrade, uttryckt i procent av medlemsantalet i arbetslöshetskassorna, steg t rån i genomsnitt 1,5 procent 1956 till 1,9 procent 1957. För en jämförelse med tidigare år lämnas i tabell 2 fackförbundens uppgifter om antalet arbetslösa i procent av medlemsantalet.
Mot slutet av 1957 började arbetslösheten öka något mer än som kan anses vara säsongmässigt vanligt. Vinterarbetslösheten kulminerade i januari innevarande år med 59 000 registrerade arbetslösa, vilket var 14 000 fler än i januari förra året. I februari sjönk de arbetslösas antal till 56 000 och i mars till 55 000; de arbetslösa var dock fortfarande 15 000 fler än samma månader 1957. Dessa kraftiga ökningstal sammanhänger delvis med ogynnsamma väderleksförhållanden vid räkningstillfällena. Detta gäller i stor ut-
64 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell VI: 2. Arbetslösheten inom fackförbunden 1952—1957
Procent av medlemsantalet
K alla: Arbetsmarknadsstyrelsen.
sträckning Sydsverige. Sålunda rapporterades de största ökningarna i Göteborgs och Bohus samt i Malmöhus län, där antalet arbetslösa i medeltal för månaderna januari—mars 1958 hade stigit med respektive 1 600 och 1 500 i förhållande till motsvarande tid 1957. Särskilt besvärande har arbetsmarknadssituationen under vintermånaderna varit för byggnadsarbetarkåren. Av det totala antalet försäkrade arbetslösa, som i medeltal för första kvartalet i år utgjorde 46 500, föll närmare hälften eller 22 000 på de i byggnadsarbetarnas, murarnas och målarnas kassor organiserade arbetarna. Dessa svarade också för närmare hälften av den totala arbetslöshetsstegringen som inträffat bland kassamedlemmarna från samma kvartal i fjol. Inom industrin uppgick antalet arbetslösa under första kvartalet i år till i genomsnitt 14 000 eller 3 000 å 4 000 fler än ett år tidigare.
Medan arbetslösheten under tidigare år minskat något från mars till april, skedde i år en ny stegring av antalet arbetslösa till över 59 000, vilket var 19 500 fler än i april 1957. Den väntade säsongmässiga nedgången var sålunda något försenad och kunde först konstateras vid arbetslöshetsräkningen i mitten av maj. Antalet registrerade arbetslösa hade då sjunkit med närmare 17 000 och uppgick till 42 500. De arbetslösa var dock 13 000 fler än i maj 1957. Förbättringen från föregående månad sammanhängde till största delen med att byggnadsverksamheten hade kommit igång. Antalet arbetslösa byggnadsarbetare, murare och målare, som ännu i mars och april hade legat vid 21 000, sjönk i maj till 12 000 och svarade sålunda för mer än 60 procent av den totala nedgången bland de försäkrade arbetslösa. Även på andra områden hade arbetslösheten minskat något. De enda undantagen utgjordes av skogs- och flottningsarbetarnas samt beklädnadsarbetarnas kassor, som i maj redovisade 800 respektive 200 fler arbetslösa än i april. För skogsbruket hade vinterns drivningsförhållanden varit mycket gynnsamma och det planerade avverkningsprogrammet hade snabbt genomförts. Det brukar även normalt inträda en dödsäsong mellan avverkningarna och flottningen. Denna friställning av arbetskraft i skogsbruket låg också bakom den ökade arbetslösheten i april. Av den totala stegringen av antalet försäkrade arbetslösa på 2 300 mellan mars och april svarade nämligen skogsarbetare för inte mindre än 2 100.
Enligt arbetslöshetsräkningen i maj redovisades det största antalet arbetslösa, 5 300, i Norrbottens län, därav var ca 1 600 skogsarbetare och ca 1 500 byggnadsarbetare. Norrbottens jämte Västerbottens och Jämtlands län
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
65 Tabell VI: 3. Arbetslösheten inom några arbetslöshetskassor i mitten ar maj 1958
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
var också de enda i landet som hade fler arbetslösa i maj än i april. Även i jämförelse med samma månad föregående år visar de nordligaste länen samt Stockholms stad de största ökningstalen.
Ytterligare uppgifter om arbetslösheten lämnas i tabell 3. I nedanstående sammanställning anges arbetslösheten bland de arbetslöshetsförsäkrade i procent av medlemsantalet i arbetslöshetskassorna:
Även om den ovanligt stora vinterarbetslösheten i år till stor del kan tillskrivas rådande väderleksförhållanden, har också den fortsatta avmattningen i den ekonomiska aktiviteten gjort sig gällande på arbetsmarknaden. Efter en säsongrensning av den ovan angivna serien över arbetslöshetsprocenten finner man att denna ändring till minskat efterfrågetryck främst inträdde mot slutet av fjolåret. I början av innevarande år visar de säsongrensade arbetslöshetstalen endast mindre variationer. De höga arbetslöshetssiffrorna inom byggnadsarbetarkåren har visserligen dominerat utvecklingen under vintermånaderna, men det bör observeras att byggnadsarbetarnas andel i den totala arbetslösheten var oförändrad när första kvartalet i år jämförs med motsvarande tid i fjol. I maj var andelen t. o. m. mindre, byggnadsarbetarna utgjorde endast 30 procent av det totala antalet arbetslösa mot ca 40 procent i maj 1957. Det minskade efterfrågetrycket har i stor utsträckning gällt industriarbetare. Säsongrensade siffror äver arbetslösheten inom industrin visar en fortsatt svag stegring.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr Bl. Bil.l. Bihang 8
66 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Även om någon mera drastisk förändring av arbetsmarknadsläget alltså inte syns ha ägt rum under årets första fem månader, innehåller den närmaste framtiden en mängd osäkra faktorer. Nuläget på arbetsmarknaden kännetecknas av skiftande tendenser. Den påbörjade säsonguppgången pekar i positiv riktning och har redan medfört en ökad aktivitet. Samtidigt verkar emellertid konjunkturförsämringstecken inom och utom landet tydligt dämpande. Även i de bedömningar av arbetsmarknadsutsikterna för det närmaste halvåret, som länsarbetsnämnderna i likhet med tidigare år företagit, understryks genomgående svårigheten att i nuvarande labila konjunkturläge komma med några bestämda uttalanden utöver de närmaste 2 å 3 månaderna. Ser man till arbetsmarknadsutsikterna under den närmaste tiden, syns man emellertid inte ha anledning räkna med några mera väsentliga förändringar i arbetsmarknadsläget utöver de säsongmässiga. Några mera betydande sysselsättningssvårigheter väntas sålunda i allmänhet inte under den kommande sommaren. Länsarbetsnämnderna räknar dock med en genomsnittligt något högre arbetslöshetsnivå under sommarmånaderna än under de föregående åren. Den ökade arbetslösheten kommer i första hand att drabba den mera svårplacerade arbetskraften.
Det är främst ökningen av arbetskraftsbehovet inom säsongnäringarna, som på kort sikt väntas verka i utjämnande riktning och reducera arbetslösheten. Utsikterna för hög sysselsättning inom bostadsbyggandet bedöms som goda, medan läget syns vara något sämre beträffande byggnadsverksamheten för industriella och liknande ändamål. Även jord- och skogsbrukets efterfrågan på arbetskraft väntas bli av ungefär samma omfattning som under tidigare år. Möjligheter att efter arbetssäsongens slut bereda arbete inom andra näringar syns dock bli sämre än tidigare. Inom industrin är däremot den aktuella situationen mera splittrad. Även om man i allmänhet syns räkna med oförändrad sysselsättning åtminstone fram till semestertidens slut, präglas läget av en påtaglig återhållsamhet i efterfrågan på arbetskraft.
På längre sikt betecknas utvecklingen som mycket svårbedömbar. Ogynnsamma avsättningsförhållanden för pappers- och massaindustrin ger anledning till farhågor för ytterligare försämring av sysselsättningen inom denna del av näringslivet. Även inom vissa delar av verkstadsindustrin samt i textil- och beklädnadsindustrin syns sysselsättningsutsikterna vara mindre goda. Beträffande byggnadsverksamheten framhåller länsarbetsnämnderna det minskade investeringsintresset hos industrin men också hos kommunerna.
Att utifrån det läge som nu kan redovisas bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden under höstmånaderna är följaktligen förbundet med stora svårigheter. Det är härvid framför allt den internationella konjunkturutvecklingen och dess effekt på den svenska exporten som spelar en stor roll. Att döma av de förväntningar som företagen i april redovisat till länsarbetsnämnderna bedöms dock utsikterna ännu så länge inte särskilt pessimistiskt.
67 Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
Tabell VI: 4. Genomsnittlig timförtjänst inom industrin
Vuxna män och kvinnor samt minderåriga
Källa: Socialstyrelsens kvartalsstatistik, indexserie med februari 1947 = 100.
3. Löneutvecklingen
Avmattningen på arbetsmarknaden återspeglas också i lönebildningen. Löneutvecklingen för den största löntagargruppen -— industriarbetarna — framgår av tabell 4. Den visar, att ökningen av timförtjänsterna under 1957 varit väsentligt mindre än under det föregående året. Ser man på utvecklingen inom olika industribranscher, finner man, att medan timförtjänsterna inom de flesta industrigrenarna ökat med 5 å 6 procent, har stegringen inom massa- och pappersindustrin utgjort endast knappt 4 procent. Något entydigt samband mellan lönestegring och konjunkturläge inom olika branscher syns dock inte föreligga.
Den avtalsmässiga lönehöjningen under 1957 har för industriarbetare beräknats till i genomsnitt 2 1/2 å 3 procent. Eftersom timförtjänsterna enligt socialstyrelsens statistik stigit med 5,4 procent från november 1956 till november 1957, kan löneglidningen under 1957 beräknas ha uppgått till ca 2 1/2 procent. Löneglidningen har sålunda varit avsevärt mindre under 1957 än 1956, då den uppgick till ca 3 1/2 procent. Detta torde sammanhänga med det i förhållande till 1956 lugnare arbetsmarknadsläget. Det bör dock påpekas att 1956 års relativt höga siffra delvis berodde på speciella omständigheter.
För innevarande år innebar den centrala uppgörelsen mellan SAF och LO lönehöjningar inom en kostnadsram motsvarande 2 procent för ackordsarbeten och 3 1/2 procent för tidlönerna. Samtidigt sänktes den ordinarie arbetstiden för arbetarkategorier med 48-timmarsvecka till 47 timmar, över den faktiska utvecklingen av industriarbetarnas timförtjänster föreligger, när detta skrivs, endast uppgifter fram till februari månad. Enligt socialstyrelsens lönestatistik steg den genomsnittliga timförtjänsten för samtliga industriarbetare (vuxna män och kvinnor samt minderåriga) från november
68 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
1957 till februari 1958 med 2,6 procent. Det tvååriga avtalet på arbetsmarknaden medförde att i motsats till tidigare år de nya avtalen tillämpades redan från årets början. Eftersom avtalen för 1958 kan beräknas ha resulterat i en lönehöjning på ca 2 1/2 procent, har löneglidningen mellan november 1957 och februari 1958 varit obetydlig. Det bör dock påpekas att löneglidningen även tidigare år varit mycket liten under denna period.
I den preliminära nationalbudgeten beräknades ökningen av den totala lönesumman från 1956 till 1957 till ca 7 1/2 procent. Sedan dess har ytterligare lönestatistik framkommit. Det gör att bedömningen av fjolårets löneutveckling nu kan ske med något större säkerhet. Enligt reviderade beräkningar steg industriarbetarnas löneinkomster 1956—1957 med i genomsnitt 5 1/2 procent. Detta innebär en mindre nedjustering i förhållande till tidigare beräkningar, vilket beror på att löneglidningen mot slutet av 1957 blev något lägre än vad som förut antagits. Även för andra löntagargrupper än industriarbetare har löneberäkningarna justerats. Jämfört med den preliminära nationalbudgeten har dessa korrigeringar i regel inneburit mindre uppjusteringar av den beräknade lönestegringen. Den totala lönesumman beräknas ha stigit med ca 7 1/2 procent från 1956 till 1957. Den nya beräkningen innebär sålunda ingen förändring av totalsiffran i förhållande till den preliminära nationalbudgeten.
Tvåårsavtalet på arbetsmarknaden möjliggjorde en uppskattning av innevarande års löneutveckling redan vid utarbetandet av den preliminära nationalbudgeten. Den totala lönesumman beräknades sålunda stiga med ca 4 procent från 1957 till 1958. Det påpekades dock, att arbetstidsförkortningens effekt på inkomstutvecklingen är svår att överblicka. Man vet inte heller, i vilken mån avmattningen i konjunkturläget kommer att påverka löneutvecklingen. Kalkylen utgår emellertid från antagandet, att löneglidningen blir något lägre i år än 1957.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
69 VII. De privata konsumenternas ekonomi
1. Utvecklingen av de disponibla inkomsterna
Löneutvecklingen under 1957 och 1958 har behandlats i föregående kapitel, avsnitt 3. Sammanfattningsvis konstaterades där, att ökningen av den totala lönesumman mellan 1956 och 1957 kan uppskattas till 7 1/2 procent, en siffra som överensstämmer med den som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Prognosen för lönesummans utveckling mellan 1957 och 1958 grundas bl. a. på det mellan SAF och LO träffade tvååriga avtalet. Liksom i den preliminära nationalbudgeten uppskattas nu den totala lönesumman stiga med 4 procent mellan 1957 och 1958. Den lägre ökningstakten jämfört med 1957 sammanhänger delvis med arbetstidsförkortningen.
Det tillgängliga statistiska underlaget för bedömningen av övriga inkomsters utveckling är — särskilt för 1957 och 1958 — i vissa avseenden mycket bräckligt. De reviderade beräkningarna av jordbruksinkomsternas förändring 1956—1957 tyder på en ökning med 1 1/2 procent, medan från 1957 till 1958 en minskning med närmare 4 procent förutses. Övriga företagares inkomster har av konjunkturinstitutet beräknats ligga ca 4 procent högre 1957 än 1956, medan man för 1958 kan räkna med en något lägre ökning. Någon anledning att justera den preliminära nationalbudgetens prognos för kapitalinkomsterna syns ej föreligga.
Inkomstöverföringarna till hushållen steg med ca 320 miljoner kronor från 1956 till 1957, medan ökningen 1957—1958 kan väntas bli över 500 miljoner kronor. Av denna ökning svarar folkpensionerna och barnbidragen för vardera ca 200 miljoner och övriga sociala ändamål för ca 130 miljoner kronor. Folkpensionernas ökning beror främst på den beslutade standardhöjningen för pensionärerna fr. o. m. 1 juli samt på de av konsumentprisstegringarna förorsakade indextilläggen.
De utbetalda försäkringsbeloppens ökning 1957—4958 har förutsatts bli lika störa som föregående år, eller drygt 100 miljoner.
Enligt de utförda beräkningarna skulle således konsumenternas inkomster ha ökat med ca 2 900 miljoner kronor 1956—1957, medan stegringen
1957—1958 skulle komma att stanna vid 2 200 miljoner kronor.
Utvecklingen av konsumenternas disponibla inkomster bestäms förutom av förändringarna på inkomstsidan även av den direkta beskattningen och försäkringspremierna. Hushållens betalningar av direkta skatter och avgifter till stat och kommun ökade med 1 000 miljoner kronor från 1956 till 1957. Den beräknade stegringen 1957—1958 är avsevärt mycket mindre och väntas komina att uppgå endast till ca 400 miljoner kronor. Detta förklaras
70 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell VII: 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1955—1958
Miljoner kronor i löpande priser
Källa: Konjunkturinstitutets nationalbokföring för 1955—1957.
främst av de höjda kommunala ortsavdragen, vilka för hushållens del medför ett skattebortfall med 400 å 500 miljoner kronor.
Den antagna långsammare inkomststegringen under 1958 verkar även dämpande på skattebetalningarna, medan de överlag höjda kommunala utdebiteringarna per skattekrona delvis neutraliserar skattebortfallet till följd av ortsavdragsreformen.
De reviderade beräkningarna över hushållens utgifter för försäkringspremier visar endast små avvikelser från de preliminära. Premiebetalningarna har förutsatts bli av ungefär samma storlek 1958 som 1957. 2
2. Sparande, konsumtion och konsumentpriser
Enligt konjunkturinstitutets reviderade nationalräkenskap ökade sparandet från 1956 till 1957 med ca 300 miljoner kronor, vilket innebär en högre marginell sparkvot än den som genomsnittligt gällt för efterkrigstiden. Företagna undersökningar har nämligen visat, att under denna tid i genomsnitt 15 procent av ökningarna i hushållens disponibla inkomster sparats. Sparandekalkylen för 1958 tyder på att sparandet kommer att få ungefär samma omfattning som 1957. Det bör understrykas att kalkylen är behäftad med vida osäkerhetsmarginaler.
Sammanställs de ovan redovisade förändringarna i hushållens inkomster, skatter m. m. samt sparande, får man följande ungefärliga utveckling av konsumtionsutgifterna 1956—1958 (belopp i miljoner kronor):
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
71 Enligt dessa beräkningar skulle värdet av den privata konsumtionen 1956—1957 ha ökat med 1 500 miljoner kronor eller med 5,1 procent. Från 1957 till 1958 väntas konsumtionsutgifterna stiga med 1 800 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på närmare 6 procent.
Den reella köpkraften av de nominella inkomsterna beror av konsumentprisutvecklingen. I den preliminära nationalbudgeten analyserades prisutvecklingen under 1957 fram t. o. m. november. Fram t. o. m. april 1958 steg socialstyrelsens konsumentprisindex med ytterligare ca 3,3 procent och prisuppgången under den senaste tolvmånadersperioden (april 1957—april 1958) är ca 6 procent.
Årsmedeltalet för konsumentpriserna 1957 låg mellan 4 och 4 1/2 procent högre än 1956. Om årsmedeltalets stegring 1956—1957 uppdelas på delgrupper finner man, att priserna för alkoholhaltiga drycker och tobak steg med 12 1/2 procent, för bränsle och lyse med 10 1/2 procent och för diversegruppen med 6 procent. Lägre prisstegringar än genomsnittet registreras för övriga delgrupper: bostad 4 procent, inventarier och husgeråd 3 procent, livsmedel samt kläder och skor 2 procent.
Konsumentprisstegringen under 1957 kan uppskattas till närmare 4 procent. Under 1956 var motsvarande tal 4 1/2 procent och under 1955 närmare 6 procent, vilket skulle innebära en viss successiv dämpning i den årliga prisstegringstakten under de senaste åren. Många av de störa varugrupperna uppvisade dock en ökande prisstegring, främst beklädnad samt inventarier och husgeråd, och för det senaste året även livsmedel.
Den delgrupp som steg mest i pris under 1957 var bostad, bränsle och lyse, som höjdes drygt 6 procent. Den preliminära omräkningen av bostadsposten i oktober reviderades i december, och kostnaderna för bostadsnyttjande, såsom dessa återspeglas i konsumentprisindex, steg under året med nära 8 procent. Priserna på bränsle och lyse steg med 3 procent under 1957 främst beroende på energiskattens införande i juli 1957 samt på höjningar av elströms- och gastaxorna. Importpriserna på kol- och oljebränslen har successivt sänkts. Posten bränsle ocli lyse sjönk i april efter en uppgång i februari och mars.
Diversegruppens prisstegring på 5 1/2 procent är huvudsakligen en följd av prisstegringar på tjänsteområdet (taxehöjningar m. m.). I december 1957 och i januari 1958 intogs höjda tandläkararvoden i index, och i februari i år böjdes järnvägstaxorna ytterligare. Samma månad slog den böjda bensinskatten igenom och diversegruppens prisstegring under innevarande års fyra första månader uppgår till 1 1/2 å 2 procent.
72 Statsverkspropositionen B är 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Livsmedelspriserna steg nära 3 procent under 1957 och i januari 1958 höjdes de ytterligare med knappt 2 procent, främst beroende på kraftiga prisstegringar på mjölk, grädde och potatis. Såsom nämndes i den preliminära nationalbudgeten sammanhänger prisuppgången för mjölk och grädde bl. a. med mjölksubventionernas avskaffande. I februari påverkade den nya sockerskatten prisindexen för livsmedelsgruppen, och denna månad låg livsmedelspriserna 2 å 2 1/2 procent över decembernivån. I mars och april skedde ytterligare prisstegringar på livsmedel och i april låg priserna ca 3 1/2 procent över decembernivån.
De återstående delgrupperna i konsumentprisindex visade alla stegringar på 2 å 3 procent under 1957. I februari innevarande år steg priserna på spritdrycker och vin kraftigt (14 procent) som följd av höjningarna i den indirekta beskattningen på dessa varor, medan övriga här ej närmare behandlade varugrupper har visat obetydliga prisvariationer under de första månaderna i år.
Av den totala stegringen i konsumentprisindex mellan april 1957 och april 1958 på 6 procent svarar tjänsterna för 2,2 procent, höjd indirekt beskattning (avseende energi, tobak, spritdrycker och vin, bensin samt socker) för 2,1 procent, livsmedlen för 1,7 procent och beklädnadsgruppen för 0,3 procent.
Den omräkning av socialstyrelsens konsumentprisindex med hänsyn till viktigare förändringar 1955—1957 i indirekta skatter, avgifter och subventioner som presenterades i den preliminära nationalbudgeten ger vid handen, att ca 1/3 av årsmedeltalets höjning 1956—1957 och ca 1/4 av den totala prisstegringen under 1957 skulle tillskrivas ifrågavarande förändringar. Motsvarande andelar i årsmedeltalets förändringar 1955—1956 och i prisstegringen under 1956 är 1/10 respektive 1/3. I denna kalkyl har hänsyn ej tagits till inträffade höjningar av offentliga taxor, såsom t. ex. järnvägsoch posttaxorna. Det bör understrykas att de nämnda talen endast anger den »direkta» effekten på index av skatte- och avgiftshöjningar samt subventioner. De prisförändringar på andra varor som betingas av prisförändringen på den beskattade eller subventionerade varan har sålunda inte kunnat beräknas. Det omräknade index motsvarar därför inte den prisutveckling som skulle ha ägt rum om beskattningen eller subventionen inte hade förändrats.
I april 1958 påverkades konsumentprisindex av de skattehöjningar, varom beslut fattades tidigare under året. Det gäller tobak, öl och läskedrycker, och effekten på index av detta kan beräknas till närmare 1/2 procent.
Prisutvecklingen under resten av innevarande år kan komma att påverkas av de s. k. 5- och 6-procentsreglerna1 för jordbrukets prissättning. Under
1 5-procentsregeln innebär att prisgränser och importavgifter skall justeras (höjas eller sänkas) med samma procenttal när den allmänna prisnivån ändrats i mera betydande utsträckning. Som mått härpå används konsumentprisindex rensad från inverkan av i huvudsak bostadskostnaderna, allmän omsättningsskatt eller därmed jämförbart system av punktskatter. När denna index förändrats med minst 5 procent från augusti — september 1956 eller från föregående justeringstillfälle skall prisgränser och importavgifter justeras i motsvarande mån.
6-procentsregeln träder i kraft när reella producentprisindex (nominella producentprisindex dividerad med konsumentprisindex rensad på tidigare angivet sätt) under en följd av månader avvikit med sammanlagt minst 30 enheter från 100. Ett avbrott i sammanräkningen sker om reella producentprisindex under mer än en månad återgår till intervallet 94—106.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år W58
hösten 1957 utlöstes 5-procentsregeln vilket medförde en femprocentig höjning av prisgränser och importavgifter. Verkan härav på totala konsumentprisindex har beräknats till mindre än en halv enhet. När konsumentprisindex exklusive bostadskostnaderna stigit ytterligare 5 procent från föregående justeringstillfälle utlöses 5-procentsregeln ånyo. I april uppgick denna prisstegring till 4,1 procent, varför riskerna för den antydda utvecklingen under 1958 är påtagliga.
Till följd av sänkningen av smörpriset påverkas nominella producentprisindex i sänkande riktning i maj. Trots att även konsumentprisindex påverkas i sänkande riktning är det troligt att reella konsumentprisindex sänks under den kritiska gränsen 94. 6-procentsregeln kan sålunda komma att träda i kraft under hösten 1958. Detta skulle medföra en justering av importavgifterna på samtliga jordbruksprodukter, så att priserna genomsnittligt återfördes till mittprisnivån. Att mera exakt uttala sig om effekten på konsumentprisindex är omöjligt, eftersom efterfrågesituationen på den svenska livsmedelsmarknaden, en del tekniska problem i samband med jordbruksprisregleringen samt handelsmarginalernas reaktioner är inverkande faktorer, vilkas effekt inte låter sig beräknas i nuläget.
Intressant är, att de båda prismekanismerna i viss mån är beroende av varandra. Om 5-procentsregeln utlöses först, kommer livsmedelspriserna och därmed konsumentprisindex att påverkas i höjande riktning liksom även de nominella producentpriserna. Att entydigt bestämma effekten på reella producentprisindex är dock ej möjligt. Om å andra sidan 6-procentsregeln skulle tråda i kraft först, betyder detta en höjning av konsumentprisindex, vilket kommer att påskynda 5-procentsregelns utlösande.
En annan viktig faktor vid bedömningen av utvecklingen av livsmedelspriserna under senare delen av 1958 är årets skördeutfall.
De i den preliminära nationalbudgeten förutsatta prisstegringarna speciellt på tjänsteområdet torde fortfarande ha sin aktualitet, och dessutom kan varupriserna komma att påverkas i höjande riktning av liandelsmarginalerna. Dessa faktorer kan väntas mer än uppväga de nu märkbara tendenserna till prisfall i import- och partiprisleden.
T april 1958 låg konsumentprisindex 4,8 procent över den genomsnittliga nivån för 1957. Om den prisnivå som uppnåddes i april skulle förbli konstant under resten av året skulle den genomsnittliga prishöjningen mellan 1957 och 1958 komma att uppgå till ca 4 1/2 procent. Den enda prisförändring som nu med säkerhet kan förutses gäller det sänkta smörpriset, som påverkar konsumentprisindex i maj. En fortsatt tendens till prisfall på bränsleområdet syns också sannolik och en eventuellt forisatt konjunkturavmattning kau komma all påverka konsumentpriserna i sänkande riktning. Å andra sidan är livsmedelsprisernas fortsatta utveckling under 1958 mycket svårbedömbar till följd av det komplicerade systemet för prissättningen. En något större prisökning mellan 1957 och 1958 än mellan 1956 och 1957 förefaller för närvarande sannolik.
De disponibla inkomsterna kan enligt de ovan återgivna kalkylerna beräknas stiga från 1957 till 1958 med 1 800 miljoner kronor eller 5 1/2 pro-
74 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell VII: 2. Konsumentprisernas förändringar december 1956—april 1958
Källa: Socialstyrelsens konsumentprisindex.
cent, medan uppgången i prisnivån mot bakgrund av nu kända förhållanden uppskattas till 4 1/2 procent, vilket alltså skulle innebära en total realinkomstökning med omkring en procent.
Om inkomsttagarna skulle spara lika stor andel av inkomstökningen som de genomsnittligt gjort under efterkrigstiden, d. v. s. 15 procent, skulle konsumtionsvolymen under 1958 komma att bli mellan en halv och en procent högre än i fjol. Det har emellertid under efterkrigstiden visat sig, att variationerna i det personliga sparandet varit mycket stora under olika år, varför en prognos över konsumenternas utgifter möter speciellt stora svårigheter. Bland faktorer som kan anföras som stöd för en något lägre sparandeökning under 1958 än under 1957 kan nämnas, att sparandeökningen under 1957 var högre än genomsnittligt och att prisstegringen under 1958 förefaller bli något större än i fjol. Ä andra sidan kan den ökade ovissheten om inkomstoch sysselsättningsutvecklingen framöver verka sparstimulerande. Beträffande konsumtionens utveckling under den hittills gångna delen av 1958 föreligger ännu bara spridda och ofullständiga uppgifter. Tendenserna till fortsatt ökning av bilutgifter och ökade inköp av televisionsapparater är ganska säkerställda liksom en ökning av bostadsnyttjandet vilken följer av nytillskottet av bostadslägenheter. Överväganden rörande den sannolika konsumtionsefterfrågan tyder på att sparandet under 1958 skulle bli ungefär lika stort som under 1957 och att konsumtionsvolymen 1958 skulle öka med drygt 1 procent i 1957 års priser eller med i runt tal 400 miljoner kronor.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
75 Vill. De offentliga finanserna
1. Staten
Statens ekonomiska verksamhet
När den preliminära nationalbudgeten presenterades, fanns endast preliminära beräkningar av statens inkomster och utgifter för kalenderåret 1957 tillgängliga. Det nu beräknade utfallet av inkomst- och utgiftstitlarna för 1957 visar, att avsevärda justeringar av de tidigare redovisade uppgifterna måste göras.
Inkomstöverföringarna från staten under 1957, som i den preliminära nationalbudgeten uppskattades till 5 800 miljoner kronor, har vid senare beräkningar visat sig uppgå till ett något högre belopp, nämligen 5 940 miljoner kronor. Den största avvikelsen mellan det preliminärt beräknade och det definitiva utfallet hänför sig till inkomstöverföringarna i form av räntor på statsskulden. De direkta inkomstöverföringarna till hushåll och organisationer har också visat sig bli något större än vad den preliminära uppskattningen gav vid handen.
Preliminära beräkningar av inkomstöverföringarna från staten till övriga sektorer under 1958 tyder på att överföringarna kommer att stiga med 1 100 miljoner kronor från 1957. Ökningen beror till ungefär hälften på utbetalningarna av kompensationer till kommunerna för det skattebortfall, som uppstår genom höjningen av de kommunala ortsavdragen. Inkomstöverföringarna till kommunerna beräknas av detta skäl stiga med närmare 600 miljoner kronor från 1957 till 1958 varemot står en minskning av andra överföringar. Det kan i detta sammanhang påpekas, att det nämnda beloppet inte motsvarar statens nettokostnad på grund av den kommunala ortsavdragsreformen. Den sänkning av kommunalskatterna som blir en följd av de höjda kommunala ortsavdragen medför nämligen att de vid statsbeskattningen avdragsgilla beloppen av kommunalskatt blir lägre. Den totala uppbörden av skatt minskas därför inte med samma belopp som kommunalskatterna.
De direkta inkomstöverföringarna till hushåll och organisationer kommer vidare att ökas betydligt 1958 jämfört med 1957, huvudsakligen på grund av höjningen av barnbidragen och folkpensionerna. Den mest betydande ökningen av subventionerna utgör det tillskott på 100 miljoner kronor som under andra hälften av budgetåret 1957/58 tillförs statens järnvägar. Tillskottet är beräknat motsvara den förlust som efter avskrivningar beräknas uppstå under budgetåret.
76 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell VIII: 1. Löpande utgifter och investeringsutgifter på driftbudgeten 1956/57 och 1956—1958
Miljoner kronor i löpande priser
Anm. Beloppen t. o. m. 1957 är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor och för 1958 till jämna 50-tal miljoner kronor.
Källa: Konjunkturinstitutet (1956—1957).
Statens konsumtion, varmed avses statens direkta ianspråktagande av varor och tjänster för löpande ändamål, beräknades i den preliminära nationalbudgeten till 2 850 miljoner kronor för 1957, vilket innebar en ökning med 10 procent i löpande priser och 1 procent i volym jämfört med 1956. Den nu beräknade statliga konsumtionen under 1957 överensstämmer mycket nära med den preliminära beräkningen. För 1958 beräknades en ökning jämfört med 1957 med 2 procent i fasta priser, varvid försvarskostnaderna preliminärt upptogs till i huvudsak oförändrade belopp i avvaktan på proposition i ärendet. Något försök till uppskattning av statens konsumtion i löpande priser under 1958 gjordes inte i den preliminära nationalbudgeten.
Med ledning av utfallet för 1957 och det nu uppskattade utfallet för budgetåret 1957/58 samt statsverkspropositionen och försvarspropositionen kan en uppskattning av statens konsumtion göras för kalenderåret 1958. Beräkningarna tyder på att någon revidering av den beräknade volymstegring med 2 procent, som antogs i den preliminära nationalbudgeten, inte behöver vidtas. I löpande priser uppskattas värdet av statens konsumtion 1958 till i runt tal 3 000 miljoner kronor, vilket innebär en ökning i löpande priser jämfört med 1957 med ca 150 miljoner kronor eller 5 1/2 procent. Konsumtionsutgifterna i försvaret förändras endast obetydligt jämfört med tidigare uppskattning.
Statens totala inkomster (se tabell 2), vari inräknas bl. a. hushållens avgifter till den obligatoriska sjukförsäkringen, beräknades i den preliminära nationalbudgeten öka med 1 100 miljoner kronor mellan 1957 och 1958, varav de direkta skatterna svarade för bortemot 900 miljoner kronor och merparten av den övriga stegringen föll på de indirekta skatterna.
En reviderad inkomstberäkning för kalenderåret 1958 kan nu göras på grundval dels av utfallet för 1957, dels av riksräkenskapsverkets förnyade
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
77 Tabell VIII: 2. Statens inkomster 1956/57 och 1956—1958
Miljoner kronor i löpande priser
Anm. Beloppen t. o. m. 1957 är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor och för 1958 till jämna 50-tal miljoner kronor.
Källa: Konjunkturinstitutet (1956—1957).
beräkning av inkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59. De största förändringarna gentemot de preliminära beräkningarna gäller de indirekta skatterna. De höjningar av vissa punktskatter som skett sedan statsverkspropositionen framlades beräknas ge staten en merinkomst av närmare 300 miljoner kronor under 1958, varav den tillfälliga energiskatten på bensin och motorsprit, den höjda omsättningsskatten på spritdrycker och vin samt cigarrettskatten svarar för huvudparten. Sammanlagt beräknas statens inkomster av indirekta skatter 1958 komma att uppgå till 4 900 miljoner kronor, vilket skulle innebära en ökning med i det närmaste 400 miljoner kronor jämfört med 1957.
Ökningen av statens inkomster av direkta skatter beräknades i den preliminära nationalbudgeten till mellan 850 och 900 miljoner kronor. De preliminära uppskattningarna har visat sig överskatta utfallet för 1957. Beräkningarna av de direkta skatterna under 1958 har i betydande omfattning reviderats uppåt jämfört med uppskattningarna i den preliminära nationalbudgeten. Den nu uppskattade inkomsten av direkta skatter 1958 uppgår till 7 150 miljoner kronor, vilket är 1 260 miljoner kronor mer än utfallet för 1957. Den ökning av statens inkomster med över 1 250 miljoner kronor som sålunda beräknas mellan 1957 och 1958, är emellertid till stor del endast en reflex av att utbetalningarna av kommunalskattemedel från inkomstskattetiteln kommer att minska. Denna minskning, som uppgår till ca 550 miljoner kronor, är en följd av skattebortfallet i anledning av de höjda kommunala ortsavdragen och bortfallet av den »extra» fastighetsskatt som utbetalades till kommunerna 1957. Bortfallet av den »extra» fastighetsskatten motvägs å andra sidan av de från och med 1958 starkt höjda kommunala utdebiteringarna. Minskningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel från inkomstskattetiteln belastar — som tidigare berörts -— i stället driftbudgetens utgiftstitlar i form av kompensationer för kommunernas skattebortfall.
Totalt kan statsinkomsterna under 1958 uppskattas till 12 900 miljoner kronor, vilket innebär en ökning jämfört med 1957 med drygt 1 650 miljoner kronor eller nästan 15 procent.
78 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
De ovan behandlade statsutgifterna är alla av löpande karaktär. Statens investeringar behandlas i följande kapitel i samband med de privata och de kommunala investeringarna. De uppgifter om statens investeringar som intagits i tabell 1 i detta kapitel avser endast de investeringar som finansieras via driftbudgeten, huvudsakligen vägar och försvarsmateriel. Uppgifterna i tabell 3 omfattar utöver bruttoinvesteringarna på driftbudgeten även de tillskott som via driftbudgeten i form av avskrivningar och via kapitalbudgeten i form av investeringsbemyndiganden tillförs statens affärsverksfonder. luftfartsfonden, statens allmänna fastighetsfond samt försvarets fonder. De i tabell 3 redovisade uppgifterna angående investeringarna motsvarar de belopp med vilka den statliga investeringsverksamheten direkt ökar statens upplåningsbehov. Däremot ingår inte sådana investeringar som skett med medel som inom fonderna varit disponibla för investering och inte heller investeringar i statliga aktiebolag.
Statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin
En sammanfattande bild av den statliga ekonomiska verksamheten ger tabell 3, som också kan utgöra grundval för en bedömning av denna verksamhets betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Statens affärsverksfonder, luftfartsfonden, statens allmänna fastighetsfond samt försvarets fonder ingår endast i den mån överskott inlevererats till statskassan eller överföringar från budgeten skett till fonderna för investeringsändamål.
Det kassamässiga utfallet av den ekonomiska verksamhet som bedrivs av den så definierade statliga sektorn, är identiskt med statens upplåningsbehov. Inom ramen för härledningen av detta registreras sålunda alla de kassamässiga transaktioner med vilka den egentliga statliga sektorn påverkat det samhällsekonomiska förloppet, vare sig dessa transaktioner hänför sig till drift- eller kapitalbudgeten eller sker vid sidan av budgeten. Den ur
Tabell VIII: 3. Statens ekonomiska verksamhet 1956/57 och 1956—1958
Miljoner kronor i löpande priser
1 Återföring av medel för investeringar i LKAB (— 190); för återbetalning på statsskulden (— 450); avsättning för framtida pensionsändamål (+ 275) och av v'ssa konjunkturpolitiska inkomster (+100); fondering av arbetsgivarbidrag (+ 59).
79 Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
statsfinansiell synpunkt relevanta uppdelningen av statens transaktioner på drift- och kapitalbudget har här ersatts med en uppdelning av transaktionerna efter deras realekonomiska innebörd.
Staten påverkar det samhällsekonomiska förloppet dels direkt genom sin efterfrågan på varor och tjänster för konsumtion och investering, dels indirekt genom att den påverkar köpkraften i andra sektorer med inkomstöverföringar till och från den egna sektorn. Saldot mellan dessa transaktioner — saldot mellan å ena sidan de totala inkomsterna, å andra sidan löpande utgifter och utgifter för realinvestering — utgör statens finansiella sparande och är ett mått på de medel staten på kreditmarknaden ställt till förfogande för övriga sektorer (vid positivt finansiellt sparande) eller tagit i anspråk från övriga sektorer (vid negativt finansiellt sparande). Det finansiella sparandet motsvaras därför av nettoförändringen av statens finansiella tillgångar och skulder.
Statens finansiella sparande minskade som framgår av tabell 3 starkt från 1956 till 1957 och var under det senare året negativt med i runt tal 300 miljoner kronor. Den motsvarande förändringen av statens finansiella tillgångar och skulder utgjordes av en ökning av statens skulder enligt riksgäldskontorets redovisning med drygt 2 100 miljoner kronor samt en ökning av de finansiella tillgångarna med 1 600 miljoner kronor, varav ca 1 000 föll på aktieteckning och bostadsutlåning samt ca 500 på ökningar av statens tillgodohavanden i riksbanken. Skillnaden mellan å ena sidan summan av statens negativa finansiella sparande och dess upplåning, å andra sidan ökningen av de finansiella tillgångarna har i tabell 3 införts som en förskjutningspost. Denna post tjänstgör delvis som korrektionspost för transaktioner som eJ grupperats realekonomiskt men motsvarar dessutom vissa transaktioner vid sidan av budgeten. Bland de senare ingår bl. a. förskott, som ej överlagts på riksstatsanslag.
En sammanställning av de löpande transaktionerna och investenngsutgifterna har även för 1958 gjorts i tabell 3. Som framgår av tabellen kan statens finansiella sparande 1958 beräknas komma att vara negativt med ca 150 miljoner kronor. En avgörande roll för realismen i denna beräkning spelar givetvis antagandena om statens inkomster under året. En fortsatt konjunkturavmattning kan sålunda komma att kullkasta de preliminära uppskattningarna.
Ett försök har även gjorts att uppskatta statens upplåningsbehov under
1958. Av betydelse för en sådan prognos är förutom statens beräknade negativa finansiella sparande också ökningen av statens finansiella tillgångar.
I tabell 3 har räknats med en utlåning till bostäder och andra ändamål samt aktieteckning till ett sammanlagt belopp av 1 250 miljoner kronor. I delta belopp ingår de 190 miljoner kronor som reserverats på särskilt konto i riksbanken för investeringar i LKAB och som via fonden för låneunderstöd skall återföras till bolaget. Denna transaktion ökar emellertid inte statens upplåningsbehov, eftersom den endast innebär all en fordran på riksbanken utbyts mot en fordran på LKAB. I tabell 3 återspeglas denna transaktion av
80 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
en minskning av statens insättningar i riksbanken och av en lika stor ökning av statens reella utlåning. Under första halvåret 1958 har vidare skett en ytterligare avsättning med 275 miljoner kronor av medel för framtida pensionsändamål och med 100 miljoner kronor av konjunkturpolitiska inkomster. Dessa fonderingar medför en motsvarande ökning av statens upplåningsbehov.
En allmän överblick av de transaktioner som påverkar statens upplåningsbehov har gett till resultat att staten under 1958 skulle behöva upplåna ca 1 600 miljoner kronor (150 + 1 250 — 190 + 375). Därtill kommer den fondering av arbetsgivarbidrag till den obligatoriska sjukförsäkringen, som ägt rum i riksgäldskontoret i februari 1958 och som ökat statsskulden med drygt 50 miljoner kronor.
Det nu framräknade upplåningsbehovet är emellertid endast formellt och motsvarar inte det belopp med vilket staten kan beräknas komma att belasta kreditmarknaden under 1958. Under 1958 kommer nämligen 450 miljoner kronor, som tidigare steriliserats i riksbanken, att ianspråktas för återbetalning på statsskulden. Statens upplåning under 1958 kan därför sammanfattningsvis anges till (1 600 + 50 — 450 —) 1 200 miljoner kronor eller ca 900 miljoner kronor mindre än 1957.
Liksom vid utarbetandet av den preliminära nationalbudgeten har en uppskattning gjorts av hur statsbudgeten påverkat den privata efterfrågan genom inkomstöverföringar till och från budgeten. Härvid har hänsyn tagits till alla poster på utgiftssidan som påverkat den privata efterfrågan, medan på inkomstsidan endast medräknats verkan av förändrade skatteskalor, införande av nya skatter eller höjning av gamla. Om olika marginella konsumtionskvoter och skattekvoter appliceras på de så erhållna budgetbeloppen erhålls en uppskattning av hur statstransaktionerna primärt har påverkat den privata efterfrågan. De utförda beräkningarna tyder på att statsutgifterna under 1957 jämfört med 1956 har primärt ökat den privata konsumtionsefterfrågan med närmare 350 miljoner kronor. Detta belopp överensstämmer med det som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Den ökning av ränteutbetalningarna jämfört med den preliminära uppskattningen som tidigare berörts har inte påverkat kalkylen över statsbudgetens verkningar på den privata konsumtionsefterfrågan, eftersom ökningen till stor del hänförde sig till en ökning av ränteutbetalningarna till riksbanken. Å andra sidan har de budgetpolitiska åtgärderna på budgetens inkomstsida medfört en primär minskning av den privata konsumtionsefterfrågan med drygt 100 miljoner kronor. Den sammanlagda primära expansiva effekten på den privata konsumtionsefterfrågan av statsutgifterna och åtgärder berörande budgetens inkomstsida kan uppskattas till i runt tal 200 miljoner kronor under 1957 jämfört med 1956.
Ett försök har även gjorts att uppskatta den primärt konsumtionsökande effekten av statsbudgeten under 1958 jämfört med 1957. Som tidigare framhållits ökar mellan 1957 och 1958 inkomstöverföringarna till hushåll och organisationer kraftigt. Å andra sidan blir löneökningarna 1958 lägre än
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
1957 och vidare ökar subventionerna (om överföringen till statens järnvägar med 100 miljoner kronor borträknas) mindre än 1957. Sammanräknas de nu angivna faktorerna erhålls som resultat en primärt konsumtionsökande effekt av ungefär 450 miljoner kronor jämfört med 1957. Åtgärderna på budgetens inkomstsida kan under 1958 beräknas lämna den privata konsumtionsefterfrågan ungefär opåverkad. Mot den konsumtionsstimulerande effekten av höjningen av de kommunala ortsavdragen står verkningarna av höjningarna av ett flertal indirekta skatter, dels i mitten av 1957, dels i början av 1958.
Det bör understrykas att de angivna beloppen inte anger de totala verkningarna på den privata konsumtionsefterfrågan av de statliga transaktionerna. Sålunda har den konsumtionsbegränsande effekt som genom skatteskalornas progressivitet uppstår vid stigande inkomster inte beräknats. Den primära konsumtionsstimulans som utgår från statsbudgeten leder vidare till stigande företagarinkomster, vilket i sin tur å ena sidan leder till ökad konsumtion och investering, å andra sidan till större statsinkomster. Inte heller dessa effekter har — i brist på en numerisk modell av de samhällsekonomiska förloppen — kunnat beräknas.
2. Kommunerna
I den preliminära nationalbudgeten beräknades den kommunala konsumtionen ha ökat med 4 procent i fasta priser från 1956 till 1957.
Bedömningen av den kommunala ekonomiska utvecklingen under 1958 grundades i den preliminära nationalbudgeten på statistiska centralbyråns prognosstatistik. Ökningen av kommunernas inkomster från 1957 till 1958 uppskattades till 170 miljoner kronor, vilket är avsevärt mindre än inkomstökningen mellan 1956 och 1957. Den minskade stegringstakten sammanhänger huvudsakligen med bortfallet av den »extra» fastighetsskatt, som utbetalades till kommunerna under 1957. Mot denna blygsamma inkomstökning stod en planerad utgiftsexpansion av betydande omfattning. Trots att kommunernas finansiella ställning vid slutet av 1957 var tämligen god, ansågs i den preliminära nationalbudgeten en utgiftsexpansion av planerad omfattning inte möjlig. En viss nedjustering av utgiftsbeloppen skedde därför i prognosen. Ett inte alltför orimligt antagande ansågs därvid vara, att den kommunala konsumtionsökningen mellan 1957 och 1958 skulle komma att uppgå till 4 procent i fasta priser. Något nytt material som kunnat föranleda en revision av denna prognos har inte framkommit. På basis av byggnads- och igångsältningstillståndsstatistiken har prognosen för de kommulana investeringarna något uppjusterats (se vidare kapitel IX).
(5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr Bl. Bil. i. Bihang
82 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
3. Den offentliga konsumtionen
Sammanfattningsvis kan den totala offentliga konsumtionen beräknas komma att i fasta priser öka med 3 procent mellan 1957 och 1958. I absoluta belopp framgår den offentliga konsumtionen av följande tablå:
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
83 IX. Investeringarna
I kapitel II har framhållits att vissa tecken tyder på att en fortsatt avmattning av konjunkturen ägde rum under senare delen av föregående år, en avmattning vilken inte hade hunnit registreras i den statistik som var tillgänglig då beräkningarna för den preliminära nationalbudgeten utfördes. Med hänsyn till investeringarnas strategiska roll i konjunkturen är det under sådana omständigheter av särskild betydelse, att investeringsprognosen blir föremål för omprövning. Det finns härvid också anledning dels att ånyo fästa uppmärksamheten på det faktum, att investeringsavgiften slopats från och med ingången av 1958 och att byggnadsregleringen från och med samma tidpunkt uppmjukats i vissa avseenden, dels att beakta den i maj genomförda räntesänkningen. Bortsett från räntesänkningen var dessa ändringar av den ekonomiska politiken visserligen kända redan då prognosen till den preliminära nationalbudgeten gjordes, och vad investeringsavgiftens slopande beträffar var den känd även av företagen, då de i oktober 1957 lämnade uppgifter till kommerskollegium rörande sina investeringsplaner för 1958. Inte desto mindre är det uppenbart att i varje fall denna sistnämnda omständighet har föranlett vissa förskjutningar i företagens planer sedan i höstas, speciellt syns fördelningen av investeringarna mellan 1957 och 1958 ha påverkats.
På betydelsefulla punkter föreligger också ett nytt statistiskt material, vilket redan det motiverar och möjliggör en revidering av den i december utförda prognosen till den preliminära nationalbudgeten. Sålunda har konjunkturinstitutet framlagt nya beräkningar av bruttoinvesteringarna under 1957; en redogörelse för dessa har lämnats i kapitel II. Vidare har kommerskollegium under mars månad företagit en ny undersökning av investeringsplanerna inom industrin. Denna kommer att redovisas i det följande. Nya uppskattningar av den sannolika utvecklingen av investeringarna inom statens affärsdrivande verk föreligger också från samma tidpunkt. Planerna vad beträffar den statliga bostadslånegivningen för budgetåret 1958/59 har framlagts i proposition liksom även planerna för försvarets framtida organisation. Vidare är det nu möjligt att för de områden, där månads- eller kvartalsstatistik föreligger, överblicka förutom 1957 års sista kvartal — för vilket data över den faktiska utvecklingen i stort sett saknades då beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten gjordes — även de tre å fyra första månaderna av innevarande år. Detta innebär bl. a. att det varit möjligt all revidera den i den preliminära budgeten redovisade prognosen för den del av byggnads- och anläggningsinvesteringarna som 1957 var underkastad särskilt tillståndstvång. Delta har skett med stöd av nu föreliggande
84 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
uppgifter om igångsättningen av sådana projekt under sista kvartalet 1957 och första kvartalet 1958. Härvid har också resultaten av den av arbetsmarknadsstyrelsen i februari genomförda byggnadsinventeringen kunnat utnyttjas. Nämnda revidering är av betydelse för prognosen för industrins, handelns och kommunernas investeringar i byggnader och anläggningar.
Investeringsprognosen i tabell 2 syftar till att fastställa den reala investeringsutvecklingen från 1957 till 1958. Förändringstalen skall sålunda vara angivna i samma priser som siffrorna för 1957 års investeringsverksamhet, d. v. s. i 1957 års genomsnittspriser. De föreliggande uppgifterna om investeringsplanerna är emellertid ofta beroende av prisläget vid tillfället för uppgiftslämnandet; detta gäller exempelvis industriföretagens uppgifter till kommerskollegium. Inom andra områden kan de uppgivna planerna vara mer eller mindre starkt bundna till nominellt fixerade ramar, vilket bl. a. innebär att en prisstegring minskar de reala investeringsmöjligheterna; detta gäller framför allt vissa delar av de statliga investeringarna. Med hänsyn till dessa förhållanden har det varit nödvändigt att vid genomförandet av investeringsprognosen för 1958 även göra vissa antaganden rörande prisutvecklingen. Med rådande prisutvecklingstendenser på råvarnområdet och med hänsyn dels till de i annat sammanhang uppskattade lönehöjningarna, dels till en förutsatt produktivitetsstegring i normal omfattning, har det dock inte funnits anledning att räkna med annat än en förhållandevis obetydlig prisstegring. De antaganden som gjorts innebär, att prisnivån för 1958 års investeringar skall komma att ligga endast någon procent över 1957 års genomsnittsnivå.
Bostäder. Under 1957 färdigställdes bostadshus med sammanlagt omkring 64 500 lägenheter, vilket är mer än något tidigare år. Siffran kan jämföras med ett färdigställande av omkring 57 000 lägenheter både 1955 och 1956. Samtidigt beräknas det under föregående år ha påbörjats bostadsbyggen med sammanlagt drygt 65 000 lägenheter. Mot bakgrunden härav kan man räkna med att antalet inflyttningsfärdiga lägenheter skall bli av samma storleksordning under 1958 som under 1957. Tillfälliga fluktuationer i färdigställandet kan dock lätt komma den faktiska siffran att avvika med ett par tre tusen uppåt eller nedåt från detta antal. Speciellt gör det faktum, att det förelåg en viss anhopning av igångsättningen under 1957 till de senare höstmånaderna, kalkylen osäker. Till stor del kom dessa byggen igång för sent för att arbetet på dem skulle kunna bedrivas rationellt under vintern. Detta torde vara en i varje fall bidragande orsak till att antalet vid bostadsbyggen sysselsatta arbetare i mitten av februari 1958 var närmare 15 procent mindre än vid samma tidpunkt ett år tidigare (enligt vad som framgår av arbetsmarknadsstyrelsens inventering) trots att antalet lägenheter i pågående byggen kan antas ha varit endast ett par procent lägre.
Nationalbudgetens investeringsprognos skall emellertid inte avse antalet under året färdigställda lägenheter utan kostnaderna för det under året utförda byggnadsarbetet. En beräkning härav förutsätter inte endast känne-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
dom om igångsättningen av bostadsbyggen under 1957 och om den genomsnittliga byggnadstiden utan även en prognos för igångsättningen under innevarande år. Vid sidan om de nu föreliggande uppgifterna rörande den faktiska igångsättningen t. o. m. april 1958 utgörs den viktigaste utgångspunkten för denna del av beräkningen av planerna för den statliga bostadslånegivningen — omkring 94 procent av antalet lägenheter består nämligen av lägenheter i statsbelånade fastigheter.
Ramarna för den statsbelånade byggnadsverksamheten fixeras i budgeten. För budgetåret 1957/58 uppgår den mot igångsättningen svarande medelsramen (inkl. medel på tilläggsstat) till ett belopp, vilket kan beräknas motsvara 42 000 å 43 000 lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus, häri inräknat 1 000 lägenheter i pensionärshem. Låneramen för småhus beräknas motsvara omkring 16 000 lägenheter. Vidare räknar man med åtminstone 4 000 lägenheter i privatfinansierade flerfamiljshus och småhus. Härutöver måste man ta hänsyn till att vissa förskott på nästkommande hudgetårs medelsramar för preliminära lånebeslut beviljats för att möjliggöra en ur sysselsättningssynpunkt lämplig säsongfördelning av byggnadsverksamheten. Med stöd av dessa uppgifter och uppgifter om den faktiska igångsättningen under andra halvåret 1957 har, vad flerfamiljshusen beträffar, igångsättningen av byggen under första halvåret 1958 beräknats vara av storleksordningen 16 000 ä 17 000 lägenheter. Direkt statistik föreligger för närvarande endast för årets fyra första månader. Arbetsmarknadsmyndigheterna höll planmässigt igångsättningen låg under de första månaderna 1958. För första kvartalet uppgår den sammanlagt till endast 4 500 lägenheter i flerfamiljshus. Igångsättningen under första halvåret har således i hög grad koncentrerats till andra kvartalet; under april beräknas den sålunda ha varit av storleksordningen drygt 4 000 lägenheter i flerfamiljshus.
Bedömningen av igångsättningen under andra halvåret 1958 får hl. a. grundas på förslagen i den i mars framlagda propositionen (Kungl. Maj:ts proposition nr 119/1958) rörande låneanslagen för budgetåret 1958/59. De där föreslagna medelsramarna för flerfamiljshus motsvarar en igångsättning av byggen med 41 500 lägenheter (inräknat 500 lägenheter i pensionärshem) under hela budgetåret 1958/59. Härtill får läggas de icke statsbelånade busen. Mot bakgrunden av dessa uppgifter har i nationalbudgetberäkningen förutsatts, att flerfamiljsbyggen med omkring 31 000 lägenheter skall igångsättas under andra halvåret 1958 (inräknat pensionärshem och icke statsbelånade hus). Med hänsyn till det av arbetsmarknadsmyndigheterna i ar praktiserade förfarandet med förhandsbesked om igångsättningstillstånd till byggnadsföretag färdiga att starta under tredje kvartalet beräknar man kunna uppnå en starkare anhopning av igångsättningen till donna period än som under tidigare år varit fallet. Avsikten med denna koncentration av igångsättningen är att flertalet av dessa byggen därigenom till vintern skall ha hunnit till ett sådant skede, att arbetet på dem skall kunna fortsätta i normal takt, och säsongarbetslösheten därigenom bli mindre markerad.
86 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Vad småhusbyggandet beträffar, svarar såväl de för innevarande som de för budgetåret 1958/59 föreslagna låneramarna mot en igångsättning av 16 000 lägenheter. Härtill får läggas 1 000 å 2 000 lägenheter i icke statsbelånade småhus. Även om det vad beträffar småhusen på enstaka orter förekommit vissa tecken på en avmattning i byggnadsviljan syns denna dock för landet i dess helhet vara av den omfattningen att det inte finns anledning att räkna med annat än att låneramarna skall komma att utnyttjas och igångsättningen bli av samma storleksordning som under 1957.
Dessa antaganden utgör utgångspunkten för den beräkning av bostadsbyggandets utveckling som ingår i tabell 2 och vilken därutöver bygger på vissa förutsättningar rörande byggnadstider och lägenhetsytor. Vad beträffar byggnadstiderna har antagits, att dessa för vid årsskiftet pågående och under innevarande år påbörjade byggen skall komma att visa sig vara ungefär en halv månad kortare än vad som genomsnittligt gällde för byggen avslutade under 1957. Detta antagande bar motiverats av den förkortning av byggnadstiderna som kan konstateras ha ägt ruin under senare delen av 1957. Någon ytterligare sänkning under 1958 har inte förutsatts. Vidare har antagits, att den genomsnittliga ytan för lägenheter i bostadshus påbörjade under 1958 skall vara av samma storlek som ytan för lägenheter i bus påbörjade under 1957.
Den på dessa antaganden baserade prognosen innebär en ökning av byggnadsverksamheten i såväl flerfamiljsbyggen som i småhusbyggen. Såväl relativt som absolut är ökningen störst för småhusen. Detta är till stor del en eftersläpande effekt av den betydande ökningen av igångsättningen från omkring 14 000 lägenheter 1956 till uppskattningsvis 17 000 lägenheter 1957. Sammanlagt har ökningen av bostadsbyggandet från 1957 till 1958, inklusive en ökning av underhållsverksamheten i normal omfattning, på dessa grunder uppskattats till 250 miljoner kronor eller omkring 7 procent.
Jordbruket. Investeringarna i såväl ekonomibyggnader som i jordbruksmaskiner och redskap bar förutsatts bli av samma omfattning 1958 som 1957.
Industrin. Resultatet av den undersökning av investeringsplanerna inom industrin som kommerskollegium företog i mars återges i tabell 1. För jämförelses skull redovisas även oktoberenkäten 1957. Vad 1957 års siffror beträffar visar den nya enkäten förhållandevis god överensstämmelse då det gäller den egentliga industrins investeringar i byggnader och anläggningar (716 miljoner kronor i oktoberenkäten och 729 i marsenkäten). För maskiner och apparater har däremot skett en nedjustering av siffran med inte mindre än 4 procent (från 1 176 miljoner kronor enligt oktoberenkäten till 1 130 i marsenkäten). Enligt dessa senaste beräkningar var den egentliga industrins totala bruttoinvesteringar (inkl. utgifter för reparationer och underhåll) volymmässigt av ungefär samma omfattning 1957 som 1956. För maskiner och apparater konstateras en minskning med ca 1 pro-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
87 Tabell IX: 1. Investeringsplaner inom industrin för 1958
Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning (miljoner kronor)
1. Gruvindustri.............
2. Metall-och verkstadsindustri därav: järn- och stålverk.. .
verkstadsindustri (inkl. metallverk, exkl. skeppsvarv) ... skeppsvarv........
3. Jord- och stenindustri.....
4. Träindustri..............
5—6. Massa-, pappers- och grafisk industri ............
Livsmedelsindustri........
Dryckesvaru- och tobaksin-
dustri.................
Textil- och sömnadsindustri
10. Läder-, hår- och gummivaruindustri .................
11. Kemisk-teknisk industri . . .
Summa
12. El-, gas- och vattenverk . . .
Totalt
t.
8.
9.
Byggnader och anläggningar
Enligt
höstenkäten
Enligt vårenkäten
Investeringar i maskiner och apparater
Enligt
höstenkäten
Enligt
vårenkäten
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar. Källa: Kommerskollegii investeringsenkäter.
cent, vilket uppvägs av en ökning på ca 2 procent för byggnader och anläggningar.
Marsenkäten visar för den egentliga industrin en planerad ökning av nyinvesteringarna i byggnader och anläggningar med 19 procent från 1957 till 1958; motsvarande siffra i oktoberenkäten var 15 procent. För maskiner och apparater uppgår den enligt den senaste enkäten planerade ökningen lill närmare 25 procent att jämföra med 7 procent enligt oktoberenkäten. Sett mot bakgrunden av den allmänna konjunkturutvecklingen är dessa betydande ökningstal liksom den kraftiga uppjusteringen sedan i höstas ägnade alt förvåna. Snarare skulle man ha väntat en nedjustering. Det är emellertid vid tolkning av dessa siffror nödvändigt dels att ta hänsyn till de tendenser till systematiska feluppskattningar — överskattningar — som de av företagen i mars uppgivna planerna enligt erfarenheter från tidigare är rymmer, dels att beakta det inflytande på speciellt maskininvesteringarnas fördelning mellan 1957 och 1958 som avskaffandet av investeringsavgiften vid årsskiftet kan förutsättas ha haft.
88 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Den för byggnader och anläggningar uppgivna ökningen (19 %) är visserligen större än den som framkom i oktoberenkäten. Jämfört med de tidigare år i mars noterade ökningstalen är årets siffra dock låg (se nedanstående tablå). Vidare kan konstateras, att en uppjustering i förhållande till oktoberenkäten har förekommit även 1956 och 1957 men att den är mindre i år än vid dessa båda tillfällen. Inte desto mindre kan man inte räkna med att hela den nu uppgivna ökningen skall komma att realiseras. Investeringsenkäternas ökningstal för industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar har alltid visat sig överdrivna. Detta har gällt såväl oktober- som marsenkäterna och framgår av nedanstående uppgifter om planerade och faktiska förändringar under en följd av år:
Förändringar i procent
Det mest påtagliga skälet till att de uppgivna planerna inte har kunnat realiseras har varit den återhållande verkan som byggnadsregleringen utövat. Det har under sådana omständigheter inte varit möjligt att basera prognosen för industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar på företagens egna uppgifter. Den har i stället fått grundas dels på statistik över meddelade byggnadstillstånd och utnyttjandet av dessa, dels på kända planer för utformningen av byggnadsregleringen under det framförliggande året. Från och med ingången av 1958 har emellertid byggnadsregleringen uppmjukats på sätt som närmare beskrevs i den preliminära nationalbudgeten. Därtill kommer, att någon årsplanering för byggnadstillståndsgivningen (för de områden och projekt den fortfarande avser) inte fastställts. Fortfarande krävs dock igångsättningstillstånd från arbetsmarknadsmyndigheterna även i de fall där särskilda byggnadstillstånd inte längre behövs. Prognosen för 1958 års investeringar i industribyggnader och anläggningar får i första hand grundas dels på statistiken över under 1957 meddelade byggnadstillstånd och utnyttjandet av dessa, dels på den motsvarande statistiken över hittills i år meddelade och utnyttjade igångsättningstillstånd. Uppgifter av det senare slaget finns för närvarande att tillgå för årets första kvartal. Med den byggnadstid som för närvarande gäller för ett genomsnittligt industriellt byggnads- och anläggningsprojekt kan man dock räkna med att ifrågavarande uppgifter till ca 80 procent täcker 1958 års investeringsverksamhet av detta slag, d. v. s. endast ca 20 procent faller på projekt påbörjade under årets tre sista kvartal. Enligt den av kommerskollegium företagna enkätundersökningen skulle emellertid inte mindre än 30 procent av den för 1958 uppgivna planerade byggnads- och anläggningsverksamheten gälla projekt vilka beräknas påbörjas senare än 1 april. Den-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år W58
na höga andel i jämförelse med vad som skulle vara normalt visar, att ett genomförande av de uppgivna planerna skulle förutsätta en betydande höjning av igångsättningstakten under senare delen av året eller starkare anhopning av denna än normalt till vårmånaderna. Det syns knappast realistiskt att räkna med en sådan höjning redan av den anledningen, att tillströmningen av ansökningar om byggnadstillstånd snarast visat tendens att sjunka.
Med stöd av ovan berörda data över igångsättningen av industribyggen t. o. m. första kvartalet 1958 samt under antagande av en total igångsättning innevarande år i samma omfattning som föregående år har industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar antagits komma att öka med 50 miljoner kronor, ökningen av nyinvesteringarna utgör den eftersläpande effekten av höjningen av byggnadstillståndsgivningen från 1956 till 1957, vilken uppgår till 10 procent, även om man reducerar för effekten av en tillfällig anhopning av ett par mycket stora projekt som sträcker sig över en period på flera år.
Även när det gäller investeringar i maskiner och apparater är det enligt tidigare erfarenheter normalt med en uppjustering av planerna från oktober- till marsenkäten. Det har senare visat sig, att de i oktober uppgivna planerna för investeringar i maskiner och apparater överskridits (1956 och 1957 även i fasta priser räknat), medan de i mars angivna investeringsökningarna inte realiserats ens nominellt. Detta framgår av nedanstående tablå över uppskattningar vid olika tidpunkter av förändringar i den egentliga industrins nyinvesteringar i maskiner och apparater (exkl. bilar):
Redan det faktum att investeringsplanerna för maskiner och apparater till en del är förhållandevis kortsiktiga gör, att det ter sig naturligt med en uppjustering av siffrorna, då man kommer närmare den period som prognosen avser. Uppjusteringen är emellertid i år -- i motsats till vad fallet är för byggnads- och anläggningsinvesteringarna — något större än normalt. Denna uppjustering liksom det betydande ökningstakt över huvud taget torde emellertid, såsom redan berörts i den preliminära nationalhudgeten, (ill stor del få tillskrivas ett par speciella omständigheter vid sidan om den normala tendensen till överskattning. Av särskild betydelse i sammanhanget kan, såsom berörts ovan, slopandet av invcsteringsavgiften fr. o. m. ingången av innevarande år ha varit. Det är givet, att företagen i ett sådant läge, så långt det varit möjligt utan olägenheter av annat slag, försökt skjuta över investeringar från 1957 till 1958. En sådan förskjutning lorde till stor del ha varit planerad redan då uppgifterna lämnades till ok-
90 Statsverkspropositionen B år 1058: Bil. 1: Inkomsterna:
toberenkäten och utgjorde i varje fall en bidragande orsak till det i jämförelse med tidigare år förhållandevis höga ökningstal som då redovisades. Det syns emellertid också sannolikt, att företagen under årets sista månader allt mera uppmärksammat möjligheten att skjuta investeringarna över årsskiftet. Detta skulle i varje fall till en del förklara den uppjustering av ökningstalen som skett sedan i höstas. Det är omöjligt att avgöra, vilken omfattning denna överflyttning från 1957 till 1958 kan ha haft. I illustrerande syfte kan nämnas, att en överflyttning av en halv månads investeringar från 1957 till 1958 i och för sig skulle leda till en höjning av 1958 års siffra i förhållande till 1957 års med närmare 9 procent, medan en överflyttning av en hel månads investeringar skulle leda till en motsvarande höjning på 18 procent.
Vidare bör, liksom skedde i den preliminära budgeten, framhållas, alt en icke obetydlig del av den till 1958 planerade ökningen av investeringar i maskiner och apparater avser ett enda mycket betydande projekt inom järn- och stålindustrin. För övriga företag torde den enligt marsenkäten planerade ökningen stanna vid i runt tal 20 procent.
Tar man samtidigt hänsyn till alla dessa omständigheter — en normal tendens till överskattning i samband med marsenkäten, en säkerligen icke oväsentlig förskjutning av investeringarna från 1957 till 1958 som en följd av investeringsavgiftens slopande samt slutligen en viss anhopning av ökningen till ett särskilt betydande projekt — ter sig marsenkätens siffror mindre uppseendeväckande. Mot bakgrunden av de tidigare erfarenheterna av att marsuppgifterna innebär en överskattning finns det dock anledning att räkna med en lägre ökningssiffra än enkätens 25 procent eller omkring 280 miljoner kronor. Förutsätter man emellertid, att den har antydda överflyttningen från 1957 till 1958 verkligen ägt rum betyder det, att man får räkna med att industrins maskininvesteringar faktiskt kommer att vara högre under 1958 än under 1957 även om investeringsviljan — såsom förefaller vara fallet — på något längre sikt skulle vara sjunkande.
Tillgänglig statistik för årets första månader talar inte emot ett antagande om en viss ökning av industrins maskininvesteringar. Visserligen har verkstadsindustrins orderingång från hemmamarknaden — om hänsyn tas till normala säsongvariationer — varit påtagligt lägre under perioden juni
1957 — februari 1958 än tidigare under 1956 och 1957. Orderstockarna är emellertid på sina håll fortfarande förhållandevis långa — genomsnittligt uppgår de för verkstadsindustrin (exklusive varven) till ett drygt halvårs produktion. Visserligen har också en nedgång ägt rum i denna del av verkstadsindustrins sysselsättning för hemmamarknadsproduktion. Nedgången är dock inte större än att den, om produktivitetsstegringen försiggått i normal takt, hittills helt uppvägts av denna. Importen av maskiner och apparater har vidare fortsatt att öka och kan för månaderna januari april
1958 beräknas ha varit volymmässigt omkring 10 procent högre än under samma period 1957. Slutligen skall också framhållas att såsom ett led i den här diskuterade prognosen för industrins maskininvesteringar ingår den
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
förutsättningen att lagren inom verkstadsindustrin inte skall komma att öka lika starkt som under 1957.
Under samtidigt beaktande av de ovan anförda olika omständigheterna har det bedömts rimligt att räkna med en ökning av industrins totala investeringar i maskiner och apparater (inkl. utgifter för bilar och för reparationer och underhåll) av storleksordningen 150 miljoner kronor eller 6 1/2 procent, d. v. s. samma siffra som i den preliminära nationalhudgeten. Det hör påpekas, att denna ökning inte är större än att den förutom av den antagna underhållsökningen kan tänkas helt förklarad dels av den förskjutning av maskininvesteringarna, vilken kan förutsättas vara en följd av investeringsavgiftens slopande, dels av ökningen i samband med ovannämnda större investeringsprojekt inom järn- och stålindustrin. Det bör emellertid också framhållas, att i den utsträckning som det skett en överflyttning från 1957 till 1958 får detta antas ha lett till dels en reduktion av investeringarna särskilt under de sista månaderna av 1957 till en del parallellt med en motsvarande ökning av färdigvarulagren hos verkstadsindustrin, dels en ansvällning av leveranserna i början av 1958 parallellt med en viss motsvarande lageruttömning inom verkstadsindustrin.
Kraftverk in. m. Även vad beträffar el-, gas- och vattenverkens investeringar visar, såsom framgår av tabell 1 (grupp 12), marsenkäten högre ökningstal än oktoberenkäten. Förändringen här ligger emellertid huvudsakligen på byggnads- och anläggningsinvesteringarna och är snarare en följd av en nedjustering av siffran för 1957 än en uppjustering av prognosen för 1958. Revideringen av 1957 års siffror gäller såväl de privata som de statliga och kommunala investeringarna. Det har mot bakgrunden av de nya siffrorna för 1957 ansetts berättigat att genomföra en viss uppjustering av ökningstalen för 1958. Den i tabell 2 angivna investeringsökningen för kraftoch belysningsverk på 100 miljoner kronor innefattar förutom en förhållandevis betydande ökning av statens vattenfallsverks investeringar även en viss ökning av de privata kraftverksinvesteringarna, medan de kommunala antagits bli i stort sett oförändrade. Därtill ingår i denna post en ökning av investeringarna i AB Atomenergis regi.
Handel. Prognosen för handelns byggnadsinvesteringar är baserad dels på den tidigare nämnda undersökningen av byggnads- och igångsättningstillståndsstatistiken, dels — vad beträffar handelslokaler i bostadshus — på de förut relaterade beräkningarna av byggnadsverksamheten i flerfamiljshus. Totalt har ökningen av handelns byggnadsinvesteringar med stöd av dessa uppgifter uppskattats till 30 miljoner kronor.
Handelsflottan. Enligt de för investeringsberäkningarna gällande principerna räknas ett fartyg som svensk investering först vid det tillfälle då det levereras till det svenska rederiet, medan det under produktionsperioden inkluderas i lagerposten (om det tillverkas inom landet). Enligt en under
92 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
maj månad företagen enkätundersökning bland de större varven kan de svenska varvens leveranser till svenska rederier beräknas bli inte oväsentligt större 1958 än de var 1957. Till en del uppvägs emellertid denna ökning av en beräknad minskning av importen av nya fartyg. Sammanlagt har investeringarna i handelsflottan antagits öka med 150 miljoner kronor från 1957 till 1958.
Statliga investeringar. De senaste uppgifterna rörande de statliga kommunikationsverkens investeringsplaner innebär i summa ingen nämnvärd förändring jämfört med antagandena i den preliminära nationalbudgeten. Sålunda har dessa investeringar nu antagits komma att öka med 135 miljoner kronor mot tidigare 140 miljoner kronor. Större delen av ökningen i förhållande till 1957 gäller statens kraftverksinvesteringar, men även televerkets investeringar väntas öka liksom luftfartsverkets, de senare i samband med anläggandet av den nya storflygplatsen. Med undantag för vattenfallsverkets redovisas ifrågavarande kommunikationsverks investeringar under rubriken statlig samfärdsel i tabell 2. Under denna rubrik redovisas också dels en investeringsminskning på drygt 10 miljoner kronor inom SAS (hälften av den svenska andelen räknas till den statliga sektorn), dels ett investeringsbortfall på drygt 40 miljoner kronor, vilket äger samband med anskaffningen 1957 av en isbrytare, vilket inte har någon motsvarighet under 1958.
De statliga investeringarna i vägar beräknas komma att öka med omkring 50 miljoner kronor, vilket äger samband dels med en ökning av medelsförbrukningsramen, dels med den större omfattningen innevarande år av beredskapsarbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte.
Vad beträffar de militära investeringarna var det inte möjligt att vid årsskiftet göra någon prognos, då frågan om försvarets framtida organisation ännu var öppen. I avvaktan på ett senare ståndpunktstagande antogs preliminärt, att de militära investeringarna blir av samma omfattning 1958 som 1957. Med stöd av Kungl. Maj :ts sedermera avgivna förslag kan försvarets investeringar förutsättas komma att öka till 1958. Ökningen som avser anskaffningen av materiel har uppskattats till omkring 125 miljoner kronor. Investeringarna i byggnader och anläggningar för försvaret har däremot förutsatts oförändrade.
Övriga statliga investeringar gäller dels industriföretag, vilka innefattas i den tidigare diskuterade prognosen för den egentliga industrins investeringar, dels förvaltningsbyggnader, skolor, sjukhus m. in., poster som det visat sig inte finnas någon anledning att nu revidera.
Kommunala investeringar. Några nya uppgifter om kommunernas investeringsplaner föreligger, som nämnts, inte bortsett från de kommunala industriföretag, vilka ingår i tabell 1. Den tidigare nämnda revideringen av de på byggnads- och igångsättningstillståndsstatistiken baserade beräkning-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
93 Tabell IX: 2. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1957 till 1958
Miljoner kronor i 1957 års priser
arna har dock föranlett en viss uppjustering av de kommunala byggnadsoch anläggningsinvesteringarna i jämförelse med prognosen i den preliminära nationalbudgeten.
Följande poster i tabell 2 har inte berörts i ovanstående redogörelse: skogsbruk, fiske, motorfordon och »övrig» enskild samfärdsel. På dessa punkter föreligger inte något underlag för en revidering av de antaganden som gjordes i den preliminära budgeten.
Den ovan för olika områden kommenterade investeringsprognosen har sammanfattats i tabell 2. Den anger en ökning av de totala bruttoinvesteringarna med 1 030 miljoner kronor eller omkring 6 procent. Detta kan jämföras med en i den preliminära prognosen beräknad ökning på 640 miljoner kronor. Ökningen i den reviderade prognosen uppgår till omkring 6 procent såväl för byggnader och anläggningar som för investeringar i maskiner och transportmedel. Kalkylen innebär vidare en ökning av de privata investeringarna med 695 miljoner kronor eller 7 procent och av de offentliga med 335 miljoner kronor eller 4 1/2 procent. Större delen av den offentliga investeringsökningen faller på de statliga investeringarna, innebärande en ökning för dessa med 255 miljoner kronor eller 6 procent. Uppgången för kommunernas del stannar vid 80 miljoner kronor eller 2 1/2 procent.
94 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
X. Kreditmarknaden
1. Det finansiella sparandet 1955—1957
När de utgifter, som en ekonomisk enhet gör för realinvesteringar och konsumtion, överstiger de disponibla inkomsterna, har enheten i fråga ett negativt finansiellt sparande. Enhetens nettoskuldsättning har därmed ökat, vilket kan ha skett i form av ökade skulder, minskade fordringar eller andra kombinationer av skuld- och tillgångsförändringar. Differensen mellan förändringen i finanstillgångar (utlåning) och förändringen i skulder (upplåning) är sålunda lika med det finansiella sparandet.
Skuldökningen hos enheter med inkomstunderskott är definitionsmässigt lika stor som fordringsökningen hos enheter med inkomstöverskott. Överskottsenheternas efterfrågan på finansiella tillgångar riktar sig inte bara mot de skuldbevis som underskottsenheterna utbjuder (obligationer och aktier etc.) utan också mot pengar (kassa och banktillgodohavanden), försäkringsfonder m. m. överskottens transferering till underskottsenheterna sker därför i stor utsträckning via kreditinstituten. Med den begränsning i fråga om sektorsindelningen, som praktiska skäl gör nödvändig, förekommer inom respektive sektor både över- och underskottsenheter. Dessutom efterfrågar också underskottsenheterna vissa finanstillgångar, i första hand kassa och banktillgodohavanden.
I efterhand kommer, såsom ovan nämnts, summan av de olika sektorernas negativa och positiva finansiella sparande att vara lika med noll. Detta behöver emellertid inte gälla det planerade finansiella sparandet. Det är efter en anpassning av både priserna på finanstillgångar (räntesatser och lånevillkor) och inkomsterna, som den realiserade efterfrågan och utbudet på kreditmarknaden blir identiskt lika.
Det förhållandet att de realiserade förändringarna inte behöver överensstämma med de planerade, medför att uppgifterna om det finansiella sparandet och dess förändringar -— vilka samtliga avser realiserade storheter — måste tolkas med försiktighet. Storleken av en sektors finansiella sparande visar sålunda inte utan vidare, i vilken utsträckning sektorn verkat expansivt eller kontraktivt. Med en uppmjukning av penningpolitiken och därav ökade möjligheter till upplåning för företagen kan det planerade finansiella sparandet för företagen sålunda vara negativt. Den av upplåningen finansierade utgiftsökningen kan emellertid komma att medföra en sådan stegring i den allmänna ekonomiska aktiviteten och därmed i företagens vinster, att ökningen i underskottet uteblir. Detta är helt analogt med det förhållandet att en ökning i statens utgifter under vissa villkor kan medföra oförändrat eller minskat budgetunderskott.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 195S
95 Som bilaga bifogas en kreditmarknadsmatris, omfattande åren 1955— 1957. I matrisen indelas ekonomin i nio sektorer. För dessa redovisas en ganska långt driven uppdelning av utlåning och upplåning. För sektorerna staten, kommuner, företag-hushåll och utlandet — sålunda i vad gäller de sektorer, inom vilka den huvudsakliga realekonomiska verksamheten äger rum — har inte alla lånetransaktioner kunnat kartläggas. De resterande beloppen har införts i form av en förskjutningspost hos respektive sektor. Ofullständigheter i det statistiska materialet har också förorsakat, att företag och hushåll måst sammanföras i en kombinerad restsektor. I anslutning till matrisen lämnas ytterligare data av teknisk natur, till vilka hänvisas (s. 131—132).
Tabell 1 utgör en sammanfattning av bilagan. På tillgångssidan redovisas i denna tabell endast kassa och banktillgodohavanden samt andra fordringar och på skuldsidan endast finansiellt sparande och upplåning.
Om det finansiella sparandets utveckling inom olika sektorer under tiden 1955—1957 må följande nämnas. Åren 1955 och 1956 var statens finansiella sparande positivt och staten sålunda nettokreditgivande, medan det 1957 var negativt och staten därmed nettolåntagande. Beloppen uppgick till ca 120, 340 respektive minus 320 miljoner kronor. För kommunerna var det finansiella sparandet under motsvarande år negativt med 290, 430 respektive 40 miljoner kronor. Förändringarna i statens finansiella sparande går under dessa år som synes i motsatt riktning till kommunernas: 1956 var det statliga finansiella sparandet större än 1955, det kommunala mindre; 1957 var det statliga finansiella sparandet mindre än 1956, det kommunala större. Förklaringen härtill är till en del att söka i skattesystemets utformning. Staten uppbär som bekant såväl sina egna som kommunernas skatter. Ett på vissa grunder beräknat kommunalskattebelopp inlevereras under hand till kommunerna, men slutavräkningen äger rum först andra året efter uppbörden. År 1956 var slutavräkningsbeloppet relativt litet, varigenom kommunernas finansiella sparande hölls nere och statens ökades. År 1957 steg slutavräkningsbeloppet till följd av det ökade skatteunderlaget 1955 och utbetalningen av »dubbel» fastighetsskatt genom fastighetsbeskattningens omläggning från och med sistnämnda år. Härigenom minskades statens finansiella sparande 1957 och ökades kommunernas.
Utlandets finansiella sparande gentemot Sverige var positivt men sjunkande under den här redovisade perioden (ca 420, 130 resp. 70 miljoner kronor). Den kreditgivning, som sålunda ägt rum från utlandet, har i stor utsträckning utgjorts av korta krediter till svenska företag, realiserade genom förskjutningar i för- och ef förskottsbetalningar vid export och import. I kreditmarknadsmatrisen ingår dessa krediter i färskjutningsposten bos berörda sektorer.
Någon separat beräkning av företagens finansiella sparande har inte kunnat utföras. Företagen har därför hänförts till restsektorn »Företag och hushåll». De partiella beräkningar som gjorts och som avser i huvudsak företag som är juridiska personer, d. v. s. aktiebolag och ekonomiska för-
96 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell X: 1. Finansiellt sparande, upplåning och utlåning för vissa sektorer 1955—1957, miljoner kronor
Sammandrag av kreditmarknadsmatrisen
Anm. Den utlåning till och upplåning från egen sektor, som finns upptagen i kreditmarknadsmatrisen, har uteslutits här.
Som banktillgodohavanden har för staten, kommuner och företag-hushåll räknats både tillgodohavanden i kreditinstituten och i riksbanken, för kreditinstituten däremot enbart deras tillgodohavanden i riksbanken. För utlandet redovisas inga uppgifter för »Kassa och banktillgodohavanden». Detta sammanhänger med att valutareserven ingår som nettobelopp i riksbankens och affärsbankernas »Andra fordringar».
Det finansiella sparandet genom försäkringssektorn har i sin helhet förts till »Företag och hushåll».
Uppgifterna för 1957 är preliminära.
eningar, utvisar emellertid ett starkt negativt finansiellt sparande 1955 och ett något mindre negativt 1956. Någon nämnvärd förändring av företagens finansiella sparande från 1956 till 1957 inträffade ej. Nedgången i utlandets finansiella sparande gentemot Sverige från 1955 till 1957 motsvaras av minskad upplåning i utlandet från de svenska företagens sida och en ökning i dessas finansiella sparande.
Den avgörande delen av de krediter, som företagssektorn erhållit, har
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
emellertid ställts till förfogande av inhemska sektorer via kreditsystemet. Hushållens finansiella sparande är vanligtvis positivt och var 1957 mera positivt än 1956 och möjligen också mera positivt än 1955. Uppskattningen av hushållens sparande beror bl. a. av hur hushållen avgränsas från företagen, d. v. s. i vilken mån enskilda företagare hänförs till hushållssektorn. För företag och hushåll tillsammans erhålls för dessa år en stigande serie: negativa belopp 1955 och 1956 med ca 500 respektive 210 miljoner kronor och ett obetydligt positivt 1957 (ca 20 miljoner kronor).
Tabell 1 visar att ökningen i den kombinerade företags- och hushållssektorns finansiella sparande mellan 1955 och 1956 uppgick till ca 300 miljoner kronor, men att tillväxten i kassa och banktillgodohavanden var betydligt snabbare. Dessa tillgångar ökade nämligen under 1956 med ett omkring 740 miljoner kronor större belopp än under 1955. Den fortsatta ökningen i det finansiella sparandet uppgick mellan 1956 och 1957 till ca 230 miljoner kronor. Kassa och banktillgodohavandena å sin sida steg under 1957 med ett belopp, som var inte mindre än 800 miljoner kronor större än ökningen under året innan. Relativt måttliga ökningar i det finansiella sparandet från 1955 till 1956 och från 1956 till 1957 åtföljdes således av avsevärt större ökningar i de likvida tillgångarnas tillväxt. Hos tillväxten i andra fordringar förelåg en i stort sett minskande tendens. En betydande förskjutning i den privata sektorns fordringsstruktur ägde med andra ord rum.
Dels med tanke på den effekt, som konjunkturvariationerna har på statens och kommunernas finansiella sparande (skattebeloppens förändring vid förändring av nationalinkomsten), dels med tanke på de statliga och kommunala sektorernas betydelse som konjunkturstyrande faktorer, kan det vara motiverat att sammanföra dessa båda sektorer till en enda. I denna offentliga sektor bör också riksbanken ingå.
För den offentliga sektorn, omfattande nämnda sektorer, erhålls ett utgiftsöverskott med ca 80 miljoner kronor 1955, medan inkomster och utgifter ungefär tog ut varandra under 1956. Beräkningarna av det finansiella sparandet visar sålunda en ringa nettoskuldsättning för den offentliga sektorn 1955 och ingen alls 1956. Det negativa finansiella sparandet hos den offentliga sektorn 1957 med omkring 210 miljoner kronor tyder emellertid på att denna sektor då var mer expansiv än den privata.
I konjunktursammanhang är också utlandets finansiella sparande gentemot Sverige av intresse. Detta sparande är lika med bytesbalansens saldo, ehuru med omvänt tecken eftersom det beräknats från utlandets synpunkt. Utvecklingen av utlandets finansiella sparande kan tas som ett tecken på att framför allt under 1955 men i någon mån också under 1956 och 1957 efterfrågetrycket i Sverige var relativt starkare än i de länder, som Sverige i utrikeshandelsavseende främst var beroende av.
Det finansiella sparandet inom olika sektorer ger besked endast om den totala nettokreditgivningen sektorerna emellan. Nedan lämnas något mera detaljerade uppgifter om sektorernas ut- och upplåning och berörs några av de problem som sammanhänger med denna.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr Bl. Bil.1. Bihang 9
98 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
2. Statens utlåning och upplåning
Statens utlåning har under lång tid varit inriktad på framför allt bostadsändamål. Statens bostadskreditgivning växte sålunda ända fram till och med 1955, då nettoutlåningen uppgick till omkring 1 000 miljoner kronor. (Se kreditmarknadsmatrisen s. 133.) Sedan dess har den statliga bostadskreditgivningen i viss mån nedskurits. Bland de former, genom vilka nedskärningen ägt rum, märks främst begränsningarna i de statliga förskottsutbetalningarna; nettominskningen i dessa uppgick 1956 till ca 170 miljoner kronor och 1957 till ca 160 miljoner kronor. Vidare må nämnas att de provisoriska kapitalsubventionerna, införda 1951, avvecklats och att maximigränser för bostadshusens belåningsvärden för bestämmande av storleken på de statliga bostadslånen införts. Från och med 1958 kommer också det förhållandet, att en viss del av de tidigare under 1950-talet beviljade tilläggslånen omvandlats till räntebärande amorteringslån, att ha en viss minskande effekt. I samma riktning, fast på lång sikt, verkar förkortningen av amorteringstiden för tertiärlån från 40 till 30 år.
Nedgången av den statliga bostadskreditgivningen har dock inte varit mera betydande än att den statliga nettoutlåningen för bostadsändamål 1957 uppgick till ca 850 miljoner kronor. Den statliga andelen i den totala nettokreditgivningen till bostäder sjönk emellertid mera. Av de i tabell 4 redovisade bostadskrediterna utgjorde statens bostadskrediter 1955 43 procent och 1957 34 procent. För 1958 kan den statliga bostadskreditgivningen förutses bli av ungefär samma storleksordning som 1957 i absolut belopp men relativt till den totala bostadskreditgivningen något mindre.
Den statliga utlåningen för andra privata ändamål än till bostäder har jämfört med bostadskreditgivningen varit mindre betydande. Under 1955— 1957 uppgick den till omkring 50, 80 respektive 40 miljoner kronor.
Bland övriga statliga kapitalplaceringar må nämnas den statliga aktieteckningen och vidare insättningen av medel på särskilda konton i riksbanken.
År 1957 tecknade staten aktier i Statens skogsindustrier för 35 miljoner kronor och inlöste aktier i LKAB för 165 miljoner kronor. Aktier i LKAB kommer också 1958 att inlösas med ett lika stort belopp som 1957.
Under 1955—1957 insatte staten på särskilda konton i riksbanken 110, 246 respektive 459 miljoner kronor. Under första hälften av 1958 kommer — efter insättningar av tillsammans 375 miljoner kronor och överföring till LKAB av 100 miljoner kronor — statens tillgodohavanden på dessa konton att växa till 1 090 miljoner kronor. Under andra halvåret 1958 kommer till LKAB att överföras 90 miljoner kronor, till folkpensioneringsfonden 550 miljoner och de resterande 450 miljoner kronorna att återgå till staten för avbetalning av statsskuld.
Statens ekonomiska transaktioner 1955—1957 medförde en statlig upplåning med respektive 1 022, 885 och 2 129 miljoner kronor. Åren 1955 och 1956 översteg, som tidigare nämnts, statens inkomster dess utgifter för kon-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
99 Tabell X: 2. Statsskuldökningens placering 1955—1957
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
1 Beräknad uppgift.
sumtion, realinvesteringar och inkomstöverföringar. Upplåningsbehovet härrörde från den statliga utlåningen, som i vidsträckt bemärkelse uppgick till ca 1 140 respektive 1 230 miljoner kronor. År 1957 steg statens utlåning till totalt ca 1 810 miljoner kronor, vilket i förening med det tidigare nämnda inkomstunderskottet förklarar omfattningen av statsskuldökningen under detta år. Under januari—maj 1958 nedgick statsskulden mer än under motsvarande tid de tre närmast föregående åren eller med ca 880 miljoner kronor mot ca 530, 580 och 340 miljoner kronor ifrågavarande period 1955, 1956 respektive 1957. För hela 1958 beräknas statsskulden öka med ca 1 200 miljoner kronor.
I tabell 2 redovisas hur statsskuldökningen fördelats på olika långivare med kapitalmarknaden, riksbanken och affärsbankerna som huvudgrupper. Upplåningen på kapitalmarknaden har uppdelats i dels lån mot obligationer, dels lån mot andra finansobjekt. Gruppen »Lån mot obligationer» kan i stort gälla som statens långfristiga placeringar på kapitalmarknaden. I den andra gruppen, »Lån mot andra finansobjekt», dominerar postgirokontorets kortfristiga kreditgivning till riksgäldskontoret. För övrigt ingår i denna grupp huvudsakligen lån från andra statliga institutioner samt dessutom kapitalmarknadsinstitutens placeringar i statsskuldförbindelser och skaltkammarväxlar.
Den statliga upplåningen på kapitalmarknaden mot obligationer uppgick 1955—1957 till omkring 600, 80 respektive 420 miljoner kronor. Samtliga obligationsemittenter placerade på kapitalmarknaden under dessa år
100 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
omkring 840, 520 respektive 760 miljoner kronor. Statens andel av kapitalmarknadens obligationsplaceringar var sålunda betydande 1955, synnerligen låg 1956 och åtminstone relativt begränsad 1957. Andelarna var ca 70, 15 respektive 55 procent.
Vad staten kommer att erhålla på obligationsmarknaden under 1958 kan naturligtvis inte förutses. Det totala utbudet på denna marknad bestäms bl. a. av riksbankens räntepolitik; via riksbankens emissionskontroll fördelas detta utbud på olika låntagare. Vid given räntenivå och givna preferenser beträffande den utsträckning, i vilken olika låntagare bör beredas utrymme på obligationsmarknaden, är statens upplåning på denna marknad bestämd. Det är som bekant främst gentemot bostadsbyggandets behov av långfristiga krediter som riksbanken har att avväga utrymmet för statens långa upplåning.
Under tiden januari—maj 1958 har statens upplåning mot obligationer tillsammans med riksbankens försäljningar uppgått till netto ca 550 miljoner kronor. Av dessa torde ca 200 miljoner kronor ha placerats på kapitalmarknaden, vilket är mer än under motsvarande tid 1956 och 1957 men mindre än 1955, då räntan höjdes i april. Andra obligationsemittenter än staten, huvudsakligen hypoteksinstituten, har under januari—maj 1958 mot obligationer lånat netto ca 350 miljoner kronor, varav ca 300 miljoner placerats på kapitalmarknaden. Av det på kapitalmarknaden totalt placerade obligationsbeloppet under januari—maj 1958 (ca 500 miljoner kronor) utgör således ca 40 procent statsobligationer och ca 60 procent andra obligationer.
Statens upplåning i riksbanken har för 1955—1957 i runt tal uppgått till 800, 500 respektive 760 miljoner kronor. Under samma år har statens tillgodohavanden i riksbanken — medel på checkräkning och medel på särskilda konton — ökat med ca 140, 260 respektive 510 miljoner kronor. Nettoskuldsättningen har sålunda uppgått till omkring 660, 240 respektive 250 miljoner kronor.
Avvecklingen under andra halvåret 1958 av statens tillgodohavanden på särskilda konton i riksbanken torde åtföljas av en icke obetydlig återbetalning av statens skuld till riksbanken. En viss ökning av nettoskulden kan dock förväntas med hänsyn till den ökning i allmänhetens kassahållning, som står i samband med nationalinkomstens tillväxt, och den minskning av riksbankens valutainnehav, som kan förmodas följa av den beräknade nedgången i den totala valutareserven.
Statens upplåning i affärsbankerna minskade 1955 med något mer än 200 miljoner kronor. Denna minskning bör ses mot bakgrunden av omfattningen i kapitalmarknadens obligationsköp detta år men står också i samband med att bankerna ökade sitt riksbanksgiro med 300 miljoner kronor, vilket förklarar den speciellt stora statsupplåningen i riksbanken samma år. Under 1956 var ökningen av statsupplåningen i bankerna relativt obetydlig (ca 170 miljoner kronor) men uppgick under 1957 till över 800 miljoner kronor. Denna ökning inträffade trots en avsevärd stegring i kapitalmarknadens
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
efterfrågan på statspapper jämfört med 1956 och en viss ökning av den statliga upplåningen i riksbanken och återspeglar därmed ökningen i statens lånebehov under 1957.
3. Kommunernas utlåning och upplåning
Fördelningen av den totala kommunala utlåningen på olika ändamål eller finansobjekt är endast till ringa del känd. Aktier har tecknats för 10 å 20 miljoner kronor per år under tiden 1955—1957 (kreditmarknadsmatrisen s. 134). År 1955 ägde dessutom vissa placeringar i statsobligationer rum. Utlåning förekommer till kommunala verk och inrättningar, likaså till bostäder, men storleken på utlånade belopp har ej kunnat erhållas. Den explicit redovisade egentliga utlåningen var positiv under samtliga här behandlade år. Kommunernas banktillgodohavanden har dessutom ökat ganska betydligt under 1956 och 1957.
I tabell 3 har matrisens material om den kända kommunala upplåningen sammanställts med fördelning på kapitalmarknad och affärsbanker samt i anslutning därtill med fördelning på vissa finansobjekt. Av den stora upplåningen 1956 placerades nästan allt — ca 400 miljoner kronor — på kapitalmarknaden. Affärsbankernas kreditgivning till kommunerna uppgick detta år liksom 1955 och 1957 till förhållandevis små belopp.
Till skillnad från staten kan kommunerna inte få sitt upplåningsbehov täckt i varje läge, och under det gångna året har en speciell restriktivitet visats mot dem. Den ringa ökningen av den kommunala upplåningen 1957 är sålunda inte enbart betingad av den allmänna restriktiviteten i kreditgivningen utan också — vid sidan av att kommunernas andel i obligationsupplåningen minskat — av de maximiräntor och begränsningar av löptidens
Tabell X: 3. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden 1955—1957
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
102 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
längd för de kommunala reverslånen, vilka överenskommits mellan riksbanken och kreditinstituten hösten 1956 och som relativt försämrat kommunernas ställning som låntagare. De minskade lånemöjligheterna under 1957 verkade återhållande på de kommunala investeringarna. Trots detta kunde kommunernas utgifter expandera, bl. a. till följd av de förut omtalade stora slutavräkningslikviderna från staten, vilka medförde att kommunerna blev om inte helt så dock i långt större utsträckning självfinansierande detta år än 1955 och 1956.
För 1958 har kommunerna planerat en inte oväsentlig ökning av såväl sina investerings- som konsumtionsutgifter. Då ökningen av deras inkomster beräknas bli betydligt mindre — sammanhängande bl. a. med att slutavräkningsbeloppet, avseende 1956 års skatter kommer att bli avsevärt lägre 1958 än 1957 -— kan investerings- och konsumtionsplanerna realiseras endast under förutsättning av en ökad upplåning. Tillgängliga uppgifter om kommunernas upplåning på obligationsmarknaden (jan.—mars), i kapitalmarknadsinstituten (jan.—maj) och i affärsbankerna (dec.—maj) utvisar också en större kommunal upplåning under de första månaderna av 1958 än av 1957, men den är mindre än under motsvarande tid 1956.
4. Den privata sektorn
Tidigare har omnämnts, att staten svarar för en betydande del av bostadskreditgivningen men alt kreditinstituten dock svarar för den största. I tabell 4, vars uppgifter hämtats antingen direkt ur kreditmarknadsmatrisen eller ur det material som ligger till grund för denna, redovisas vilken omfattning kreditinstitutens, allmänhetens, riksbankens och statens bostadskreditgivning har haft under 1955—1957. I stället för stadshypoteks- och bostadskreditkassans utlåning har dessa kassors obligationer, fördelade på innehavare, redovisats.
Av tabellen framgår, att kapitalmarknadsinstitutens kreditgivning tillsammans med allmänhetens köp av hypoteksobligalioner 1955 uppgick till omkring 1,3 miljard kronor, 1956 till omkring 1,1 miljard kronor och 1957 till omkring 1,2 miljard kronor. En viss minskning i tillskotten från kapitalmarknaden 1956 och 1957 jämfört med 1955 syns sålunda föreligga. Som nämnts har också statens bostadskreditgivning minskat under denna tid. Affärsbankernas kreditgivning för bostadsändamål har däremot varit väsentligt större 1956 och 1957 än 1955. År 1956 ligger ökningen i första hand på kreditiven. Dessa fortsatte att öka fram till räntehöjningen i juli 1957, då en betydande del av dem — efter hypoteksinstitutens obligationsemitteringar — kunde avlyftas. Affärsbankernas köp av hypoteksobligationer i samband härmed innebar emellertid tillsammans med en mindre nettoökning av kreditiven, att affärsbankernas totala bostadskrediter ökade med ungefär samma belopp 1957 som 1956.
Kostnaderna för bostadsbyggandet 1958 uppskattas enligt kalkyler, som
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
103 Tabell X: 4. Bostadskreditgivning och bostadsproduktion 1955—1957
Miljoner kronor
Anm. Med hypoteksobligationer avses här uteslutande stadshypotekskassans och bostadskreditkassans obligationer. Riksbankens obligationsinnehav har beräknats. Ett fel i den beräkningen påverkar uppgifterna under »Allmänheten m. fl.*, vilka erhållits som restposter i kalkylen.
Uppgifterna för bostadsproduktionen inkluderar kostnader för ombyggnad men inte kostnader för reparationer och underhåll.
Tabell X: 5. Jordbrukets upplåning i kreditinstituten 1955—1957
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
104 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
redovisats i kapitel IX, till ett ca 250 miljoner kronor större belopp 1958 än 1957 mätt i 1957 års priser. I vilken utsträckning kapitalmarknaden kommer att kunna tillgodose de därav följande ökade anspråken på krediter är ovisst. För månaderna januari—april är dock kapitalmarknadens tillskott till bostadsproduktionens finansiering omkring 100 miljoner kronor större än under motsvarande tid föregående år. Tillskottet från staten är av oförändrad storleksordning, medan för affärsbankerna någon minskning föreligger. De första månaderna av 1958 kännetecknas sålunda av en viss tendens till ökade placeringar av bostadskrediterna på kapitalmarknaden och minskade hos affärsbankerna. Härav får dock inte dras alltför långtgående slutsatser om bostadskreditgivningens utveckling under hela 1958.
I tabell 5 redovisas jordbrukets upplåning i kreditinstituten. Någon fördelning på innehavare av lanthypoteksorganisationens obligationer ges inte, utan lanthypoteksorganisationens utlåning redovisas direkt. Den avgörande delen av obligationerna har emellertid placerats på kapitalmarknaden. Affärsbankernas nettoköp av dessa obligationer uppgår till mycket begränsade belopp — ett 20-tal miljoner kronor för hela tiden 1955—1957. Affärs-
Tabell X: 6. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på kreditmarknaden 1954—19571
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
1 Tabellen omfattar endast upplåning mot obligationer, förlagsbevis och aktier samt lån i försäkringsbolag och affärsbanker.
3 Uppgifterna för 1954—1956 avser samtliga inbetalningar för aktier i nyregistrerade bolag och samtliga inbetalningar efter nyteckning i äldre bolag, sålunda inte blott kontantinbetalningar utan också betalningar med apportegendom. Uppgifterna för 1957 avser enbart kontanta inbetalningar. Betalningen med apportegendom uppgick 1957 för industribolag, handelsbolag och trafikbolag till resp. 54, 12 och 30 miljoner kronor. Betalningar med apportegendom har inte kunnat urskiljas tidigare år.
3 Enligt Svenska Bankföreningens novemberundersökningar, publicerade i Ekonomisk Revy. Uppgifterna avser sålunda inte kalenderår utan tiden november—november.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
bankernas kredittillskott till jordbruket har över huvud taget varit ringa under denna tid. Utöver nämnda obligationsköp har affärsbankerna under 1955—1957 gett jordbrukskrediter till ett sammanlagt belopp av blott ett 10-tal miljoner kronor. Jordbrukets egna kreditinstitut tillsammans med sparbankerna har sörjt för jordbrukskreditgivningen.
En del av de viktigare lånetransaktionerna för företagen inom industri, handel och samfärdsel bar sammanförts i tabell 6. Den finansiering, som redovisas i tabellen, har under 1955—1957 legat på en lägre nivå än 1954. Effekten av kreditrestriktionerna är markant i serien över affärsbankernas lån. Tabellen visar också aktieemissionernas betydelse som kompenserande finansieringskälla under 1955 och 1956, medan obligationsmarknaden först under 1957 spelar någon nämnvärd roll för företagen. I fråga om aktierna bör emellertid observeras, att i uppgifterna för 1954—1956 ingår inte blott kontanta inbetalningar utan också betalningar medelst apportegendom. Inkluderas apportegendomen också 1957, växer posten för finansieringen genom aktieemitteringar detta år med 100 miljoner kronor och ett belopp ungefär i nivå med 1954 erhålls. Under de första fyra månaderna 1958 låg den kreditgivning, som tabellen omfattar, på en högre nivå än under motsvarande tid 1957; kapitalmarknadens tillskott låg något under och affärsbankernas ganska avsevärt över fjolårsnivån.
Tabellen bör emellertid kompletteras med uppgifter om företagens övriga finansiella transaktioner, eftersom dessa under perioden uppvisat stora förändringar. Sålunda bar företagens banktillgodohavanden starkt minskat under 1955. För industrins del kan nedgången uppskattas till omkring 600 miljoner kronor. Minskningen fortsatte under 1956, ehuru i avtagande takt, och uppgick då till troligen något över 200 miljoner kronor. Den ökning som följde 1957 torde ha uppgått till ca 600 miljoner kronor.1 Vidare har de krediter från utlandet, vilka återspeglas i den s. k. förskjutningsposten i betalningsbalansen, varit av stor betydelse för företagens finansiering under 1955 och 1956. I särskilt hög grad gäller detta för verkstadsindustrin och speciellt varven. Även 1957 var förskjutningsposten av betydelse men uppgick då till blott ca 270 miljoner kronor eller ungefär hälften av föregående års. Den minskning i de svenska företagens krediter från utlandet, som detta torde ha inneburit, kompenserades delvis av en ökning av statens finansiella transaktioner med den industriella sektorn. Genom statens inlösen av aktier i LKAB samt aktieteckning i Statens skogsindustrier har under 1957 ett tillskott med ca 200 miljoner kronor erhållits. Att döma av förskjutningspostens storlek första kvartalet 1958 har de kommersiella krediterna från utlandet åter ökat.
Hushållens utlåning lar i stor utsträckning formen av ökade banktillgodohavanden. De uppgifter om företag-hushållsektorns kassa och banktillgodohavanden, som ges i tabell 1 för 1955—1957 (+ 1 190, + 1 930 resp. -f- 2 730
1 Omdömena för 1955 baseras på en av konjunkturinstitutet för stabiliseringsutredningens räkning utförd undersökning, omfattande 1 100 i huvudsak medelstora och större industriföretag, och för 1956 och 1957 på ett mindre urval av aktiebolag.
106 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
miljoner kronor), kan kompletteras med uppgifter för 1954 med en ökning av ca 2 miljarder kronor och för 1953 med en ökning av mer än 2 miljarder kronor. Den förhållandevis låga ökningen 1955 hänger bland annat samman med att staten då täckte en betydande del av sitt lånebehov genom upplåning utanför affärsbankerna. Såväl 1955 som 1956 hölls inlåningsökningen tillbaka av att affärsbankernas utlåning efter kreditåtstramningen 1955 ökade i långsammare takt än dessförinnan.
Vid bedömningen av likviditetsutvecklingen är inlåningsförändringarna i sig själva av intresse, men de bör ses mot bakgrunden av förändringarna i upplåningen. Under de här redovisade åren har även upplåningen ökat. Ökningstakten hos upplåningen har emellertid varit lägre än ökningstakten hos de likvida tillgångarna, varför även med hänsyn tagen till upplåningen den totala privata sektorns likviditet ökat från 1955 till 1956 och från 1956 till 1957.
Tabell 7 ger en totalbalans för kapitalmarknaden. På efterfrågesidan har sammanställts förändringen i kommunlånen, jordbrukslånen, olika slag av krediter till bostadsändamål, de lån som upptagits mot aktier och obligationer samt dessutom vissa andra lån i kapitalmarknadsinstituten. Härutöver har till efterfrågan på kapitalmarknaden förts statens totala upplåning, efter avdrag av ökningen i statens tillgodohavanden i riksbanken. Även om en viss godtycklighet i klassificeringen föreligger, kan de här angivna slagen av upplåning betraktas som en mot kapitalmarknaden riktad efterfrågan.
Som kapitalmarknadens placeringsbehov eller utbud har sammanställts dels kapitalmarknadsinstitutens placeringsbehov, definierat som faktiska placeringar minus tillfällig upplåning (se not till tab. 7), dels allmänhetens placeringar i obligationer och aktier samt allmänhetens utlåning till staten mot andra finansobjekt än obligationer.
Tabellen avser att visa, i vilken utsträckning kapitalmarknaden under olika år kunnat tillfredsställa den mot densamma riktade efterfrågan och i vilken utsträckning affärsbankerna och riksbanken trätt emellan. I differensen mellan efterfrågan och placeringsbehov ingår, förutom affärsbankernas kreditgivning till mera långfristiga privata ändamål och deras totala långivning till staten samt riksbankens nettokreditgivning till staten och köp av hypoteksobligationer, även utlandets kreditgivning, som dock inte har någon större omfattning, och kapitalmarknadsinstitutens relativt ringa tillfälliga upplåning.
Efterfrågan, mätt på angivet sätt, ökade 1955 med ca 3,1 miljarder kronor, 1956 med ca 3,5 miljarder kronor och 1957 med ca 4,4 miljarder kronor. Utbudets ökning företer inte samma stigande kurva. År 1956 var ökningen i stort sett densamma som 1955 eller omkring 2,6 miljarder kronor. År 1957 uppgick den till ett något större belopp eller till ca 2,8 miljarder kronor. En betydande differens mellan efterfrågan och utbud förelåg sålunda för samtliga dessa år. År 1955 uppgick den till ca 580 miljoner kronor, 1956 till ca 870 miljoner kronor och 1957 till ca 1 620 miljoner kronor. Den ökning i differensen som föreligger mellan 1956 och 1957 härrör främst från den
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
107 Tabell X: 7. Totalbalans för kapitalmarknaden 1955—1957
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
A. Efterfrågan
1. Kommunlån, inkl. kommuners upplåning mot obligationer................
2. Bostadskrediter i öppna marknaden....
3. Jordbrukslån.......................
4. Näringslivets reverslån i kapitalmark-
nadsinstituten......................
5. Industri- och trafikbolags m. fl. obligationslån ............................
6. Upplåning mot aktier i öppna marknaden ................................
7. Övrig privat upplåning i kapitalmark-
nadsinstituten......................
8. Statens totala upplåning minus statens
tillgodohavanden 1 riksbanken........
Summa A
B. Utbud
1. Kapitalmarknadsinstitutens placerings-
behov1.............................
försäkringsbolag..................
sparbanker.......................
posten...........................
jordbrukskasseorganisationen.......
2. Allmänhetens m. fl. kapitalmarknads-
placeringar.........................
obligationer och aktier.............
diverse utlåning till staten..........
Summa B
C. Efterfrågan utöver utbud (A—B)
Fördelning:
1. Kapitalmarknadsinstitutens tillfälliga
upplåning..........................
2. Nettoexport av obligationer och aktier
3. Riksbanken........................
statens nettoskuldsättning i riksbanken ............................
riksbankens köp av hypoteksobligationer..........................
4. Affärsbanker.......................
a) affärsbankernas långsiktiga kredit-
givning till andra än staten........
obligationer....................
aktier.........................
kommunlån (per 30/11)..........
bostadskrediter (inkl. kreditiv)... jordbrukskrediter (per 30/11).....
b) affärsbankernas totala kreditgivning
till staten.......................
Summa C B + C
1 Kapitalmarknadsinstitutens placeringsbehov är definierat som kapitalmarknadsinstitutens totala placeringar (exkl. postgirokontorets och postsparbankens »omsättningsmedel» hos postverket och försäkringsbolagens »llvlån») minus tillfällig upplåning.
108 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
ökade statliga upplåningen, vilken som nämnts, efter avdrag för statens tillgodohavanden i riksbanken, i sin helhet förts till efterfrågan på kapitalmarknaden. Differensen täcktes under 1955 främst av riksbanken, 1956 och 1957 av affärsbankerna.
Vid bedömningen av differensens storlek bör bl. a. observeras att kapitalmarknaden inte är en klart avgränsad del av kreditmarknaden och att en del av de krediter som uppförts på kapitalmarknadsbalansens efterfrågesida normalt tillgodoses av affärsbankerna. Därtill kommer att en viss ökning av såväl affärsbankernas som riksbankens obligationsinnehav bör äga rum även i en balanserad ekonomi. Differensens storlek under de senare åren visar dock — i synnerhet som efterfrågan här endast avser förverkligad efterfrågan — att ett mycket betydande efterfrågeöverskott förelegat.
Det bristande placeringsbehovet hos kapitalmarknaden i förhållande till den statliga upplåningen och det utbud av obligationer, som föreligger från andra än staten, medför en ökning av affärsbankernas likvida tillgångar. En ökning av dessa inträffar antingen affärsbankerna finansierar den verksamhet, som inte kunnat finansieras genom krediter från kapitalmarknaden, eller riksbanken gör det.
Av vikt för affärsbankslikviditeten är emellertid härutöver valutareservens utveckling och allmänhetens behov av sedlar samt andra riksbankens transaktioner än de som ingår i vad här redan nämnts .
I tabell 8 har under B sammanställts affärsbankernas likvida tillgångar och under A de motposter, utifrån vilka förändringen i affärsbankslikviditeten lämpligen kan diskuteras. Förändringarna i posterna under A är emellertid i viss mån beroende av varandra liksom också av affärsbankslikviditetens utveckling, varför en direkt kausal tolkning från förändringar i Aposter till förändringar i banklikviditeten inte är möjlig.
Det statliga kassamässiga utgiftsöverskottet har för samtliga här behandlade år varit starkt positivt och 1957 långt mera positivt än 1955 och 1956. Den statliga upplåningen mot långa obligationer samt övrig upplåning utanför riksbanken och affärsbankerna neutraliserade dock 1955 och 1956 i icke obetydlig utsträckning utgiftsöverskottets effekt på banklikviditeten. Så var inte fallet 1957, då differensen mellan utgiftsöverskottet och dessa former av statlig upplåning uppgick till ca 1,2 miljard kronor.
Jämsides med statens upplåning har riksbanken bedrivit en viss obligationsförsäljning. I den utsträckning obligationsposterna placerats utanför affärsbankerna, har denna försäljning haft en åtstramande effekt på affärsbankslikviditeten. Åtstramande på affärsbankslikviditeten har också riksbankens finansiella sparande verkat. Detta gäller även i fråga om allmänhetens ökade behov av sedlar. Däremot har valutareservens utveckling och affärsbankernas köp av andra obligationer än korta statsobligationer från riksgäldskontoret samtliga dessa år haft en expansiv effekt.
Totalt har affärsbankernas likvida tillgångar vuxit under tiden 1955— 1957. Åren 1955 och 1956 var tillväxten måttlig (ca 390 resp. 440 miljoner
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
109 Tabell X! 8. Affärsbankernas likvida tillgångar 1955—1957
1 Beräknade belopp.
2 Statsskuldökning minus ökning av checkräkning och bunden räkning (sterilisering) i riksbanken.
3 Utelöpande långa statsobligationer plus övrig upplåning från andra än riksbanken och affärsbankerna.
kronor), under det att den 1957 var högst betydande (ca 1,2 miljard kronor). Det var framför allt under andra halvåret 1957, som affärsbankernas likvida tillgångar ökade. Under det halvåret var statens utgiftsöverskott exceptionellt stort och därtill köpte, som tidigare nämnts, affärsbankerna i samband med hypoteksinstitutens obligationsemitteringar efter räntehöjningen i juli hypoteksobligationer till ett inte obetydligt belopp.
Av de likvida tillgångarna uppvisar kassalikviditeten —- summan av sedelinnehavet och tillgodohavandena på checkräkning i riksbanken efter avdrag för eventuell upplåning i riksbanken — en nedåtgående trend under 1956 och 1957. En låg kassalikviditet för affärsbankerna är möjlig, utan att dessa för den skull behöver känna sig trängda och drivas att minska sin utlåning, så länge affärsbankerna innehar tillräckligt med värdepapper, förfallande vid de för likviditeten mest ansträngande tidpunkterna. En sådan likviditetsreserv har affärsbankerna haft under senare år.
Avskaffandet av det s. k. utlåningstaket i juli 1957 i förening med den ovan beskrivna likviditetsökningen utgjorde förutsättningar för ökad utlåning. Den höjda räntan tillsammans med den allmänna nedgången i konjunkturen höll emellertid tillbaka efterfrågan. Den nedgång av utlåningen till allmänheten, som säsongmässigt förekommer under andra halvåret, blev större 1957 än 1956 men mindre än 1955.
110 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Under första kvartalet 1958 ökade utlåningen i ungefär samma omfattning som under första kvartalet 1957. I april och maj följde sedan en ökning, som var något större än ett år tidigare. Om kreditgivningens inriktning under de första månaderna 1958 har i annat sammanhang nämnts, att affärsbankernas utlåning till gruppen industri, handel och samfärdsel ökat väsentligt, medan deras bostadskrediter minskat. Om likviditetsutvecklingen för affärsbankerna må slutligen nämnas, att den säsongmässiga nedgången under januari—maj 1958 varit något större än under samma tid föregående år, vilket sammanhänger med bl. a. det ökade statliga inkomstöverskottet.
5. Synpunkter på kreditmarknaden 1958
Tidigare har visats, att utlandets finansiella sparande gentemot Sverige successivt minskat under tiden 1955—1957. Enligt den prognos över bytesbalansens utveckling 1958, som redovisats i kapitel IV, förväntas emellertid utlandets finansiella sparande gentemot Sverige — saldot för bytesbalansen med omvänt tecken — komma att något öka från 1957 till 1958 och för 1958 bli positivt med ca 200 miljoner kronor med åtföljande kontraktiva effekt på den svenska ekonomin.
Statens och kommunernas finansiella sparande, som efter en mindre stegring från 1955 till 1956 åter sjönk från 1956 till 1957, kan förväntas minska också från 1957 till 1958 och bli negativt med betydligt mer än en halv miljard kronor enligt de beräkningar som återgetts i kapitel VIII. Statens finansiella sparande torde komma att öka något, medan för kommunerna en avsevärd minskning beräknas. För riksbanken kan, med hänsyn till värdepappersinnehav och ränteläge, ett finansiellt sparande av ungefär 1957 års storlek förutses. Totalt för den offentliga sektorn torde emellertid det finansiella sparandet 1958 bli mera negativt än 1957. Minskningen blir sannolikt större än den ökning som förväntas för utlandets del. Vid ett någorlunda oförändrat finansiellt sparande inom kreditinstituten skulle sålunda det finansiella sparandet inom den kombinerade företag-hushållsektorn bli större 1958 än 1957. För hushållsektorn beräknas det bli i stort sett oförändrat, varför hela den eventuella ökningen skulle komma på företagen.
Att uppskatta storleken av företagens kreditanspråk under 1958 är förenat med betydande svårigheter. Behovet av krediter för finansiering av planerade fasta investeringar och ökad lagerhållning — vilkas sammanlagda ökning dock väntas bli mindre 1958 än 1957 — ■ är beroende av bl. a. vinstutvecklingen. Denna sammanhänger — liksom även investeringsefterfrågan — med konjunkturutvecklingen och är svår att förutse. Statens återbetalning till skogsindustrin av pris- och konjunkturutjämningsavgifter i början av året (127 miljoner kronor) och inlösen av aktier i LKAB längre fram (165 miljoner kronor) likaså överföringen till LKAB av i riksbanken insatta medel (190 miljoner kronor) ingår emellertid som kända faktorer i bedömningen av företagens finansieringsmöjligheter. För omfattningen av företagens
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
ianspråktagande av den inhemska kreditmarknaden spelar som förut nämnts de i förskjutningsposten ingående utländska kommersiella krediterna en viktig roll. Den ökning av dessa krediter, som syns föreligga under första kvartalet 1958, utgör emellertid ett föga hållbart underlag för uppskattning av deras omfattning för året som helhet. Det förefaller dock som om några finansiella hinder inte skulle föreligga för industrins del att genomföra den i kapitel IX förutsedda investeringsökningen, åtminstone inte om industrin betraktas som en enhet.
Tidigare har berörts kapitalmarknadens otillräcklighet 1955—1957 för finansiering av vad som konventionellt anses böra komma på denna marknads lott. Också för 1958 torde efterfrågan på långfristiga krediter komma att överstiga kapitalmarknadens placeringsbehov. Härför talar, vid sidan av en viss stabilitet i nettoökningen av utbudet, statsskuldökningens förväntade storlek, kommunernas ökade lånebehov och ökningen av den privata bostadsfinansieringen. Affärsbankerna syns sålunda också 1958 komma att få svara för en inte oväsentlig del av den reellt långfristiga kreditgivningen. Vilka former denna kreditgivning kommer att ta och till vilka sektorer och ändamål den kommer att gå, bestäms ytterst av riksbankens politik. Liksom 1957 torde emellertid obligationsköpen komma att spela en betydande roll, innebärande en ökning av affärsbankernas likvida tillgångar. En nedgång i valutareserven skulle utgöra en faktor verkande i motsatt riktning. Totalt syns emellertid affärsbankernas likvida tillgångar komma att inte oväsentligt öka under 1958, men mycket tyder på att ökningen blir mindre än under 1957.
112 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
XI. Sammanfattande bedömning
1. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1956—1957
Den mer definitiva bild av den ekonomiska utvecklingen i Sverige från
1956 till 1957, som redovisats i kapitel II i denna nationalbudget, skiljer sig i icke oväsentliga avseenden från den bild som presenterades vid årsskiftet. Detta gäller framför allt lagerutvecklingen och produktionen och i viss grad även den privata konsumtionen, vilka ökat mer än som förutsågs. Den preliminära uppskattningen av investeringsutvecklingen har däremot endast obetydligt reviderats.
Den expansion i utrikeshandeln som inträdde i samband med det internationella konjunkturuppsvinget under 1953—1955, fortsatte även under
1957 med en parallell stegring av import och export. Värdemässigt uppgick ökningen såväl för importen som exporten till 10 procent och i volym till 7 procent för importen och 8 procent för exporten. Från 1953 till 1957 har därmed exporten ökat med 39 och importen med 45 procent, medan den totala produktionen under samma period ökat med knappt 17 procent, allt räknat i oförändrade priser. Bytesbalansen, vilken försämrades under konjunkturuppgångens tidigare del, uppvisar under senare år en successiv förbättring. Underskottet, som 1955 uppgick till 415 miljoner kronor, sjönk
1956 till 130 och 1957 till 70 miljoner kronor.
Den stegring av exportvolymen som framkommer vid en jämförelse mellan helåren 1956 och 1957, hänförde sig till en expansion under andra halvåret 1956 och första kvartalet 1957, varefter exporten stagnerade och under sista kvartalet visade en något sjunkande tendens. Exportökningen bars i stor utsträckning upp av den fram till mitten av 1957 stigande internationella investeringskonjunkturen. Exporten av verkstadsprodukter (maskiner, instrument och transportmedel) ökade sålunda från 1956 till 1957 med 27 procent i värde och 19 procent i volym. Den mot slutet av fjolåret inträdande försvagningen i investeringskonjunkturen avspeglade sig under
1957 främst i en minskad efterfrågan på järn och stål. Den svenska exporten av handelsfärdigt järn och stål sjönk därmed från 1956 till 1957 med 3 procent i volym. Även exporten av massa minskade under 1957 efter de närmast föregående årens betydande ökningar. Avsättningssvårigheterna började göra sig gällande under andra halvåret 1957 och resulterade i en nedgång i massaexporten för helåret räknat med ca 3 procent.
Under loppet av 1957 inträdde en successiv förbättring av bytesförhållandet gentemot utlandet genom att priserna på importvarorna, framför allt bränslen, sjönk mer än på exportvarorna. Denna förbättring hade emellertid föregåtts av en försämring under 1956 och var inte större än att genomsnittspriserna för hela året 1957 kom att i jämförelse med genomsnittspri-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
serna för 1956 innebära en försämring av bytesförhållandet med ca 1 procent. Förbättringen under 1957 beräknas däremot framkomma 1958 i jämförelse med fjolåret.
Det mest markanta draget i utvecklingen 1957, sådan den framträder i de reviderade beräkningarna, är omfattningen av lagerökningen, som numera uppskattas till drygt 1 200 miljoner kronor, vilket är mer t. o. m. än den mycket stora lagerökningen under 1955. Satt i relation till bruttonationalprodukten överträffas 1957 års lagerökning endast av den som ägde rum under 1951. Det är därmed tredje året i följd som betydande lagerökningar äger rum i den svenska ekonomin. Vid bedömningen av lagerökningens storlek bör framhållas, att en oförändrad relation mellan lager och total produktion vid en produktionsstegring på 3 procent skulle innebära en lagerökning av storleken 1/2 — 1 miljard kronor. Expansionsprocessen är emellertid inte jämn utan stegringstakten olika snabb i olika näringsgrenar och avsättningsmöjligheterna fluktuerar. Därtill kommer spekulativa inslag i lagerhållningen. Dessa faktorer har med olika styrka influerat lagerutvecklingen i Sverige under 1957. Produktionsstegringen inom industrin har varit särskilt stor inom verkstadsindustrin, där varor under arbete är av speciell betydelse. Som närmare framgår av kapitel II har lagerökningen under de tre senaste årens konjunkturuppgång varit koncentrerad just till verkstads- och varvsindustrin, och största delen av lagerökningen gäller här varor under arbete. Den betydande ökning av massaindustrins lager som inträffade under 1957, betingades å andra sidan av avsättningssvårigheterna under andra halvåret. Detsamma gäller lageruppgången vid järn- och stålverken.
De totala bruttoinvesteringarna ökade från 1956 till 1957 med ca 3 procent i volym. Bakom denna ökning ligger framför allt en expansion av den offentliga investeringsverksamheten, medan ökningen av de privata investeringarna stannade vid 1 procent. För industrins del syns investeringarna under 1957 ha legat på samma nivå som under 1956. Bakom den totalt oförändrade investeringsaktiviteten under 1957 ligger en ökning för kapitalvaruindustrin, som uppväger en minskning för konsumtionsvaruindustrin.
Uppgången i den privata konsumtionen mellan 1956 och 1957 belöpte sig i volym räknat till närmare 2 procent, vilket betyder en fortsatt avsaktning sedan 1955 av stegringstakten för konsumtionen, ökningen under 1957 koncentrerades till varaktiga konsumtionsvaror (bilar och televisionsapparater m. m.) som steg med 8 procent, medan volymen av icke varaktiga varor förblev oförändrad och tjänsteförbrukningen, vars viktigaste komponent är bostadsnyttjandet, ökade med 2 procent. Den offentliga konsumtionen slutligen steg från 1956 till 1957 med 3 1/2 procent, d. v. s. i takt med bruttonationalprodukten.
En summering av de ovan genomgångna posterna i försörjningsbalansen ger — efter avdrag för importen — en stegring i bruttonationalprodukten 1957 på 3 1/2 procent, d. v. s. samma ökningstal som för 1956 och något mer än som gällt i genomsnitt för den hittills gångna delen av 1950-talet.
8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr Bl. Bil. i. Bihang 3
114 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Denna uppgång är resultatet bl. a. av en betydande fortsatt produktivitetsstegring inom industrin.
Såsom framgått av den ovan lämnade redogörelsen steg bruttoinvesteringarna 1957 snabbare än den samlade konsumtionen, samtidigt som en betydande lageruppbyggnad ägde rum och underskottet i bytesbalansen så gott som utjämnades. Detta innebär att den totala kapitalbildningen (bruttosparandet) ökade sin andel av bruttonationalprodukten till det högsta värde som hittills registrerats för efterkrigstiden. I fördelningen av sparandet ägde en förskjutning rum genom att statens bruttosparande minskade såväl absolut som relativt, medan kommunernas steg något och en betydande sparandeökning inträffade inom den privata sektorn. Det privata sparandets fördelning på företag och enskilda är inom vida marginaler osäkert, men det förefaller som om ökningen under 1957 varit likformig.
Prisutvecklingen under 1957 karakteriserades av fallande export- och importpriser, i stort sett oförändrade partipriser men en ökning i konsumentpriserna med 4 procent. Konsumentprisstegringen är i första hand bestämd av interna faktorer, av vilka höjda indirekta skatter och ökade priser på tjänster, däri även inräknat handelns tjänster (handelsmarginalerna), spelat den viktigaste rollen.
Såsom framgått av den ovan lämnade redogörelsen fortsatte under 1957 den uppbromsning av konjunkturen som i vissa avseenden, främst på arbetsmarknaden, började göra sig gällande redan under 1956. Om neddämpningen i konjunkturen under 1956 i betydande utsträckning kan tillskrivas effekterna av den sedan 1955 skärpta ekonomiska politiken, stödd av en i det hela väl balanserad utlandskonjunktur, framstår den under andra halvåret 1957 mer accentuerade uppbromsningen som betingad av försvagningen i den internationella konjunkturen. Denna medförde en minskning i efterfrågan på en del viktiga exportprodukter redan under fjolåret och stegringen i industriproduktionen avtog under andra halvåret. En successiv förskjutning inträdde i balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta avspeglades bl. a. i avsaktande löneglidning och medförde under vintermånaderna därutöver en arbetslöshet, som inom ramen för en totalt sett alltjämt hög sysselsättning dock legat över den under 1950-talet normala säsongarbetslösheten. Redan utvecklingen under 1957 har sålunda i praktiken understrukit det samband som råder mellan den svenska ekonomin och den internationella konjunkturen. Innan framställningen övergår till att behandla den internationella bakgrunden för den svenska utvecklingen under 1958, skall dock utvecklingen under 1956 och 1957 jämtöras med 1955 års långtidsutrednings bedömningar.
2. 1955 års långtidsutredning och den faktiska utvecklingen 1955—1957
Utgångspunkten för långtidsutredningens bedömningar var en konjunkturbild under de fem åren 1956—1960 liknande den som kännetecknat de tidigare efterkrigsåren. Man räknade med alt utvecklingstakten år från år
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
kunde komma att rubbas av kortsiktiga konjunkturväxlingar, men man förutsatte att i det närmaste full sysselsättning skulle kunna upprätthållas. I den händelse en djupare ekonomisk kris skulle inträffa, bedömde man det vara nödvändigt med en fullständig revision av det presenterade utvecklingsprogrammet. Mot bakgrund av dessa antaganden om konjunkturutvecklingen och utifrån produktionsplanerna på olika områden angavs två alternativ — ett lägre och ett högre — - för produktionens tillväxt 1956— 1960. Tillväxttakten per år angavs till 2,8 procent i det lägre (A) och till 3,7 procent i det högre produktionsalternativet (B), när man bortsåg från effekten av arbetstidsförkortningen 1958—1960. Under de två år som gått av prognosperioden kan utredningens förutsättningar om konjunkturutvecklingen sägas ha uppfyllts. Även den procentuella tillväxttakten ligger inom ramen för dess framtidsbedömningar. I genomsnitt per år har produktionen nämligen ökat med 3,6 procent. Överensstämmelsen med utredningens högre produktionsalternativ har således varit god.
Den femårsperiod långtidsutredningen behandlade kan indelas i en första period, omfattande 1956—1957, och en andra period, omspännande 1958— 1960. I ett avseende har förutsättningarna för produktionens tillväxt varit gynnsammare under de nu tilländalupna första två åren än under den kommande treårsperioden. Det sammanhänger med att genom arbetstidsförkortningen 1958—1960 en annars möjlig standardhöjning tas ut i form av ökad fritid. Långtidsutredningen angav i anslutning till utredningen om kortare arbetstid, att arbetstidsförkortningen skulle komma att motsvara ett produktionsbortfall i förhållande till annars möjlig produktion på 4 procent. Produktionens årliga ökning under hela femårsperioden beräknades härigenom komma att stanna vid i genomsnitt 2 procent enligt det lägre och vid 2,9 procent enligt det högre produktionsalternativet. För att den faktiska produktionen under femårsperioden skall överensstämma med den av utredningen angivna fordras därför, att den i genomsnitt per år 1958— 1960 ökar med ca 1 procent enligt det lägre och med ca 2 1/2 procent enligt det högre produktionsalternativet. I den händelse ingen mer omfattande konjunkturavmattning inträffar, syns således möjligheter föreligga för en produktionsuppgång och därmed en tillväxt av konsumtion och investeringar som ligger inom ramen för långtidsutredningens utvecklingsalternativ.
En av långtidsutredningens viktigaste målsättningar var en stegring av kapitalbildningens andel av bruttonationalprodukten och en motsvarande nedgång av konsumtionens andel. En utveckling i denna riktning syns också ha ägt rum. Från 1955 till 1956 var visserligen kapitalbildningskvoten ungefär oförändrad, men från 1956 till 1957 steg den med en procentenhet. Den höjning av kapitalbildningskvoten med drygt en procentenhet som förutsatts i långtidsutredningen syns således i stort redan ha förverkligats. Om detta gäller kapitalbildningen totalt gäller det dock inte för dess olika delområden. Medan lagerökningen såväl 1956 som 1957 haft en väsentligt större omfattning än vad som förutsetts, har investeringarna i fast kapital ökat något långsammare. Den faktiska ökningen uppgår visserligen till 3,3 pro-
116 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell XI: 1. Jämförelse mellan den faktiska utvecklingen 1955—1957 och långtidsutredningens
framtidsbedömning
cent per år eller lika mycket som i det högre produktionsalternativet, men procenttalet för dessa avsåg hela femårsperioden. Man får därför förutsätta en något större tillväxttakt under de första två åren av femårsperioden än under de senare tre åren, då utrymmet för konsumtion och investeringar beräknas tillväxa i långsammare takt som följd av arbetstidsförkortningen. Långtidsutredningens målsättning om en successiv förbättring av bytesbalansens saldo från —415 miljoner kronor 1955 till -j— 375 miljoner kronor 1960 har under de gångna två åren överträffats. Även valutareserven har utvecklats bättre än väntat mätt i absoluta tal. I förhållande till importen har dock utvecklingen varit ogynnsammare. Importens relativa ökningstakt har nämligen varit betydligt större än valutareservens. Det har medfört att utredningens målsättning om en lika stor procentuell ökning av valutareserven som av importen hittills inte kunnat förverkligas, trots att under såväl 1956 som 1957 förskjutningen mellan varu- och betalningsströmmarna varit till fördel för valutareserven. I slutet av 1955 motsvarade valutareserven ca 3 månaders import. För 1957 var siffran 2 2/3 månader. Ansvällningen av importen, vilken delvis sammanhänger med den omfattande lageruppbyggnaden, har medfört att långtidsutredningens importprognos för femårsperioden —- en ökning med ca 12 procent — redan efter två år har mer än uppfyllts. Att bytesbalansens saldo trots detta kan sägas ha motsvarat förutsägelserna beror på att exporten likaledes redan på två år ökat ungefär lika mycket som förutsagts för hela femårsperioden eller om-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
kring 20 procent. Såväl importens som exportens stegring har således hittills varit avsevärt större än vad som förutsatts.
Mot en ökad kapitalbildningskvot står en återhållsamhet i den privata konsumtionsutvecklingen. För den privata konsumtionen uppgår ökningen hittills till 2,4 procent per år. I utredningen angavs ökningen per år till 1,3 respektive 2,3 procent. Eftersom för 1958 konsumtionsstegringen beräknats till omkring 1 procent syns förutsättningar föreligga för att den återhållsamhet i konsumtionens tillväxttakt som utredningen angav skulle kunna komma till stånd.
Återstår av försörjningsbalansens poster den offentliga konsumtionen och de militära utgifterna. Totalt har för dessa stegringstakten varit något större än vad som angetts i det högre produktionsalternativet. För såväl den civila statliga som den kommunala konsumtionen har ökningstakten överstigit 5 procent per år.
För investeringsavvägningen uppställdes i långtidsutredningen vissa prioritetsgrunder. De innebar bl. a. att prioritet skulle ges sådana områden, där exceptionella köbildningar uppstått och där detta medfört uppenbar diskriminering mellan olika individer. Som exempel angavs bostads- och skolinvesteringar. Man ansåg det vidare angeläget att inte hålla tillbaka investeringarna på sådana områden, där en kapacitetsökning kunde väntas förstärka bytesbalansen. Hit hänfördes exportindustrins utbyggnad och utbyggnaden av den inhemska bränsleförsörjningen. Vidare gavs prioritet för rationaliseringsinvesteringar och för investeringsområden där ökningarna av produktionstillskottet i förhållande till de gjorda investeringarna kunde väntas bli slöra redan på kortare sikt. Frånsidan av prioritetsgrunderna var att de investeringsönskemål, som sammanhängde med en standardförbättring utanför de akuta bristområdena, fick förverkligas först på litet längre sikt. Det gällde investeringar, som hade samband med bilen, fritiden och service i olika former.
Då långtidsutredningen förutsatte att investeringsökningen på olika områden skulle komma att ske i olika takt de enskilda åren försvåras i hög grad en avstämning av de alternativa investeringsförslagen. Vissa utvecklingstendenser kan dock urskiljas. För vissa av de prioriterade investeringsområdena syns i stort ökningstakten ha överensstämt med den som angavs av utredningen i det högre investeringsalternativet. Det gäller t. ex. investeringar i kraftverk och bostäder. Som målsättning för bostadsbyggandet uppställde utredningen dels ett tillskott av 65 000 lägenheter per år i slutet av perioden, dels en successiv förskjutning mot ökad andel småhus och större lägenheter. Eftersom 64 500 lägenheter färdigställdes 1957 och antalet förutses bli av minst samma omfattning 1958 syns utredningens målsättning om bostadsbyggandets omfattning redan ha överträffats. För investeringar i skolor och industri tycks däremot eftersläpningar ha uppstått i jämförelse med vad utredningen angivit. Enligt investeringsprognoserna för 1958 förutses dock framför allt för industriinvesteringarna betydande ökningar. Avvikelser föreligger också på investeringsområden, vilka inte prioriterats.
118 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell XI: 2. Jämförelse mellan långtidsutredningens alternativa förslag till investeringsinriktning 1956—1960 och den faktiska utvecklingen 1956—1957
Exkl. underhåll och militära investeringar
Procentuella förändringar
Investeringarna i handelns lokaler, förvaltning och sjukvård, vatten och avlopp samt vägar har sålunda ökat i snabbare takt än vad som förutsatts.
Även om avvikelser i enskilda detaljer förekommer kan utvecklingen på det stora hela sägas hittills ha följt långtidsutredningens mer optimistiska utvecklingsalternativ för den svenska ekonomin. Produktionens tillväxt har sålunda bildat underlag för fortsatt standardförbättring för den enskilde samtidigt som den relativa återhållsamheten i konsumtionsökningen möjliggjort en vidgad kapitalbildning. Huruvida denna utveckling skall fortsättas även under den återstående delen av femårsperioden beror bl. a. på om produktionsökningstakten kommer att kunna upprätthållas. Arbetstidens förkortning medför 1958—1960 ett bortfall av eljest möjlig produktion motsvarande ca ett års normal produktionsökning. Expansionstakten i den svenska ekonomin kommer vidare att i hög grad vara beroende på styrkan och varaktigheten i den internationella konjunkturavmattning som inträtt under 1957/58. En uppbromsning av ökningstakten i de resurser som är disponibla för konsumtion och investering, följer dessutom redan av önskemålet att förbättra valutareserven. Strävandena att öka kapitalbildningens andel av de reala resurserna kommer vidare att möta svårigheter bl. a. till följd av den konsumtionsstimulerande effekten av folkpensionernas höjning och av försvarsutgifternas tillväxt.
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år W58
3. Den internationella bakgrunden
Såsom framhållits i översikten över utvecklingen i Sverige under 1957 fick vårt land känning av avmattningen i den internationella konjunkturen redan under fjolåret. I kapitel III har lämnats en ingående analys av den uppbromsning i konjunkturen, som sedan andra halvåret 1957 ägt rum i samtliga av våra viktigare avnämarländer. Omsorgen om valutareserven och strävandena att stabilisera den inhemska prisnivån har i en rad länder såsom Nederländerna, Frankrike, Danmark, Norge och Storbritannien framdrivit åtstramningar av den ekonomiska politiken, vilka i huvudsak bibehållits även i de fall där överskottsefterfrågan försvunnit och expansionen kommit in i ett lugnare skede. Under loppet av 1957 upphörde stegringen av industriproduktionen i de större länderna i Västeuropa (med undantag för Frankrike) och minskningar inträffade på flera håll. Senast tillgängliga uppgifter över industriproduktionen hittills under 1958 ger intrycket av en i flertalet länder stagnerande eller sjunkande produktion. Där ökningar förekommit såsom i Västtyskland, Italien och i vårt land är de obetydliga. Ansträngningarna att förbättra bytesbalansen har krönts med en viss framgång i Storbritannien, Nederländerna och Danmark men till priset av en nedpressad aktivitet. Som ett tecken på konjunkturavmattningen i Västeuropa kan anföras, att OEEC-ländernas totala import under första halvåret 1957 i värde låg 14 procent men andra halvåret endast 4 procent över fjolårsnivån för att under de två första månaderna 1958 sjunka 10 procent under nivån året innan. Sjunkande importpriser förklarar en del men långt ifrån hela denna nedgång.
Försöken att förbättra valutaläget tenderar i nuvarande konjunktursituation med outnyttjad kapacitet att leda inte till ökad export utan via minskad inhemsk efterfrågan till minskad import, d. v. s. till minskad export för andra länder och därmed till en krympning av den internationella handeln. Dessa tendenser förstärks av den samtidiga konjunkturnedgången i Förenta staterna, som minskar möjligheterna till europeisk export såväl till Förenta staterna som till de råvaruproducerande länderna. En viktig förutsättning för den internationella handelns expansion har varit ökningarna i världens dollarreserver, vilka varit resultatet av Förenta staternas militära och civila hjälpprogram samt under senare år även av en betydande privat amerikansk kapitalexport. Det innebar därför en allvarlig försämring — låt vara att den till en del betingades av exceptionella förhållanden — när Förenta staternas betalningsbalans 1957 medförde en minskning i den övriga världens guld- och dollarreserver med 400 miljoner dollar mot en ökning 1956 med 1 000 miljoner dollar.
I Västeuropa kännetecknas utvecklingen av fortsatta stora överskott i den västtyska utrikeshandeln. Västtyskland och Förenta staterna är de enda större länder som kan bedriva en ekonomisk politik under full valutamässig rörelsefrihet. Aktivitetsnivån i dessa länder — och deras kapitalrörelser —■ sätter därmed ett tak för den genomsnittliga expansionstakt som övriga
120 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
länder av valutamässiga hänsyn kan tillåta sig. Ur allmän västeuropeisk synpunkt är därför utvecklingen i Förenta staterna och Västtyskland av avgörande betydelse.
Vad först angår Förenta staterna har nedgången i industriproduktionen varit snabbare och större än under avmattningen 1953—1954. Produktionen låg i april 13 procent under nivån i september 1957. Arbetslösheten har — om man bortrensar säsonginflytandet under vårmånaderna -—- successivt stigit i år och uppgick i april till 7 1/2 procent mot 4 procent i april i fjol. Ett viktigt inslag i nedgången har utgjorts av den upphörande lageruppbyggnaden, som under 1957 minskade efterfrågan med 4,1 miljarder dollar (i relation till nationalprodukten skulle detta i Sverige motsvara en minskning i lagerinvesteringarna av storleksordningen 500 miljoner kronor). Denna utveckling fortsatte under första kvartalet i år med en lageravveckling som minskade efterfrågan med inte mindre än 6,3 miljarder dollar (uppräknat till årsnivå). Det är naturligt att denna lageravveckling inte kan pågå i oförminskad takt under någon längre tid och att därför en uppbromsning av nedgången är att vänta. Vissa sporadiska tecken härpå har också registrerats i orderingången: minskningen sker långsammare och har i vissa branscher efterträtts av en mindre ökning. Å andra sidan föreligger inga faktorer som tyder på en mer markerad återhämtning av konjunkturen under innevarande år. Företagens investeringar beräknas sålunda sjunka med 13 procent 1958 och enligt gjorda enkäter planeras en fortsatt nedgång för 1959, vilket framstår som naturligt med hänsyn till överkapacitet och krympande företagsvinster. Sjunkande personliga inkomster och en ännu inte avslutad prisstegring — under det senaste halvåret har konsumentpriserna stigit med 2 procent och låg i april 3 1/2 procent över fjolår snivån — gör inte någon mer betydande uppgång i de privata konsumenternas efterfrågan sannolik. Bostadsbyggandet, som spelade en viktig roll i återhämtningen efter den föregående avmattningen, sjönk under första kvartalet och antalet ingångsatta lägenhetsbyggen har i vår legat obetydligt under fjolårsnivån men visar en uppåtgående tendens. De offentliga utgifterna stiger långsamt och någon avgörande expansiv effekt kan inte påräknas härifrån på kort sikt. Enligt de uppskattningar som redovisas i kapitel III har ökningen hittills i år inte varit större än att den kompenserat blott en fjärdedel av nedgången i företagens fasta investeringar. Längre framöver syns emellertid statsbudgeten få en större expansiv effekt. Att döma av uppgifter om revideringar av budgetförslaget för budgetåret 1958/59 beräknas budgeten nu ge ett underskott av storleksordningen 8 å 10 miljarder dollar att jämföras med ett mindre överskott enligt förslaget i januari i år. Denna utveckling är givetvis till en del reflexen av ett sjunkande skatteunderlag men underskottet betingas också av ökade utgifter.
Den amerikanska betalningsbalansen för första kvartalet 1958 föreligger ännu inte. Man vet emellertid att ett avsevärt guldutflöde ägt rum i år. Det förefaller som om denna utveckling, vilken skiljer sig från fjolårets, bland annat berott av förändringar i bytesbalansen och därvid i första hand
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
av en nedgång i den amerikanska exporten. Denna nedgång är på sitt vis ett symtom på den internationella konjunkturavmattningen men den innebär likväl en förbättring i den övriga världens dollarsituation, vilken tidigare ingett farhågor.
I jämförelse med Förenta staterna framstår visserligen utvecklingen i Västtyskland som expansiv men även där har en tydlig uppbromsning av konjunkturen ägt rum sedan mitten av fjolåret. Från första till andra halvåret 1957 sjönk industriproduktionen med någon procent; det är första gången under 1950-talet som en dylik nedgång inträffat. Den uppgång, som senare ägt rum under början av 1958, är relativt begränsad och produktionen låg i februari—april endast 2 procent över fjolårsnivån. Orderingången mattades successivt under 1957 och låg i början av 1958 under fjolårsnivån. Man räknar med en strävan att skära ned lagren, som på många håll ter sig för stora i förhållande till den stagnerande omsättningen och otillfredsställande orderingången. En dämpning i investeringsaktiviteten kan förutses: näringslivets byggnadsinvesteringar torde minska under 1958, medan maskininvesteringarna, speciellt inom hemmamarknadsindustrierna, fortsätter att stiga, ökningstakten i investeringsefterfrågan har därmed alltsedan 1956 fortsatt att sjunka. Den ekonomiska politiken är inställd på en försiktig konjunkturstimulans. Det offentliga bostadsbyggandet kan förväntas expandera. Vidare beräknas försvarsutgifterna stiga under budgetåret 1958/59 med inte mindre än 40 procent, vilken ökning motsvarar drygt 1 procent av bruttonationalprodukten. De tyska militärutgifterna ligger därmed på ungefär samma nivå relativt sett som i Sverige. Dessutom planeras vissa skattelättnader för 1958, dock av mindre omfattning än 1957. Underskottet i totalbudgeten beräknas därmed komma att öka trots att skatteintäkterna beräknas stiga snabbare än föregående budgetår.
En uppbromsning i den västtyska exporten har också ägt rum. Varuexporten låg andra halvåret 1957 11 procent över fjolårsnivån mot 19 procent för första halvåret. Utvecklingen hittills i år visar en fortsatt nedgång i exportens ökningstakt. Detta har emellertid inte inneburit, att överskotten i utrikeshandeln tenderar att minska. Importstegringen första kvartalet i år jämfört med samma kvartal i fjol är volymmässigt visserligen större än exportökningen men till följd av förbättring i bytesförhållandena har överskotten fortsatt att öka. Även om expansionen i Västtyskland således alltjämt är större än i andra länder i Västeuropa, är den inte så markerad att överskotten i betalningsbalansen kan väntas upphöra.
Övriga länder i Västeuropa, som spelar en mer betydande roll som avnämare av svensk export, präglas samtliga av stagnationstendenser under innevarande år. I Storbritannien, som är vår viktigaste handelspartner, har produktionsstcgringen inom industrin upphört sedan andra kvartalet 1957 och låg under första kvartalet i år under nivån i slutet av fjolåret. Det rör sig om små förändringar i en produktion, som varit i stort sett stagnerande allt sedan slutet av 1955. Arbetslösheten har stigit om än i långsam takt och antalet arbetslösa uppgick i maj i år till 450 000 mot 315 000 för ett år
122 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
sedan. Industriinvesteringarna, som 1957 var den viktigaste expansionsfaktorn, beräknas under 1958 ligga kvar på oförändrad nivå. Bostadsbyggandet var 1957 lägre än något år sedan 1952 och en fortsatt nedgång väntas under 1958. Den lagerökning som inträffade under 1957 beräknas lia fört upp lagren till en sådan nivå att strävanden till en lagerminskning kan förutses under 1958. Återhållsamhet med offentliga utgifter, bl. a. på investeringssidan, har signalerats och de diskontosänkningar, som vidtagits under våren, har mer karaktären av anpassning till det sänkta ränteläget i andra länder — framför allt Förenta staterna och Västtyskland — än av inledning till en allmän uppmjukning av den ekonomiska politiken. Den stagnation, som präglar den brittiska ekonomin, inleddes redan 1955. Stegringen i bruttonationalprodukten har varit mycket begränsad under de senaste två åren, men trots detta har pris- och lönestegringen varit betydande. En förbättring i betalningsbalansen har dock inträtt efter krisen hösten 1957, men förbättringen gäller Storbritannien, medan det övriga sterlingområdet till följd av sjunkande råvarupriser fått sin betalningssituation successivt försämrad. Totalt har dock för sterlingområdet i dess helhet en ökning i guld- och dollarreserverna ägt rum, som från maj 1957 till maj i år uppgår till inemot 700 miljoner dollar. I både Danmark och Norge har valutamässiga bekymmer föranlett skärpning av den ekonomiska politiken. För Danmarks del inträffade detta redan under 1957 med en serie finanspolitiska ingrepp, som åstadkom en markerad dämpning av den ekonomiska aktiviteten under andra halvåret 1957. I Norge är det de sjunkande fraktsatserna, som i första hand åstadkommer nedgången i valutaintäkterna och gör det ekonomiska läget mer labilt än tidigare. Vad slutligen Frankrike angår, siktar den ekonomiska politiken i detta land till en avsevärd dämpning av efterfrågan under 1958 efter de senaste årens starka uppsving som följts av mycket snabba prisstegringar, speciellt under det senaste året. Oavsett om strävandena att balansera den franska ekonomin lyckas eller ej, kommer tydligen verkningarna av en eventuell fortsatt fransk expansion att avskärmas från den övriga världen genom en av direkta restriktioner framkallad nedskärning av importen.
Ett sammanfattande omdöme om de aktuella tendenserna i dagens internationella konjunkturläge blir att den uppbromsning av aktiviteten, som inträdde under 1957, kommer att bestå framöver: några klart expansiva faktorer förefinns inte vid oförändrad politik. Den ökade investeringsefterfrågan, som i stor utsträckning burit upp den senaste konjunkturen, har nu i stort sett stagnerat och överskottskapacitet föreligger på många håll. Utvecklingen under de senaste månaderna tyder snarare på en viss ytterligare nedpressning under den närmaste framtiden än på en stabilisering vid den rådande nivån. I denna utveckling spelar råvaruländernas successivt försämrade läge en viktig roll. Denna bedömning utgår från i stort sett oförändrad ekonomisk politik i de länder som i första hand skulle kunna injicera en ökad aktivitet, nämligen Förenta staterna och Västtyskland. Som ovan framhållits utgör i dessa båda länder den statsfinansiella utvecklingen
123 Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
i nuvarande läge den viktigaste expansionsfaktorn. Tecken tyder på att den kommer att få ökad betydelse under budgetåret 1958/59. Hittills tillgängliga uppgifter ger dock inte skäl att av denna anledning räkna med en mer markerad stegring av aktiviteten i dessa länder under det närmaste halvåret.
Utvecklingen 1957—1958 företer både likheter och väsentliga olikheter med konjnnkturavmattningen 1951—1953: Industriproduktionen upphörde att öka i flertalet västeuropeiska länder vid mitten av 1951 och utvecklingen var — bedömd efter totalindex — ganska likartad den som ägt rum 1957. De industrier som 1951 först drabbades av minskad efterfrågan, var konsumtionsindustrierna, speciellt textil, medan den privata konsumtionen denna gång varit väl hävdad. För kapitalvaruindustriernas del inträdde en avmattning först under senare delen av 1952, vilket delvis får tillskrivas att rustningsutgifterna ökade kraftigt 1950—1952 och sedan stagnerade mellan 1952 och 1953. I den nuvarande konjunkturnedgången liar kapitalvaruindustriernas — först järn- och stålverkens -—- svårigheter kommit på ett tidigare stadium genom att avmattningen just sammanhänger med en dämpning av den privata investeringsaktiviteten utan en på samma sätt kompenserande ökning från den offentliga sektorn. Den spekulativa lagerökningen under 1951, som hade ett avgörande inflytande på konjunktursvängningarna i olika näringsgrenar under 1951—1953, saknar i stort sett motsvarighet denna gång, även om såsom är vanligt vid ett konjunkturomslag lagren för närvarande framstår som för stora på många håll. En omständighet, som å andra sidan förvärrar dagens situation i jämförelse med läget 1951—• 1953, är den amerikanska konjunkturavmattningen. Nedgången i Västeuropa skedde då vid i stort sett stagnerad konjunktur — när avmattningen kom i Förenta staterna 1953—1954 hade konjunkturen redan vänt i Västeuropa — medan den nu har förstärkts av den amerikanska utvecklingen.
4. Den svenska ekonomin under 1958
I tidigare kapitel av denna nationalbudget har material presenterats, som tjänar som underlag för en samlad bedömning av utvecklingen i den svenska ekonomin under 1958. Med utgångspunkt från de prognoser, som kunnat göras för olika delmarknader — och med beaktande så långt möjligt av de ömsesidiga samband som föreligger dem emellan — har en sammanfattande prognos uppställts i försörjningsbalansens form. Prognosen återges i tabell 3. Det bör inledningsvis påpekas att prognosen bygger på förutsättningen om oförändrad ekonomisk politik. De av sysselsättningspolitiska skäl företagna eller beslutade ökningarna i offentliga investeringar (bl. a. inom vägväsendet, televerket m. m.) har beaktats i prognosen för dessa poster. Antagandet om oförändrad restriktivitet i kreditpolitiken påverkar i första hand prognosen för ökningen i kommunernas investeringar.
I rådande konjunkturläge med tillgång till outnyttjade produktionsresurser kan den svenska exporten betraktas som en (på kort sikt) utifrån be-
124 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell XI: 3. Reviderad nationalbudget för 19S8
1957 års priser
Anm.: I prognosen för 1958 har samtliga poster angetts i jämna 50-tal miljoner kronor och avviker därför i vissa fall från motsvarande uppgifter som återfinns i tidigare kapitel.
stämd storhet. Som ovan visats har den ekonomiska aktiviteten under det senaste året bromsats upp i samtliga av våra viktigare avnämarländer. Ur svensk synpunkt är det därvid av särskild betydelse, att avmattningen i efterfrågan gäller — och framöver i ökad utsträckning sannolikt kommer att gälla — investeringarna. Den kalkyl för den svenska exporten under 1958, som uppgjordes vid årsskiftet och som tydde på oförändrad exportvolym, har nu på grund av den fortsatta internationella avmattningen fått revideras nedåt. Den i kapitel IV presenterade, reviderade kalkylen slutar på en nedgång i exporten 1958 med 2 procent i värde och 1 procent i volym att jämföras med ökningar på 10 respektive 8 procent från 1956 till 1957. Exporten av trävaror, som i fjol noterade en avsevärd stegring, väntas i år sjunka; detsamma gäller papp och papper. Massaexporten sjönk redan under fjolåret och för vissa massaslag kan en fortsatt minskning förutses. Handelsfärdigt järn och stål är den varugrupp, som tidigast brukar drabbas av en investeringsavmattning, och en minskning i den svenska exporten inträffade redan under 1957 och denna väntas fortgå under 1958. Däremot har maskinexporten antagits bli oförändrad. En fortsatt ökning i exporten av transportmedel ingår vidare i kalkylen och kan betraktas som säkerställd på grund av att leveranserna av fartyg, vilka utgör den största posten, är bundna av kontrakt. Nettot av tjänsteexporten — främst sjöfartstjänster — minskar till följd av den försämrade sjöfartskonjunkturen inte bara i värde utan också i volym.
Genomsnittspriserna för den svenska exporten beräknas under 1958 komma att ligga ca 1 procent under genomsnittet för fjolåret. Denna prognos
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
innebär i stort sett att prisläget under första kvartalet i år skall bestå. Att döma av prisnoteringarna föreligger ganska goda utsikter för att så också skall bli förhållandet. En osäkerhetsfaktor är härvidlag dock utvecklingen av massapriserna för resten av året, vilka ännu inte kan överblickas. Den försämring utöver den som antagits i prognosen skulle dock inte i någon nämnvärd utsträckning påverka genomsnitten för innevarande år utan först för 1959.
Importxolymen under 1958 beräknas bli ungefär lika stor som under fjolåret. Minskning i importen av fasta bränslen, handelsfärdigt järn och stål och textilråvaror skulle uppväga den fortsatta ökningen för flytande bränslen och vissa verkstadsprodukter, framför allt bilar och televisionsapparater.
Den totala importens genomsnittspriser beräknas komma att ligga 3 procent under nivån för 1957. Det är främst de sänkta bränsle- och råvarupriserna samt de sjunkande fraktsatserna som förklarar denna utveckling. Med den redovisning av bytesbalansen som sker i Sverige med importen redovisad inklusive frakt (eif), medan exporten redovisas exklusive frakt (fob), betyder en sänkning av fraktsatserna en förbättring av Sveriges bytesförhållande. En sådan förbättring motvägs emellertid a-v den genom de sänkta fraktsatserna framkallade nedgången i sjöfartsinläkterna. Det skulle därför vara mer upplysande om importen i likhet med exporten redovisades fob. Också en renodlad fobredovisning skulle för 1958 sannolikt ge en förbättring av bytesförhållandet ehuru mindre än de 2 procent som erhålls med den nuvarande redovisningen.
Den ovan återgivna prognosen för bytesbalansen under 1958 slutar på ett underskott av ca 200 miljoner kronor att jämföra med ca 70 miljoner kronor 1957. Försämringen har således antagits bli ganska begränsad. Till en del är detta en följd av speciella omständigheter sammanhängande med importen och exporten av fartyg under 1958, som bestämts av tidigare kontrakt och som alltså inte påverkats av konjunkturavmattningen. Hade importen och exporten av fartyg i stället antagits ligga kvar på 1957 års nivå, skulle det beräknade underskottet ha blivit dubbelt så stort. Såsom påpekats i kapitel IV föreligger risker att underskottet blivit för lågt uppskattat, Få exportsidan framstår sålunda en nedgång i verkstadsexporten under årets senare del inte som utesluten och även utsikterna för trävaror, papp och papper är alltjämt osäkra. Vidare kan prognosen om en i volym oförändrad import under 1958 visa sig vara en underskattning. En fortsatt uppgång i nationalprodukten i Sverige och en aktivitet som ligger internationellt sett relativt högt i förening med prissänkningar och intensifierade försäljningsansträngningar från utlandets sida gör en uppgång av importen inte utesluten. Säsongrensade uppskattningar av importvolymen tyder också på en sedan mitten av 1957 växande differens mellan importens och exportens volymutveckling.
Förändringen i valutareserven bestäms, såsom de senaste åren tydligt visat, inte endast av bytesbalansens utfall och av mera långsiktiga kapitalrörelser (i statistiken benämnda »kända kapitalrörelser») utan också av
126 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
den s. k. förskjutningsposten. Denna har under de tre senaste åren varit positiv med ett belopp på sammanlagt drygt 1 miljard kronor. Ökningen under 1957 var dock avsevärt lägre än under de två föregående åren eller ca 175 miljoner kronor. Att göra en prognos för utvecklingen under 1958 är inte möjligt redan av den anledningen, att flera av de faktorer som kan antas influera förskjutningsposlen ej kan statistiskt belysas. En under våren verkställd undersökning bland de svenska varven tyder på att man för varvens del snarast skulle ha att emotse en mindre nedgång. Hittills i år har emellertid förskjutningsposten varit avsevärt större än under samma period i fjol, varför förskjutningspostens förändringar inte står i något enkelt samband med förändringarna i den totala omslutningen av utrikeshandeln. Det är möjligt, att förändringen i varufördelningen i utrikeshandeln — med stigande andel för verkstadsprodukterna — kan förklara en del av den fortsatta ökningen i förskjutningsposten. I den mån förskjutningsposten påverkas av förändringar i det relativa kreditmarknadsläget, skulle utvecklingen hittills i år vara ett indicium på att kreditmarknaden i Sverige — trots den senaste diskontosänkningen och uppgången i affärsbankernas utlåning — är restriktivare än i utlandet, när det gäller exportkrediter. Eftersom konkurrensen på de internationella marknaderna skärps och svenska exportörer därigenom kan komma att tvingas till större kreditgivning än de svenska importörerna samtidigt erhåller, ökar riskerna för att förskjutningsposten sjunker och kanske längre fram blir negativ.
Avmattningen i exportefterfrågan kan i och för sig väntas dämpa industrins investeringsvilja. Att döma av den planstatistik, som i vår insamlats, har emellertid denna effekt i varje fall hittills inte inträtt. Den prognos för industrins investeringar under 1958, som framläggs i kapitel IX, slutar tvärtom på en ökning av industriinvesteringarna med inemot 6 procent efter att ha varit ungefär oförändrade mellan 1956 och 1957. Denna ökning framstår onekligen som anmärkningsvärd med hänsyn till det internationella konjunkturläget och de framtidsbedömningar, som syns vara vanliga inom näringslivet. Till en del kan ökningen sannolikt förklaras av investeringsavgiftens avskaffande vid årsskiftet, som bör ha medfört en överflyttning av investeringarna från fjolåret till innevarande år. Den förutsedda investeringsökningen för 1958 bör antagligen mer betraktas som genomförandet av tidigare uppskjutna projekt än som en förstärkning av investeringsviljan på litet längre sikt. Investeringarna under 1958 kan också ha influerats av den som det synes relativt goda vinstutvecklingen under 1957 och den ökning i industrins likviditet, som efter två års nedgång inträffade under fjolåret. De kalkyler som redovisas i kapitel X tyder på att finansiella möjligheter för en investeringsökning av antagen storlek skulle föreligga, i varje fall om industrin betraktas som en helhet. Likviditetsökningen inom industrin under 1957 har redan nämnts; härtill kommer återbetalningar av under 1951—1952 inbetalade konjunktur- och prisutjämningsavgifter och visst ianspråktagande av tidigare avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning samt fortsatt inlösen från statens sida av aktier i
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
127 LKAB. Uppbromsningen av takten i lageruppbyggnad ger också större utvymme för fasta investeringar. Vidare förutses en betydande ökning av handelsflottans investeringar. Denna ökning är en följd av tidigare beställningar, som beräknas bli färdiga för leverans under 1958 och utgör alltså inte något symtom på det nuvarande konjunkturläget. Större delen av leveranserna sker från svenska varv och medför därigenom samtidigt en minskning i försörjningsbalansens lagerpost (lager av varor under arbete).
Ökningen i bostadsbyggandet fortsätter under 1958. I nedlagda kostnader uppgår ökningen till 7 procent att jämföra med 2 procent för fjolåret. Det totala lägenhetstillskottet beräknas uppgå till omkring 65 000 lägenheter. Den statliga investeringsökningen (6 procent) faller huvudsakligen på vattenfalls- och kommunikationsverken (exkl. SJ) samt försvaret och vägväsendet. Kommunernas investeringar syns i år komma att öka i väsentligt långsammare takt än i fjol, vilket i första hand sammanhänger med inkomstutvecklingen, som försvårat finansieringen av eljest planerade investeringar. Den sammanlagda investeringsprognosen för 1958 slutar därmed på en ökning av 6 procent. För den privata sektorn skulle ökningen bli 7 procent mot 5 procent för den offentliga.
Liksom under 1957 förefaller investeringarna därmed öka snabbare än konsumtionen. Hushållens inkomster av tjänst, rörelse och kapital stiger under 1958 avsevärt långsammare än under 1957 till följd av avmattningen i konjunkturen och arbetstidsförkortningen. De disponibla inkomsternas ökning reduceras emellertid inte i motsvarande grad. Detta beror på starkt ökade statliga transfereringar (främst folkpensioner och barnbidrag) och skattesänkningar genom höjda kommunala ortsavdrag, vilka senare dock delvis motverkas av höjda kommunala utdebiteringar. Ökningen i de disponibla inkomsterna beräknas därför bli av ungefär samma storlek som under 1957. Mätt i fasta priser reduceras stegringen emellertid väsentligt av en till stor del redan inträdd höjning av konsumentpriserna. Prisnivån under 1958 kan beräknas i genomsnitt komma att ligga mellan 4 och 5 procent över 1957 års nivå. Vissa delar av den privata konsumtionen befinner sig i stark expansion. Det gäller framför allt bilar och televisionsapparater. Likaså stiger hostadsnyttjandet i takt med ökningen av bostadsbeståndet. Hur hushållens sparande i detta läge kommer att utveckla sig har vi mycket begränsade kunskaper om. När konsumtionen i den ovan återgivna prognosen uppskattas i volym stiga med 400 miljoner kronor, d. v. s. med mellan 1 och 1 1/2 procent, bygger detta i första hand på föreliggande tendenser i konsumtionsefterfrågan och innebär, att hushållens sparande i stort sett skulle förbli oförändrat under 1958 trots inkomststegringen.
Den samlade inhemska efterfrågan för fasta investeringar och konsumtion skulle enligt denna prognos alltså komma att 1958 i volym stiga med 8 procent, vilket är något mer än från 1956 till 1957. Den mest svårbedömbara och variabla posten på försörjningsbalansens användningssida är läge rin vesteringarna. Variationerna i bruttonationalproduktens utvecklingstakt är i stor utsträckning betingade av förändringar i lagerinvesteringar-
128 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
na. Som tidigare nämnts har en betydande lageruppbyggnad ägt rum under de senaste tre åren inom den svenska ekonomin. Inom vissa näringsgrenar framstår den nuvarande lagerhållningen som alltför stor i förhållande till produktion och avsättningsförväntningar. Med hänsyn till produktionsutvecklingen finns vidare inte anledning att räkna med att den ökning i verkstadsindustrins (exkl. varven) lager av varor i arbete som ägde rum under 1957 skall fortsätta. För varvens del är tvärtom en nedgång att vänta. Å andra sidan kan i nuvarande konjunkturläge ofrivilliga lagerökningar inträffa. Överväganden av denna typ mot bakgrund av en trendmässig ökning har lett till att lagerökningen under 1958 förutsatts bli avsevärt lägre än under 1957. Den uppskattning av lagerförändringsposten, som införts i prognosen för försörjningsbalansen, måste självfallet omges med speciellt stora osäkerhetsmarginaler. Det är möjligt att skillnaden i lageruppbyggnad mellan 1957 och 1958 blir mindre än som angetts här. Detta skulle kunna bli fallet om t. ex. exporten utvecklades sämre än som antagits och företagen på kort sikt — och eftersom kalkylen slutar vid årsskiftet är det ju i hög grad fråga om kortsiktsreaktioner — producerar på lager. Samma effekt har givetvis också en till följd av skärpt importkonkurrens minskad avsättning på hemmamarknaden. Det skall heller inte uteslutas att skillnaden kan bli större än som antagits, vilket skulle innebära, att produktionsökningen överskattats eller efterfrågan för investering och privat konsumtion underskattats.
När prognosen av försörjningsbalansen ses från produktionssidan, innebär den, såsom närmare behandlas i kapitel V, bl. a. en i stort sett stagnerad industriproduktion. Eftersom produktiviteten måste antas fortsätta att stiga, även om det skulle ske i avtagande takt, betyder detta en minskning i sysselsättningen inom industrin. Mätt i antalet anställda reduceras denna minskning dock till en del av arbetstidsförkortningen. Häremot står å andra sidan en ökning i sysselsättningen inom byggnads- och anläggningsverksamheten och inom den offentliga sektorn. En viss förskjutning av sysselsättningen till hemmamarknadsproduktion syns alltså sannolik.
Det är självklart — och har för övrigt påpekats i många tidigare nationalbudgeter —- att prognosverksamhet av det slag som försökts här, är behäftad med stora svagheter. Metoden att jämföra helårsgenomsnitt kan dessutom i sig själv ge en missvisande bild av förloppet. Det som ur den ekonomiska politikens synpunkt är av intresse är utvecklingen och möjligheterna att snabbt registrera förändringar i denna. Denna nationalbudget ger, eftersom den utgår från helårssiffror, bilden av en relativt stabil utveckling mellan 1957 och 1958. Detta utesluter emellertid inte möjligheten av ganska betydande förändringar i utvecklingen mot slutet av året.
En av de punkter, där prognosen framstår som osäker, är som redan tidigare framhållits utrikeshandeln. Det är möjligt att underskottet blir större än som angetts i prognosen under innevarande år. Med en fortsatt avmattning i den internationella konjunkturen och en bevarad hög aktivitet inom landet är riskerna för ökade underskott i bytesbalansen framöver påtagliga.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
129 På exportsidan kan nedgången således väntas sprida sig till verkstadsprodukterna. Som en jämförelse kan erinras om den nedgång i verkstadsexporten som inträffade från 1952 till 1953 och som belöpte sig till 15 procent. Verkningarna härav på den totala exportvolymen uppvägdes vid det tillfället av en samtidig uppgång i exporten av skogsprodukter. En sådan kompenserande ökning förefaller emellertid inte sannolik i nuvarande konjunkturläge. Verkningarna på den svenska ekonomin av en under 1959 fortsatt nedgång i exporten och skärpt importkonkurrens är av särskild betydelse i den mån de träffar sysselsättningen.
Den primära effekten på exportnäringarnas produktion beror på företagens benägenhet (och finansiella möjligheter) att producera på lager. Benägenheten att upprätthålla produktion och investeringsutgifter bestäms bl. a. av förväntningarna om nedgångens varaktighet. Ju kortare nedgången bedöms bli, desto mindre påverkas produktion och investeringar. Kompenserande åtgärder för att bevara sysselsättningen har dessutom i viss mån redan vidtagits och återspeglas i prognosen för 1958 i en ökad andel för byggnads- och anläggningsverksamheten. Vidare har en fortsatt ökning av statsbudgetens expansiva effekt på konsumtionsefterfrågan ägt rum från 1957 till 1958. Under 1958 kan verkningarna på sysselsättningen väntas bli ganska begränsade, även om risker för en ökning av arbetslösheten föreligger mot slutet av året. I den mån som den förutsedda och oväntat stora ökningen i den privata investeringsverksamheten inte skulle komma till stånd, ökas givetvis dessa risker. Som tidigare framhållits förklaras investeringsökningen till en del av en överflyttning från föregående år och kan såtillvida inte tas som symtom på ökad investeringsvilja. Försämringen i konjunkturläget kan medföra, att inte hela investeringsökningen blir förverkligad. Också en eventuell förlängning av byggnadstiderna skulle innebära en begränsning av ökningen i byggnads- och anläggningsinvesteringarna.
En väsentlig fråga i det nuvarande konjunkturläget gäller utsikterna för den svenska betalningsbalansen och därmed det problem som i 1930-talets diskussion benämndes det »internationella utrymmet» för en konjunkturstabiliserande politik inom landet. Med minskad avsättning för exporten och oförändrad eller ökad import stiger underskotten i bytesbalansen. Under 1958 tillgodogör sig Sverige visserligen som tidigare nämnts en inte oväsentlig förbättring i bytesförhållandet. Fastän importvolymen enligt den ovan redovisade prognosen beräknas bli ungefär lika stor under 1958 som under 1957, medan exportvolymen sjunker med ca 1 procent, uppskattas den värde mässiga nedgången (i procent) bli lika stor för importen som för exporten. Denna förbättring i prisrelationerna bar emellertid i stort sett redan inträffat och en fortsatt förbättring framstår i varje fall inte som säker.
Utrymmet för underskott i bytesbalansen bestäms av valutareservens storlek (och av möjligheter till upplåning i utlandet). Valutareservens funktion är just att skapa finansiella möjligheter alt överbrygga variationer i utlandstransaktionerna. Den svenska valutareserven uppgår för närvarande !) Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil. t. Bihang ,‘i
130 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
till 2,5 miljarder kronor. EU bortfall av exportintäkter motsvarande en 10procentig nedgång i totala exportvärdet (varor och tjänster) skulle vid oförändrat importvärde och oförändrade kapitalrörelser minska valutareserven med ca 1 200 miljoner kronor. Teoretiskt skulle alltså valutareserven räcka 2 år vid en sådan pågående exportminskning. När man bedömer de valutamässiga konsekvenserna av en exportminskning, är det viktigt att framhålla att exporten och importen inte är oberoende av varandra. En allmän sänkning av exportpriserna följs sålunda av en sänkning även av importpriserna: det är inte den absoluta prisnedgången utan skillnaden i prisnedgång mellan exporten och importen som är av betydelse. Dessutom är importvolymen inte oberoende av exportvolymen. Det är — speciellt för verkstadsexporten — möjligt alt exportbortfallet i viss mån kan avsättas på hemmamarknaden och ersätta en del av importefterfrågan. Vilken kvantitativ betydelse en sådan substitution kan få, kan inte klarläggas utan ingående empiriska undersökningar. Den samtidiga nedgång i exporten och importen av verkstadsprodukter som ägde rum vid den föregående avmattningen torde dock inte så mycket ha berott på en sådan substitution utan mera på att investeringsefterfrågan då var sjunkande även i Sverige. Vid bedömningen av valutareservens storlek är det skillnaden mellan de värdemässiga förändringarna i importen och exporten som är av betydelse. Ett underskott, som i belopp motsvarar 10 procent av exportvärdet, kan alltså uppstå vid en krympning av utrikeshandeln som är betydligt större.
Ur den ekonomiska politikens synpunkt är det väsentligt huruvida ett förväntat underskott i bytesbalansen kan betraktas som på kort sikt övergående eller ej. Om underskottet antas vara av engångskaraktär, kan det utan komplikationer utjämnas av en nedgång i valutareserven. Avgörande för politikens utformning blir därför bedömningen av den internationella avmattningens varaktighet. Det internationella utrymmet för den inhemska politiken begränsas även i den meningen att handlingsfriheten, när det gäller valuta- och handelspolitik, är starkt begränsad av det internationella samarbetet. Hänsynen till valutareserven medför därför, att en konjunkturstabiliserande politik, som avser att kompensera en av minskad exportefterfrågan och skärpt importkonkurrens framkallad sysselsättningsnedgång, måste avvägas efter de vidtagna åtgärdernas effekt inte bara på sysselsättningen utan också på import- och exportutvecklingen. Detta betyder bl. a., att efterfrågan i första hand bör stimuleras på områden med relativt låg importkvot och begränsas på områden med relativt hög importkvot. Av samma skäl framstår det som en primär uppgift för den ekonomiska politiken att förebygga en fortsatt uppgång av den inhemska kostnadsnivån.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1358
131 Bilaga
Kreditmarknadsmatris för Sverige 1955—1957
I den kreditmarknadsmatris, som framläggs i denna bilaga, redovisas lånetransaktionerna mellan nedanstående sektorer. Transaktionerna har därvid fördelats på olika finansobjekt. Möjligheter till fördelning på olika ändamål föreligger inte annat än i undantagsfall.
Matrisen upptar följande sektorindelning:
I. Staten
II. Kommuner
III. Riksbanken
IV. Affärsbanker
V. Hypoteksinstitut
VI. Försäkringsbolag
VII. Andra kreditinstitut
VIII. Företag och hushåll
IX. Utlandet
Den statliga sektorn innefattar ej statens affärsdrivande verk.1 Dessa har liksom de statliga aktiebolagen förts till »Företag och hushåll». I »Hypoteksinstitut» ingår Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa och Svenska Bostadskreditkassan. I »Andra kreditinstitut» ingår sparbanker, postgirokontoret, postsparbanken och jordbrukskasseorganisationen. »Företag och hushåll» utgör en restsektor. Önskvärt hade naturligtvis varit att redovisa företag för sig och hushåll för sig. Tillgängligt statistiskt material möjliggör emellertid inte detta.
Vissa uppgifter i matrisen, t. ex. de statliga aktieteckningarna, kan erhållas direkt som betalningsströmmar (»flows»). I flertalet fall kan emellertid uppgifterna beräknas endast som differenser mellan behållningsstorheter (»stocks»). I de fall framräknade differenser kan justeras för nedskrivningar
och uppskrivningar, vinster och förluster, erhålls korrekta uppgifter _
aktuella kontantvärden — också medelst denna metod. Nedskrivningar och uppskrivningar, vinster och förluster finns emellertid tillgängliga i bästa fall endast för varje typ av finansobjekt (obligationer, aktier etc.) men inte för de delposter av finansobjekt, som ingår i matrisen (statsobligationer, industriobligationer etc.) Av denna anledning kan inte heller aktuella kontantvärden erhållas över hela linjen. Något slag av approximation måste tillgripas. Som sådan har för sektorernas obligationsinnehav förändringarna i innehavets nominella värde använts. I flertalet fall ligger dock förändringarna i behållningsstorheternas bokförda värden till grund för beräkningarna. De avvikelser från de verkliga betalningarna, som dessa approximationer medför, torde emellertid inte vara stora. För obligationer äger en betydande del av transaktionerna rum just i nominella värden och för övriga finansobjekt sammanfaller ofta de bokförda värdena med de aktuella kontantvärdena.
' vi<1 beräkningen av statens finansiella sparande ingår som utgift överföringar av medel till affärsverken för investering. Dessa överföringar betraktas alltså ej som statlig utlåning.
132 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
De uppgifter, som tas fram som differenser mellan behållningsstorlieter, visar i en del fall de parter, mellan vilka transaktionerna ägt rum. Exempel härpå utgör allmänhetens insättningar i kreditinstituten och kreditinstitutens utlåning till allmänheten. En mycket betydande del av differensuppgifterna avser emellertid inte direkta transaktioner mellan två sektorer. Den väg ett innehavarpapper eller annat fordringsbevis gått under året följs inte, utan den sektor, som innehar fordringsbeviset vid årsskiftet, står som långivare.
I några fall har uppgifter om finanstillgångar respektive skulder inte kunnat erhållas vare sig till nominella eller bokförda värden utan andra uppskattningar har måst göras. Sålunda har sparbankernas egentliga kommunlån med ledning av vissa kända data måst beräknas för samtliga i matrisen ingående år. Detsamma gäller förändringarna av riksbankens innehav av andra obligationer än statens, och för 1957 har även statsobligationsinnehavet måst uppskattas. I vad gäller 1957 är för samtliga sektorer ett flertal uppgifter preliminära.
Sektorernas finansiella sparande eller nettoutlåning — i detta kontosystem infört på respektive sektors upplåningssida — har inte kunnat beräknas på ett för alla enhetligt sätt. För riksbanken och kreditinstituten, för vilkas lånetransaktioner en ganska fullständig statistik föreligger, har det beräknats som differensen mellan utlåning och upplåning. I fråga om försäkringsbolagen föreligger dock svårigheter att skilja försäkringsbolagens eget finansiella sparande från försäkringstagarnas. Det finansiella sparandet genom försäkringssektorn redovisas därför som ett enda belopp, vilket i sin helhet förts till sektorn »Företag och hushåll» under rubriken »Försäkringssparande». För övriga sektorer, sålunda de inom vilka den huvudsakliga realekonomiska verksamheten äger rum, har inte alla lånetransaktioner kunnat kartläggas, varför det finansiella sparandet måst beräknas på annat sätt. För sektorerna staten, kommuner och utlandet har det beräknats som differensen mellan löpande inkomster och utgifter i nationalräkenskapen. För den kombinerade företags- och hushållssektorn har det — liksom övriga poster inom denna sektor — erhållits som rest. För de sektorer, inom vilka ut- och upplåningen inte till fullo kunnat redas ut, har skillnaden mellan det ur nationalräkenskapen framräknade finansiella sparandet och nettoförändringen i registrerade skulder och fordringar sammanförts i en förskjutningspost.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
133 Kreditmarknadsmatris för Sverige 1955—1957
Beloppen är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor. Uppgifterna för 1957 är i ett
flertal fall preliminära.