('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition, nr 103 år 1960 1

Nr 103

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an­ gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.; given Stockholms slott den 11 mars 1960.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksda­ gen att antaga härvid fogade förslag till 1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen; samt 2) lag om ändrad lydelse av 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253). Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i vallagstiftningen, avsedda att tillämpas redan vid årets andrakammarval. Mest genomgripande är förslaget att kravet på röstlängdsutdrag vid röst­ ning inför särskilda röstmottagare skall slopas, t. v. dock endast vid andrakammarvalen. Röstlängdsutdragen skall ersättas av de s. k. röstkort, vilka f. n. brukar utsändas av ett stort antal valnämnder. Enligt förslaget av­ ses utsändandet av röstkort skola bli obligatoriskt. Röstningen tänkes i hu­ vudsak skola gå till på så sätt — det är framför allt röstning på postanstalt det här gäller — att väljaren inställer sig personligen hos röstmottagaren, varvid han skall förete sitt röstkort. Samtidigt skall han avlämna ett ytterkuvert, på vilket han överfört vissa uppgifter från röstkortet samt inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Väljaren erhåller därefter ett vanligt val­ kuvert, i vilket han på avskild plats i röstningslokalen inlägger sin valsedel. Sedan valkuvertet tillslutits överlämnar han detsamma till röstmottagaren. Denne mottager kuvertet och inlägger det därpå i ytterkuvertet. Propositionen innehåller vidare förslag att röstsedlar skall kunna utläg­ gas i anslutning till vallokalen eller i själva vallokalen samt att äktamakekuvert och de ytterkuvert, vilka enligt förslaget skall användas vid röstning inför särskilda röstmottagare, skall på statsverkets bekostnad tillhandahål­ las politiskt parti, som är representerat i riksdagen.

1 llihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 103

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Förslag till

Lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att i lagen den 26 november 1920 om val till riks­ dagen skall införas en ny paragraf, betecknad 55 a §, av nedan angivna in­ nehåll samt att 58, 60, 71, 73, 74, 77, 95 och 96 §§ samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Då val i hela riket till andra kam­

maren skall förrättas, skall, i den

mån icke Konungen annorledes för­

ordnar, för envar i röstlängden som

röstberättigad vid valet upptagen per­

son genom valnämndens eller magi­

stratens försorg upprättas röstkort,

utvisande den röstberättigades namn,

yrke eller titel, det valdistrikt den

röstberättigade tillhör, dagen för va­

let samt den Konungens befallnings-

havande, som skall verkställa röst­

sammanräkning för den valkrets den

röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola senast å tjugo­

femte dagen före valdagen med pos­

ten översändas till de röstberättigade.

Då annat val till andra kammaren

än i första stycket sägs skall förrät­

tas eller då röstkort förkommit, icke

utsänts eller ej kommit den röstbe­

rättigade till handa, äger röstberätti­

gad efter därom gjord framställning

erhålla röstkort. Röstberättigad, som

avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger, in-

1 Senaste lydelse, se beträffande 58 § SFS 1927: 159, beträffande 60, 77, 95 och 96 §§ SFS 1944: 84, beträffande 71 och 73 §§ SFS 1956: 299 samt beträffande 74 § SFS 1957: 159.

Knngl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 3

nan röstkorten blivit på sätt ovan i

andra stycket sägs översända till

de röstberättigade, efter framställ­

ning erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden eller ma­

gistraten. Vid framställningen skall

uppgivas den röstberättigades full­

ständiga namn och födelsetid samt

hemvist i den ort, där han är uppförd

i röstlängd. Där så begäres skall röst­

kortet med posten tillställas den röst­

berättigade. Möter för upprättande av

röstkort hinder, som icke omedelbart

kan delgivas sökanden, skall medde­

lande med angivande av hindrets art

ofördröjligen översändas till honom.

Röstkort må ej utlämnas före det

röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista

stycket sägs, underskriven eller för­

sedd med intyg, att anmärkning mot

densamma ej inom behörig tid fram­

ställts, ej heller senare än dagen före

valdagen. Röstkort som utfärdats för

visst val må användas vid val, som

hålles därefter, såframt röstlängden

alltjämt länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstkortens upprättande meddelas av

Konungen.

Valet skall börja klockan nio för- Valet skall pågå mellan klockan middagen och fortgå till klockan tre åtta förmiddagen och klockan tre efeftermiddagcn samt därefter forlsät- termiddagen samt mellan klockan las å landet från klockan fem till fem och klockan nio eftermiddagen; klockan åtta och i stad från klockan dock att, där högmässogudstjänst å fem till klockan nio eftermiddagen; valdagen hålles i den församling, till dock att, där högmässogudstjänst å vilken valdistriktet hör, uppehåll gövaldagen hålles i den församling, till res för den tid gudstjänsten pågår, vilken valdistriktet hör, uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår.

Där å------------------------------------ sju eftermiddagen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Vid valförrättningen----------------------------------- i 96 §. Blanketter till valsedlar skola till- Blanketter till valsedlar skola till­ handahållas i vallokalen. handahållas i vallokalen. Särskilt ut­ rymme, där valsedlar kunna utläg­ gas, skall finnas anordnat antingen i anslutning till vallokalen eller, om så ej lämpligen kan ske, i denna. I vallokalen------------ —------------------ kunna iakttagas. Vid valet — —------------------------- är tom.

71 §• 1. Väljare, som avlämnar valsedel Väljare, som avlämnar valsedel en­ enligt 70 §, skall innehava för sådant ligt 70 §, skall innehava röstkort. Är ändamål utfärdat utdrag ur röstläng­ väljaren ej för röstmottagaren känd, den i det valdistrikt han tillhör, ut­ skall han styrka sin identitet. visande att han där är upptagen så­ som röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den Konungens befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den valkrets väljaren tillhör. Röstlängdsutdrag tecknas å ytterkuvert, varom förmäles i 73 §. Formulär till utdrag fast­ ställes av Konungen. 2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1 mom., utfärdas på landet av val­ nämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistra­ ten därtill förordnar. I kommun på landet må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas av den som därtill förord­ nas; sådant förordnande meddelas av Konungens befallningshavande, där det finnes erforderligt. Röstlängdsutdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista stycket sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärk­ ning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än da­ gen före valdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 5

Vid röstningen skola användas så- Vid röstningen skola användas så­ dana valkuvert, som avses i 60 §, samt dana valkuvert, som avses i 60 §, samt

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

särskilda ytterkuvert. Om beskaffen- särskilda ytterkuvert, å vilka röst­ heten av kuvert och tillhandahållan- kortets uppgifter skola kunna ifyllas. de därav stadgas i 96 §. Om beskaffenheten av kuvert och till­ handahållande därav stadgas i 96 §. Väljaren skall personligen inställa Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren samt avlämna sig hos röstmottagaren. Han skall det med röstlängdsutdrag försedda därvid förete sitt röstkort samt avytterkuvertet, sedan han å detsamma lämna ytterkuvertet vederbörligen inför röstmottagaren tecknat sitt ifyllt, sedan han å detsamma inför namn. Sker röstningen före valdagen, röstmottagaren tecknat sitt namn. skall väljaren å kuvertet teckna upp- Sker röstningen före valdagen, skall gift rörande den omständighet, som väljaren å ytterkuvertet teckna upp­ för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom. gift rörande den omständighet, som kan medföra rätt till sådan röstning, för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan röstning. Finnes röstlängdsutdraget vara i Finnes ytterkuvertet vara i behörig behörig ordning och föreligger ej an- ordning ifyllt och föreligger ej anledledning antaga, att väljaren är annan ning antaga, att väljaren är annan än än den utdraget avser, samt synes, den röstkortet avser, samt synes, där där röstningen sker före valdagen, röstningen sker före valdagen, den å den å kuvertet tecknade uppgiften kuvertet tecknade uppgiften sannosannolik, erhåller väljaren av röst- lik, erhåller väljaren av röstmottagamottagaren ett valkuvert. garen ett valkuvert. Väljaren skall---------------- ------------------- till röstmottagaren. Är valkuvertet------------ ------------- -—- — för avlämnandet. I sammanhang------------------------------ - — fastställt formulär. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

74 §. Äkta make---------------------------------- 63 §§ sägs. Äkta make, som vill avgiva valsedel Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken jämlikt denna pa­ för andra maken jämlikt denna para­ ragraf, avlämnar till röstmottagaren graf, skall förete röstkort för denna valsedels försändelsen jämte ytterku­ make samt avlämna valsedelsförsänvert försett med sådant röstlängdsut­ delsen jämte ytterkuvert ifyllt i en­ drag, som i 71 § sägs, rörande sist­ lighet med uppgifterna å röstkortet. nämnda make. Härjämte skall han å ytterkuvertet teckna försäkran, att han är äkta ma­ ke till den, som anordnat försändel­ sen. Finnes att röstlängdsutdraget är i Finnes att ytterkuvertet är i behö­ behörig ordning samt att försändel­ rig ordning ifyllt samt att valsedelssens ytterkuvert är sådant, som avses försändelsen är i behörigt skick och

Kungl. Maj:Is proposition nr 103 år 1960 7

i 63 §, och tillslutet, mottages försän­ tillsluten, mottages försändelsen; i delsen; i annat fall skall den ej mot­ annat fall skall den ej mottagas. B.östtagas. Röstmottagaren inlägger i av- mottagaren inlägger i avlämnarens lämnarens närvaro mottagen försän­ närvaro mottagen försändelse i ytter­ delse i det med röstlängdsutdrag för­ kuvertet samt antecknar därå orten sedda ytterkuvertet samt antecknar och dagen för avlämnandet. därå orten och dagen för avlämnan­ det. I sammanhang omförmälda förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

77 §. 1. Å utsatt------------ öppna dörrar. 2. Hava ytterkuvert förda förteckningen. Inkomma ytterkuvert — — på valet. 3. Därefter granskas ytterkuverten 3. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade röstlängdsutdrag. och därå tecknade uppgifter. Före­ Förekommer skälig anledning anta­ kommer skälig anledning antaga, att ga, att ytterkuvert blivit efter tillslu­ ytterkuvert blivit efter tillslutandet tandet öppnat, eller finnas flera ytter­ öppnat, eller finnas flera ytterkuvert kuvert härröra från samma väljare, härröra från samma väljare, lämnas lämnas dessa ytterkuvert orubbade, dessa ytterkuvert orubbade, och däri och däri inneslutna valsedlar inverka inneslutna valsedlar inverka ej på va­ ej på valet. Lag samma vare, där väl­ let. Lag samma vare, där väljaren jaren icke är i röstlängden för det icke är i röstlängden för det å ytter­ i röstlängdsutdraget angivna valdi­ kuvertet angivna valdistriktet uppta­ striktet upptagen såsom röstberätti­ gen såsom röstberättigad eller där gad eller där denne har utövat sin denne har utövat sin rösträtt vid val­ rösträtt vid valförrättningen. förrättningen. Övriga ytterkuvert----------------- — - --------- - såsom ogillt. 4. Valprotokollen uppläsas —------ —■ —------------ på valet.

95 §. Valnämnden eller------------------------- — — ordentligen verkställas. Kostnaden för dessa anordningar Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger val­ och för kungörande, som åligger val­ nämndens ordförande eller magi­ nämndens ordförande eller magistrat strat, skall gäldas av kommunerna, samt för blanketter till röstkort, skall vilka jämväl hava att tillhandahålla gäldas av kommunerna, vilka jämväl lämpliga vallokaler. hava att tillhandahålla lämpliga val­ lokaler.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Kuvert, varom förmäles i 60, 63 Kuvert, varom förmäles i 60, 63 och 73 §§, skola vara av ogenom­ och 73 §§, skola vara av ogenomskin­ skinligt papper samt, vad varje sär­ ligt papper samt, vad varje särskilt skilt slag angår, lika till storlek och slag angår, lika till storlek och be­ beskaffenhet. Kuverten skola vara skaffenhet. Kuverten skola vara för­ försedda med ändamålsbeteckning sedda med ändamålsbeteckning en­ enligt av Konungen fastställda for­ ligt av Konungen fastställda formu­ mulär. Kuverten skola tillverkas en­ lär. Kuverten skola tillverkas endast dast genom statsverkets försorg samt genom statsverkets försorg samt på på dess bekostnad tillhandahållas, i dess bekostnad tillhandahållas val­ 60 och 63 §§ omförmälda kuvert val­ nämnden eller magistraten ävensom nämnden eller magistraten ävensom röstmottagare. I 63 § omförmälda röstmottagare samt ytterkuvert, som kuvert ävensom ytterkuvert som av­ avses i 73 §, de personer, vilka hava ses i 73 § skola på statsverkets be­ att utfärda röstlängdsutdrag enligt 71 kostnad tillhandahållas jämväl i riks­ § 2 mom. dagen representerat politiskt parti. I 63 § omnämnda kuvert skola i I 63 § omnämnda kuvert och ytter­ god tid före valet finnas tillgängliga kuvert som avses i 73 § skola i god på landet hos ordförande och ledamö­ tid före valet finnas tillgängliga på ter i valnämnd och i kommunal­ landet hos ordförande och ledamöter nämnd samt i stad hos magistraten i valnämnd och i kommunalnämnd eller valnämnden ävensom hos de samt i stad hos magistraten eller val­ tjänstemän eller andra personer, åt nämnden ävensom hos de tjänstemän vilka magistraten eller valnämnden eller andra personer, åt vilka ma­ uppdrager att i sådant hänseende till- gistraten eller valnämnden uppdrager handagå väljarna. att i sådant hänseende tillhandagå väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert skola inom samma tid härjämte fin­ nas tillgängliga å fast postanstalt samt å svensk beskickning eller svenskt konsulat, där röstmottagning äger rum. Det åligger — 73 §§ sägs. Blanketter till — eller magistraten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 9

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Vid valförrättning----------------------------------- i 60 §. Blanketter till valsedlar skola till- Blanketter till valsedlar skola till­ handahållas i vallokalen. bandahållas i vallokalen. Särskilt ut­ rymme, där valsedlar kunna utläggas, skall finnas anordnat antingen i an­ slutning till vallokalen eller, om så ej lämpligen kan ske, i denna. I vallokalen----------------------------------- kunna iakttagas. Vid valet —------------------------------ är tom.

60 §. Kuvert, varom------------ -—-------------- statsverkets försorg. I 26 och----------------------------------- mot ersättning. Kuvert, som avses i 29 §, och val- Kuvert, som avses i 29 §, och val­ kuvert, varom förmäles i 38 §, tillstäl- kuvert, varom förmäles i 38 §, tilllas röstmottagare på statsverkets be- ställas röstmottagare på statsverkets kostnad. bekostnad. Kuvert, som i förstnämn­ da paragraf sägs, skola på statsver­ kets bekostnad tillhandahållas jämväl i riksdagen representerat politiskt parti. Ytterkuvert, som---------------------------------- enligt 36 § 2 mom. I 29 §---------------------------------- tillhandagå väljarna. Det åligger------------------------------------38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.

1 Senaste lydelse av 26 och 60 §§, se SFS 1942: 177.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stock­ holms slott den 11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden

N ilsson , S träng , A ndersson , L indström , L indholm , K ling , S koglund , E denman , N etzén , J ohansson , af G eijerstam .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­ fen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i vallagstiftningen. Föredraganden anför följande.

I skrivelse den 21 mars 1958, nr 138, anhöll riksdagen — i enlighet med konstitutionsutskottets hemställan i utskottets utlåtande nr 8 för nämnda år — om utredning och förslag till de ändringar i lagen om val till riksda­ gen och kommunala vallagen, som erfordras för att de politiska partierna skall få rätt att vid allmänna val utlägga valsedlar i eller i anslutning till vallokalen. Riksdagen anhöll vidare i skrivelse den 16 april samma år, nr 189, — under åberopande av vad som anförts i konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 16 — om utredning och förslag till såda­ na ändringar i nyssnämnda lagar att välj arorganisationer på statsverkets bekostnad tilldelas äktamakekuvert. Sedan nämnda båda riksdagsskrivel­ ser överlämnats till 1955 års valutredning1 att tagas under övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag, har utredningen i promemoria den 30 oktober 1959 (stencilerad) framlagt förslag i de i skrivelserna avhand­ lade ämnena. Vid promemorian fogade förslag till ändringar i lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen torde få fogas såsom bilaga A till detta protokoll. Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, statskontoret, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Högerns riksorganisation, Centerpartiets riksorganisation, Folkpartiets riksorganisa­ tion och Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. I de yttranden som avgi­ vits av överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Västernorrlands, Jämt­ lands och Norrbottens län har åberopats yttranden från åtskilliga magistra-

1 Utredningens ledamöter är kanslidirektören S. J. Waller, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin, ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren G. E. R. Moberg.

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960 11

ter och valnämnder. Sålunda har yttranden avgivits av, bland andra, magi­ straterna i Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Uppsala och Väster­ ås samt Stockholms stads valnämnd. I promemoria den 8 februari 1960 (stencilerad) har utredningen vidare framlagt förslag rörande röstlängdsutdragens avskaffande vid val till riks­ dagens andra kammare. Över denna promemoria har efter remiss yttran­ den avgivits av generalpoststyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund samt ett antal magistrater, valnämn­ der och andra organ. Vid promemorian fogat förslag till lag angående änd­ ring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen m. m. torde få fogas såsom bilaga B till statsrådsprotokollet. Vidare torde från nämnda promemoria till statsrådsprotokollet få såsom bilagor fogas dels en redogörelse med vissa synpunkter på frågan om obligatoriska röstkort vid 1960 års andrakammarval, dels förslag till kungörelse om ändrad lydel­ se av 2 § kungörelsen den 22 januari 1960 (nr 9) om befrielse från expedi­ tionslösen för vissa s. k. röstkort, dels förslag till kungörelse om upprät­ tande av röstkort vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960 (bila­ gorna C — E).

A. Frågan om rätt för de politiska partierna att vid allmänna val utlägga valsedlar i eller i anslutning till vallokalen

Gällande bestämmelser m. m. Enligt lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen skall andrakammarval och kommunalval äga rum inför öppna dörrar. Vid valen får ej tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen. Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de före­ skrifter som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrätt­ ningens behöriga fortgång finner skäl meddela. I vallokalen skall exemplar av vallagarna finnas anslagna samt vid andrakammarval därjämte exemplar av lista upptagande de av länsstyrelsen godkända anmälningarna av kan­ didater och kartellbeteckningar. Vid valen skall begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken, och blanketter till valsedlar skall tillhandahållas i vallokalen. För att väljare med valhemlighetens bevarande skall kunna in­ lägga sin valsedel i valkuvert, skall ett lämpligt antal avskilda platser finnas i vallokalen. Det åligger valförrättaren att vaka över att väljarens föreha­ vanden där ej kan iakttagas av någon. Det ankommer på väljarna själva att uppgöra valsedlarna. I verkligheten ombesörjer emellertid de politiska partierna tryckning av valsedlar, som genom partiernas försorg utsändes eller utdelas till väljarna. Valförrätta­ ren, som skall tillhandahålla blanketter till valsedlar, får icke taga någon befattning med utdelandet av valsedlar med utsatt valbeteckning och val­ kretsbeteckning eller med olika partibeteckningar och kandidatnamn. Så­

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

lunda har regeringsrätten ansett, att valnämnders förfarande att under nå­ gon del av valförrättningen i samband med utlämnandet av valkuvert till­ ställa valmännen jämväl valsedel har varit ägnat att kränka valfriheten, varför valet har upphävts (RÅ ref. 65/1926). Däremot bär valhemligheten icke ansetts kränkt därav, att de olika partiernas valsedlar, enligt beslut av valnämnden, varit utlagda på bord i vallokalen (RÅ not. S 333/1938).

Frågans behandling vid 1958 års A-riksdag I en vid 1958 års A-riksdag väckt motion (I: 253) föreslogs sådan änd­ ring i vallagarna, att skyldighet skulle föreligga för valförrättare att möj­ liggöra för partier (valkorporationer) att i anslutning till vallokalen lägga ut valsedlar. I motionen anfördes, att det torde framstå som angeläget att underlätta för väljarna att erhålla önskad valsedel, och att många väljare, som ej kände till att det ankom på väljaren själv att genom respektive parti­ organisationer eller genom att ifylla tillhandahållen blankett skaffa önskad valsedel, gick till vallokalen i den förvissningen, att de olika partiernas val­ sedlar fanns utlagda där. Ytterligare framhölls i motionen, att de politiska partierna på vissa platser beretts möjlighet utlägga valsedlar i anslutning (förrum) till vallokalerna, men att detta icke tillåtits på andra platser. Konstitutionsutskottet fann motionens syfte beaktansvärt men ansåg, att närmare utredning borde föregå den åsyftade ändringen av vallagarna. Ut­ skottet anförde i sitt förut nämnda utlåtande nr 8 år 1958 bl. a., att till­ handahållande av valsedlar i eller i anslutning till vallokalen endast borde få ske under sådana former, att valhemligheten och valfriheten till fullo bevarades, och ordningen vid valförrättningen upprätthölls samt framhöll, att det var angeläget, att bestämmelserna fick en sådan utformning, att icke ny kassationsgrund tillskapades.

1955 års valutredning Utredningen anför, att ett genomförande av de av riksdagen begärda änd­ ringar i vallagarna, vilket enligt utredningens mening är ägnat att under­ lätta valdeltagandet, ej torde vara förenat med några praktiska svårigheter. De flesta vallokaler är inrymda i skolor eller andra offentliga byggnader, där någon vestibul, korridor eller något till vallokalen angränsande rum tor­ de kunna disponeras för ändamålet. I vissa fall är också själva vallokalen så stor, att man utan olägenhet torde kunna ha valsedlar utlagda i någon del av denna. Den omständigheten, att valsedlar finns utlagda i eller i anslutning till vallokalen och att väljaren därifrån i andras åsyn förser sig med en eller flera valsedlar, anser utredningen lika litet som den omständigheten, att han erhåller en eller flera valsedlar från speciella valsedelsutdelare, vara ägnad att påverka valhemligheten. Denna är skyddad genom föreskrifterna om att det i vallokalen skall finnas avskilda platser, där väljaren kan in­ lägga sin valsedel i valkuvert, och om att valförrättaren skall vaka över att

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 13

väljarens förehavanden där ej skall kunna iakttagas av någon. Det sätt, på vilket väljaren dessförinnan försett sig med valsedel, är härvidlag lik­ giltigt, så länge han osedd kan inlägga sin valsedel i valkuvertet. Ej heller kan ur valfrihetssynpunkt kritik riktas mot ett system med utlagda val­ sedlar. Snarare torde ett sådant system, i den mån det ersätter de speciella valsedelsutdelarna, vara ägnat att lämna väljarna mera opåverkade i sitt val. Detta gäller under förutsättning att valsedlarna ej utläggs på ett sätt, som kan innebära propaganda. Härvidlag finns enligt utredningens mening en viss risk att tryckta eller textade anslag, som i och för sig kan vara mo­ tiverade för att för väljarna utvisa var olika partiers sedlar finns, kan kom­ ma att tolkas som propaganda och även utnyttjas i sådant syfte. Till und­ vikande härav anser utredningen det lämpligt, att endast partibeteckningar förekommer på eventuella anslag. Särskild föreskrift härom torde ej erford­ ras, då valförrättaren i kraft av sin ordningsmakt torde kunna avvisa ett olämpligt anslag. Utredningen finner det ändamålsenligt, om genom val­ nämndens försorg anslag tillhandahålles för de partier, som enligt vad på förhand är känt kommer att deltaga i valet inom valdistriktet. För valsed­ lar, som ej hänför sig till något sådant parti, torde rubriken »Övriga val­ sedlar» vara tillfyllest. I likhet med konstitutionsutskottet anser utredningen det angeläget att någon ny kassationsgrund ej tillskapas, och utredningen föreslår därför, att valmyndighetens befattning med utläggandet av valsedlar inskränkes till att avse iordningställandet av erforderligt utrymme för ändamålet. Härut­ över skall valförrättaren endast ha att taga sådan befattning med de ut­ lagda valsedlarna, som inrymmes i hans skyldighet att upprätthålla ord­ ningen vid valet. Ansvaret för att valsedlar alltid finns alt tillgå skall ej vila å valförrättaren utan bör i sin helhet åvila den, som utlagt sedlarna. Ej heller kan valförrättaren åläggas att pröva behörigheten hos den som kommer och vill lägga ut valsedlar.

Remissyttrandena Utredningens förslag i förevarande del har i princip tillstyrkts eller läm­ nats utan erinran av det övervägande antalet remissinstanser. I åtskilliga yttranden framhålles att förslaget endast innebär en legalisering av ett på många håll utan olägenhet redan tillämpat förfarande. Länsstyrelsen i Uppsala län, som i princip icke har något att erinra mot förslaget, påpekar dock att det särskilt på landsbygden kan finnas vallokaler, där möjlighet saknas alt på ett tillfredsställande sätt ordna med utläggning av valsed­ lar, och att skyldighet för valnämnd att ordna med valsedelutläggning i så­ dana fall icke bör föreskrivas. Beträffande spörsmålet om införande av möjlighet att utlägga valsedlar i själva vallokalen har betänkligheter framförts av länsstyrelserna i Stock­ holms, Malmöhus, Hallands och Jämtlands län samt av flera magistrater och valnämnder. Länsstyrelsen i Hallands län anför sålunda:

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960

För den händelse valsedlar tillhandahållas i vallokalen kan det lätt upp­ komma situationer som kunna verka störande på valförrättningen och medföra besvärlighet för valnämnden, särskilt vid köbildning. Enligt läns­ styrelsens mening böra väljarna ha försett sig med valsedlar, innan de släppas in i själva vallokalen för att av valnämnden erhålla valkuvert. Om valsedlar äro framlagda i själva vallokalen, kan allmänheten lätt få den uppfattningen, att det är valnämnden, som tillhandahåller icke blott val­ kuvert utan även valsedlarna, vilket synes olämpligt ur flera synpunkter. Om exempelvis någon valsedelstyp tagit slut (eller bortsmusslats, något som inträffat vid senaste valet här i länet), kan valnämnden riskera att bli klandrad härför. Vidare blir valnämnden betungad av att beakta att val­ kuvert icke utlämnas, innan vederbörande försett sig med valsedel och an­ mäler sig för röstning. Det kan nämligen tänkas, att personer infinna sig endast för att avhämta valsedlar (exempelvis för att iordningställa äktamakeförsändelse) och i sådana fall bör ju icke valkuvert utlämnas, enär dylika ej böra föras ur vallokalen. Med hänsyn till anförda omständigheter torde i varje fall vara angeläget att i de fall valsedlar utläggas i själva val­ lokalen — något som bör förekomma endast där annan möjlighet ej står till buds -— för ändamålet anordnas särskilt avbalkat eller avskärmat ut­ rymme i omedelbar anslutning till vallokalens ingång. Länsstyrelsen i Malmöhus län anför att övervägande delen av de väljare, som först i vallokalen anskaffar valsedel, kan väntas komma att vid det där­ för avsedda utrymmet förse sig med endast en valsedel. Att så sker helt öppet vid politiska val och i närvaro av valfunktionärerna anser länsstyrel­ sen vara ägnat att inge betänkligheter. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser den med hänsyn till valhemlig­ hetens bevarande lämpligaste placeringen av valsedlarna vara de avskilda platser, där väljaren har att inlägga sin valsedel i valkuvertet, och att möj­ lighet därför alltid bör finnas att lägga valsedlarna på dessa platser. Ma­ gistraten i Malmö förordar också att valsedlarna utlägges i själva valloka­ len och anför som skäl härför, att valmyndigheten då kan utöva kontroll att valsedlar icke avsiktligt sammanblandas. Ett flertal remissinstanser har berört frågan om de anslag, som enligt utredningens mening bör finnas iordningställda för att för väljarna ut­ visa var olika partiers sedlar finns. Lämpligheten av sådana anslag har i allmänhet icke ifrågasatts. Länsstyrelsen i Jämtlands län säger sig emel­ lertid betvivla nyttan och nödvändigheten av dessa »partiskyltar» och an­ ser att den som önskar förse sig med valsedlar å valstället utan större svå­ righet torde kunna återfinna önskad valsedel med ledning av de utlagda valsedlarnas partibeteckning. Länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller att anslag med partibeteckningar icke bör få förekomma i vallokalen och anser det fullt tillräckligt om de olika partiernas valsedlar får utläggas bred­ vid varandra på ett bord eller liknande utrymme. För att underlätta för valförrättare att avvisa olämpliga anslag anser länsstyrelsen i Norrbottens län att bestämmelser bör utfärdas om att endast på föreskrivet sätt tryckta eller skrivna anslag må användas. Magistraten i Norrköping framhåller att anslagen i förväg bör godkännas av valförrättaren, då olägenhet och irrita­

Kiuigl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960 15

tion eljest lätt kan uppstå om valförrättaren först valdagens morgon finner sig böra avvisa olämpliga anslag. Länsstyrelserna i Gävleborgs och Jämtlands län har anfört principiella betänkligheter mot utredningens uttalanden om att det skulle vara ända­ målsenligt om anslag tillhandahölles genom valnämndens försorg. Länssty­ relsen i Gävleborgs län anför sålunda: Principen är ju ändock att valförrättaren skall begränsa sin medverkan till anvisande av nödigt utrymme för valsedlarnas utläggande och till över­ vakning av ordningen kring detta utrymme. I sistnämnda befogenhet ingår det negativa ledet att avvisa olämpliga anslag. Att valförrättaren därjämte skall vidtaga positiva åtgärder i form av tillhandahållande av lämpligt stili­ serade anslag kan icke stå i överensstämmelse med den obundna och opar­ tiska ställning i valförfarandet, som vallagarna vill skänka åt valförrättaren.

Magistraten i Hälsingborg anför att de praktiska anordningarna själv­ fallet måste vara sådana att valsedlarnas förefintlighet i vallokalen icke in­ nefattar propaganda för viss typ av valsedel eller ger väljaren den upp­ fattningen att endast utlagda valsedlar är tillåtna. Magistraten anser där­ för att i vallagen föreskrivna blanketter till valsedlar, som skall tillhanda­ hållas i vallokalen, bör vara tillgängliga under samma form som partiernas tryckta valsedlar och att erforderliga anslag för dessa blanketter jämväl bör finnas. För åstadkommande av ordning å de platser, där valsedlar utlägges, och för att förhindra att olika partiers valsedlar under valets gång samman­ blandas har magistraten i Malmö, som förklarar sig redan ha praktiserat det föreslagna förfarandet, rekommenderat att enkla pappkartonger i vilka valsedlarna lägges anskaffas genom valmyndighetens försorg. Magistraten i Hälsingborg har framhållit att valförrättaren måste med biträde av vakt­ mästare eller andra hålla erforderlig uppsikt under valförrättningen, så att icke valsedlarna för olika partier blir sammanblandade eller annan oord­ ning uppstår. I åtskilliga yttranden påpekas vikten av att den promemoria, som genom inrikesdepartementets försorg före valen utsändes till valförrättarna, kom­ mer att innehålla fullständiga anvisningar hur valsedlarna bör utläggas och hur anslagen skall vara utformade. Beträffande lagtextens utformning ifrågasätter länsstyrelsen i Stock­ holms län om icke förslagets föreskrifter i första respektive andra punkten i 60 g andra stycket lagen om val till riksdagen och 26 § andra stycket kommunala vallagen om tillhandahållande av »blanketter till valsedlar» och utläggande av »valsedlar» kan komma att missförstås av väljare och kanske även av valförrättare. Enligt länsstyrelsen vore det mest naturligt och rik­ tigt att först lämna en föreskrift om valsedlarnas utläggande och därefter stadga skyldighet för valförrättaren att — oavsett var valsedlarna är utlagda — tillhandahålla blanketter till valsedlar i själva vallokalen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län påpekar att det i 57 § 2. första stycket lagen om val till riksdagen och i 21 § första stycket kommunala vallagen

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

stadgade förbudet mot tal och upprop till de väljande inom vallokalen bör utsträckas att avse jämväl tal och upprop inom förrum till vallokalen. Läns­ styrelsen anser dessutom att i vallagarna bestämmelser bör införas som reglerar de politiska partiernas rätt att inom vallokal eller förrum till val­ lokal utdela valsedlar.

B. Frågan om rätt för väljarorganisationer att på statsverkets bekostnad tilldelas äktamakekuvert

Gällande bestämmelser m. m. Vid val till riksdagens andra kammare må enligt riksdagsordningen make avge valsedel genom andra maken, och enligt kommunala vallagen gäller motsvarande för kommunalvalens vidkommande. Närmare bestämmelser om röstning genom äkta make finns i lagen om val till riksdagen samt i kommunala vallagen. Då äkta make vill avgiva valsedel genom andra ma­ ken, skall valsedelsförsändelse anordnas. För försändelsen får enbart an­ vändas särskilda härför avsedda kuvert, ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert. Kuverten tillverkas endast genom statsverkets försorg. Vid andrakammarval tillhandahålles kuverten på statsverkets bekostnad val­ nämnden eller magistraten samt röstmottagare. För kommunalval gäller att ifrågavarande kuvert endast tillställes röstmottagare på statsverkets bekost­ nad, medan kommuner och församlingar erhåller dem mot ersättning. Före varje val skall kuvert i god tid finnas tillgängliga på landet hos ordförande och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd samt i stad hos magi­ straten eller valnämnden ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka magistraten eller valnämnden uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljarna. Inrikesdepartementet, hos vilket ansvaret ligger för att val tillbehör finns att tillgå, infordrar före varje val från länsstyrelser­ na uppgift om behovet av olika valkuvert inom länen. Genom departemen­ tets försorg beställs därefter för de olika valorganen erforderligt antal kuvert hos ett tryckeri. De år allmänna kommunalval skall förrättas omfattar be­ ställningen valtillbehör till samtliga sådana val, således även till municipaloch kyrkofullmäktigvalen. Till tryckeriet får sedan vederbörande valorgan vända sig för att erhålla sin del av kuverten, och i den mån statsverket skall stå för kostnaden för kuverten sänder tryckeriet räkning till departementet, medan i övrigt betalning erläggs direkt till företaget. Partiorganisationerna får göra sina beställningar på egen hand hos vederbörande tryckeri.

Frågans behandling vid 1958 års A-riksdag I två vid 1958 års A-riksdag väckta motioner, I: 304 och I: 305, föreslogs att varje i riksdagen representerat politiskt parti skulle av statsverket er­ hålla äktamakekuvert till ett antal av högst 400 000 för varje andrakammaroch landstingsval och högst 250 000 för varje kommunal- och stadsfullmäk­ tigval. I motionen nr 1: 304 föreslogs ytterligare, att det i statsverkspropo-

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 17

sitionen för året under XI :e huvudtiteln uppförda anslaget till Vissa kost­ nader i anledning av allmänna val skulle ökas från 800 000 till 900 000 kro­ nor. I sistnämnda motion anfördes bl. a., att det i vallagarna anvisade sättet för tillhandahållande av äktamakekuvert icke tillfredsställande betjänade väljarna. Det framhölls, att välj arorganisationerna därför i ökad utsträck­ ning nödgats själva anskaffa kuvert för att kunna genom sina valbyråer och ombud tillhandahålla sådana åt allmänheten. Därvid hade emellertid partierna varit nödsakade att bekosta flertalet av de kuvert som krävts för en rimlig service. Det hade nämligen visat sig omöjligt att från veder­ börande lokala valmyndigheter kostnadsfritt erhålla kuvert i önskad utsträck­ ning. I stället hade respektive partiers riksorganisationer försett sina lokala partiorganisationer med kuvert i erforderlig mängd. Det syntes lämpligt, att partierna i framtiden fick sig centralt tilldelade erforderlig kuvertupp­ laga, som sedan av partierna själva kunde distribueras till deras lokala val­ byråer. Sådan central tilldelning borde ske endast till sådana politiska par­ tier, som var representerade i riksdagen. Vidare borde den centrala tilldel­ ningen ske endast vid val till andra kammaren samt vid valen av landstingsmän, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige. Viss maximering av den kuvertupplaga, som parti skulle kunna kostnadsfritt erhålla, föreslogs i mo­ tionen. Motionen I: 304 hänvisades till statsutskottet, som ej fann skäl föreligga att uppräkna anslaget, då det syntes utskottet ovisst, huruvida någon lag­ ändring i frågan kunde komma att träda i kraft före 19o8 ars kommunal­ val. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 98) avstyrkte utskottet mo­ tionen. Konstitutionsutskottet, till vilket motionen nr 1: 305 hänvisades, erinrade i sitt förut nämnda utlåtande nr 16 om att väljare vid allmänna val äger kostnadsfritt erhålla äktamakekuvert efter hänvändelse till personer eller valmyndigheter, som angives i vallagarna, samt anförde därefter bl. a. följande: Emellertid pläga olika välj arorganisationer vid allmänna val i viss ut­ sträckning tillhandagå allmänheten med sådana kuvert. Organisationerna i fråga underlätta härigenom för väljare att erhålla nämnda kuvert, varjämte de bespara myndigheterna arbete och kostnader. De strävanden att under­ lätta de röstberättigade medborgarnas deltagande i allmänna val, som un­ der senare år tagit sig uttryck i ett flertal lagändringar och andra åtgärder, böra därför enligt utskottets mening fullföljas genom införande av bestäm­ melser om att central tilldelning av kuvert för ovannämnda ändamål på statsverkets bekostnad skall i tillräcklig omfattning aga rum till de vid allmänna val uppträdande välj arorganisationerna. Då föreliggande fråga emellertid bör ses i ett vidare sammanhang än som skett i motionen, anser utskottet en närmare utredning i ämnet böra föregå en lagändring.

1955 års valutredning Utredningen anför, att den i likhet med konstitutionsutskottet anser att valdeltagandet underlättas av att väljarorganisationerna tillhandagår väljar­ na med äktamakekuvert. Väljarna har i stor utsträckning vant sig vid att i 2 Rihang till riksdagens protokoll 1960. Isaml. .Yr 103

18 Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

valfrågor vända sig till organisationernas valbyråer eller ombud, och det måste anses lämpligt att deras önskemål om äktamakekuvert kan tillgodoses av organisationerna. Den service, som väljarna härigenom erbjudes, är ägnad såväl att gagna dessa som att bespara det allmänna arbete och kostnader. Ut­ redningen finner det därför skäligt, att väljarorganisationerna kostnadsfritt erhåller ifrågavarande kuvert. Utredningen nämner, att inom utredningen diskuterats, huruvida icke förmånen av fria äktamakekuvert borde få åtnjutas i full utsträckning även av kommunerna. Kommunerna har ju att vid kommunalval erlägga betal­ ning för äktamakekuverten, i den mån dessa ej tillliandahålles genom de särskilda röstmottagarna. Detsamma gäller emellertid för de valkuvert, som används för röstning vid personlig inställelse vid valförrättningen. Med hänsyn härtill och då det ligger utom utredningens uppdrag att verkställa någon prövning av frågan om valkostnadernas fördelning mellan staten och kommunerna har utredningen ansett sig sakna anledning att ingå på spörsmålet om kommunernas ställning i förevarande hänseende. Enligt vad utredningen framhåller kan statsverkets kostnad för en reform i den av riksdagen önskade riktningen ej bestämmas exakt, då åtgången på kuvert ej kan beräknas i förväg. Emellertid torde det ej röra sig om nå­ got större belopp. Vid 1958 års andrakammarval beställdes genom stats­ verkets försorg 1 705 000 inner- och 1 707 000 ytterkuvert. Priset var för innerkuvert 15 kronor 15 öre för tusen kuvert och för ytterkuvert 16 kro­ nor 85 öre för tusen kuvert. Några exakta uppgifter beträffande partiernas beställningar av kuvert till nämnda val har ej kunnat erhållas, beroende på att beställningar i vissa fall skett genom de lokala organisationerna. De inhämtade uppgifterna ger dock vid handen, att partiernas sammanlagda beställningar något överstigit vad som genom statsverkets försorg beställts för de olika valorganens räkning. Hur mycket av de sålunda beställda ku­ verten, som använts av väljare för röstning, går icke att ange, då valslatistiken icke redovisar, i vilken utsträckning röstning sker genom äkta make. Utredningen anser det dock vara klart, att endast en mindre del av upp­ lagan kommit till sådan användning. Då det självfallet ej får förekomma, att en väljare hindras att rösta på grund av brist på föreskrivna valkuvert, måste alltid en betryggande marginal finnas i de olika förråden. Om kuver­ tens utseende ej ändras, kan en eventuell restupplaga användas vid ett an­ nat valtillfälle. Förefintligheten av en restupplaga medför således att be­ ställningarna av kuvert varierar i storlek från val till val. Beträffande frågan vilka väljarorganisationer, som skall få tillgång till fria kuvert, ansluter utredningen sig till vad som föreslagits i motion nr I: 304. Kuvert bör endast tillhandahållas i riksdagen representerat politiskt parti, övriga sammanslutningar liksom enskilda får som för närvarande vända sig till valmyndighet för att erhålla kuvert. Däremot bör förmånen av fria äktamakekuvert ej, som i motionen föreslagits, inskränkas till en­ dast vissa val utan bör få åtnjutas vid alla allmänna val. Beställning av kuvert för de olika kommunala valen sker som tidigare nämnts samtidigt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 19

Det mest praktiska tillvägagångssättet vid tilldelningen av kuverten torde vara, att vederbörande statsdepartement från partiernas riksorganisationer fordrar in uppgift på det antal kuvert, varje parti önskar, varefter kuverten på statsverkets bekostnad tillhandahålles riksorganisationerna från trycke­ riet. Distributionen till sina lokala organ får partierna sedan ombesörja själva. Då det bör kunna förutsättas, att partierna iakttager sparsamhet så­ väl vid rekvisitionen av kuvert som med erhållna kuvert, bör enligt utred­ ningens mening någon begränsning av det antal kuvert, som varje parti kan erhålla, ej föreskrivas i vallagarna. I den mån en begränsning skulle visa sig erforderlig, torde i stället ett för partierna högsta kuvertantal kunna fast­ ställas anslagsvägen.

Remissyttrandena Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissin­ stanser. Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller att valdeltagandet ulan tvivel underlättas av att organisationerna tillhandagår väljarna med äktamakekuvert och att denna service besparar det allmänna arbete och kost­ nader, varför det synes skäligt att väljarorganisationerna kostnadsfritt er­ håller ifrågavarande kuvert. Magistraten i Hälsingborg uppger som skäl för tillstyrkan bl. a. att flertalet av från magistraten rekvirerade äktamakekuvert åtgår för utdelning till de politiska partiernas lokala organisationer. En avvisande hållning till förslaget intages av länsstyrelsen i Göteborgs och Bolius län, statskontoret och en valnämnd. De skäl som anförs mot för­ slaget gäller främst den kostnadsökning för statsverket, som skulle bli en följd av förslagets genomförande. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. som påpekar att den icke bär sig bekant några direkta olägenheter för all­ mänheten med nuvarande ordning för tillhandahållande av äktamakekuvert, framhåller sålunda, att förslaget torde medföra ganska stora kostnads­ ökningar för statsverket genom att från partierna på statsverket överflyttas vissa kostnader om vars storlek närmare utredning saknas. Statskontoret anser att, om förslaget skulle tillmötesgås, utgifterna bör hållas inom ra­ men för ett i förväg angivet maximibelopp men att storleken av detta be­ lopp icke lär kunna bedömas enbart på grundval av föreliggande utrednings­ material. Statskontoret anser emellertid att med reformens genomförande tills vidare bör anstå. Med hänsyn till den återhållsamhet och restriktivitet i fråga om statsutgifterna, som under förhandenvarande förhållanden mås­ te anses starkt påkallad och soin bl. a. föranlett 1958 års besparingsutredning att framlägga förslag om besparingar i olika avseenden, är statskon­ toret icke berett tillstyrka, att statsverket nu påtager sig ytterligare utgifter av den art, varom här är fråga. Förslaget alt endast i riksdagen representerat politiskt parti skall få till­ gång till fria kuvert har i allmänhet lämnats utan erinran. Kritik mot denna begränsning framföres emellertid av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och Högerns riksorganisation, som ifrågasätter huruvida det ur demo­ kratisk synpunkt är riktigt att ge favörer åt i riksdagen representerade par­

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960

tier, favörer som andra meningsriktningar icke erhåller. Vad gäller val till riksdagens andra kammare skulle rätten att på statsverkets bekostnad er­ hålla i 63 § omförmälda kuvert enligt organisationens mening kunna utsträc­ kas att gälla jämväl parti eller förening med politiskt syfte, som icke är re­ presenterat i riksdagen, men väl fyller kvalifikationskraven för registrering av partibeteckning. I yttrandet erinras om att det vid kommunala val ofta förekommer deltagande av grupper och föreningar som icke är anslutna till något i riksdagen representerat parti. I särskilt hög grad gäller detta kyrko­ fullmäktigevalen. Även om organisationen är medveten om svårigheten att göra någon annan gränsdragning än vad som föreslagits av utredningen vill organisationen dock framhålla önskvärdheten av att alla i allmänna val deltagande grupper och meningsriktningar erhåller likvärdig behandling. Mindre restriktiva kvalifikationsbestämmelser än vad utredningen föresla­ git är därför att förorda. Frågan om förslagets genomförande skulle medföra risk för slöseri från de politiska partiernas sida med ifrågavarande kuvert har uppmärksam­ mats av några myndigheter. Magistraten i Norrköping anser att det knappast är att räkna med att partierna kommer att visa återhållsamhet vid rekvisi­ tion av kuvert, som tillhandahålles utan kostnad. Folkpartiets riksorganisa­ tion framhåller, att förslaget möjligen kan fresta till onödigt slöseri, som — i extremt fall — t. ex. kan leda till att gifta röstberättigade erhåller ej mind­ re än fem kuvertomgångar. Organisationen anser dock risken för slöseri ganska obetydlig och påpekar, att även vid en begränsning av kuvertuppla­ gan risk kan föreligga för en orättvis avvägning. Sveriges socialdemokra­ tiska arbetarparti, som också ansluter sig till utredningens förslag i denna del, anför att det självfallet bör vara en angelägenhet från partiernas sida att iaktta sparsamhet såväl vid rekvisition av kuvert som med erhållna ku­ vert. Det torde kunna ifrågasättas om inte en viss övre gräns för rekvisitio­ nerna borde sättas med hänsyn tagen till partiernas storlek och behov. Å andra sidan är det angeläget att allmänheten beredes bästa möjliga service i det avseende det här är fråga om. Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att den föreslagna lagtexten icke innebär någon rätt för partierna att erhålla ett obegränsat antal kuvert och att man uppenbarligen bör pröva huruvida inkomna rekvisitioner kan an­ ses rimliga från synpunkten av tillbörlig sparsamhet med valmaterialet. Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter om ett för partierna maximerat kuvertantal kan fastställas anslagsvägen. Slutligen framhåller länsstyrelserna i Västernorrlands och Norrbottens län samt statskontoret att en konsekvens av förslaget bör vara att kommunerna vid kommunala val erhåller fria äktamakekuvert. Av samma uppfattning är Svenska landskommunernas förbund och Svenska landstingsförbundet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960 21

C. Frågan om röstlängdsutdragens avskaffande

Gällande bestämmelser Enligt 71 § 1 mom. lagen om val till riksdagen skall väljare, som avläm­ nar valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat, inneha för sådant ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvi­ sande att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för va­ let samt den länsstyrelse, som skall verkställa röstsammanräkning för den valkrets väljaren tillhör. Jämlikt 71 § 2 mom. skall röstlängdsutdrag utfärdas på landet av val­ nämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistraten därtill förordnar. I kommun på landet må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas av den som därtill av länsstyrelsen förordnas. Röstlängdsutdrag må ej ut­ färdas före det röstlängden blivit underskriven eller försedd med intyg, att anmärkning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än dagen före valdagen. Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt skall därom antingen personligen göra framställning hos den som äger utfärda utdraget eller också till denne låta inlämna eller med posten insända egenhändigt undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan. Ansökan må även insändas till kommunalnämndens ordförande eller ma­ gistraten i den ort, där sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant fall ordföranden eller magistraten ofördröj ligen överlämna ansökningen till den som har att utfärda utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes fullständiga namn, födelseår och hemvist inom nämnda ort. Om så begäres, skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter, då ansökan in­ kommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag, skall medde­ lande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas till sökanden. Vad nu sagts i avseende å magistrat skall jämlikt 90 § i stad utan magi­ strat i tillämpliga delar gälla om den valnämnd, som skall finnas för sådan stad. Även den särskilda valnämnden i Stockholm är jämlikt 90 a § i dessa avseenden jämställd med magistrat. I fråga om kommunalval har bestämmelser, motsvarande de nu återgivna upptagits i 36 och 63 §§ kommunala vallagen.

Historik Frågan om röstlängdsutdragets behövlighet vid röstning utom det egna valdistriktet har varit föremål för ingående överväganden alltsedan eu mera allmän rätt till sådan röstning infördes genom lagstiftning år 1937, enligt vilken väljare, som på grund av vistelse å annan ort vore förhindrad att ut­ öva rösträtt i det egna valdistriktet, skulle äga avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt hörde, vid valförrättningen i annat valdistrikt. En inom justitiedepartementet tillkallad sakkunnig, vilken efter verkställd utredning i cn år 1933 upprättad promemoria (fogad vid propo­

22 Kungl. Maj:ls proposition nr JOS dr 1960

sition nr 227/1933) framlade förslag om sådan röstning, ansåg att det enda, som skulle erfordras för att väljaren skulle få avlämna sin röst i annat val­ distrikt, var ett konstaterande av väljarens identitet. Vid röstning utom det egna valdistriktet skulle väljaren därför inneha ett s. k. identitetsbevis. Sådant bevis skulle utfärdas å den ort, där valsedeln skulle avgivas, på landet av ledamot eller suppleant i valnämnd eller kommunalnämnd och i stad av den magistraten därtill förordnade. För att erhålla identi­ tetsbevis skulle väljaren personligen inställa sig hos bevisutfärdaren och styrka sin identitet samt uppgiva den valkrets och kommun, där han var uppförd i röstlängd, samt sitt hemvist inom kommunen. Dessa uppgif­ ter skulle antecknas å beviset. Vid valförrättningen skulle identitetsbeviset jämte valkuvertet inläggas i ett särskilt j-tterkuvert och anteckning därå ske om den röstandes valkrets och kommun. Ytterkuverten skulle efter valför­ rättningen obrutna insändas till länsstyrelsen. Hos länsstyrelserna skulle hållas särskilda förrättningar, vid vilka ytterkuverten skulle sorteras efter valkretsarna, varefter de kuvert, som avsåg valkretsar utom länet, skulle översändas till de länsstyrelser, som skulle förrätta de slutliga sammanräk­ ningarna. Vid den slutliga sammanräkningen skulle ytterkuverten öppnas, valkuverten och identitetsbevisen granskas, väljarna avprickas i röstläng­ den och valsedlarna medtagas vid rösträkningen. Vid remissbehandlingen av promemorian framhölls i några yttranden svårigheten att — på grund av väljarnas ofta bristfälliga uppgifter angå­ ende det hemvist, varunder de är uppförda i röstlängden — med ledning av identitetsbevisen återfinna dem i röstlängden. Från några håll föreslogs, att till avhjälpande av denna olägenhet den föreslagna röstningsmetoden borde jämkas på så sätt, att väljare för att få rösta i främmande valdistrikt skulle vara skyldig att medha utdrag angående sin rösträtt ur det egna val­ distriktets röstlängd. I proposition nr 227 till 1933 års riksdag framlades förslag, bl. a. åsyftan­ de att öppna möjlighet för införande av en röstningsinetod, enligt vilken röstberättigad skulle få rätt att avlämna valsedel i annat valdistrikt än det, där han var uppförd i röstlängden. Konstitutionsutskottet hemställde i ut­ låtande (nr 32) över propositionen, att riksdagen, med förklarande att pro­ positionen då icke kunnat bifallas, måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om fort­ satt utredning i ämnet. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen. Sedan särskilt tillkallade sakkunniga verkställt den av 1933 års riksdag begärda ytterligare utredningen, förordade de (se promemoria, fogad vid pro­ position nr 210/1934) den jämkningen i förslaget, alt väljare vid röstning utom det egna valdistriktet skulle vara skyldig avlämna utdrag ur röstläng­ den i detta valdistrikt, utvisande att han var där upptagen såsom röstberätligad. Som skäl för en dylik jämkning anförde de sakkunniga bl. a.: Med det i 1933 års promemoria föreslagna systemet skulle stora svårighe­ ter uppkomma att återfinna och identifiera väljarna i röstlängden vid den slutliga sammanräkningen. Denna skulle därigenom bli mycket tidsödan­ de och besvärlig och kassationsprocenten av de avgivna valsedlarna förhål-

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 23

landevis hög.------------ Med ledning av röstlängdsutdrag från väljarens eget valdistrikt skulle däremot väljaren lätt kunna återfinnas i röstlängden. Kravet på företeende av röstlängdsutdrag skulle även vara ägnat att försvå­ ra röstavlämning av obehöriga. Införes krav på röstlängdsutdrags företeende torde man visserligen med hänsyn till besväret att i förväg anskaffa sådant utdrag böra räkna med alt institutet kommer till användning i något mindre utsträckning än om röst­ längdsutdrag ej erfordras. Å andra sidan skulle genom kravet på röstlängds­ utdrag vinnas att röstning i främmande valdistrikt bleve säkrare för välja­ ren än sådan röstning skulle bli enligt 1933 års utkast. Väljaren kan i förra fallet med praktiskt taget samma säkerhet som om han röstade i det egna valdistriktet påräkna att hans röst blir giltig. Fordras endast identitetsbe­ vis, såsom i 1933 års utkast, måste man däremot räkna med en hög kassationsprocent bland de i främmande valdistrikt avgivna rösterna.----------- Ett system utformat på nu antytt sätt torde icke komma att verka avskräckan­ de på de röstberättigade utan bör kunna komma till användning då elt verk­ ligt behov av röstning i främmande valdistrikt föreligger. Det synes icke vara för mycket begärt, att den som vill rösta i främmande valdistrikt un­ derkastar sig besväret att rekvirera röstlängdsutdrag. Besväret med anskaf­ fande av röstlängdsutdrag torde emellertid ha den verkan, att ifrågavarande röstningssätt icke användes i andra fall, än då verkligt behov föreligger. Detta måste anses som en bestämd fördel.------------ Som ett betydelsefullt skäl mot ett system utan röstlängdsutdrag kan även anföras, att det över huvud är otillfredsställande att införa en metod, om vilken man på förhand kan beräkna att den kommer att medföra en hög kassationsprocent av de avgivna rösterna. En omläggning av det i 1933 års promemoria föreslagna systemet till ett system med röstlängdsutdrag med­ för slutligen den fördelen att länsstyrelserna komma att besparas mycket arbete och statsverket icke obetydliga kostnader. I proposition nr 216 till 1934 års riksdag framlades förslag till vissa änd­ ringar i riksdagsordningen och lagen om val till riksdagen med syfte att un­ derlätta deltagandet i valen till riksdagens andra kammare. I propositionen föreslogs bl. a., att väljare skulle erhålla rätt att vid sådant val avlämna val­ sedel i annat valdistrikt än det han tillhörde. Propositionen bifölls med vissa ändringar av 1934 års riksdag, grundlags­ förslaget såsom vilande. Sedan detta senare slutligen antagits av 1937 års riksdag, utfärdade Kungl. Maj:t den 12 februari 1937 dels kungörelse an­ gående beslutade ändringar i grundlagarna dels lag om ändring i vissa de­ lar av lagen om val till riksdagen. Genom sistnämnda lagändring infördes bestämmelser om rätt för väljare att å valdagen rösta i främmande valdistrikt och i vissa fall före valdagen in­ för särskilda röstmottagare. Härvid föreskrevs också att den som ville rösta på något av nämnda sätt skulle förete röstlängdsutdrag, utvisande alt han var röstberättigad vid valet. Inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga föreslog för kommunal­ valens vidkommande införande av rätt att vid vistelse utom hemorten å valdagen rösta å postanstalt i stället för vid valförrättningen i ett främman­ de valdisrikt såsom vid andrakammarvalen (SOU 1941: 28). De sakkunni­ ga förordade härvid krav på innehav av röstlängdsutdrag. Vid remissbe­

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960

handlingen av förslaget ifrågasatte emellertid socialdemokratiska partisty­ relsen, om företeendet av röstlängdsutdrag kunde anses behövligt, och före­ slog i stället i huvudsak följande förfaringssätt: Väljaren skulle för röstmottagaren uppgiva namn och hemvist samt det val, i vilket han önskade deltaga, och i fall där röstning skedde före val­ dagen den anledning, som kunde medföra rätt till sådan röstning. Sedan väl­ jaren därpå inlagt sin valsedel i ett valkuvert och överlämnat detta till röstmottagaren, skulle denne inlägga kuvertet i ett ytterkuvert, å vilket, i en­ lighet med väljarens uppgifter, skulle antecknas valet, valkrets och valdi­ strikt, som väljaren tillhörde, hemvist inom valdistriktet och den samman­ räknande myndigheten. Väljaren skulle därefter i närvaro av röstmottaga­ ren egenhändigt skriva sitt fullständiga namn på ytterkuvertet. Departementschefen anförde i anledning härav i den till 1942 års riks­ dag avlåtna propositionen (nr 98) följande: Enligt min mening är kravet på företeende av röstlängdsutdrag motive­ rat med hänsyn därtill, att eljest risk för valfusk skulle förefinnas. Vidare skulle, om röstlängdsutdrag icke erfordrades, kunna förekomma, att val­ kuvert icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet, varjämte svå­ righeter kunde uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i röstlängden. I fråga om innehållet i utdraget synes det icke erforderligt att angiva, att utdraget skall utvisa såväl att väljaren är röstberättigad vid valet som den valkrets och det valdistrikt väljaren tillhör. Det torde vara tillfyllest, att utdraget i denna del utvisar, att väljaren är röstberättigad vid ett visst val i ett angivet valdistrikt. I anledning av propositionen väcktes vid nämnda års riksdag likalydande motionerna I: 203 och II: 271, vari hemställdes om bifall till propositionen med de ändringar, som föranleddes därav, all kravet på att i vissa fall före­ te röstlängdsutdrag skulle bortfalla. Konstitutionsutskottet framhöll i sitt över motionerna avgivna utlåtande (nr 5), att kravet på företeende av röst­ längdsutdrag syntes motiverat med hänsyn till att eljest risk för valfusk förefunnes samt anförde: Om röstlängdsutdrag icke erfordrades, skulle det vidare kunna förekom­ ma, att valkuvert icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet. Er­ farenheten från tidigare valtillfällen bär visat, att många väljare icke äga kännedom om inom vilket valdistrikt de äga rösträtt samt att väljare, soin bytt bostad, ofta icke äga kännedom om i vilken röstlängd de äro upptag­ na. Med den av motionärerna föreslagna anordningen kunde även — sär­ skilt i större kommuner indelade i ett "betydande antal valdistrikt — svårig­ heter uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i röstläng­ den. Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet icke nu funnit skäl tillstyrka motionärernas förslag.

Propositionen bifölls av riksdagen, medan motionerna ej föranledde någon riksdagens åtgärd. År 1943 verkställdes av en inom justitiedepartementet tillkallad sakkun­ nig utredning rörande erforderliga ändringar i vallagen. I en av den sakkun­ nige avlämnad promemoria (fogad vid proposition nr 10/1944) föreslogs, att poströstning skulle användas även vid andrakammarvalen. I promemorian

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1060 25

redovisades u llåtande över den nya röstningsmet oden från bl. a. Socialde­ mokratiska partistyrelsen, som yttrade, att en tillfredsställande lösning av frågan om väljares rätt att rösta på annan ort icke syntes vinnas, med mind­ re kravet på röstlängdsutdrag slopades. I anledning härav utvecklade den sakkunnige ytterligare de skäl, som för­ anlett kravet på företeende av röstlängdsutdrag, samt anförde därvid bl. a följande: Risken för att valfusk skulle förekomma, om röstlängdsutdrag icke er­ fordrades, bör ej underskattas. Även om valfusk för sådant fall endast skulle inträffa någon enstaka gång, skulle detta dock kunna inverka på valets utgång och bör i varje fall i möjligaste mån förhindras. För erhållan­ de av röstlängdsutdrag erfordras enligt gällande bestämmelser muntlig eller också skriftlig, bevittnad framställning lios den som har att utfärda utdra­ get, och för det fall att utdraget överlämnas till sökanden personligen skall denne skriftligen erkänna mottagandet därav. Risken för obehörig röstning i annan persons namn måste givetvis bli större, om kravet på företeende av röstlängdsutdrag skulle slopas och det, såsom föreslagits, endast skulle er­ fordras, att väljarens namn vid röstningen tecknades på ett kuvert. Den omständigheten att särskild legitimation icke erfordras vid röstning inför valförrättare bör icke föranleda till att sådan icke skall förekomma vid röstning inför röstmottagare. Vid en valförrättning förefinnes ett visst skydd mot obehörig röstning därutinnan, att den som anmäler sig till röst­ ning skall uppgiva sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistrik­ tet. Genom att jämföra dessa uppgifter och eventuellt på valförrättarens an­ modan lämnade upppgifler angående yrke eller titel samt födelseår med de i röstlängden förekommande anteckningarna kan i viss mån kontrolleras, att den som vill rösta är den som han uppgivit sig vara. Någon motsvarighet till denna kontrollmöjlighet finnes däremot icke vid röstning inför röstmot­ tagare. — Om röstlängdsutdrag icke erfordrades, skulle det med all säkerhet före­ komma åtskilliga fall, där valkuvert icke komme att befordras till rätt sammanräkningsmyndighet eller där väljarna vid röstsammanräkningen icke kunde återfinnas i röstlängden och de avgivna valsedlarna således måste kasseras. Väljaren skulle nämligen, om kravet på företeende av röstlängds­ utdrag slopades, ha att för röstmottagaren uppgiva sitt namn, valet, det val­ distrikt, som han tillhör, hemvist inom valdistriktet och sammanräkningsmyndigheten. Det måste förutsättas, att många personer icke äga känne­ dom om samtliga dessa uppgifter.------------ Det har även gjorts gällande, att kravet på röstlängdsutdrag tillkommit icke för att underlätta valdeltagandet för väljarna utan endast för att un­ derlätta sammanräkningsförfarandet. Det besvär, som är förenat med an­ skaffandet av röstlängdsutdrag, kan väl dock knappast vara så stort, all detsamma icke uppväges av det förhållandet, att den som röstar med före­ teende av röstlängdsutdrag också får sin röst godkänd, där icke särskilda skäl föranleda tili annat, medan däremot, om röstlängdsutdrag icke skulle erfordras, kassationen säkerligen skulle bliva betydligt större. Därjämte skulle för sådant fall själva röstmottagningen, till omak icke minst för väl­ jarna, komma att taga betydligt längre tid i anspråk, och det är ovisst, hu­ ruvida postverket då ens skulle kunna åtaga sig bestyret med röslinottagnmg. --------— Även om röstmottagarna inom landet genom generalpoststy­ relsen erhålla kännedom om dagarna för andra än allmänna val, måste det dock, för undvikande i största möjliga utsträckning av felaktigheter vid

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

röstmottagningen, vara av stor vikt, att röstmottagarna erhålla kännedom om valdagarna även genom den i röstlängdsutdragen förekommande upp­ giften därom. Röstmottagarna utom riket erhålla vid kommunalval känne­ dom om andra än allmänna val endast genom att taga del av innehållet i röstlängdsutdraget. —---------- För att förhindra obehörigt uttagande av röstlängdsutdrag bör bestämmelsen, att skriftlig ansökan om sådant utdrag skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden och bevittnad av minst eu person, bibehållas.

Vid 1944 års riksdag framlades i överensstämmelse med den sakkunni­ ges förslag proposition (nr 10) med förslag till ändringar i vallagen. De­ partementschefen anförde därvid beträffande kravet på röstlängdsutdrag, att företeende av ett sådant utdrag bl. a. avsåg att skapa garantier för valsäkerheten och att det därför ej kunde anses tillrådligt att eftergiva de gäl­ lande fordringarna på denna punkt. Departementschefens ståndpunkt bi­ träddes av riksdagen. När genom lag den 17 mars 1944 poströstning infördes jämväl för andrakammarvalen, bibehölls sålunda bestämmelserna om röst­ längdsutdragen oförändrade. Ställningstagandet till frågan om röstlängdsut­ dragen var emellertid ej slutgiltigt. I en vid 1944 års riksdag väckt motion (nr II: 100) hemställdes om utredning och förslag om underlättande av del­ tagandet i allmänna val. I motionen framhölls bl. a. att kravet på företeende av röstlängdsutdrag ej borde bibehållas. Konstitutionsutskottet, som behand­ lade motionen samtidigt med propositionen, hemställde i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 2) att riksdagen i anledning av motionen ville an­ hålla om utredning och förslag i den där berörda frågan. Chefen för justitiedepartementet tillkallade sedermera med stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande sakkunniga — 19H års valsakkunniga —- för utred­ ning angående möjligheterna att underlätta deltagandet i allmänna val. I direktiven för de sakkunniga anfördes bl. a. att det borde undersökas, hu­ ruvida det vore möjligt att utan eftergivande av valsäkerheten införa lätt­ nader i kravet på företeende av röstlängdsutdrag vid röstning å postanstalt eller förenkla det för anskaffande av röstlängdsutdrag föreskrivna förfaran­ det. I betänkande angående underlättande av deltagandet i allmänna val (SOU 1945: 64) redovisade de sakkunniga vissa av dem inhämtade yttranden om de erfarenheter, som vanns vid tillämpningen av systemet med röstning å postanstalt vid 1944 års andrakammarval. Flertalet av de hörda myndighe­ terna förklarade, alt röstningssystemet fungerat tillfredsställande, och alt kravet på företeende av röstlängdsutdrag borde bibehållas. Från några håll tramfördes emellertid, att detta krav borde slopas. Som skäl härför anfördes huvudsakligen dels att anskaffandet av utdrag var förenat med sådant be­ svär, all personer, som eljest skulle rösta på angivet sätt, underlät anskaffa utdrag, dels att hinder för röstning vid valförrättning kunde uppstå först så sent, att utdrag icke hann anskaffas. De sakkunniga framförde i sitt betänkande vissa synpunkter, som enligt deras mening talade för ett bibehållande av kravet på företeende av röst-

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960 27

längdsutdrag. Sålunda fann de att detta krav i främsta rummet avsåg att skapa garantier för valsäkerheten, varvid de ansåg begreppet valsäkerhet innebära en garanti såväl för att den person, som avlämnade en valsedel, var röstberättigad, som för att han var den han uppgav sig vara. De sakkunniga anförde vidare: Risken för röstning i annan persons namn måste givetvis bli större, om kravet på företeende av utdrag skulle slopas och det, såsom föreslagits, endas! skulle erfordras, att väljarens namn vid röstningen tecknades på ett kuvert. Någon särdeles stor risk för att sådan obehörig röstning skulle före­ komma i större omfattning torde väl icke föreligga. Även om valfusk en­ dast skulle inträffa vid något enstaka tillfälle, skulle detta dock kunna in­ verka på valutgången, särskilt vid kommunalval i mindre kommuner. Val­ fusk har förekommit, och vid större motsättningar i politiskt hänseende skulle de! kunna inträffa, att ett eftergivande av gällande säkerhetsföre­ skrifter skulle i större utsträckning utnyttjas på obehörigt sätt. Obehörig röstning bör fördenskull i möjligaste mån förhindras. De sakkunniga påvisade, att innehav av röstlängdsutdrag ägde betydelse i legitimationshänseende jämväl för det fall, att en gift person önskade av­ lämna valsedelsförsändelse från andra maken, eftersom i röstlängdsutdrag för gift person i regel fanns uppgift om även den andra makens namn. Ytterligare påpekades, att det ej var betydelselöst, att röstmottagarna er­ höll kännedom om de olika valdagarna genom den uppgift därom, som förekommer i röstlängdsutdraget. De sakkunniga framhöll vidare betydelsen av att avgivna valsedlar kom vederbörande sammanräkningsmyndighet tillhanda och att detta skedde å sådan tid, alt valsedlarna kunde medtagas vid sammanräkningen samt an­ förde, att om röstlängdsutdrag användes, man alltid kunde räkna med att så skedde, medan å andra sidan, om väljaren till röstmottagaren skulle läm­ na erforderliga uppgifter, i åtskilliga fall felaktiga uppgifter komme att lämnas, vilket skulle kunna föranleda att valkuvert ej befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet eller den röstande ej kunde återfinnas i röst­ längden. Som en ytterligare fördel, som var förbunden med användande av röstlängdsutdrag, anfördes att röstmottagningen tog mindre tid i anspråk än vad förhållandet skulle vara om väljaren skulle lämna vissa uppgifter, som skulle antecknas å ett särskilt kuvert. Även sammanräkningsmyndighetens arbete ansågs skola komma att betydligt öka, om den icke vid undersök­ ningen, huruvida väljaren var röstberättigad, hade tillgång till uppgifterna i röstlängdsutdraget. Om partiorganisationerna i större utsträckning bör­ jade att, med ledning av förteckningarna över utfärdade röstlängdsutdrag, tillställa dem som erhållit utdrag vederbörliga valsedlar, räknade de sak­ kunniga också med en minskning av den kassation, som berodde på ogil­ tiga valsedlar. Slutligen framhöll de sakkunniga, att anskaffandet av röst­ längdsutdrag kunde anses vara av viss betydelse därigenom, att det motverka­ de, att ifrågavarande röstningssätt användes i andra fall än då verkligt hin­ der för röstning vid valförrättning förelåge. De ansåg det nämligen vara av

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

stor betydelse för valintressets vidmakthållande, att röstningen i största möjliga utsträckning skedde vid de egentliga valförrättningarna. De sakkunniga anförde vidare: Efter prövning av de fördelar och nackdelar, som äro förbundna med användande av röstlängdsutdrag, vilja de sakkunniga såsom sin uppfatt­ ning uttala, att en röstningsmetod med användande av röstlängdsutdrag icke kan ersättas med ett system, där väljaren endast skulle hava att till röstmottagaren lämna vissa uppgifter utan att därvid förete särskild hand­ ling. Med hänsyn till de olägenheter, som äro förbundna med kravet på före­ teende av röstlängdsutdrag, ha de sakkunniga emellertid ansett sig böra närmare undersöka, huruvida röstlängdsutdraget skulle kunna ersättas med annan handling, vilken icke behöver för ändamålet särskilt anskaffas men som ändock är av sådan beskaffenhet, att dess användande innefattar åtminstone i det väsentliga de fördelar, som äro förenade med rösllängdsutdraget.

Slutligen redovisade de sakkunniga vissa undersökningar om möjligheten att ersätta bestämmelsen om avlämnande av röstlängdsutdrag med före­ skrift om företeende av det medborgarkort, varom förslag framlagts av folkbokföringskommittén. Enligt de sakkunnigas mening borde kravet på företeende av röstlängdsutdrag tillsvidare bibehållas och frågan om dess eventuella avskaffande upplagas till avgörande först sedan beslut fattats om införande av medborgarkort.

1955 års valutredning Utredningen anför, att den i sitt den 12 december 1955 avgivna delbetän­ kande, vari bl. a. framlades det år 1956 genomförda förslaget om att röst­ längdsutdrag i kommun på landet även skulle kunna utfärdas av därtill av länsstyrelsen förordnad person, jämväl berörde frågan om röstlängdsutdragets avskaffande. Därvid framhölls att denna fråga icke nödvändigt­ vis behövde vara beroende av att medborgarkortet kom att stå till buds såsom lämplig ersättare för detta utdrag. I detta sammanhang erinrade ut­ redningen om de röstkort, som numera inom åtskilliga orter före ett val utsändes av magistraten eller valnämnden till samtliga röstberättigade. Ut­ redningen fann dock att om röstkorten skulle kunna få någon betydelse som ersättare för röstlängdsutdragen, frågan om deras utformning och ut­ sändande måste bli föremål för närmare utredning. Enligt vad utredningen framhåller medför bruket av röstlängdsutdrag betydande fördelar, icke blott ur A^alsäkerhetssynpunkt utan även i rent praktiskt hänseende. Sålunda underlättar röstlängdsutdraget röstningen bå­ de för väljaren och röslmottagaren och de uppgifter utdraget innehåller gör det möjligt att vid sammanräkningsförrättningen snabbt återfinna väljaren i röstlängden. Bruket av röstlängdsutdrag förorsakar emellertid såväl all­ mänheten som myndigheterna ett avsevärt besvär. Röstlängdsutdraget ut­ färdas först efter särskild beställning, som alltid måste göras av väljaren själv, oavsett var han befinner sig. Anskaffandet förutsätter således ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 29

visst mått av initiativ och förutseende från väljarens sida. För valmyndig­ heterna, som har att svara för utfärdandet, medför detta ett omfattande arbete med registrering och expediering, vilket tar i anspråk en oproportio­ nerligt stor del av den tid, som står till förfogande för valförberedelserna. Visserligen torde det vara möjligt att i viss mån förenkla och underlätta pro­ ceduren med utfärdandet av röstlängdsutdrag — bl. a. genom att förteck­ ningen över gjorda ansökningar om röstlängdsutdrag samt över utfärdade utdrag fick föras i form av lösbladssystem. Men det väsentliga arbetet skulle dock alltjämt kvarstå. En ännu större nackdel än det besvär beställ­ ning och utfärdande medför för väljare och valmyndigheter torde dock vara, att kravet på röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistrik­ tet i vissa fall kan utgöra ett faktiskt hinder för en väljare att utöva sin rösträtt. Detta blir fallet om behovet av röstlängdsutdrag aktualiseras för sent för att utdrag skall hinna beställas. Och även om beställningen göres i god tid före valet, kan det inte sällan vara svårt att med röstlängdsutdrag nå sådana väljare, som vistas å avlägsna orter utom riket eller befinner sig på resor. För väljare utan starkare intresse för valet kan också tvånget att på förhand anskaffa röstlängdsutdrag, för den händelse de är förhind­ rade att rösta i det egna valdistriktet, föranleda att de helt avstår från att rösta. Valutredningen har därför kommit till den uppfattningen, att det nuva­ rande kravet på innehav av röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistriktet bör avskaffas, därest röstlängdsutdraget finnes kunna ersättas av någon handling, som väljarna ändock innehar och som innehåller de för röstningen och sammanräkningen erforderliga uppgifterna. Utredningen erinrar att för 1944 års vallagssakkunniga det av folkbokföringskommittén föreslagna medborgarkorlet framstod såsom den handling, vilken kunde tänkas ersätta röstlängdsutdraget. Kommitténs förslag har visserligen så till vida satt spår i lagstiftningen, som det i 24 § folkbokföringsförordningen intagits bestämmelser om att envar i riket kyrkobokförd person skall inne­ ha ett av vederbörande länsbyrå för honom utfärdat kort med uppgifter angående hans namn och kyrkobokföringsort m. in. Sådant kort benämnes för svensk medborgare medborgarkort och för annan person främlingskort. Bestämmelserna har dock aldrig trätt i kraft, utan frågan om ikraftträdan­ det har enligt kungörelse den 30 maj 1952 (nr 342) blivit ställd på framti­ den. Däremot har i 33 § 1953 års uppbördsförordning intagits bestämmel­ ser om en annan handling av i viss mån likartat slag, nämligen skattekortet. Enligt dessa bestämmelser skall vid debetsedel, avseende preliminär skall, förutom skatteanvisningar vara fogat skattekort, upptagande å de­ betsedeln angivna uppgifter angående den skaltskyldige samt dessutom vissa andra uppgifter, som dock uteslutande är av intresse ur skattesynpunkt. Utredningen anför, att medborgarkortsfrågan på senare tid ånyo aktua­ liserats. Statens organisationsnäinnd har nämligen i skrivelse till Kungl. Maj:l den 23 juni 1958 med vissa förslag angående folkbokföringsväsen-

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

det och uppbördsväsendet även berört denna fråga samt därvid hänvisat till en skrivelsen bifogad »PM angående medborgarkort». I denna disku­ teras olika tänkbara alternativ till lösning av medborgarkortsfrågan, varvid en såsom alternativ I betecknad lösning förordas. Denna innebär, att man inför ett medborgarkort, som övertager skattekorlets funktioner och dess­ utom i första hand tjänar såsom hjälpmedel inom folkbokföringen, sjuk­ försäkringen och valordningen samt i viss utsträckning såsom allmän legitimationshandling. Genom ett sådant medborgarkort anses en minskning kunna ske av det antal handlingar av olika slag, innehållande personupp­ gifter m. m., som nu utlämnas till stora delar av befolkningen för perma­ nent eller mera tillfälligt bruk. Icke minst för allmänheten skulle det vara till fördel att äga tillgång till en enda handling, som tillgodoser olika funk­ tioner. Enligt vad utredningen påpekar skulle vid val ett dylikt medborgarkort — för vilket föreslagits benämningen personkort — användas i stället för nuvarande röstkort. Förutom namn och hemortskommun skulle personkor­ tet, vilket årligen skulle tillställas alla här i riket mantalsskrivna persone.r i röstberättigad ålder, utvisa bl. a. vederbörandes valdistrikt. Om så öns­ kades och fördelningen av vallokaler kunde vara klar redan under hösten året före det, då allmänna val skall hållas — något som dock torde vara förenat med stora praktiska svårigheter — skulle det vara tekniskt möj­ ligt att även förse personkortet med uppgift om vallokal. Tiden för vallo­ kalernas öppethållande skulle också kunna anges på personkortet. Däremot blir det icke möjligt att förse kortet, som skulle utsändas innan årets röstlängd upprättats, med uppgifter om eventuella rösträttshinder och om uppslag i röstlängden. Personkortets funktion beträffande valen skulle alltså bli att upplysa vederbörande om det valdistrikt han tillhör, därest han är röstberättigad, samt möjligen också om vallokal och öppethållande. Utredningen nämner, att organisationsnämndens skrivelse överlämnats till uppbördsorganisationskommittén, som har att verkställa utredning och framlägga förslag till eventuell omorganisation inom folkbokförings- och uppbördsväsendet. Kommittén, vars arbete f. n. är inriktat på att taga ställ­ ning till frågan, om ett av organisationsnämnden föreslaget nytt tekniskt system inom folkbokförings- och uppbördsväsendet lämpligen bör genom­ föras, har ännu icke tagit upp spörsmålet om medborgarkort-personkort till behandling. Om det av nämnden föreslagna tekniska systemet kommer att accepteras, kan det dock, enligt vad som uppgivits, vara genomfört tidigast omkring årsskiftet 1964/65. Utredningen förklarar sig ha övervägt, huruvida med hänsyn till det läge, vari spörsmålet om medborgarkort-personkort sålunda befinner sig, ytter­ ligare uppskov kan vara motiverat, innan ställning tas till frågan om röstlängdsuldragets avskaffande. Den enda handling, som utöver ett medbor­ garkort-personkort skulle kunna tänkas ersätta röstlängdsutdraget, är just röstkortet, vilket eventuellt skulle avskaffas, därest organisationsnämndens förslag om ett personkort genomföres. Utredningen vill icke utesluta möj­

Kungl. Maj:ls proposition nr 103 år 1060 31

ligheten av att utsändandet av röstkort kan komma att upphöra, därest väljarna får tillgång till ett personkort, som bl. a. anger deras valdistrikt, men understryker samtidigt, att personkortet icke kan övertaga röstkortets alla nuvarande funktioner, bl. a. alt vara en direkt påminnelse om det före­ stående valet och samtidigt en bekräftelse på rösträtten och anvisning om lokal och tid för rösträttens utövning inom valdistriktet. Utredningen anser emellertid, att förslaget om införande av personkort icke ger anledning att underlåta att ta ställning till frågan huruvida röstlängdsutdraget bör ersättas med röstkortet. Anses det möjligt att ge röst­ kortet ett sådant vidgat användningsområde, måste detsamma gälla ett per­ sonkort som sedermera kan komma att införas för att övertaga bl. a. röst­ kortets funktioner. Förfarandet vid röstningen blir nämligen i huvudsak detsamma vare sig personkort eller röstkort kommer till användning. Utsändandet av röstkort är — enligt vad utredningen påpekar — icke obligatoriskt; bestämmelser om röstkort saknas för övrigt helt och hållet i vallagarna. Röstkort utsändes emellertid före valen i allt större omfatt­ ning. Till folkomröstningen 1957 utsändes röstkort till 70 procent av hela antalet röstberättigade. För städernas del var procenttalet 98, medan det för landsbygdens del stannade vid 42. Bestämmelser angående format och utförande av blanketter till röstkort har i regel utfärdats av statistiska centralbyrån. Blanketterna har på vederbörande kommuners bekostnad till­ handahållits länsstyrelserna (länsbyråerna för folkbokföringen) och av dessa med användning av deras tryckande register försetts med adresstryck. I regel har blanketterna, innan de överlämnats till länsbyråerna, försetts med tryckt text rörande bl. a. valdag, tider för vallokals öppethållande och vallokal. De med adresstryck försedda blanketterna har från länsbyråerna översänts till respektive valnämnder, genom vilkas försorg de försetts med uppgift om uppslag i röstlängden och i förekommande fall kompletterats med närmare uppgift om vallokal. Blanketter för sådana personer, som icke varit röstberättigade, har sorterats undan. Kommunerna har alltså haft att bestrida kostnaderna för blanketter, blankettryck och expediering. Kostna­ den för länsbyråernas arbete att förse blanketterna med adresstryck har emellertid stannat på statsverket. Poslbefordringen sker som tjänsteförsändelse. Utredningen anför, alt å såväl röstlängdsutdraget som röstkortet finns uppgifter beträffande väljarens fullständiga för- och tillnamn samt yrke el­ ler titel, ävensom uppgifter om väljarens rösträtt och valdistrikt, uppslag i röstlängden och rad å uppslaget. Härutöver tillkommer å röstlängdsutdraget uppgift angående hemvist enligt röstlängden, medan å röstkortet bostads­ adressen angivits ävensom i regel de två senaste mantalsskrivningsorterna. Vidare innehåller röstlängdsutdraget uppgifter om väljarens födelseår samt om saminanräkningsmyndigheten, samt, då fråga är om val till andra kam­ maren, om valkretsen. Å utdraget anges vidare namnet och födelseåret för röstberättigad make, om makarna är uppförda på samma ställe i röstläng­ den. Röstkortet innehåller å andra sidan vissa uppgifter, som icke återfinns

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

ä röstlängdsutdraget, nämligen uppgifter om vallokalen inom valdistriktet och de tider valförrättningen pågår. I den mån så skulle erfordras, torde det ej möta några svårigheter att komplettera röstkortet med uppgift om sammanräkningsmyndigheten. Detta kan även i regel förses med uppgift om så­ väl väljarens som äkta makes födelsedatum samt vigseldatum; av tekniska skäl måste, om väljarens födelsetid skall utsättas på kortet, även makens fö­ delsetid utsättas. De röstkort som framställes genom försorg av uppbördsverket i Stockholm (länsbyrå för Stockholm) kan dock icke förses med uppgift om makes födelsetid men väl med uppgift om vigseldatum. Införes uppgifter om väljarens och äkta makens födelsedatum samt vigseldatum å röstkorten, blir det möjligt att med ledning av dessa uppgifter konstatera att två väljare är gifta med varandra, vilket har betydelse för den händelse någon som röstar inför särskild röstmottagare samtidigt önskar avlämna valsedelsförsändelse för äkta make. Uppgiften om väljarens födelsedatum kommer dock att beträffande väljare, försedda med röstkort, hindra den ytterligare identitetskontroll, som någon gång förekommer vid valförrätt­ ningen i det egna valdistriktet genom att väljaren tillfrågas om när han ar född. Denna kontroll torde dock knappast vara av sådant värde, att den bör hindra röstkortens komplettering på angivet sätt. Emellertid kan vissa in­ vändningar göras mot att röstkorten, som alltjämt skulle utsändas utan att vara inlagda i kuvert, förses med ytterligare personuppgifter utöver de som nu förekommer. Dessutom skulle dessa uppgifter i enlighet med vad förut anförts icke bli enhetliga för Stockholms stad och för landet i övrigt. Utred­ ningen anser därför att röstkorten icke bör förses med dylika uppgifter. Röstkorten kan då visserligen icke tjäna som legitimation för den som vill avlämna valsedelsförsändelse för äkta make, men denna omständighet torde icke vara av sådan vikt, att den bör hindra att röstlängdsutdraget ersättes med röstkortet. I de fall, då makarna är uppförda på olika ställen i röst­ längden, upptager f. ö. icke heller röstlängdsutdragen någon uppgift om äkta make. Under hänvisning till vad sålunda anförts framhåller utredningen att röstkortet efter de kompletteringar, som är tekniskt möjliga att vidtaga, kommer att innehålla de uppgifter som är erforderliga för röstningen och sammanräkningen. Möjligen skulle det kunna göras gällande att riskerna för felaktigheter ökar, om röstkortet skall ersätta röstlängdsutdraget, fram­ för allt därigenom att det kan hända att röstkort av misstag tillställes en person som icke är röstberättigad. Skulle denne begagna sig av röstkortet för att rösta inför särskild röstmottagare, kan detta dock icke inverka på valet, eftersom hans valsedel kasseras vid sammanräkningsförrättningen. Utredningen påpekar, att om ett kompletterat röstkort skall användas i stället för röstlängdsutdrag, själva röstningen blir något besvärligare • för väljaren. Eftersom det nuvarande röstlängdsutdraget är tecknat på det ytterkuvert, som skall användas vid röstningen, behöver väljaren ej själv fylla i några uppgifter på kuvertet utan endast i samband med röstningen teckna sitt namn å detsamma samt, vid röstning före valdagen, underskri-

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1060 33

va en förklaring om den anledning, som ger honom rätt att rösta i sådan ordning. Skall röstning utom det egna valdistriktet ske med hjälp av röst­ kortet, måste väljaren själv ombesörja att erforderliga uppgifter överföres från röstkortet till ytterkuvertct. Detta kan ske i vallokal i samband med röstningen, men ytterkuvertet hör tillhandahållas även utanför vallokalen, så att ifyllandet kan ske på förhand. Utredningen framhåller, att som legitimationshandling röstkortet icke kan helt mäta sig med röstlängdsutdraget. Visserligen utsändes icke röstlängdsutdraget såsom rekommenderad försändelse, men med hänsyn till att det är särskilt beställt och således väntat av beställaren och adressupp­ giften aktuell torde risken, att det kommer i obehöriga händer, vara ringa. Risken härför torde vara större i fråga om röstkortet, vilket utsändes utan föregående beställning under den hos myndigheterna senast kända adres­ sen. Röstkortet torde dock vara ett nästan lika gott legitimationsmedel som åtskilliga andra handlingar, som nu enligt allmänna poststadgan kan god­ tagas som legitimation, exempelvis sjukkassekorten och skattekorten. Vad särskilt de sistnämnda angår utsändes de på i huvudsak samma sätt som röstkorten, men för att tjäna som legitimationshandling skall de dock vara försedda med vederbörandes namnteckning, för vilken särskild plats fin­ nes å kortet. Med hänsyn hl. a. till den föreskrivna skyldigheten att i sam­ band med röstning utom det egna valdistriktet förse ytterkuvertet med namnteckning torde enligt valutredningens mening risken för obehörigt utnyttjande av röstkortet vid sådan röstning icke vara alltför stor. Risken skulle ytterligare kunna minskas, därest röstkortet på samma sätt som slcattekortet förses med innehavarens namnteckning, något som skulle kunna utgöra en förutsättning för att röstkortet skulle få utnyttjas som legitima­ tionshandling vid röstning utom det egna valdistriktet. Emellertid saknas närmare erfarenheter av röstkortets användning vid röstning inför särskild röstmottagare, och det kan icke uteslutas att utrymme för valfusk kommer att ges, om röstkortet ulan vidare skulle träda i röstlängdsutdragets ställe. Utredningen anser det därför ej tillrådligt att godtaga röstkortet som legi­ timationshandling vid röstning inför särskild röstmottagare och föreslår, att den, som röstar i denna ordning, skall vara skyldig att styrka sin iden­ titet. Utredningen är väl medveten om att ett sådant krav på legitimation i förening med en skyldighet för röstmottagaren att granska uppgifterna å ytterkuvertet mot röstkortet kan komma att något tynga arbetet för röst­ mottagarna. De eventuella olägenheterna härav bör å andra sidan icke över­ drivas, då ju legitimation numera regelbundet kräves hos posten, när det gäller utkvittering av penningar eller värdeförsändelser. Legitimation skul­ le kunna ske genom någon av de handlingar, som finns angivna i 93 § all­ männa poststadgan (bl. a. postens identitetskort, pass, körkort, sjöfartsbok, försäkringsbesked avseende den allmänna sjukförsäkringen, skattckort å preliminär skatt för löpande inkomstår, folkpensionsbrev, värnpliktigs in­ skrivningsbok) och därmed likvärdiga handlingar. Om röstkortet skall ersätta röstlängdsutdraget, kommer enligt utred- ?£ Bihang till riksdagens protokoll 11)60. 1 samt. Nr 103

34 Knngl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

ningens mening sannolikt ett avsevärt större antal väljare än nu att begag­ na sig av möjligheterna att rösta inför särskilda röstmottagare. Utredning­ en antager, att tillskottet av röster huvudsakligen skulle komma från per­ soner, som eljest icke alls skulle ha röstat. Emellertid kan det icke uteslu­ tas, alt möjligheten att poströsta på valdagen kan komma att i viss ut­ sträckning utnyttjas av väljare, som, därest skyldigheten att anskaffa sär­ skilda röstlängdsutdrag kvarstått, skulle sökt rösta å hemorten hellre än utanför det egna valdistriktet. Detta kan framför allt bli fallet beträffande väljare, som är bosatta i de större tätorterna men har sportstugor i grann­ kommunerna. Enligt utredningens mening bör farhågorna för en sådan utveckling icke kunna åberopas som hinder mot röstlängdsutdragets avskaffande. Har" i val­ lagarna införts rätt för väljare att under vissa angivna förutsättningar rösta i särskild ordning, bör ett önskemål om att begränsa användningen av den­ na rätt icke få utgöra någon riktpunkt för utformningen av föreskrifterna om tillvägagångssättet vid själva röstningen. Utredningen förordar därför att röstkorten efter komplettering av upp­ gifterna å desamma i enlighet med vad förut angivits skall användas vid röstning inför särskilda röstmottagare i stället för de nuvarande röstlängdsutdragen. Utredningen anmärker, att man skulle kunna tänka sig, att be­ stämmelserna utformades på sådant sätt, att röstlängdsutdraget i princip bibehölls, men rätt för väljaren infördes att i dettas ställe använda röstkor­ tet, om sådant tillställts honom, önskemålet att få enhetliga regler har emellertid föranlett utredningen att föreslå att de nuvarande röstlängdsntdragen helt slopas och att utsändningen av röstkort i stället göres obligato­ risk. Utredningen är väl medveten om att förslaget kan komma att medföra svårigheter särskilt för de valnämnder i mindre kommuner, som icke tidi­ gare utsänt röstkort. Dessa svårigheter bör emellertid icke få hindra genom­ förandet av en reform som är ägnad att väsentligt underlätta valdeltagan­ det för dem som har att rösta utom det egna valdistriktet. Röstkorten skall enligt vad utredningen föreslår upprättas genom val­ nämndens eller magistratens försorg och innehålla i huvudsak samma upp­ gifter som röstlängdsutdragen gjort. Utsändningen av röstkort, som likale­ des skall ombesörjas av valnämnden eller magistraten, bör ske i god tid före det röstning inför särskilda röstmottagare påbörjas, och utredningen föreslår i detta hänseende, att röstkorten vid val i hela riket skall med pos­ ten översändas till de röstberättigade senast å tjugofemte dagen före valda­ gen. Något krav på att röstkorten skall utsändas såsom rekommenderad för­ sändelse bör icke uppställas, men å andra sidan bör korten icke utsändas som masskorsband. För den händelse väljaren saknar röstkort -— utsänt så­ dant har icke kommit honom tillhanda eller efteråt förkommit — skall han ha rätt att efter rekvisition hos valnämnd eller magistrat erhålla ett nytt röstkort. Sådan rekvisition skall kunna ske helt formlöst. Den som vid va­ let beräknas vara utomlands kan ha intresse av att röstkortet expedieras till honom redan innan den allmänna utsändningen härav äger rum. På särskild

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960 35

framställning skall jämväl sådan röstberättigad kunna få röstkort sig till­ ställt. Utredningen anser det icke erforderligt att införa bestämmelser om registrering av särskilt expedierade röstkort. Vad angår förfarandet vid röstning utom det egna valdistriktet föreslår utredningen att väljaren, då han inställer sig hos röstmottagaren, skall fö­ rete sitt röstkort. Väljaren skall därvid såsom tidigare angivits vara beredd att legitimera sig. Han skall vidare avlämna ett särskilt vtterkuvert å vilket han dessförinnan skall ha överfört de uppgifter, som finns angivna å röst­ kortet. Detta ytterkuvert kommer — sålunda ifyllt — att motsvara det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvert, som f. n. användes. Ytterkuvert skall finnas tillgängliga hos röstmottagaren liksom hos valnämnd och ma­ gistrat. Slutligen skall väljaren i likhet med vad som nu är fallet egenhän­ digt inför röstmottagaren teckna sitt namn å kuvertet. — Väljare skall lik­ som hittills äga avlämna valsedel för sin make. Härvid skall han avläm­ na valsedelsförsändelse från maken jämte för denna ifyllt ytterkuvert. Dessutom skall röstkortet för denna make företes. Då röstkortet sak­ nar uppgift om den andre makens namn, yrke och titel har föreskrivits att väljaren å makens ytterkuvert skall skriftligen bekräfta sin behörighet att avlämna försändelsen. Någon ytterligare bevisning för att vederbörande är äkta makar har icke ansetts böra krävas. Utredningen anser, att kostnaderna för blanketter till röstkort, blankett­ tryck och röstkortens iordningställande liksom hittills bör bestridas av kommunerna. Kostnaden för länsbyråernas arbete att förse blanketterna med adresstryck bör dock även i fortsättningen stanna å statsverket. De ytterkuvert, varom här är fråga, skall enligt förslaget i god tid före valet finnas tillgängliga hos röstmottagarna. Med hänsyn till att ifyllandet av kuverten skall kunna ske på förhand, synes det lämpligt att kuverten göres tillgängliga även hos valnämnder och magistrater. Utredningen framhåller, att detta icke är lika angeläget som då fråga är om äktamakekuvert, vilka av väljarna regelmässigt iordningställes utanför vallokalen. Utredningen håller för troligt, att storleken av den upplaga i vilken ytterkuverten skall behöva tryckas skulle bli avsevärt mycket större om kuver­ ten — i likhet med vad utredningen i annat sammanhang föreslagit beträf­ fande äktamakekuvert — på statsverkets bekostnad skulle tillhandahållas välj arorganisationerna. Därtill kommer att behovet för väljarna av att lätt ha tillgång till kuverten kan tillgodoses på ett rimligt sätt, om kuverten di­ stribueras till postanstalterna i god tid före valet. Väljare, som ämnar rösta utom det egna valdistriktet, har ju då möjlighet att på närmaste postanstalt eller hos valmyndighet förse sig med kuvert. De flesta väljare torde för övrigt icke ha behov av ytterkuvertet förrän i samband med att de inställer sig å postanstalten för att rösta. På grund härav anser utredningen det icke påkallat att nu framlägga förslag om rätt för väljarorganisationerna att erhålla fria kuvert. Sedan erfarenheter vunnits av det föreslagna röstningsförfarandet, bör frågan dock bli föremål för förnyat övervägande.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Remissyttrandena Förslaget har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran i det över­ vägande antalet remissyttranden. Endast ett fåtal remissinstanser har mot­ satt sig förslaget. Av de remissinstanser som tillstyrkt förslaget yttrar länssiyrelsen i Kro­ nobergs län, att ett slopande av kravet på innehav av röstlängdsutdrag och dettas ersättande med en handling, som väljaren ändock innehar och som innehåller de för röstning och sammanräkning erforderliga uppgifterna, skulle innebära en förenkling och underlätta deltagandet, vilket ur allmän synpunkt är önskvärt. Valnämnden i Simrishamn anför, att förslagets ge­ nomförande är i hög grad ägnat att underlätta valdeltagandet för dem, som har att rösta utom det egna valdistriktet. Risken för obehörigt utnytt­ jande av röstkortet synes icke vara stor, om den röstande på sätt föresla­ gits ålägges skyldighet att styrka sin identitet. Enligt vad länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller är det nuvaran­ de kravet på röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistriktet onek­ ligen ett besvär för väljare och kan även i vissa fall utgöra ett faktiskt hinder för en väljare att utöva sin rösträtt. Även länsstyrelsen i Malmöhus län anser bruket av röstlängdsutdrag vara till besvär för såväl allmänhe­ ten som myndigheterna. Röstberättigad, som önskar röstlängdsutdrag, er­ håller sådant blott efter särskild beställning, som måste göras av honom själv, var han än befinner sig. Vidare föreligger den allvarliga olägenheten av nuvarande bestämmelser att, då behovet av röstlängdsutdrag aktualise­ ras först kort tid före valdagen, utfärdande av utdrag icke alltid medhinnes. Kravet på röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistriktet kan alltså i sådant fall komma att utgöra ett faktiskt hinder för rösträttens utövande. Till de olägenheter, som sålunda följer för den enskilde, kommer valmyndigheternas omfattande arbete med registrering och expediering, vil­ ket arbete ofta är mycket betungande. Med hänsyn till de erinringar, som kan riktas mot nuvarande system, är det önskvärt att genomföra en annan ordning i syfte att bättre tillgodose kraven på smidighet och arbetsbesparing. Utredningens förslag utgör enligt länsstyrelsens mening en lämplig lösning för vinnande av detta syfte. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser det föreslagna systemet praktiskt och ägnat att minska besväret med röst­ ning å annan ort. Eftersom legitimation skall krävas vid röstning med röstkort, torde man ej heller behöva befara, att valsäkerheten skall komma att äventyras. Stockholms stads valnämnd betecknar förfarandet vid utfärdande av röst­ längdsutdrag som otympligt och arbetskrävande. Detta omdöme gäller icke minst den registrering av beställda utdrag, som det åligger valnämnden att ombesörja. Dessa registre ringssvårigheter försvinner enligt utrednings­ förslaget helt, och utredningens förslag torde även i övrigt medföra förenk­ lingar i valnämndens arbete. Viss tvekan, som dock ej leder till avstyrkande av förslaget, kommer till uttryck hos ett par remissinstanser. Länsstyrelsen i Hallands län finner

Kungl. Maj:ls proposition nr 103 år 1960 37

visserligen en förenkling av poströstningen vara motiverad men framhåller att vissa risker kan vara förenade med en så långt gående förenkling här­ vidlag, att allmänheten kommer att anse det enklare och bekvämare att rösta på posten än vid valförrättningen. En sådan uppfattning kan näm­ ligen lätt leda till missbruk av rätten att rösta på posten, i det att åtskilliga väljare kanske föredrager att vid lägligt tillfälle någon dag före valdagen rösta på posten — under uppgift att de å valdagen kommer att vistas utom riket — framför att å valdagen — en söndag — stå i ko för att rösta i val­ lokalen. Ett ökat antal poströstande innebär, att en stor del av valförrätt­ ningen överflyttas från valförrättarna till sammanräkningsmyndighelerna, vilket ur olika synpunkter är mindre lämpligt. Generalpoststyrelsen anför, att det nuvarande systemet med röstlängdsutdrag vid röstning utanför det egna valdistriktet torde ha tillkommit för att bereda väljare, som hela val­ dagen vistas på annan ort än hemorten, möjlighet att utöva sin rösträtt. Där­ emot torde det icke ha varit avsett att underlätta röstningen för väljare, som i samband med några timmars söndagsutflykt eller rentav på grund av vallokalens belägenhet föredrar att poströsta i någon grannkommun i stället för att besöka sin ordinarie vallokal. Enligt generalpoststyrelsens mening torde det icke vara för mycket begärt, att den som vet att han vid valförrättning kommer att befinna sig på annan ort gör sig det omaket att i tid rekvirera röstlängdsutdrag. Det synes knappast motiverat att enbart med tanke på väljare med ringa intresse för valdeltagandet genomföra sär­ skilda anordningar för att underlätta deras röstning. Nuvarande olägenhe­ ter med registrering och expediering av röstlängdsutdrag torde i viss män kunna elimineras genom lämpliga kontorstekniska förenklingar, något som också antytts i utredningens promemoria. För de väljare, som icke i förväg kan förutse, att de kommer att vistas på annan ort vid valförrättningen, framstår däremot nuvarande bestämmelser som verkligt hindrande för val­ deltagande. Om dessa väljare bedömes vara så många, att det måste anses vara ett allmänt intresse, att även de får möjlighet alt rösta på annan ort, vill generalpoststyrelsen ej motsätta sig prov med ett ändrat system för poströstning men det bör eftersträvas, att det nya systemet icke ytterligare — vare sig för väljarna eller postverket — komplicerar det redan betung­ ande och invecklade förfarandet vid poströstning. Generalpoststyrelsen anför vidare, att den delar utredningens uppfattning, att antalet poströstande kommer att väsentligt öka, om röstlängdsutdraget avskaffas, ökningen torde i stort sett komma att hänföra sig till sådana röstande, som med nuvarande bestämmelser skulle ha röstat på vallokal, t. ex. sportstugeägare, personer på söndagsutflykter etc., och som först på själva valdagen bestämmer sig för att resa bort beroende på väderleksför­ hållanden o. dyl. Hur mycket poströstningen kommer att öka, är givetvis svårt att säga. Nuvarande möjlighet till överblick över antalet väljare som tänker poströsta, kommer att försvinna, om röstlängdsutdragen slopas. Det kommer att bli mycket svårt att beräkna åtgången av ytterkuvert och andra valtillbehör för poströstning. Det torde bli ofrånkomligt, att varje postan­

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

stalt utrustas med ett lager av valtillbehör, som betydligt överstiger den verkliga förbrukningen. I enstaka fall kan ändå inträffa, att lagret ej räcker på valdagen och då är möjligheterna att på den korta tid som står till buds fylla på lagret mycket små, åtminstone på landsbygden. Länsstyrelsen i Gävleborgs län yttrar, att även om ökningen av poströst­ ningar skulle bli stor, kanske inemot en fördubbling av antalet poströstan­ de, så innebär detta likväl i första hand en organisationsfråga för och inom länsstyrelsen, som bör kunna lösas. Länsstyrelsen anför vidare: Enligt förslaget förutsättes den röstande skola själv ifylla ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen. Det är att antaga att antalet felaktigt eller ofull­ ständigt ifyllda kuvert kommer att bli större enligt den föreslagna ord­ ningen än enligt den nuvarande. Då varje felaktighet eller ofullständighet erfarenhetsmässigt tar lång tid att rätta till, är det klart att arbetet med uppsorteringen av valsedelsförsändelserna kommer att bli tidsödande. Här­ vid är att beakta att röstlängderna i regel icke stå till förfogande förrän fjärde dagen efter valet. Hänsyn måste även tagas till de ökade svårigheter, som måste uppkomma för överståthållarämbetet med dess befattning med ytterkuvert, som till ämbetet inkomma från röstmottagare i utlandet. Samt­ liga nu angivna omständigheter liksom den beräknade ökningen av antalet valsedelsförsändelser måste leda till att den förberedande granskningen av inkomna valhandlingar icke kommer att kunna genomföras på så kort tid som hittills. Den antagliga utvecklingen är att själva sammanräkningen kommer att förskjutas i tiden och äga rum betydligt senare än å åttonde da­ gen efter valet. Även om vissa nackdelar ur arbetssynpunkt otvivelaktigt kunna förvän­ tas uppkomma för sammanräkningsmyndigheten, måste dessa dock anses komma alt väl uppvägas av de fördelar, som ur allmän och enskild syn­ punkt stå att vinna genom det föreslagna förfarandet. Under hänvisning till vad sålunda anförts förordar länsstyrelsen lagstift­ ning i ämnet i överensstämmelse med förslaget, ehuru länsstyrelsen är med­ veten om att själva sammanräkningsförrättningen kan komma att senareläggas till följd av det ökade arbetet med förberedelserna för sammanräk­ ningen. Ytterst leder detta till en försening i fastställandet av det definitiva utfallet av valet, vilket förhållande således blir det pris, som får betalas för förenklingarna i valrutinen. Även andra remissinstanser berör risken att uppgifterna ej med erforder­ lig noggrannhet blir överförda från röstkortet till ytterkuvertet. Länssty­ relsen i Östergötlands län anför sålunda, att det knappast kan antagas, att alla de, som har anledning att rösta på postanstalt, beskickning eller kon­ sulat med tillräcklig noggrannhet kan göra den överföring av uppgifter, som valutredningen förutsätter. Sannolikt kommer felskrivningar, oläslig text och överhoppade uppgifter på de särskilda ytterkuverten att vålla de sam­ manräknande myndigheterna åtskilligt besvär och även viss kassation. En möjlighet vore givetvis att röstmottagarna ålades att kontrollera överföring­ en, men något sådant torde icke låta sig göra med hänsyn till kravet på snabbhet vid röstmottagningen. Enligt vad länsstyrelsen i Västerbottens län framhåller bör röstmottagarna noga kontrollera att uppgifterna från röst­

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 39

korten i erforderliga delar rätt och fullständigt överförts till ytterkuverten. Förslaget bör därför kompletteras med en uttrycklig föreskrift att det skall åligga röstmottagaren att — innan valkuvertet överlämnas till väljaren — verkställa noggrann kontroll i berörda hänseende. Den föreslagna lagtex­ tens ordval »finnes ytterkuvertet vara i behörig ordning» (73 § tredje styc­ ket) synes vara alltför vagt utformat. Överståthållarämbetet anför, att kon­ troll framför allt bör ske därav, att röstkortets uppgifter om valdistrikt och uppslag i röstlängden blir riktigt återgivna. Denna kontrolluppgift måste helt naturligt medföra ett visst merarbete för röstmottagaren, vilket emel­ lertid icke torde få överskugga de fördelar, som är förbundna med förfa­ randet. Magistraten i Jönköping yttrar, att även om röstmottagarna skall kontrollera att ytterkuverten är i behörig ordning det ddck icke torde kun­ na undvikas att uppgifterna å ytterkuvertet i åtskilliga fall blir ofullstän­ diga och felaktiga. Antalet ogiltiga poströster, som redan med det nuvaran­ de systemet är tämligen stort, torde med den av utredningen föreslagna ordningen komma att avsevärt stiga. Länsstyrelsen i Stockholms län anser, att röstmottagarna bör åläggas att överföra röstkortens uppgifter till yt­ terkuverten. Skulle det anses, att röstmottagarna därigenom blir alltför betungade, bör i vart fall uttryckligen föreskrivas, att röstmottagarna skall noggrant kontrollera, att ytterkuverten är riktigt ifyllda och att uppgifterna är fullt läsliga även för den som — i likhet med sammanräkningsmyndigheten — icke har tillgång till röstkortet. För att underlätta ytterkuvertens ifyllande synes det vidare nödvändigt, att på röstkorten tydligt utmärkes de uppgifter, som skall överföras till ytterkuverten, samt att de ifrågavarande uppgifterna upptages i exakt samma ordning på såväl röstkorten som ku­ verten. Å röstkorten bör angivas, att uppgifterna skall oförändrade överfö­ ras till kuverten. Även valnämnden i Solna anser, att skyldighet bör före­ skrivas för röstmottagarna att själva överföra röstkortets uppgifter till yt­ terkuvertet eller att kontrollera att uppgifterna överförts rätt. Under hänvisning till att enligt utredningens förslag överförandet av upp­ gifter från röstkort till ytterkuvert normalt kommer att ske i samband med att väljaren inställer sig på postanstalt för att rösta anför generalpoststyrelsen att detta torde komma att tynga postfunktionärernas arbete med röst­ ningen. I ett mycket stort antal fall kommer nämligen postfunktionärerna med all säkerhet att anmodas hjälpa till att ifylla ytterkuvertet. Det är för­ denskull i hög grad önskvärt, att ytterkuvert i möjligaste mån ifylls i för­ väg. Det synes därför angeläget, att ytterkuvert finns tillgängliga även hos väljarorganisationerna, dit väljarna i regel torde vända sig för att få val­ sedlar in. in. vid poströstning. Om det av kostnadsskäl icke anses försvar­ ligt, att ytterkuvert utlämnas gratis till dessa organisationer, synes möjlig­ het böra lämnas för organisationerna att på egen bekostnad anskaffa fast­ ställda kuvert. Därest hinder anses föreligga för postanstalt att lämna ut ytterkuvert till annan än väljare, bör detta klarläggas i administrativ ord-

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Statistiska centralbyrån påpekar, att valmyndigheten icke kommer att äga tillgång till adressuppgift för alla röstberättigade. De tryckande registren vid länsbyråerna innehåller nämligen i allmänhet icke postadress beträffande dem, som mantalsskrivits utan känt hemvist. Ej heller finns som regel adresser på dem, som är mantalsskrivna under rubriken å kommunen skriv­ na. I det senare fallet rör det sig huvudsakligen om personer, som vistas på anstalter av olika slag. Anteckning om dessa personers vistelseort kan visserligen stundom förekomma i församlingsboken men är då ofta sekretesskyddad enligt 13 § sekretesslagen eller eljest av så ömtålig natur att den ej bör komma till andras kännedom.

Avstyrkande yttranden föreligger från länsstyrelserna i Älvsborgs, Kris­ tianstads och Västernorrlands län, magistraten i Östersund och kommunal­ nämnden i Björsäter. Länsstyrelsen i Älvsborgs län yttrar, att enligt länsstyrelsens mening röst­ ningssystemet måste omgärdas med sådana säkerhetsbetämmelser, att val­ fusk i görligaste mån förhindras. Valutredningens förslag att slopa röstlängdsutdragen och ersätta dessa med röstkort vid röstning utanför det egna val­ distriktet måste enligt länsstyrelsens uppfattning innebära ett allvarligt eftersättande av valsäkerheten. Det föreslagna sättet för röstkortens distribuering till väljarna skapar långt sämre garantier för att röstkorten kom­ mer i rätta händer än vad fallet nu är vid tillhandahållandet av röstlängdsutdragen. Därtill kommer, att de bestämmelser angående legitimering vid rösträttens utövande, som utredningen föreslagit, måste anses otillräckliga för att effektivt förhindra valfusk. Därest väljare skall tillåtas rösta utanför det egna valdistriktet med anlitande av röstkort, måste, enligt länsstyrelsens bestämda mening, mycket stränga krav uppställas på legitimering. Endast legitimationshandling, försedd med fotografi, bör därvid godtagas. Länsstyrelsen anför vidare att därest utfärdandet av röstkort skulle göras obligatoriskt, detta kommer att medföra ökat arbete för valnämnderna i de kommuner, där röstkort tidigare icke kommit till användning. I rena lands­ bygdskommuner har antalet utfärdade röstlängdsutdrag i allmänhet varit ringa. Arbetet härmed har därför vållat valnämndsordföranden ganska ringa besvär. Utsändandet av röstkorten kommer däremot att bli ganska betungan­ de för valnämnderna. Man torde därför böra räkna med att de redan nu många gånger kännbara svårigheterna att uppbringa personer, som är villiga åtaga sig uppdraget som ordförande eller ledamot i valnämnderna, kommer att ytterligare öka, om utfärdandet av röstkort blir obligatoriskt. Länsstyrelsen är av den uppfattningen, att väljare regelmässigt bör utöva sin rösträtt inom det egna valdistriktet. På grund av valnämndens personoch ortskännedom skapas härigenom de säkraste garantierna mot missbruk av rösträtten. Endast då bärande skäl kan åberopas, bör väljare äga rätt att utöva sin rösträtt utanför det egna valdistriktet, och det kan icke anses obil­ ligt, att väljaren för erhållandet av denna förmån tvingas att själv taga ini­ tiativet för erhållandet av den handling, som möjliggör röstningen inför en

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 41

särskild röstmottagare. Härigenom har röstningen utanför det egna valdi­ striktet kunnat hållas inom någorlunda rimliga proportioner. Om röstkortet skall ersätta röstlängdsutdraget, kommer sannolikt ett avsevärt större antal väljare än nu att begagna sig av möjligheten att rösta inför särskilda röst­ mottagare. Detta kommer att väsentligt öka arbetet icke bara för de sär­ skilda röstmottagarna utan också för sammanräkningsmyndigheterna. Redan med nuvarande antalet poströster blir — med hänsyn till den omständliga procedur, som är föreskriven för sammanräkning av dessa röster — sammanräkningsförrättningarna tidskrävande. Därest antalet poströster genom den nu föreslagna reformen påtagligt skulle komma att öka, vilket man har all anledning förvänta, blir det åtminstone för Älvsborgs läns vidkommande icke möjligt att slutföra en sammanräkningsförrättning på en dag, vilket hit­ tills så gott som undantagslöst kunnat ske. I stort sett liknande synpunkter har anförts av länsstyrelsen i Kristian­ stads län. Länsstyrelsen anför, att besväret att enligt nuvarande ordning an­ skaffa röstlängdsutdrag borde vara betydligt mindre än det som — i syn­ nerhet för valnämnderna å landsbygden — följer med det av utredningen föreslagna förfarandet med skyldighet för nämnderna att låta trycka, kom­ pletterande ifylla och utsända röstkort. Visserligen har redan under de se­ naste valen ett stort antal kommuner låtit trycka och utsända röstkort till väljarna, men dessa kort har då avsett endast att tjäna till viss ledning för väljaren och till underlättande av valnämndens möjlighet att snabbt åter­ finna väljarens namn i röstlängden. Något ansvar för utsändandet av och innehållet i dessa kort har emellertid icke åvilat valnämnderna. Med hänsyn till det ändamål röstkorten enligt förslaget avses skola tjäna och till de skyl­ digheter med avseende å desamma, som föreslagits skola åvila valnämnder­ na, kommer dessa att med ett genomförande av förslaget underkastas ett ansvar, som hittills icke åvilat dem. Redan nu har det på sina håll varit förenat med svårigheter att få för uppdraget lämpliga personer att åtaga sig förordnande som ordförande eller suppleant för denne i valnämnd. Den yt­ terligare utökning i valnämndernas arbete och ansvar, som ett genomföran­ de av förslaget måste innebära, kommer sannolikt att skärpa dessa svårig­ heter. Länsstyrelsen anser enbart den omständigheten, alt ett genomförande av utredningens förslag kan bereda ökat utrymme för valfusk vara ägnad att inge starka betänkligheter mot förslaget. Varje reform på vallagstiftning­ ens område av beskaffenhet att samtidigt minska valsäkerheten bör kunna komma i fråga endast, då värdet av reformen är så stort och oomtvistligt, att det kan försvara en eftergift på valsäkerhetskravet. Magistraten i Östersund anför, att det viktigaste skälet för slopande av kravet på röstlängdsutdrag vid bl. a. röstning å postanstalt synes vara, att hinder för röstning vid valförrättning kan uppstå så sent, att utdrag ej hinner anskaffas. Emellertid torde varken detta eller andra skäl för införan­ de i stället av röstkort vara av sådan styrka, att resultatet av den pågående utredningen om medborgar- eller personkort ej bör kunna avvaktas.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Kommunalnämnden i Björsäter yttrar bl. a.: Obligatoriska röstkort kommer att medföra besvär och extra kostnader tör kommunerna. Visserligen är blankettkostnaden obetydlig, men varje röstkort maste utöver de tryckta uppgifterna kompletteras med vissa upp­ gifter av valnämnderna. Detta kommer att medföra ökat arbete och merutgifter för de kommunala valnämnderna. För hela landet kan kostnaden bli betydande, eftersom valutredningen anför, att röstkort år 1957 endast ut­ sändes till 42 % av de röstberättigade på landsbygden. Länsstyrelsen i Västernorrlands län yttrar, att förslaget knappast är för­ enligt med grundlagarnas bestämmelser om tid för nyval efter upplösning av riksdagens andra kammare och om tid för riksdagens sammanträde efter sådant nyval. Enligt 17 § riksdagsordningen skall nya val förrättas oför­ dröj ligen. Riksdagen skall enligt 5 § riksdagsordningen och 108 § regerings­ tormen sammanträda å den tid inom tre månader från upplösningen, som Konungen bestämmer. Jämlikt 55 a § lagen om val till riksdagen i dess föreslagna lydelse skall röstkorten utsändas till de röstberättigade senast å tjugofemte dagen före valdagen. Efter valdagen torde riksdagen tidigast kunna sammanträda om cirka två veckor. Det skulle då återstå cirka sju veckor för tryckning av blanketter till röstkort, adresstryckning hos läns­ styrelserna, kontroll av röstkorten mot röstlängden och för komplettering av röstkorten med anteckning om uppslag i röstlängden m. in. För dessa arbeten har vid 1960 års andrakammarval beräknats omkring 110 dagar. Det synes högst ovisst — särskilt som länsstyrelserna vissa tider på året ej hinner utföra sådana arbetsuppgifter — om röstkortens utsändande kan medhinnas så snart att riksdagen kan sammanträda inom föreskriven tid. I vart fall medför förslaget att den tid det svenska folket saknar represen­ tation genom riksdagen avsevärt förlänges, vilket ej kan anses vara väl för­ enligt med stadgandet, att nyval skall ske ofördröj ligen. i dylikt fall icke ske på hemorten, utan resa till annan ort med postanstalt Beträffande det av utredningen uppställda kravet på legitima­ tion anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att ett dylikt krav är rimligt med hänsyn till de risker för valfusk, som torde föreligga om röst­ kortet utan vidare skulle träda i röstlängdsutdragets ställe. Eftersom legiti­ mation numera regelbundet kräves hos posten vid utkvittering av pen­ ningar m. in., torde för flertalet väljare legitimationskravet icke behöva vara särskilt besvärligt att uppfylla. Icke heller torde detta krav behöva befaras komma att utgöra en omständighet, som kan verka negativt på valdeltagan­ det. Länsstyrelsen i Stockholms län anser — i likhet med magistraten i Sö­ dertälje — att väljare, som icke är känd för röstmottagaren, alltid bör vara skyldig att styrka sin identitet t. ex. genom sådan legitimationshandling, som postverket fordrar. Länsstyrelsen anser därför — liksom magistraten — att orden »på anfordran» bör utgå ur förslaget till ändrad lydelse av 71 § lagen om val till riksdagen. Magistraten i Härnösand framhåller angelägen­ heten av att den som röstar skall, till förekommande av valfusk, alltid le­ gitimera sig. Magistraten i Hälsingborg anser att någon risk för valsäker­ heten ej behöver befaras, förutsatt att den som röstar medelst röstkort skall vara skyldig att inför röstmottagaren styrka sin identitet. Sistnämnda krav

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 43

kan visserligen av många komma att uppfattas som onödig formalism men bör otvivelaktigt upprätthållas för att förhindra obehörigt utnyttjande av röstkort. Länsstyrelsen i Kronobergs län är kritisk till legitimationskravet. Läns­ styrelsen hävdar, att en dylik legitimation säkert kommer att medföra irri­ tation och besvärligheter. En del väljare, som icke har legitimation med sig, kommer icke att kunna eller bry sig om att rösta. Vid röstning inför valförrättare i egna valdistriktet fordras icke särskild legitimation. I de fall röst­ kort nu användes lämnas detta fram och någon särskild förfrågan från valförrättarens sida om väljarens identitet framställes i allmänhet icke. För valsäkerheten synes det länsstyrelsen icke erforderligt att uppställa krav på särskild legitimation vid röstning inför särskild röstmottagare. Även generalpoststyrelsen motsätter sig kravet på legitimation. Enligt styrelsens uppfattning kommer detta krav att tynga poströstningen. Icke minst kommer kravet på legitimation att leda till många kontroverser med den poströstande allmänheten. Med hänsyn till att poströstning alltid måste ske utanför hemorten kan man i de flesta fall räkna med att väljaren icke är känd av postfunktionären. I praktiken skulle det därför med den utform­ ning förslaget fått bli legitimationstvång. Om väljaren icke har särskild le­ gitimation med sig, kan han ej, som när det gäller postärenden i allmänhet, återvända en annan dag utan måste — om han icke skall gå miste om sin möjlighet att rösta — återvända till sin bostad och hinna tillbaka till post­ anstalten på den knappa tid, som står till buds. Flertalet postanstalter är öppna för röstmottagning endast kl. 10—11 och 15—16 på valdagen. Mång­ en kommer att finna det underligt, att han icke utan vidare får poströsta, när han innehar ett röstkort, som sänts under hans personliga adress och som säger, att han är röstberättigad. Vid röstning på vallokal är ju inne­ havet av röstkort i praktiken fullt tillfredsställande i de fall, då det icke finns särskild anledning förmoda att väljaren är annan än den röstkortet avser. Risken för att röstkort skall komma i orätta händer och sedan kunna obehörigen utnyttjas för poströstning torde vara minimal. Röstning kan ju i dylikt fall icke ske på hemorten, utan resa till annan ort med postanstalt är en förutsättning. Där måste den begränsade öppethållandetiden passas och på en och samma postanstalt kan näppeligen mer än en röst avges av samma person. Om poströst skulle avges för person, som redan röstat i val­ lokal, torde poströsten annulleras av sammanräkningsmyndigheten. Risken för valfusk är säkerligen störst i storstäderna och med hänsyn till valförrättarnas mindre goda personkännedom där, synes riskerna vara rentav större vid röstning i vallokal än vid poströstning. Med hänsyn till vad så­ lunda anförts är det generalpoststyrelsens bestämda uppfattning, att upp­ visande av röstkort skall vara tillräckligt, såvida icke röstmottagare har särskild anledning ifrågasätta behörigheten hos den som företer kortet. I dylikt fall skall den röstande givetvis avkrävas särskild legilimationshandling. Beträffande utformningen av röstkorten har åtskilliga syn­ punkter framkommit i yttrandena.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Med tanke på risken att väljarna ofullständigt eller felaktigt skall kom­ ma att överföra röstkortets uppgifter på ytterkuvertet har i några yttran­ den förordats att röstkorten utformas såsom kuvert, vilka vid röstningen på postanstalt, beskickning eller konsulat skulle användas i stället för de särskilda ytterkuverten. Förslag härom har väckts bl. a. av länsstyrelsen i Östergötlands län och ordföranden i Östervåla kommuns östra valdistrikt. Magistraten i Jönköping föreslår, att röstkortet på något sätt fästes vid yt­ terkuvertet. På detta behöver då väljaren bara skriva sitt namn. Att välja­ ren får lämna röstkortet ifrån sig synes icke innebära någon olägenhet. I praktiken torde det nämligen vara uteslutet att använda samma röstkort vid mera än ett val. För att sammanräkningsmyndighetens arbete med sortering och gransk­ ning av inkomna ytterkuvert icke onödigtvis skall tyngas av, att de av välja­ ren å kuvertet lämnade uppgifterna är otydliga och identifieringen av välja­ ren vid avprickning i röstlängden därigenom försvårad, är det — enligt vad överståthållarämbctet gör gällande — av väsentlig betydelse att å kuvertet ut­ tryckligen anges, att väljarens namn skall textas eller på annat sätt förtyd­ ligas. För att underlätta identifieringen av väljaren kan det ibland vara av betydelse att äga upplysning om dennes födelseår. Inom en och samma fa­ milj kan understundom flera medlemmar bära samma förnamn. Ämbetet ifrågasätter därför om icke ytterkuvertet bör förses med uppgift om välja­ rens födelseår. Yrkande härom har framförts även av länsstyrelsen i Skara­ borgs län. Länsstyrelsen anför, att därest av någon anledning felaktighet föreligger beträffande uppslaget i röstlängden, valsedeln måste kasseras, då ju i röstlängden kan finnas flera personer med samma namn. För sammanräkningsmyndigheten hade uppgift om hemvist enligt röstlängden varit lämp­ ligare än födelsetiden, men då röstkorten ofta icke ger otvetydigt besked härom, torde födelsetiden vara att föredraga. För att underlätta samman­ räkningen torde det också vara önskvärt, att raden å uppslaget anges i' yt­ terkuvertet. Överståthållarämbetet och Stockholms stads valnämnd föreslår slopande av kravet på fullständigt namn. Valnämnden anför, att föreskriften härom av trycktekniska skäl icke alltid följes. Även om en komplettering i förekom­ mande fall kan verkställas efter tryckningen, framstår en sådan åtgärd som opåkallad, då de förnamn som nu medtages är fullt tillräckliga för den röst­ berättigades identifiering. Tänkbart är vidare, alt ett framtida ändrat tekniskt förfarande helt kan omöjliggöra angivande av fullständigt namn. I 55 a § torde därför böra anges endast namn, yrke etc. I stället bör i kungörel­ sen angående röstkort ges närmare bestämmelser i denna fråga. Därvid sy­ nes tillräckligt med en föreskrift, att den röstberättigade skall angivas med det antal förnamn eller initialer, som är erforderliga för att en tillfreds­ ställande identifiering skall kunna ske. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser det absolut nödvändigt, att jämväl raden å uppslaget anges å röstkortet, om sammanräkningen skall kunna bringas till slut inom rimlig tid. Med det stora anta] poströster, som kan förväntas inkomma till sammanräkningsmyndigheten, maste allt göras för att den röstande lätt skall kunna återfin­

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 45

nas i röstlängden. Särskilt då det gäller alldagliga personnamn, som kanske upptar flera upplägg i röstlängden, skulle det bli mycket tidskrävande att återfinna de röstande i längden, om raduppgiften utelämnades å röstkortet. Även länsstyrelsen i Västernorrlands län anser det lämpligt, att å röstkort och ytterkuvert finns uppgift ej blott om sida utan även om rad i röstläng­ den. Uppgiften om nummer å valkretsen å formuläret till röstkort bör bort­ tagas, då valkretsarna vid andrakammarval ej torde vara numrerade. Å sam­ ma formulär torde omedelbart efter uppgiften om vallokal och valtider böra såsom alternativ tryckas meningen »Valförrättningen pågår under tid och i lokal, som meddelas genom tidningarna». Länsstyrelsen i Göteborgs och Bo­ hus län anmärker, att vid den tid, då röstkorten enligt förslaget senast skall översändas till de röstherältigade eller å tjugofemte dagen före valdagen, det ännu icke föreligger den kungörelse om valet, som länsstyrelsen enligt 56 § lagen om val till riksdagen skall utfärda och vari skall upptagas bl. a. tider för valet och valstället för varje valdistrikt. Med hänsyn härtill synes lämpligast, därest tiden för röstkortens utsändande icke anses böra fram­ flyttas, att å formuläret endast anges, att valförrättningen pågår under tid och i lokal, som meddelas genom tidningarna. Beträffande förslaget att röstkorten skall utsändas senast å tjugofemte dagen före valdagen (innevarande år den 24 augusti) anför generalpoststy­ relsen följande: Vid denna tid får man räkna med att ett stort antal väljare fortfarande har eftersändning av sin post till sommaradresser. Återflyttning till ordina­ rie adress torde i stor utsträckning ske, först när skolorna börjar de allra sista dagarna i augusti. Bäst hade givetvis varit, om röstkorten hade kunnat distribueras på sådan tid alt så få kort som möjligt behövt eftersändas. Det­ ta skulle innebära att röstkorten skulle sändas ut några dagar senare, t. ex. omkring den 1 september. Med tanke på de väljare, som äger rätt att rösta före valdagen och då så tidigt som 31 augusti, är emellertid detta måhända inte möjligt. Om hänsyn inte behövde tagas till eftersändningarna, skulle den av utredningen föreslagna tidpunkten för utsändningen vara väl avvägd. Med tanke på det ständigt ökande antalet eftersändningar på sommaren och den tidsutdräkt dessa oundvikligen för med sig, vill styrelsen emellertid ifrå­ gasätta om inte tidpunkten för utsändningen av röstkort bör bestämmas till senast trettionde dagen före valdagen, d. v. s. innevarande år den 19 augusti. En måhända bättre utväg hade annars varit, att vid den stora ut­ sändningen av röstkort inte ta hänsyn till dem som röstar före valdagen. Utredningen har framhållit, afl den som skall vara utomlands bör kunna få sitt röstkort redan före den allmänna utsändningen efter särskild framställ­ ning. Hinder borde inte möta att samma system tillämpas i fråga om det fåtal väljare tillhörande vissa yrkesgrupper, som ämnar rösta på postan­ stalt före valdagen och då redan i början av 18 dagarsperioden. Till undvikande av att röstkort användes mer än en gång vid samma val föreslår länsstyrelsen i Hallands län att röstmottagaren ålägges förse röst­ kortet med anteckning alt röstning skett. Samma förslag framlägges av Svenska landskommunernas förbund. Enligt magistratens i Södertälje me­ ning bör röslmottagaren behålla röstkortet för makulering, sedan ändamålet med röstkortet uppfyllts. Generalpoststyrelsen betonar angelägenheten av alt röstkortets adressida

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

ges sådan uppställning, att kortet som postförsändelse uppfyller villkoren för befordran som brevkort. Detta innebär enligt allmänna poststadgans fö­ reskrifter bl. a., att minst högra hälften av kortets framsida skall vara ute­ slutande disponerad för adressuppgifter och postala tjänsteanteckningar. Under erinran att röstkorten f. n. utsändes med utnyttjande av den tjänstebrevsrätt, som beviljats valnämnds ordförande ifrågasätter generalpoststy­ relsen att tjänstebrevsrätten tillerkännes valnämnden. Mot en dylik ändring, som fordrar särskilt beslut av Kungl. Maj :t, finns från styrelsens sida intet att erinra. Svenska landskommunernas förbund har gjort ett liknande på­ pekande.

Statskontoret biträder förslaget, att kommunerna liksom hittills skall be­ strida kostnaderna för blanketter till röstkort, blankettryck och kortens iordningställande. Svenska landskommunernas förbund framhåller där­ emot, att kostnaderna för röstkortens framställande, sedan korten erhållit sin nya funktion, bör belasta statsverket, i vart fall då fråga är om riksdagsmannaval. Av samma mening är länsstyrelsen i Västernorrlands län. Kost­ naderna blir enligt länsstyrelsens mening vid central upphandling säkerli­ gen billigare.

Slutligen må redovisas vissa detaljanmärkningar, som framkommit vid remissbehandlingen. Stockholms stads valnämnd anmärker på avfattning­ en av 55 a § femte stycket förslaget till lag om val till riksdagen. Det i lag­ texten förekommande ordet »upprättas» bör enligt valnämndens mening ersättas av ordet »utlämnas». Länsstyrelsen i Hallands län påpekar, att utredningens förslag påkallar ändring även i författningarna angående valstatistik och röstsammanräkningsprotokoll. I det yttrande, som avgivits av länsstyrelsen i Västernorrlands län, hem­ ställes att i vallagen införes stadgande om den tid, inom vilken ansökan om andra valtider än de i 58 § första stycket vallagen angivna, skall göras för att å röstkorten, vilkas utsändande kan börja efter röstlängdens underskri­ vande, skall kunna anges valtiderna. Länsstyrelsen i Jönköpings län påpekar, att därest innevarande år även kommunalval i något fall skulle komma att äga rum, måhända på samma dag som riksdagsvalet, båda systemen kommer att fungera jämsides. Vid riksdagsvalet får röstkort användas vid röstning inför röstmottagare men vid kommunalvalet skall röstlängdsutdrag komma till användning. Läns­ styrelsen hyser farhågor för att en dylik samtidig användning av två olika system för röstning kan medföra komplikationer.

Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 47

Departementschefen Såsom framgår av den föregående redogörelsen föreligger förslag — framlagda av 1955 års valutredning — till ändringar i vallagstiftningen i tre olika avseenden. Förslagen syftar till att på olika sätt underlätta valdelta­ gandet och valförrättningen. För det första föreslås, att de politiska par­ tierna skall få möjlighet att utlägga valsedlar i eller i anslutning till val­ lokalen. Vidare har framlagts förslag, innebärande att de politiska partier­ na skall på statsverkets bekostnad erhålla s. k. äktamakekuvert. Slutligen har utredningen upptagit frågan om användningen av röstlängdsutdrag vid röstning inför särskilda röstmottagare och i detta hänseende föreslagit, att röstlängdsutdraget skall avskaffas och ersättas med s. k. röstkort.

Vad först angår frågan om rätt för de politiska partierna att utlägga valsedlar i eller i anslutning till vallokalen finnes en­ ligt gällande lagstiftning ej något hinder mot att valförrättaren medger ett sådant förfaringssätt. Enligt vad som upplysts har detta också skett på sina håll, och de erfarenheter som vunnits härav synes vara gynnsamma. Ut­ redningens förslag, som tillkommit på riksdagens initiativ och som innebär att rätten för de politiska partierna att i vallokalen eller i anslutning till densamma utlägga valsedlar lagfästes och således ej blir beroende av valförrättarens medgivande, har också godtagits av flertalet remissinstanser. Även jag vill i princip ansluta mig till förslaget. I de mot förslaget kritiska yttrandena har särskilt betonats, att ett ut­ läggande av valsedlar i själva vallokalen lätt skulle kunna inge allmänhe­ ten den föreställningen, att det är valnämnden som tillhandahåller valsed­ larna, något som vore ägnat att rubba tilltron till nämndens objektivitet. Vidare har anmärkts, att en sådan ordning kunde verka störande på val­ förrättningen. För egen del är jag av den uppfattningen, att det om möj­ ligt bör undvikas att valsedlarna utlägges i själva vallokalen. I allmänhet torde i anslutning till vallokalen finnas något förrum eller liknande utrym­ me (t. ex. skolkorridor, omklädningsrum, hall eller vestibul), och valsed­ larna bör då utläggas i det utrymme som sålunda står till buds. Först om detta befinnes olämpligt, bör det vara tillåtet, att valsedlarna utlägges i själva vallokalen. I enlighet härmed torde i lagen böra föreskrivas, att ut­ rymme för valsedlar skall finnas anordnat antingen i anslutning till val­ lokalen eller, om så ej lämpligen kan ske, i denna. Till den i ett remiss­ yttrande framförda tanken att valsedlarna skall få placeras i de avskilda hås, där väljaren har att inlägga sin valsedel i valkuvertet, kan jag ej an­ sluta mig. Ett sådant arrangemang skulle förutsätta, all representanter för de olika partierna skulle få tillträde till dessa utrymmen icke blott för att placera ut valsedlarna utan även för att under valförrättningens gång lägga ut nya valsedlar allt eftersom de tidigare utlagda lar slut. Det är tydligt, att en sådan ordning skulle vara ägnad att slöra valförrättningen.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Någon föreskrift om uppsättande av anslag, som för väljaren markerar var de olika partiernas valsedlar finnes, synes ej behöva upptagas i lagen. Å andra sidan bör ej stadgas något förbud mot att anslag uppsättes. Frågan härom får således bedömas av valförrättaren. Detsamma gäller frågan vil­ ka anordningar i övrigt som bör vidtagas för valsedlarnas utläggande. Hin­ der möter ej att de utan särskilda föranstaltningar lägges ut på ett bord el­ ler liknande. Lämpligen bör dock valmyndigheten anskaffa exempelvis papp­ kartonger, vari valsedlarna kan placeras. Valmyndighetens befattning med utläggandet av valsedlar bör såsom utredningen föreslagit inskränkas till att avse iordningställandet av erfor­ derligt utrymme för valsedlarna. Det förutsättes alltså att vederbörande partiorganisationer tillser att valsedlar finns tillgängliga under hela val­ förrättningen. Det bör ej föreligga någon skyldighet för valförrättaren att pröva behörigheten hos den som kommer och vill lägga ut valsedlar. Valför­ rättaren har emellertid att sörja för ordningen vid förrättningen, och inom ramen för denna befogenhet har han att ingripa, därest något störande skulle inträffa i samband med utläggningen av valsedlarna. I ett av remissyttrandena har påpekats att det i vallagarna stadgade för­ budet mot tal och upprop till de väljande inom vallokalen bör utsträckas att avse även tal och upprop inom förrum till vallokalen. Vidare har i samma yttrande hemställts om införande av regler angående de politiska partiernas rätt att inom vallokal eller förrum till sådan lokal utdela valsedlar. Jag fin­ ner för min del ej anledning att föreslå lagändringar i nu angivna hänseen­ den. Skulle det mot förmodan visa sig att de nu förordade reglerna om rätt för de politiska partierna att utlägga valsedlar i anslutning till eller i valloka­ len ger anledning till missbruk med avseende å propagandaverksamheten och valsedelsutdelningen, torde emellertid de berörda spörsmålen få upptagas till övervägande.

Förslaget om rätt för de politiska partierna att på statsverkets be­ kostnad erhålla äktamakekuvert, vilket förslag i likhet med det förut behandlade förslaget angående utläggande av valsedlar i anslutning till eller i vallokalen tillkommit på tillskyndan av riksdagen, har motiverats med att en sådan ordning skulle väsentligt underlätta valdeltagandet. Utred­ ningen har påpekat, att väljarna i stor utsträckning vant sig vid att i val­ frågor vända sig till väljarorganisationernas valbyråer eller ombud och att det därför får anses lämpligt att väljarnas önskemål i fråga om äktamake­ kuvert kan tillgodoses av organisationerna. Förslaget har i allmänhet accepterats vid remissbehandlingen. De invänd­ ningar som framkommit grundas huvudsakligen på den kostnadsökning som förslagets genomförande skulle medföra för statsverket. Att sådan kostnads­ ökning uppkommer torde vara ofrånkomligt. Hur stor den blir är svårt att exakt uppskatta, eftersom åtgången av kuvert ej kan på förhand beräknas. Jag räknar dock med att kostnaderna ej blir av sådan omfattning, att det finns anledning att med hänsyn därtill avstå från den rationalisering av

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 49

valförfarandet som förslagets genomförande skulle innebära. Det bör i detta sammanhang beaktas, att kostnaderna för tillhandahållande av kuvert åt välj arorganisationerna i viss mån motväges av minskat arbete och inbespara­ de kostnader för det allmännas organ. F. n. tillgår det så—vad andrakammarvalen beträffar — att kuverten på statsverkets bekostnad tillliandahålles valnämnder och magistrater för att sedan i viss utsträckning vidarebeford­ ras bl. a. till väljarorganisationerna. Den föreslagna reformen skulle medföra att denna omgång undvikes, i det att kuverten i stället sändes direkt till par­ tierna. Får väljarorganisationerna kostnadsfri tilldelning av äktamakekuvert, blir följden givetvis den, att valmyndigheternas behov av sådana kuvert minskar. Jag förutsätter också, att partierna iakttager sparsamhet såväl vid rekvisitionen av kuvert som vid användningen av kuverten. På de angivna skälen vill jag förorda, att den ifrågavarande reformen genomföres. Som utredningen föreslagit och flertalet remissinstanser biträtt anser jag att den kostnadsfria tilldelningen av äktamakekuvert bör begränsas till de politiska partier, som är representerade i riksdagen. Att låta alla i allmänna val deltagande grupper och meningsriktningar erhålla fri tilldelning av äkta­ makekuvert är enligt min mening ej motiverat ur synpunkten av en rimlig service. Den i några remissyttranden framförda tanken att kommunerna vid kom­ munala val skulle kostnadsfritt erhålla äktamakekuvert anser jag mig ej kunna biträda. Kommunernas behov av kuvert blir självfallet mindre ge­ nom att partiorganisationerna i avsevärt ökad utsträckning tilldelas så­ dana. Någon större betydelse kan det därför knappast vara för kommu­ nerna att kostnadsfritt få sig tilldelade ifrågavarande kuvert. Tilldelningen av kuvert torde i fortsättningen lämpligen böra ske på så sätt, att vederbörande statsdepartement från partiernas riksorganisationer fordrar in uppgift på det antal kuvert som önskas, varefter kuverten levere­ ras direkt från tryckeriet utan kostnad för organisationen. Antalet kuvert, avsedda för valnämnder, magistrater och röstmottagare, bör fixeras med hänsyn tagen till det antal, som distribuerats till partiorganisationerna.

Vad härefter angår frågan om användningen av r ö s t längds­ utdrag vid röstning inför särskilda röstmottagare har denna fråga, såsom framgår av den tidigare redogörelsen, prövats vid åtskilliga tillfällen nnder de senaste årtiondena. Därvid torde knappast ha rått meningsskiljaktighet om alt det krav på företeende av röstlängdsutdrag som uppställts för så­ dan röstning medför ett ganska kännbart besvär både för väljarna och val­ myndigheterna. Röstberättigad, som önskar rösta med röstlängdsutdrag, er­ håller sådant blott efter särskild beställning — egenhändigt undertecknad och bevittnad — eller efter personlig framställning. För valmyndigheterna är själva förfarandet vid utfärdandet av röstlängdsutdrag otympligt och arbetskrävande. Detta gäller särskilt den registrering av beställda röstlängdsuIdrag, som det åligger utdragsutfärdaren att ombesörja. Vidare före­ ligger den olägenheten med nuvarande ordning att i sådana fall då behovet

4 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 103

50 Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

av röstlängdsutdrag aktualiseras först kort tid före valdagen utfärdandet av röstlängdsutdrag icke alltid medhinnes. Kravet på innehav av röstlängds­ utdrag vid röstning utom det egna valdistriktet utgör i dylikt fall ett faktiskt hinder för rösträttens utövande. Det har hittills ej varit möjligt att finna någon annan, mindre komplice­ rad anordning, som kunnat ersätta röstlängdsutdragen. Härvid har det sär­ skilt varit säkerhetskravet som vållat svårigheter. Frågan har emellertid nu kommit i ett nytt läge, sedan närmare erfarenhet vunnits av de s. k. röst­ korten. Under senare år har dessa kort i alltmer ökad utsträckning kommit till användning. Såsom av utredningens promemoria framgår utsändes vid 1957 års folkomröstning röstkort till 70 procent av hela antalet röstberätti­ gade; i städerna utgick röstkort till 98 procent av de röstberättigade, på landsbygden till 42 procent. Utredningen har efter en noggrann undersök­ ning funnit, att röstkorten med vissa kompletteringar skulle med fördel kun­ na ersätta röstlängdsutdragen. Utsändningen av röstkort skulle med denna ordning bli obligatorisk. Röstning utom det egna distriktet skulle enligt för­ slaget tillgå så, att väljaren inställer sig hos röstmottagaren — vanligen postanstalt — och därvid företer sitt röstkort ävensom avlämnar ett ytterkuvert, på vilket han överfört vissa uppgifter från röstkortet samt inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Väljaren får därefter ett vanligt valku­ vert, i vilket han på avskild plats i röstningslokalen inlägger sin valsedel. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar han detsamma till röstmottagaren, som inlägger det i ytterkuvertet. Med hänsyn till risken att röstkort någon gång kan komma att tillställas fel person är det enligt förslaget avsett att röstmottagaren skall kunna kräva legitimation av väljaren. Utredningsförslaget har fått ett övervägande gynnsamt mottagande vid remissbehandlingen. Den förbättrade service för den röstande allmänheten som förslagets genomförande skulle medföra har sålunda på många håll häl­ sats med tillfredsställelse. Kritiska röster har dock ej saknats. Det har häv­ dats, att en alltför långt driven förenkling av poströstningsförfarandet skulle medföra att antalet poströstande skulle öka i en utsträckning som vore ägnad att komplicera och försena sammanräkningsförfarandet. Vidare har framförts den invändningen att arbetsökningen för valnämnderna i de många landsbygdskommuner, där röstkort hittills ej kommit till användning, skulle ytterligare öka de redan kännbara svårigheterna att uppbringa personer som är villiga att medverka som ordförande eller ledamot i valnämnd. Det har även gjorts gällande, att valsäkerheten ej blir i erforderlig grad tillgodosedd med det föreslagna systemet. En remissinstans har avstyrkt förslaget med hänvisning till svårigheten att medhinna utsändning av röstkorten vid ny­ val. För egen del vill jag understryka, att det är av den allra största betydelse att det totala valdeltagandet blir så stort som möjligt. För främjande av det­ ta viktiga intresse är det, med hänsyn till den starkt ökade rörligheten i da­ gens samhälle, nödvändigt att anordningarna för röstning utom hemorten är enkla och bekväma. Utredningsförslaget innebär ur denna synpunkt på­

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1060 Öl

tagliga fördelar. AU det föreslagna systemet ur andra synpunkter skulle kunna medföra vissa olägenheter i jämförelse med nu gällande ordning bör under dessa förhållanden ej hindra förslagets genomförande. Jag är med­ veten om att svårigheter med hänsyn till tidsfaktorn kan uppkomma vid användning av systemet då val äger rum efter riksdagsupplösning. I en sådan exceplioneli situation torde emellertid särskilda anordningar få vid­ tagas för alt snabbt iordningställa och utsända röstkorten. Ur säkerhetssyn­ punkt förefaller de principer som utredningen utformat för det nya syste­ met vara tillfredsställande. Jag anser mig med hänsyn till det sagda kunna rekommendera att utredningens förslag lägges till grund för lagstiftning. Utredningens förslag avser endast valen till riksdagens andra kammare. Tanken är emellertid att samma system skall genomföras även beträffande kommunalvalen. Det är avsett, att förslag till motsvarande ändringar i den kommunala vallagen skall föreläggas riksdagen i så god tid att den nya me­ toden kan användas vid 1962 års kommunalval. Utredningens förslag innebär som nämnts, att den röstande med ledning av röstkortets uppgifter skall ifylla ett särskilt ytterkuvert, som därefter skall användas vid röstningen. I flera yttranden har uttalats farhågor för att icke alla röstande med tillräcklig noggrannhet kommer att överföra upp­ gifterna från röstkortet, med påföljd att kuverten i betydande utsträckning blir felaktigt eller ofullständigt ifyllda. Det är givet, att förekomsten av dy­ lika felaktigt eller ofullständigt ifyllda kuvert kan vålla sammanräkningsmyndiglieten åtskilligt besvär och medföra ökad kassation av valsedlar. I syfte att minska risken för felskrivningar har i några yttranden föreslagits, att det bör åligga röstmottagarna att kontrollera, att ytterkuvertcn är rik­ tigt ifyllda och att uppgifterna är fullt läsliga. Det har även förordats, att ifyllandet av ytterkuverten bör verkställas, icke av de röstande utan av röst­ mottagarna. Jag anser för egen del att det bör ankomma på väljaren själv att ifylla ytterkuvertet. Det bör emellertid åligga röstmottagaren att vid mottagandet av ytterkuvertet granska de därå ifyllda uppgifterna, och om han upptäcker att felaktighet eller ofullständighet föreligger, bör han göra väljaren uppmärksam därpå. Ytterkuvertet bör ej mottagas, förrän röstmot­ tagaren förvissat sig om att detsamma blivit i behörig ordning ifyllt. För att underlätta särskilt postfunktionärernas arbete med röstmottag­ ningen bör enligt min mening ytterkuverten kunna ifyllas redan på för­ hand. Ytterkuverten bör därför, såsom utredningen föreslagit, i god tid före valet finnas tillgängliga hos röstmottagarna. Tanken att ytterkuvert skulle tillställas även väljarorganisationerna har emellertid avvisats av ut­ redningen, som stannat för att föreslå alt förutom röstmoltagarna endast valnämnder och magistrater skall få tillgång till ytterkuvert. För egen del är jag beredd att på denna punkt ansluta mig till generalpoststyrelsens me­ ra långtgående förslag. Till välj arorganisationernas valbyråer är väl jarna vana att vända sig, då de i något avseende önskar hjälp med röstningen. På valbyråerna kan väljarna t. ex. få hjälp med upprättande av äklamakeförsändelser. Kuvertet till sådan försändelse skall — enligt vad jag föreslå-

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

git i det föregående — kostnadsfritt tillställas de i riksdagen representerade politiska partierna. Enligt min mening bör det vara en naturlig uppgift för välj arorganisationerna att gå väljarna tillhanda även med ifyllandet av de ytterkuvert, varom i förevarande sammanhang är fråga. Jag föreslår där­ för, att de politiska partierna får kostnadsfri tilldelning även av ytterkuvert. Tilldelningen bör — på samma sätt som tilldelningen av äktamakekuverten — begränsas till de partier, som är representerade i riksdagen. I god tid före valet kommer således ytterkuvert att finnas tillgängliga på valby­ råer, postanstalter, valnämnder och magistrater. Man kan vid sådant för­ hållande utgå från, att åtskilliga av de väljare, som kommer alt rösta på postanstalt, redan på förhand -— och ofta under sakkunnig ledning — fyllt i de ytterkuvert, som erfordras för röstningen. Med tanke på risken att väljarna ofullständigt eller felaktigt skall kom­ ma att överföra röstkortets uppgifter på ytterkuvertet har i några yttran­ den förordats att röstkorten utformas som kuvert, vilka vid röstning utom det egna valdistriktet skulle få användas i stället för de särskilda ytterkuverten. Detta förslag är beaktansvärt. Emellertid är det knappast möjligt, att en sådan ordning låter sig genomföra för kommunalvalens del. Kom­ munalvalen avser ju i allmänhet mer än ett val; på de flesta platser väljes samtidigt både fullmäktige i kommunen och representanter i landstinget. Systemet med röstkort i form av ytterkuvert skulle alltså förutsätta, att dubbla upplagor av röstkort måste utsändas till varje väljare. En sådan ordning torde vara mer arbetskrävande och kostsam än som svarar mot be­ hovet. Förslaget att väljaren, därest han ej är för röstmottagaren känd, skall styr­ ka sin identitet, har i det stora flertalet yttranden icke föranlett någon er­ inran vid remissbehandlingen. Några remissinstanser har påfordrat eu skärpning av legitimationskravet. Andra åter har motsatt sig kravet på legitimation med hänvisning till att detta krav kommer att tynga post­ röstningen samt medföra irritation bland den röstande allmänheten. Enligt min mening är det ur valsäkerhetssynpunkt av väsentlig betydelse att den som röstar med företeende av röstkort kan avkrävas legitimation. Röst­ korten kommer att i miljonupplagor utgå till landets väljare, och det kan understundom hända, alt ett röstkort kommer i orätta händer. För att före­ bygga att någon obehörigen utnyttjar röstkort bör röstmottagaren vara skyldig att i de fall väljaren ej är för honom känd avkräva honom legiti­ mation. För väljarna torde det knappast innebära någon större olägenhet att detta krav upprätthålles. Allmänheten är van vid att legitimation kräves vid postärenden, och det torde därför för de flesta människor te sig natur­ ligt, att de skall styrka sin identitet då de röstar på posten. För att den väljande allmänheten skall få klart för sig att röstmottagaren äger avkräva den röstande legitimation, bör å röstkortet uttryckligen anges, att väljaren skall vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat vara beredd att legitimera sig. Av röstkortet bör även framgå vilka handlingar som godtages som legitimation (sjukkassekort, folkpensionsbrev, skaltekort, värn­

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 53

pliktigs inskrivningsbok, sjöfartsbok, pass, körkort och därmed likvärdiga handlingar). Röstkortet bör efter röstningen behållas av väljaren. Såsom utredningen föreslagit bör röstkortet nämligen -— även om det utfärdats för visst val — få användas vid senare val, under förutsättning dock att samma röstlängd då länder till efterrättelse. Den praktiska situation som åsyftas är att efter allmänna val omval äger rum inom viss valkrets. Den ökning av antalet poströstande som den nya ordningen kan väntas medföra torde till stor del komma att hänföra sig till sådana röstande, som först på själva valdagen bestämmer sig för att resa bort från hemorten, exempelvis sportstugeägare eller personer som eljest ger sig ut på söndags­ utflykt. Frekvensen av antalet poströstande torde även påverkas av de tider, då röstning äger rum i de röstandes egna valdistrikt. Enligt 58 § första stycket vallagen gäller som huvudregel att valet skall börja klockan 9 och fortgå till klockan 15 samt därefter fortsättas på landet från klockan 17 till klockan 20 och i stad till klockan 21. Det är sannolikt, att om valet börjar redan klockan 8 på morgonen åtskilliga personer, som eljest skulle röstat på postanstalt, i stället kommer att rösta i det egna valdistriktet. De perso­ ner, som planerat att på valdagen bege sig ut i skog och mark, får därige­ nom bättre möjlighet att rösta redan innan de beger sig hemifrån. Vidare synes det vara ägnat att motverka ökningen av poströstningen om personer, bosatta på landsbygden, finge möjlighet att rösta ända till klockan 9 på kvällen. Jag förordar därför att sådan ändring vidtages i 58 § första styc­ ket vallagen att däri som huvudregel föreskrives att valet — såväl på landet som i stad — skall börja redan klockan 8 på morgonen och att detsamma därefter skall fortsättas även å landet från klockan 17 till 21. Enligt 58 § andra stycket har länsstyrelse möjlighet att på framställning av valförrättaren förordna om andra tider för valets förrättande än de som finns angivna i första stycket av samma paragraf. Sådana förordnanden bru­ kar länsstyrelserna också i mycket stor utsträckning meddela. Detta medför emellertid den olägenheten att valet äger rum på de mest skiftande tider i de olika valdistrikten. För allmänheten vore det en fördel om valet ägde rum på i huvudsak samma tider över hela landet. Förhållandena är emeller­ tid skiftande på olika håll i landet, och det kan vara motiverat, att i vissa fall undantag göres från de tider, som gäller enligt huvudregeln. Jag är där­ för icke beredd att utan närmare utredning förorda någon ändring i de reg­ ler, enligt vilka länsstyrelsen äger förordna om andra tider. Jag vill emeller­ tid framhålla angelägenheten av att länsstyrelserna härvidlag iakttager viss återhållsamhet samt att — om undantag medges — i huvudsak samma val­ tider fixeras inom hela länet eller sammanhängande eller slutna delar där­ av. För alt ökningen av poströstningen icke skall bli alltför påtaglig, torde det vara ofrånkomligt, att valet i de olika valdistrikten pågår längre än vad som hittills varit brukligt. Beträffande röstning å postanstall gäller enligt 72 § tredje stycket valla­ gen alt röstmottagning å valdagen skall äga rum minst en timme före kloc­

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

kan 11 och eu timme efter klockan 13. Det ankommer på generalpoststy­ relsen att med iakttagande härav bestämma om postanstalternas öppethål­ lande på valdagen. I allmänhet brukar postanstalterna hålla öppet mellan klockan 10—11 och 15—16. Härutöver brukar ett trettiotal postanstalter — belägna i de större städerna — på valdagen hållas öppna även på andra tider. Uppgift om postanstalternas öppethållande anslås på postanstalterna i god lid före valet. Dessutom skall på varje postanstalt invid det ordinarie an­ slaget om postanstaltens öppethållande i god tid före valdagen uppsättas ett särskilt anslag om de tider, som postanstalten nämnda dag hålles öppen för röstmottagning. Skulle särskilda förhållanden kräva en ytterligare utökning av öppethållandetiden äger postmästaren föranstalta därom. Uppgift om så­ dant extra öppethållande skall kungöras i ortstidningarna, om detta medhinnes. Uppgiften om poslanstalternas öppethållande brukar även intagas i den valkungörelse länsstyrelserna före valet utfärdar. Den nu angivna ordningen för postanstalternas öppethållande på valda­ gen och bekantgörandet härav för allmänheten synes tillfredsställande. Nå­ gon ändring i dessa avseenden synes därför icke påkallad. Såsom utredningen föreslagit bör röstkorten utsändas senast å tjugofemte dagen före valdagen. Den omständigheten att — såsom generalpoststyrelsen förutskickat — antalet eftersändningar skulle kunna bli betydande, om för­ slaget på denna punkt genomföres, anser jag icke böra föranleda en rubb­ ning av den angivna tidpunkten. I anledning av påpekande i ett remissyttrande att adressuppgift för vissa röstberättigade icke är tillgänglig för valmyndigheten, bör Kungl. Maj :t äga förordna om undantag från regeln att röstkort skall upprättas och ut­ sändas till envar röstberättigad. Såsom utredningen föreslagit bör kostnaderna för blanketter till röstkort, blankettryck och kortens iordningställande bestridas av kommunerna, me­ dan kostnaderna för länsbyråemas arbete att förse blanketterna med adresstryck bör åvila statsverket. För genomförande av de i det föregående förordade reformerna påkallas ett flertal ändringar i lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen. Införandet av rätt för de politiska partierna alt utlägga valsedlar i eller i anslutning till vallokalen föranleder komplettering av 60 § lagen om val till riksdagen och 26 § kommunala vallagen. Stadganden om rätt för de poli­ tiska partierna att på statsverkets bekostnad erhålla äktamakekuvert bör införas i 96 § lagen om val till riksdagen och 60 § kommunala vallagen. An­ vändningen av röstkort torde få regleras genom införande i lagen om val till riksdagen av en ny paragraf, benämnd 55 a §, samt ändringar i 71, 73, 74, 77, 95 och 96 §§ nämnda lag. Vidare föreslås enligt vad förut sagts änd­ ring av bestämmelserna i 58 § samma lag angående de tider på dagen då val­ förrättning skall äga rum. Utöver lagändringarna erfordras vissa administrativa föreskrifter. Bl. a. skall formulär till röstkort och ytterkuvert fastställas av Kungl. Maj :t. Där­ vid torde få beaktas vad som vid remissbehandlingen anförts angående ut­

Kungl. Maj: Is proposition nr 103 år 1960 55

formningen av dessa formulär. Det är självfallet angeläget, att röstkort och ytterkuvert utformas så, att de för den röstande allmänheten blir lätta att handskas med och samtidigt tillgodoser de säkerhets- och övriga synpunkter som bör beaktas vid valförfarandet. Den kostnadsökning för statsverket som uppkommer genom de föreslag­ na reformerna kan ej med säkerhet anges på förhand. Kostnaderna belastar i huvudsak det under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till Vissa kostna­ der i anledning av allmänna val, i årets statsverksproposition upptaget till 800 000 kronor (se XI ht s. 505). Någon uppräkning av anslaget, som är av förslagsanslags karaktär, torde ej vara erforderlig. Med hänsyn till att de nya reglerna i lagen om val till riksdagen skall tilllämpas redan vid årets andrakammarval bör ändringarna i nämnda lag träda i kraft snarast möjligt. Ändringarna i den kommunala vallagen torde få träda i kraft den 1 juli i år.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartemen­ tet upprättats förslag till 1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen; samt 2) lag om ändrad lydelse av 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom propo­ sition föreslå riksdagen att antaga nämnda lagförslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att pro­ position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Margit Hirén

56 Kungl. Maj ds proposition nr 103 år 1960

Bilaga A

Vid promemorian den 30 oktober 1959 fogade förslag till ändringar i vallagstiftningen

1) Förslag till Lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 60 och 96 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Vid valförrättningen-----------------— — i 96 §. Blanketter till valsedlar skola till- Blanketter till valsedlar skola till­ handahållas i vallokalen. liandahållas i vallokalen. I valloka­ len eller i anslutning till denna skall finnas anordnat särskilt utrymme, där valsedlar kunna utläggas. I vallokalen-------------------------— — — är tom.

96 §. Kuvert, varom förmäles i 60, 63 Kuvert, varom förmäles i 60, 63 och 73 §§, skola vara av ogenom­ och 73 §§, skola vara av ogenomskin­ skinligt papper samt, vad varje sär­ ligt papper samt, vad varje särskilt skilt slag angår, lika till storlek och slag angår, lika till storlek och be­ beskaffenhet. Kuverten skola vara skaffenhet. Kuverten skola vara för­ försedda med ändamålsbeteckning sedda med ändamålsbeteckning enligt enligt av Konungen fastställda for­ av Konungen fastställda formulär. mulär. Kuverten skola tillverkas en­ Kuverten skola tillverkas endast ge­ dast genom statsverkets försorg samt nom statsverkets försorg samt på på dess bekostnad tillhandahållas, i dess bekostnad tillhandahållas, i 60 60 och 63 §§ omförmälda kuvert val­ och 63 §§ omförmälda kuvert val­ nämnden eller magistraten ävensom nämnden eller magistraten ävensom röstmottagare samt ytterkuvert, som röstmottagare samt ytterkuvert, som avses i 73 §, de personer, vilka hava avses i 73 §, de personer, vilka hava att utfärda röstlängdsutdrag enligt att utfärda röstlängdsutdrag enligt 71 § 2 mom. 71 § 2 mom. I 63 § omförmälda ku­ vert skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas jämväl i riksdagen representerat politiskt parti. I 63 §-------------------------- eller magistraten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.

1 Senaste lydelse av 60 och 96 §§, se SFS nr 1944: 84.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 57

2) Förslag

till

Lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Blanketter till valsedlar skola till Blanketter till valsedlar skola till­ handahållas i vallokalen. handahållas i vallokalen. I valloka­ len eller i anslutning till denna skall finnas anordnat särskilt utrymme, där valsedlar kunna utläggas. I vallokalen*^1— ----------- -------------är tom.

60 §. Kuvert, varom mot ersättning. Kuvert, som avses i 29 §, och val­ Kuvert, som avses i 29 §, och val­ kuvert, varom förmäles i 38 §, till­ kuvert, varom förmäles i 38 §, till­ ställas röstmottagare på statsverkets ställas röstmottagare på statsverkets bekostnad. bekostnad. Kuvert, som i förstnämn­ da paragraf sägs, skola på statsver­ kets bekostnad tillhandahållas jäm­ väl i riksdagen representerat politiskt parti. Ytterkuvert, som 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.

1 Senaste lydelse av 26 och 60 §§, se SFS nr 1942: 177.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 103

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Bilaga B

Vid promemorian den 8 februari 1960 fogat lagförslag samt förslag till ytterkuvert

Förslag

till

Lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas, dels att en ny paragraf, betecknad 55 a §, av nedan angivna lydelse skall införas, de ls ock att 71, 73, 74, 77, 95 och 96 §§ skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Då val i hela riket till andra kam­

maren skall förrättas, skall för envar

i röstlängden som röstberättigad vid

valet upptagen person genom val­

nämndens eller magistratens försorg

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades fullständiga namn,

yrke eller titel, det valdistrikt den

röstberättigade tillhör, dagen för va­

let samt den Konungens befallnings-

havande, som skall verkställa röst­

sammanräkning för den valkrets den

röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola senast å tjugo­

femte dagen före valdagen med pos­

ten översändas till de röstberättigade.

Då annat val till andra kammaren

än i första stycket sägs skall förrättas,

ävensom därest röstkort förkommit

eller ej kommit den röstberättigade

till handa, äger röstberättigad efter

därom gjord framställning erhålla

röstkort. Röstberättigad, som avses i

70 § 2 och 3 mom., äger, innan röst­

korten blivit på sätt i andra stycket

sägs översända till de röstberättiga­

de, efter framställning erhålla röst­

Framställning om röstkort skall

göras skriftligen eller muntligen till

Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 59

valnämnden eller magistraten. Vid

framställningen skall uppgivas den

röstberättigades fullständiga namn

och födelsetid samt hemvist i den ort,

där han är uppförd i röstlängd. Där

så begäres skall röstkortet med pos­

ten tillställas den röstberättigade. Mö­

ter för upprättande av röstkort hin­

der, som icke omedelbart kan delgi­

vas sökanden, skall meddelande med

angivande av hindrets art ofördröjli-

gen översändas till honom.

Röstkort må ej upprättas före det

röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista

stycket sägs, underskriven eller för­

sedd med intyg, att anmärkning mot

densamma ej inom behörig tid fram­

ställts, ej heller senare ån dagen före

valdagen. Ändock att röstkort utfär­

dats för visst val, må det användas

vid val, som hålles därefter, så länge

röstlängden länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstkortens upprättande meddelas av

Konungen.

1. Väljare, som avlämnar valsedel Väljare, som avlämnar valsedel en­ enligt 70 §, skall innehava för sådant ligt 70 §, skall innehava röstkort. Är ändamål utfärdat utdrag ur röstläng­ väljaren ej för röstmottagaren känd, den i det valdistrikt han tillhör, utvi­ skall han på anfordran styrka sin sande att han där är upptagen såsom identitet. röstberättigad vid valet, dagen för va­ let samt den Konungens befallningshavande, som skall verkställa röst­ sammanräkning för den valkrets väl­ jaren tillhör. Röstlängdsutdrag teck­ nas å ytterkuvert, varom förmäles i 73 §. Formulär till utdrag fastställes av Konungen. 2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1 mom., utfärdas på landet av valnämn­ dens ordförande eller dennes supple­ ant och i stad av den magistraten där­ till förordnar. I kommun på landet må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas av den, som därtill förordnas; sådant förordnande meddelas av Konungens befallningshavande, där det finnes er­ forderligt. Röstlängdsutdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista sycket sägs, underskriven

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Vid röstning skola användas såda- Vid röstning skola användas så­ na valkuvert, som avses i 60 §, samt dana valkuvert, som avses i 60 §, särskilda ytterkuvert. Om beskaffen- samt särskilda ytterkuvert, å vilka heten av kuvert och tillhandahållan- röstkortets uppgifter skola kunna de därav stadgas i 96 §. ifyllas. Om beskaffenheten av ku-

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 61

vert och tillhandahållande därav

stadgas i 96 §.

Väljaren skall personligen inställa Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren samt avlämna sig hos röstmottagaren. Han skall det med röstlängdsutdrag försedda därvid förete sitt röstkort samt av­ ytterkuvertet, sedan han å detsamma lämna ytterkuvertet vederbörligen inför röstmottagaren tecknat sitt ifyllt, sedan han å detsamma inför namn. Sker röstningen före valdagen, röstmottagaren tecknat sitt namn. skall väljaren å kuvertet teckna upp­ Sker röstningen före valdagen, skall gift rörande den omständighet, som väljaren å ytterkuvertet teckna upp­ för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom. gift rörande den omständighet, som kan medföra rätt till sådan röstning. för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan röstning. Finnes röstlängdsutdraget vara i Finnes ytterkuvertet vara i behörig behörig ordning och föreligger ej an­ ordning och föreligger ej anledning ledning antaga, att väljaren är an­ antaga, att väljaren är annan än den nan än den utdraget avser, samt sy­ röstkortet avser, samt synes, där röst­ nes, där röstningen sker före valda­ ningen sker före valdagen, den å ku­ gen, den å kuvertet tecknade uppgif­ vertet tecknade uppgiften sannolik, ten sannolik, erhåller väljaren av erhåller väljaren av röstmottagaren röstmottagaren ett valkuvert. ett valkuvert. Väljaren skall------------------------------- ------------ till röstmottagaren. Är valkuvertet---------------- —• — — ---------— för avlämnandet. I sammanhang —----------fastställt formulär. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

74 §. 74 §. Äkta make — ------------------------- ----- ------63 §§ sägs. Äkta make, som vill avgiva valsedel Äkta make, som vill avgiva valse­ för andra maken jämlikt denna pa­ del för andra maken jämlikt denna ragraf, avlämnar till röstmottagaren paragraf, skall förete röstkort för valsedelsförsändelsen jämte ytterku- denna make samt avlämna valsedels­ vert försett med sådant röstlängdsut­ försändelsen jämte ytterkuvert ifyllt drag, som i 71 § sägs, rörande sist­ i enlighet med uppgifterna å röstkor­ nämnda make. tet. Härjämte skall han å ytterkuver­ tet teckna försäkran, att han är äkta make till den, som anordnat försän­ delsen. Finnes att röstlängdsutdraget är Finnes att ytterkuvertet är i behö­ i behörig ordning samt att försän­ rig ordning samt att valsedelsförsän­ delsens ytterkuvert är sådant, som delsen är försedd med de förklaringar avses i 63 §, och tillslutet, motta- och uppgifter, som avses i 63 §, och ges försändelsen; i annat fall skall tillsluten, mottages försändelsen; i den ej mottagas. Röstmottagaren in­ annat fall skall den ej mottagas. Röst­ lägger i avlämnarens närvaro mot­ mottagaren inlägger i avlämnarens tagen försändelse i det med röst­ närvaro mottagen försändelse i ytterlängdsutdraget försedda ytterkuver- kuvertet samt antecknar därå orten tet samt antecknar därå orten och och dagen för avlämnandet. dagen för avlämnandet. I sammanhang — ---------------------------------------- omförmälda förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

1. Å utsatt — — — öppna dörrar. 2. Hava ytterkuvert förda förteckningen. Inkomna ytterkuvert på valet. 3. Därefter granskas ytterkuverten 3. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade röstlängdsutdrag. och därå tecknade uppgifter. Före­ Förekommer skälig anledning anta­ kommer skälig anledning antaga, att ga, att ytterkuvert blivit efter till­ ytterkuvert blivit efter tillslutandet slutandet öppnat, eller finnas flera öppnat, eller finnas flera ytterkuvert ytterkuvert härröra från samma härröra från samma väljare, lämnas väljare, lämnas dessa ytterkuvert dessa ytterkuvert orubbade, och däri orubbade, och däri inneslutna val­ inneslutna valsedlar inverka ej på sedlar inverka ej på valet. Lag sam­ valet. Lag samma vare, där väljaren ma vare, där väljaren icke är i röst­ icke är i röstlängden för det å ytterlängden för det i röstlängdsutdraget kuvertet angivna valdistriktet uppta­ angivna valdistriktet upptagen så­ gen såsom röstberättigad eller där som röstberättigad eller där denne denne har utövat sin rösträtt vid val­ har utövat sin rösträtt vid valför­ förrättningen. rättningen. Övriga ytterkuvert------- --------------- —- — — — såsom ogillt. 4. Valprotokollen uppläsas------------ — •—------- -------------på valet.

95 §. 95 §. Valnämnden eller —-------------------- ---------------ordentligen verkställas. Kostnaden för dessa anordningar Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger val­ och för kungörande, som åligger val­ nämndens ordförande eller magi­ nämndens ordförande eller magistrat strat, skall gäldas av kommunerna, samt för blanketter till röstkort, skall vilka jämväl hava att tillhandahålla gäldas av kommunerna, vilka jämväl lämpliga vallokaler. hava att tillhandahålla lämpliga val­ lokaler.

96 §. 96 §. Kuvert, varom förmäles i 60, 63 Kuvert, varom förmäles i 60, 63 och 73 §§, skola vara av ogenom­ och 73 §§, skola vara av ogenomskin­ skinligt papper samt, vad varje sär­ ligt papper samt, vad varje särskilt skilt slag angår, lika till storlek och slag angår, lika till storlek och be­ beskaffenhet. Kuverten skola vara skaffenhet. Kuverten skola vara för­ försedda med ändamålsbeteckning sedda med ändamålsbeteckning en­ enligt av Konungen fastställda for­ ligt av Konungen fastställda formu­ mulär. Kuverten skola tillverkas en­ lär. Kuverten skola tillverkas endast dast genom statsverkets försorg samt genom statsverkets försorg samt på på dess bekostnad tillhandahållas, dess bekostnad tillhandahållas val­ i 60 och 63 §§ omförmålda kuvert nämnden eller magistraten ävensom valnämnden eller magistraten även­ röstmottagare. som röstmottagare samt ytterkuvert, som avses i 73 §, de personer vilka hava att utfärda röstlänqdsutdraq enligt 71 § 2 mom. I 63 § omnämnda kuvert skola I 63 § omnämnda kuvert och i 73 § i god tid före valet finnas tillgäng- omnämnda ytterkuvert skola i god tid

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 63

liga på landet hos ordförande och före valet finnas tillgängliga på lan­ ledamöter i valnämnd och i kommu­ det hos ordförande och ledamöter i nalnämnd samt i stad hos magistra­ valnämnd och i kommunalnämnd ten eller valnämnden ävensom hos samt i stad hos magistraten eller val­ de tjänstemän och andra personer, nämnden ävensom hos de tjänstemän åt vilka magistraten eller valnämn­ och andra personer, åt vilka magistra­ den uppdrager att i sådant hänse­ ten eller valnämnden uppdrager att i ende tillhandagå väljarna. sådant hänseende tillhandagå väljar­ na. Nyss nämnda ytterkuvert skola inom samma tid härjämte finnas till­ gängliga å fast postanstalt samt å svensk beskickning eller svenskt kon­ sulat. Det åligger — ------------73 §§ sägs. Blanketter till ------------ eller magistraten.

Denna lag träder i kraft den

Här nedan angives förslag till ändring av framsidan till sådant ytter­ kuvert, som finnes beskrivet i kungörelsen den 21 februari 1958 (nr 68) om formulär till visst valkuvert för val till riksdagens andra kammare. Å kuver­ tets baksida torde ändringar icke bli erforderliga.

Kuvert B.

YTTERKUVERT

för röstning å postanstalt, beskickning eller konsulat vid val till riksdagens andra kammare den 19

(väljarens fullständiga för- och tillnamn) (yrke eller titel)

Sammanräkningsmyndighet: överståthållarämbetet länsstyrelsen i

(Det tillämpliga understrykes.)

(adressort)

Härmed förklarar jag, att jag är äkta make till ovan angivne väljare.

(Den som avlämnar valsedelsförsändelse för äkta make tecknar här sitt namn.)

Detta kuvert skall avlämnas till röstmottagaren. Väljaren skall ej inlägga något i kuvertet.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Bilaga C.

Vissa synpunkter på frågan om obligatoriska röstkort vid 1960 års andrakammarval jämte utkast till admininistrativa författningar vid 1960 års andrakammarval

av kammarrättsrådet Sten von Otter.

Systemet med röstkort har utvecklats helt vid sidan av vallagstiftningen. Några föreskrifter rörande skyldighet för kommun eller valmyndighet att utsända röstkort finnes sålunda inte vare sig i vallagarna eller annorstädes. Däremot utfärdas numera varje år, då allmänna val skall äga rum, särskil­ da bestämmelser av innebörd att länsbyrå för folkbokföringen, som medelst det tryckande registret gör adresstryck på röstkort, skall tillhandahålla kommunerna dessa kort utan expeditionslösen. Lösenfrihet föreligger »en­ dast i fråga om sådan kommun eller del av kommun, för vilken länsstyrel­ se11 — med hänsyn till rådande valdistriktsindelning, befolkningens rörlig­ het eller eljest föreliggande särskilda förhållanden — finner registerkor­ tens tillhandahållande åt de röstberättigade vara ägnat antingen att avsevärt underlätta för röstberättigad att avgöra, i vilken vallokal han må utöva sin rösträtt, eller att medföra ett väsentligt snabbare avlämnande av valsedlarna vid valförrättningen». Kungörelse av nyss nämnt innehåll har, såvitt avser 1960 års andrakammarval utfärdats den 22 januari 1960 (SFS nr 9). Enligt denna åligger det kommun, som vill tillgodonjuta den stadgade befrielsen från expeditionslösen, att till länsstyrelsen insända rekvisition å röstkort före den 29 februari och att senast den 30 april tillhandahålla länsstyrelsen erforderligt antal blanketter till röstkorten. Statistiska centralbyrån, som är riksbyrå för folkbokföringen, skall utfärda bestämmelser angående for­ mat och utförande av blanketterna. Vad sist sagts gäller dock inte beträf-* fande röstkort, som upprättas av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö; i dessa städer föres de tryckande registren hos vederbörligt kommunala uppbördsyerk. Centralbyråns bestämmelser — sådana har ännu inte utfär­ dats beträffande årets röstkort — innehåller i regel anvisningar rörande de tider som skall iakttagas beträffande adresstryckningsarbetets utförande, röstkortets storlek, den yta på kortet som är tillgänglig för boktryck respek­ tive adresstryck samt vad adresstrycket bör innehålla. Av det nyss sagda framgår, att kommunerna före viss dag skall ha till­ handahållit länsbyråerna blanketter till röstkort. Sedan blanketterna för­ setts med adresstryck, innefattande uppgift om den röstberättigades full­ ständiga namn, titel eller yrke samt bostadsadress och adresspostanstalt ävensom i vissa fall kyrkobokföringsort, översändes korten till vederbörliga kommuner. Inom dessa sker en avstämning mot röstlängden. Vidare kom­ pletteras korten med uppgift om uppslag och radnummer i röstlängden samt om vallokal. I förekommande fall fullständigas också korten med uppgift om valdistrikt och om valnämndsordförandens postadress. Röstkorten distri­ bueras i allmänhet till de röstberättigade cirka tre veckor före valet. Kom­ munerna får själva stå för blankettkostnaderna. Röstkorten befordras som tjänsteförsändelse. Särskilt må i delta sammanhang framhållas, att de röstkort som utsän­ des i Stockholm brukar innehålla uppgift om att korten inte kan användas som röstlängdsutdrag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1060 65

Framställning av röstkort enligt den f. n. gällande ordningen kräver nog­ granna förberedelser. De kommuner, som vill ha röstkort och tillgodonjuta befrielse från expeditionslösen för adresstryckningen, skall redan i februari ansöka därom hos länsstyrelsen. Blankettformulär skall utarbetas och tryck­ ning av blanketterna (boktrycket) beställas hos tryckerierna. De färdig­ tryckta blanketterna skall före utgången av april översändas till länsstyrel­ serna. Inom länsstyrelserna (länsbyråerna) måste med hänsyn till bl. a. att adressmaskinanläggningarna är hårt utnyttjade under våren och försom­ maren en noggrann planläggning ske beträffande adresstryckningsarbetet. Enligt inhämtade upplysningar har tryckning av blanketter till röstkort i allmänhet ännu inte påbörjats. Länsbyråerna torde som regel ha planerat att förlägga adresstryckningsarbetet till maj månad, eventuellt med någon förskjutning in i juni månad. Om valutredningens förslag, innebärande att röstkorten skall bli obliga­ toriska i hela landet redan vid höstens val, förelägges årets riksdag, kan någon tryckning av blanketter till röstkort inte påbörjas förrän riksdagens beslut föreligger. Under förutsättning att riksdagsbeslut föreligger senast före utgången av april månad kan blankettryckerierna påbörja tryckningen omkring månadsskiftet april/maj. Tryckerierna kan sedan leverera blan­ ketterna efter hand som de blir färdiga så att länsbyråerna får möjlighet att påbörja adresstryckningsarbetet under maj månad. Slutleverans bör kunna ske före utgången av maj månad. Länsbyråerna bör kunna översända de adresstryckta blanketterna för den 30 juni, d. v. s. samma dag som gäller för översändande av röstlängd från lokal skattemyndighet till valnämnd. Valnämnderna skall enligt förslaget sända ut röstkorten senast å tjugufemte dagen före valdagen d. v. s. senast den 24 augusti. De har sålunda till förfogande cirka femtio dagar för kontroll av röstkorten mot röstlängden och för komplettering av röstkorten med anteckning om uppslag i röstläng­ den in. m. Utredningens förslag medför sålunda, under förutsättning att det före­ lägges riksdagen, att en omläggning måste ske beträffande tryckningsplanerna hos blankettryckerier och länsbyråer. Även om en sådan omläggning, framför allt för länsbyråernas vidkommande, innebär vissa olägenheter sy­ nes de inte vara av sådan betydenhet att inte svårigheterna kan bemästras. Godtager riksdagen förslaget blir olägenheterna mera påtagliga, enär tryckningsarbetet får större omfattning; antalet röstberättigade för vilka röst­ kort skall tryckas blir ju avsevärt större än man räknat med vid uppgöran­ det av planerna för tryckningsarbetena (tidigare har röstkort tryckts för cirka 42 procent av de röstberättigade på landsbygden, godtages förslaget skall röstkort tryckas för samtliga). Enligt vad som upplysts är det dock möjligt för länsbyråerna att utföra det på dem ankommande adresstryck­ ningsarbetet under förutsättning att detta kan påbörjas senast vid månads­ skiftet maj/juni. Blankettryckerierna bör vid sådant förhållande ha möj­ lighet alt börja sitt arbete omkring månadsskiftet april/maj.

Enligt KK 1960: 9 skall kommunerna före den 20 februari göra framställ­ ning om adresstryckning av röstkort. Denna föreskrift måste uppenbarligen gälla tillsvidare — om nämligen utredningens förslag inte genomföres, skall röst kort systemet fungera som hittills. Enligt samma kungörelse skall emel­ lertid blanketterna tillhandahållas länsstyrelserna före den 30 april. Enär, även om utredningens förslag inte genomföres, blanketterna till röstkort kan tryckas tidigast under maj månad, måste tidsangivelsen, senast den 30 april, förskjutas minst eu månad framåt, förslagsvis till den 31 maj 1960.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 67

synes inte behöva finnas beträffande röstkorten. Om utredningens förslag genomföres blir också följden den, att den tidigare berörda KK 1960 : 9, även om den i det föregående föreslagna ändringen i 2 § vidtages, icke kan län­ da till efterrättelse. Kungörelsen bör därför upphävas. Bifogas: förslag till kungörelse om upprättande av röstkort vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960 med därtill fogat utkast till röstkortsblankett (Bilaga E).

68 Kungl. Maj:ts proposition nr t03 år 1960

Bilaga D

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 2 § kungörelsen den 22 januari 1960 (nr 9) om befrielse från expeditionslösen för vissa s. k. röstkort

Härigenom förordnas som följer.

2 §•

Det åligger kommun, som vill till­ Det åligger kommun, som vill till­ godonjuta den i 1 § stadgade befriel­ godonjuta den i 1 § stadgade befriel­ sen från expeditionslösen, att till sen från expeditionslösen, att till länsstyrelsen insända rekvisition å länsstyrelsen insända rekvisition å avtryckskorten före den 29 februari avtryckskorten före den 29 februari 1960 och att senast den 30 april 1960 1960 och att senast den 31 maj 1960 tillhandahålla länsstyrelsen erforder­ tillhandahålla länsstyrelsen erforder­ ligt antal blanketter till korten. ligt antal blanketter till korten.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960 69

Bilaga E

Förslag

till

kungörelse’ om upprättande av röstkort vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Röstkort vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960 skola för an­ nan ort än Stockholm upprättas å blankett enligt härvid fogat formulär (bilaga). För Stockholm skola röstkort upprättas på blankett enligt for­ mulär som fastställes av valnämnden i staden; sådant röstkort skall inne­ hålla motsvarande uppgifter som det för riket i övrigt gällande röstkortet med undantag dock för uppgift om uppslag i röstlängden.

2 §.

Kommunerna skola före den 1 juni 1960 tillhandahålla länsstyrelserna blanketter till röstkort. Länsstyrelsen skall utan kostnad för kommunen, medelst det hos läns­ styrelsen befintliga tryckande registret, på blanketterna till röstkort låta trycka, beträffande envar i stommen till röstlängd uppförd person, dennes namn, titel eller yrke och postadress samt, om så lämpligen bör ske, kyrko­ bokföringsort. Senast den 30 juni skola de med adresstryck försedda blanketterna till röstkort vara avsända eller avlämnade på landet till valnämndens ordfö­ rande och i stad till magistraten eller valnämnden.

3 §•

Vad i 2 § stadgas angående länsstyrelse skall såvitt angår Stockholm, Gö­ teborg och Malmö i stället gälla den lokala skattemyndigheten i nämnda städer.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Genom denna kungörelse upphäves kungörelsen den 22 januari 1960 (nr 9) om befrielse från expeditionslösen för vissa s. k. röstkort.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Bilaga till förslag till kungörelse om upprättande av röstkort vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960

RÖSTKORT Utkast Uppslag till röstkort Ni är vid valet till riksdagens andra kammare den 18 sept. (Den röstberättigades namn, yrke (kortets

1960 röstberättigad i eller titel samt postadress.) framsida'

Valförrättningen pågår mellan Alternativt må anbringas texten: Valförrättningen pågår undertid Vallokal: och i lokal, som meddelas genom tidningarna.

Sammanräkningsmyndighet: länsstyrelsen i (adresspostanstalt)

TJÄNSTE VALNÄMNDEN

(adresspostanstalt)

Format A 6

Detta kort bör medtagas vid röstning i vallokalen inom valdistriktet. Utkast Vid röstning å postanstalt eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat i de till röstkort fall då detta är medgivet skall detta kort ovillkorligen företes. Sker sådan röstning för äkta make medelst avgivande av valsedelsförsändelse skall jämväl röstkortet (kortets baksida) för denna make företes. Väljare skall vid röstning å postanstalt eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat vara beredd att legimitera sig. Som legitimationshandling godtages försäkringsbesked avseende den allmänna sjukförsäkringen (sjukkassekort), folkpensionsbrev, skattekort å preliminär skatt för löpande inkomst­ år, värnpliktigs inskrivningsbok, sjöfartsbok, pass, körkort och därmed likvärdiga handlingar.

Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

600331