med anhållan om riks¬ dagens yttrande angående vissa av Europarådets råd¬ givande församling år 1960 och 1961 vid dess tolfte ordinarie möte fattade beslut
Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1961
1 Nr 124
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1960 och 1961 vid dess tolfte ordinarie möte fattade beslut; given Stockholms slott den 23 mars 1961.
Undex- åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed anhålla om riksdagens yttrande angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av Europarådets rådgivande församling år 1960 och 1961 vid dess tolfte ordinarie möte fattade beslut.
GUSTAF ADOLF
Östen Undén
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 saml. Nr 124
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 12i år 1961
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 mars 1961.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern för utrikes ärendena följande:
Det tolfte ordinarie mötet med Europarådets rådgivande församling ägde rum i Strasbourg den 25—29 april och 21—29 september 1960 samt den 1—3 mars 1961.
Av de sammanlagt trettiosex rekommendationer som antogs vid mötet har de sjutton i det följande refererade ansetts vara av den vikt, att de på sedvanligt sätt bör underställas riksdagen. I anslutning härtill har även redovisats vissa resolutioner berörande motsvarande ämnesområden.
Texterna till de ifrågavarande rekommendationerna och resolutionerna ävensom korta referat av övriga vid mötet antagna rekommendationer torde såsom bilaga litt. A få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Rekommendationerna 243 och 266 om de ekonomiska förbindelserna
i Europa
I rekommendation 243, som antogs enhälligt vid aprilsessionen, förordar församlingen en gemensam aktion av medlemsstaterna i EEC (Europeiska ekonomiska gemenskapen) och EFTA (Europeiska frihandelssammanslutningen) för att bistå de fem medlemsstater inom OEEC, som icke är medlemmar av någon av nämnda organisationer, att övervinna de ekonomiska problem som uppkommit för dem genom Rom-fördraget och Stockholms-konventionen.
Rekommendationen har av ministrarnas ställföreträdare hänskjutits till OEEC, EEC och EFTA för yttrande. Ett inom ställföreträdarekommittén framfört förslag om att en särskild expertutredning skulle tillkallas för ändamålet avvisades.
Rekommendation 266 antogs enhälligt vid septembersessionen. Den franska församlingsgruppen, som för första gången röstade för en rekommendation av ifrågavarande art, gjorde dock genom en röstförklaring vissa reservationer till dess innehåll. I rekommendationen yrkar församlingen på att förberedande diskussioner snarast skall upptagas rörande förutsättningarna för att få till stånd förhandlingar om ett associationsavtal mellan EEC, EFTA och, i de fall så visar sig lämpligt, andra medlemsstater inom Europarådet. Närmare riktlinjer uppdragas för lösningen av olika problem i detta sammanhang, såsom frågor om tullharmonisering, samordning av handelspolitiken, etc.
3 Kungl. Maj.ts proposition nr 12i år 1961
Rekommendationen har av ministrarnas ställföreträdare överlämnats för yttrande till EEC, EFTA och den studiegrupp som uppsatts av den s. k. tjugoenmannakommittén (upprättad samtidigt med inledandet i januari 1960 av OEEC:s ombildning till OECD och omfattande representanter för samma medlemsstater som denna senare organisation samt en representant för Europeiska ekonomiska gemenskapen).
I ett svar den 21 december 1960 uttalar ordföranden i EEC:s kommission, professor Hallstein, att, i avvaktan på att den tidpunkt skall komma, då förhandlingar om en lösning av de europeiska ekonomiska integrationsproblemen skall kunna upptagas med utsikt till framgång, kommissionen arbetar från pragmatiska utgångspunkter och söker undvika åtgärder som skulle kunna skada de berörda staterna. Kommissionen var övertygad om att risken för svårigheter skulle minskas avsevärt på lång sikt, om man ömsesidigt tillämpar en liberal politik. Herr Hallstein erinrar slutligen om att sexstatsgemenskapen står öppen för anslutning från andra staters sida.
Rekommendationerna 244 och 272 om verksamheten inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
Rekommendation 244 antogs vid aprilsessionen med 70 röster och It nedlagda. Samtliga svenska ledamöter, I. Andersson (s), Mattson (s) (ersatte Elmgren (s)), Heckscher (h), T. Andersson (ep) (ersatte Hedlund (ep)), Gustafson (fp) (ersatte Ohlin (fp)) och Sundström (s) röstade för rekommendationen. I densamma yrkar församlingen att konventionen om OECD skall få en sådan utformning, att de europeiska staterna där sinsemellan skall kunna dryfta rent inomeuropeiska problem, t. ex. vissa frågor rörande de europeiska handelsförbindelserna.
Vid åttiosjunde mötet med ministrarnas ställföreträdare den 23—27 maj 1960 beslöt dessa hemställa att medlemsregeringarna skulle vid fastställandet av instruktioner inför de vidare förhandlingarna om OECD-konventionen hålla i minnet de problem som upptagits i rekommendationen.
Rekommendation 272 antogs enhälligt vid sessionen i mars 1961. I densamma understryker församlingen ånyo sin ståndpunkt att medlemsregeringarna bör samarbeta inom OECD:s ram beträffande de specifikt inomeuropeiska problemen. Vidare förordar församlingen att OECD skall begagnas såsom ett forum för undersökning av möjligheterna att få till stånd en europeisk association och lösningar på de kommersiella och ekonomiska problem, som uppkommer med anledning av existensen av EEC och EFTA såsom separata grupperingar inom Europa.
Rekommendation 245 om en rådgivande församling för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och rekommendation 273 om politiska och parlamentariska synpunkter på OECD-konventionen
Rekommendation 245 antogs vid aprilsessionen med 59 röster, 18 emot och 3 nedlagda. För densamma röstade Heckscher (h), T. Andersson (ep)
fl Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 124
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1961
<ersatte Hedlund (ep)), Gustafson (fp) (ersatte Ohlin (fp)) och Sundström (s). Herr I. Andersson (s) och fröken Mattson (s) (ersatte Elmgren (s)) lade ned rösten.
I rekommendationen föreslår församlingen att föreskrift skall intagas i den kommande OECD-konventionen om hållande av särskilda möten utom Europarådets ram mellan ledamöterna i Europarådsförsamlingen samt parlamentariker från Schweiz, Spanien, Portugal, Förenta Staterna och Canada för dryftande av frågor inom OECD:s kompetensområde.
Rekommendationen har behandlats på såväl minister- som ställföreträdarenivå och även diskuterats med företrädare för församlingen inom sammansatta kommittén. Ministerkommittén har i princip uttalat sig för önskvärdheten av möten med parlamentariska representanter för att följa OECD:s arbete, vilka möten skulle innefatta ledamöterna i Europarådets församling.
Rekommendation 273 antogs enhälligt vid sessionen i mars 1961. I densamma beklagar församlingen att dess förslag enligt rekommendation 245 icke intagits i OECD-konventionen och deklarerar sitt absoluta motstånd mot varje tanke på att upprätta en ytterligare, fristående parlamentarisk församling i Europa.
Vid nittiosjunde mötet med ministrarnas ställföreträdare den 20—23 mars 1961 beslöts att en förnyad principdeklaration i ämnet skall avges vid sammanträde med sammansatta kommittén på ministernivå som förutses äga rum den 24 april.
Rekommendation 255 och resolution 185 om behovet av att intensifiera Europarådets verksamhet samt rekommendation 271 om ett årligt gemensamt sammanträde med rådgivande församlingen och ministerkommittén
Rekommendation 255 antogs vid septembersessionen med 66 röster och 2 nedlagda. För rekommendationen röstade Mattson (s) (ersatte I. Andersson (s)), Hagnell (s) (ersatte Elmgren (s)), Regnéll (h) (ersatte Heckscher (h)), Gustafson (fp) (ersatte Ohlin (fp)) och Sundström (s). I rekommendationen yrkar församlingen att ministerkommitténs arbete skall intensifieras genom att medlemsregeringarna där framlägger nya samarbetsprojekt. Vidare föreslås att särskilda ministerkommittémöten anordnas, vid vilka medlemsstaterna skulle representeras av cheferna för olika fackdepartement. I resolution 185, som antogs enhälligt vid samma tillfälle, tillkännager församlingen vissa beslut om åtgärder syftande till att effektivisera dess egen verksamhet.
Såsom svar på rekommendation 255 antog ministerkommittén vid sitt tjugosjunde möte den 12 december 1960 ett meddelande till församlingen rörande den framtida verksamheten inom Europarådet. I detta framhålles att ministerkommittén betraktar församlingen såsom ett forum för utbyte avidéer för integrationsarbetet i Europa, vilka sedan via medlemsstaternas parlament inplantas i de europeiska folkens nationella medvetande. Minist-
Kungl. Maj.ts proposition nr 12k år 1961
rama förklarar sig vidare vilja i samarbete med församlingen utarbeta planer för ytterligare integrationsåtgärder.
Rekommendation 271 antogs vid sessionen i mars 1961 med 55 röster, 1 emot och 13 nedlagda. Samtliga svenska ledamöter I. Andersson (s), Elmgren (s), Heckscher (h), T. Andersson (ep) (ersatte Hedlund (ep)), Gustafson (fp) (ersatte Ohlin (fp)) och Möller (s) (ersatte Sundström (s)) röstade för rekommendationen. I densamma föreslås att ett årligt gemensamt sammanträde mellan ministerkommittén och församlingen skall anordnas.
Rekommendation 250 om Europarådets allmänna politik i ljuset av det internationella läget, rekommendation 264 om användande av ministerkommittén såsom ett organ för fastställande av riktlinjer för och samordning av medlemsstaternas politik och rekommendation 265 om förbindelserna med de stater som nyligen blivit självständiga
Rekommendation 250 antogs enhälligt vid aprilsessionen. I densamma betonar församlingen nödvändigheten av att få till stånd en samordning av medlemsstaternas utrikespolitik på olika områden gentemot de afrikanska och asiatiska staterna och rekommenderar ministerkommittén att taga upp diskussioner i detta syfte, vid behov med biträde av en särskild expertgrupp.
Vid informellt möte med sammansatta kommittén i juni 1960 meddelades från församlingens sida, att denna önskade ompröva vissa punkter i rekommendationen. Ministerkommittén har tillsvidare lämnat densamma vilande.
Rekommendation 264 antogs vid septembersessionen med 62 röster och 6 nedlagda. Samtliga svenska ledamöter lade ned rösten (I. Andersson (s), Elmgren (s), Heckscher (h), Regnéll (h) (ersatte Hedlund (ep)), Gustafson (fp) (ersatte Ohlin (fp)), och Hagnell (s) (ersatte Sundström (s)). Rekommendationen utmynnar i en uppmaning till medlemsregeringarna att begagna Europarådets ministerkommitté som ett organ för utrikespolitisk samordning i syfte att stärka solidariteten med Förenta Staterna och andra nationer inom den fria världen.
Rekommendationen upptogs på dagordningen för ministerkommittémötet den 12 december 1960 och tjänade såsom bakgrund vid avfattandet av det förut refererade meddelandet till församlingen rörande den framtida verksamheten inom Europarådet.
Rekommendation 265 antogs enhälligt vid septembersessionen. I densamma rekommenderas medlemsregeringarna att inom ministerkommittén samordna sin politik i fråga om förbindelserna med de nytillkomna, hjälpbehövande staterna. Vidare uppställes vissa principer såsom vägledande för dessa förbindelser.
Vid nittiofemte mötet med ministrarnas ställföreträdare den 27 februari
1 mars 1961 antogs eu resolution (nr 4), vari medlemsregeringarna uppmanas att ägna den största uppmärksamhet åt sina förbindelser med och biståndet till de nytillkomna staterna samt att fullt ut respektera dessas nationella strävanden och önskan att icke taga ställning i öst—väst-konflikter.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 12k år 1961
Rekommendation 254 om radioutsändningar till Central- och Östeuropa
Rekommendationen antogs vid septembersessionen med 50 röster, 5 emot och 14 nedlagda. För densamma röstade Regnéll (h) (ersatte Heckscher
(h)). Övriga svenska ledamöter (Mattson (s) (ersatte I. Andersson (s)), Hagnell (s) (ersatte Elmgren (s)), Gustafson (fp) (ersatte Ohlin (fp)), Hedlund (ep) och Sundström (s) nedlade rösten. I densamma rekommenderar församlingen medlemsstaterna att aktivt stödja ett samarbete mellan de ifrågavarande radioorganisationerna för bl. a. samordning av planer och program samt motverkande av störningssändningar. Vidare borde nyhetssändningar på de baltiska staternas språk anordnas.
Ministrarnas ställföreträdare beslöt vid sitt nittionde möte den 24—26 oktober att rekommendationen skulle läggas till handlingarna.
Resolution 178 om tvångskollektivisering av lantbruket i Sovjet-zonen i Tyskland, resolution 182 om läget i Sovjet-zonen i Tyskland och resolution 189
om läget i de baltiska staterna på tjugoårsdagen av deras tvångsmässiga inlemmande i Sovjetunionen
I resolution 178, som antogs enhälligt vid aprilsessionen, fördömer församlingen kollektiviseringen av jordbruket i Östtyskland såsom ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna.
I resolutionen 182, som antogs enhälligt vid septembersessionen, uttalar församlingen sin protest med anledning av politiska arresteringar i Östtyskland och begär att Internationella Röda Korset skall föranstalta om en undersökning av förhållandena i interneringslägren där.
Resolution 189 antogs vid septembersessionen med 65 röster och 4 nedlagda. Av de svenska ledamöterna röstade Heckscher (h), Regnéll (h) (ersatte Hedlund (ep)) och Gustafson (fp) (ersatte Ohlin (fp)) för resolutionen, medan I. Andersson (s), Elmgren (s) samt Hagnell (s) (ersatte Sundström (s)) nedlade rösten.
I resolutionen uppmanar församlingen enträget medlemsregeringarna att ge sitt stöd åt lämpliga åtgärder från de baltiska flyktingarnas sida för att bevara dessas nationella kultur, i avvaktan på den tidpunkt då Estland, Lettland och Litauen kan deltaga som fria nationer i de demokratiska internationella institutionerna.
Rekommendation 242 om de ekonomiska gemenskapernas (EEC och EAEC) verksamhet på det kulturella området, rekommendation 256 om upptagande av frågan om »presentationen av Europa inför omvärlden» på Europarådets kulturprogram och rekommendation 257 om frivilliga bidrag från regeringarna
till kulturfonden
I rekommendation 242, som antogs enhälligt vid aprilsessionen, hänvisar församlingen till vissa planer för samarbete på kulturområdet inom sexstatsgruppen — bl. a. inrättande av ett europeiskt universitet — och yrkar
7 Kungl. Maj.ts proposition nr 12i år 1961
att ministerkommittén skall dels försäkra sig om att dessa planer icke kommer att medföra en splittring av den kulturella verksamheten inom Europa, dels verka för att de utanför sexstatsgruppen stående medlemsstaterna ansluter sig till ifrågavarande projekt.
Rekommendationen har behandlats av ministrarnas ställföreträdare vid ett flertal möten, varvid föranstaltats om inhämtande av närmare material för frågans bedömning.
I rekommendation 256, som antogs enhälligt vid septembersessionen, föreslås åtgärder för att Europa inför omvärlden skall kunna presenteras såsom en kulturell enhet, innefattande nationella särdrag.
Ministrarnas ställföreträdare har hänskjutit rekommendationen till sin expertkommitté för kulturfrågor.
I rekommendation 257, som antogs enhälligt vid septembersessionen, föreslås att medlemsregeringarna skall lämna frivilliga bidrag till europeiska kulturfonden.
Rekommendationen har genom beslut av ministrarnas ställföreträdare översänts till regeringarna. I sammanhanget må nämnas att ministerkommittén vid sitt tjugosjunde möte den 12 december 1960 i en resolution beslöt att medlemsstaternas ordinarie bidrag till Europarådets kulturverksamhet skall väsentligt ökas från och med år 1962.
Rekommendation 251 om europeiskt samarbete på rymdforskningens och
rymdteknologiens område samt rekommendation 252 om vissa rättsliga frågor rörande yttre rymden
I rekommendation 251, som antogs enhälligt vid septembersessionen, föreslås att ministerkommittén skyndsamt skall undersöka möjligheterna att sätta upp ett europeiskt rymdorgan för att handhava ett rymdprogram, baserat på en i Europa konstruerad bärraket. Detta organ skulle stå under allmän kontroll av en kommitté av fackministrar samt under parlamentariskt inflytande från rådgivande församlingen.
Sekretariatet har av ministrarnas ställföreträdare instruerats att studera frågan om en eventuell förbindelse i någon form mellan Europarådet och den genom överenskommelsen i Geneve den 1 december 1960 om europeiskt rymdforskningssamarbete tillsatta s. k. förberedande kommittén.
I rekommendation 252, som antogs enhälligt vid septembersessionen, föreslås bl. a. att medlemsregeringarna skall fastslå vissa principer för användningen av den yttre rymden och himlakropparna.
Ministerkommittén har icke tagit slutlig ställning till rekommendationen.
Departementschefen
Huvudtemat i rådgivande församlingens ekonomiska debatter har under tolfte mötet, liksom under föregående år, varit frågan om att få till stånd ett ekonomisk samarbete på vidast möjliga bas inom Europa — särskilt då mellan sex- och sjustatsgrupperna. I rekommendationerna 266 och 272 återkommer församlingen sålunda till tanken på ett associationsavtal om-
f*2 Bihant] till riksdagens protokoll 1061. 1 samt. AV 124
8 Kungl. Maj. ts proposition nr 12k år 1961
fattande EEC och EFTA samt övriga ifrågakommande europeiska stater. I rekommendation 266 drager församlingen upp vissa riktlinjer för ett sådant associationsavtal. Rekommendation 243 behandlar läget för de europeiska stater som står utanför de två grupperingarna.
Församlingen har även ägnat sin uppmärksamhet åt nödvändigheten att föra vidare det betydelsefulla arbete i fråga om de inomeuropeiska ekonomiska problemen som hittills utförts av OEEC, och i rekommendationerna 244 och 272 yrkar församlingen att de viktigaste leden i denna verksamhet skall tagas upp inom det nya OECD. Församlingen har här hävdat en ståndpunkt som helt överensstämmer med den som intagits av bl. a. Sverige och övriga EFTA-länder i samband med utarbetandet av OECD-konventionen.
I rekommendationerna 245 och 273 har församlingen vidare yrkat att en inofficiell parlamentarisk församling för OECD skulle byggas upp kring Europarådets församling. Från svensk sida har man i princip uttalat sitt stöd för tanken på att OECD skall få en parlamentarisk anknytning. Man synes å svensk sida böra eftersträva att denna anknytning ges en sådan form, att det bl. a. blir möjligt för de europeiska staterna att på det parlamentariska planet bevaka särskilda europeiska synpunkter på inom OECD behandlade frågor.
Beträffande de debatter i församlingen som lett fram till ovannämnda rekommendationer kan helt allmänt konstateras, att de synes på ett värdefullt sätt ha givit tillfälle till konfrontation — på det parlamentariska planet — av de föreliggande ståndpunkterna. De torde även i sin mån ha bidragit till att inför allmänna opinionen belysa problemställningarna.
Uppkomsten av grupperingar inom det ekonomiska integrationsarbetet har även föranlett församlingen att yrka att Europarådets egen verksamhet skall intensifieras för att motverka tendenser till splittring även på andra områden. I rekommendation 255 understryker församlingen »nödvändigheten att föra sex- och sjustatsgrupperna närmare varandra genom att stärka institutioner som omfattar det större Europa» och efterlyser förslag om fält för vidgat samarbete. Församlingen har även i olika sammanhang -— t. ex. i rekommendation 242 angående det intensifierade samarbetet inom sexstatsgruppen beträffande kulturella och vetenskapliga frågor — givit uttryck för farhågor för att det mera långtgående samarbete som upptagits på en rad specialområden inom nämnda grupp kan leda till att de sex och de övriga europeiska staterna beträder olika vägar även på områden av huvudsakligen teknisk karaktär. Europarådet synes erbjuda möjligheter att harmonisera det europeiska samarbetet. Såsom ett uttryck för en sådan strävan får ses ministerkommitténs ovan refererade beslut att öka Europarådets resurser för kulturellt och vetenskapligt samarbete. Det kan nämnas att rådets verksamhet även har intensifierats på t. ex. vissa rättsliga områden i syfte att söka säkerställa att utvecklingen där så långt möjligt blir enhetlig inom hela medlemsstatskretsen.
I vad avser de politiska frågorna har församlingen i rekommendationer-
9 Kungl. Maj.ts proposition nr 12i år 1961
na 250, 264 och 265 åter tagit upp tanken på en samordning av olika aspekter av medlemsstaternas utrikespolitik. På denna punkt hänvisar jag till de principiella och praktiska invändningar som jag anfört mot denna tanke i tidigare motsvarande propositioner.
Förslagen i rekommendation 254 om regeringssamarbete för samordning m. m. av radioutsändningar till Central- och Östeuropa faller utanför ramen för de Europarådet tillkommande samarbetsuppgifterna, sådana dessa definierats i artikel 1 i stadgan (»Europarådets syfte är att åvägabringa en fastare enhet mellan dess medlemmar»).
Församlingen har även gjort vissa politiska uttalanden berörande Östtyskland och Baltikum. Dessa har givits formen av resolutioner (nris 178, 182 och 189), såsom är praxis, då fråga är om fria opinionsyttringar av representanterna i dessas egenskap av obundna församlingsledamöter. Åt resolutionerna 182 och 189 har församlingen givit en annan karaktär än den som är bruklig beträffande resolutioner — som ju riktar sig till allmänna opinionen — såtillvida att den låtit desamma utmynna i uppmaningar till Internationella Röda Korset, respektive medlemsregeringarna. Detta torde i synnerhet i vad avser uppmaningen till Internationella Röda Korset icke stå i överensstämmelse med stadgan, vars artikel 13 ger ministerkommittén uteslutande rätt att utåt företräda Europarådet, bl. a. genom rekommendationer i olika frågor.
Såsom en ny punkt på församlingens dagordning har under året tillkommit rymdfrågorna. Det får anses vara naturligt att församlingen diskuterar möjligheterna att få till stånd ett europeiskt samarbete för rymdforskning. Däremot torde det åtminstone för närvarande icke vara sakligt motiverat, att, såsom församlingen föreslår i rekommendation 251, ge en eventuell framtida samarbetsorganisation på området en närmare anknytning till en ministerkommitté och till Europarådets församling. Församlingen bör dock naturligtvis i lämpliga former så utförligt som möjligt hållas informerad om dessa frågor.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag
hemställa att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående omförmälda av Europarådets rådgivande församling år 1960 och 1961 vid dess tolfte ordinarie möte fattade beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Vidar Ilellners
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1961
Bilaga
Vid rådgivande församlingens tolfte ordinarie möte antagna rekommendationer
(I propositionens text särskilt behandlade rekommendationer återges i fullständig översättning, övriga endast i kort sammanfattning)
Sessionen 25 — 29 aprill960
Rekommendation 238
Rekommendation 239
Rekommendation 240
Rekommendation 241
om OEEC:s elfte årsrapport
Ministerkommitténs och OEEC:s råd skulle gemensamt göra upp ett program för fortsatt ekonomisk expansion och ytterligare liberalisering av handeln. om fjärde rapporten från Europarådets specielle representant för flykting- och överbefolkningsfrågor Åtgärder skulle vidtagas för förverkligande av ett av flyktingrepresentanten framlagt program för yrkesutbildning.
om ICEM:s sjunde rapport
Medlemsregeringarna skulle stödja ICEM:s program till förmån för flyktingar och emigranter. om europeiska åtgärder för underlättande av lån till kommunala och regionala myndigheter En expertkommitté skulle utreda bl. a. frågan om inrättande av »Europeisk kommunal lånefond».
Rekommendation 242
om de ekonomiska gemenskapernas (EEC och EAEC) verksamhet på det kulturella området
Församlingen,
I
som med intresse tagit del av kapitel VI (kulturella och vetenskapliga frågor) i ministerkommitténs elfte rapport (doc. 1114),
välkomnar de framsteg som gjorts beträffande ungdomsfrågor och frågor rörande universitetsundervisning samt det samarbete som etablerats mellan kulturfonden och Europeiska kulturstiftelsen;
skulle emellertid ha önskat att rapporten hade innehållit någon upplysning om ministerkommitténs allmänna politik i fråga om det europeiska kultursamarbetet vid en tidpunkt, då de ekonomiska gemenskapernas ministerråd bereder sig att fatta beslut av stor politisk räckvidd på detta område;
II
som hänvisar till såväl bokstav som anda i Europarådets stadga och i europeiska kulturkonventionen;
som hänvisar till ministerkommitténs resolutioner nris (53)13 och (53)14;
Kungl. Maj. ts proposition nr 12i år 1961
som uppmärksammat det arbete som utförts inom den av EEC:s och Euratoms ministerråd tillsatta »interimskommittén», som erhållit i uppdrag att lösa problemen i samband med tillskapandet av' den första europeiska institutionen för universitetsundervisning och verka för ett närmare samarbete mellan existerande universitet och vetenskapliga institut inom Gemenskapen;
som hänvisar till att de föreliggande tendenserna till splittring av Europa i ekonomiska block nödvändiggör att man stärker alla de element som kan tjäna såsom förbindelselänkar mellan dessa block, och då särskilt understödjer samarbetet på det kulturella området;
som anser att »interimskommitténs» förslag om tillskapande av ett »europeiskt universitet» och ett »europeiskt råd för högre undervisning och forskning», som återspeglar de idéer varpå Europarådets kulturella verksamhet grundar sig, är ägnade att kraftigt stärka det kulturella samarbetet i Europa, under förutsätning att de realiseras inom vidast möjliga ram, rekommenderar ministerkommittén att;
(i) kontakta Rom-fördragets signatärmakter i syfte att försäkra sig om att förverkligandet av »interimskommitténs» planer icke kommer alt medföra splittring av den kulturella verksamheten i olika grupperingar utan i stället tjänar såsom ett värdefullt bidrag till det av Europarådets samtliga medlemsstater godkända kulturprogrammet;
(ii) kontakta de medlemsstater i Europarådet som icke samtidigt är anslutna till Rom-fördraget, i syfte att redan från början få till stånd att dessa deltager i förverkligandet av planerna på ett »europeiskt universitet» och ett »europeiskt råd för högre undervisning och forskning», för att dessa projekt skall kunna realiseras inom en vidare europeisk ram.
Rekommendation 243
om de ekonomiska förbindelserna i Europa (bistånd åt de mindre utvecklade länderna i Europa)
1. Församlingen,
2. som erinrar om rekommendationerna 91 och 95, i vilka den pekade på de föreliggande hjälpbehoven inom de mindre utvecklade områdena i Syd-Italien, Grekland och Turkiet;
3. som hänvisar till att klyftan mellan de mera utvecklade och de mindre utvecklade länderna alltjämt vidgas och att detta läge icke kan fortbestå utan att ett allvarligt hot mot freden och mot Europas enande uppkommer;
4. som erinrar om att mutilaterala åtgärder nyligen föreslagits, syftande till att få till stånd ett effektivt biståndsprogram till länder och områden som befinner sig under utveckling;
5. som hänvisar till att speciellt brådskande ekonomiska problem uppstår för de fem medlemsstater i OEEC som varken är medlemmar av Europeiska ekonomiska gemenskapen eller Europeiska frihandelssammanslutningen;
6. som beaktat ministerkommitténs resolutioner (56)15 och (59)31;
7. rekommenderar att ministerkommittén:
(a) uppmanar medlemsregeringarna såväl inom EEC som inom EFTA att vidtaga skyndsamma åtgärder för att genom en gemensam aktion bistå de fem medlemsstater inom OEEC vilka varken är medlemmar av EEC eller EFTA att övervinna de svårigheter som uppkommit för dem genom Romfördraget och Stockholms-konventionen; särskilt genom åtgärder för att öka handeln med och stimulera exporten från dessa länder;
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 12b år 1961
(b) tillskapar en särskild europeisk utvecklingsfond med uppgift att i form av bidrag, lån eller garantier ställa kapital till förfogande för utvecklingsprojekt inom de mindre utvecklade av OEEC:s medlemsstater.
Rekommendation 244
om verksamheten inom Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling
Församlingen,
som tagit del av den rapport som hr Santero avgivit å politiska utskottets vägnar (dok. 1137);
som uttrycker sin tillfredsställelse över att Förenta Staterna och Canada inträder i »Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling», som skall ersätta OEEC;
som hoppas att denna nya ekonomiska organisation kommer att bereda de europeiska staterna möjlighet att även i framtiden sinsemellan dryfta ekonomiska problem av rent inom-europeisk karaktär;
som med tillfredsställelse noterat att den av de tjugo regeringarna och Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission genom resolutionen den 14 januari 1960 tillsatta »fyrmannagruppen» i sin rapport förutser att OEECts tidigare verksamhet rörande monetära frågor och atomfrågor skall fortsättas;
som emellertid fäster uppmärksamheten på att »fyrmannagruppen» i sin rapport föreslår att OEEC:s liberaliseringskod skall avskaffas utan att närmare fastställa OEEC:s kompetens i frågan om den inom-europeiska handeln;
som önskar att detta problem klarlägges,
rekommenderar ministerkommittén att — eventuellt genom ett partiellt avtal — skapa garantier för att OECD-konventionen gör det möjligt för de europeiska staterna att sinsemellan dryfta rent inom-europeiska ekonomiska problem, t. ex. vissa frågor rörande de europeiska handelsförbindelserna.
Rekommendation 245
om en rådgivande församling för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
Församlingen,
som hänvisar till sin resolution 172;
som tagit kännedom om det av församlingens särskilda grupp till »fyrmannagruppen» — som erhållit i uppdrag att avge en rapport om OEEC:s omorganisation — framförda förslaget att ledamöterna i rådgivande församlingen skulle beredas tillfälle att utom ramen för Europarådets stadga hålla regelbundna möten med representanter för enligt gällande konstitutioner eller grundlagar existerande parlament eller församlingar i de fem stater som icke är medlemmar av Europarådet, men som kommer att deltaga i OECD, vilka möten skulle ha en rådgivande karaktär i frågor rörande sistnämnda organisations verksamhet,
rekommenderar ministerkommittén;
1. att instruera medlemsregeringarna att förelägga de internationella konferenser som erhållit i uppdrag att utarbeta konventionen om Organisatio-
13 Kungl. Maj. ts proposition nr 12b år 1961
nen för ekonomiskt samarbete och utveckling nedanstående text, som antingen skulle intagas i konventionen eller utgöra ett tilläggsprotokoll till denna;
»(a) För att utöva rådgivande funktioner i förhållande till OECD skall medlemmarna i Europarådets församling minst en gång om året hålla möten med representanter för de enligt gällande konstitutioner eller grundlagar existerande parlamenten eller församlingarna i de fem av OECD:s medlemsstater som icke är medlemmar av Europarådet.
(b) De närmare bestämmelserna om proceduren för dylika möten skall fastställas genom en överenskommelse mellan vederbörande organ inom OECD och Europarådet. Mötena skall äga rum utom ramen för Europarådets stadga»;
2. att hålla församlingens ordförande kontinuerligt underrättad rörande de åtgärder som vidtagas i frågan samt avgiva rapport i ärendet till rådgivande församlingen vid andra delen av dess tolfte session.
Rekommendation 246 om förslaget till konvention angående hotellägares
ansvar
Konventionsförslaget skulle behandlas vid ett gemensamt möte mellan församlingsledamöter och regeringsexperter.
Rekommendation 247 om erkännande och verkställighet av utländska domar
Haag-konferensen för internationell privaträtt skulle uppmanas utarbeta en konvention i ämnet.
Rekommendation 248 om ratificering av europeiska bosättningskonventio-
nen den 13 december 1955
Samtliga medlemsstater skulle uppmanas underteckna och ratificera konventionen.
Rekommendation 249 om ratificering av Europarådskonventioner
Medlemsregeringarna skulle uppmanas att ratificera samtliga konventioner som de undertecknat eller meddela orsakerna till utebliven ratifikation.
Rekommendation 250
om Europarådets allmänna politik i ljuset av det internationella läget Församlingen,
som tagit kännedom om den rapport (dok. 1129) som framlagts å politiska utskottets vägnar av rapportören, herr Aktas;
som betonar betydelsen av att nära och vänskapliga förbindelser etableras mellan Europarådets medlemsstater och staterna i Afrika och Asien på de ekonomiska, sociala, kulturella och politiska områdena för bevarande av fred och säkerhet i världen samt för förbättrande av öst-väst-förbindelserna;
som därför anser det vara nödvändigt att medlemsstaternas utrikespolitik samordnas i dessa avseenden;
som hänvisar till att ministerkommitténs resolution (59)30 förutser en procedur för harmonisering av medlemsstaternas utrikespolitik;
som uttalar sitt djupa beklagande med anledning av de tragiska händelserna i Sydafrika och som erinrar om vikten av att man i hela världen säkerställer respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna och, såsom ett led däri, jämlikheten mellan raserna,
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1961
rekommenderar ministerkommittén:
att i enlighet med resolution (59)30 upptaga diskussioner rörande vilka förbindelser på de ekonomiska, sociala, kulturella och politiska områdena som, med respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna såsom ledstjärna, bör etableras mellan Europarådets medlemsstater och staterna i Afrika och Asien, vilka diskussioner i händelse av behov skulle förberedas av en särskild arbetsgrupp av regeringsexperter;
att avgiva rapport till församlingen under loppet av andra delen av dess tolfte session över vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.
Sessionen 21—29 september 1960 Rekommendation 251
om europeiskt samarbete på rymdforskningens och rymdteknologiens område
Församlingen,
som hänvisar till Förenta Staternas och Sovjetunionens utomordentliga framsteg under senare år i frågan om vetenskaplig forskning i den yttre rymden och rymdteknologi;
som är övertygad om att det är av största vikt att medlemsstaterna bedriver forskning i den yttre rymden för att kunna vidmakthålla sin höga standard på den naturvetenskapliga forskningens område, för att göra det möjligt för medlemsländernas industrier att få del av den utveckling på det kommersiella området som rymdteknologien kommer att giva upphov till, samt för att vinna garantier för att dessa nya kunskaper blir utnyttjade till förmån för medlemsstaternas folk och näringsliv;
som är medveten om att de flesta medlemsstaterna saknar tillräckliga ekonomiska och vetenskapliga resurser för att på egen hand bedriva sådan forskning;
som hänvisar till det framgångsrika europeiska samarbete som bedrivits på det vetenskapliga området inom t. ex. Europeiska atomenergiorganet (ENEA) samt Europeiska kärnforskningsinstitutet (CERN),
rekommenderar ministerkommittén:
1. att såsom en brådskande uppgift undersöka möjligheterna — bl. a. ur kostnadssynpunkt — att tillskapa ett europeiskt organ med uppgift att handhava ett rymdprogram, vilket skulle basera sig på en inom Europa konstruerad och utvecklad bärraket, och främja fredlig användning av världsrymden;
2. att utreda vilka medlemsstater som i princip skulle vara villiga att deltaga i ett europeiskt rymdforskningsprogram och utröna vilka finansiella och vetenskapliga åtaganden varje deltagande stat vore beredd att göra;
3. att, om dessa undersökningar ger positivt resultat, göra upp en konkret plan för tillskapandet av ett europeiskt rymdorgan och framlägga denna för snar ratifikation av medlemsregeringarna;
4. att ett sålunda tillskapat europeiskt rymdorgan skulle stå under allmän kontroll av en kommitté av fackministrar samt under parlamentariskt inflytande från denna församling;
5. att hålla denna församling informerad om de framsteg som göres samt konsultera densamma i frågor rörande programmets vidare utveckling.
Kungl. Maj. ts proposition nr 12i år 1961 15
Rekommendation 252
om vissa rättsliga frågor rörande yttre rymden
Församlingen,
som hänvisar till de uppseendeväckande framsteg som gjorts inom rymdteknologien och den alltmer ökande aktiviteten i yttre rymden;
som konstaterar att folkrätten icke har utvecklats i takt med dessa vetenskapliga framsteg samt att detta förhållande kan orsaka ett allvarligt hot mot världsfreden och mänsklighetens välfärd;
som är övertygad om att frågan om suveräniteten över den yttre rymden och om skada tillfogad tredje part genom rymdföremål bör utan dröjsmål regleras,
rekommenderar att ministerkommittén:
(i) i enlighet med artikel 15 (b) i stadgan föreslår medlemsregeringarna att fastslå följande principer:
(a) den yttre rymden och himlakropparna skall endast nyttjas för fredliga ändamål, till största möjliga fördel för hela mänskligheten i enlighet med principerna i Förenta Nationernas stadga;
(b) den yttre rymden skall icke vara underkastad någon stats suveränitet eller annan uteslutande rättighet;
(ii) vidtager åtgärder för att få till stånd en konvention om skada tillfogad tredje part genom rymdföremål samt utverkar största möjliga anslutning till denna konvention;
(iii) rekommenderar regeringarna i de sex medlemsstater som deltager i Förenta Nationernas kommitté för fredlig användning av den yttre rymden att verka till förmån för de ovannämnda principerna under kommitténs möten.
Rekommendation 253 om situationen i medlemsstaterna för läkare och
tandläkare, som är flyktingar
En expertkommitté skulle utarbeta ett förslag till europeisk överenskommelse om enhetlig lagstiftning, innebärande vissa lättnader för dessa gruppers yrkesutövning.
Rekommendation 254
om radioutsändningar till Central- och Östeuropa
1. Församlingen,
2. som anser att det är av den yttersta vikt — särskilt efter toppkonferensens misslyckande -—- att vidmakthålla och vidare utveckla radioutsändningarna av kontrollerade fakta till folken i Central- och Östeuropa;
3. som uttalar sitt erkännande och sin uppskattning av det sakkunniga och ansvarsmedvetna sätt på vilket de radioorganisationer som utskottet för icke representerade nationer konsulterat utför sitt svåra värv;
4. som anser att en allt effektivare samordning på detta område från Västs sida blir nödvändig,
5. rekommenderar medlemsstaterna att aktivt stödja varje strävan att få till stånd samarbete mellan de olika radioorganisationer som har utsändningar till Central- och Östeuropa, i all synnerhet genom:
(a) möten syftande till att samordna sändningstider samt planer och program,
16 Kungl. Maj. ts proposition nr 124- år 1961
(b) möten på ett tekniskt plan med uppgift att undersöka olika vägar för att motverka störningar samt för tekniskt samarbete i allmänhet.
6. Församlingen rekommenderar ävenledes att minst en radioorganisation anordnar nyhetssändningar på de baltiska staternas språk;
och hemställer att medlemsregeringarna så snart som möjligt ville underrätta församlingen om de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna rekommendation.
Rekommendation 255
om behovet av att intensifiera Europarådets verksamhet
1. Församlingen,
2. som är övertygad om att en splittring mellan sexstatsgemenskapen och Europas övriga nationer allvarligt skulle äventyra den europeiska enhetstanken ;
3. som är övertygad om den trängande nödvändigheten av att föra sexoch sjustatsgrupperna närmare varandra genom att stärka institutioner som omfattar det större Europa;
4. som är övertygad om att Europarådet kan tjäna såsom ett effektivt instrument för att uppnå detta syfte,
5. uppmanar enträget medlemsregeringarna att göra bruk av sin initiativrätt i ministerkommittén i syfte att främja Europas enhet och göra det möjligt för församlingen att fylla den uppgift som tillkommer den och erkänner ministerkommitténs rätt att framlägga nya förslag och föreslå ändringar i frågan om verksamheten inom församlingen och dess utskott;
6. som ger uttryck för uppfattningen att arbetet på ministerkommittésidan kan intensifieras genom att samtliga medlemsregeringar framlägger förslag om nya, viktiga fält för samarbete och integrationsåtgärder;
7. uppmanar därför medlemsstaterna att framställa sådana förslag för diskussion inom ministerkommittén;
* *
❖
8. som uttalar sitt erkännande för det arbete som utförts på ministerkommittésidan inom Europarådet beträffande kulturella, sociala, rättsliga och andra tekniska frågor;
9. hänvisar till att samarbete och integration på dessa områden skulle främjas och påskyndas om ministerkommittémöten anordnades — antingen regelbundet eller i speciella fall — vid vilka medlemsstaterna skulle representeras av vederbörande fackministrar,
10. rekommenderar ministerkommittén att överväga detta förslag i konstruktiv anda såsom en åtgärd för att intensifiera och förläna ökad betydelse åt femtonstatssamarbetet i dessa frågor.
Rekommendation 256
om upptagande av frågan om »presentationen av Europa inför omvärlden» på Europarådets kulturprogram
Församlingen,
som anser att de europeiska länderna har ett gemensamt ansvar gentemot de medborgare i afrikanska och asiatiska länder som kommer till Europa för att studera;
Kungl. Maj. ts proposition nr 124 år 1961
som anser att Europa bör presenteras för dem såsom en kulturell gemenskap samt att de, då de återvänder till sina hemländer, bör ha fått en bild av ett förenat och fredligt Europa;
som anser att det i princip är önskvärt att Europas civilisation presenteras inför omvärlden såsom en enda enhet, som innefattar olika nationella särdrag och karakteristiska egenskaper;
som hänvisar till att behovet att presentera Europa inför omvärlden såsom en kulturell enhet nödvändiggör undersökningar och åtgärder som intet europeiskt land för egen del — och ännu mindre för hela Europas del — kan åtaga sig att företaga,
rekommenderar att ministerkommittén instruerar kulturexpertkommittén att på sitt program upptaga systematiska och energiska åtgärder för att presentera Europa inför omvärlden såsom en kulturell enhet.
Rekommendation 257
om frivilliga bidrag från regeringarna till kulturfonden
Församlingen,
som tagit kännedom om den första rapporten från Europarådets kulturfond;
som delar fondstyrelsens uppfattning att »icke endast volymen av fondens framtida arbete utan även, i viss utsträckning, hela vidden av dess verksamhetsområde är avhängiga av att man lyckas insamla medel till fonden i medlemsstaterna» ;
som hänvisar till att medlemsregeringarna enligt artikel IV, punkt 1 (b) i fondstatuten äger möjlighet att ge frivilliga bidrag till fonden, förutom de grundbidrag som de redan förbundit sig att lämna;
som erhållit kännedom om att flera medlemsregeringar redan tillkännagivit sin avsikt att under år 1960 giva fonden frivilliga bidrag,
rekommenderar ministerkommittén att:
i enlighet med artikel 15, paragraf (b) i Europarådets stadga föreslå samtliga medlemsregeringar att utnyttja den enligt artikel IV, 1 (b) i kulturfondens stadga föreliggande rätten att öka fondens resurser genom frivilliga bidrag.
Rekommendation 258 om skattelättnad för Europarådets kulturfond och
Europeiska kulturstiftelsen
Medlemsstaterna skulle bevilja skattelättnader för bidrag till de nationella insamlingskommittéer som tillsatts av de två institutionerna gemensamt.
Rekommendation 259 om en europeisk tjänstemannakår
Gemensamma regler för anställning, utbildning och avlöning etc. borde genomföras inom alla europeiska organisationer.
Rekommendation 260 om byggande av en förbindelseled mellan Frankrike
och Storbritannien i form av en tunnel eller en bro Ministerkommittén skulle rekommendera berörda medlemsregeringar att vidtaga åtgärder i angivet syfte.
18 Kungi. Maj:ts proposition nr 12i år 1961
Rekommendation 261 om ökade befogenheter för församlingen i budgetfrågor
Församlingen skulle bl. a. erhålla rätt att göra upp budgetförslag för sin egen verksamhet.
Rekommendation 262 om »stadga för Europeiska kommunalkonferensen»
Ministerkommittén skulle godkänna ett inom församlingen utarbetat stadgeförslag.
Rekommendation 263 om den internationella kampanjen för bevarande av
de historiska minnesmärkena i Nubien Medlemsregeringarna skulle giva kraftigast möjliga stöd åt den av UNESCO organiserade kampanjen.
Rekommendation 264
om användande av ministerkommittén såsom ett organ för fastställande av riktlinjer för och samordning av medlemsstaternas politik
1. Församlingen,
2. som hänvisar till att den senaste utvecklingen på det internationella området har visat behovet av att förbättra samarbetet mellan den fria världens stater;
3. som tror att Västerns position skulle stärkas om en energisk ansträngning gjordes för att på det politiska området skapa enhet mellan Europarådets medlemsstater,
4. rekommenderar att medlemsregeringarna begagnar ministerkommittén som ett organ för fastställande av riktlinjer för och samordning av medlemsstaternas utrikespolitik, såsom ett steg mot ett stärkande av Europas solidaritet med Amerikas Förenta Stater och andra nationer inom den fria världen.
Rekommendation 265
om förbindelserna med de stater som nyligen blivit självständiga
1. Församlingen
2. rekommenderar medlemsregeringarna att använda sig av ministerkommittén för att i harmoni med Förenta Nationerna samordna sin politik i frågan om förbindelserna med de nytillkomna staterna i världen, som är i behov av bistånd.
3. Deras gemensamma åtgärder på detta område borde grunda sig på följande principer;
(a) Medlemsregeringarna borde betrakta förbindelserna med och biståndet till de nytillkomna staterna, vilka befinner sig under utveckling, såsom uppgifter av den allra yttersta angelägenhetsgrad;
(b) De borde visa förståelse för och erkänna dessa länders nationella aspirationer och samtidigt göra dem medvetna om fördelarna och intresset av ömsesidigt beroende, ömsesidigt ekonomiskt bistånd samt samhörighetskänsla;
(c) De borde visa förståelse för många nytillkomna staters önskan att icke taga ställning i öst-väst-konflikter.
Kungl. Maj. ts proposition nr 124 år 1961 19
Rekommendation 266
om de ekonomiska förbindelserna i Europa
1. Församlingen,
2. som ånyo ger uttryck för sin trohet gentemot idén om ett enat demokratiskt Europa som sexstatsgemenskapen och Europeiska frihandelssammanslutningen utgör steg på vägen mot;
3. som tager kännedom om å ena sidan Europeiska ekonomiska gemenskapens beslut att påskynda förverkligandet av den gemensamma marknaden samt möjligheten att Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) vidtager samma åtgärd, samt å andra sidan att tjugoenmannakommittén för behandling av handelsproblemen befattar sig uteslutande med att söka nå praktiska lösningar på de korttidsproblem som uppstår i den inomeuropeiska handeln; och som därför befarar att frågan om en långtidslösning alltjämt kan komma att förbli olöst;
4. som är medveten om behovet av att förminska de skiljaktigheter som uppstår på grund av att Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska frihandelssammanslutningen är separata enheter och som välkomnar den beslutsamhet att stärka Europas enhet som europeiska regeringschefer nyligen gav uttryck för;
5. som är övertygad om att det med uppriktig vilja är möjligt att få till stånd ett associationsavtal mellan EEC, EFTA och, i de fall då så visar sig lämpligt, även övriga medlemsstater inom Europarådet, i enlighet med bestämmelserna i artikel 238 i Rom-fördraget och artikel 41 i Stockholmskonventionen,
som erinrar om de förslag som framställdes i punkt 1 av den operativa delen av rekommendation 229;
7. rekommenderar ministerkommittén:
8. att förberedande diskussioner snarast möjligt upptagas rörande frågan om förutsättningarna för förhandlingar om ett sådant associationsavtal, som till fullo skulle respektera vissa medlemsstaters förpliktelser enligt Rom-fördraget, Stockholms-konventionen och Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT);
9. att avtalet skulle innefatta följande allmänna principer:
(a) gradvis eliminering av tullar och kvoteringar i fråga om industrivaror mellan medlemsstaterna i associationen i enlighet med en överenskommen tidtabell;
(b) harmonisering av tullsatserna och fastställande av en gemensam tariff på vissa varuområden, varvid ursprungscertifikat skulle komma till användning för att förebygga snedvridning av handeln endast i sådana fall då en tillfredsställande tullharmonisering icke visat sig möjlig att åstadkomma;
(c) föreskrift att konsultationer skall äga rum beträffande de i Romfördraget och Stockholms-konventionen uppgjorda tidtabellerna för minskning av interna handelshinder samt att dessa tidtabeller, så långt detta är möjligt, skall synkroniseras;
(d) samordning av handelspolitiken gentemot tredje land;
(e) bestämmelser syftande till att möjliggöra en ökad handel med jordbruksprodukter, parallellt med ökningen för industriprodukterna, varvid de mål som uppställts för medlemsstaternas jordbrukspolitik och för EEC:s gemensamma politik på jordbruksområdet skall respekteras;
(f) bestämmelser som skulle göra det möjligt för Storbritannien och andra medlemsstater att bibehålla speciella kommersiella och ekonomiska
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1961
förbindelser med sina områden på andra sidan haven, med associerade stater och med samväldet; i de fall då existerande preferenstullar omöjliggör en tullharmonisering, kan denna svårighet övervinnas genom att preferenstullarna ersättas med tullkontingenter i enlighet med GATT-reglerna, eller eventuellt genom att övriga medlemsstater inom associationen åtager sig att bevilja motsvarande preferenstullar;
(g) bestämmelser som möjliggör för de europeiska länder som varken är medlemmar av EEC eller EFTA att ansluta sig till den nya associationen genom att bliva medlemmar eller associerade medlemmar av en av de två grupperingarna, varvid speciell hänsyn bör tagas till de särskilda utvecklingsbehoven i dessa länder;
(h) regelbunden jämförande granskning och intensifierat samarbete i frågan om medlemsstaternas politik på de ekonomiska, finansiella och sociala områdena, i syfte att skapa garantier för en balanserad utveckling inom associationen samt i syfte att gradvis få till stånd en så långtgående harmonisering som erfordras för upprättandet av en enhetlig europeisk marknad;
(i) åtagande av förpliktelse att tillämpa minst lika liberala regler som enligt Stockholms-konventionen i fråga om bonus och subsidier, dumping, offentliga företag, osynliga transaktioner, kapitalrörelser, konkurrensbegränsande affärsmetoder samt etableringsrätt;
(j) främjande av de ovannämnda politiska riktlinjerna genom lämpliga institutioner, som ibke skulle inkräkta på någon av de existerande regionala institutionernas kompetensområden.
Rekommendation 267 om internationella avtal rörande köp av lös egendom
Medlemsstaterna skulle påskynda behandlingen av det förslag i ämnet som utarbetats år 1959 inom Rom-institutet.
Rekommendation 268 om ratificering av Europarådskonventioner
Varje medlemsstat skulle årligen avge rapport till ministerkommittén angående ratifikationsläget.
Rekommendation 269 om Haag-konventionen rörande konflikter mellan
nationell lag och domicil-lag
Samtliga medlemsstater skulle underteckna och ratificera den vid sjunde mötet med Haag-konferensen för internationell privaträtt utarbetade konventionen i ämnet.
Rekommendation 270 om ökning av medlemsregeringarnas bidrag till Internationella institutet för unifiering av privaträtten Medlemsregeringarna skulle pröva möjligheterna att öka sina bidrag till Rom-institutet.
Kiingl. Maj. ts proposition nr 124 år 1961
21 Sessionen den 1 — 3 mars 1961 Rekommendation 271
om ett årligt gemensamt sammanträde med rådgivande församlingen
och ministerkommittén
Församlingen,
som hänvisar till att ett effektivt samarbete med ministerkommittén är av största betydelse för Europarådets framtid;
som hänvisar till att om ett sådant samarbete skall kunna utvecklas, kräves en politisk vilja härtill;
som hänvisar till att ministerkommittén i dess meddelande den 12 december 1960 underströk betydelsen av ett nära och fruktbringande samarbete med församlingens ledamöter;
1. rekommenderar ministerkommittén att främja detta samarbete genom att deltaga i ett årligt gemensamt sammanträde med församlingen, organiserat i enlighet med följande principer:
(a) dagordningen skulle fastställas genom överenskommelse mellan församlingen och ministerkommittén;
(b) debatterna skulle inledas av ministerkommitténs ordförande;
(c) samtliga utrikesministrar skulle såvitt möjligt närvara;
(d) debatterna skulle inriktas på problem av mera allmänt intresse med uteslutande av tekniska frågor och detaljproblem;
2. föreslår att det första gemensamma sammanträdet skall hållas under
församlingens septembersession 1961, samt att debatten skall beröra följande frågor: 1
(a) samarbetet mellan Europa och utvecklingsländerna;
(b) följderna för Europarådet av på senare tid framställda förslag om utbyggnad av det europeiska samarbetet på de politiska och ekonomiska områdena, varvid särskilt bör beaktas tillskapandet av OECD och denna organisations samarbete med Europarådet.
Rekommendation 272
om Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
Församlingen,
som tagit kännedom om konventionen rörande Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, som undertecknades den 14 december 1960;
som med tillfredsställelse hälsar att regeringarna i det fria Europa och i Nordamerika givit uttryck för sin gemensamma önskan att samarbeta på det ekonomiska området och tillskapat en permanent institution i detta syfte;
som är övertygad om att OECD:s syften står i överensstämmelse med de mål som Europarådet arbetar för på det ekonomiska området, och som hoppas att OECD:s tillkomst på intet sätt skall försvaga de band och samarbetstraditioner som redan utvecklats mellan de europeiska länderna utan snarare skall resultera i att nämnda samarbete stärkes och fördjupas;
rekommenderar ministerkommittén att i enlighet med artikel 15 (b) i stadgan rekommendera medlemsstaterna:
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 124- år 1961
1. att vidtaga nödiga åtgärder för snar ratifikation av OECD-konventionen;
2. att begagna varje möjlighet som konventionen erbjuder att få till stånd en bättre samordning av såväl medlemsstaternas allmänna ekonomiska politik som det allt mera omfattande bistånd som dessa kommer att kunna lämna till de mindre utvecklade ländernas ekonomiska framåtskridande;
3. att begagna varje möjlighet som konventionen erbjuder att få till stånd ett intimt samarbete mellan de europeiska medlemsstaterna i organisationen på de områden där specifikt europeiska problem föreligger samt beträffande de frågor där organisationens amerikanska medlemsstater är mindre benägna att göra lika långtgående åtaganden som de europeiska medlemmarna;
4. att så långt som möjligt begagna sig av OECD såsom ett forum för att undersöka möjligheterna att få till stånd en europeisk ekonomisk association samt för att diskutera och söka lösningar på de kommersiella och ekonomiska problem som uppkommer på grund av existensen inom Europa av EEC och EFTA, varvid utgångspunkten skulle vara beslutet att ge OECD i uppdrag att fortsätta arbetet inom den av särskilda ekonomiska kommittén i januari 1960 tillsatta tjugoenmannakommittén;
5. att begagna sig av den procedur som förutses i konventionen — eller, i avvaktan på dennas ikraftträdande, av de förhandlingsmöjligheter som förberedande kommittén erbjuder — i syfte att säkerställa att OEEC-beslut om ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och gemensamma principer i frågor rörande ekonomi och handel förblir i kraft inom OECD; samt att, i de fall då nuvarande omständigheter icke gör det möjligt att vidmakthålla sådana beslut i oförändrad form, de nya regler för samarbetet som må fastställas kommer att stå i överensstämmelse med den anda som inspirerade de föregående besluten och de metoder som där stadfästes;
6. (a) att fortsätta OEEC:s verksamhet beträffande energiproblemen, särskilt atomenergifrågor, samt beträffande jordbruk, naturvetenskap och teknik, och även fortsätta nuvarande praxis att tillställa församlingen särskilda rapporter i dessa ämnen;
(b) att vidmakthålla och utveckla existerande arrangemang för samarbete mellan OEEC:s och Europarådets sekretariat;
7. i frågan om utvecklingshjälpen säkerställa att den verksamhet som nu bedrives inom gruppen för utvecklingshjälp (DAG) helt inlemmas i organisationen, som dels skulle verkställa utredningar och jämförande studier beträffande de nationella projekten, dels verka för en snabb och effektiv ökning av volymen av tekniskt och finansiellt bistånd från organisationens medlemsstater.
Rekommendation 273
om politiska och parlamentariska synpunkter på OECDkonventionen
Församlingen,
som med tillfredsställelse hälsar undertecknandet den 14 december 1960 av konventionen om tillskapandet av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling;
uppmanar medlemsregeringarna att vidtaga åtgärder för snar ratifikation av denna konvention;
23 Kungl. Maj. ts proposition nr 12A år 1961
II
1. som hänvisar till den vikt församlingen fäster vid att OECD:s rapporter blir debatterade inom ett parlamentariskt forum, i syfte att möjliggöra ett konstruktivt samarbete med nämnda organisation, för att understödja medlemsregeringarnas verksamhet på området samt för att bidraga till förståelse hos allmänna opinionen för OECD.s syften och resultat;
beklagar att konventionen icke innehåller någon föreskrift om att dessa rapporter skall diskuteras vid särskilda möten, såsom föreslagits i rekommendation 245;
2. som emellertid tagit kännedom om att denna fråga kommer att ytterligare diskuteras i OECD:s interimskommitté;
(a) erinrar om sitt absoluta motstånd mot varje alternativt förslag som i praktiken skulle leda till uppkomsten av en ny parlamentarisk församling av huvudsakligen europeisk karaktär, vare sig denna vore officiell eller inofficiell;
(b) understryker i detta sammanhang att det ökade antalet internationella parlamentariska församlingar ofrånkomligen medför dubbelarbete, omotiverade kostnadsstegringar och minskad effektivitet och prestige för arbetet på Europas enande och för det internationella samarbetet över huvud;
(c) uppmanar rådgivande församlingens medlemmar att så snart som möjligt och senast under debatterna i respektive parlament om OECDkonventionens ratificering kräva regeringarnas löften att inom interimskommittén eller i OECD:s råd lägga fram förslag om att antingen ett tilläggsprotokoll av den lydelse som föreslås i rekommendation 245 skall undertecknas eller att ett för samtliga medlemsstater bindande beslut skall fattas;
III
rekommenderar ministerkommittén att vidtaga åtgärder för att avtalet mellan Europarådet och OEEC av maj 1951 samt de därtill anslutande texterna från juli 1952 och november 1953 må betraktas såsom mutatis mutandis tillämpliga även gentemot OECD till dess att ett nytt avtal kommit till stånd.
Vissa vid rådgivande församlingens tolfte ordinarie möte antagna
resolutioner
Sessionen 25 — 29 april 19 60 Resolution 178
om tvångskollektiviseringen av lantbruket i Sovjet-zonen
i Tyskland
Församlingen,
som är djupt upprörd över de terroristiska metoder, med vilka kommunistledarna i Sovjet-zonen i Tyskland inom loppet av ett fåtal veckor lyckats kollektivisera all jord inom zonen, mot böndernas vilja och trots dessas motstånd;
som hänvisar till att denna politik strider icke endast mot Förenta Na-
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 12b år 1961
tionernas förklaring om de mänskliga rättigheterna utan även mot artikel 24 i den s. k. »Tyska Demokratiska Republikens» konstitution;
som särskilt hänvisar till att dessa kollektiviseringsåtgärder utgör ett led i den politik som kommunistregimen i Sovjet-zonen tillämpar för att göra Tysklands delning definitiv, samt att dessa åtgärder vidtagits omedelbart inför toppkonferensen, som bl. a. skulle diskutera Tysklands ställning;
som fruktar att andra grupper av befolkningen kan bli utsatta för liknande attacker,
fördömer inför världsopinionen detta brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna samt ger uttryck för sin sympati och solidaritet med alla dem som får lida till följd av detta brott.
Sessionen 21 — 29 september 1960 Resolution 182
om läget i Sovjet-zonen i Tyskland
1. Församlingen,
2. som har diskuterat läget i Sovjet-zonen i Tyskland och i all synnerhet frågan om de politiska fångarna i denna zon;
3. som hänvisar till att det kommunistiska SED av politiska skäl har fängslat tusentals människor;
4. som hänvisar till att de huvudanklagelser som de kommunistiska myndigheterna riktat mot dessa tyska medborgare är »kränkning av staten», »uppmaning till bojkott» och andra fraser av liknande slag, vilka döljer det faktum att dessa människor endast givit uttryck för sina åsikter, samt förkastat kommunistregimen och fordrat ett återvändande till de demokratiska friheterna;
5. som hänvisar till att tvångskollektiviseringsåtgärderna har lett till en ny våg av arresteringar av bönder och lantarbetare, som har protesterat mot de expropriationsåtgärder de utsatts för;
6. som hänvisar till att kommunistregimen i interneringsläger och fängelser förintar sina politiska motståndares fysiska motståndskraft;
7. uttalar sin protest mot dessa åtgärder, som innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna; begär att Internationella Röda Korset föranstaltar om en undersökning av förhållandena i interneringslägren inom Sovjet-zonen samt fordrar att de internerades läge snabbast möjligt förbättras.
Resolution 185
om behovet att intensifiera Europarådets verksamhet
1. Församlingen,
2. som antagit rekommendation 255,
3. beslutar att dessutom genom följande åtgärder öka sin egen effektivitet:
(a) för undvikande av upprepade debatter i samma ämne skall församlingens mera tekniskt inriktade arbete hädanefter i sina huvuddrag planeras i förväg för hela det följande året; tidpunkter skall i förväg fastställas för större debatter på de i statuten angivna kompetensområdena, varigenom de berörda utskotten beredas tillräcklig tid att förbereda dessa debatter;
25 Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1961
(b) församlingens ordförande skall inbjuda undervisningsministrar, socialministrar samt övriga berörda ministrar att närvara vid respektive debatter;
(c) huvudämnet för församlingens debatter skall vara de stora politiska frågorna i samband med den europeiska integrationen och samarbetet, och syftet vara att draga upp politiska riktlinjer, som sedermera energiskt skall hävdas i de nationella parlamenten;
(d) medlemmarna i rådgivande församlingen skall i sina nationella parlament organisera sig till mera effektiva grupper än hittills;
(e) alla församlingsdokument skall officiellt tillställas regeringarna som skall uppmanas att, i alla fall då så synes påkallat, tillkännagiva sina ståndpunkter och kommentarer;
(f) församlingsmedlemmarna skall i största utsträckning utnyttja den existerande möjligheten (vilken bekräftats av ministerkommittén) att begära att bliva underrättade om respektive regeringars åsikter beträffande var och en av församlingens rekommendationer.
Resolution 189
om läget i de baltiska staterna på tjugoårsdagen av deras tvångsmässiga inlemmande i Sovjetunionen
1. Församlingen,
2. på tjugoårsdagen av ockupationen och det tvångsmässiga inlemmandet i Sovjetunionen av de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen,
3. hänvisar till att denna rättsstridiga annexion företogs utan att befolkningen bereddes tillfälle att ge uttryck för sin verkliga vilja;
4. uttrycker sin sympati med anledning av de baltiska folkens lidanden och försäkrar dem att de icke har glömts av sina europeiska bröder;
5. är övertygad om att deras ande och tro på frihet och demokrati icke kommer att krossas av det kommunistiska förtrycket;
6. konstaterar att de baltiska staternas bestånd såsom oberoende stater alltjämt erkännes de jure av en stor majoritet av regeringarna i den fria världens nationer;
7. uppmanar enträget medlemsregeringarna att understödja lämpliga åtgärder från de baltiska flyktingarnas sida för att bevara sin nationella kultur samt traditioner och språk, i avvaktan på den tidpunkt då Estland, Lettland och Litauen kan deltaga såsom fria nationer i de demokratiska internationella institutionerna.
Stockholm 1961. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner