angående en kampanj för allmänt lönsparande
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1961
1 Nr 200
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående en kampanj för allmänt lönsparande; given Stockholms slott den 2 november 1961.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att en kampanj för allmänt lönsparande skall anordnas under början av år 1962. Kampanjen skall ledas av en kommitté, vari ingår representanter för arbetsmarknadens större organisationer, sparinstitutionerna och statsmakterna. Kostnaderna för kampanjen kan beräknas till 600 000 kronor, vilket belopp föreslås skola anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/62. För att skapa ökat intresse för kampanjen och den nya sparformen förordas slutligen en extra vinstutlottning bland de allmänna lönspararna under 1962 eller vid annan lämplig tidpunkt.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 200
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1961
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet å Stockholms slott den 2 november 1961.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om kampanj för allmänt lönsparande samt anför därvid följande.
I propositionen nr 160 till årets riksdag angående fråga om vissa sparstimulerande åtgärder m. m. uttalade jag, att det — mot bakgrunden av sparandets betydelse för det ekonomiska framåtskridandet och den samhällsekonomiska balansen — är befogat, att ytterligare åtgärder vidtas för att stimulera det personliga sparandet. Som ett bidrag härtill förordade jag bl. a. införandet av allmänt lönsparande i huvudsak i överensstämmelse med ett av utredningen för sparstimulerande åtgärder (SOU 1961: 2) framlagt förslag. Detta avser att för högre ålderskategorier, som inte kan delta i ungdomens lönsparande, öppna en sparform efter i huvudsak samma riktlinjer som detta. Erfarenheten av ungdomens lönsparande ger nämligen anledning tro, att dess utformning i sina huvuddrag kan tillämpas också när det gäller äldre ålderskategorier. Därigenom skulle för övrigt de som deltagit i ungdomens lönsparande men som av åldersskäl inte kan fortsätta härmed kunna knyta an till en liknande sparform. Den föreslagna sparformen avses i första hand skola vända sig till löntagare, men även andra grupper skall kunna ansluta sig. Lägsta åldersgräns för rätt att delta i allmänna lönsparandet föreslås vara 26 år. Sparformen skall i allmänhet bygga på regelbundna avsättningar av lönen, vilka verkställes av arbetsgivarna i form av löneavdrag. Avsättningen skall emellertid inte såsom i ungdomens lönsparande fastställas till viss procentuell del av lönen, utan den avses i stället utgöra ett i kronor räknat bestämt lägsta belopp. Till skillnad från vad som gäller för ungdomens lönsparande föreslås de insatta medlen vara formellt obundna. Vid uttag skall spararen emellertid förlora rätten till premiering. Premien avses liksom i ungdomens lönsparande utgöras av deltagande i en vinstutlottning. Till frågan om erforderlig medelsanvisning för att verksamheten skall kunna igångsättas under början av 1962 anmälde jag mig ha för avsikt att återkomma under hösten.
I förenämnda proposition framhöll jag vidare, att förslaget om ett allmänt lönsparande torde kunna bli av betydelse både för att stimulera ett
3 Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1961
långsiktigt sparande hos personer, som nu sparar mera kortsiktigt, och för att skapa intresse för sparande hos nya grupper. I sammanhanget underströk jag dock, att införandet av allmänna lönsparandet inte fick leda till att utvecklingen av ungdomens lönsparande blev lidande härav.
I enlighet med mitt i det föregående omnämnda uttalande beträffande erforderlig medelsanvisning för introduktionen av allmänna lönsparandet har jag sedermera anmodat representanter för arbetsmarknadens ledande organisationer, sparinstitutionerna och statsmakterna med uppgift att uppdra riktlin jer för verksamheten med sikte på att denna skall komma igång under början av 1962. Följande personer har medverkat i ifrågavarande kommitté:
Stadsfiskal Lennart Asplund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, sekreterare Britt-Marie Bystedt, Tjänstemännens Centralorganisation, sekreterare Sture Eskilsson, Svenska Arbetsgivareföreningen, avdelningschef Gösta Gillberg, Kooperativa Förbundets Sparkassa, direktör Gustav Karlsson, Sveriges Jordbrukskasseförbund, ledamoten av riksdagens II:a kammare sekreterare Nils Kellgren, fil. dr Helge Kristensson, Sveriges Lantbruksförbund, direktörsassistent Owe Lundewall, Hyresgästernas Sparkasse- o. Byggnadsföreningars Riksförbund u. p. a., sekreterare Bertil Löfberg, Finansdepartementet, ombudsman Klas Pettersson, Landsorganisationen, bankdirektör Gustav Reuterskiöld, Svenska Bankföreningen, byrådirektör T. K. Rickander, Riksgäldskontoret, konsulent Ingemar Wallin, Svenska Sparbanksföreningen och byråsekreterare Harry Wicksell, Postsparbanken.
Jag har därjämte anmodat Kellgren att som ordförande leda arbetet och Löfberg att fungera som sekreterare.
Med skrivelse den 23 oktober 1961 har kommittén överlämnat en promemoria med anhållan om medel för utförande av en kampanj för allmänt lönsparande. Innan jag övergår till att redogöra för kommitténs förslag, finner jag det emellertid vara motiverat att något beröra formerna för och utvecklingen av ungdomens lönsparande. Som jag tidigare framhållit har nämligen dess konstruktion tjänat som mönster vid utformningen av allmänna lönsparandet. Vidare vill jag erinra om mitt förenämnda uttalande, att införandet av allmänna lönsparandet inte får leda till att ungdomens lönsparande blir lidande härav.
Systemet med ungdomens lönsparande har tillämpats sedan 1949. Deltagande i sparformen bygger på ett avtal mellan löntagaren, hans arbetsgivare och eu bank. Enligt avtalet medger löntagaren rätt för arbetsgivaren att vid varje avlöningstillfälle under en avtalad sparperiod dra ett visst belopp, lägst 10 procent av bruttolönen. Sparperioden skall omfatta tiden t. o. in. utgången av det år, då spararen fyller 25 år, dock minst tre kalenderår. Högsta ålder för inträde är 25 år. Sparperioden kan förlängas t. o. m. utgången av det år, då spararen fyller 30 år. Förtidsuttag kan medges i vissa angivna fall (giftermål, utbildning m. in.).
Bland dem som deltar i ungdomens lönsparande utlottas eu gång om året vinster efter eu plan, som fastställes av riksgäldskontoret. Varje lönsparare, som under minst sju månader under närmast föregående kalenderår gjort
It Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 200
4 Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1961
föreskrivna insättningar på lönsparkonto, äger rätt att delta i vinstutlottningen. Vederbörande lönsparare behöver inte själv göra någon anmälan om deltagande; ntlottningen sker på de av sparinstitutionerna till riksgäldskontoret rapporterade lönsparkontona.
Enligt av riksdagen 1950 fastställda bestämmelser för vinstutlottningen skall vinstsumman utgöra en procent av det totala nysparandet på lönsparkonto under kalenderåret närmast före det, varunder vinstutlottning sker. Med nysparande menas det under året insatta beloppet på lönsparkonto; således medräknas ej påförd ränta.
För en mera detaljerad redogörelse för ungdomens lönsparande hänvisas till propositionen nr 182 till 1950 års riksdag.
Statsmakterna har vid olika tillfällen genom att anslå medel till upplysning om och propaganda för denna sparform sökt stimulera anslutningen till densamma. Sålunda anvisade riksdagen 1950 490 000 kronor till Folkiörelsernas sparkampanj att i huvudsak användas i propagandan för ungdomens lönsparande. Vidare anslogs 1957 400 000 kronor till en kampanj för ungdomens lönsparande. Samtidigt beslöt riksdagen att ur det under fjortonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande anslå medel till en extra vinstutlottning under 1958. Kostnaden för denna utlottning uppgick till 249 000 kronor.
I sin promemoria har kommittén lämnat följande uppgifter rörande lönsparandets utveckling och nuvarande omfattning.
1 Inkl. krediterade räntor.
Sammanställningen utvisar, framhåller kommittén, att antalet lönsparare under 1960 ökat med ca 13 000. Härvid skall emellertid beaktas att de som av åldersskäl enligt reglerna detta år lämnade lönsparandet uppgick till 21 000. Nyanslutningen uppgick således till 34 000 sparare. Den sammanlagda kapitalbehållningen å lönsparkonto uppgick nämnda år till drygt 153 miljoner kronor, medan det på lönsparkonto insatta beloppet uppgick till i runt
5 Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1961
tal 68 miljoner kronor. Uttagen belöpte sig till 49 miljoner kronor. Beträffande uttagsbeloppets storlek bör emellertid den förut nämnda stadgeenliga avgången av lönsparare hållas i minnet. Uppgifterna visar vidare, att den sammanlagda kapitalbehållningen och antalet lönsparare successivt ökat sedan starten 1949. Särskilt markant är ökningen 1958, vilket i betydande utsträckning får tillskrivas de tidigare omnämnda extra statliga insatser för spridningen av ungdomens lönsparande som då gjordes.
Vidare har kommittén redovisat följande sammanställning över de vinstplaner som tillämpats vid 1951—1961 års vinstutlottningar.
Sammanställningen visar bl. a., framhåller kommittén, att staten sedan lönsparandets start tillskjutit över 3,7 miljoner kronor i vinstutlottningsmedel.
Kommittén anför, att dess första uppgift varit att företa eu teknisk översyn av det förslag till allmänt lönsparande som utredningen om sparstimulerande åtgärder framlade. I enlighet med vad som framkommit vid denna översyn anser sig kommittén böra förorda, att — vid eu utvidgning av lönsparandet till alt omfatta även högre åldersgrupper — ungdomens lönspa-
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1961
rande bibehålies såsom en från det allmänna lönsparandet skild form med oförändrade bestämmelser. Denna översyn har vidare resulterat i att kommittén enats om följande detaljbestämmelser för det allmänna lönsparandet.
1. Deltagande och anmälan
Allmänt lönsparande kan anordnas efter överenskommelse mellan arbetsgivare och anställda samt bank. Med bank avses i dessa bestämmelser postsparbanken, sparbanker, affärsbanker, eentralkassor för jordbrukskredit, Kooperativa Förbundets sparkassa samt Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsföreningars Riksförbund u. p. a. (HSB).
Allmänt lönsparande kan även anordnas efter direkt överenskommelse mellan enskild person och bank.
Deltagande i allmänt lönsparande sker genom regelbundna insättningar på ett för deltagare i banken upplagt lönsparkonto. Endast ett sådant konto må uppläggas för en och samma lönsparare.
Anmälan om anslutning till allmänna lönsparandet kan ske tidigast under det kalenderår varunder vederbörande uppnår 26 års ålder.
2. Sparbelopp
Insättningar på lönsparkonto sker antingen genom avdrag på lönsparares lön, vilka ombesörjes av arbetsgivaren, eller genom direkt insättning på kontot. Vid löneavdrag är lägsta sparbelopp:
för månadsavlönade ............................ 50 kr. per månad
för veckoavlönade .............................. 12 kr. per vecka
för 14-dagars-avlönade .......................... 25 kr. per 14 dagar
För sparare utan löneavdrag är lägsta sparbelopp 150 kr. per kvartal.
3. Sparkontobevis
Spararen erhåller genom bankens försorg ett bevis om att lönsparkonto upplagts för hans räkning.
4. Ränta
Högsta i affärs- och sparbanker gällande inlåningsränta tillämpas.
5. Saldobesked
Besked om behållningen på lönsparkonto tillställes kontoinnehavare minst en gång om året. Efter varje års utgång utfärdas därjämte ett kapital- och räntebesked.
6. Vinstutlottning
Därest vinstutlottning anordnas i samband med allmänt lönsparande, skall som kvalifikation för deltagande i sådan utlottning gälla:
7 Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1061
a) beträffande lönsparare med löneavdrag, att han under minst sju månader under närmast föregående kalenderår (kvalifikationsåret) gjort överenskomna insättningar på sitt lönsparkonto,
b) beträffande lönsparare utan löneavdrag, att han under kvalifikationsåret gjort minst tre kvartalsinsättningar på sitt lönsparkonto.
För båda grupperna gäller dessutom, att lönspararen under kvalifikationsåret skall ha ökat sin behållning på lönsparkontot med minst 500 kronor (exklusive ränta).
I fortsättningen föreslås en riksomfattande kampanj för att introducera allmänna lönsparandet. Kommittén anser, att de allmänna förutsättningarna för en sådan kampanj just nu är goda och anför som skäl härför i huvudsak följande.
Ungdomens lönsparande har tillämpats under ett antal år och varit föremål för brett upplagda upplysningskampanjer. De erfarenheter som därvid vunnits är gynnsamma och bör kunna bli till stor nytta i kampanjen för allmänna lönsparandet. Sparinrättningarna har, framhåller kommittén, nedlagt ett kostnadskrävande arbete på att få med ungdomen i det nuvarande lönsparandet. Införande av en sparform, som har möjlighet att höja intresset för ett långsiktigt sparande även efter det deltagande i ungdomens lönsparande upphört, kommer enligt kommitténs mening att underlätta för sparinstituten att följa upp de redan gjorda initialinsatserna och bör därför komma att omfattas med stort intresse från sparinstitutens sida. Kommittén anser dessutom, att det förhållandet att många i detta sammanhang betydelsefulla organisationer och sammanslutningar engagerat sig i kommittén och därmed ställt sig bakom en eventuell kampanj högst avsevärt ökat förutsättningarna för ett lyckat resultat. Slutligen framhalles, att ett stox t antal nuvarande lönsparare uttryckt önskemål om någon form av fortsättning på ungdomens lönsparande. Dessa kan således, menar kommittén, förväntas reagera positivt inför den nya sparformen och bör lätt kunna vinnas för densamma.
Med ledning av erfarenheterna från ungdomens lönsparande under de gångna åren drar kommittén upp följande allmänna riktlinjer för kampanjen.
Kampanjen bör ge eix allmän information om lönsparandet, dess konstruktion och fördelar. Den bör vara upplagd sa, att den stöder eu ackvisitionsverksamhet på arbetsplatserna och ger möjlighet för enskilda organisationer och sparinrättningar att förstärka den med kompletterande propaganda. Vid uppläggningen och genomförandet av kampanjen bör de erfarenheter som vunnits i tidigare aktioner för ungdomens lönsparande tillvaratas och utnyttjas. Informationen bör i första hand vända sig till de grupper, som lämnat eller som på grund av åldersskäl inom kort kommer att lämna ungdomens lönsparande, samt till löntagarna i allmänhet. Andra grupper såsom jordbrukare och fria företagare bör emellertid också omfattas av propagandaåtgärderna. Man bör eftersträva effektiv medverkan i kam-
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1961
panjen från arbetsgivare, fackliga organisationer, sparinstitut och företagsnämnder. Kampanjen bör givetvis få största möjliga publicitet, varvid särskilt möjligheten till framträdanden i radio och television bör prövas.
Av promemorian framgår, att kommittén uppdragit åt tre annons- och reklambyråer att i inbördes tävlan utarbeta detaljerade förslag till kampanjens utformning. Det inhämtade materialet visar, att de angivna riktlinjerna för kampanjen bäst främjas genom utnyttjande av trycksaker, annonser och Public relations-åtgärder samt genom framträdanden i radio och television. Av särskild vikt anses det emellertid vara att användandet av dessa åtgärder samordnas med organisationernas och sparinrättningarnas möjligheter till egen aktivitet. Vid avvägningen mellan å ena sidan önskvärdheten av en inte alltför kostsam kampanj och å andra sidan kampanjens effektivitet, vilken delvis är beroende av dess omfattning, har kommittén stannat för att förorda ett förslag, som drar en kostnad av 600 000 kronor. Beloppet fördelar sig på i huvudsak nedanstående poster:
1. Annonser............................. 225 000
2. Annonsmaterial....................... 75 000
3. Folder ............................... 150 000
4. Affischer............................. 30 000
5. Public relations-verksamhet ............ 40 000
6. Programsatser och bildband............ 55 000
7. Konferenskostnader ................... 5 000
8. Reserv ............................... 20 000
Kronor 600 000
Kampanjen beräknas starta i februari månad 1962. Vid denna tidpunkt bör därför kommittén ha medel tillgängliga för ändamålet.
I propositionen nr 160 förutsatte jag som tidigare nämnts, att staten skall premiera ett allmänt lönsparande genom att anvisa medel till årlig utlottning av \inster bland lönspararna. Av utredningen om sparstimulerande åtgärder har antagits, att denna medelsanvisning skall ske med belopp mots\ arande en procent av nysparandet på lönsparkontona under respektive år. Utredningen har härvid utgått från att vinstutlottningarna skall anordnas gemensamt för ungdomens lönsparande och det allmänna lönsparandet, var- \id ungdomsspararna skall, med hänsyn till den hårdare bindningen av sparade medel, erhålla två »lotter» per sparare mot en lott för den allmänna lönspararen. Såsom jag i det föregående nämnt har kommittén förordat, att de båda lönsparformerna hålles skilda åt med särskilda vinstutlottningar för envar av dem. Under sådana förhållanden, framhåller kommittén, synes den föieslagna procentsatsen av en procent för det allmänna lönsparandet böra minskas, förslagsvis till 1/2 procent. På ungdomens lönsparande utgör som nämnts nysparandet, d. v. s. bruttoinsättningarna på samtliga lönsparkonton under respektive år, underlag för beräkningen. Då uttag från dessa lönspai konton i princip icke medgives, är en sådan beräkningsmetod motive-
9 Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1061
råd. Vad gäller det allmänna lönsparandet kan emellertid enligt kommitténs mening bruttoinsättningsbeloppet inte läggas till grund för vinstsummornas beräkning, då uttagsrätten bär är fri. I stället kan vinstsumman beräknas på nettoökningen på samtliga lönsparkonton (insättningarna minskade med uttagen), varvid vinstsumman skall utgöra 1/2 procent av nettoökningen. Kommittén föreslår, att uppgiften att handha vinstutlottningarna i samband med allmänna lönsparandet skall anförtros riksgäldskontoret.
För att öka allmänna lönsparandets attraktionskraft i samband med introduktionen av detsamma föreslår kommittén vidare, att en extra vinstutlottning skall anordnas under 1962 eller vid annan lämplig tidpunkt. I denna föreslås — förutsatt att den extra vinstutlottningen äger rum under 1962 få delta varje allmän lönsparare, som haft allmänt lönsparkonto med kapitalbehållning och som därå gjort föreskriven insättning under minst tre månader, respektive ett kvartal, under nämnda år samt vars behållning på kontot för den period den extra vinstutlottningen avser uppgått till minst 150 kronor. Berättigade att delta i utlottningen blir sålunda — under nämnda förutsättning — de som under tiden februari—juni 1962 anslutit sig till allmänna lönsparandet. Kommittén förordar, att vinstsumman sättes till 1/2 procent av nettosparandet på samtliga allmänna lönsparkonton för den period den extra vinstutlottningen avser. Vinstsumman blir således, i likhet med vad som nu gäller för vinstutlottningen inom ungdomens lönsparande och vad som föreslås komma att gälla för allmänna lönsparandel, beroende av det sparande som sker under den angivna tiden. Med hänsyn härtill kan, framhåller kommittén fortsättningsvis, varken vinstplanens utformning i detalj eller kostnaderna för utlottningen anges. Kommittén utgår emellertid ifrån att vinstplanens allmänna struktur skall bli i stort sett densamma som vid de årliga vinstutlottningarna bland ungdomens lönsparare. Kommittén förutsätter, att riksgäldskontoret skall omhänderha den extra utlottningen och att kostnaderna härför skall bestridas från fjortonde huvudtitelns anslag till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande.
Departementschefen. Alltsedan 1950 pågår ett med statsmedel understött frivilligt lönsparande bland ungdomen. Sparandet sker genom regelbundna löneavdrag, lägst tio procent på lönspararens bruttolön. Beloppet insättes av arbetsgivaren på ett för lönspararen upplagt konto i någon sparinstitution. Sparperiodens längd är minst tre kalenderår. Bland lönspararna anordnas efter vissa regler vinstutlottning. Den totala vinstsumman utgör en procent av det under närmast föregående kalenderår lönsparade beloppet. Vinstsiinrman bestrides av statsmedel.
Såsom anmäldes i propositionen 160 till årets riksdag har utredningen för sparstimulerande åtgärder föreslagit att ett allmänt lönsparande införes. Den nya sparformen avser att för högre ålderskategorier, som inte kan delta i ungdomens lönsparande, öppna eu sparform efter i huvudsak samma riktlinjer som detta. Ungdomens lönsparande skall i princip kvarstå oförändrat.
10 Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1961
Allmänna lönsparandet skall i första hand vända sig till löntagarna, men även andra grupper skall kunna delta. Premien för sparandet skall liksom vid ungdomens lönsparande utgöras av deltagande i vinstutlottning.
I nyssnämnda proposition förordade jag förslaget om allmänt lönsparande. Jag aviserade att jag i höst skulle återkomma till den medelsanvisning som erfordras för att sådant lönsparande skall kunna sättas i gång under början av 1962. En kommitté bestående av representanter från arbetsmarknadens större organisationer, sparinstitutionerna och statsmakterna som arbetat med att uppdra riktlinjer för introduktionen av allmänna lönsparandet har nu avgivit förslag härom.
Kommittén har framlagt förslag till bestämmelser rörande det allmänna lönsparandet samt därtill knutna vinstutlottningar. Enligt detta förslag bör ungdomens lönsparande och det allmänna lönsparandet hållas skilda åt med särskilda vinstutlottningar för var och en av de båda sparformerna. Utredningen om sparstimulerande åtgärder, vars förslag låg till grund för den i propositionen 160 förordade sparformen, hade på denna punkt utgått från att vinstutlottningarna skulle anordnas gemensamt för ungdomens lönsparande och det allmänna lönsparandet. Den årliga vinstsumman för utlottningen inom den nya sparformen bör enligt kommittén beräknas på grundval av nettoökningen under närmast föregående år på samtliga allmänna lönsparkonton (insättningarna minskade med uttagen), varvid vinstsumman föreslås utgöra 1/2 procent av nettoökningen. Kommittén föreslår vidare, att uppgiften att handha vinstutlottningarna anförtros åt riksgäldskon t ore t.
Kommittén har vidare föreslagit en reklamkampanj under våren 1962 för den nya sparformen. Kampanjen avses ge en allmän information om allmänna lönsparandet, dess konstruktion och fördelar. Den förutsätter medverkan från arbetsgivare, fackliga organisationer och sparinstitutioner och är upplagd så, att den stöder ackvisitionsverksamhet på arbetsplatserna samt ger möjlighet för enskilda organisationer och sparinrättningar att bidra med kompletterande propaganda. Kostnaden för kampanjen har uppskattats till 600 000 kronor. I syfte att ge kampanjen ökat propagandavärde föreslår kommittén också en extra vinstutlottning, som skall anordnas under 1962 eller vid annan lämplig tidpunkt.
Resultatet av ungdomens lönsparande har hittills varit gott. Härvid har statsmakternas, sparinstitutens och organisationernas insatser varit av stor betydelse. I nuvarande läge framstår det emellertid — vilket även betonades i förenämnda proposition — såsom utomordentligt angeläget att ytterligare öka det personliga sparandet. Varje uppslag som syftar härtill bör därför noggrant prövas. Vid mina överväganden har jag funnit, att en kampanj enligt de riktlinjer kommittén uppdragit, kombinerad med en extra vinstutlottning, sannolikt skulle bidra till att öka intresset för det av mig förordade allmänna lönsparandet och därigenom få en sparstimulerande effekt. Kommitténs förslag — både ifråga om kampanjen och vinstutlottningarna — bör därför enligt min mening genomföras.
11 Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1961
Kommitténs förslag till bestämmelser för det allmänna lönsparandet samt angående vinstutlottningarna i samband därmed kan jag i huvudsak ansluta mig till. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa ifrågavarande bestämmelser ävensom att besluta om de jämkningar av desamma som framdeles kan visa sig påkallade. Såsom kommittén föreslagit bör handhavandet av vinstutlottningarna uppdras åt riksgäldskontoret, som ombesörjer motsvarande utlottningar på ungdomens lönsparande. Detta uppdrag bör innefatta befogenhet för kontoret att fastställa vinstplanen, d. v. s. den enligt ovannämnda regler bestämda vinstsummans fördelning på olika vinstvalörer. Med hänsyn till den vidare syftningen med det allmänna lönsparandet kan det ur propagandasynpunkt visa sig lämpligt, att de högsta vinsterna utgår med belopp, som är högre än motsvarande vinster vid de hittills företagna vinstutlottningarna på ungdomens lönsparande. Vid denna avvägning av vinstvalörerna kan det också visa sig lämpligt att företaga en uppjustering av vinstvalörerna beträffande det sistnämnda lönsparandet.
Kommitténs kostnadsberäkningar för kampanjen anser jag kunna godtas. Medel för ändamålet torde böra anvisas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/62. För ändamålet bör under sjunde huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag, benämnt Kampanj för allmänt lönsparande, och upptagande ett belopp av 600 000 kronor. Frågan om täckande av kostnaderna för vinstutlottningarna, vilka icke kan påbörjas förrän under nästa budgetår, torde få anmälas i annat sammanhang.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kampanj för allmänt lönsparande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/62 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Olof Norén
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G1U78