med förslag till förord¬ ning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475), m. m.

1 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nr 152

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475), m. m.; given Stockholms slott den 7 april 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475); samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

'•'•V- ’ ' *. • . .j * .* i'..... 17 *1.1.* ; i. *; 'i tf i >*"•&••

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:

WILHELM

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås godkännande för Sveriges del av vissa rekommendationer från Tullsamarbetsrådet i Bryssel rörande ändringar i den internationella nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna. Samtidigt framlägges förslag till därav föranledda ändringar i den svenska tulltaxan. Ändringarna, som väsentligen är av tullteknisk och formell natur, föreslås träda i kraft å dag som Kungl. Maj :t bestämmer.

Vidare föreslås, att tullfrihet införes för s. k. kimröks-master-batch (en råvara för gummiindustrin) och att tullen för visst kondensatorpapper sänkes från 6 till 3 % av värdet. Härjämte förordas den ändringen i fråga om den schablonmässiga s. k. resandetullen på tobaksvaror samt spritdrycker och vin, att den allmänna varuskatten, som nu utgår vid sidan av resandetullen, inarbetas i denna tull. Nu nämnda ändringar avses träda i kraft den 1 juli 1961.

I övrigt framlägges förslag till vissa jämkningar i tullen på pälsvaror, sammanhängande med den i prop. nr 106 föreslagna omläggningen av pälsvaruskatten.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 152

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser kap. 22 och 24 samt tulltaxenr 40.05, 40.06, 48.10 och 48.15, den 1 juli 1961 och, såvitt avser tulltaxenr 43.02 och 43.03, den 1 januari 1962 samt i övrigt å dag som Konungen bestämmer.

Vid tillämpning i förekommande fall av förordningen angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m„ skall avvikelse som där sägs ske med utgångspunkt från tullsatserna enligt den nu utfärdade förordningen. Vad nu sagts skall dock icke gälla tulltaxenr

43.02 och 43.03.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

3 Bilaga

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda på grund av sin art eller på grund av sin beskaffenhet (kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

03.01----— —----------------

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung Anmärkningar

2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna burkar av metall anses utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde. Till nämnda nummer hänföres dock icke mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, för så vitt icke varan föreligger i förpackningar som nyss nämnts.

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

05.07 Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun samt skinn och andra delar av fåglar med kvar sittande fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte; pulver och avfall av fjädrar eller av delar av fjädrar:

A. stoppningsmaterial, orensat och osorterat; pulver och av-

fall av fjädrar eller av delar av fjädrar................ fri

B. andra slag:

1. dun, maskindun härunder inbegripet........ 100 kg 75: —

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizoiner, levande, även med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar

100 kg 350: —

'; • • »j i * * • * j 19 f i • j ' * * • •

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

2. andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje ...................... fri

b. andra ................................ 100 kg 50: —

B. inkommande med jord........................ 100 kg1 30: —

Kap. 7. Köksväxter m. m.

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig användning som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och kluvna ................................................ fri

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex. i svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men i föreliggande skick icke tjänliga för direkt konsumtion:

Kap. 10. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet ris.

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning! avrundning, krossning, valsning eller pressning av sädeskorn, med undantag av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar av spannmål ävensom mjöl därav........................ fri

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, erhållna ur vegetabiliska ämnen:

A. pektinämnen, pektinater och pektater ................ 12 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

5 Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav/ beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till läkemedel, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI; ' i - "

15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som gjorts fastare eller härdats genom hydrering eller andra processer, även raffinerade men icke vidare bearbetade.............. fri

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros, glukos och laktos;

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung; sockerkulör:

B. andra slag:

1. kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos ........ 12 %

2. andra ............................................ fri

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:

A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, innehållande minst 80 viktprocent sötningsmedel, i bulk .... fri

Kap. 18. Kakao och varor därav

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande kakao:

A. glass, glasspulver, glasspasta (gjassmassa) och puddingpulver .............................................. fri

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré ............................ fri

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med föl-

jande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Vin:

musserande:

champagne ............................................................ 12:—

annat ................................................................. 8: —

andra slag med en alkoholhalt:

icke överstigande 14 volymprocent ...................................... 5: —

överstigande 14 volymprocent ............................................ 9: —

Likör, bitter och liknande drycker .......................................... 26: —

Cognac ................................................................... 38:-—

Armagnac, brandy och eau-de-vie .......................................... 32: —

Whisky ................................................................... 30: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 28: —

Kap. 24. Tobak

Anm. För tobaksvaror, vilka införas i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med följande belopp:

Cigarrer och cigariller vägande per styck mer än 3 g ...................... 1 st. 0:30

Cigarrer och cigariller vägande per styck högst 3 g ...................... 1 st. 0:15

Cigarretter vägande per styck mer än 0,85 g .............................. 1 st. 0:12

Cigarretter vägande per styck högst 0,85 g .............................. 1 st. 0: 08

Andra slag av färdiga tobaksvaror ...................................... 1 kg 60: —

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer); gips, kalk och cement

25.13 Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra

naturliga slipmedel, även värmebehandlade................ fri

25.17 Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, makadam och tjärmakadam av sådant slag, som vanligen användes för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen e. d.; flinta och singel, även värmebehandlade; krosskorn och skärv (även värmebehandlade) samt pulver av stenarter, hänförliga till nr 25.15 eller 25.16 .......................... fri

25.32 Naturligt strontiumkarbonat (strontianit), även bränt; mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärv och brottstycken av keramiskt gods.......................... fri

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar icke:

b) thomasslagg, hänförlig till kap. 31;

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgin för utvinning av kvicksilver eller av metaller, hänförliga till nr 28.50 eller till avd. XIV eller XV, även om de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01 hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt för malm.

7 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

Köp. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres dock till nr 27.11;

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 27.10 avses även liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat innehålla större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

27.09 Råolja, erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mineral .. fri

27.10 Oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja; produkter, ej hänförliga till annat nummer, innehållande minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, såsom karakteriserande beståndsdel:

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder från petroleum eller från oljor, erhållna ur bituminösa mineral .............................................. fri

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar;

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylaler (nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller komplexa (nr 28.43), fulminater, cyanater och tiocyanater (nr 28.44) av metaller och andra oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel endast följande kolföreningar:

a) koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

c) koldisulfid (nr 28.15) ;

d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater, tetratiocyanatodiamminkromater (»reineckater») och andra komplexa cyanater av metaller och andra oorganiska baser (nr 28.48);

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (kap. 31). 5 6

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller eller ammonium.

För så vitt icke annat är stadgat, hänföras dubbelsalter och komplexa salter till nr 28.48.

6. Nr 28.50 omfattar endast:

a) följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, nämligen naturligt uran samt uranisotoperna 233 och 235 ävensom plutonium och plutoniumisotoper;

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

b) följande radioaktiva kemiska grundämnen, nämligen teknetium, prometium, polonium, astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americium och andra grundämnen med högre atomnummer;

c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna;

d) oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade och även om de äro blandade med varandra;

e) legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav;

f) urladdade bränsleelement till kärnreaktorer.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper

men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper, ej heller

uran, utarmat på U 235.

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jord-

artsmetaller; skandium och yttrium; kvicksilver .......... fri

28.15 Sulfider av ickemetaller; s. k. fosfortrisulfid:

28.23 Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som Fe203 ............................................ fri

28.27 Blyoxider; mönja och orangemönja ...................... fri

28.28 Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter; andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider och metallperoxider:

28.35 Sulfider; polysulfider .................................. fri

28.42 Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); icke kemiskt definierat ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat:

28.44 Fulminater, cyanater och tiocyanater .................... fri

28.45 Silikater; icke kemiskt definierade natrium- och kaliumsilikater (t. ex. vattenglas):

28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade; legeringar, dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen eller isotoper eller föreningar därav.......... fri

28.52 Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran, utarmat på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av skan-

dium eller yttrium samt blandningar av dessa föreningar .. fri

28.53 Flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft ............................................ fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid i fast form

härunder inbegripen ................................. . 10 %

vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad; amalgamer, andra än av ädla metaller.............. fri

9 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening (även innehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (kap. 27);

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, sockeretrar, sockerestrar och deras salter, hänförliga till nr 29.43, samt produkter, hänförliga till nr 29.44, även om de icke äro kemiskt definierade;

2. Detta kapitel omfattar icke:

c) metan (nr 27.11);

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol) eller glycerol (glycerin) och organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacetaler, metylenetrar av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler, cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och imider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; leci-

tiner och andra fosfoaminolipider ...................... 12 %

29.35 Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:

29.37 Sultoner och sultamer .................................. 12 %

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(naturliga koncentrat härunder inbegripna), derivat därav med huvudsaklig användning som vitaminer samt blandningar av dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets art ...................................... fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav

med huvudsaklig användning som hormoner.............. fri

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos; sockeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än produkter, hänförliga till nr 29.39, 29.41 eller 29.42 .......... 12 %

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr 30.02 eller 30.04), som utgöra:

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade doser eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahållcs i detaljhandeln för sådant bruk.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande produkter såsom:

A. oblandade:

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter;

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster, kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel:

A. vadd samt varor av vadd ............................ 10 %

Kap. 31. Gödselmedel

Anmärkningar

6. Detta kapitel omfattar icke:

b) isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upptagna;

Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) tannater och andra tanninderivat av produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, 29.44 eller 35.01—35.04.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användas för tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som bestå av:

b) metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper, plast eller annat material.

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade; kallvattenfärger (även för färgning av läder); målningsfärger; pigment, rivna i linolja, mineralterpentin, terpentinolja eller liknande vid tillverkning av färger använda produkter; brons- och färgfolier; lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln:

32.13 Kitt, spackelfärger och liknande pastor för utfyllnings- eller

tätningsändamål; hartskitt och hartscement; ympvax......

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger ....................

6 % 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

11 Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel; smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; puts- och skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade föreningar;

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enligt anm. 3 till kap. 27.

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användas för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller andra material, dock med undantag av produkter, innehållande minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral:

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

35.05 Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister .................................. fri

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som avses i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar

o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av alkohol (torrsprit) samt liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare eller liknande tändare, i behållare rymmande högst 300 ml;

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddningsändamål............................................ fri

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk

37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga, icke exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad .................................................. fri

12 Kungl. Itfaj.ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av:

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skola anses icke hänförliga till annat nummer i tulltaxan:

el smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. Segerkäglor) ;

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk;

g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående industrier, blandningar av naturprodukter härunder inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger

o. d. av kol ........................................ fri

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföras endast genom kemisk syntes framställda produkter av följande slag:

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polykondensations- och polymerisationsprodukter.

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kumaronindenhartser):

Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Anmärkningar

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet hänföras till avd. XI:

a) trikåvaror, innehållande gummi (med undantag av driv- och transportremmar, hänförliga till nr 40.10); elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda med gummi eller försedda med foder av gummi (nr 59.15)i

13 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel, oavsett vikten per m2, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;

Till detta kapitel hänföras dock plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara samt varor, tillverkade av dylikt material, för så vitt textilvaran utgör endast förstärkning.

4. Jfed syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka icke ärp nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid en temperatur mellan + 15° och 4- 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden; bland dessa produkter märkas cis-polyisopren, polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren (GRS), polyklorbutadienakrylnitril (GRN), polybutadien-akrylnitril (GRA) och butylgummi (GRI);

b) tioplaster (GRP); ■- . ■

c) naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning att den därvid erhållna" produkten med avseende å vulkning, elasticitet och reversibilitet uppfyller i a ovan stadgade villkor.

5. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad gummilatex utgöra ovulkad latex.

Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de äro ovulkade.

40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart uteslutande för återvinning av gummi; mjöl, framställt av avfall eller skrot av annat gummi än hårdgummi.................... fri

40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräppgummi, hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning:

A. s. k. kimröks-master-batch, även innehållande mineralolja fri

B. andra slag .......................................... 8 %

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags underlag, även på mjukgummi; ringar och rondeller):

A. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna eller icke impregnerade garn

C. andra slag:

1. s. k. kimröks-master-batch, även innehållande mineralolja ............................................ fri

2. andra............................................ 8 %

40.11 Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43); till nr 41.01 hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, därest de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar och ryggsäckar), shoppingväskor, handväskor, portföljer, plånböcker, portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt fodral, etuier och askar (för t. ex. vapen, musikinstrument, kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och liknande förvaringspersedlar av läder, konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textilvara:

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav:

A. lösa pälsskinn, ävensom avfallsbitar.................... 6 %

B. pälsskinn, hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande

stycken ............................................ 8 %

43.03 Varor av pälsskinn...................................... 10 %

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

44.05 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm...................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

44.08 Tunnstav av trä, framställd genom klyvning, även sågad på en av huvudsidorna men icke vidare bearbetad; tunnstav av trä, framställd genom sågning, med minst en av huvudsidorna cylindersågad men icke vidare bearbetad............ fri

44.14 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek av högst 5 mm; faner med en tjocklek av högst 5 mm.......... 3 %

44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån, sågspån, trämjöl eller annat träartat avfall med naturhartser, konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor, block e. d............................................. 5 %

44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten), härunder inbegripet trähus, omonterade eller monterade, och sammansatt parkettstav:

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa.............. fri

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor .... 5 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning, vilka införas i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 2 öre för varje blad, avsett för framställning av en cigarrett.

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ända-

mål:

A. kondensatorpapper .................................. 3 %

B. andra slag .......................................... 6 %

Anmärkningar

AVDELNING XI Textilvaror

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

c) varor, som äro fållade (andra än längdvaror som skurits ur bredare stycken och fållats endast till förhindrande av upprispning) eller försedda med knutna fransar (knutna av vävtrådar eller särskilda trådar) i någon av kanterna;

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögleoch sniljvävnader; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även liknande artiklar, som förete de för golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras på golv. Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. fisknät:

1. av bomull ................................ 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial .................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 20 %

3. av annat textilmaterial ............................ 15 %

Kap. 50. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial ;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara, andra än varor, som i enlighet med anm. 2 sista stycket till kap. 40 skola hänföras till nämnda kapitel.

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag av stampad filt och fiberduk (nr 62.05);

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material

68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten,

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

även agglomererad, av naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med delar (axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material men utan ställning:

B. andra slag:

2. diamantslipverktyg .............................. fri

Kap. 69. Keramiska produkter

Anmärkningar r * '%•

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) kermeter, hänförliga till nr 81.04;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;

d) konstgjorda tänder (nr 90.19) ;

e) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

f) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

g) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

h) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast stengods ................................ 5 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket; krukor och andra behållare för förpackning eller transport av varor:

A. av syrafast stengods ................................ 5 %

Kap. 70. Glas och varor därav

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värmeisolerande behållare:

A. utan metallbeläggning................................ 12 %

70.14 Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke tillverkade av optiskt glas.................................. 15 %

Kap. 73. Järn och stål

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar. 2

2 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr 152

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

n) Plåt (nr 73.13):.

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm. 1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförlig vara.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföras även stänger för armering av betong, vilka motsvara ovanstående definition men på vilka finnas smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar o. d.), åstadkomna under valsningen.

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler:

Anmärkningar

Kap. 74. Koppar

■ : -

2. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 74.04):

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kap. 75. Nickel

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt, band och folier (nr 75.03):

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

]9

Kap. 76. Aluminium

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 76.03) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,20 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och hand, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförtliga varor.

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst 0,20 mm (underlag icke inräknat) ...................... 5 %

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av aluminium, för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör och förpackningstuber härunder inbegripna:

Kap. 78. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 78.03):

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kap. 79. Zink

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 79.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 80. Tenn

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 80.03) :

Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kap. 81. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan, torium, tallium, uran, utarmat på U 235, samt vanadin och zirkonium.

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav; kermeter.................................... fri

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel metall

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföras — bortsett från biåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:

b) hårdmetall;

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till handverktyg. Delar med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna från detta kapitel.

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av plast, hänförliga till kap. 39, eller av mjukgummi (nr 40.10) samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr 40.14);

21 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

d) perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (nr 48.21);

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr 82.05, och maskinborstar, hänförliga till nr 96.02, samt liknande utbytbara verktyg (tulltaxeras efter beskaffenheten av materialet i den verksamma delen, t. ex. kap. 40, 42, 43, 45 eller 59, nr 68.04 eller 69.09);

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden) och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare .................. .............................. 10 %

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer .. 10 %

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet, allt sammanbyggt till en enhet .................... 10 %

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—

84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshållare till alla slags handverktyg .......................... 10 %

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller liknande uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra

än värmemotstånd) .................................. 8 %

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), härunder inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler; monterade transistorer och liknande monterade halvledarkomponcnter; monterade piczoelektriska kristaller:

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

AVDELNING XVII Transportmedel

Anmärkningar

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avse delar och tillbehör till transportmedel, tulltaxeras icke följande varor, även om de äro igenkännliga som avsedda för transportmedel :

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

AVDELNING XVIII

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller , kontroll, medicinska och kirurgiska instrument foch apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller återgivning av ljud eller för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av bilder och ljud för television

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och

kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll,

medicinska och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll, analys eller automatisk reglering;

A. instrument för lödning .............................. fri

Anmärkningar

Köp. 91. Ur

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07). Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

91.08 Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande till nr 91.03— 91.06 hänförliga artiklar

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av bilder och ljud för television; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater i

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar), härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för mekaniska spelapparater ävensom mekanismer till speldosor; metronomer, stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon samt delar därtill .... 15 %

B. klaviaturer till instrument, hänförliga till nr 92.01, 92.03 eller 92.07, samt delar till dylika klaviaturer; andra delar och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.01; ton-

bord till orgelharmonier och delar till dylika tonbord .... fri C. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.05 ............ fri

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för

upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av bilder och ljud för television ............................ 10 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band och tråd) för ljudupptagning eller liknande upptagning, preparerade eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor:

Kap. 93. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar icke:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) och motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07) samt kassaskåp, hänförliga till nr 83.03;

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom madrasser, sängtäcken och kuddar:

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

Kap. 98. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

98.08 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask.................... 10 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

25 Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. samt 68 och 69 §§ förordningen den 1 december 1959 om allmän varuskatt ävensom anvisningarna till 68 § samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §.

1 mom. Från skatteplikt —---

till sjukhus.

68 §.

Skattskyldighet åvilar —--in-

förseln sker.

Skattskyldighet föreligger icke,

a) därest allmän varuskatt icke skolat utgå om varan i stället sålts inom landet av yrkesmässig säljare till den, för vars räkning införseln sker,

b) därest varan införes under sådana omständigheter som för tullpliktig vara medföra rätt till tullfrihet enligt 5—8 §§ samt 9 § andra stycket sista punkten tulltaxeförordningen; dock att i fall som avses i 5 § s) nämnda förordning skattskyldighet skall föreligga såvida icke varan återinföres av den som själv utfört densamma.

Skattskyldighet föreligger--- •—

äger rum.

(Se vidare anvisningarna.)

69 §.

Skatten utgår--— av beskatt-

ningsvärdet.

10 §.

1 mom. Från skatteplikt---

till sjukhus.

9. Spritdrycker och viner samt tobaksvaror och cigarrettpapper, vilka införas i den ordning som avses i 12 § i mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen eller 1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt.

68 §.

Skattskyldighet åvilar---in-

förseln sker.

Skattskyldighet föreligger icke, därest allmän varuskatt icke skolat utgå om varan i stället sålts inom landet av yrkesmässig säljare till den, för vars räkning införseln sker.

Skattskyldighet föreligger--—

äger rum.

(Se vidare anvisningarna.) 69 §.

Skatten utgår----av beskatt-

ningsvärdet.

1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1960:706.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen, med tillägg av å varan belöpande tull samt övriga staten tillkommande avgifter och skatter, den allmänna varuskatten inbegripen. I fråga om vara, som efter utförsel i utlandet undergått sådan reparation eller bearbetning, varom i 9 § tulltaxeförordningen förmäles, och återinföres inom där angiven tid, är beskattningsvärdet lika med reparations- eller bearbetningskostnaden, beräknad på sätt i 9 § första stycket tulltaxeförordningen stadgas, med tillägg som nyss nämnts.

Anvisningar till 68 §.

Importbeskattningen är begränsad till införsel som göres av den vilken enligt anvisningarna till 12 § är att anse såsom konsument. Skattskyldighet föreligger icke endast vid införsel av varor för personlig förbrukning utan även vid införsel exempelvis av maskiner, transportmedel och motsvarande, som av varumottagaren skola användas såsom hjälpmedel i egen produktions- eller handelsrörelse. Skattskyldighet föreligger oberoende av om importvaran inköpts i utlandet eller utgöres av gåva eller ock införes för lån, uthyrning eller annan liknande användning inom riket, med undantag dock för införsel som sker under omständigheter som i 68 § vid b) sägs.

Såsom exempel — — — inom landet.

Föreslagen lydelse

Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt 3 § tulltaxeförordningen, med tillägg av å varan belöpande tull samt övriga staten tillkommande avgifter och skatter, den allmänna varuskatten inbegripen.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet skall dock iakttagas att

i fall som avses i 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen beskattningsvärdet är lika med det belopp, som betingats för reparationen, med tillägg som i andra stycket sägs,

i fall som avses i 6 § 3 och 4 mom. tulltaxeförordningen avdrag må medgivas för vad som i annan ordning belagts med allmän varuskatt, i fall som avses i 6 § 5 mom. tulltaxeförordningen avdrag må medgivas för värdet av svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande prestation.

Anvisningar till 68 §.

Importbeskattningen är begränsad till införsel som göres av den vilken enligt anvisningarna till 12 § är att anse såsom konsument. Skattskyldighet föreligger icke endast vid införsel av varor för personlig förbrukning utan även vid införsel exempelvis av maskiner, transportmedel och motsvarande, som av varumottagaren skola användas såsom hjälpmedel i egen produktions- eller handelsrörelse. Skattskyldighet föreligger oberoende av om importvaran inköpts i utlandet eller utgöres av gåva eller ock införes för lån, uthyrning eller annan liknande användning inom riket, med undantag dock för införsel som sker under omständigheter som medföra frihet från skatt enligt bestämmelserna i 1 § förordningen den 13 maj 1960 (nr 396) om frihet från införselavgift i vissa fall.

Såsom exempel---inom lan-

det.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

27 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 april

1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ändringar i tulltaxan, m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Genom beslut den 16 juni och den 8 december 1960 har det internationella, i Bryssel verksamma Rådet för samarbete på tullområdet antagit två rekommendationer rörande ändringar i den internationella nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna (Brysselnomenklaturen). De föreslagna ändringarna har väsentligen tullteknisk innebörd och grundar sig på de erfarenheter som vunnits under de första år nomenklaturen nu varit i praktisk tillämpning.

Samtidigt med förenämnda beslut den 16 juni 1960 har rådet genom särskild rekommendation föreslagit viss ändring i den konvention, som ligger till grund för Brysselnomenklaturen, avseende de bestämmelser som reglerar proceduren vid ändringar i konventionen och i nomenklaturen.

Tullsamarbetsrådets rekommendationer torde i svensk översättning få såsom Bihang A, B och C fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I anslutning till de nämnda rekommendationerna har generaltullstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 februari 1961 framlagt förslag till erforderliga ändringar i den svenska tulltaxan. Samtidigt har generaltullstyrelsen föreslagit vissa ytterligare jämkningar i tulltaxan, huvudsakligen av tullteknisk eller formell natur.

Vissa vid generaltullstyrelsens skrivelse fogade sammanställningar av ändringarna i Brysselnomenklaturen och i den svenska tulltaxan torde såsom Bihang I) och E få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av kommerskollegium, kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd. Kommerskollegium har därjämte överlämnat yttranden från flertalet handels-

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

kammare i riket samt från Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges mekanförbund, Textilrådet, Jernkontoret, Kooperativa förbundet, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges grossistförbund. Vidare har skrifter med synpunkter på generaltullstyrelsens förslag inkommit från Corn products aktiebolag och Svenska petroleum institutet.

I detta sammanhang torde jag också få anmäla två särskilda framställningar om ändring i tulltaxan, nämligen från Aktiebolaget Rifa avseende nedsättning av tullen på kondensatorpapper m. m. och från Aktiebolaget Liljeholmens kabelfabrik avseende tullfrihet för s. k. kimröks-master-batch. Yttranden över de nu nämnda framställningarna har, efter remiss, avgivits av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kommerskollegium har därjämte överlämnat skrivelser från Svenska pappersbruksföreningen och Sveriges kemiska industrikontor.

Vidare har jag att anmäla fråga om vissa ändringar i den s. k. resandetullen på tobaksvaror, spritdrycker och vin, i huvudsak avseende inarbetande i tullavgifterna av den allmänna varuskatten. Beträffande tobaksvarorna har härvidlag, såsom nämnts i prop. nr 115 till årets riksdag, förslag framlagts av Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet i skrivelse den 27 oktober 1960, varöver yttrande avgivits av generaltullstyrelsen. Såvitt avser spritdrycker och vin har förslag framlagts av generaltullstyrelsen i skrivelse den 3 mars 1961. Samtidigt har generaltullstyrelsen föreslagit vissa ändringar i förordningen om allmän varuskatt, syftande till en anpassning av vissa författningsrum i förordningen till bestämmelserna i den nya tulltaxeförordningen, m. m. över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av kontrollstyrelsen, riksskattenämnden, Aktiebolaget Vin- & spritcentralen samt Nya systemaktiebolaget.

Slutligen bör i detta sammanhang — i anslutning till de förslag som tidigare i år framlagts i prop. nr 106 rörande vissa ändringar i pälsvarubeskattningen — till behandling upptas frågan om jämkningar av tullsatserna på pälsvaror.

II. Ändringar i tulltaxenomenklaturen m. m.

Allmänna synpunkter

Tullsamarbetsrådets rekommendationer. Den internationella Brysselnomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna — på vilken den svenska tulltaxan bygger — utgör bilaga till den inledningsvis berörda nomenklaturkonventionen, som är dagtecknad den 15 december 1950. Nomenklaturen har fått sin nuvarande utformning genom särskilt protokoll den 1 juli 1955. För Sveriges del ratificerades konventionen och protokollet den 16 oktober 1958, sedan riksdagens godkännande utverkats i samband med antagandet av 1958 års nya svenska tnlltaxa, som är anpassad efter den internationella nomenklaturen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

29 De nu föreslagna ändringarna i nomenklaturen utgör resultatet av en översyn av nomenklaturen, verkställd med hänsyn till de erfarenheter, som vunnits under de år nomenklaturen hittills varit i praktisk tillämpning. Förslagen syftar till att säkerställa en likformig tolkning och tillämpning av nomenklaturen och innebär i allmänhet endast att texten gives en klarare utformning. De ändringar som kan få en mer saklig betydelse är förhållandevis få. De har i regel tillkommit för att undanröja svårigheter som visat sig föreligga vid klassificeringen av närbesläktade varuslag.

Den föreslagna ändringen i konventionen avser som förut berörts de bestämmelser som reglerar proceduren vid ändringar i konventionen och nomenklaturen.

Ifrågavarande bestämmelser återfinnes i artikel XVI i konventionen. Enligt nämnda artikel tillkommer befogenheten att föreslå ändringar i konventionen tullsamarbetsrådet. Av rådet föreslagna ändringar träder i kraft tre månader efter det att de godkänts av samtliga fördragsslutande parter, d. v. s. först sedan s. k. positiv enhällighet bland de fördragsslutande parterna uppnåtts. Någon tidsfrist inom vilken en part skall lämna meddelande om sitt godkännande finnes icke stadgad. På grund härav kan genomförandet av i och för sig önskvärda ändringar föranleda avsevärd tidsutdräkt, t. ex. på grund av att ett enskilt land dröjer med att ta slutlig ställning till de ändringsförslag som framlägges av rådet. Önskemål om en fastare ordning för vidtagande av ändringar i konventionen har därför framkommit.

Rådets nu föreliggande förslag bygger på s. k. negativ enhällighet och innebär att i fortsättningen följande procedur skall tillämpas.

Texten till varje av samarbetsrådet föreslagen ändring skall av belgiska utrikesministeriet delgivas samtliga fördragsslutande parter. Därest ingen fördragsslutande part gjort invändning mot ändringen inom sex månader från den dag, då belgiska utrikesministeriet lämnat meddelande om ändringen, skall ändringen anses ha godkänts. Sålunda godkänd ändring skall träda i kraft sex månader efter utgången av den nyssnämnda sexmånadersperioden. Då fråga är om ändringar i nomenklaturen, skall de nationella tulltaxorna vid samma tidpunkt ha bringats i överensstämmelse med den ändrade nomenklaturen.

Anmärkas må, att de nu aktuella förslagen till ändring i nomenklaturen förutsättes bli behandlade enligt de tidigare procedurbestämmelserna.

Generaltullstyrelsen. Generaltullslyrelsen förordar för sin del, att de av tullsamarbetsrådet rekommenderade ändringarna i nomenklaturen godkännes och att härav föranledda ändringar i den svenska tulltaxan genomföres. Styrelsen framhåller, att flertalet föreslagna ändringar inte är av sådan beskaffenhet alt de påkallar någon ändring av den svenska tulltaxan och att i övrigt endast ett mindre antal innebär en överflyttning av varor från en position till en annan.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

De ifrågavarande ändringarna i nomenklaturen och tulltaxan påkallar — framhåller generaltullstyrelsen — i varje fall icke för närvarande några åtgärder med avseende på det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) eller EFTA-konventionen. Styrelsen anför härvidlag bl. a. följande.

I fråga om vissa av de tulltaxenummer som beröres av de föreslagna ändringarna är gällande tullsatser bundna i GATT. I ett fåtal fall medför ändringarna en överflyttning av vissa varor till nya nummer i tulltaxan. De ändringar i tullbeskattningen, som blir en följd därav, är av mycket begränsad räckvidd. Enligt styrelsens uppfattning synes särskilda åtgärder med hänsyn till de svenska åtagandena i GATT icke vara påkallade. I lämpligt sammanhang bör emellertid koncessionslistornas engelska och franska texter justeras i överensstämmelse med nomenklaturens ändrade lydelse.

Liknande synpunkter gör sig gällande i fråga om våra åtaganden inom EFTA, där för övrigt övriga medlemsstater befinner sig i en liknande situation. Såvitt nu kan bedömas torde det icke från övriga EFTA-länders sida komma att riktas invändningar mot att de nya tullarna kommer att utgöra bastullar vid den fortsatta tullavvecklingen inom EFTA. När det gäller EFTA-konventionen medför emellertid de föreslagna ändringarna att en anpassning efter den nya nomenklaturtexten måste vidtagas i bearbetningslistorna i bilaga B och i varuförteckningarna över jordbruks- och fiskevaror i bilagorna D och E. Den erforderliga närmast redaktionella översynen av berörda listor måste ske gemensamt med övriga EFT A-länder.

Även den av sainarbetsrådet rekommenderade ändringen av konventionen tillstyrkes av generaltullstyrelsen. Enligt styrelsens mening torde den föreslagna proceduren medföra en bättre ordning, när det gäller att genomföra ändringar i konventionen och i nomenklaturen.

Utöver de förslag till ändringar i tulltaxan som generaltullstyrelsen framlagt i anslutning till de rekommenderade nomenklaturändringarna har styrelsen — såsom förut nämnts — förordat vissa andra j ämkningar i tulltaxan. Även dessa är, som ävenledes tidigare nämnts, av huvudsakligen tullteknisk eller formell innebörd. Styrelsen anför härom bl. a. följande.

Behovet av dylika ändringar avser i första hand sådana punkter, där en förbättring av den svenska översättningen av nomenklaturen visat sig påkallad. Det är uppenbart att det är förenat med stora svårigheter att vid alla tillfällen finna en text, som helt motsvarar den varubeskrivning som åsyftats i nomenklaturens originaltexter. Eu ordagrann översättning är i många fall icke möjlig att genomföra, vilket bl. a. framgår av det förhållandet att de engelska och franska texterna icke kunnat göras exakt överensstämmande. En genomgång av den svenska texten mot bakgrund av de erfarenheter, som vunnits under de två år nomenklaturen hittills tillämpats, har emellertid visat att det är önskvärt att på vissa punkter genomföra ändringar, som skulle bringa den svenska tulltaxetexten i närmare överensstämmelse med originaltexterna. Någon ändring av gällande tulltaxeringspraxis åsyftas emellertid icke med dessa ändringar.

Även i fråga om vissa av de svenska underuppdelningarna har det visat sig önskvärt med en jämkning av de hittillsvarande texterna för att utan ändring av tulltaxeringspraxis närmare precisera omfattningen av dessa uppdelningar. I vissa fall måste texten i de svenska underuppdelningarna

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

ändras för att få överensstämmelse med den lydelse berörda baspositioner får enligt den ändrade Brysselnomenklaturen.

Härutöver har styrelsen övervägt vissa ändringar i syfte att möjliggöra en förenkling av tulltaxeringsarbetet. Med hänsyn bl. a. till de skyddsintressen som föreligger och de åtaganden som gjorts genom tullbindningar i internationella överenskommelser har styrelsen dock i detta sammanhang begränsat sig till ett fåtal förslag av mindre räckvidd.

Remissyttrandena. Vid remissbehandlingen har de av tullsamarbetsrådet föreslagna ändringarna i Brysselnomenklaturen i allmänhet icke föranlett erinringar. Förslaget om ändring av konventionens procedurregler har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

Generaltullstyrelsens förslag till ändringar i tulltaxan, såväl de vilka föranledes av samarbetsrådets rekommendationer som övriga föreslagna jämkningar i taxan, tillstyrkes också på flertalet punkter. Endast i ett fåtal fall har i remissyttrandena framförts erinringar mot de föreslagna ändringarna. Dessa erinringar berör vissa enskilda varuslag och föranledes i allmänhet av önskemål att undvika ändringar i tullbelastningen för berörda varuslag.

Kommerskollegium ansluter sig till generaltullstyrelsens uppfattning, att de föreslagna ändringarna i tulltaxan i allmänhet är av ringa betydelse och därför i allmänhet icke torde innebära några problem ur tullbeläggningssynpunkt.

Kollegium finner i likhet med generaltullstyrelsen, att särskilda åtgärder icke torde vara påkallade för att omedelbart söka anpassa Sveriges GATTV bindningar till de nya texterna och de därav eventuellt uppkommande tulländringarna. Beträffande de med EFTA-konventionen sammanhängande frågor, som berörts av generaltullstyrelsen, anför kommerskollegium bl. a. följande.

Då samtliga medlemsländer i EFTA också är fördragsslutande parter i vad avser nomenklaturkonventionen, kommer i princip samma slags problem att uppstå inom varje EFTA-land i samband med ett genomförande av de föreslagna nomenklaturändringarna. Kollegium anser därför att den blivande svenska författningen om taxeändringarna bör innehålla en generell föreskrift om att de nya tullsatserna skall anses som bastullar i EFTAsammanhang, oavsett om de innebär höjning eller sänkning av tidigare bastullar.

Förslag till lösning av de tekniska svårigheter, som uppstår vid en samordning av EFTA-konventionens text (främst bearbetningslistorna men även bilagorna D och E) med de för varje medlemsland förutsatta ändringarna i tulltaxetexten, bör som generaltullstyrelsen påpekar göras efter genomgång av detaljproblemen inom vederbörliga kommittéer inom EFTA.

Sveriges allmänna exportförening har ur de svenska exportnäringarnas synpunkt intet att invända mot förslagens genomförande.

Från några håll har gjorts uttalanden om önskvärdheten av att undvika tullhöjningar. Kooperativa förbundet framför sålunda önskemålet, att man vid den nu aktuella, väsentligen formella tulltaxerevisionen i möjligaste mån undviker tullhöjningar på enstaka punkter och tillvaratager de (ill-

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

fällen som kan yppa sig att utan avvikelser från konventionen genomföra av den tekniska utvecklingen och andra omständigheter betingade tullnedsättningar. Även om de varugrupper som drabbas av tullhöjningar är av begränsad betydelse för vår varuförsörjning, torde det enligt förbundets uppfattning vara av viss vikt för demonstrationen utåt av vår allmänna tullpolitiska inställning att vår lågtullnivå bibehålies i största möjliga utsträckning.

Departementschefen. Den svenska tulltaxan är numera, liksom fallet är i ett stort antal andra länder, utformad i överensstämmelse med den internationella nomenklaturkonventionen; denna avser som bekant att skapa förutsättningar för en enhetlig teknisk utformning av de olika tulltaxorna och att därigenom underlätta den internationella handeln. Sedan konventionen numera varit i kraft ett antal år, har tullsamarbetsrådet i Bryssel — i enlighet med vad som förutsattes vid konventionens antagande — genomfört en allmän översyn av nomenklaturen mot bakgrunden av de erfarenheter som hittills vunnits vid tillämpningen.

De förslag som på grundval av denna översyn nu framlagts för medlemsstaternas godkännande innebär, såsom framgått av det tidigare anförda, inte någon ändring i nomenklaturens allmänna uppbyggnad utan innefattar i huvudsak endast jämkningar av formell eller tullteknisk innebörd. I de yttranden som avgivits i anledning av förslaget har inte heller några invändningar rests mot att detta godkännes för Sveriges del. De relativt få erinringar som överhuvudtaget framförts hänför sig till vissa spörsmål rörande den svenska tulltaxans närmare utformning inom ramen för den ändrade internationella nomenklaturen. Jag är också för min del beredd att tillstyrka att tullsamarbetsrådets förslag godkännes.

Vad beträffar det förslag till ändringar i den svenska tulltaxan som generaltullstyrelsen utarbetat i anslutning till ändringarna i den internationella nomenklaturen har detta, som jag redan antytt, i allmänhet godtagits. Detsamma gäller de övriga jämkningar i tulltaxan som styrelsen samtidigt förordat. Även enligt min mening synes tullstyrelsens förslag vara väl avvägt. Jag finner mig därför i huvudsak kunna biträda detsamma. Till vissa särskilda spörsmål, som blivit föremål för diskussion vid remissbehandlingen, återkommer jag i det följande.

I likhet med generaltullstyrelsen och övriga instanser som hörts i ärendet finner jag den av tullsamarbetsrådet föreslagna nya proceduren för ändringar i konventionen och i nomenklaturen vara praktisk och ändamålsenlig. Jag tillstyrker sålunda, att också detta förslag godkännes. I

I huvudsaklig överensstämmelse med vad generaltullstyrelsen förordat har inom finansdepartementet utarbetats förslag till här ifrågavarande ändringar i gällande tulltaxa. Jag övergår nu till att, i anslutning till de olika tulltaxepositionerna, redovisa de ändringar i tulltaxan som påkallar närmare kommentarer. Härvid behandlar jag först de frågor som sammanhänger med tullsamarbetsrådets rekommendationer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

33 Särskilda frågor i anslutning till tullsamarbetsrådets rekommendationer

Nr 0 5.07

Det av samarbetsrådet framlagda förslaget innebär bl. a. att pulver och avfall av fjädrar upptages under tulltaxenummer 05.07. Dessa varor har tidigare hänförts till nr 05.15 med tullfrihet.

Pulver och avfall av fjädrar bör även i fortsättningen vara tullfria, och departementsförslaget har i fråga om nr 05.07 utformats i enlighet härmed.

Nr 1 7. 0 2

Generaltullstyrelsens förslag. Kemiskt ren g 1 u k o s (druvsocker) och kemiskt ren 1 aktos (mjölksocker) är enligt gällande tulltaxebestämmelser hänförliga till nr 29.43 med en tull av 12 % av värdet. Motsvarande icke kemiskt rena sockerarter hänföres till nr 17.02. För sistnämnda varor utgår ingen tull, men varorna är underkastade jordbruksregleringen o’ch belagda med införselavgift. Denna uttages för närvarande för druvsocker (i fast form) med 58,8 öre per kg, vartill kommer en kompensationsavgift om 9 öre per kg samt för mjölksocker med 27,5 % av värdet.

Enligt det nu föreliggande förslaget till ändring av anm. 1 b till kap. 17 och av nr 29.43 i tulltaxan skall kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos överföras till nr 17.02.

Generaltullstyrelsen påpekar, att överflyttningen till nr 17.02 är motiverad av svårigheten att skilja kemiskt rena produkter från övriga varor. Styrelsen har därför ansett det vara lämpligt, att de överflyttade produkterna såvitt avser jordbruksregleringen jämställes med till nr 17.02 nu hänförligt druvsocker och mjölksocker.

Yttranden. Statens jordbruksnämnd konstaterar, att den av generaltullstyrelsen föreslagna överflyttningen skulle —- om icke ändring vidtages i förteckningen över de varor som omfattas av jordbruksregleringen — medföra, att de kemiskt rena produkterna, som alltsedan införandet av Brysselnomenklaturen den 1 januari 1959 legat utanför jordbruksregleringen, nu återfördes under regleringen med möjlighet för nämnden att avgiftsbelägga importen på samma sätt som i fråga om de icke kemiskt rena produkterna.

Generaltullstyrelsens förslag har å andra sidan föranlett erinringar från vissa andra remissinstanser. Handelskammaren i Göteborg avstyrker överflyttningen och pekar på den kraftiga höjning av avgifterna som en överflyttning skulle medföra. Beträffande glukos anföres därutöver följande.

Denna ändring skulle utan tvivel få allvarliga konsekvenser för den betydande svenska industri, som använder den kemiskt rena varan i sin produktion, nämligen glass-, konserv- och charkuteriindustrin. Enligt vad som uppgivits för Handelskammaren skulle en övergång från kemiskt rent druvsocker till annat socker medföra en avsevärd kvalitetsförsämring av de produkter, där man för närvarande använder kemiskt ren vara. Fördyringen

3 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr 152

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

genom positionsändringen skulle uppgå till cirka 0,57 kr per kg. Under nuvarande förhållanden, då den europeiska integrationen medför en allt hårdare konkurrens, skulle utan tvekan de svenska produkterna få svårare att göra sig gällande i förhållande till varor framställda i de länder, där kemiskt rent druvsocker kan erhållas till konkurrenskraftiga priser. Med hänsyn till vad sålunda anförts vore det ur svensk synpunkt önskvärt, att det kemiskt rena druvsockret kunde bibehållas under nuvarande position eller i varje fall icke belastas med högre tull eller importavgifter än vad som nu är fallet.

Liknande synpunkter har framförts av Skånes handelskammare och Corn products aktiebolag.

Stockholms handelskammare förordar, att restitution av jordbruksavgifter medgives för sådan kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos, som på grund av överföring från nr 29.43 till nr 17.02 skulle underkastas jordbruksregleringen.

Kommerskollegium erinrar i sitt yttrande om att frågan om tillämpningen av jordbruksregleringsföreskrifterna för här berörda produkter nyligen varit föremål för statsmakternas prövning. Ett av skälen till att en överflyttning därvid icke vidtagits torde enligt kollegium ha varit, att varuslagen enligt EFTA-konventionen icke är att anse som jordbruksvaror. Kollegium påpekar, att man icke på förhand kan avgöra huruvida EFTA, i samband med ett godtagande av den av samarbetsrådet föreslagna överflyttningen till nummer 17.02, även kommer att betrakta varorna som jordbruksvaror, ehuru stor sannolikhet talar för att så blir fallet. Enligt kollegii mening bör man på svensk sida med hänsyn härtill icke avgöra frågan, huruvida nu ifrågavarande produkter bör omfattas av jordbruksregleringen eller ej, innan problemet har lösts inom EFTA.

Kommerskollegium anför vidare bl. a. följande.

Jämlikt 5 § 1 mom. b) tulltaxeförordningen finnes möjlighet att åtnjuta tullfrihet för varor, vilka är avsedda att användas uteslutande som material för tillverkning av läkemedel. För vissa varor, hänförliga till nr 17.02, finnes en motsvarande möjlighet, d. v. s. befrielse från införselavgift och kompensationsavgift vid tillverkning av farmacevtiska specialiteter. Därest överflyttningen till 17.02 av de kemiskt rena produkterna sker under samtidigt fastslående av principen om avgiftsbefrielse då de användes för farmacevtiskt ändamål, torde denna del av problemet kunna anses löst på ett tillfredsställande sätt.

För de kemiskt rena produkterna, som användes för annat ändamål, t. ex. för tillverkning av glass och glasspulver, inom konservindustrin och inom charkuteribranschen, finnes inga speciella föreskrifter om avgiftsbefrielse. Kollegium finner emellertid att inga sakskäl har framförts för att den nu gällande avgiften om 12 % endast på grund av en teknisk omläggning av tulltaxan skall höjas till cirka 70 % respektive 27,5 % av varans värde

Den årliga importen av kemiskt ren glukos torde ligga mellan 400 och 500 ton till ett värde mellan 400 000 och 500 000 kronor. Importen av kemiskt ren laktos torde uppgå till något över 200 ton till ett värde av cirka 300 000 kronor. Av denna import synes den övervägande delen ha använts för andra än farmacevtiska ändamål.

Med hänsyn till problemets storleksordning anser kollegium att frågan om avgiftsbeläggningen bör bli föremål för särskild utredning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

35 Sveriges grossistförbund understryker angelägenheten av att restitution av eventuella jordbruksavgifter beviljas för kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos som användes vid läkemedelstillverkning.

Departementschefen. Tullsamarbetsrådets förslag att överföra kemiskt ren glukos (druvsocker) och kemiskt ren laktos (mjölksocker) från nr 29.43 till nr 17.02 synes i och för sig inte ge anledning till erinringar. Genom en sådan ändring aktualiseras emellertid för Sveriges del frågan huruvida de nämnda produkterna skall omfattas av jordbruksregleringen eller inte. Då denna fråga — såsom bl. a. kommerskollegium framhållit — i varje fall bör hållas öppen till dess man inom EFTA tagit ställning till det därmed nära sammanhängande spörsmålet om de ifrågavarande produkterna i fortsättningen skall vara att anse som jordbruksvaror eller industrivaror, bör den svenska tulltaxan utformas så att ändring inte göres i nuvarande tull- och avgiftsförhållanden. I enlighet härmed bör kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos tills vidare upptagas i en särskild underavdelning under nr 17.02 med oförändrad tull, d. v. s. 12 % av värdet.

Härav föranledda tekniska ändringar i förteckningen över varor, som omfattas av jordbruksregleringen, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga. Motsvarande bör gälla i den mån den aktuella tulltekniska revisionen gör jämkningar i nämnda förteckning påkallade.

Nr 2 7.10 och 2 7.11

Generaltullstyrelsens förslag. Genom den föreslagna ändringen av anm. 1 b till kap. 29 kommer vissa kolväteblandningar (av isomerer av ett och samma acykliska kolväte) att överflyttas till kap. 27. De ifrågavarande produkterna hänföres f. n. till nr 29.01 med en tull av 12 % av värdet.

Vissa gasformiga kolväten kommer efter ändringens genomförande att falla under nr 27.11 med en tull av 5 kr. per 100 kg, vilket i allmänhet innebär en sänkning jämfört med nu utgående tull. Flytande kolväten överföres till nr 27.10 med tullfrihet.

Generaltullstyrelsen framhåller att flertalet kommersiellt viktiga kolväten saknar isomerer eller förekommer i sådan form att de redan tidigare varit hänförliga till nr 27.10 eller 27.11. Med hänsyn härtill behöver den föreslagna överflyttningen enligt styrelsens mening icke föranleda någon ändring av tullbestämmelserna för de berörda produkterna.

I förevarande sammanhang påpekar generaltullstyrelsen att vissa flytande kolväten har sådan kokpunkt och flampunkt att de efter överflyttningen måste jämställas med bensin, varvid bensinskatt och energiskatt kommer att utgå, därest varorna icke användes för sådant ändamål som medför befrielse från skatt. Tillräckliga skäl att i anledning härav stadga undantag från skattebestämmelserna anses dock icke föreligga.

Departementschefen. Från min sida föreligger icke anledning till erinran mot de föreslagna ändringarna av tulltaxans bestämmelser. Något undantag från skattebestämmelsernas tillämplighet på nu förevarande produkter synes därvid icke böra komma i fråga.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nr 2 7.11

Generaltullstyrelsens förslag. Genom ändring av anm. 1 a till kap. 27 och anm. 2 c till kap. 29 kommer kemiskt rent metan att överflyttas från nr 29.01 med en tull av 12 % av värdet till nr 27.11 med en tull av 5 kr. för 100 kg, vilket torde medföra en sänkning av tullen.

Generaltullstyrelsen har icke ansett tillräcklig anledning föreligga att föreslå en differentiering av tullsatsen vid nr 27.11.

Yttranden. Sveriges kemiska industrikontor anser att kemiskt ren metan såsom föreslagits bör tulltaxeras på samma sätt som vanlig metan. Kemikontoret framhåller emellertid att import av metan (naturgas) kan bli aktuell, t. ex. såsom råvara för tillverkning av stadsgas. Om import av metan kommer till stånd, bör enligt kemikontorets mening tullfrihet införas.

Kommerskollegium har inga erinringar mot den föreslagna överflyttningen av kemiskt ren metan till nr 27.11. Vad angår den av kemikontoret ifrågasatta tullfriheten för metan, anser kollegium att denna fråga bör upptagas till prövning först efter särskild framställning från intressenterna. Kollegium påpekar i detta sammanhang, att inblandning av stadsgas icke torde kunna göras utan föregående bearbetning av den importerade metangasen och att för sådan bearbetning särskilda fabrikationsanläggningar blir erforderliga.

Departementschefen. Frågan om en eventuell tullfrihet för metan bör icke prövas i detta sammanhang. Jag delar därför generaltullstyrelsens uppfattning att anledning icke föreligger att nu vidtaga en uppdelning av tullsatserna vid nr 27.11.

Nr 2 8.54

Detta nummer omfattar hydrogenperoxid (väteperoxid) med en tull av 10 %. Genom ändringen upptages här även hydrogenperoxid i fast form (en additionsförening av hydrogenperoxid och karbamid). Denna produkt hänföres f. n. till nr 38.19 IJ med tull av 12 %.

Någon erinran synes icke kunna anföras mot att låta den för hydrogenperoxid enligt nr 28.54 fastställda lägre tullsatsen gälla även för hydrogenperoxid i fast form.

Nr 3 2.09

Den föreslagna ändringen innebär att vissa brons- och färgfolier, som användes för tryckning av bokomslag och mössband, överflyttas till nr 32.09.

Generaltullstyrelsen anför på förevarande punkt följande.

Brons- och färgfolier är särskilt upptagna i tulltaxetexten till nr 32.09 och drager enligt taxan en tull av 6 % av värdet. Enligt anm. 6 till kap. 32 avses med dylika folier produkter, som användes för tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som består av:

37 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte lim, gelatin eller annat bindemedel;

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper, plast eller annat material.

Enligt den föreslagna ändringen utbytes »metallpulver» i punkt b mot »metall», vilket innebär att till nr 32.09 skall hänföras även folier, framställda exempelvis genom att metall på elektronisk väg utfällts på underlag. Dylika produkter behandlas f. n. enligt de bestämmelser som gäller för egentliga folier av metall. För folier av guld gäller sålunda tullfrihet, medan för folier av silver utgår en tull av 3 % och för folier av koppar eller aluminium en tull av 5 %. överflyttningen föranledes av svårigheten att skilja här berörda produkter från de under nr 32.09 upptagna brons- och färgfolierna. Uppgifter angående importen av de folier som beröres av överflyttningen är icke tillgängliga, men så vitt kan bedömas torde importen åtminstone för närvarande vara av begränsad omfattning.

Enligt generaltullstyrelsens åsikt synes anledning icke föreligga att behandla här berörda folier annorlunda än de brons- och färgfolier som nu hänföres till nr 32.09, varför överflyttningen icke torde påkalla någon ändring av tullbestämmelserna under denna position.

Jag tillstyrker generaltullstyrelsens förslag.

Nr 3 9.07

Generaltullstyrelsens förslag. Anm. 1 a till avd. XVI (maskiner och apparater etc.) stadgar bl. a. att driv- och transportremmar av mjukgummi icke skall hänföras till nämnda avdelning utan till nr 40.10. Genom den föreslagna ändringen av anmärkningens lydelse göres motsvarande undantag för driv- och transportremmar av plast, hänförliga till kap. 39. Dessa varor tulltaxeras f. n. enligt nr 84.65 med en tull av 10 % av värdet. Enligt förslaget kommer de i fortsättningen att hänföras till nr 39.07, vid vilket nummer utgår en tull av 15 %. Enligt generaltullstyrelsens mening är det icke motiverat att stadga annan tullsats än 15 % för de hit överflyttade remmarna.

Yttranden. Stockholms handelskammare och handelskammaren för Örebro och Västmanlands län anser att det bör övervägas att bibehålla nu utgående tull av 10 % av värdet för driv- och transportremmar av plast, även om varorna flyttas från nr 84.65 till nr 39.07.

Också Sveriges grossistförbund anser att tullen bör vara oförändrad och anför följande.

Här berörda artiklar torde f. n. inte utgöra någon större importvara, varför den föreslagna överflyttningen från nr 84.65 med tull av 10 % till nr 39.07 med tull av 15 % inte torde få någon större omedelbar effekt.

I utlandet tillverkas emellertid transportbanor av plast avsedda för transportarbeten, där man tidigare använt gummimaterial. Plasten har här visat sig ha stora fördelar genom sin låga relativa vikt och sin resistens mot oljor och kemikalier. Planer finnes också på import av denna typ av transportband, vilka väntas få ett vidsträckt användningsområde. F. n. torde transportbanor av plast inte vara föremål för någon inhemsk tillverkning, varför skyddsintressen för den inhemska industrien ej torde kunna åberopas.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Skäl talar för att man ur tullbeskattningssynpunkt antingen jämställer driv- och transportremmar av plast med liknande av gummi eller att man också i fortsättningen tillämpar den för maskinelement i allmänhet tillämpliga tullnivån. I båda fallen skulle man få en tullbeskattning på 10 % av värdet i stället för den av tullstyrelsen förordade på 15 %. Förbundet hemställer därför om bibehållande av den 10 %-iga tullnivån för dessa artiklar, även då de överföres till nr 39.07.

Kommerskollegium finner, att den aktuella överflyttningen icke nu bör föranleda ändring av den hittillsvarande tullbeläggningen under nr 39.07.

Kollegium anför.

I fråga om driv- och transportremmar av plast har vissa av remissinstanserna ifrågasatt huruvida icke tullen borde bibehållas vid nuvarande 10 % av värdet (nr 84.65) i stället för den höjning till 15 %, som inträffar därest inga särskilda åtgärder vidtages vid överflyttningen till nr 39.07. Tillverkning av driv- och transportremmar av plast lär för närvarande icke förekomma i Sverige; enligt uppgift pågår dock provtillverkning av transportremmar av plast (polyvinylklorid). Importen torde ännu så länge vara obetydlig- Tullfrågan torde därför även för detta varuslag för närvarande vara av ringa betydelse. Det har påpekats att tullsatsen på driv- och transportremmar av gummi är 10 % och att därför vissa skäl kunde tala för att samma tullsats fastställdes för remmar av plast. Ehuru varorna är jämförbara ur användningssynpunkt gäller icke samma jämförbarhet ur tullsynpunkt, då nämligen råvaran gummi är tullfri medan oarbetad plast av de slag som här kunna komma i fråga är belagd med 10 % tull.

Departementschefen. Generaltullstyrelsen har föreslagit att här förevarande produkter efter överflyttningen till nr 39.07 skall beläggas med samma tull som övriga till nämnda tulltaxenummer hänförliga varor. Någon erinran mot detta förslag, som bl. a. tillstyrkts av kommerskollegium, föreligger icke från min sida. Tillräckliga skäl att nu ändra den enhetliga tullsatsen i fråga om nr 39.07 synes nämligen inte vara för handen. Denna tullsats framstår också som motiverad för de överflyttade produkterna med hänsyn till tullbelastningen på de vid tillverkningen använda råvarorna.

Nr 4 0. 0 8, 5 9. 03 och 5 9.11

Anm. 2 till kap. 40 innehåller regler för tulltaxeringen av varor, bestående av gummi och textilmaterial. De föreslagna ändringarna berör dels fiberd u k, dels porösa plattor.

Fiberduk med impregnering av gummi eller med gummi som bindemedel liänföres f. n., om varan innehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial, till nr 59.03 med en tull av 11 % av värdet och i annat fall till nr 48.08 med en tull av 10 % av värdet. Den föreslagna ändringen innebär att fiberduk, oavsett halten textilmaterial, skall betraktas som textilvara och således hänföras till nr 59.03. Med hänsyn till svårigheterna att fastställa de ingående beståndsdelarnas vikt har de berörda varorna i stor utsträckning redan tidigare hänförts till nr 59.03. Tullbelastningen ändras därför endast i mycket begränsad omfattning.

39 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Plattor, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening med ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföres f. n. alltid till kap. 40 (gummivaror), varvid i regel nr 40.08 med en tull av 10 % är tillämpligt. Ändringen innebär att dylika plattor skall hänföras till gummikapitlet endast för så vitt ingående textilmaterial utgör allenast förstärkning. Övriga produkter överflyttas till avd. XI (textilvaror) och kommer här att i regel hänföras till nr 59.11, med en tull av 13 % av värdet. De varor, som beröres av denna höjning, torde icke vara av större betydelse.

Nr 7 6.04

Ändringen av texten vid nr 76.04 och av anm. 1 c till kap. 76 innebär att tjockleksgränsen för folier av aluminium, hänförliga till nämnda nummer, höjes från 0,15 mm till 0,20 mm. Detta medför att varor med en tjocklek av mer än 0,15 mm men icke mer än 0,20 mm, som hittills tulltaxerats såsom plåt enligt nr 76.03 med en tull av 3 % av värdet, överflyttas till nr 76.04 med en tull av 5 %.

De varor som beröres av tulländringen är av begränsad betydelse. Någon ändring av tullbestämmelserna vid nr 76.04 synes därför icke vara påkallad.

Nr 9 4.04

Generaltullstyrelsens förslag. Under nr 94.04 upptages f. n. resårbottnar till sängar ävensom sängkläder och liknande artiklar, försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av poröst gummi, med eller utan överdrag. Ändringen innebär att till nr 94.04 skall hänföras även artiklar av porös plast. Dylika artiklar tulltaxeras nu i regel som varor av plast under nr 39.07 med en tull av 15 %. Även under nr 94.04 kommer tullen i regel att utgöra 15 %.

Enligt generaltullstyrelsen kan vissa skäl anföras för att varor av porös plast skulle jämställas med varor av poröst gummi, i vilket fall tull skulle utgå med 10 % för artiklar utan överdrag. För plastindustrins produkter utgör tullen emellertid i allmänhet 15 %. Generaltullstyrelsen anser därför tillräcklig anledning ej föreligga att föreslå en nedsättning till 10 % för här ifrågavarande produkter.

Yttrande. Kooperativa förbundet anknyter till generaltullstyrelsens uttalande om att varor av porös plast skulle kunna jämställas med varor av poröst gummi, i vilket fall tullen skulle utgöra 10 procent av värdet. Enligt förbundets mening utgör den kraftiga expansionen inom plastindustrin och den växande avsättningen av här särskilt berörda artiklar en starkt vägande motivering för en nedsättning av tullen till paritet med liknande artiklar av gummi.

Departementschefen. I likhet med generaltullstyrelsen anser jag tillräcklig anledning icke föreligga att i nu ifrågavarande sammanhang genomföra någon tullsänkning för här avsedda produkter. Jag biträder sålunda styrelsens förslag på denna punkt.

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Särskilda frågor i övrigt

Nr 0 6.01

Generaltullstyrelsens förslag. Nr 06.01 omfattar lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer. Därest varorna inkommer med blommor eller blomknoppar men utan jord utgår tull med 350 kr. för 100 kg. I övrigt gäller en tull av 50 kr. för 100 kg, dock med undantag för liljekonvalje och gladiolus, för vilka gäller tullfrihet.

Generaltullstyrelsen berör i sin skrivelse tullviktsberäkningen för 1 ö kväxter och anför härvid bl. a. följande.

Den viktigaste handelsvara som hänföres till nr 06.01 är vanlig blomsterlök, som importeras för plantering eller drivning inom landet. Rubriken omfattar emellertid även lökväxter med utvecklade blommor eller blomknoppar. Växter av nyssnämnda slag införes ofta planterade i krukor. I dylikt fall utgår tullen liksom för vanlig blomsterlök med 50 kr. för 100 kg. Tullviktsberäkningen sker på grundval av den rena nettovikten, vilket innebär att avdrag skall medgivas för jord, krukor etc. I praktiken har denna beräkningsgrund visat sig medföra avsevärda svårigheter.

I den gamla taxan jämställdes dessa varor med vanliga krukväxter, varvid tullen beräknades efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor med jord, korgar, bastmattor m. m. Detta gäller fortfarande för växter, hänförliga till nr 06.02, d. v. s. andra växter än lökväxter o. d.

Enligt generaltullstyrelsens mening bör i nu förevarande fall tillämpas samma beräkningsgrund som för andra växter, d. v. s. med inräknande av bl. a. jord. — För att tullbeskattningen skall bibehållas ungefär oförändrad föreslår emellertid styrelsen att tullsatsen i samband därmed sänkes från nuvarande 50 kr. till 30 kr. för 100 kg, d. v. s. samma tull som f. n. utgår för växter i allmänhet under nr 06.02.

Yttrande. Med hänsyn till de skäl som anförts av generaltullstyrelsen tillstyrker kommerskollegium förslaget. Kollegium föreslår dock, att texten för nr 06.01 ändras så att tullfrihet kommer att gälla för liljekonvalje och gladiolus. Kollegium anför.

Tullstyrelsens förslag innebär för liljekonvalje och gladiolus att den nuvarande tullfriheten för dessa båda växtslag (när varorna inkommer på sådant sätt att icke en tull om 350 kronor per 100 kg utgår) fortfarande kommer att tillämpas för varor, som inkommer utan jord, men däremot kommer att ersättas med en tullbeläggning om 30 kronor för 100 kg för varor, som inkommer med jord. Visserligen lär enligt uppgift hela importen för närvarande ske utan jord, vilket alltså innebär att oförändrad tullfrihet kominer att gälla därest importens sammansättning icke ändras, men med hänsyn till att varorna oavsett förpackningssättet är bundna i GATT med tullfrihet, torde det kunna anses olämpligt att vidtaga den av tullstyrelsen föreslagna ändringen.

Departementschefen. Såsom generaltullstyrelsen framhållit kan de gällande bestämmelserna för tullviktsberäkningen erbjuda vissa praktiska svårigheter vid tulltaxeringen av lökväxter, planterade i krukor. Jag finner därför

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

icke anledning till erinran mot generaltullstyrelsens förslag om ändrade regler för tullviktsberäkning i fråga om varor inkommande med jord. Jag biträder även förslaget om en sänkning av tullen från 50 kr. till 30 kr. för 100 kg, varigenom tullbelastningen bibehålles ungefär oförändrad vid övergången till de nya tullviktsbestämmelserna.

Någon anledning att, såsom kommerskollegium ifrågasatt, frångå förslaget i avseende på gladiolus och liljekonvalje, för det fall dylika varor skulle importeras med jord, synes icke föreligga, då någon sådan import icke torde vara aktuell.

Nr 18.06

Under detta nummer, som omfattar choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande kakao, är glass, glasspulver och puddingpulver upptagna i en särskild underposition med tullfrihet. Dessa produkter är underkastade jordbruksregleringen.

Enligt gällande tulltaxeringspraxis har med glasspulver jämställts glasspasta (glassmassa), som användes för framställning av glass. Det synes lämpligt att komplettera texten i syfte att klargöra detta förhållande.

Nr 3 6.05

För till detta nummer hänförliga pyrotekniska artiklar utgår i allmänhet en tull av 15 %. Tullfrihet gäller dock för pyrotekniska artiklar, avsedda att användas uteslutande för livräddningsändamål eller för avgivande av nödsignal. Någon erinran torde icke föreligga mot att, såsom generaltullstyrelsen föreslagit, slopa kravet på att ifrågavarande artiklar skall vara avsedda att användas uteslutande för angivet andamål. I överensstämmelse med generaltullstyrelsens förslag bör vidare tullfriheten utsträckas också på det sättet att den omfattar artiklar som användes för andra signaleringsändamål än avgivande av nödsignal.

Nr 3 8.19

För tillverkning av kolborstar och andra artiklar av kol för elektriskt ändamål under nr 85.24 användes ofta halvfabrikat i form av block, plattor, stänger o. d., ur vilka de färdiga artiklarna erhålles genom utskärning. För dylika halvfabrikat gäller i regel tullfrihet enligt nr 38.01, 38.19 E eller 38.19 H. Vissa halvfabrikat har emellertid en sådan sammansättning och inkommer under sådana omständigheter att nr 38.19 IJ blir tillämpligt, varvid tull utgår med 12 % av värdet.

Eftersom tullfrihet bör gälla för samtliga här berörda produkter, har departementsförslaget, liksom generaltullstyrelsens förslag, utformats så att block, plattor, stänger o. d. av kol upptages i nr 38.19 E. Till denna position kommer att hänföras även produkter av kol i förening med annat ämne (t. ex. metall eller plast) under förutsättning att de fortfarande kan anses ha karaktär av varor av kol.

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nr 5 8.08

I tulltaxan finnes f. n. fisknät upptagna i en särskild varugrupp under nr 59.05, med en tull av 25 kr. för 100 kg för nät av bomull och 45 kr. för 100 kg för andra nät. Departementsförslaget innebär, att motsvarande tullsatser skall gälla även för sådana fisknät, som enligt Brysselnomenklaturen är hänförliga till nr 58.08.

III. Särskilda framställningar S. k. kimröks-master-batch (ur 40.05 och ur 40.06)

Gällande ordning. I tulltaxan hänföres naturgummi och syntetiskt gummi i obearbetad form till tulltaxenr 40.01 och 40.02 med tullfrihet. Enligt nuvarande lydelse av anm. 5 till kap. 40 omfattar dessa nummer icke gummi, innehållande fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel, acceleratorer eller färgämnen, ej heller blandningar av naturgummi med syntetiskt gummi eller andra blandningar av olika slag av gummi. Till nr 40.02 hänföres dock enligt samma anmärkning bl. a. syntetiskt gummi, som före koaguleringen försatts med mineraloljor.

Naturgummi och syntetiskt gummi, som på grund av bestämmelserna i nämnda anmärkning icke kan hänföras till nr 40.01 eller 40.02, faller i regel, förutsatt att varorna icke undergått vulkning, under nr 40.05 eller 40.06, varvid tull utgår med 8 % av värdet.

Med s. k. master-batches avses vissa blandningar av naturgummi eller syntetiskt gummi med andra ämnen. Dessa blandningar, som är avsedda att användas som mellanprodukter vid tillverkning av gummivaror av olika slag, utgöres exempelvis av syntetiskt gummi med tillsats av kimrök (carbon black) eller kiseldioxid. I enlighet med vad nyss anförts hänföres dylika master-batches, frånsett förut berörda blandningar av syntetiskt gummi och mineraloljor, till tulltaxenr 40.05 eller 40.06.

Framställningen. Aktiebolaget Liljeholmens kabelfabrik hemställer om tullfrihet för master-batch, bestående av syntetiskt gummi försatt med kimrök. Bolaget framhåller, att denna produkt användes i fabrikationen av gummiisolerade kablar på samma sätt som rent syntetgummi och lös kimrök. Fördelen med användningen av den färdigblandade produkten är enligt bolaget, dels att fabrikslokalerna ej svärtas ned av kringflygande kimrök, dels att en mer intensiv blandning skett än vid blandning i konventionella blandningsmaskiner. Till stöd för framställningen anföres vidare, att tullfrihet gäller för både gummi och kimrök och att någon tillverkning av master-batch icke förekommer inom landet.

Yttranden. Framställningen tillstyrkes av de i ärendet hörda remissinstanserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

43 Generaltullstyrelsen framhåller, att master-batch, innehållande kimrök, närmast är att betrakta som råvara för gummiindustrin och som sådan bör kunna jämställas med obearbetat gummi. Med hänsyn härtill har styrelsen intet att erinra mot att tullfrihet införes för dylik master-batch.

Styrelsen omtalar vidare, att frågan om klassificeringen av master-batches under de senaste åren behandlats inom tullsamarbetsrådet i Bryssel. Det bär därvid ifrågasatts att jämställa dessa produkter med obearbetat gummi under 40.01 och 40.02. Enligt vad som nu kan bedömas torde emellertid någon sådan överflyttning icke vara aktuell beträffande kimröks-masterbatch. Vid klassificeringen av här berörda produkter kan f. n. både nr 40.05 och nr 40.06 komma i fråga, men förslag föreligger inom tullsamarbetsrådet om en enhetlig tulltaxering enligt nr 40.05. I avvaktan på slutligt ställningstagande i denna fråga föreslår styrelsen att, om tullfrihet nu införes för kimröks-master-batch, detta kommer till uttryck vid både nr 40.05 och 40.06.

Kommerskollegium framhåller, att någon import av kimröks-masterbatch hittills icke förekommit men att det är sannolikt, att en icke oväsentlig del av den nuvarande importen av syntetgummi och kimrök kan komma att ersättas av kimröks-master-batch. Eftersom såväl kimrök som syntetgummi är tullfria och för närvarande icke tillverkas inom landet, synes enligt kollegii mening anledning ej föreligga att bibehålla tullbeläggningen för kimröks-master-batch.

Sveriges kemiska industrikontor anför, att det finnes all anledning räkna med att vid syntetgummifabriker framställd kimröks-master-batch kan få stor användning i Sverige. Då inom landet icke finnes någon tillverkning av vare sig syntetgummi eller kimrök av de kvaliteter, som här kan ifrågakomma, ansluter sig kemikontoret till framställningen om tullfrihet för kimröks-master-batch.

Departementschefen. Den föreliggande framställningen avser att slopa den nu utgående tullen på kimröks-master-batch, en blandning av syntetgummi och kimrök.

Sistnämnda båda varor är var för sig tullfria. Icke heller övriga råvaror för gummiindustrin är, med vissa speciella undantag, tullbelagda. Någon tillverkning av kimröks-master-batch förekommer ej för närvarande inom landet. Med hänsyn till vad nu sagts föreligger enligt min mening icke någon anledning att i tullhänseende behandla kimröks-master-batch på annat sätt än som i allmänhet gäller för övriga råvaror inom gummiindustrin. Jag har därför i likhet med generaltullstyrelsen och kommerskollegium ingen erinran mot ett bifall till framställningen och tillstyrker sådan ändring i tulltaxan att kimröks-master-batch får införas tullfritt.

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Kondensatorpapper, aluminiumfolier och delar till kondensatorer (ur 48.15, ur 76.04 och ur 85.18)

Gällande ordning. Kondensatorpapper är upptaget under tulltaxenr 48.01 C med en tull av 3 % av värdet. Enligt anm. 4 a till kap. 48 i tulltaxan hänföres emellertid till nämnda nummer ej papper i remsor eller rullar med en bredd icke överstigande 15 cm. På grund härav kommer kondensatorpapper, som införes i rullar med mindre bredd, att hänföras till tulltaxenr 48.15 med en tull av 6 % av värdet.

Aluminiumfolier faller under tulltaxenr 76.04 med en tull av 5 % av värdet.

Delar till kondensatorer hänföres, under förutsättning att det icke rör sig om artiklar som är särskilt upptagna i andra rubriker i tulltaxan, till tulltaxenr 85.18. Tull utgår i enlighet härmed för delar, vägande pr styck högst 250 g, med 17 % av värdet och för andra delar med 10 % av värdet.

Färdiga kondensatorer faller liksom delarna under förenämnda tulltaxenr 85.18. Tull utgår sålunda för kondensatorer, vägande per styck högst 250 g, med 17 % av värdet och för andra kondensatorer med 10 %.

Framställningen. Aktiebolaget Rifa, som bedriver tillverkning av kondensatorer, hemställer dels att allt kondensatorpapper oavsett rullarnas bredd skall tulltaxeras enligt tulltaxenr 48.01 med en tull av 3 % av värdet, dels att tullfrihet skall medgivas för etsade aluminiumfolier för kondensatortillverkning, och dels att alla delar till kondensatorer skall beläggas med en tull av 10 % av värdet. Till stöd för framställningen anföres beträffande kondensatorpapper bl. a., att nedskärningen av papper till smalare bredder icke medför ökade kostnader och ej heller ökat pxås för köparna och att det därför inte är motiverat med en högre tull. Beträffande etsade folier framhålles att någon inhemsk tillverkning icke förekommer och ej heller väntas bli aktuell. En reducering av tullsatsen till 10 % för delar till kondensatorer anses väl motiverad, eftersom den höga tullsatsen också drabbar delar till sådana kondensatorer, för vilka tullskyddet i färdigt skick är endast 10 %. Vidare framhålles, att frågan om tullbeläggningen av de material, som ingår i kondensatorerna, kommit i ett nytt läge genom Sveriges anslutning till EFTA. Den helt dominerande delen av dessa material kommer från länder, som inte tillhör EFTA. Tillverkare i länder, som ej tillämpar tull på materialet, får därför en avsevärd fördel vid konkurrens med andra tillverkare, vilka belastas med höga tullar på sitt material.

Yttranden. Den föreliggande framställningen tillstyrkes av kommerskollegium. Generaltullstyrelsen anser sig däremot icke kunna tillstyrka den begärda förstärkningen av kondensatortillverkningens tullskydd. Styrelsen motsätter sig dock icke en jämkning av tullen på kondensatorpapper, för

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

den händelse skäl skulle finnas föreligga för en ökning av tullskyddet för ifrågavarande tillverkning. Svenska pappersbruksföreningen motsätter sig icke införandet av en enhetlig värdetull på 3 % av värdet för kondensatorpapper.

Generaltullstyrelsen uttalar i sitt yttrande a 11 m ä nt att framställningen syftar till en förstärkning av nettotullskyddet främst för tillverkningen av lättare kondensatorer. Den för sådana kondensatorer gällande tullsatsen (17 %) är —- påpekar styrelsen — densamma som gäller för radioindustrins viktigare produkter, nämligen radiomottagare, förstärkare och högtalare. Styrelsen anför.

Vid behandlingen av frågan om tullskyddet för radioindustrin erinrade 1952 års tulltaxekommitté om att den förhöjda tullsatsen tillkommit år 1932 av statsfinansiella skäl (tidigare utgjorde tullen 10 % och höjdes år 1932 till 20 %). Kommittén fann icke denna gren av elektroindustrin intaga en sådan särställning att en från industrin i övrigt avvikande behandling i tullhänseende i och för sig kunde anses motiverad. Tydligt var emellertid att industrin under de gångna åren anpassat sig efter den högre tullnivån, varför en omedelbar kraftig sänkning av densamma skulle kunna medföra allvarliga rubbningar. Med hänsyn härtill ansåg kommittén försiktigheten bjuda att icke omedelbart nedsätta tullen till standardnivån för elektriska maskiner och apparater (10 %) utan stanna vid en tullsats av 15 % av värdet. Frågan om tullskyddets storlek borde emellertid enligt kommitténs mening efter förslagsvis fem år underkastas förnyad prövning. Anmärkas må att inom kommittén reservationsvis framfördes yrkande om en tullsats av allenast 8 % av värdet.

Som en följd av lämnade koncessioner vid GATT-förhandlingar år 1956 sänktes tullen för här ifrågavarande artiklar till 17 % från och med den 1 januari 1957. En tullsats av denna storlek föreslogs också av Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet i dess år 1957 avgivna förslag till gemensam nordisk tulltaxa. I avvaktan på prövningen av det nordiska förslaget bibehölls tullsatsen oförändrad vid 17 % av värdet i den av riksdagen år 1958 fastställda tulltaxan.

Generaltullstyrelsen konstaterar, att tillverkningen av ifrågavarande slag av kondensatorer åtnjuter ett förhållandevis högt tullskydd, och fortsätter.

I det läge vari frågan om en nordisk tullunion nu befinner sig torde hinder i och för sig icke föreligga att verkställa den av tulltaxekommittén föreslagna översynen av radioindustrins tullskydd i syfte att åvägabringa en anpassning till en för svenska förhållanden mera normal nivå. Vid en sådan översyn borde såväl tullen på färdiga apparater som tullen på kondensatorer och andra delar upptagas till prövning. Att på sätt i förevarande framställning yrkas genomföra en ökning av kondensatortillverkningens nettotullskvdd bör enligt styrelsens uppfattning icke komma i fråga. Tillkomsten av EFTA med därav följande skärpning av konkurrensen från Danmark, som genomfört förmåner av liknande slag för sin kondensatortillverkning, kan icke i och för sig föranleda någon annan bedömning. I ett frihandelsområdes natur ligger nämligen att företagare inom samma bransch i tullhänseende ofta arbetar under olika villkor i skilda medlemsländer.

Kommerskollegium redovisar vissa uppgifter angående produktions- och konkurrensförhållandena. Härav framgår bl. a., att produktionen av elekt-

46 Kungl. Maj.ts proposition nr i52 år 1961

riska kondensatorer år 1959 uppgick till drygt 21 milj. kronor och att tillverkningen av de lättare kondensatorerna, vilka närmast beröres av den aktuella framställningen, svarade för 8,7 milj. kronor därav. Importen av lättare kondensatorer uppgick till något över 12 milj. kronor, medan endast en obetydlig export förekom. Av importen kom 2,8 milj. kronor från EFTAländer, främst från Storbritannien. Importen från övriga länder härrörde främst från Nederländerna, Västtyskland och USA. Under år 1960 ökade importen till cirka 17,5 milj. kronor.

Kommerskollegium framhåller, att ett tillmötesgående av framställningen otvivelaktigt skulle innebära en viss förstärkning av nettotullskyddet för tillverkningen av ifrågavarande kondensatorer. Med hänsyn till den konkurrens som på detta område föreligger från EFTA-området, främst från Storbritannien och Danmark, synes emellertid enligt kollegii mening en förstärkning av nettotullskyddet genom sänkning av tullbelastningen på halvfabrikaten icke innebära några negativa verkningar, som kan utgöra hinder för ifrågavarande tullsänkningar. Å andra sidan bör de enligt kollegii åsikt kunna underlätta en framtida sänkning av tullen på färdiga kondensatorer.

Beträffande kondensatorpapper erinrar kommerskollegium om att den nya tulltaxan inneburit en väsentlig tullhöjning. Enligt kollegii mening synes flera skäl tala för en sänkning av tullen för kondensatorpapper med mindre bredd från 6 % till 3 % av värdet.

Svenska pappersbruksföreningen motsätter sig icke införandet av en enhetlig värdetull på 3 % av värdet för kondensatorpapper.

Generaltullstyrelsen framhåller, att nedskärning av kondensatorpapper till rullar med en bredd av högst 15 cm är en mycket enkel bearbetning. Vissa skäl får därför anses tala för yrkandet att papper i sådana rullar åsättes samma tull som papper i rullar av större bredd. På grund av bestämmelserna i Brysselnomenklaturen kan emellertid en eventuell ändring icke åstadkommas genom att kondensatorpapper i rullar med en bredd av högst 15 cm överföres till nr 48.01, utan ändringen måste ske genom att vid nr 48.15 införa en underrubrik med en tull av 3 % av värdet. Enligt generaltullstyrelsens mening är en sådan ändring fullt genomförbar från tullteknisk synpunkt. Ehuru ändringen skulle innebära ett avsteg från den princip som gäller för papper av annat slag, vill styrelsen icke motsätta sig en jämkning av tullen på kondensatorpapper på sätt nu angivits, för den händelse skäl skulle befinnas föreligga att öka tullskyddet för kondensatortillverkningen. Styrelsen har dock för sin del icke funnit en sådan förstärkning vara motiverad.

När det gäller etsade aluminium folier anser kommerskollegium särskilda skäl icke föreligga att bibehålla tullen som skyddstull. Ifrågavarande etsade folier synes enligt kollegii mening, såväl med hänsyn till sitt pris som tillverkningsmässigt, väsentligt skilja sig från övriga folier. Mot bakgrund härav finner kollegium det, trots varans jämförelsevis be-

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

gränsade storleksordning, kunna övervägas huruvida icke en särbehandling med tullfrihet för etsade aluminiumfolier skulle kunna äga rum.

Generaltullstyrelsen finner det ur principiell synpunkt framstå som en anomali, att aluminiumfolier skulle vara underkastade lägre tull (tullfrihet) om de är etsade än om de icke undergått någon bearbetning. Enligt styrelsens uppfattning torde det dessutom tulltekniskt erbjuda avsevärda vanskligheter att särskilja dylika folier. Styrelsen anser därför, att en särbehandling av de åsyftade folierna av såväl principiella som praktiska skäl icke bör komma i fråga.

I fråga om delar till kondensatorer anför kommer skollegium följande.

Enligt nu gällande bestämmelser belägges kondensatorer med en vikt av högst 250 g med en tullsats av 17 procent av värdet och övriga kondensatorer med 10 procent. För delar till kondensatorer iakttages samma skillnad, men här är det själva delens vikt som blir avgörande och icke den färdiga kondensatorns. Av praktiska skäl är det i de flesta fall ogörligt att föreskriva att en del skall tullbeläggas med hänsyn till vikten av den färdiga varan. Å andra sidan medför nu gällande regler att delar till sådana kondensatorer som själva drager en tull av 10 procent kan komma att bli belagda med tull av 17 procent av värdet, vilket uppenbarligen icke varit avsikten.

Ett tillgodoseende av kravet på 10 procent på samtliga delar till kondensatorer skulle innebära avsteg från principen att i taxan icke särskilt upptagna delar till maskiner och apparater bör draga samma tull som kompletta artiklar av ifrågavarande slag. Som ovan nämnts innebär emellertid även nuvarande anordning att denna princip till viss del icke kan följas.

Enligt kommerskollegii mening synes en enhetlig tull, som även skulle innebära en förenkling av tulltaxeringen på detta område, utan olägenheter kunna införas.

Generaltullstyrelsen anför.

Vad beträffar delar till kondensatorer är det i princip önskvärt att de drager samma tull som de kondensatorer som tillverkas av dem. Med nuvarande bestämmelser kan det i viss utsträckning inträffa att i tillverkningen av kondensatorer med 10 % tull ingår delar med 17 % tull. Eftersom man vid tulltaxeringen av delarna i regel icke kan bedöma de färdiga kondensatorernas vikt, har man emellertid av tulltekniska skäl knappast någon annan möjlighet än att såsom f. n. sker basera differentieringen av tullen på vikten av själva delarna. Enda möjligheten att få en invändningsfri avvägning torde vara att åsätta färdiga kondensatorer såväl som delar därtill en enhetlig tullsats oavsett varornas vikt. Yrkandet att införa en enhetlig tull av 10 % endast för delarna men bibehålla en tull av 17 % för de små kondensatorerna skulle medföra ett utomordentligt högt tullskydd för sammansättning av delarna och innebära en avsiktlig avvikelse från principen om samma lullsats på delarna som på de färdiga artiklarna. Framhållas bör att olägenheterna av nu rådande förhållanden icke torde vara av någon större praktisk betydelse. Den kondensatortillverkning varom här är fråga torde nämligen endast i mindre omfattning avse kondensatorer vägande mer än 250 g och därvid endast i ringa utsträckning begagna sig av sådana delar som är underkastade 17 % tull.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Departementschefen. Syftet med framställningen är att uppnå minskade kostnader för den svenska kondensatortillverkningen genom nedsättning av tullarna på vissa material och delar och att sålunda skapa ett bättre konkurrensläge i förhållande till utländska tillverkare.

Nu gällande tullsats på de i förevarande sammanhang aktuella kondensatorerna — som är densamma som gäller för radioindustrins viktigare produkter i övrigt — innebär att kondensatortillverkningen åtnjuter ett i förhållande till andra industrigrenar relativt högt tullskydd. Ett bifall till den föreliggande framställningen skulle ytterligare öka den berörda industrins nettotullskydd. Enligt min uppfattning bör man icke såsom fristående åtgärd genomföra mera väsentliga ändringar av tullarna på nu berörda material och delar. Detta synes nämligen icke kunna ske utan en samtidig omprövning av tullen på färdiga kondensatorer, och någon anledning till en sådan omprövning föreligger inte för närvarande. Med hänsyn härtill kan jag icke tillstyrka den förevarande framställningen, såvitt den avser ändrad tull för aluminiumfolier och delar till kondensatorer.

Något hinder synes däremot icke möta att jämka tullen på kondensatorpapper så att en enhetlig tull kommer att gälla för sådant papper oavsett bredd. Jag tillstyrker sålunda att tullen för kondensatorpapper i mindre bredder sänkes till 3 % av värdet.

IV. Resandetullen på tobaksvaror, spritdrycker och vin

Enligt därom meddelade särskilda bestämmelser får resande, som ankommer från utrikes ort, för eget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för personligt bruk tullfritt införa vissa mindre kvantiteter tobaksvaror och cigarrettpapper samt spritdrycker och vin. När det gäller införsel av tobaksvaror likställes avmönstrande sjömän med resande. I prop. nr 135 till årets riksdag har föreslagits, att avmönstrande sjömän skall få motsvarande rätt till införsel av spritdrycker och vin.

Medför resande eller avmönstrande sjömän tobaksvaror och drycker i myckenheter överstigande de fastställda tullfria kvantiteterna, kan den överskjutande myckenheten införas mot erläggande av för sådana fall särskilt fastställd tull (s. k. resandetull). I fråga om spritdrycker och vin får dock, utöver den tullfria kvantiteten, medföras sammanlagt högst fem liter. Resandetullen är avsedd att motsvara den vid vanlig införsel gällande tullen samt tobaksskatt respektive omsättningsskatt för spritdrycker och vin. Förutom resandetull utgår även allmän varuskatt enligt förordningen om sådan skatt, dock icke för de tullfria kvantiteterna.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet och generaltullstyrelsen har i sina tidigare nämnda framställningar föreslagit, att i fråga om tobaksvaror respektive spritdrycker och vin den allmänna varuskatten skall inarbetas i resandetullen. Detta förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

remissbehandlingen, varvid dock Aktiebolaget Vin- & spritcentralen understrukit, att åtgärden icke bör få innebära sänkning av den nuvarande sammanlagda tull- och skattebelastningen på spritdrycker och vin.

Vad sålunda föreslagits anser jag mig böra biträda. Den särskilda resandetullen har tillkommit för att möjliggöra ett förenklat förfarande vid avgiftsbeläggningen, när nu avsedda varor av resande införes i större kvantiteter än för vilka tullfrihet åtnjutes. Med hänsyn härtill är resandetullen utformad på ett jämförelsevis schablonmässigt sätt. Införandet av den allmänna varuskatten har medfört att det sålunda avsedda syftet — enkelhet vid avgiftsbeläggningen — icke kan tillgodoses i samma utsträckning som tidigare.

I enlighet med det anförda förordar jag att ifrågavarande varor, när de enligt härom gällande bestämmelser införes av resande eller avmönstrande sjömän, skall vara fria från allmän varuskatt samt att resandetullen omräknas så att den även innefattar varuskatten. Tullbeloppen bör liksom hittills fastställas relativt schablonmässigt och beträffande tobaksvaror närmare än som nu är fallet anknyta till avgiftsbeläggningen vid vanlig införsel. I fråga om spritdrycker och vin bör, på sätt spritcentralen framhållit, beloppen så nära som möjligt anpassas till den nuvarande sammanlagda tull- och skattebelastningen. När det gäller sistnämnda varor synes emellertid, även med beaktande härav, viss förenkling av uppdelningen på olika varuslag kunna ske.

I anslutning till ändringen i varuskatteförordningen torde det också vara lämpligt att, såsom generaltullstyrelsen föreslagit, vidtaga de följdändringar i förordningens allmänna bestämmelser rörande införsel, som föranledes av tillkomsten av 1960 års nya tulltaxeförordning och förordningen den 13 maj 1960 (nr 396) om frihet från införselavgift i vissa fall.

Y. Tullen på pälsvaror

För närvarande uttages vid import av beredda lösa skinn, hopsydda skinn och färdiga pälsvaror en enhetlig tull efter 6 % av värdet. Denna tullsats, som fastställdes i samband med införandet av 1958 års nu gällande tulltaxa, har avvägts med hänsyn till det faktiska skydd för den inhemska produktionen som ligger i att den särskilda skatten på pälsvaror är högre på importerade än inhemska varor.

I prop. nr 106 till årets riksdag har förslag framlagts om sådan ändring av pälsvaruskatten att skattebelastningen på importen kommer att motsvara den inom landet gällande. Därvid framhölls — i anslutning till vissa uttalanden i remissyttrandena — att den sålunda föreslagna ändringen av pälsvarubeskattningen aktualiserade frågan om lullskyddet på pälsvaruområdet.

I flertalet av de nyssnämnda yttrandena hade förordats, att tullen på 4 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 152

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

pälsvaror i samband med sänkningen av importbeskattningen skulle justeras på sätt som 1952 års tulltaxekommitté för sådant fall föreslagit. Kommitténs förslag härvidlag innebar, att tullen fastställdes, för lösa skinn till 6 %, för hopsydda pälsskinn (s. k. tavlor) till 8 % och för färdiga pälsvaror till 10 % av värdet. Också enligt min mening utgör detta förslag en lämplig avvägning. Jag tillstyrker sålunda, att tulltaxan ändras i överensstämmelse härmed. Påpekas må att tullhöjningarna icke kan få verkan gentemot EFTA-länderna.

Yl. Departementschefens hemställan

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr k75); samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

Det är enligt min mening i och för sig önskvärt att de föreslagna författningsändringarna såvitt angår resandetullen för tobaksvaror, spritdrycker och vin samt varuskatteförordningen träder i kraft den 1 juli 1961, d. v. s. samtidigt som den i prop. nr 115 föreslagna förordningen om tobaksskatt och de i prop. nr 135 föreslagna ändringarna i rusdrycksförsäljningsförordningen. Även de ändringar som jag i det föregående förordat i fråga om tullarna på kimröks-master-batch dch kondensatorpapper torde lämpligen böra gälla fr. o. m. den 1 juli 1961. Jämkningarna av tullen på pälsvaror åter bör träda i kraft samtidigt med de nya bestämmelserna om pälsvaruskatten, d. v. s. den 1 januari 1962. Beträffande de ändringar i tulltaxan, som sammanhänger med tullsamarbetsrådets rekommendationer, får jag erinra om att de kan sättas i kraft först sedan tre månader förflutit från det rekommendationerna ratificerats av samtliga medlemsstater. Det torde därför få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma dag för ikraftträdandet. Vid tullsamarbetsrådets arbete har riktpunkten varit att medlemsstaterna skulle ratificera rekommendationerna före utgången av september 1961 med ikraftträdande senast vid årsskiftet. Med hänsyn till att sistnämnda tulländringar i princip endast innebär en teknisk justering av nomenklaturen synes hinder icke föreligga att de nya tullsatser, som föranledes av justeringen, får gälla som bastullar i fråga om tullavvecklingen gentemot EFTA-länderna.

Av det nyss sagda torde framgå att det, bl. a. med hänsyn till vårt lands medverkan i det internationella tullsamarbetet, är önskvärt att riksdagen beslutar över här anmälda frågor under innevarande vårsession. Därest emellertid riksdagen skulle finna anledning uppskjuta ärendet till höstsessionen, har jag i och för sig icke någon erinran häremot. I sådant fall torde tidpunkten för ikraftträdandet av de författningsändringar, som avsetts skola tilllämpas fr. o. m. den 1 juli 1961, få framflyttas till den 1 januari 1962.

51 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte, med godkännande för egen del av tullsamarbetsrådets förslag, genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda författningsförslag, dels godkänna de ändringar i konventionen rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna och den därvid fogade nomenklaturen, som föreslagits av Rådet för samarbete på tullområdet genom förenämnda rekommendationer den 16 juni och den 8 december 1960,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga sådana ändringar i regleringsförfattningarna på jordbrukets område, vilka föranledes av ändringarna i tulltaxan.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Norén

4-f liihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 152

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bihang A

(Översättning)

Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering

av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet,

som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna,

som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention, till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,

som anser, att det är nödvändigt att företaga vissa ändringar i denna nomenklatur,

på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med bestämmelserna i ovannämnda artikel XVI i konventionen, följande ändringar i nomenklaturen:1

1 Texten här utelämnad; texten till de föreslagna ändringarna återfinnes i Bihang D (i den mån ändringarna är av sådan art att de föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten).

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

(Översättning)

Bihang B

Rekommendation den 8 december 1960 av Rådet för samarbete på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering

av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet,

som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna, som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention, till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,

som anser, att det är nödvändigt att företaga vissa ändringar i denna nomenklatur,

på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med bestämmelserna i ovannämnda artikel XVI i konventionen, följande ändringar i nomenklaturen:1

1 Texten här utelämnad; texten till de föreslagna ändringarna återfinnes i Bihang D (i den mån ändringarna är av sådan art att de föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten).

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

(Översättning)

Bihang C

Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete på tullområdet om ändring av artikel XVI i konventionen rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet

som beaktar konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna och ändringsprotokollet den 1 juni 1955, till vilket nomenklaturen är fogad,

som anser att det är lämpligt att företaga sådana ändringar i nämnda nomenklatur, som kunna komma att erfordras med hänsyn till teknisk utveckling eller gjorda erfarenheter,

som beaktar betydelsen av att möjliggöra ikraftträdandet i samtliga fördragsslutande stater av sådana ändringar så snart som möjligt efter deras godkännande av nomenklaturkommittén och rådet, på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med bestämmelserna i artikel XVI a i konventionen rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna, följande ändring i nämnda konvention :

Nuvarande artikel XVI ersättes med följande text:1

Nuvarande lydelse Artikel XVI

a) Rådet må föreslå de fördragsslutande parterna ändringar i denna konvention.

b) Varje fördragsslutande part, som godkänner en ändring, skall lämna skriftligt meddelande om godkännandet till belgiska utrikesministeriet, vilket skall om mottagandet av detta meddelande underrätta alla regeringar som undertecknat konventionen eller anslutit sig till densamma ävensom generalsekreteraren.

c) En ändring skall träda i kraft tre månader efter det belgiska utrikesministeriet mottagit meddelande om samtliga fördragsslutande parters godkännande. När en ändring godkänts av samtliga fördragsslutande parter, skall belgiska utrikesministe-

Föreslagen lydelse Artikel XVI

a) Rådet må föreslå de fördragsslutande parterna ändringar i denna konvention.

b) Texten till varje sålunda föreslagen ändring skall av belgiska utrikesministeriet delgivas samtliga fördragsslutande parter ävensom regeringarna i alla andra stater som undertecknat konventionen eller anslutit sig till densamma.

c) Varje föreslagen ändring, som delgivits i enlighet med bestämmelsen i punkten b i denna artikel, skall anses hava godkänts, därest icke någon fördragsslutande part gjort invändning mot ändringen inom sex månader från den dag, då belgiska utrikesministeriet lämnat meddelande om ändringen.

‘För underlättande av jämförelse har här jämsides med den föreslagna texten återgivits nuvarande lydelse av artikel XVI.

Kungl. Maj:ts proposition nr i 52 år 1961

55 Nuvarande lydelse

riet därom underrätta alla regeringar som undertecknat konventionen eller anslutit sig till densamma ävensom generalsekreteraren, varvid dagen för ändringens ikraftträdande skall tillkännagivas.

d) Efter det en ändring trätt i kraft, må icke någon regering ratificera denna konvention eller ansluta sig till densamma utan att även godkänna ändringen.

Föreslagen lydelse

d) Belgiska utrikesministeriet skall informera alla fördragsslutande parter ävensom generalsekreteraren, därest invändning rests mot en föreslagen ändring. Har sådan invändning icke framkommit, skall ändringen för samtliga fördragsslutande parter träda i kraft sex månader efter utgången av den i punkten c i denna artikel nämnda tiden; då fråga är om ändringar i nomenklaturen skola de fördragsslutande parternas nationella tulltariffer å dagen för ikraftträdandet hava bringats i överensstämmelse med den ändrade nomenklaturen.

e) Belgiska utrikesministeriet skall underrätta samtliga fördragsslutande parter, andra stater som undertecknat konventionen eller anslutit sig till densamma ävensom generalsekreteraren om ändringar som godkänts eller anses hava godkänts.

f) Varje regering, som ratificerar denna konvention eller ansluter sig till densamma, skall anses hava godkänt varje ändring, som är i kraft å dagen för depositionen av ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bihang D

Sammanställning av ändringar i Brysselnomenklaturen enligt Tullsamarbetsrådets rekommendationer den 16 juni 1960 och den 8 december 19601

Nuvarande lydelse

Kapitel 3 Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk, kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda (kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

2. Såsom fisk tulltaxeras även fisklever samt ätbar fiskrom och fiskmjölke.

Kapitel 4 Anm. 2

2. Mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, anses icke utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde.

Kapitel 5

Nr 05.07

Fjäder och dun, härunder inbegripet fjädrar med spolen eller nedre delen av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar, spritad fjäder (även med klippta kanter), fan, spolar och skaft, ävensom skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte:

Föreslagen lydelse

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda på grund av sin art eller på grund av sin beskaffenhet (kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

(Anm. 2 utgår)

2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna burkar av metall anses utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde. Till nämnda nummer hänföres dock icke mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, för så vitt icke varan föreligger i förpackningar som nyss nämnts.

Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun samt skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte; pulver och avfall av fjädrar eller av delar av fjädrar:

Kapitel 8

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade i salt- Frukter, tillfälligt konserverade (t. vatten, svavelsyrlighetsvatten eller ex. i svaveldioxidgas eller i saltvatten,

11 sammanställningen har endast upptagits ändringar av sådan art att de föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten.

57 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra lösningar men icke särskilt beredda för direkt konsumtion:

Kapitel 13

Nr 13.03

Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt annat växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extraherade ur vegetabiliska ämnen:

Kapitel 15

Nr 15.12

Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor, även raffinerade men icke vidare bearbetade

Kapitel 17 Anm. 1 b)

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros;

Kapitel 25

Nr 25.13

Pimsten, smärgel, naturlig korund och andra naturliga slipmedel

Nr 25.17

Flinta; makadam, tjärmakadam och annan krossad sten, grus och småsten av sådant slag, som vanligen användes för vägbyggen, banbyggen e. d. eller vid framställning av betong; singel; krosskorn, skärv och pulver av stenarter, hänförliga till nr 25.15 eller 25.16

Nr 25.32

Mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärvor och brottstycken av keramiskt gods

svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men i föreliggande skick icke tjänliga för direkt konsumtion:

Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agaragar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, erhållna ur vegetabiliska ämnen:

Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som gjorts fastare eller härdats genom hydrering eller andra processer, även raffinerade men icke vidare bearbetade

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros, glukos och laktos;

Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra naturliga slipmedel, även värmebehandlade

Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, makadam och tjärmakadam av sådant slag, som vanligen användes för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen e. d.; flinta och singel, även värmebehandlade; krosskorn och skärv (även värmebehandlade) samt pulver av stenarter, hänförliga till nr 25.15 eller 25.16

Naturligt strontiumkarbonat (strontianit), även bränt; mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärv och brottstycken av keramiskt gods

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Kapitel 26

Anm. 1 b)

b) thomasslagg (nr 31.03);

Anm. 2

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgien för utvinning av metaller, hänförliga till avd. XIV eller XV, eller av kvicksilver, även om de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01 hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt för malm.

Kapitel 27 Anm. 1 a)

a) kemiskt definierade organiska föreningar (.kap. 29);

Anm. 3

3. Såsom oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja (nr 27.10), tulltaxeras även liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat innehålla större kvantitet ickearomatiska ämnen än aromatiska ämnen.

Nr 27.09

Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja

Nr 27.10

Oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, härunder inbegripet till annat nummer ej hänförliga produkter, innehållande minst 70 viktprocent sådana oljor som karakteriserande beståndsdel:

Nr 27.U

Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra ur petroleum eller skiffer olja erhållna återstoder

Kapitel 28 Anm. 2

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och

Föreslagen lydelse

b) thomasslagg, hänfärlig till kap. 31;

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgien för utvinning av kvicksilver eller av metaller, hänförliga till nr 28.50 eller till avd. XIV eller XV, även om de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01 hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt för malm.

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres dock till nr 27.11;

3. Såsom petroleumoljor och oljor, erhållna ur bituminösa mineral (nr 27.10), tulltaxeras även liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat innehålla större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

Petroleumoljor och oljor, erhållna ur bituminösa mineral, råa

Petroleumoljor och oljor, erhållna ur bituminösa mineral, andra än råa; produkter, ej hänförliga till annat nummer, innehållande minst 70 viktprocent sådana oljor som karakteriserande beståndsdel:

Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder från petroleumoljor eller från oljor, erhållna ur bituminösa mineral

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sul-

59 Kungl. Majrts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

sulfoxylater (nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller komplexa (nr 28.43), fulminater och cyanater (nr 28.44) av metaller och andra oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel även följande kolföreningar:

a) koloxider, hydrogencyanid (cyanväte) och cyankomplexa syror (nr 28.13);

c) kolsulfider (nr 28.15);

d) karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (kap. 31).

Anm. 5

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller eller ammonium.

Anm. 6

6. Nr 28.50 omfattar endast följande produkter :

a) teknetium, prometheum, polonium, astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, ncptunium, plutonium och andra transurana grundämnen, isotoper av dessa grundämnen samt oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade;

b) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna, samt oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande isotoper, även om föreningarna icke äro kemiskt definierade.

Föreslagen lydelse

foxylater (nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller komplexa (nr 28.43), fulminater, cyanater och tiocganater (nr 28.44) av metaller och andra oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel endast följande kolföreningar:

a) koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte), fulminsgra, isocyansyra, tiocyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

c) koldisulfid (nr 28.15);

d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater, tetratiocyanatodiamminkromater (»reineckater») och andra komplexa cyanater av metaller och andra oorganiska baser (nr 28AS);

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (kap. 31).

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller eller ammonium.

För så vitt icke annat är stadgat, hänföras dubbelsalter och komplexa salter till nr 28.48.

6. Nr 28.50 omfattar endast:

a) följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, nämligen naturligt uran samt uranisotoperna 233 och 235 ävensom plutonium och plutoniumisotoper;

b) följande radioaktiva kemiska grundämnen, nämligen teknetium, prometium, polonium, astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americium och andra grundämnen med högre atomnummer;

c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna ;

d) oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade och även om de äro blandade med varandra;

e) legeringar (andra än ferrouran), dis-

60 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper.

Nr 28.05

Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller, härunder inbegripet skandium och yttrium; kvicksilver

Nr 28.15

Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid härunder inbegripen:

Nr 28.23

Järnoxider och järnhydroxider, härunder inbegripet järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som Fe203

Nr 28.27 Blyoxider

Nr 28.28

Andra oxider, hydroxider och peroxider av metaller samt andra oorganiska baser, härunder inbegripet hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter:

Nr 28.35

Sulfider, polysulfider härunder inbegripna

Nr 28Å2

Karbonater, härunder inbegripet icke kemiskt definierat ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat; peroxikarbonater (perkarbonater):

Nr 28.U

Fulminater och cyanater Nr 28Å5

Silikater, härunder inbegripet icke kemiskt definierade natrium- och kaliumsilikater (t. ex. vattenglas):

Föreslagen lydelse

persioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav;

f) urladdade bränsleelement till kärnreaktorer.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper, ej heller uran, utarmat på U 235.

Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller; skandium och yttrium; kvicksilver

Sulfider av ickemetaller; s. k. fosfortrisulfid:

Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som Fe203

Blyoxider; mönja och orangemönja

Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter; andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider och metallperoxider:

Sulfider; polysulfider

Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); icke kemiskt definierat ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat:

Fulminater, cyanater och tiocganater

Silikater; icke kemiskt definierade natrium- och kaliumsilikater (t. ex. vattenglas):

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

61 Nuvarande lydelse

Nr 28.50

Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller isotoper, även om de icke är kemiskt definierade

Nr 28.52

Salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av thorium, uran eller sällsynta jordartsmetaller (skandium och yttrium härunder inbegripna), blandningar av till detta nummer hänförliga salter och föreningar

Nr 28.53 Flytande luft

Nr 28.54

Hydrogenperoxid (väteperoxid)

Nr 28.58

Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad samt amalgamer, andra än av ädla metaller

Kapitel 29 Anm. 1 b)

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening, även innehållande föroreningar;

Anm. 1 c)

c) produkter, hänförliga till nr 29.38— 29.42 eller 29.44, även om de icke äro kemiskt definierade;

Anm. 2 c)

c) destillationsprodukter ur stenkol, mineraltjäror, petroleum eller skiffer samt andra till kap. 27 hänförliga produkter;

Föreslagen lydelse

Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade; legeringar, dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen eller isotoper eller föreningar därav

Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran, utarmat på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av skandium eller yttrium samt blandningar av dessa föreningar

Flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft

Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid i fast form härunder inbegripen

Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad; amalgamer, andra än av ädla metaller

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening (även innehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (kap. 27);

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, sockeretrar, sockerestrar och deras salter, hänförliga till nr 29.43, samt produkter, hänförliga till nr 29.44, även om de icke äro kemiskt definierade;

c) metan (nr 27.11);

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Anm. 5 b)

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol), glycerol (glycerin) eller sackaros och organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;

Anm. 7

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, metylenetrar av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler, cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och imider av flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

Nr 29.24

Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider, härunder inbegripet lecitiner och andra fosfoaminolipider

Nr 29.35

Heterocykliska föreningar, nukleinsyror härunder inbegripna:

Nr 29.37

Laktoner och laktamer; sultoner och sultamer

Nr 29.38

Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade (koncentrat härunder inbegripna), samt blandningar av dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets art

Nr 29.39

Hormoner, även syntetiskt reproducerade

Nr 29.43

Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros

Föreslagen lydelse

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol) eller glycerol (glycerin) och organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacetaler, metylenetrar av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler, cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och imider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; lecitiner och andra fosfoaminolipider

Heterocykliska föreningar; nukleinsyror;

Sultoner och sultamer

Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade (naturliga koncentrat härunder inbegripna), derivat därav med huvudsaklig användning som vitaminer samt blandningar av dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets art

Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav med huvudsaklig användning som hormoner

Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos; sockeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än produkter, hänförliga till nr 29.39, 29.41 eller 29.42

63 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 30 Anm. 1 b)

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade doser eller i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

Anm. 1 A 2

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter (andra än ädla metaller i kolloidal form);

Kapitel 32 Anm. 1 b)

b) föreningar mellan proteiner och garvsyror (nr 35.01—35.05).

Anm. 6 b)

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper, plast eller annat material.

Nr 32.09

Lacker, klara eller pigmenterade; kallvattenfärger (även för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, rivna i linolja, mineralterpentin, terpentinolja eller liknande vid tillverkning av färger använda produkter; brons- och färgfolier; lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln:

Nr 32.12

Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsmedel; ympvax

Kapitel 34 Anm. 3

3. Med oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, i nr 34.03 avses produkter enligt anm. 3 till kap. 27.

Nr 3't.03

Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter (blandade med varandra eller försatta med andra ämnen), dock

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade doser eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk.

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter;

b) tannater och andra tanninderivat av produkter, hänförliga till nr 29.38—- 29.42, 29.44 eller 35.01—35.04.

b) metall (t. ex. guld och aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper, plast eller annat material.

Lacker, klara eller pigmenterade; kallvattenfärger (även för färgning av läder); målningsfärger; pigment, rivna i linolja, mineralterpentin, terpentinolja eller liknande vid tillverkning av färger använda produkter; brons- och färgfolier; lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln:

Kitt, spackelfärger och liknande pastor för utfyllnings- eller tätningsändamål; hartskitt och hartscement; ympvax

3. Med petroleumoljor eller oljor, erhållna ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enligt anm. 3 till kap. 27.

Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användas för olje- eller fettbehandling av textilva-

64 Kurigl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

med undantag av smörjmedel, innehållande minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja:

Kapitel 35

Nr 35.05

Dextrin; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister

Kapitel 36 Anm. 2 a)

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen j form av tabletter, stavar o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av alkohol (torrsprit) samt liknande bränslen, fasta eller i pastaform;

Kapitel 37

Nr 37.01

Plåtar, ljuskänsliga, icke exponerade, av glas eller annat material (bladfilm härunder inbegripen)

Kapitel 38 Anm. 2 g)

(ny punkt)

Kapitel 39 Anm. 2 c)

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polymerer med mycket hög molekylvikt.

Kapitel 40 Anm. 2 a)

a) trikåvaror, innehållande gummi; elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor därav;

Anm. 2 b)

b) slangar av textilmaterial, vattentäta genom invändig beläggning med gummi;

Föreslagen lydelse

ror, låder eller andra material, dock med undantag av produkter, innehållande minst 70 viktprocent petroleumoljor eller oljor, erhållna ur bituminösa mineral:

Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av alkohol (torrsprit) samt liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform;

Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga, icke exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad

g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polykondensations- och polymerisationsprodukter.

a) trikåvaror, innehållande gummi (med undantag av driv- och transportremmar, hånförliga till nr it).10); elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda med gummi eller försedda med foder av gummi (nr 59.15) ;

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

65 Nuvarande lydelse Anm. 2 e)

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel, innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;

Anm. 2 sista stycket

Plattor, duk och band, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening med ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföras dock alltid till detta kapitel, och varor därav behandlas som gummivaror och icke som textilvaror.

Anm. 4

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka icke äro nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid en temperatur mellan + 15° och + 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden. Bland dessa produkter märkas polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren (GRS), polyklorbutadienakrylnitril (GRN), polybutadien-akrylnitril (GRA), och butylgummi (GRI). Även tioplaster (GRP) anses utgöra syntetiskt gummi.

Anm. 8

8. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de äro ovulkade.

Föreslagen lydelse

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel, oavsett vikten per m2, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;

Till detta kapitel hänföras dock plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara samt varor, tillverkade av dylikt material, för så vitt textilvaran utgör endast förstärkning.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka icke äro nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid en temperatur mellan + 15° och + 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden; bland dessa produkter märkas cis-polyisopren, polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren (GRS), polyklorbutadienakrylnitril (GRN), polybutadienakrylnitril (GRA) och butylgummi (GRI);

b) tioplaster (GRP);

c) naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning att den därvid erhållna produkten med avseende å vulkning, elasticitet och reversibilitet uppfyller i a ovan stadgade villkor.

8. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad gummilatex utgöra ovulkad latex. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de äro ovulkade.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Nr 40.04

Avklipp och annat avfall samt mjöl, av annat gummi än hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart uteslutande för återvinning av gummi

Nr 4-0.05

Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi

Nr 40.06

Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner), artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. impregnerat garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags underlag, även på mjukgummi; ringar och rondeller):

Nr 40.11

Ringar, däck, slangar och fälgband av mjukgummi för alla slags hjul:

Kapitel 41 Anm. 1 c)

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43); till nr 41.01 hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av kinesisk get samt mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

Föreslagen lydelse

Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart uteslutande för återvinning av gummi; mjöl, framställt av avfall eller skrot av annat gummi än hårdgummi

Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräppgummi, hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning

Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags underlag, även på mjukgummi; ringar och rondeller):

Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43); till nr 41.01 hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

Kapitel 42 Anm. 2

2. Icke färdiga varor tulltaxeras såsom 2. Icke kompletta eller icke färdiga varor motsvarande färdiga varor, därest de tulltaxeras såsom motsvarande komplet-

67 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

förete de väsentliga kännetecknen på de färdiga varorna.

Nr 42.02

Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar och andra reseffekter, handväskor, plånböcker, portmonnäer, portföljer, necessärer, etuier, fodral och liknande artiklar av läder, konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor eller folier), papp eller textilvara :

Kapitel 44

Nr 44.14

Faner (sågat, knivskuret eller svarvat), med en tjocklek av högst 5 mm, även på ena sidan förstärkt med papper eller textilvara

Kapitel 48

Nr 48.08

Filterplattor av pappersmassa

Avdelning XI

Anm. 6 c)

c) varor (andra än längdvaror), som äro fållade eller kantade eller försedda med knutna fransar (knutna av vävtrådar eller särskilda trådar);

Kapitel 58

Anm. 2

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även vävnader, som förete de för golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras på golv. Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

Kapitel 59

Anm. 3

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

Föreslagen lydelse

ta eller färdiga varor, därest de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar och ryggsäckar), shoppingväskor, handväskor, portföljer, plånböcker, portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt fodral, etuier och askar (för t. ex. vapen, musikinstrument, kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och liknande förvaringspersedlar av läder, konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textilvara:

Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek av högst 5 mm; faner med en tjocklek av högst 5 mm

Filterblock och filterplattor av pappersmassa

c) varor, som äro fållade (andra än längdvaror, som skurits ur bredare stycken och fållats endast till förhindrande av upprispning) eller försedda med knutna fransar (knutna av vävtrådar eller särskilda trådar) i någon av kanterna;

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även liknande artiklar, som förete de för golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras på golv. Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras :

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (dock med undantag ao poröst gummi):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2.

Kapitel 64 Anm. 1 a)

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag av stampad filt (nr 62.05);

Kapitel 69 Anm. 2

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;

c) konstgjorda tänder (nr 90.19);

d) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

e) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

f) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

g) konstnärsarbeten, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

Kapitel 73 Anm. In)

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm. 1 k här ovan) med en tjocklek av högst 125 mm och, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär form, med en bredd av mer än 500 mm.

Föreslagen lydelse

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara, andra än varor, som i enlighet med anm. 2 sista stycket till kap. bO skola hänföras till nämnda kapitel.

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag av stampad filt och fiberduk (nr 62.05);

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) kermeter, hänförliga till nr 81.0b;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;

d) konstgjorda tänder (nr 90.19);

e) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

f) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

g) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

h) konstverk, föremål för samlingar samt antiliviteter (kap. 99).

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm. 1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Anm. 1 p)

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10): p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt mot- massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, svara någon av definitionerna i h, ij,

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

69 Nuvarande lydelse

k, 1, m, n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella sidorna lika långa.

Nr 73.16

Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor samt spårhållare och spårplattor:

Kapitel 76 Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 76.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Föreslagen lydelse

k, 1, m, n och o här ovan och som ha tvärsnitt ii form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföras även stänger för armering av betong, vilka motsvara ovanstående definition men på vilka finnas smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar o. d.), åstadkomna under valsningen.

Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler:

c) Plåt och band (nr 76.03) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,20 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Nr 76M

Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst 0,15 mm (underlag icke inräknat)

Kapitel 81 Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan, thorium, tallium, uran, vanadin och zirkonium.

Folier av aluminium, även inönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag av papper, papp, plast e. d„ med en tjocklek av högst 0,20 mm (underlag icke inräknat)

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan, torium, tallium, uran, utarmat på U 235, samt vanadin och zirkonium.

Nr 81M

Andra oädla metaller, obearbetade Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav eller bearbetade, samt varor därav;

kermeter

5 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 152

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 82 Anm. 1 b)

b) hårdmetall på underlag av oädel metall;

Anm. 2

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till mekaniska handverktyg. Delar med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna från detta kapitel.

b) hårdmetall;

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till handverktyg. Delar med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna från detta kapitel.

Avdelning XVI

Anm. la)

a) driv- och transportremmar av mjukgummi (nr 40.10) samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr 40.14);

Anm. 1 g)

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

Anm. 1 n)

n) maskinborstar (nr 96.02);

Kapitel 84

Nr 84.07

Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer samt regulatorer därtill

Nr 84.12

Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet, allt i gemensamt omhölje

a) driv- och transportremmar av plast, hänförliga till kap. 39, eller av mjukgummi (nr 40.10) samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr 40.14);

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr 82.05, och maskinborstar, hänförliga till nr 96.02, samt liknande utbytbara verktyg, vilka tulltaxeras efter beskaffenheten av materialet i den verksamma delen (t. ex. kap. 40, 42, 43, 45 eller 59, nr 68.04 eller 69.09);

Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer

Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet, allt sammanbyggt till en enhet

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

71 Nuvarande lydelse

Nr 84A8

Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshållare till handverktyg, hänförliga till nr 82.0b, 8bA9 eller 85.05

Kapitel 85

Nr 85.21

Elektronrör (glödkatod-, kallkatodoch fotokatodrör), härunder inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler; kristalldioder, kristalltrioder

o. d., transistorer härunder inbegripna; monterade piezoelektriska kristaller :

Avdelning XVII Anm. 2 b)

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

Avdelning XVIII Rubriken

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller återgivning av ljud

Kapitel 90 Anm. 1 d)

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

Föreslagen lydelse

Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshållare till alla slags handverktyg

Elektronrör (glödkatod-, kallkatodoch fotokatodrör), härunder inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler; monterade transistorer och liknande monterade halvledarkomponenter; monterade piezoelektriska kristaller:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller återgivning av ljud eller för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av bilder och ljud för television

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70:11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Anm. 1 e)

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

Kapitel 91 Anm. 3

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV. Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

Kapitel 92 Rubriken

Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater

Anm. 1 b)

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

Nr 92.11

Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa

Nr 92.12

Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band och tråd) för apparater, hänförliga till nr 92.11, preparerade eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor;

Kapitel 93 Anm. 1 b)

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

Föreslagen lydelse

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrustning, kullager, kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07). Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av bilder och ljud för television; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XVJ samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av bilder och ljud för television

Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band och tråd) för ljudupptagning eller liknande upptagning, preparerade eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oådel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

73 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Kapitel 94 Anm. 1 e)

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV ävensom kassaskåp (nr 83.03);

Nr 94.04

Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av poröst gummi, med eller utan överdrag, såsom madrasser, sängtäcken och kuddar:

Kapitel 97 Anm. 1 k)

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

Kapitel 98 Anm. 1 c)

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

Nr 98.08

Färgband för skrivmaskiner, räknemaskiner e. d., även på spolar; färgdynor, med eller utan ask

Föreslagen lydelse

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) och motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07) samt kassaskåp, hänförliga till nr 83.03;

Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom madrasser, sängtäcken och kuddar:

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på spolar; färgdynor, med eller utan ask

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bihang E

Sammanställning av de av generaltullstyrelsen föreslagna jämkningarna

i den svenska tulltaxan1

Nuvarande lydelse

Kapitel 5

Nr 05.07

Fjäder och dun, härunder inbegripet fjädrar med spolen eller nedre delen av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar, spritad fjäder (även med klippta kanter), fan, spolar och skaft, ävensom skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte:

A. fjäder och dun för stoppning, orensade och osorterade

B. andra slag:

1. dun

Föreslagen lydelse

Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun samt skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte; pulver och avfall av fjädrar eller av delar av fjädrar:*

A. stoppningsmaterial, orensat och osorterat; pulver och avfall av fjädrar eller av delar av fjädrar

B. andra slag:

1. dun, maskindun härunder inbegripet

Kapitel 6

Nr 06.01

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller blomknoppar, men utan jord

B. andra slag:

1. gladiolus och liljekonvalje

2. andra

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar2

2. andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje2

b. andra2

B. inkommande med jord3

Kapitel 7

Nr 07.05

Ärter, bönor och andra till människo- Ärter, bönor och andra baljväxtfrön eller djurföda tjänliga baljväxtfrön, med huvudsaklig användning som torkade, även skalade och kluvna människo- eller djurföda, torkade,

även skalade och kluvna

1 Där ej annat angives innebär förslagen icke någon ändring av de tullsatser som gäller vid resp. tulltaxenummer eller underavdelning därav.

* Här föreslås samma tullsatser upptagna som f. n. gäller under nr 06.01.

3 Ändrade grunder för tullviktsberäkningen föreslås jämte reducering av tullsatsen.

* Originaltexterna ändrade; jfr Bihang D.

75 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 10 Anm.

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat och brutet ris.

Kapitel 11

Nr 11.02

Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrundning, krossning, valsning eller pressning av sädeskorn, med undantag av skalat, polerat, glaserat och brutet ris; groddar av spannmål ävensom mjöl därav

Kapitel 13

Nr 13.03

Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt annat växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extraherade ur vegetabiliska ämnen:

A. pektin

Kapitel 15 Anm. 1 d)

d) kemiskt definierade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till läkemedel, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;

Kapitel 18

Nr 18.06

Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver

Kapitel 20

Nr 20.02

Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpuré

' Originaltexterna ändrade; jfr Bihang D.

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet ris.

Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrundning, krossning, valsning eller pressning av sädeskorn, med undantag av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar av spannmål ävensom mjöl därav

Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, erhållna ur vegetabiliska ämnen:*

A. pektinämnen, pektinater och pektater

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till läkemedel, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;

Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande kakao:

A. glass, glasspulver, glasspasta och puddingpulver

Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 28 Anm. 1 a)

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar;

Kapitel 29 Anm. 1 a)

a) kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

Kapitel 30

Nr 30.04

Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster, kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel:

A. vadd

Kapitel 31 Anm. 6 b)

b) kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upptagna;

Kapitel 32 Anm. 1 a)

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

Nr 32.13

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar;

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster, kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel:

A. vadd samt varor av vadd

b) isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upptagna;

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

77 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 34 Anm. 1 a)

a) kemiskt definierade föreningar; a) isolerade kemiskt definierade förening-

ar;

Kapitel 36 Anm 1

1. Detta kapitel omfattar icke kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som avses i anm. 2 a och b nedan.

Anm. 2 b)

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare o. d., i behållare rymmande högst 300 ml;

Nr 36.05

Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar, avsedda att användas uteslutande för livräddningsändamål eller för avgivande av nödsignal

Kapitel 38 Anm. 1 a)

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av:

Anm. 2 e)

e) smältbara keramiska artiklar för temperaturmätning (t. ex. Segerkäglor);

Nr 38.19

Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående industrier, blandningar av naturprodukter härunder inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som avses i anm. 2 a och b nedan.

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare eller liknande tändare, i behållare rymmande högst 300 ml;

Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddningsändamål

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av:

e) smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. Segerkäglor);

Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående industrier, blandningar av naturprodukter härunder inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder inbegripet förkoksad dylik massa

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger o. d. av kol

78 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 39

Nr 39.02

Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloracetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kuinaronindenhartser):

Kapitel 40

Nr 40.06

Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner), artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. impregnerat garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags underlag, även på mjukgummi; ringar och rondeller):

A. impregnerat garn av textilmaterial:

Kapitel 44

Nr 44.05

Virke, sågat eller skuret i längdriktningen men icke vidare bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm

Nr 44.08

Ämnen av trä till tunnstav, även sågade men icke vidare bearbetade

Nr 44.18

Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån, sågspån, trämjöl eller annat träavfall med naturhartser, konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor, block e. d.

Polymerisationsprodukter, sampolymerisat,härunder inbegripna (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kuinaronindenhartser):

Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner), artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags underlag, även på mjukgummi; ringar och rondeller) :*

A. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial:

Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm

Tunnstav av trä, framställd genom klyvning, även sågad på en av huvudsidorna men icke vidare bearbetad; tunnstav av trä, framställd genom sågning, med minst en av huvudsidorna cylindersågad men icke vidare bearbetad

Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån, sågspån, trämjöl eller annat träartat avfall med naturhartser, konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor, block e. d.

' Originaltexterna ändrade; jfr Bihang D.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

79 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nr U.23

Byggnadssnickerier, även grövre Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten), monterings- (timmermansarbeten), härunder infärdiga hus och sammansatt parkett- begripet trähus, omonterade eller stav härunder inbegripna: monterade, och sammansatt parkett-

stav:

Kapitel 58

Nr 58.08

Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer

C. av annat textilmaterial

Kapitel 68

Nr 68.04

Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten, även agglomererad, av naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med delar (axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material men utan ställning:

Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. fisknät:

1. av bomull1

2. av annat textilmaterial1

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer2

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer2

3. av annat textilmaterial2

Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten, även agglomererad, av naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med delar (axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material men utan ställning:

B. andra slag:

B. andra slag:

2. diamantslipskivor

2. diamant slipverktyg

Kapitel 69

Nr 69.06

Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast material

Nr 69.09

Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk; ho-

Rör och rännor samt delar därtill: A. av syrafast stengods

Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk; ho-

1 Här föreslås samma tullsatser upptagna som f. n. gäller för fisknät under nr 59.05.

* Här föreslås samma tullsatser upptagna som f. n. gäller under nr 58.08.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

ar, kar och liknande behållare för lantbruket; krukor och andra behållare för förpackning eller transport av varor:

A. av syrafast material

Föreslagen lydelse

ar, kar och liknande behållare för lantbruket; krukor och andra behållare för förpackning eller transport av varor:

A. av syrafast stengods

Kapitel 70

Nr 70.12

Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värmeisolerande behållare:

A. icke försilvrade

Nr 70.U

Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke tillverkade av optiskt glas

Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värmeisolerande behållare:

A. utan metallbeläggning

Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke tillverkade av optiskt glas

Kapitel 73 Anm. 1 c)

c) Ferrolegeringar (nr 73.02) :

Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga om kiseljärnlegeringar ( ferrokisellegeringar), 92 % i fråga om jårnmanganlegeringar (ferromanganlegeringar), icke innehållande kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

Anm. 1 n)

n) Plåt (nr 73.13):

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdig artikel eller av till annat nummer hänförlig vara.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

n) Plåt (nr 73.13):

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförlig vara.

Kapitel 74 Anm. 2 c)

c) Plåt och band (nr 74.04) :

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varor-

c) Plåt och band (nr 74.04) :

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varor-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

81 Nuvarande lydelse

na icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

Föreslagen lydelse

na icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kapitel 75 Anm. 1 c)

c) Plåt, band och folier (nr 75.03) :

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

c) Plåt, band och folier (nr 75.03) :

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kapitel 76 Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 76.03):

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

Nr 76.10

Fat, burkar, flaskor, askar och andra behållare av aluminium, för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör och förpackningstuber härunder inbegripna:

c) Plåt och band (nr 76.03):

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av aluminium, för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör och förpackningstuber härunder inbegripna:

Kapitel 78 Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 78.03):

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

c) Plåt och band (nr 78.03):

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Kapitel 79 Anm. 1 c)

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 79.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

Kapitel 80 Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 80.03):

Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

Avdelning XVI Anm. 1 d)

d) perforerade jacquardkort och liknande artiklar av papper eller papp, hänförliga till nr U8.21;

Kapitel 84

Nr 84.03

Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden) samt dljlika gasgeneratorer, med eller utan gasrenare

Kapitel 85

Nr 85.12

Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska kaminer och

Föreslagen lydelse

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 79.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, hand och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

c) Plåt och band (nr 80.03):

Till nr 80.03 hänföras även plåt och hand, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

d) perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (nr U8.21);

Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden) och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare

Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska kaminer

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

83 Nuvarande lydelse

andra apparater för lokaluppvärmning eller liknande uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill

Kapitel 90

Nr 90.28

Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll, analys eller automatisk reglering:

A. ekolod

Kapitel 91

Nr 91.08

Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande sammansatta ur

Kapitel 92

Nr 92.10

Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar), härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för mekaniska spelapparater ävensom mekanismer till speldosor; metronomer, stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon

B. klaviaturer till instrument hänförliga till nr 92.01, 92.03 eller 92.07 samt delar till dylika klaviaturer; andra delar till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till dylika tonbord

C. delar till stråkinstrument samt delar till instrument, hänförliga till nr 92.05

Föreslagen lydelse

och andra apparater för lokaluppvärmning eller liknande uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra än värmemotstånd)

Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll, analys eller automatisk reglering:

A. instrument för lödning

Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande till nr 91.03—91.06 hänförliga artiklar

Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar), härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för mekaniska spelapparater ävensom mekanismer till speldosor; metronomer, stämgafflar och stämpipor :

A. höljen och stomryggar till pianon samt delar därtill

B. klaviaturer till instrument, hänförliga till nr 92.01, 92.03 eller 92.07, samt delar till dylika klaviaturer; andra delar och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till dylika tonbord

C. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.05

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1

Förslag om ändring i tulltaxan................................ 2

Förslag angående ändring i förordningen om allmän varuskatt____ 25

I. Inledning ................................................ 27

II. Ändringar i tulltaxenomenklaturen m. m..................... 28

Allmänna synpunkter...................................... 28

Särskilda frågor i anslutning till tullsamarbetsrådets rekommendationer .......................................... 33

Särskilda frågor i övrigt ....... 40

III. Särskilda framställningar .................................. 42

S. k. kimröks-master-batch ................................ 42

Kondensatorpapper, aluminiumfolier och delar till kondensa-

torer .................................................. 44

IV. Resandetullen på tobaksvaror, spritdrycker och vin .......... 48

V. Tullen på pälsvaror ...................................... 49

VI. Departementschefens hemställan ............................ 50

Bihang

A. Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete på

tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna .............................. 52

B. Rekommendation den 8 december 1960 av Rådet för samarbete

på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna .......................... 53

C. Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete på

tullområdet om ändring av artikel XVI i konventionen rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna...... 54

D. Sammanställning av ändringar i Brysselnomenklaturen enligt

tullsamarbetsrådets rekommendationer .................... 56

E. Sammanställning av de av generaltullstyrelsen föreslagna jämk-

ningarna i den svenska tulltaxan .......................... 74

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag