('om godkännande av handels- och betalningsavtal mellan Sverige och Ru\xad mänska Folkrepubliken m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år i960 1
Nr 20
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av handels- och betalningsavtal mellan Sverige och Ru mänska Folkrepubliken m. m.; given Stockholms
slott den 15 januari 1960.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansärenden och handelsärenden för den 15 augusti 1959 och över handelsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed begära riksdagens godkännande av den 28 augusti 1959 mellan Sverige och Rumänska Folkrepubliken in gångna handels- och betalningsavtal jämte i samband därmed träffade upp görelser.
GUSTAF ADOLF
Ulla Lindström
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 20
Kungl. Maj ds proposition nr 20 år 1960
(Översättning)
Accord Commercial Handelsavtal entre le Gouvemement du Royaume de mellan Konungariket Sveriges regering Suéde et le Gouvemement de la och Rnmänska Folkrepublikens République Populaire Roumaine regering
Le Gouvemement du Royaume de Konungariket Sveriges regering och Suéde et le Gouvemement de la Ré Rumänska Folkrepublikens regering, vil publique Populaire Roumaine, désireux ka äro angelägna att främja varuutbytet de faciliter les échanges commerciaux mellan de båda länderna, ha överens entre leurs deux pays, sont convenus de kommit om följande: ce qui suit:
Article 1-er Artikel 1
Les deux Gouvernements prendront, De båda regeringarna skola, var och dans les limites de leurs compétences en inom gränserna för sin behörighet, respectives, toutes les mesures appro- vidta alla åtgärder, som äro ägnade att priées pour le développement des échan utveckla varuutbytet mellan de båda ges commerciaux entre leurs deux pays. länderna.
Artide 2 Artikel 2
Pour les échanges commerciaux pen- För varuutbytet under perioden den dant la période du 28 aout 1959 au 31 28 augusti 1959 — den 31 augusti 1960 aout 1960 ont été établies les listes de ha bifogade varulistor fastställts, vilka marchandises ci-annexées — liste «A» utgöra en integrerande del av detta pour les marchandises suédoises et liste avtal — lista »A» för svenska varor och «B» pour les marchandises roumaines — lista »B» för rumänska varor. qui font partie intégrante du présent Accord.
Artide 3 Artikel]3
Les autorités compétentes des deux De båda ländernas behöriga myndig pays délivreront les licences d’importa- heter skola utfärda erforderliga importtion et d’exportation nécessaires pour och exporttillstånd för de varuslag, som les marchandises énumerées aux listes uppräknas i listorna »A» och »B», intill «A» et «B», jusqu’å concurrence des däri angivna kvantiteter eller värden. quantités ou des valeurs y indiquées. Les autorités compétentes des deux De båda ländernas behöriga myndig pays pourront, le cas échéant, également heter skola i förekommande fall även autoriser 1’importation et 1’exportation ha befogenhet att tillåta import och de marchandises au-dessus des contin- export av varor till högre kvantiteter gents fixés ou ne figurant pas sur lesdites eller värden än de i kontingenterna listes.^ fastställda eller av varor, som ej före komma i nämnda listor.
Articlé'4 Artikel 4
Les paiements afférents aux échanges De med varuutbytet sammanhängande commerciaux, qui devront étre effectués betalningarna, som skola fullgöras under pendant la période de validité du detta avtals giltighetstid, skola regleras présent Accord, seront réglés conformé- enligt bestämmelserna i det denna dag ment å 1’Accord de Paiement signé ce undertecknade betalningsavtalet. jour.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960 3
Artide 5 Artikel 5
Les deux Gouvernements pourront De båda regeringarna kunna utse en instituer une Commission Mixte chargée blandad kommission med uppgift att de veiller å 1’application du présent övervaka tillämpningen av detta avtal Accord et de presenter toute proposition och framlägga förslag, ägnade att få utile tendant å faciliter le fonctionne- avtalet att fungera väl och att allmänt ment de cet Accord et, en général, å sett utveckla varuutbytet mellan Ko développer les échanges commerciaux nungariket Sverige och Rumänska Folk entre le Royaume de Suéde et la Ré- republiken. publique Populaire Roumaine.
La Commission se réunira sur la Kommissionen skall sammanträda på demande de l’un ou de l’autre des deux begäran av endera av de båda regering Gouvernements. arna.
Article'6 Artikel 6
Le présent Accord, qui entre pro- Detta avtal, som provisoriskt träder visoirement en vigueur le jour de sa i kraft å dagen för dess undertecknande, signature, sera valable jusqu’au 31 skall gälla till och med den 31 augusti aottt 1960; il entrera définitivement en 1960; det träder definitivt i kraft genom vigueur par échange de notes. noteväxling.
Le présent Accord sera prorogé Detta avtal förlänges automatiskt automatiquement å la fin de chaque vid slutet av varje avtalsår för en ny année conventionnelle pour une nouvelle period av tolv månader, för så vitt période de douze mois, s’il n’est pas det icke uppsäges av endera av de båda dénoncé par l’un des deux Gouverne regeringarna tre månader före utlöpan ments trois mois avant son expiration. det. Vid förlängning kunna de båda En cas de prorogation, les deux Gouver regeringarna gemensamt fastställa nya nements pourront, d’un commun accord, kontingentlistor för en ny avtalsperiod. fixer pour une nouvelle période conven tionnelle de nouvelles listes de contingents.
Fait å Bucarest, le 28 aout 1959, Som skedde i Bukarest, i två exemplar en deux exemplaires en fran^ais. på franska språket, den 28 augusti 1959.
Pour le Gouvernement du Royaume För Konungariket Sveriges regering:
de Suéde
Rolf Sohlman Rolf Sohlman
Pour le Gouvernement de la För Rumänska Folkrepublikens
République Populaire Roumaine regering:
A. Toma A. Toma
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960
(Översättning)
Accord de Paiement Betalningsavtal entre le Gonvernement du Royaume de mellan Konungariket Sveriges regering Suéde et le Gouvernement de la och Rumänska Folkrepublikens République Populaire Roumaine regering
Le Gouvernement du Royaume de Konungariket Sveriges regering och Suéde et le Gouvernement de la Ré Rumänska Folkrepublikens regering ha publique Populaire Roumaine sont con- överenskommit om följande: venus de ce qui suit:
Article 1-er Artikel 1
La Sveriges Riksbank, agissant comme Sveriges riksbank skall, såsom om agent du Gouvernement suédois, ouvrira bud för svenska regeringen, öppna ett sur ses livrés, en faveur de la Banque icke räntebärande och kostnadsfritt kon d’Etat de la République Populaire to i svenska kronor för Rumänska Folk Roumaine, agissant comme agent du republikens statsbank, såsom ombud Gouvernement roumain, un compte en för rumänska regeringen. couronnes suédoises non productif d’intéréts et exempt de frais.
Artide 2 Artikel 2
Le paiement de la contrevaleur des Betalning av rumänsk export av marchandises importées, ou å importer varor till Sverige enligt det denna dag de Roumanie en Suéde, conformément undertecknade handelsavtalet ävensom å 1’Accord Commercial signé ce jour, varje annan betalning från Sverige till ainsi que tout autre paiement de Suéde Rumänien, som står i överensstämmelse vers la Roumanie, conformément å la med den till detta avtal fogade skrift lettre annexée au présent Accord, admis växlingen och som är tillåten enligt de par les dispositions suédoises du con- svenska valutabestämmelserna, skall trole des changes, s’effectueront en verkställas i svenska kronor genom couronnes suédoises par des versements inbetalning på det i artikel 1 nämnda au compte mentionné å 1’article 1-er. kontot.
Artide 3 Artikel 3
Le paiement de la contrevaleur des Betalning av svensk export av varor marchandises importées, ou å importer till Rumänien enligt det denna dag de Suéde en Roumanie, conformément undertecknade handelsavtalet ävensom å 1’Accord Commercial signé ce jour, varje annan betalning från Rumänien ainsi que tout autre paiement de till Sverige, som står i överensstämmelse Roumanie vers la Suéde, conformément med den till detta avtal fogade skrift å la lettre annexée au présent Accord, växlingen och som är tillåten enligt de admis par les dispositions roumaines du rumänska valutabestämmelserna, skall contröle des changes, s’effectueront en verkställas i svenska kronor genom ut couronnes suédoises par le débit du betalning från det i artikel 1 nämnda compte mentionné å 1’article 1-er. kontot.
Artide 4 Artikel 4
La Sveriges Riksbank communiquera, Sveriges riksbank skall dagligen avi au jour le jour, å la Banque d’Etat de sera Rumänska Folkrepublikens stats-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960 7
la République Populaire Roumaine, les bank om de inbetalningar, som verk versements effectués au compte men- ställas till det i artikel 1 nämnda kontot. tionné å 1’article 1-er. Sur la base de ees På grundval av dessa avier skall Rumän Communications, la Banque d’Etat de ska Folkrepublikens statsbank verk la République Populaire Roumaine effec- ställa motsvarande betalningar till benetuera les paiements correspondants aux ficienterna. bénéficiaires. La Banque d’Etat de la République Rumänska Folkrepublikens statsbank Populaire Roumaine donnera å la Sveri skall ge Sveriges riksbank betalnings ges Riksbank des ordres de paiement uppdrag uttryckta i svenska kronor. libellés en couronnes suédoises. La Sveriges riksbank skall verkställa dessa Sveriges Riksbank effeetuera ees ordres betalningsuppdrag med användande av de paiement en employant les avoirs au innestående medel på kontot för Ru compte de la Banque d’Etat de la mänska Folkrepublikens statsbank. République Populaire Roumaine. Toutefois, la Sveriges Riksbank, vu les Sveriges riksbank skall emellertid, i fluetuations saisonniéres du commerce betraktande av de säsongmässiga sväng suédo-roumain, effeetuera des paiements ningarna i den svensk-rumänska au débit du compte prévu å 1’article 1-er, handeln, verkställa betalningar till debet jusqu’å concurrence d’un solde débiteur för det i artikel 1 förutsedda kontot temporaire fixé å un million de couronnes upp till ett tillfälligt debetsaldo, som suédoises pour la période de validité de fastställts till en miljon svenska kronor 1’Accord de Paiement. för tiden för betalningsavtalets giltighet. Si le compte prévu å 1’article 1-er du För det fall att det i artikel 1 i detta présent Accord présentait un solde avtal förutsedda kontot skulle uppvisa créditeur qui dépasserait un million de ett kreditsaldo överstigande en miljon couronnes suédoises, la Sveriges Riks svenska kronor, skall Sveriges riksbank bank virera automatiquement, ä un automatiskt överföra det överskjutande compte convertible en couronnes sué beloppet till ett konvertibelt konto i doises, å ouvrir sur ses livrés au nom de svenska kronor, som öppnas för Rumän la Banque d’Etat de la République ska Folkrepublikens statsbank. Populaire Roumaine, 1’excédent dépassant la limite mentionnée ci-dessus. A la demande de la Banque d’Etat På begäran av Rumänska Folkre de la République Populaire Roumaine, publikens statsbank skall på det kon le solde du compte convertible en vertibla kontot uppkommande saldo, couronnes suédoises, en provenance de som härrör från överskott på clearingl’excédent du compte de clearing, sera kontot, konverteras till varje annan converti dans toute autre monnaie konvertibel valuta. convertible.’
Arlicle 5 Artikel 5
Nonobstant les dispositions des artides Oaktat bestämmelserna i artiklarna 2 et 3, les paiements entre la Suéde et la 2 och 3 skola betalningar mellan Sverige Roumanie pourront s’effectuer par l’in- och Rumänien kunna verkställas i termédiaire d’un compte convertible en svenska kronor över ett konvertibelt couronnes suédoises ou dans une mon konto eller i tredjelandsvaluta, därest naie tierce, en cas que 1’autorisation en a medgivande härtill lämnas av behöriga été donnée par les autorités compétentes myndigheter i de avtalsslutande län des pays contractants. derna. De méme, le compte mentionné å Likaledes skall efter överenskommelse 1’article f-er pourra, apres que lesdites mellan nämnda myndigheter det i artikel autorités en seront convenues, étre ali- 1 nämnda kontot kunna tillföras medel menté par des transferts d’un pays genom överföringar från ett tredje land
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960
tiers ou par la vente d’une monnaie eller genom försäljning av ett tredje tierce et pourra étre utilisé pour des lands valuta ävensom användas för transferts au profit d’un pays tiers ou överföringar till ett tredje land eller för pour l’achat d’une monnaie tierce. inköp av ett tredje lands valuta.
Artide 6 Artikel 6
La Sveriges Riksbank et la Banque Sveriges riksbank och Rumänska d’Etat de la République Populaire Folkrepublikens statsbank skola över Roumaine s’entendront sur les mesures enskomma om de åtgärder, vilka böra å prendre pour le bon fonctionnement vidtagas för att detta avtal skall kunna du présent Accord. fungera väl.
Artide 7 Artikel 7
A 1’expiration du présent Accord, le Vid utlöpandet av detta avtal skall solde du compte mentionné å 1’article 1-er, saldot på det i artikel 1 nämnda kontot, au cas ou il ne sera pas reporté dans le därest det icke överföres inom ramen cadre d’un nouvel Accord, sera liquidé för en ny överenskommelse, utjämnas par des livraisons de marchandises å genom varuleveranser, varom överens convenir entre les deux Gouvernements. kommelse skall träffas mellan de båda Cependant, le solde encore existant six regeringarna. Saldo, som fortfarande mois aprés 1’expiration du présent Ac kvarstår sex månader efter utlöpandet cord, sera réglé par la Banque débitrice, av detta avtal, skall emellertid regleras å la Banque créditrice, par une monnaie av gäldenärsbanken gentemot borgeconvertible et acceptable pour cette närsbanken i en för sistnämnda bank derniére Banque, si un autre mode de godtagbar konvertibel valuta, för så réglement n’a pas été convenu entre vitt icke reglering på annat sätt överles deux Gouvernements. enskommes mellan de båda regeringarna.
Artide 8 Artikel 8
Le présent Accord, qui entre pro- Detta avtal, som provisoriskt träder visoirement en vigueur le 28 aout 1959, i kraft den 28 augusti 1959, skall gälla sera valable jusqu’au 31 aout 1960. Il till och med den 31 augusti 1960. Det entrera définitivement en vigueur par träder definitivt i kraft genom noteéchange de notes. Le présent Accord växling. Detta avtal förlänges auto sera prorogé automatiquement, å la fin matiskt vid slutet av varje avtalsår de chaque année conventionnelle, pour för en ny period av tolv månader, för une nouvelle période de douze mois, så vitt det icke uppsäges av endera av de s’il n’est pas dénoncé par un des deux båda regeringarna tre månader före Gouvernements trois mois avant son utlöpandet. expiration.
Fait å Bucarest, le 28 aout 1959, en 2 Som skedde i Bukarest, i två exemplar exemplaires en frangais. på franska språket, den 28 augusti 1959.
Pour le Gouvernement du Royaume För Konungariket Sveriges regering: de Suéde
Rolf Sohlman Rolf Sohlman
Pour le Gouvernement de la För Rumänska Folkrepublikens République Populaire Roumaine regering: A. Toma .4. Toma
Kungl. Maj. ts proposition m• 20 år 1960 9
Skriftväxling mellan svenska sändebudet i Bukarest och rumänska biträdande handelsministern
(Översättning)
Bucarest, le 28 aout 1959. Bukarest den 28 augusti 1959.
Madame le Ministre, Fru Minister,
Au cours des négociations qui ont Under de förhandlingar, som lett abouti å la signature, en date de ce jour, till undertecknandet denna dag av bede 1’Accord de Paiement entre le talningsavtalet mellan Konungariket Gouvernement du Boyaume de Suéde Sveriges regering och Rumänska Folk et le Gouvernement de la République republikens regering, har överenskom- Populaire Roumaine, il a été convenu mits, att sagda avtal skall tillämpas på que ledit Accord sera applicable aux betalningar, som från och med ikraft paiements å faire dés 1’entrée en vigueur trädandet av detta avtal verkställas de cet Accord pour les livraisons, frais för nedan angivna varuleveranser, av etc., mentionnés ci-dessous: gifter etc.:
a) . l’échange de marchandises entre a) varuutbytet mellan de båda län les deux pays établi par 1’Accord Com- derna, i enlighet med det denna dag mercial signé ce jour; undertecknade handelsavtalet;
b) , services connexes au trafic mutuel b) tjänster i samband med det ömse de marchandises: frais de transport, sidiga varuutbytet: kostnader för trans entreposage, réception, contröle, expédi- port, förvaring, införtullning, tullkon tion, transformations, usinage, montage, troll, utförtullning, omarbetning, bear réparations, travail å fa^on etc.; betning, montering, reparationer, lön
arbete etc.;
c) , commissions, courtages, frais de c) provisioner, kurtageavgifter, repre représentation, ainsi que frais pour sentationskostnader ävensom kostnader participation aux foires et expositions; för deltagande i mässor och utställning
ar;
d) . frais portuaires et d’approvision- d) hamnavgifter och kostnader för nement des navires (y compris le fartygs proviantering (inklusive bunkbunker); ring);
e) . frais relatifs å des transports e) samtliga transportkostnader, däri quelconques, y compris les transports inbegripet transporter med svenska eller sur navires suédois ou roumains, sans rumänska fartyg, oberoende av färdväg, égard å la route, ainsi que l’affrétement; ävensom befraktning;
f) . droits et redevances de brevets, f) avgifter och ersättningar, här licences, marques de fabriques, droits rörande från patent, licenser, varu d’auteurs, salaires, honoraires etc.; märken, författararvoden, löner, arvo
den etc.;
g) , réglements périodiques entre les g) periodiska betalningar mellan för Administrations des Pöstes, Télégra- valtningarna för post, telegraf, telefon phes, Téléphones et Radio, ainsi que des och radio samt järnvägar ävensom be Chemins de Fer, réglements des frais talningar för kostnader för flygtrans de transports aériens entre les deux porter mellan de båda länderna; pays;
h) . salaires et frais d’entretien pour h) löner och underhållskostnader för les représentations diplomatiques, con- diplomatiska, konsulära och ekonomiska sulaires et économiques; representationer;
10 Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1960
i) , frais de voyage, d’études et de i) resekostnader, studiekostnader och traitements médicaux; kostnader för sjukvård;
j) . frais d’entretien et secours; j) kostnader för underhåll ävensom
understöd;
k) , abonnements aux journaux et k) prenumerationer å tidningar och revues, location pour les films, frais de tidskrifter, filmhyror, kostnader för re réclame et publicité; klam och publicitet;
l) . assurances et réassurances (primes, l) försäkringar och återförsäkringar commissions, indemnités); (premier, provisioner, skadeersättning
ar);
m) . tous autres réglements dont con- m) alla andra betalningar enligt över viendront la Sveriges Riksbank et la enskommelse mellan Sveriges riksbank Banque d’Etat de la République Po- och Rumänska Folkrepublikens statspulaire Roumaine. bank.
Veuillez agréer, Madame le Ministre, Mottag, Fru Minister, försäkran om 1’assurance de ma haute considération. min utmärkta högaktning.
Rolf Sohlman Rolf Sohlman
(Översättning)
Bucarest, le 28 aout 1959. Bukarest den 28 augusti 1959.
Monsieur 1’Ambassadeur, Herr Ambassadör,
Par une lettre en date de ce jour, vous I skrivelse denna dag har Ni behagat avez bien voulu me communiquer ce meddela mig följande: qui suit:
Sveriges riksbank och Rumänska Folk la Sveriges Riksbank et la Banque d’Etat republikens statsbank.» de la République Populaire Roumaine.»
En réponse å cette communication, Till svar på Eder skrivelse har jag j’ai 1’honneur de vous confirmer notre äran bekräfta vårt samtycke till ovan accord sur ce qui précéde. stående.
Veuillez agréer, Monsieur 1’Ambassa- Mottag, Herr Ambassadör, försäkran deur, 1’assurance de ma haute considéra om min utmärkta högaktning. tion.
A. Toma A. Toma
Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960 11
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
15 augusti 1959.
Närvarande: Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Lindell, Lindström, Johansson, Kling.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och till förordnade chefen för handelsdepartementet anför tillförordnade chefen för finansdepartementet, statsrådet Kling, följande. Under senaste tiden har förhandlingar ägt rum i Stockholm och Bukarest rörande handels- och betalningsförbindelserna m. in. mellan Sverige och Rumänien. Enighet har därvid uppnåtts om bland annat förslag till betalningsavtal jämte därtill hörande skriftväxling. Av ifrågavarande textförslag torde avskrift såsom bilaga litt. A1 få fogas vid detta protokoll.
Med åberopande av det anförda hemställer föredragande departements chefen, att Kungl. Maj :t måtte, med förbehåll för riksdagens godkännande, godkänna sålunda föreliggande förslag till betalningsavtal jämte därtill hö rande skriftväxling. Tillika hemställer föredragande departementschefen, att utdrag av stats rådsprotokollet i detta ärende måtte tillställas utrikesdepartementet, han delsdepartementet, fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl lan behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alice Magnusson
1 Här utesluten. Bilagan är likalydande med vid denna proposition fogad text på franska språket till betalningsavtalet med därtill hörande skriftväxling.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960
Utdrag av protokollet över handelsärenden rörande främmande makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
15 augusti 1959.
Närvarande: Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Lindell, Lindström, Johansson, Kling.
T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lindström, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och t. f. chefen för finansdepartementet, statsrådet Kling.
Vid andra världskrigets utbrott var handelsförbindelserna mellan Sverige och Rumänien icke reglerade på annat sätt än genom ett den 7 oktober 1931 ingånget bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal av konventionell typ, vil ket alltjämt formellt äger giltighet.
Varuutbytet mellan de båda länderna hade före kriget icke någon större omfattning. Under 1938 och 1939 var sålunda värdet av importen från Ru mänien genomsnittligt cirka 6 miljoner kronor och av exporten dit i ge nomsnitt cirka 3 miljoner kronor. Importen utgjordes till större delen av mineraloljor och i övngt huvudsakligen av majs och olj ekakor. Exporten bestod av bl. a. kemiska produkter, ferrolegeringar, kul- och rullager, elek triska motorer samt skodon.
Under kriget uppvisade importen från Rumänien en stark stegring; vär det av den uppgick 1943 till ungefär 56 miljoner kronor. Importökningen gällde främst mineraloljor och fodermedel. Även exporten steg under denna period men endast med några miljoner kronor jämfört med förkrigstiden med undantag för år 1943, då dess värde var 18 miljoner kronor.
Genom ett i Stockholm den 5 maj 1943 undertecknat protokoll reglera des varuutbytet mellan Sverige och Rumänien för den återstående delen av år 1943. Leveranserna förutsågs ske mot betalning i fria valutor. Protokol let efterföljdes emellertid icke av någon ny överenskommelse och från och med andra halvåret 1944 låg varuutbytet med Rumänien i stort sett nere.
I november 1946 inleddes underhandlingar i Stockholm mellan en svensk och en rumänsk delegation i syfte att träffa en överenskommelse rörande handels- och betalningsförbindelserna mellan de båda länderna samt att uppnå en reglering av svenska ekonomiska intressen i Rumänien, överlägg ningarna ledde i januari 1947 till principiell enighet om avtalstexter inne fattande förslag till såväl en varuutbytesöverenskommelse som ett betalningsavtal men fortskred icke därhän att slutgiltiga avtalsförslag kunde underställas regeringarna för godkännande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1960 13
Utsikterna att uppnå samförstånd i berörda frågor minskades starkt i slutet av 1947, då vissa åtgärder ifråga om de svenska intressena i Rumä nien vidtogs av de rumänska myndigheterna. Dåvarande chefen för han delsdepartementet, statsrådet Gjöres, yttrade härom i riksdagen den 4 feb ruari 1948, att kännbar skada vållats de svenska intressena genom den behandling, som rumänska myndigheter låtit vissa svenskägda företag un dergå. Så till exempel hade Svenska tändsticks aktiebolagets (STAB) koncessionsavtal med rumänska regeringen förklarats upphävt av en rumänsk domstol, utan att bolagets representanter ens hörts i målet, bolaget berövats möjligheten fortsätta sin verksamhet i landet och dess framställningar om en internationell-rättslig lösning av de uppkomna frågorna lämnats obe aktade. Svenska regeringen kunde icke låta denna behandling av betydan de svenska intressen passera obeaktad och ämnade energiskt stödja bola gets berättigade krav på upprättelse och skadestånd. Statsrådet erinrade i sammanhanget om att en ur svensk synpunkt godtagbar reglering av frågor rörande svenska ekonomiska intressen, som i olika fall drabbats av konfiskatoriska åtgärder i andra länder, såsom Bulgarien och Jugoslavien, seder mera uppnåtts under svenska myndigheters medverkan eller med deras stöd. På samma sätt borde man, slutade departementschefen, uppställa såsom en förutsättning för att en avtalsmässig reglering av handelsförbindelserna mellan Sverige och Rumänien skulle komma till stånd, att rumänska ve derbörande beredde svenska intressenter, vilka i Rumänien tillfogats för luster genom dylika eller liknande åtgärder, som nyss skildrats, tillfreds ställande ersättning för den vållade skadan.
Under de närmast följande åren förekom, i den mån svenskt försörjningsintresse förelåg, viss import från Rumänien av bl. a. olja, spannmål och foderkakor mot valutabetalning. Exporten låg genomgående på lägre nivå än tidigare. Under denna period togs upprepade men resultatlösa kontak ter med rumänska vederbörande i syfte att utröna möjligheterna till en uppgörelse i ersättningsfrågan och därmed en avtalsmässig reglering av varuutbytet.
Åren 1954 till 1958 ägde den svensk-rumänska handeln rum huvudsakli gen inom ramen av ett kompensationsavtal mellan privata svenska intres senter och ett rumänskt statligt handelsföretag.
Beträffande storleken av de svenska ersättningsanspråken gentemot Ru mänien må här nämnas att de för närvarande beräknas uppgå till totalt cir ka 672 miljoner kronor. Huvudparten härav avser STAB:s fordringar. Bo lagets största fordran hänför sig till dess andel av det oinlösta rumänska stabiliseringslånet av år 1929. Övriga svenska krav på ersättning avser an språk från andra innehavare av rumänska statsobligationer och olika an språk på ersättning för nationaliserad egendom, förlorade koncessionsrättigheler in. in.
Den 15 april 1957, d. v. s. samma dag som luftfartsavtalet mellan Sverige och Rumänien undertecknades, anmälde rumänska regeringen önskemål om en normalisering av handelsförbindelserna mellan de båda länderna.
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1960
Sedan man från rumänsk sida visat sig vilja godtaga principen om en upp görelse rörande de svenska skadeståndsanspråken, inleddes i Stockholm i november 1957 förhandlingar om ett handels- och betalningsavtal samt om ett avtal rörande ersättning för de svenska skadeståndsanspråken. Från rumänsk sida hade dessförinnan föreslagits, att de principer, som nedlagts i ett fransk-rumänskt finansprotokoll den 24 december 1954, skulle vara vägledande för en svensk-rumänsk ersättningsuppgörelse. Redan före för handlingarnas början hade med STAB:s samtycke överenskommits, att dis kussionerna om de av bolagets fordringar, som hänförde sig till det oinlösta lånet av år 1929 och till innehavet av rumänska skattkammarväxlar skulle anstå tre år.
Under förhandlingarna förklarades från rumänsk sida, att man icke hel ler vore villig att förhandla om STAB:s krav på ersättning för den upp hävda tändstickskoncessionen förrän efter tre år. På grund av svensk väg ran att acceptera denna begäran och till följd av olika svårigheter beträf fande utformningen av realistiska varulistor och ett finansprotokoll av temporär karaktär rörande viss avsättning från de rumänska exportlikviderna till förmån för de svenska rättsägarna, ajournerades förhandlingarna i december 1957. I mars 1958 förklarade man sig sedermera på svensk sida, efter samråd med vederbörande rättsägare, beredd att godtaga det rumän ska önskemålet beträffande STAB:s koncessionskrav. Först den 13 augusti 1958 förklarade sig rumänska regeringen villig att återupptaga förhandling arna, på villkor att diskussionerna om STAB:s fordringar uppskötes till tre år efter undertecknandet av ett handels- och betalningsavtal. Med sist nämnda fordringar förstodes STAB:s med 1929 års stabiliseringslån sam manhängande fordringar, STAB:s koncessionskrav och slutligen bolagets anspråk på ersättning för varor och banktillgodohavanden, som beslagta gits av rumänska myndigheter vid upphävandet av tändstickskoncessionen. För att möjliggöra förhandlingarnas fullföljande ansåg man sig från svensk sida, i samförstånd med rättsägarna, böra godtaga det rumänska förslaget. Förhandlingarna återupptogs därefter i Stockholm i november 1958.
Förhandlingarna i ersättningsfrågan visade, att djupgående meningsskilj aktigheter förelåg i fråga om betydelsefulla principiella frågor, framför allt beträffande värdering av dels koncessionsrättigheter, som bragts att upp höra till följd av åtgärder från rumänsk sida, dels nationaliserade företag. Det stod därför klart, att ett ersättningsavtal knappast skulle uppnås vid detta förhandlingstillfälle. Förhandlingarna ajournerades den 20 december 1958 varvid det överenskoms, att tid och plats för fortsatta förhandlingar i ersättningsfrågan skulle fastställas senare.
Diskussionerna om ett handels- och betalningsavtal samt ett finanspro tokoll angående avsättningar till förmån för de svenska rättsägarna ledde icke heller till slutligt resultat. Medan enighet kunde uppnås om handels avtalets innehåll och utformning, konstaterades olika uppfattningar på vissa punkter beträffande betalningsavtalet och finansprotokollet. Textför slag till sådana avtal och protokoll framlades från båda sidor. Den rumän
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1960 15
ska delegationen förklarade sig ämna konsultera sina hemmamyndigheter och underställa dessa de svenska förslagen. Fortsatta diskussioner om betalningsavtalet och finansprotokollet förutsågs komma att äga rum i Bu karest i början av 1959.
Rumänska regeringen förklarade sig sedermera beredd att återupptaga förhandlingarna i slutet av april 1959 i Bukarest och därvid i fråga om betalningsavtalet taga det vid förhandlingarna i Stockholm överlämnade svenska textförslaget såsom utgångspunkt för diskussionerna. Med hänsyn till att svenska och rumänska delegationer skulle deltaga i ekonomiska kommissionens för Europa (ECE) årsmöte i Geneve i slutet av april, enades man om att återupptaga förhandlingarna där.
Vid de diskussioner som därefter fördes i Geneve konstaterades ånyo, att enighet rådde beträffande handelsavtalets innebörd och utformning. Där emot förelåg alltjämt betydande meningsskiljaktigheter både i fråga om betalningsavtalet, vilket den rumänska parten i praktiken endast ville dis kutera på grundval av det egna textförslaget, och om finansprotokollet rö rande avsättning till förmån för de svenska rättsägama. Med hänsyn härtill och till det förhållandet, att ingen rumänsk betalningsexpert var tillgänglig i Geneve, enades man denna gång om att fortsätta förhandlingarna i Bu karest.
Under förhandlingarna i Bukarest, som började i mitten av maj, be handlades även frågor sammanhängande med de svenska ersättningsan språken. Sålunda begärdes från svensk sida dokumentation och upplys ningar i särskilda ärenden samt diskuterades vissa principiella spörsmål bl. a. riktlinjerna för värdering av nationaliserade fastigheter. De svar som därvid erhölls från rumänsk sida var emellertid otillfredsställande och nå gon överenskommelse i berörda frågor kunde följaktligen icke uppnås. Där emot nåddes enighet om förslag till
dels ett handelsavtal jämte därtill hörande varulistor,
dels ett betalningsavtal jämte därtill hörande skriftväxling,
dels ock ett finansprotokoll av förtrolig karaktär jämte därtill hörande sex skriftväxlingar, varav fyra förtroliga.
Förslaget till betalningsavtal jämte därvid fogad skriftväxling har förut denna dag anmälts av tf. chefen för finansdepartementet.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning förslaget i vad det avser handelsavtal jämte därtill hörande varulistor samt finansprotokoll jämte därtill hörande sex skriftväxlingar. Dessa handlingar torde såsom bi lagor (Bilaga 1A—IP)1 få fogas till statsrådsprotokollet.
Handelsavtalet är av sedvanlig bilateral typ med listor över sven ska och rumänska exportvaror. Enligt artikel 3 förpliktar sig båda parter att utfärda licenser intill de i varulistorna angivna kontingenternas värde
1 Här uteslutna. Bilagan 1A är likalydande med vid denna proposition fogad text på franska språket till handelsavtalet. Bilagorna IB—1C, vilka upptager två till handelsavtalet hörande varulistor, har i svensk översättning fogats till propositionen. Bilagorna ID—IP omfattar det förtroliga finansprotokollet samt därtill hörande sex skriftväxlingar, av vilka fyra är för troliga.
16 Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1960
eller kvantiteter. På grund av svårigheterna att efter den långa avtalslösa perioden bedöma avsättningsmöjligheterna för respektive exportvaror, sär skilt för rumänska exportvaror i Sverige, måste dock kontingenterna anses, i varje fall delvis, vara indikativa. Detta har i avtalet kommit till uttryck i bestämmelser om att vederbörande myndigheter i förekommande fall kan överlicensiera kontingenterna eller utfärda licenser för varor, som ej är upp tagna på listorna (artikel 3), samt om att de bägge regeringarna i samband med avtalets automatiska förlängning kan överenskomma om reviderade varulistor (artikel 6). Enligt artikel 5 kan vidare de båda regeringarna utse en blandad kommission med uppgift att vaka över avtalets tillämpning och framlägga förslag ägnade att få avtalet att fungera väl och att allmänt sett utveckla varuutbytet. Kommissionen skall sammankallas på endera rege ringens begäran.
Enligt artikel 6 träder avtalet provisoriskt i kraft vid undertecknandet och erhåller slutlig giltighet efter noteväxling. Avtalet gäller till och med den 31 augusti 1960 och förlänges därefter automatiskt för ytterligare ett år i taget, därest det icke uppsäges senast tre månader före utlöpandet.
Den till avtalet fogade lista »A» upptager svensk export till ett värde av omkring 27,5 miljoner kronor. Bland exportvarorna må nämnas cellulosa, kraftsäckpapper, rayonull, fisk, läkemedel och kemikalier, specialstål, kul lager och maskiner.
Den till avtalet fogade lista »B» upptager rumänsk export till ett högre belopp, 32,5 miljoner kronor, för att därigenom erforderligt utrymme skall beredas för avsättningar till förmån för de svenska rättsägarna. Bland va rorna märkes olika slag av mineraloljeprodukter, majs, kemikalier och läkemedelspreparat samt sågade trävaror av bok och ek.
Finansprotokollet, som likaledes träder provisoriskt i kraft vid undertecknandet och erhåller slutlig giltighet efter noteväxling, är däremot en överenskommelse av interimistisk karaktär, avsedd att ersättas av ett avtal, vari alla olösta finansiella frågor mellan Sverige och Rumänien slut giltigt regleras. Det innehåller närmare bestämmelser om avsättningarna från likviderna för rumänsk export till Sverige till förmån för de svenska rättsägarna. Det är utformat efter mönster av det tidigare nämnda, fransk rumänska finansprotokollet och är på rumänsk begäran betecknat förtro
ligt-
Vad angår förslaget till överenskommelse rörande betalningsförbindel serna må i detta sammanhang nämnas följande.
Enligt betalningsavtalets artikel 1 skall riksbanken öppna ett icke räntebärande konto i svenska kronor för rumänska statsbankens räk ning. Enligt artiklarna 2 och 3 skall samtliga betalningar mellan de båda länderna verkställas i kronor över detta konto. Denna centralisering av be talningarna till ett rent bilateralt konto hos riksbanken nödvändiggjordes av det förhållandet, att man från rumänsk sida ställde sig avvisande till ett svenskt förslag, att regleringen av ersättningsbetalningarna skulle ske me
Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960 17
delst fasta rater, något som hade möjliggjort en uppläggning av betalning arna på multilateral basis.
För överbryggande av säsongmässiga svängningar i handeln har Rumä nien enligt artikel 4 medgivits en överdragningsrätt hos riksbanken på en miljon kronor under avtalets giltighetstid. Riksbanken skall vidare, om avtalskontot uppvisar ett kreditsaldo överstigande en miljon kronor (till ru mänsk förmån), överföra det överskjutande beloppet till ett särskilt kon vertibelt konto i kronor för rumänska statsbankens räkning samt på dess begäran verkställa konvertering av de sålunda överförda beloppen till varje annan konvertibel valuta. Denna konstruktion av en överdragningsrätt kom binerad med en konverteringsrätt för Rumänien utgör en jämkning avsvenska och rumänska ståndpunkter i dessa frågor. Från svensk sida hade sålunda föreslagits, att samtliga betalningar skulle ske i kronor samtidigt som kontobehållningen hos riksbanken efter verkställda avsättningar skulle bliva konvertibel. Detta erbjudande godtogs emellertid icke från rumänsk sida under hänvisning till att en sådan uppläggning icke skulle tillgodose det bestämda rumänska kravet på en överdragningsrätt. Från rumänsk sida hade å andra sidan föreslagits, att betalningarna skulle kunna erläggas an tingen i såväl lei som kronor eller alternativt enbart i s. k. clearingdollar. Dessa förslag kunde emellertid icke accepteras från svensk sida, det förra emedan det bl. a. hade inneburit, att riksbanken måst hålla en behållning i lei hos den rumänska statsbanken, det senare emedan det hade berövat de svenska importörerna och exportörerna på Rumänien möjligheten att er lägga respektive mottaga betalningar i kronor, en möjlighet, som generellt föreligger gentemot alla övriga länder.
Under förutsättning att de båda ländernas valutamyndigheter så medger, skall enligt artikel 5 betalningarna även kunna ske i kronor över ett kon vertibelt konto eller i tredjelandsvaluta. Likaså skall efter överenskommelse mellan valutamyndigheterna det i artikel 1 nämnda bilaterala kontot kunna tillföras medel genom överföringar från ett tredje land eller genom försälj ning av ett tredje lands valuta ävensom användas för överföringar till ett tredje land eller för inköp av ett tredje lands valuta.
1 avtalets artikel 7 återfinnes bestämmelser om hur ett debetsaldo skall regleras i händelse avtalet löper ut och icke förlänges. Reglering skall då i första hand ske genom varuleveranser. Eventuellt saldo, som kvarstår sedan sex månader förflutit efter avtalets utlöpande, skall emellertid regleras ge nom betalningar i en av kreditorbanken godtagbar konvertibel valuta.
Enligt artikel 8 träder betalningsavtalet, liksom fallet är med handels avtalet, provisoriskt i kraft vid undertecknandet och erhåller slutlig giltig het efter noteväxling. Avtalet gäller till och med den 31 augusti 1960 och förlänges därefter automatiskt för ytterligare ett år i taget, därest icke uppsägning sker senast tre månader före utlöpandet.
I den till betalningsavtalet fogade skriftväxlingen uppräknas de olika slag av transaktioner, som skall omfattas av avtalet.
Under förhandlingarna fäsle den svenska delegationen den rumänska de-
2 Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 20
18 Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1960
legationens uppmärksamhet på det förhållandet, att den centralisering av betalningarna, som föreskrives i betalningsavtalet och i finansprotokollet, förutsatte valutareglerande föreskrifter på svensk sida och att, enär förord nande enligt valutalagen kunde meddelas för högst ett år i sänder, en tek nisk omläggning av bägge överenskommelserna kunde bliva erforderlig, därest den svenska valutaregleringen skulle i väsentliga delar ändras eller helt upphävas under överenskommelsernas giltighetstid.
Genom betalningsavtalet och finansprotokollet har tekniska möjligheter skapats för en reglering såväl av de olika svenska fordringsanspråken på grund av nationaliseringsåtgärder och liknande ingripanden som av svenska finansiella fordringar i Rumänien. Såsom förut framhållits har förhand lingarna i ersättningsfrågan hittills icke lett till fastställande av något be lopp för dessa anspråk och fordringar. Nya förhandlingar härom förutses emellertid komma att inledas i Bukarest i en nära framtid.
Under erinran om att det torde ankomma på ministern för utrikes ären dena att göra framställning rörande undertecknandet hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte för sin del godkänna förslaget till handelsavtal och fi nansprotokoll jämte därtill hörande handlingar.
Tillika hemställer jag, att utdrag av statsrådsprotokollet i detta ärende måtte tillställas utrikesdepartementet, finansdepartementet och herrar fullmäktige i riksbanken.
Vad föredraganden sålunda hemställt, vari statsrådets öv
riga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen
bifalla.
Ur protokollet:
Göran A ppelgren
Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1960 19
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
15 januari 1960.
Närvarande: Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lindström, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för fi nansdepartementet.
Den 15 augusti 1959 godkände Kungl. Maj :t förslag till dels handelsavtal mellan Sverige och Rumänska Folkrepubliken med till avtalet hörande varulistor, dels betalningsavtal mellan de båda länderna jämte skriftväxling, dels ock förtroligt finansprotokoll angående reglering av vissa svenska anspråk i Rumänien jämte därtill hörande skriftväxlingar. Kungl. Maj:t bemyndigade samma dag beskickningschefen i Bukarest att underteckna ifrågavarande avtal och protokoll samt verkställa skriftväx lingar i enlighet med förslaget. Undertecknandet och skriftväxlingarna sked de den 28 augusti 1959. Frågan om godkännande av överenskommelserna synes nu genom propo sition böra föreläggas riksdagen. Det förtroliga finansprotokollet jämte skriftväxlingar torde få genom avskrifter delgivas riksdagens vederbörande utskott. Jag hemställer nu, under hänvisning till vad som anförts den 15 augusti 1959 vid anmälan inför Kungl. Maj :t av ifrågavarande förslag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna förenämnda avtal och protokoll med Ru mänska Folkrepubliken med därtill hörande skriftväx lingar.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydel se bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Göran Appelgren
G00009 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag