('angående vissa stödåt\xad gärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd',)
Hänvisat till av
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961 1
Nr U
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa stödåt gärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd; given Stockholms slott den 27 januari 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de partementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen hemställes om medgivande att utbetala kontanta bidrag till jordbrukare, som är i behov därav på grund av lidna skördeskador år 1960. Medel för ändamålet föreslås skola ställas till förfogande intill ett belopp av 20 miljoner kronor. Bidragen skall utdelas efter individuell ansökan och prövning. Fördelningen av bidragen skall handhas på i stort sett samma sätt som fördelningen av de individuella bidragen i anledning av skörde skador år 1959. Av bidragsbeloppet avses 10 miljoner kronor skola täckas av det överskott av införselavgiftsmedel inom jordbruksregleringen, som uppkommit under treårsperioden 1956/57—1958/59 och som ännu inte disponerats. Kostna derna därutöver skall bestridas av överskott ur de medel, som under regle ringsåret 1960/61 inflyter genom upptagande av iniförselavgifter på jord brukets område. Slutligen föreslås att av det under elfte huvudtiteln för budgetåret 1959/60 upptagna reservationsanslaget till bidrag till ersättning för vissa av över svämningar förorsakade skador viss del skall tagas i anspråk för ersättning efter behovsprövning av vissa år 1960 uppkomna regnskador av annan natur än skördeskador.
1 IHhang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 34
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari 1961.
N ärvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden N ilsson , S träng , A ndersson , L indström , L indholm , K ling , S koglund , E denman , N etzén , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson .
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, fråga om vissa stöd åtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd samt anför därvid.
Enligt beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 153; JoU 31; rskr. 311) skulle för reglering av skador å 1960 års skörd tillämpas en modifierad 4-procentregel. Enligt denna skulle jordbruket bli berättigat till särskild kontant kompensation i händelse av dålig skörd för den del av produktions bortfall eller kostnadsökning för fodermedel, som översteg 4 procent av inkomstsumman i en för år 1960 upprättad normkalkyl (ca 175 miljoner kr.). Beräkning av produktionsbortfallet skulle emellertid ske endast om så påfordrades av jordbrukets organisationer. Enär en dylik beräkning inte påkallats, har någon utlösning av 4-procentregeln för 1960 års skörd inte skett.
Genom beslut den 26 augusti 1960 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens jord bruksnämnd att i samråd med lantbruksstyrelsen och berörda lokala organ utreda omfattningen och arten av de mera väsentliga skador, som uppkom mit å 1960 års skörd till följd av väderleksförhållandena, samt att till jord bruksdepartementet inkomma med resultatet av utredningen. Till Kungl. Maj:t eller jordbruksdepartementet har från bl. a. olika orga nisationer på jordbrukets och trädgårdsnäringens område inkommit fram ställningar om åtgärder i anledning av skador å 1960 års skörd. Framställ ningar har sålunda ingivits av Kalmar södra länsförbund av RLF angående stödåtgärder i anledning av skördeskador inom länet, Fellingsbro södra hushållningsgille samt Fellingsbro södra RLF-avdelning angående 1960 års skördeskador, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund angående stödåt gärder vid skördeskada på trädgårdsnäringens frilandsprodukter, lant bruksnämnden i Kristianstads län och Kristianstads läns hushållningssäll skap angående statligt stöd för skördeskador m. m., RLF-avdelningarna inom Ölands Åkerbo och Köpingsvik storkommuner på Öland angående ekonomiskt stöd i anledning av 1960 års skördeskador, Kalmar läns norra
Kungi. Maj.ts proposition nr 34 år 1961 3
hushållningssällskap angående åtgärder för avhjälpande av skördeskador samt Kalmar läns södra hushållningssällskap likaså angående åtgärder för avhjälpande av skördeskador. Därjämte har Hallands läns hushållningssäll skap inkommit med framställning angående statsbidrag för skördeskador förorsakade av ollonborrens larver in. in. över sistnämnda framställning, såvitt nu är i fråga, bär yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen och statens växtskyddsanstalt. Samtliga nu nämnda framställningar har för yttrande remitterats till statens jordbruksnämnd.
Med anledning av nyssnämnda utredningsuppdrag och till besvarande av de remitterade framställningarna har statens jordbruksnämnd i en till jord bruksdepartementet den 19 januari 1961 inkommen skrivelse lämnat en re dogörelse för 1960 års skördeskador samt framlagt vissa förslag till stöd åtgärder i anledning av dessa skador. Jordbruksnämnden hemställer i skrivelsen, att Kungl. Maj :t måtte dels föreslå riksdagen att till bestridande av kostnaderna för utbetalande av bi drag enligt vissa i skrivelsen angivna grunder till sådana jordbrukare, som är i behov därav till följd av skördeskador år 1960, anvisa ett anslag av 7 miljoner kr., dels — efter inhämtande i den mån så erfordras av riksda gens samtycke — medgiva att till bestridande av kostnaderna för sagda bidrag härjämte må tagas i anspråk ett belopp av 6,5 miljoner kr. av kvar stående överskott av införselavgifter på jordbrukets område från treårs perioden 1956/57—1958/59, på visst sätt fördelat på avgiftsmedel av olika slag, ävensom ett belopp av likaledes 6,5 miljoner kr. av medel, som influ tit eller inflyter genom upptagande av införselavgifter inom jordbruksregleringen under innevarande regleringsår, med den fördelning på olika slag av avgiftsmedel, som framdeles, efter förslag av jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, fastställes av Kungl. Maj :t. Vidare hemställes, att Kungl. Maj :t — efter inhämtande i den mån så erfordras av riksdagens samtycke — måtte dels medgiva att, därest nyss angivet an slag anvisas först för budgetåret 1961/62, i avvaktan på att anslagsmedlen blir disponibla, motsvarande belopp må förskottsvis tagas i anspråk av re servationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, samt att, i avvaktan på fastställande av fördelning av det föreslagna beloppet av införselavgiftsmedel från innevarande regleringsår på olika slag av avgifts medel, motsvarande belopp må förskottsvis tagas i anspråk av de införselav giftsmedel, som finnes tillgängliga hos jordbruksnämnden, dels bemyndiga jordbruksnämnden att för utbetalande av bidrag, varom här är fråga, ställa erforderligt belopp till lantbruksstyrelsens förfogande av i det föregående angivna medel, dels bemyndiga lantbruksstyrelsen att i viss angiven ord ning fastställa närmare grunder för fördelning av här ifrågavarande bi drag. Jordbruksnämnden upplyser, att nämnden i fråga om grunderna för för delningen av de föreslagna skördeskadebidragen samrått med lantbruksstgrclsen. Jordbruksnämnden anmäler vidare, att nämnden och jordbrukets
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 3 4 år 1961
förhandlingsdelegation under utredningsarbetets gång haft överläggningar för att på grundval av utredningsresultaten dryfta frågan, om årets skörde skador borde föranleda framställning om ytterligare stödåtgärder utöver vad som redan beslutats av Kungl. Maj :t och riksdagen (prop. 1960: 168; JoU 37; rskr. 353) samt för att diskutera eventuella åtgärders omfattning och utformning. Med anledning av jordbruksnämndens framställning och med hänvis ning till sin förut omförmälda framställning har Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund i särskild skrift anhållit, att kontanta skördeskadebidrag måtte tillerkännas inte bara jordbrukare utan också de trädgårdsod lare, som hårdast drabbats av skördeskador. Vidare har lantbruksstgrelsen i en till jordbruksdepartementet den 25 ja nuari 1961 inkommen skrivelse lämnat en redogörelse för verksamheten i fråga om statlig garanti för skördeskadelån.
Uppdraget att utreda omfattningen och arten av 1960 års mera väsentliga skördeskador har statens jordbruksnämnd fullgjort genom en serie under sökningar. Dessa kan indelas i tre olika kategorier nämligen a) bearbet ningar av de subjektiva skördeuppskattningarna per den 15 oktober 1960, b) beräkningar på grundval av provyteuppskattningarna, de s. k. objektiva skördeuppskattningarna och c) vissa kompletterande undersökningar angå ende storleken av de arealer, där skörden icke kunnat bärgas, samt angående kvalitetsskador på spannmål. Till en början lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse för neder börden under juni—oktober 1960.
Nederbörden juni—oktober 1960
Sommarmånaderna (juni—augusti) kännetecknades i stora delar av lan det av en onormalt riklig nederbörd. Sålunda föll på ett flertal platser i lan det regnmängder, som var dubbelt så stora som normalmängderna. För att bedöma regnets omfattning och lokalisering har jordbruksnämnden bearbe tat och sammanställt vissa uppgifter ur den officiella nederbördsstatistiken för perioden juni—oktober. Uppgifterna återges i tabell 1, från vilken framgår bl. a. antalet nederbördsdagar, varmed i detta sammanhang menas dygn med nederbörd av minst 1,0 millimeter, medelnederbörd i millimeter och i procent av normalnederbörd. Som framgår av tabellen var nederbördsmängden under juni för hela riket 24 procent större än normalt. De största överskotten registrerades inom Jämtlands län och Västernorrlands län. De mest markanta nederbördsunderskotten noterades däremot inom Malmö hus, Kalmar och Stockholms län. Antalet nederbördsdagar var under juni störst i Jämtlands län och minst i Kalmar läns södra del och Uppsala län. Under juli översteg nederbördsmängden den normala i riket i dess helhet med 55 procent. Nederbördsunderskott förekom endast inom mycket begrän sade områden. De östligaste delarna av Götaland och Svealand erhöll särskilt stora mängder eller upp till 300 procent av den normala nederbörden. I Stockholm noterades ett nytt rekord med 192,4 mm. Såsom framgår av ta-
| Göteborgs och Bohus län.. 10 | 59 | 116 | 17 | 120 | 197 |
| Ålvsborgs läns norra del.. 10 | 71 | 118 | 18 | 138 | 197 |
| Älvsborgs läns södra del.. 12 | 79 | 109 | 20 | 145 | 177 |
| Göteborgs och Bohus län.. 14 | 90 | 99 | 5 | 32 | 52 |
| Älvsborgs läns norra del.. 12 | 126 | 125 | 7 | 28 | 42 |
| Älvsborgs läns södra del.. 18 | 122 | 106 | 6 | 39 | 51 |
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
vissa anvisningar, av vilka framgått, att hänsyn endast skulle tagas till det kvantitativa skördeutfallet. Vidare betonades att arealer, som bedömdes bli oskördade och för vilka hektaravkastningen därför skulle sättas till värdet 0, skulle vägas samman med arealer, för vilka användbar avkastning väntades. Sammanfattningsvis anför jordbruksnämnden, att 1960 års skörd enligt den subjektiva uppskattningen per den 15 oktober totalt för hela riket sy nes ha lämnat ett utbyte, som kvantitativt sett ligger över normalskörd. Rätt stora geografiska olikheter föreligger emellertid. Att döma av skörderapporterna per den 15 oktober har det bästa utbytet erhållits i nordligaste Sverige samt i södra och västra delarna av Götaland, medan det sämsta har redo visats för områdena kring Mälaren, för Närke, Östergötlands och Kalmar län. I syfte att erhålla ett sammanfattande mått på olikheterna mellan skilda landsdelar har jordbruksnämnden omräknat de olika skördeomdömena till foderenheter och därigenom kunnat beräkna den s. k. allmänna skörde siffran för olika hushållningssällskapsområden. Resultatet av beräkningar na redovisas i tabell 2. Av denna framgår, att den allmänna skördesiffran för hela riket för år 1960 uppgick till 3,06, d. v. s. något över medelskörd. För åren 1959 och 1955 var rikssiffran 2,57 resp. 2,32. Vid jämförelser sär skilt med dessa de båda lägsta skördesiffrorna måste, påpekar nämnden, ihågkommas, att kvaliteten på åtskilliga grödor år 1960 till följd av regnskadorna är dålig, medan skörden under de båda nämnda åren nästan ge nomgående kännetecknades av mycket god kvalitet. Den lägsta områdessiffran redovisas år 1960 för Södermanlands län med 2,36, varefter följer Östergötlands län med 2,39, Örebro med 2,57, Stock holms län med 2,64, och Kalmar läns norra del med 2,70. Därefter följer Skaraborgs, Kopparbergs samt Värmlands län, Älvsborgs läns norra del, Västmanlands län samt Kalmar läns södra del. För samtliga dessa områ den ligger skördesiffran något under 3, alltså strax under medelskörd. För övriga län och hushållningssällskapsområden redovisas minst normalt skör deutfall, d. v. s. skördesiffran 3 eller däröver. Den högsta skördesiffran av ser Norrbottens län med 3,73, varefter följer Malmöhus län med 3,46 samt Västerbottens län och Älvsborgs läns södra del med 3,41. Den allmänna skördesiffran för olika områden redovisas även såsom ett ovägt medeltal för åren 1955—1960. Detta medeltal blir lägst för Söder manlands län med 2,42, därefter följer Västmanlands län med 2,44, Örebro län med 2,48, Kalmar läns norra del med 2,50 och Stockholms län med 2,51. Jordbruksnämnden konstaterar, att medeltalet för den ifrågavarande perioden ligger lägst för flertalet av de områden, som har drabbats av större skador även år 1960. I anslutning till nu återgivna uppgifter anför jordbruksnämnden, att ut märkande för 1960 års skördeutfall har varit de översvämningsskador, som uppstått i skilda landsdelar med låglänta marker och kring vattendrag. Omedelbart efter det jordbruksnämnden hade fått sitt förut nämnda utred-
| 1438 | 20 | 14 | a j.t | |||
| Kalmar läns södra del 15/10 .. 365 | 303 | 2131 | ||||
| Kalmar läns södra del 15/11 .. 353 | 332 | 2 354 | 2189 | 37 92 | 35 63 | s |
| 266 | 266 | 5 377 | 3 583 | 6 | ||
| Kalmar läns södra del 15/10 .. 2 352 | 1483 | 1 | ||||
| Kalmar läns södra del 15/11 .. 1549 | 1464 | 267 | 267 | 5177 | 4 741 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961 11
Av de inkomna uppgifterna framgick att omkring den 15 oktober 1960 inom de nio områdena närmare 75 000 ha var obärgade. Av denna areal angavs ca 43 000 ha med säkerhet ej kunna bärgas. Den övervägande delen av den obärgade arealen föll på fodersäd. För Kalmar läns södra del verk ställde hushållningssällskapet en ny inventering omkring den 15 novem ber 1960. Anledningen härtill var att området drabbades av skyfallsliknande regn efter den 15 oktober. Den nya undersökningen visade, att den areal, som med säkerhet ej kunde komma att bärgas, vid det senare tillfället upp skattades till drygt 1 000 ha mer än per den 15 oktober. Till följd härav kan, summerar jordbruksnämnden, den areal, från vilken grödan med säkerhet ej kan bärgas, sammanlagt beräknas till 44 000 ha inom de nio områdena. Uppgifterna härom har av nämnden sammanställts i tabell 3. Jordbruksnämnden upplyser, att den redan vid sin planläggning av un dersökningen av 1960 års skördeskador utgick från att de skörderapporter, som kommit fram vid statistiska centralbyråns provyteuppskattningar (den s. k. objektiva skördeuppskattningen) i möjligaste mån borde utnyttjas. Med anledning härav har nämnden haft samarbete med statistiska central byrån. Som ett led i nämndens utredningsarbete planlades en särskild tillläggsundersökning i anslutning till provyteuppskattningarna, som skulle belysa obärgad areal vid provytegårdar samt vissa uppgifter om spannmålskvaliteten. De uppgifter om obärgad areal, som centralbyrån införskaffat från provytegårdar redovisar nämnden ävenledes i tabell 3. Nämnden anför, att vid jämförelse mellan de olika materialen bör en skillnad i definitionen av »obärgad areal» observeras. Enligt centralbyråns uppgifter avses med obärgad areal den areal, som den 1 november var obärgad. Som framgår av tabellen uppgick den areal, som den 15 oktober var obärgad inom sex hushållningssällskapsområden (centralbyråns uppgifter om obärgad areal föreligger endast för dessa områden), enligt hushållningssällskapens upp gifter till 46 000 ha, den areal, som den 1 november var obärgad enligt cen tralbyråns uppgifter till 32 000 ha, och den areal, från vilken grödan med säkerhet ej skulle kunna bärgas, enligt hushållningssällskapens uppgifter till 27 000 ha.
Brödsäds- och fodersädsskördens kvalitet
Jordbruksnämnden upplyser, att Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, i syfte att så långt som möjligt statistiskt ange de kvalitetsskador, som framför allt drabbade brödsäden under år 1960, från spannmålshand lare, centralföreningar och kvarnar inhämtat uppgifter om kvalitetsskador på de levererade kvantiteterna vete och råg under månaderna augusti, sep tember, oktober och november 1960. Resultaten av undersökningen redovi sas av nämnden i tabell 4. Av denna framgår som väntat att de områden, som drabbats hårdast av skördeskadorna, uppvisar minsta andelen kvarnduglig och största andelen icke leveransgill brödsäd, d. v. s. stödköpsvara.
Kungl. Maj.ts proposition nr 3 4 år 1961 15
hushållningsgillen, vilka i regel sammanfaller med församlingarna, har det ansetts lämpligt att liksom vid tidigare tillfällen bygga en undersökning på dessa rapporter. Undersökningen har avsett att inom tolv hushållningssällskapsområden (utom de i tabellerna 5 och 6 redovisade underskottslänen har även Uppsala och Gotlands län medtagits) fastställa avvikelsen i hektar avkastningen församlingsvis av brödsäd, fodersäd, vallhö och oljeväxter en ligt årsväxt- och skörderapporterna per den 15 oktober 1960 från »normal skörd». Som normalutbyte per ha har härvid använts samma approximation som i länsundersökningen, nämligen det ovägda medeltalet av hektarskörden inom varje församling per den 15 oktober åren 1952, 1953, 1954 och 1956 med korrektion för avvikelsen från skördeomdömet 3,0 samt med trend tillägg. Avvikelsen mellan den aktuella hektaravkastningen och den på an givet sätt beräknade »normala» hektarskörden har för brödsäd, fodersäd, vallhö och oljeväxter uttryckts i procent och kallats skördeprocent. För att bättre kunna överblicka skördeutfallet har nämnden för varje undersökt för samling med hjälp av normskördevärdena enligt länsundersökningen vägt samman skördeprocenten för höstvete, vårvete, höstråg, korn, havre, bland säd, vallhö (inklusive bete) och oljeväxter till sammanfattande skördepro cent. Den på angivet sätt företagna utredningen benämnes i fortsättningen »bygdeundersökningen». Resultaten av beräkningarna har jordbruksnämnden sammanställt i ta bell 7. Av denna framgår, att skördeprocenten räknats fram för 958 försam lingar och att i 237 av dessa skördeprocenten understiger talet 85. Härutöver torde tillkomma ett antal underskottsförsamlingar inom övriga, icke under sökta delar av landet. Dessutom torde även inom församlingar med en skör deprocent lika med eller överstigande talet 85 finnas områden med en skör deprocent understigande detta tal. På grundval av bygdeundersökningen har jordbruksnämnden beräknat skadebeloppen vid en självrisk av 15 procent. För varje församling med skördeprocent understigande 85 har skördeförlusten beräknats med hjälp av senast tillgängliga arealer (från 1956 års jordbruksräkning) och normskördevärdet per ha. Normskördevärdena per ha har hämtats ur länsunder sökningen. Skördeförlusten vid 15 procent självrisk anger för varje för samling produkten av det procenttal, varmed skördeprocenten understiger 85, och hela församlingens normskördevärde. De på angivet sätt framräknade skadebeloppen för församlingarna har adderats inom varje hushållningssällskapsområde. För samtliga tolv undersökta områden kan enligt nämndens beräkningar skördeförlusten vid 15 procent självrisk anges till omkring 27 miljoner kr.
Skördeskador enligt den objektiva skördeuppskattningen inom vissa områden
Jordbruksnämnden övergår därefter till beräkningarna av skördeskadorna enligt den objektiva skördeuppskattningen samt anför inledningsvis härom.
Kungl. Maj.ts proposition nr 3i år 1961 19
byrån verkställt en tilläggsundersökning på provytegårdarna. Beräkningen innebär ett avsteg från de principer, som avses skola tillämpas vid ersättningsberäkningarna i det permanenta skördeskadeskyddet. I undersökning en har man nämligen utnyttjat de uppgifter om obärgade arealer, som cen tralbyrån införskaffat från provytegårdarna. I tilläggsberäkningen har man sålunda för varje enskild gård beaktat skördeförlusten på obärgad areal. I den tidigare undersökningen har med aktuell skörd däremot avsetts den genomsnittliga skördeavkastningen per stratum, där visserligen även in verkan av obärgad areal beaktats. Utjämningen för hela strata medför emel lertid, att ett stort antal brukningsenheter ej blir ersättningsberättigade, trots att den obärgade arealen hos dessa ofta ligger väsentligt över genom snittet. Tilläggsberäkningen visar, att ersättningarna inom sex områden (Öster götlands län har ej kunnat medtagas vid tilläggsberäkningen på grund av att centralbyrån icke har införskaffat uppgifter om obärgade arealer från provytegårdarna inom detta län) ökar med 4,1 miljoner kr. Med ledning av den relativa ökningen av ersättningarna inom dessa sex områden har en approximativ beräkning verkställts för Östergötlands del, vilken visar att ersättningarna för detta län skulle öka med 3,4 miljoner kr. Det samman lagda ersättningsbeloppet för alla sju områdena skulle således bli (3,7 -|- 4,1 -)- 3,4 =) drygt 11 miljoner kr. I den andra kolumnen i tabell 9 har jordbruksnämnden åter gett resultaten av den tidigare omnämnda överslagsberäkningen, när man ökar spillet med 3 procent på spannmål samt sänker priset med 1 öre per kg för fodersäd och hö. Ersättningarna ökar enligt denna beräkning från 3,7 till 7,6 miljo ner kr. Om hänsyn tages till tilläggsberäkningen för provytegårdarna (in verkan av skördeförlust på obärgad areal ej utjämnad) kan ersättningsbe loppet beräknas till drygt 15 miljoner kr. Såsom framgått av det förestående medför redan tämligen små modifika tioner av beräkningsgrunderna, att ersättningsbeloppet ändras högst vä sentligt. Bärgningsförhållandena hösten 1960 inom de skördeskadade områ dena var emellertid enligt jordbruksnämnden otvivelaktigt sådana, att kor rektioner av det slag, som här har gjorts, är berättigade. Enligt nämndens uppfattning får den i räkneexemplets form gjorda höjningen av spillprocen ten och sänkningen av priserna på fodersäd och hö betraktas som tämligen försiktig. Nämnden vill icke utesluta möjligheten av att spillet och kvali tetsförlusterna i verkligheten varit större än vad beräkningarna ger vid han den och att sålunda ersättningarna bort tagas upp till ett högre belopp än angivna 15 miljoner kr. Dessutom påpekar nämnden, att beloppet avser en dast de sju enligt objektiv skördeuppskattning undersökta hushållningssällskapsområdena. I anslutning härtill anför jordbruksnämnden, att genom att skördeförlusterna beräknas i genomsnitt per område (hushållningssällskapsområde, stra tum, socken) givetvis genom utjämning en viss underskattning av skördeförlusterna sker. Inom ett och samma område finns brukningsenheter med
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
såväl god som dålig skörd. Detta synes i särskilt hög grad ha varit fallet under år 1960 med tanke på skadornas natur (översvämningar o. d.). Å and ra sidan bör, framhåller nämnden, hänsyn tagas till att en utjämning i ett betydande antal fall torde ha förekommit även inom brukningsenheterna. Exempelvis torde översvämningar oftast icke ha drabbat hela brukningsenheten utan endast ett eller ett par skiften på varje enhet. På övriga skif ten kan skörden ha varit så god, att förlusterna helt eller delvis uppvägts.
Överläggningar mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation
Jordbruksnämnden anför i detta avsnitt av sin skrivelse inledningsvis att vid överläggningarna mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelega tion angående behovet av kontanta bidrag i anledning av fjolårets skörde skador hänsyn givetvis tagits till tidigare i annat sammanhang vidtagna åt gärder i syfte att lindra den ekonomiska situationen för de av skadorna drabbade jordbrukarna. Härom anför nämnden följande. Redan i höstas skedde en utökning av föreningen Svensk spannmålshan dels rörliga kredit i riksgäldskontoret från 140 miljoner kr. till 190 miljo ner kr. samt medgavs dispens från regeln om viss uppsägningstid för me del innestående å skogskonto. Vidare lämnade Kungl. Maj :t domänstyrel sen möjlighet att medge extra anstånd med erläggande av arrende för såda na arrendatorer, som var i behov av ekonomiskt bistånd på grund av fel slagen skörd. Nu nämnda åtgärder kunde vidtagas utan riksdagens pröv ning. Statsmakterna har därutöver beslutat (prop. 1960: 168; JoU 37; rskr. 353) om vissa lättnader i de för stödlån gällande villkoren i vad de avser amorteringsfri tid, anstånd med erläggande av amortering samt bestämmel se om dröjsmålsränta. Vidare beslöts uppmjukning av villkoren i fråga om av lantbruksnämnderna medgiven statsgaranti för i kreditinrättningar upp tagna driftslån. Slutligen infördes statliga garantier för lån, som i anledning av skördeskadorna upptas på den allmänna marknaden intill ett samman lagt belopp av 25 miljoner kr. Vad angår lånegarantien upplyser jordbruksnämnden, att intill den 29 december 1960 642 ansökningar hade inkommit till lantbruksnämnderna, omfattande ett totalbelopp av ca 6 miljoner kr. Lantbruksstyrelsen har un der hand meddelat nämnden, att ett betydande antal ansökningar inkom mit efter sistnämnda datum. Någon sammanfattande ny uppgift om det to talt sökta beloppet kan emellertid icke erhållas förrän efter den 20 januari 1961.
Jordbruksnämnden anför, att nämnden har den uppfattningen, att de förenämnda åtgärderna medfört en väsentlig lättnad för de jordbrukare, som drabbats av skördeskador. Nämnden är å andra sidan övertygad om att sär skilt det icke obetydliga antal jordbrukare, som på grund av skördeskador under tidigare år fått en försvagad ekonomi och som år 1960 återigen fått vidkännas stora skördeförluster till följd av översvämning eller andra svåra skador, icke kan väntas få ett tillfredsställande stöd genom redan beslutade åtgärder. För dessa och andra jordbrukare, vilka icke kan bli hjälpta av den
Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1961 21
statliga lånegarantien m. fl. åtgärder, bör enligt nämndens mening kontanta bidrag utgå efter behovsprövning. Vid fastställandet av bidragsbeloppets storlek har jordbruksnämnden haft överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation, varvid det tidigare redovisade, av nämnden införskaffade och bearbetade statistiska materialet har utgjort grundvalen. Nämnden erinrar om att de vid 15 procents själv risk erhållna ersättningsbeloppen, som tidigare angivits, utgör ca 27 miljo ner kr. i underskottssocknar enligt den subjektiva skördeuppskattningen och ca 15 miljoner kr. i underskottsstrata enligt den objektiva uppskattningen. Att en betydande skillnad mellan beräkningarna uppkommer är enligt nämndens mening naturligt med hänsyn till att beräkningsgrunderna i vik tiga hänseenden icke är desamma samt att beräkningarna såväl enligt den subjektiva som den objektiva metoden är omgivna av betydande felmargi naler, även om dessa är av olika karaktär. Beträffande båda beräkningarna kan enligt jordbruksnämnden vidare ifrå gasättas, om man bör göra avdrag för självrisk, särskilt när det gäller att bereda jordbrukare hjälp i rena katastroffall i anledning av 1960 års skör deskador. Sak samma gäller många jordbrukare som under en följd av år drabbats av skördeskador. Eftersom avsikten är att i första hand hjälpa så dana hårt drabbade jordbrukare och bidragen förutsättes utgå efter behovs prövning, framstår det som orimligt att i sådana fall göra avdrag för själv risk. I andra fall där hjälpbehovet ej är så trängande får förutsättas, att vid bidragsutdelningen en viss självrisk beaktas. Det sagda innebär, att ett stort antal av skördeskador drabbade jordbrukare icke blir berättigade till bidrag. Jordbrukets förhandlingsdelegation har med hänsyn härtill för sin del ut gått från den uppskattade totala skadan samt antagit, att knappt en tredje del av denna kommer att ersättas genom kontantbidrag. Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att totalskadan i underskottsstrata enligt den objektiva metoden, enligt vad tidigare angivits, uppgått till ca 55 miljoner kr. Att märka är emellertid att den objektiva upp skattningen täcker ett mindre antal områden än den subjektiva. Den förra omfattar sålunda icke Kalmar läns södra del, Älvsborgs läns norra del, Värm lands och Kopparbergs län. Så är däremot fallet i den subjektiva uppskatt ningen. Om underskottsstrata i de nämnda länen medtagits, skulle enligt nämndens uppfattning troligtvis totalförlusten stigit från angivna 55 miljo ner kr. till 60 miljoner kr. eller något däröver. Om man liksom jordbrukets förhandlingsdelegation antar, att knappt en tredjedel av de jordbrukare, som drabbats av skördeskador, kommer att bli bidragsberättigade, skulle det erforderliga ersättningsbeloppet komma att uppgå till ca 20 miljoner kr. Jordbruksnämnden har med beaktande av hela det statistiska material, som framkommit vid nämndens undersökning, kommit till den uppfatt ningen, att ett totalbelopp, som gör det möjligt att lämna de särskilt hårt drabbade jordbrukarna en effektiv hjälp, bör kunna anges till 20 miljoner kr. Vid sammanträde den 12 januari 1961 med jordbrukets förhandlingsdele gation uppnåddes enighet om att nämnden i framställning till Kungl. Maj :t
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
skulle föreslå, att 20 miljoner kr. ställdes till förfogande för kontanta bidrag efter behovsprövning till de av skördeskadorna svårast drabbade jordbru karna.
Finansieringen av kontantbidraget Jordbruksnämnden anför, att det överenskomna beloppet av 20 miljoner kr. under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande genom lantbruksstyrelsens försorg skall utlämnas i form av kontanta bidrag till jordbrukare, vilka är i behov därav på grund av skador på 1960 års skörd. Angående finansieringen har mellan nämnden och jordbrukets förhand lingsdelegation enighet uppnåtts om följande förslag. En tredjedel av beloppet — lämpligen avrundat till 7 miljoner kr. — stäl les till förfogande i form av särskilt anslag på budgeten. Att bidragen till en del finansieras av allmänna budgetmedel, har jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation ansett naturligt redan med hänsyn till att de nu aktuella skadorna i många fall har varit av den katastrofnatur, att de är väl jämförliga med sådana skador till följd av naturkatastrofer — exempelvis översvämningsskador på industrianläggningar, varulager, enskil da vägar m. m. enligt propositionen 1960: 2; SU 17 — vilka i olika samman hang har ansetts böra ersättas av budgetmedel. En finansiering med en tredjedel över riksstaten skulle även i viss mån överensstämma med det för slag till finansiering av en skördeskadefond, som nyligen framlagts i en inom jordbruksdepartementet uppgjord promemoria, varöver yttrande den 4 oktober 1960 avgivits av jordbruksnämnden. Återstående 13 miljoner kr. skall enligt det överenskomna förslaget täc kas till hälften, 6,5 miljoner kr., av kvarstående överskott av införselavgif ter på jordbrukets område från treårsperioden 1956/57—1958/59 och till resterande del, 6,5 miljoner kr., av medel, som influtit eller inflyter genom upptagande av införselavgifter inom jordbruksregleringen under innevaran de regleringsår. Beträffande det kvarstående överskottet av införselavgiftsmedel från tre årsperioden å 17,3 miljoner kr. anför jordbruksnämnden följande. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 maj 1960 om godkännande av ett mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation överens kommet förslag hemställde nämnden, att överskottet skulle få disponeras till täckande av speciella behov vid tillämpning av inkomstregeln eller tre procentregeln inom det nuvarande prissättningssystemet på jordbrukets om råde. Med anledning härav meddelade Kungl. Maj :t i brev till nämnden den 3 juni 1960, att Kungl. Maj:t framdeles — efter förslag av jordbruksnämn den samt efter riksdagens hörande — skulle meddela besked i ämnet. Nämndens och förhandlingsdelegationens nu framlagda förslag innebär en dast såvitt gäller det angivna beloppet på 6,5 miljoner kr. ändring av vad som i skrivelsen den 24 maj 1960 föreslagits i fråga om användningen av hithörande överskottsmedel. Enligt ett av jordbrukets förhandlingsdelegation avgivet förslag, som av jordbruksnämnden lämnats utan erinran, skall av de olika slag av införsel
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961 23
avgiftsmedel, varur beloppet på 17,3 miljoner kr. på sin tid har uppstått, vid ianspråktagande av de 6,5 miljoner kr. följande avgiftsslag tagas i an språk. Avgifter av de slag, som enligt gällande grunder skall tillföras Miljoner kr.
Summa 6,5
Återstående belopp av likaledes 6,5 miljoner kr. föreslår jordbruksnämn den, såsom nyss angivits, skola bestridas av införselavgiftsmedel, som in flutit eller inflyter under regleringsåret 1960/61. Beträffande dessa införsel avgiftsmedel anför nämnden följande. Jordbruksnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 november 1960 framlagt vissa beräkningar angående storleken av införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1960/61. Erfarenheterna av avgiftsuppbörden under tilländalupna del av regleringsåret och de bedömningar, som nu har kunnat göras av den fortsatta utvecklingen, har icke givit nämnden anledning att i någon väsentlig mån revidera dessa beräkningar, slutande på ett sammanlagt be lopp av avgiftsmedel på inemot 147 miljoner kr. Nämnden har sålunda an sett sig kunna utgå från att det för skördeskadebidrag föreslagna beloppet av 6,5 miljoner kr. skall kunna uttagas av 1960/61 års införselavgiftsmedel utan åsidosättande av de normala regleringsändamål — inom en av Kungl. Maj :t och riksdagen angiven ram av 93 miljoner kr. — eller de speciella, i nämndens skrivelse den 22 november 1960 angivna behov (»utbytesexport» av spannmål, åtgärder på matpotatisområdet, m. m.), vilka skall tillgodo ses av avgiftsmedlen i fråga.
Jordbruksnämnden anmäler sin avsikt att, omedelbart efter godkännande av nu ifrågavarande förslag, av tillgängliga införselavgiftsmedel preliminärt överföra erforderligt belopp till lantbruksstyrelsen för den föreslagna bidragsutdelningen. Frågan om från vilka eller vilken av de olika grenarna av regleringsverksamheten införselavgiftsmedlen slutgiltigt skall tagas, bör en ligt nämndens mening få avgöras efter prövning av förhållandena inom varje särskild gren, så snart avgiftsuppbörden och storleken av olika regleringsbehov under regleringsåret bättre kan överblickas. Nämnden anför, att den avser att efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda hithörande spörsmål och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet.
Fördelningen av kontantbidraget Jordbruksnämnden upplyser, att arbete med att utfärda anvisningar och ansökningsformulär m. m. f. n. pågår inom lantbruksstyrelsen i samråd med representanter för nämnden, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk. Dessa anvisningar och formulär avses enligt nämnden snarast möjligt skola tillställas de berörda lantbruksnämnderna. Avsikten är, framhåller nämnden, att huvuddelen av det föreskrivna beloppet skall
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
fördelas mellan de hårdast drabbade områdena. En viss reserv (förslagsvis 25 procent av disponibla medel) bör dock undantas från den eljest i princip definitiva centrala fördelningen. Denna reserv är avsedd för områden, som ej medtagits i den centrala fördelningen, som extra medelsförstärkning till områden, vilka visar sig vara i större behov av bidrag än vad som nu har kunnat beräknas samt för besvärsfall. Jordbruksnämnden anför, att det för att kontantbidrag skall kunna utgå måste förutsättas, att sökanden år 1960 drabbats av betydande skördeskador. Skadorna skall för sökanden ha medfört ett bortfall av inkomster, vilket framstår som väsentligt i förhållande till hans normala årsinkomst. In komstbortfallet skall vidare ha medfört, att hans ekonomi blivit så hårt pressad, att han — även med beaktande av sådant stöd, som han enligt beslut av 1960 års riksdag erhållit eller kan erhålla i form av kreditgaranti och betalningslättnader — får anses ha avsevärda svårigheter att betala räntor, amorteringar, arrenden och andra utgifter, nödvändiga för driftens fortsättande. Vid bedömning av huruvida denna förutsättning föreligger skall även beaktas, om sökanden förutom år 1960 dessförinnan under senare år drabbats av kännbara skördeskador. Jämväl i övrigt må hänsyn tas till särskilda omständigheter, som kan göra att det av skördeskadorna 1960 förorsakade inkomstbortfallet är svårt att bära. För att syftet med bidragen icke skall förfelas är det av största vikt, att de i de enskilda fallen avvägs så, att de kommer att innebära en verklig hjälp för de sökande att fortsätta jordbruksdriften. Vidare anför jordbruksnämnden, att ansökningarna bör underkastas granskning. Vid denna kan, i den utsträckning så befinnes lämpligt, kon takt upptagas med — förutom lantbruksnämndernas egna ortsombud — jämväl andra med de olika orterna väl förtrogna personer och kommunala förtroendemän, vilka bör lämnas tillfälle delta i granskningen. Vidare bör de tjänstemän hos hushållningssällskapen, som medverkat i en förberedande utredning om skördeskadorna eller eljest har särskild lokalkännedom delta. Prövningen av ansökningarna bör enligt jordbruksnämndens förslag inom varje lantbruksnämnd omhänderhavas av en särskilt tillsatt delegation. Prövningen bör ske med biträde av en representant för hushållningssällska pet. Sällskapets sekreterare torde därför regelmässigt böra ingå i nämnda delegation.
Vissa framställningar och yttranden m. m.
I skrift den 17 augusti 1960 har Hallands läns hushållningssällskap an hållit, såvitt nu är i fråga, att vissa jordbrukare i Karups kommun, vilka drabbats av skördeskador förorsakade av ollonborrens larver, måtte på lik nande sätt som vid skördekatastrofer av annat slag erhålla statsbidrag för skördeförlusterna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961 25
I remissyttrande häröver har statskontoret framhållit bl. a. följande. För en bedömning av ersättningsfrågan synes en arealvis verkställd upp skattning av skadorna i förhållande till normalskörd vara erforderlig. I den mån gottgörelse sedan bör lämnas av statsmedel för lidna förluster, bör besluten härom basera sig på en behovsprövning i varje särskilt fall. Att vederbörande skadelidande jordbrukare bör bära viss självrisk förutsätter statskontoret. Denna självrisk torde ej böra sättas lägre än till att avse en tredjedel av skadan. Med hänsyn till att närmare klarhet ej skapats beträf fande storleken av det ersättningsbelopp, som i nu förevarande fall skulle ifrågakomma, är statskontoret vid ett bifall om ersättning för skador för orsakade av ollonborren i dagens läge icke berett giva någon direkt rekom mendation i anslagsfrågan.
Lantbruksstgrelsen tillstyrker i remissutlåtande över skriften, att stats bidrag beviljas åt ifrågavarande skadelidande. Sådant bidrag bör enligt sty relsen utgå efter i princip samma grunder som vid skördeskada, som upp stått på grund av regnskada.
Statens växtskijddsanstalt finner för sin del, att ett bedömande av frågan om ersättning av statsmedel för lidna skördeförluster med hänsyn till bris tande erfarenheter och svårigheter att förutse ollonborreangreppen lämpli gen torde böra ske oberoende av i vad mån härjningarna kunnat avvärjas eller inte.
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anför i sin med anledning av jordbruksnämndens framställning ingivna skrift bl. a. följande. Med stor tillfredsställelse tog vi i höstas del av Kungl. Maj:ts förslag och riksdagens beslut om statliga garantilån både till jordbrukare och träd gårdsodlare, som drabbats av skördeskador. Vi uppfattade detta beslut så, att statsmakternas avsikt var, att trädgårdsnäringen vid lidna skördeskador principiellt skulle likställas med jordbruket. Det är därför med förvåning och beklagande vi konstaterar, att trädgårdsodlarna ej medtagits i det förslag som jordbruksnämnden framlagt till Kungl. Maj:t om kontanta bidrag till de av skördeskador hårdast drabbade jordbrukarna. Då enligt nämndens förslag även statliga medel direkt eller indirekt skall finansiera dessa kontantbidrag, anser vi, att dessa medel även bör komma de trädgårdsodlare till del, som hårdast drabbats av skördeskador. Att vid en statlig medelsanvis ning ställa dessa trädgårdsodlare i en sämre ställning än motsvarande jord brukare anser vi vara både stötande och orättvist. Det skulle också bryta både mot de principer, som låg till grund för 1960 års riksdagsbeslut om stöd åt både skördeskadedrabbade jordbrukare och trädgårdsodlare och mot det uttalande som statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet gjorde i riksdagsdebatten den 5 december 1957, då han försäkrade att »om trädgårdsnäringen skulle bli i behov av samma stödåtgärder, som gäller för jordbruket, så skall den tillförsäkras rätten härtill.»
Med anledning av det nu anförda och med hänvisning till skrivelse av den 14 september 1960, anhåller handelsträdgårdsmästareförbundet, att kontanta skördeskadebidrag inte tillerkännes bara jordbrukare utan också de trädgårdsodlare, som hårdast drabbats av skördeskador.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
I skrivelse den 24 januari 1961 har lantbruksstyrelsen lämnat en redogö relse för verksamheten i fråga om statlig garanti för skördeskadelån. Styrel sen erinrar därvid först följande. Enligt medgivande av 1960 års riksdag må statlig kreditgaranti beviljas för lån på allmänna kapitalmarknaden i anledning av skördeskador. Det belopp, vartill kreditgarantier för nämnda ändamål högst må beviljas, har av riksdagen fastställts till 25 miljoner kr. Genom kungörelse om statlig ga ranti för skördeskadelån (SFS 1960:564) har Kungl. Maj:t meddelat be stämmelser för verksamheten, vilken handhas av lantbruksnämnderna.
Lantbruksstyrelsen upplyser, att den från lantbruksnämnderna infordrat uppgifter om antalet intill den 20 januari 1961 inkomna ansökningar om lå negarantier m. m. På grundval av de från nämnderna införskaffade upp gifterna lämnar styrelsen följande redogörelse för verksamheten. Intill den 20 januari 1961 har till nämnderna inkommit 1 379 ansökningar om lånegarantier för lån å sammanlagt 11 911 700 kr. Hittills har 513 ansök ningar färdighehandlats, varav 453 bifallits och 60 avslagits. Lånegarantier har beviljats för lån å sammanlagt 3 618 700 kr. Uppdelade på grupper efter storleken av det önskade lånet fördelar sig ansökningarna på följande sätt: 19 ansökningar avser lån å högst 1 000 kr., 92 lån å belopp mellan 1 000— 2 000 kr., 477 lån å belopp mellan 2 000—5 000 kr. samt 791 lån över 5 000 kr. Beträffande verksamhetens omfattning vid de olika lantbruksnämnderna anför styrelsen följande. Efterfrågan på lånegarantier har varit störst i Stockholms, Uppsala, Söder manlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Skaraborgs, Örebro, Västman lands och Kopparbergs län. Till lantbruksnämnderna i dessa län har intill den 20 januari 1961 inkommit 1 186 ansökningar om garanti för lån å sam manlagt 10 549 650 kr. Nämnderna i övriga län har mottagit 193 ansök ningar avseende lån å sammanlagt 1 362 050 kr.
Lantbruksstyrelsen anför, att det övervägande flertalet jordbrukare, som nu sökt lånegaranti för skördeskadelån, uppgivit att de drabbats, förutom av skördeskador år 1960, av betydande skördeskador under tidigare år. En ligt de uppgifter som i nämnda hänseende lämnats av lantbruksnämnderna — med undantag för nämnderna i Kronobergs, Malmöhus och Norrbottens län — kommer 1 183 ansökningar från jordbrukare, som år 1960 och tidi gare år haft skördeskador. Antalet sådana ansökningar utgör inom envar av nyssnämnda storleksgrupper: gruppen 0—1 000 kr. 15 ansökningar, 1 001—2 000 kr. 72 ansökningar, 2 001—5 000 kr. 410 ansökningar samt över 5 000 kr. 686 ansökningar. Antalet garantisökande, som i anledning av skördeskador under tidigare år erhållit stödlån och/eller kontantbidrag, utgör 954. Lantbruksstyrelsen har vidare från lantbruksnämnderna infordrat upp gifter om i vilken utsträckning lånegarantier sökts för att användas till in lösen av stödlån eller andra äldre driftskrediter. Ehuru de lämnade uppgif terna enligt styrelsen inte ger någon klar bild härav, framgår likväl att lå
Kungl. Maj.ts proposition nr 3 4 år 1961 27
negarantier såväl sökts som beviljats för detta ändamål, i fråga om inlösen av stödlån dock endast undantagsvis. Lantbruksnämnderna beräknar på grundval av de ansökningar, som in kommit intill den 20 januari 1961, ett belopp av 11 905 300 kr. vara erfor derligt som ram för garantigivningen. Då efterfrågan på lånegarantier sy nes kunna tillgodoses inom den av riksdagen medgivna garantiramen, fin ner lantbruksstyrelsen inte anledning att f. n. göra framställning om änd ring av denna ram.
Departementschefen
Sommaren 1960 kännetecknades i stora delar av landet av en onormalt rik lig nederbörd. Inom flera områden var väderleken den regnigaste som före kommit sedan meteorologiska mätningar började att utföras i Sverige. Ka rakteristiskt var vidare det relativt stora antalet dagar med koncentrerad nederbörd, ofta i form av skyfallsliknande regn. Även under hösten var ne derbörden i en del områden betydligt större än normalt. Den rikliga neder börden medförde i olika områden betydande skördeskador samt svårigheter vid bärgningen av skörden. Enligt beslut av 1960 års riksdag gällde med avseende å 1960 års skörd liksom åren närmast dessförinnan en modifierad 4-procentregel. Enligt den na var jordbruket i händelse av dålig skörd berättigat till särskild kontant kompensation för den del av produktionsbortfall eller kostnadsökning för fodermedel, som översteg fyra procent av inkomstsumman i en för år 1960 upprättad normkalkyl. Beräkning av produktionsutfallet skulle emellertid ske endast om så påfordrades av jordbrukets organisationer. Dessa har dock inte påkallat en dylik beräkning och någon utlösning av den modifie rade 4-procentregeln har inte skett. Med anledning av skadorna på 1960 års skörd vidtog Kungl. Maj:t redan tidigt sistlidna höst vissa åtgärder i syfte att lindra den ekonomiska situa tionen för de drabbade jordbrukarna. För att möjliggöra bland annat stöd köp av skadad brödsäd utökades sålunda med stöd av ett av riksdagen tidi gare givet bemyndigande den rörliga krediten i riksgäldskontoret till Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening. Vidare medgavs dispens från regeln om viss uppsägningstid för medel innestående å skogskonto. Domänstyrel sen lämnades också möjlighet att i vissa fall och på vissa villkor medge extra anstånd med erläggande av arrende för sådana arrendatorer, som på grund av felslagen skörd år 1960 lidit väsentlig förlust och därför var i behov av ekonomiskt bistånd. I enlighet med beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 168; JoU 37; rskr. 353) har vidare medgivits vissa lättnader i de för stödlån gällande villkoren i vad de avser amorteringsfri tid, anstånd med erläggande av amortering samt bestämmelserna om dröjsmålsränta. Likaså har villkoren i fråga om av lantbruksnämnder medgiven statsgaranti för i kreditinrättningar upptagna driftslån uppmjukats.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
Vidare har i enlighet med nyssnämnda riksdagsbeslut införts statliga garantier för lån, som i anledning av skördeskador upptagits på den all männa marknaden. Enligt riksdagens beslut får dylika garantier beviljas intill ett sammanlagt belopp av 25 miljoner kronor. Som framgår av den förut återgivna, av lantbruksstyrelsen lämnade redogörelsen beräknas på grundval av de ansökningar, som inkommit intill den 20 januari 1961, ett belopp av endast 11,9 miljoner kronor bli erforderligt som ram för garantigivningen i anledning av 1960 års skördeskador. Då efterfrågan på lånega rantier sålunda synes kunna tillgodoses inom den av rikdagen medgivna ramen, finner jag i likhet med lantbruksstyrelsen inte anledning att fram lägga något förslag om ändring av denna ram. Såsom framgår av jordbruksnämndens framställning har enligt nämn dens uppfattning de förenämnda åtgärderna medfört en väsentlig lättnad för de av skördeskador drabbade jordbrukarna. Nämnden är emellertid sam tidigt övertygad om att särskilt det inte obetydliga antal jordbrukare, som på grund av skördeskador under tidigare år fått en försvagad ekonomi och som år 1960 återigen fått stora skördeförluster, inte kan väntas få ett till fredsställande stöd genom redan beslutade åtgärder. Efter övervägande av det utav nämnden förebragta utredningsmaterialet och övriga omständighe ter har jag funnit mig böra förorda, att ytterligare stödåtgärder vidtages från det allmännas sida för att mildra verkningarna av fjolårets skörde skador. I fråga om utformningen av dessa stödåtgärder kan jag i huvudsak an sluta mig till vad jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets för handlingsdelegation och lantbruksstyrelsen härutinnan föreslagit. Möjlig heter bör sålunda nu liksom senast i anledning av 1959 års skördeskador skapas för utlämnande av kontantbidrag efter individuell ansökan. På ena handa villkor som till jordbrukare torde emellertid dylika bidrag även böra utgå till trädgårdsodlare, som år 1960 drabbats av betydande skördeskador. Vidare bör till de jordbrukare, som drabbats av de i det föregående nämn da, av ollonborrens larver orsakade skördeskadorna kunna utgå bidrag efter samma grunder som vid skördeskador, förorsakade av väderleksförhållan dena. För utbetalning av de behovsprövade kontantbidragen synes i anslutning till jordbruksnämndens förslag böra ställas medel till förfogande intill ett belopp av 20 miljoner kronor. Huvuddelen av detta belopp skall enligt nämnden fördelas mellan de av skördeskadorna hårdast drabbade områ dena. En viss reserv å förslagsvis 25 procent av beloppet har dock ansetts böra undantas från den eljest i princip definitiva centrala fördelningen. Denna reserv är avsedd för områden, som inte medtagits i den centrala fördelningen, och för extra medelsförstärkning till områden, vilka visar sig vara i större behov av bidrag än vad som nu har kunnat beräknas, samt för besvärsfall. Mot nämndens förslag till huvudsaklig fördelning av bi dragsbeloppet har jag intet att erinra. Bidragsgivningen bör i enlighet med jordbruksnämndens, efter samråd
Kungl. Maj.ts proposition nr år 1961 29
med lantbruksstyrelsen och jordbrukets förhandlingsdelegation, upprättade förslag ske efter individuell ansökan och prövning. För att kontantbidrag skall kunna utgå måste förutsättas, att sökanden år 1960 drabbats av bety dande skördeskador. Skadorna skall för sökanden ha medfört ett bortfall av inkomster, vilket framstår som väsentligt i förhållande till hans normala årsinkomst. Inkomstbortfallet skall också ha medfört, att hans ekonomi blivit så hårt pressad, att han — även med beaktande av sådant stöd, som han enligt beslut av 1960 års riksdag erhållit eller kan erhålla i form av kreditgaranti och betalningslättnader —• får anses ha avsevärda svårigheter att betala räntor, amorteringar, arrenden och andra utgifter, nödvändiga för driftens fortsättande. För att syftet med bidragen inte skall förfelas är det vidare av största vikt, att bidragen i de enskilda fallen avväges så, att de kommer att innebära en verklig hjälp för de sökande att fortsätta jord bruksdriften. Prövningen av ansökningarna bör i enlighet med jordbruksnämndens för slag omhänderhas av en inom varje lantbruksnämnd särskilt tillsatt delega tion med biträde av en representant för hushållningssällskapet. Sällskapets sekreterare torde därför regelmässigt böra ingå i delegationen. Vid den granskning, som ansökningarna bör underkastas, bör i enlighet med nämn dens förslag, i den utsträckning så befinnes lämpligt, kontakt kunna upp tagas med — förutom lantbruksnämndernas ortsombud — jämväl andra med de olika orterna väl förtrogna personer och kommunala förtroende män, vilka bör lämnas tillfälle deltaga i granskningen. Vidare bör de tjän stemän hos hushållningssällskapen, som medverkat i en förberedande ut redning om skördeskadorna eller eljest har särskild lokalkännedom, del taga. De närmare grunderna för bidragsprövningen och för fördelningen av bidragsmedlen bör med utgångspunkt från nu angivna huvudregler fastställas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av lantbruksstyrel sen efter hörande av jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdele gation.
För finansieringen av den föreslagna bidragsverksamheten bör liksom i några liknande fall tidigare år kunna tagas i anspråk vissa hos jordbruks nämnden tillgängliga men ännu ej disponerade allmänna medel. Jag finner mig sålunda böra föreslå, att till förfogande för verksamheten i första hand ställes ett belopp av 10 miljoner kronor av det överskott av införselavgifts medel inom jordbruksregleringen, som uppkommit under treårsperioden 1956/57—1958/59. För verksamheten bör vidare i andra hand medel intill ett belopp av 10 miljoner kronor ställas till förfogande ur de under regle ringsåret 1960/61 influtna eller inflytande införselavgifterna på jordbrukets område. Enligt från jordbruksnämnden under hand inhämtade uppgifter beräknas ett överskott av införselavgifter under detta år bli disponibelt, sedan de övriga regleringsändamål, vilka kan anses böra tillgodoses med medel från sagda införselavgifter, blivit täckta. För att möjliggöra att nyssnämnda belopp omedelbart skall kunna stäl
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 3 4 år 1961
las till förfogande, bör jordbruksnämnden bemyndigas att förskottera er forderliga belopp ur tillgängliga införselavgiftsmedel på jordbrukets om råde. Frågan om från vilken eller vilka av de olika grenarna av reglerings verksamheten införselavgiftsmedlen för ifrågavarande ändamål slutligt skall tagas, bör avgöras efter prövning av förhållandena inom varje särskild gren. Enligt min mening bör det uppdragas åt jordbruksnämnden att efter sam råd med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda hithörande spörsmål och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet. Det torde därefter böra ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i frågan.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att enligt vad länsstyrelsen i Kristianstads län anfört i skrivelser den 9 augusti och den 19 september 1960 till chefen för inrikesdepartementet de i det föregående berörda översväm ningarna förorsakat jämförelsevis omfattande skador i östra Skåne även av annan natur än skördeskador. De rapporterade skadorna av sådan art har efter av länsstyrelsen gjord värdering beräknats belöpa sig till om kring en kvarts miljon kronor. Vid en tillämpning av de ersättningsgrunder, som av riksdagen godtagits för statsunderstöd för motsvarande ska dor i anledning av 1959 års vårflod och lokala oväder (prop. 1960: 2, XI ht, bil. 3, p. 2; SU 17; rskr. 59), skulle enligt länsstyrelsens preliminära upp skattning ersättning av statsmedel utgå med omkring 65 000 kronor. Vid det samråd jag i denna fråga haft med chefen för inrikesdepartemen tet har det befunnits skäligt, att ersättning av statsmedel får utgå för här berörda skador efter behovsprövning enligt samma riktlinjer som gällt be träffande 1959 års översvämningsskador. Av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisade reservationsanslaget Bidrag till er sättning för vissa av översvämningar förorsakade skador å en miljon kro nor kvarstår, enligt vad jag inhämtat, sedan huvudparten av ifrågakommande ersättningar numera utbetalats, odisponerat ett belopp av omkring 400 000 kronor. Därest riksdagen icke har någon erinran häremot, torde av återstående medel å anslaget erforderligt belopp få tagas i anspråk för ersättningar i enlighet med vad sålunda anförts. Skulle härutöver i några enstaka fall fråga uppkomma om ersättning i anledning av översvämnings skador under år 1960, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva ersättningsfrågan enligt nyssnämnda riktlinjer.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen att 1) medgiva, att bidrag till jordbrukare, vilka är i behov därav på grund av 1960 års skördeskador, må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, jag angi vit i det föregående, 2) medgiva, att för utbetalande av sagda bidrag medel må ställas till förfogande intill ett belopp av 20 000 000 kronor,
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961 31
3) medgiva, att kostnaderna för bidragen må bestridas med a) 10 000 000 kronor av medel, som influtit genom upp tagande av införselavgifter på jordbrukets område under regleringsåren 1956/57—1958/59, b) intill ett belopp av 10 000 000 kronor av medel, som under regleringsåret 1960/61 inflyter genom upptagande av införselavgifter på jordbrukets område, 4) medgiva, att för utbetalande av bidragen erforderliga medel må i mån av behov förskottsvis tillhandahållas ur tillgängliga införselavgiftsmedel på jordbrukets område, 5) bemyndiga Kungl. Maj :t att, på förslag av statens jordbruksnämnd efter samråd med jordbrukets förhand lingsdelegation, fastställa den närmare fördelningen av nyss nämnda båda belopp å vardera 10 000 000 kronor på de olika slag av införselavgiftsmedel, från vilka beloppen slut ligt skall gäldas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och för ordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Stig Johansson
610110 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag