('angående vissa frågor rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m.m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961 1

Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor rörande rektorstjänstema inom skolväsendet m.m.; given Stockholms slott den 17 februari 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till vissa åtgärder för att underlätta möjligheterna att placera rektor vid sådana skolor, som blir avvecklade i samband med enhetsskolans genomförande, på annan skolledartjänst. Vidare föreslås för de fall, då försöksskolas högstadium samorganiseras med skola under avveckling eller med statligt gymnasium och en rektor utses att leda hela skolenheten, vissa jämkningar i det poängberäknings­ system, som ligger till grund för fastställande av avlöningsgrupp för rekto­ rerna och av antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet. I anslutning härtill föreslås bland annat att rektorerna ålägges skyldighet att fullgöra rektorsgöromål vid annan skolform än den där tjänsten är placerad.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt Nr 85

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 februari 1961.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden N ilsson , A ndersson , L indström , L indholm , K ling , S koglund , E denman , N etzén , af G eijerstam , H ermansson .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor rörande rektorstjänsterna inom skolväsendet m. m.

I. Inledning

I skrivelser den 7 och den 23 november 1960 till Kungl. Maj:t har skol­ överstyrelsen framfört förslag till åtgärder i anledning av att nya förord­ nanden för rektorerna vid de skolformer, för vilka allmänna skolstadgan äger tillämpning, skall utfärdas för den nya allmänna förordnandeperioden den 1 juli 1961—den 30 juni 1967. Skolöverstyrelsen upptager därvid till behandling vissa frågor i anslutning till samordningen av gymnasier och försöksskolas högstadium och ifrågasätter bland annat en omprövning av grunderna för beräkningen av antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet och de därmed sammanhängande reglerna för bestämmande av rektors avlöningsgrupp. Därjämte har skolöverstyrelsen föreslagit åtgär­ der för lösande av vissa övergångsspörsmål, vilka sammanhänger med av­ vecklingen av realskolor och motsvarande skolformer i samband med enhetsskolans genomförande. Till grund för skolöverstyrelsens framställning av den 7 november 1960 ligger en inom överstyrelsen upprättad promemoria angående samordning av statligt gymnasium och försöksskolas högstadium, vilken genom över­ styrelsens försorg varit föremål för en omfattande remissbehandling hos bland annat ett antal länsskolnämnder och skolstyrelser samt organisa­ tioner. Då flera av de förslag skolöverstyrelsen framfört torde böra underställas riksdagens prövning, får jag nu anhålla att upptaga dessa spörsmål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961 3

II. Den nya förordnandeperioden

Enligt 4 kap. 6 § 1 mom. allmänna skolstadgan skall rektorstjänst vid annan skola än kommunal yrkesskola tillsättas genom förordnande på sex år, om ej särskilda skäl föranleder att förordnandet meddelas för kortare tid. För sådana tjänster gäller samma allmänna förordnandeperiod. Förordnande under löpande period må ej meddelas för längre tid än till periodens slut. Vid 1959 års riksdag (SU 123 s. 12 ff.) erhöll Kungl. Maj:t bemyndigande att på framställning av kommun besluta om överflyttning av rektor vid realskola, som är under avveckling, till nyinrättad eller eljest ledig rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet, utan att tjänsten ledigförklaras. De av skolöverstyrelsen i skrivelsen den 22 november 1960 föreslagna anordningarna innebär bland annat att de nya förordnandena skulle i vissa fall begränsas till tiden. Härom anför skolöverstyrelsen.

I fråga om skolor med statligt allmänt gymnasium, d. v. s. högre all­ männa läroverk och f ö r s öksgy mn a s ier, finner överstyrelsen icke skäl före­ ligga att föreslå Kungl. Maj:t någon generell avvikelse från den normala förordnandeperioden. För rektorer vid statliga realskolor och högre kommunala skolor för vilka beslut om fullständig avveckling föreligger, då förordnandebeslutet fattas, kan med nuvarande bestämmelser förordnandet längst få avse tiden till dess skolan i fråga är helt avvecklad. Skolöverstyrelsen anser sig därjämte böra utgå ifrån att beslut om successiv avveckling av övriga skolor tillhörande denna grupp kan komma att fattas i relativt stort antal fall med början, vad den 4-åriga realskolan och 5-åriga flickskolan beträffar, från och med läsåret 1963/64, vilket innebär att en realskola skall kunna vara avvecklad 1 juli 1966 och en flickskola 1 juli 1967. Som följd härav avser överstyrelsen att begränsa förordnandena för realskolornas rektorer längst till utgången av juni 1966. För den obligatoriska skolans vidkommande bör en avkortning av förord­ nandeperioden endast förekomma om så är oundgängligen nödvändigt. Skolöverstyrelsen utgår emellertid ifrån att varken folkskolans eller ovan­ nämnda högre skolors rektorer inom kommunen i förhållande till varandra skall äga företräde till rektor stjänsterna vid den nya obligatoriska skolform, varom statsmakterna väntas komma att besluta 1962. Härav följer att i de fall, då icke samtliga nu anställda berörda rektorer med gällande poäng­ beräkningar med visshet kan beredas fortsatt rektorsförordnande inom kommunen efter realskolans och motsvarande skolformers avveckling, för­ ordnandeperioden bör avkortas även för den obligatoriska skolans rektorer där. Vid bedömningen av om avkortning av förordnandetiden behöver ske, avser dock överstyrelsen att taga hänsyn till om vakanser kan beräknas uppstå genom någon rektors avgång med pension eller om poängtalet kan beräknas växa, så att det blir möjligt att inrätta någon ny rektorstjänst inom det obligatoriska skolväsendet. Avkortning av förordnandeperioden för det obligatoriska skolväsendets rektorer torde i regel ej heller behöva ske i kommuner med kommunalt gymnasium.

4 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 85 år 1961

I de fall, då rektorstjänster hittills blivit övertaliga på grund av real­ skolans avveckling i försökskommuner, har i alla fall utom ett frågan om rektors omplacering lösts genom att rektorerna sökt lediga tjänster på annan ort. Har detta skett före realskolans sista läsår, så har rektorstjänsten därefter vakantsatts, i förekommande fall med vikariatslöneförordnande för vikarien. Någon transportspärr har icke tillämpats för rektorer vid sådana skolor. Överstyrelsen anser det önskvärt att omplaceringen av övertaliga rektorer, som icke kan placeras på rektorstjänst inom den egna skolkommunen, även i fortsättningen i första hand sker inom ramen för den vanliga rektorstillsättningen, d. v. s. genom att rektorerna själva söker transport till ledigblivande tjänster. Emellertid torde man icke kunna utgå ifrån att omplaceringsfrågan helt skall kunna lösas på detta sätt, eftersom det då realskolan allmänt skall avvecklas årligen kommer att gälla väsent­ ligt flera rektorer. Överstyrelsen kommer därför att liksom fallet varit vid den 5-åriga realskolans ersättande med 3-årig realskola i detalj följa ut­ vecklingen för att vid uppkommande situationer kunna vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå erforderliga åtgärder. Varken 1 juli 1961 eller 1962 finnes emellertid några realskolerektorer att omplacera, men därefter kan antalet sådana rektorer på grund av redan nu fattade avvecklingsbeslut beräknas bli följande: 1 juli 1963: 3 vid statliga och 2 vid kommunala realskolor. 1 juli 1964: 9 vid statliga och 5 vid kommunala realskolor. 1 juli 1965: 12 vid statliga och 2 vid kommunala realskolor.

Häremot kan beräknas motsvarande begränsningar av förordnandeperio­ den för vissa rektorer vid det obligatoriska skolväsendet nämligen till 30 juni 1963 för 3, till 30 juni 1964 för 10 och till 30 juni 1965 för likaledes 10 rektorer. Antalet rektorer som preliminärt kan beräknas få sina förordnanden begränsade till 30 juni 1966 utgör vid de statliga och kommunala realsko­ lorna sammanlagt cirka 110 samt vid det obligatoriska skolväsendet cirka 80. Av försiktighetsskäl torde till denna grupp böra hänföras flertalet av de praktiska kommunala realskolornas 27 rektorer, medan man på grund av dessa skolkommuners storlek knappast torde behöva ifrågasätta någon motsvarande åtgärd beträffande det obligatoriska skolväsendets rektorer där.

I fråga om rektorernas tjänstgöringsförhållanden i kommuner där skolor skall avvecklas anför skolöverstyrelsen: Det andra större problem, som skolöverstyrelsen anser böra lösas, innan nya förordnanden utfärdas för rektorerna, gäller dessas tjänstgöringsför­ hållanden under den period då realskolan avvecklas och försöksskolan eller den nya obligatoriska skolan ersätter densamma. Motsvarande problem kan beräknas uppstå i samband med avveckling av den kommunala flickskolan och praktiska kommunala realskolan. Då realskolan avvecklas, inrymmes i de lokaler, som ej erfordras för återstående delar av denna eller för gymnasiet, där sådant finnes, en sektor av det obligatoriska skolväsendet, som vanligtvis omfattar högstadieklasser. Eftersom det i regel är ändamålsenligt att samma rektor är administrativ och organisatorisk ledare för samtliga klasser inom en skolanläggning,

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961 5

brukar ombesörjandet av rektorsgöromålen för nyssnämnda sektor uppdra­ gas åt den högre skolans rektor. I fall, då såväl realskolans rektorstjänst som en rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet blivit vakanta, har den förra indragits och åt den senares innehavare uppdragits att jämväl om­ besörja rektorsgöromålen vid den högre skolan. Hittills har denna situation uppkommit endast i ett fåtal fall men kommer att bli mera allmänt före­ kommande under nästa förordnandeperiod. Under sådana omständigheter finner skolöverstyrelsen det önskvärt att Kungl. Maj:t i likhet med vad som var fallet 1951, då Kungl. Maj:t före­ skrev skyldighet för vissa lärare att tjänstgöra vid försöksskola (SFS nr 581/1951), föreskriver generell skyldighet för rektorerna att ombesörja rektorsgöromålen vid annan skolform som beröres av övergången till för­ söksverksamhet eller den nya obligatoriska skolformen. Under hänvisning till det anförda har skolöverstyrelsen hemställt, att förslag till Kungl. Maj:t om dels överföring av rektor vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola i kommun med försöksskola (enhetsskola) till rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet, dels ökning av antalet rektorer enligt 127 § 3 mom. folkskolestadgan i kommun där all­ mänt läroverk eller högre kommunal skola skall avvecklas må förutom av vederbörande kommun få framläggas jämväl av skolöverstyrelsen, att skolöverstyrelsen erhåller bemyndigande dels att vid uppkommande ledighet på rektorstjänst vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola indraga tjänsten samt besluta att rektorsgöromålen skall ombesörjas av viss rektor vid det obligatoriska skolväsendet dels att besluta att det skall ankomma på rektor vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola att ombesörja rektorsgöromålen vid den till skolan knutna sektorn av det obli­ gatoriska skolväsendet, att Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser om skyldighet för rektor, som erhåller förordnande från och med den 1 juli 1961 eller senare att därest rektor stjänsten är placerad vid allmänt läroverk eller högre kom­ munal skola som är under avveckling ombesörja rektorsgöromålen vid till skolan knuten sektor av det obligatoriska skolväsendet, samt därest rektorstjänsten är placerad vid det obligatoriska skolväsendet i kommunen om­ besörja rektorsgöromålen vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola i samma kommun, vilken är under avveckling, att därest sådan rektor som ovan nämnts icke äger behörighet till ordi­ narie lärartjänst i läroämnen vid den skolform eller det stadium, där han skall ombesörja rektorsgöromålen, skölöverstyrelsen må bestämma att jämte rektor skall förordnas en studierektor för vilken överstyrelsen må fastställa instruktion.

Kungl. May.ts 'proposition nr 85 år 1961 7

Angående avlöningsgruppernas fördelning hänvisas i 13 § avlöningsreglementet till vad som är särskilt stadgat. I detta hänseende finnes för närvarande ej andra regler än de som utfärdades i cirkulär den 20 december 1957 (nr 696) om löneställningen för de nya skolledartjänsterna i kom­ munerna, m. m., vilket cirkulär ändrats genom kungl. kungörelse den 21 februari 1958 (nr 44). Cirkuläret torde ha avsetts att vara tillämpligt på lönesättningen för den tid som återstod av den då löpande allmänna förordnandeperioden. Det upptager bestämmelser såväl om avlöningsgrupperna som de särskilda lönegraderna. Reglerna om lönegraderna har sedermera överförts till 13 § reglementet men så har ej skett beträffande avlöningsgrupperna. Regleringen i cirkuläret av avlöningsgrupperingen framgår av följande uppställning. Poängtal (avser i kommun med Avlöningsgrupp flera rektorstjänster medeltalet per tjänst) —19,5 I a) kommun med 20—29,5 II försöksskola eller 30—59,5 III inbyggd realskola 60— IV

— 9 I 10—19 II 20—29 III b) annan kommun 30—44 IV 45—59 V 60— VI

Beslut om placering i avlöningsgrupp meddelas av överstyrelsen; dock att i de fall, då skolledarorganisationen skall fastställas av Kungl. Maj:t (främst i kommun med skoldirektör) även löneställningen för skolledarna bestämmes av Kungl. Maj:t. Vid bestämmande av avlöningsgrupp för tiden 1 juli 1958—30 juni 1961 var poängsumman den 1 november 1957 avgörande för beslutet. I de fall, då kommunen övergått till försöksverksamhet från den 1 juli 1959 eller 1960 och rektorstjänsterna således skulle överflyttas från b) till a), har poäng­ summan per den 1 november året före övergången lagts till grund för avlö­ ningsgrupperingen . Under löpande förordnandeperiod medgives endast ändrad avlönings­ grupp vid väsentligt ändrade förhållanden. Beslut om ändring fattas av Kungl. Maj:t.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

Ändringsförslag

I skrivelsen den 7 november 1960 har skolöverstyrelsen under hänvisning till promemorian angående samordning av statligt gymnasium och försöks­ skolas högstadium ifrågasatt, om ej på grund av att den nya förordnande­ perioden för rektorer vid skolväsendet skall börja den 1 juli 1961 vissa frågor rörande grunderna för beräkning av antalet rektorstjänster och för fastställande av rektors avlöningsgrupp bör lösas före nämnda datum. Med hänsyn bland annat till att förhandlingar i ämnet erfordras har överstyrel­ sen icke framlagt något konkret förslag utan hemställt, att Kungl. Maj:t ville överväga åtgärder för frågans lösande. Den åberopade promemorian utgår från att den anordning som nu i flera fall vunnit insteg, nämligen att försöksskolas högstadium helt eller delvis förlägges till statligt gymnasium och samordnas med detta (i promemorian benämnes denna skolenhet försöksläroverk), framdeles kommer att bli allt­ mera vanlig. De båda delarna av en sådan skolenhet, anföres i promemorian, bör stå under ledning av samme rektor. Om en gymnasierektor på detta sätt tjänstgör även inom det obligatoriska skolväsendet får det emellertid vissa konsekvenser för beräknandet av antalet rektorer vid det obligato­ riska skolväsendet. Härom anföres i promemorian.

För sådana obligatoriska skolor i en kommun, som ej är knutna till gymnasium, skulle det få ogynnsamma verkningar, om rektorstjänst vid för­ söksläroverk i samma kommun skulle inräknas i antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet. Med en viss förenkling kan man säga, att en rektorstjänst beviljas för varje påbörjat 50-tal poäng. Säkerligen kommer högstadierna vid försöksläroverken i en del fall att ha den omfattning, vil­ ken man utifrån vad som sagts i föregående avsnitt kan anse som en normal undre gräns, d. v. s. åtta till tio klasser. Poängtalet för dessa är 12—15. Det vore ej rimligt, om en rektorstjänst skulle avräknas mot ett så lågt poängtal. En betydligt ökad arbetsbörda skulle då falla på övriga rektorer vid den obligatoriska skolan, särskilt i kommuner med mer än ett försöksläroverk. Vidare fullgör rektor vid ett sådant läroverk endast en del av sin tjänst­ göring inom försöksskolan. Å andra sidan kan det ej anses vara motiverat att bortse från rektor vid försöksläroverk men medräkna de dit förlagda högstadieklasserna, då anta­ let rektorer vid det obligatoriska skolväsendet skall bestämmas. I så fall kan en kommun bli ålagd att inrätta fler rektorstjänster än som är moti­ verat med hänsyn till det förhållandet, att rektorsgöromålen för den del av det obligatoriska skolväsendet ombesörjes av rektor vid försöksläroverk. I promemorian föreslås därför den ändringen av 127 § folkskolestadgan att poängtalet för högstadieklasser, som ingår i försöksläroverk, skall frånräknas vid bestämmandet^ av antalet rektorer vid det obligatoriska skol­ väsendet. Därjämte föreslås en motsvarande åtgärd med avseende på be­ stämmelserna för rektors placering i avlöningsgrupp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961 9

2. Avlöningsgruppering för rektorer vid högre skolor, samordnade med försöksskolas högstadium

Gällande bestämmelser m. m. Avlöningsgrupperingen för rektorer vid statliga gymnasier bygger ej på samma poängsystem som upptagits i allmänna skolstadgan utan på ett särskilt system. För gymnasierektors placering i avlöningsgrupp gäller följande poängberäkning: 1 poäng för varje fullt 25-tal elever, 1 poäng för varje klassavdelning inom realskolan utom realskolans avslutningsklass, 1,5 poäng för varje klassavdelning inom gymnasiet samt realskolans avslutningsklass. För fördelningen på avlöningsgrupp och lönegrader m. m. gäller följande normer. Avlöningsgr. Poäng Lönegrad Avl.-förstärkn. Anmärkning

Om försöksskolas högstadium helt eller delvis samordnas med statligt gymnasium och gymnasierektorn därvid skall vara rektor för hela skol­ enheten uppkommer fråga huru för avlöningsgrupperingen poängberäk­ ningen skall ske för högstadiedelen av skolenheten. Motsvarande problem torde uppkomma beträffande sådana realskolor, vilka under sin avvecklingstid samordnas med högstadier.

Ändringsförslag Skolöverstyrelsen har i förevarande avseende samma hemställan som be­ träffande avlöningsgrupperingen för rektorerna vid det obligatoriska skol­ väsendet. I promemorian föreslås i anslutning till ett av skolöverstyrelsen den 17 december 1957 framfört förslag följande poängberäkning för högstadiet: 1 poäng för varje fullt 25-tal elever, 1 poäng för varje klass i årskurserna 7 och 8, 1,5 poäng för varje klass av 9 a och 9 g samt för varje gren av 9 y eller avdelning därav (till avdelning hänföres även grupp med särskild undervis­ ning i yrkesämne).

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

3. Remissyttranden

Promemorians förslag har vid remissbehandlingen tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkslcollärarinneförbund har ställt sig tvekande till lämpligheten av att nu utfärda generella regler för bestämmande av antalet rektorer i kommuner med försöksläroverk och för­ ordar i stället, att denna avvägningsfråga upptas till prövning i de enskilda kommunerna och där ges en lösning som med hänsyn till kommunens behov och aktuella förhållanden kan anses lämplig. Flera instanser anser, att avdrag för högstadieklasser vid läroverk bör ske endast med en del av det därå belöpande poängtalet, enär eljest följden lätt kunde bli att en omotiverad minskning måste ske av tjänsternas antal vid det obligatoriska skolväsendet. Av denna uppfattning är Sveriges skolledarförbund, som ej kan godtaga det föreslagna avdragssystemet. Förbundet framhåller, att rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet kommer att få mycket arbete med högstadieklasserna vid läroverket i fråga om undervis­ ningen i fritt valt arbete och organisationen av 9 y. Vidare kommer dessa rektorer att huvudsakligen ombesörja det omfattande arbete, som under vårterminen sker i årskurs 6 för att förbereda ämnesval m. m. för årskurs 7. Att rektorn vid läroverket helt skulle sköta denna uppgift till­ sammans med den obligatoriska skolans lärare, vilka inte är underställda honom, anser förbundet inte troligt. Förbundet föreslår därför, att det obligatoriska skolväsendet vid beräkning av antalet rektorer skall tillgodo­ räknas en poäng — i stället för som nu 1 V 2 poäng — för varje avdelning i årskurs 7—9 respektive gren av 9 y vid läroverket. Skolstyrelsen i Solna anser, att poängavdraget bör bestämmas till hälften av vad som belöper på de i läroverket förlagda högstadieklasserna, alltså med 0,75 poäng per avdelning eller gren.

IV. Departementschefen

Den 1 juli 1961 börjar en ny allmän sexårig förordnandeperiod för skolle­ darna inom det allmänna skolväsendet. Under denna period kan till följd av det beslut om enhetsskolans definitiva utformning och genomförande, som statsmakterna år 1962 kan antagas komma att fatta, förutses inträffa bland annat den förändringen i skolorganisationen att avvecklingen av realsko­ lorna och motsvarande skolformer får en större omfattning än hittills. Det måste därför nu övervägas i vad mån rektorsförordnandena inom dessa skolformer behöver tidsbegränsas under den kommande förordnandeperio­ den. Fråga uppkommer också att inom ramen för rektorsorganisationen vid det obligatoriska skolväsendet placera de rektorer vid skolor under av-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 85 år 1961 11

veckling, vilka efter det skolan upphört önskar fortsatt anställning som skolledare. Såsom framgår av den föregående redogörelsen, har skolöverstyrelsen för­ klarat sig ämna avkorta förordnandena för avvecklingsskolornas rektorer. Beträffande skolor, för vilka beslut om avveckling fattats då förordnandet skall meddelas, skulle förordnandet avse tiden till dess avvecklingen helt genomförts och i övriga fall avkortas att gälla till och med utgången av juni 1966. Vidare ämnar skolöverstyrelsen i kommuner med avvecklingsskola avkorta förordnandena för rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet på motsvarande sätt, dock endast i de fall, där inte samtliga nu anställda rek­ torer efter avvecklingen kan beräknas få fortsatt förordnande inom kom­ munen. För att öka möjligheterna att placera eventuellt övertaliga rektorer har skolöverstyrelsen föreslagit att, förutom vederbörande kommun, också över­ styrelsen ges befogenhet att göra framställning till Kungl. Maj:t om över­ flyttning av rektor vid realskola, som är under avveckling, till nyinrättad eller eljest ledig rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet utan att tjänsten ledigförklaras samt om viss ökning av antalet skolledare enligt 127 § folkskolestadgan. Vid överläggningar, som i dessa frågor förts mellan representanter för, å ena sidan, ecklesiastik- och civildepartementen samt, å andra sidan, be­ rörda personalorganisationer har de senare förklarat sig hellre se att rektorsförordnandena meddelas för hel förordnandeperiod och att rektorerna vid avvecklingsskolorna i samband härmed ålägges skyldighet att fullgöra an­ nan uppgift inom kommun, exempelvis såsom studierektor, eller att låta förflytta sig till annan skolledartjänst inom eller utom kommunen. För egen del anser jag, att det av skolöverstyrelsen föreslagna förfarandet med avkortade förordnanden i vissa fall, vilket kan tillämpas inom ramen för vad nuvarande bestämmelser medger, är det lämpligaste sättet att åstadkomma en smidig anpassning till de förutsebara skolorganisatoriska förändringarna. Emot det av organisationerna förordade alternativet talar framför allt att förordnanden i många fall skulle komma att avse tid, då skolan inte längre finns till. I anslutning till vad jag i ett vid 1960 års höstriksdag avgivet interpella­ tionssvar anfört rörande ianspråktagandet av de avvecklade skolornas rek­ torer vill jag här understryka angelägenheten av att alla möjligheter att finna placering för dessa rektorer på andra skolledartjänster tillvaratages. Jag förutsätter, att skolöverstyrelsen kommer att bevaka utvecklingen på området och följa de enskilda fallen. Det synes också lämpligt att över­ styrelsen utrustas med den föreslagna initiativrätten, och överstyrelsen bör därjämte, när så finnes påkallat, vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de ytterligare åtgärder, som kan behövas för att tillgodose de här berörda intressena. Därest överstyrelsen får sådan initiativrätt, skall detta själv­ fallet inte innebära att berörda kommuner betages inflytande på dessa

12 Kuncjl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

frågor. Jag finner lämpligt, att överstyrelsen i dylika fall, innan framställ­ ning göres, inhämtar yttranden från kommunen och länsskolnämnden.

Skolöverstyrelsen har till behandling upptagit vissa andra frågor, som sammanhänger med tjänstgöringsförhållandena för rektorerna i kommuner med avvecklingsskolor. I enlighet med överstyrelsens förslag, mot vilket personalorganisationerna inte haft någon erinran i och för sig, synes det böra föreskrivas skyldighet för rektor vid avvecklingsskola att ombesörja rektorsgöromålen för viss del av det obligatoriska skolväsendet. Skyldig­ heten torde böra avse endast högstadiet av försöksskolan. På motsvarande sätt bör rektor vid det obligatoriska skolväsendet vara skyldig att ombe­ sörja rektorsgöromål vid avvecklingsskola inom kommunen. I sistnämnda fall synes det lämpligt att, när rektor inte har behörighet till ordinarie lärartjänst i läroämnen vid avvecklingsskolan, studierektor förordnas vid denna skola. Denna befattning bör kunna bestridas av studierektor vid försöksskolans högstadium. Överstyrelsen torde böra erhålla bemyndigande att förordna studierektor samt att fastställa instruktion för denne. I anslutning till de nyss behandlade frågorna vill jag även upptaga det spörsmål som uppkommer, då försöksskolas högstadium i en kommun helt eller delvis förlägges till ett statligt gymnasium och ställning måste tagas till hur verksamheten i de båda skolformerna skall kunna samordnas under en enhetlig ledning. Dylika kombinationer har hittills endast förekommit spar­ samt och för dem har inte meddelats några mera fasta regler. Anledning finns ej att i förevarande sammanhang taga ställning till frågan huruvida kombinationer av detta slag bör bli en regelmässig företeelse inom skol­ väsendet. Emellertid torde man få räkna med att det under den närmaste framtiden kommer att bli vanligare än hittills att högstadier förlägges till ett gymnasium och samorganiseras med detta bland annat i syfte att på bästa sätt utnyttja befintliga lokaltillgångar och tillgänglig lärarpersonal. Det torde, såsom framhålles i den promemoria som åberopas i skolöver­ styrelsens framställning, i många fall av denna art vara lämpligt att led­ ningen av den kombinerade skolenheten anförtros gymnasiets rektor. För att möjliggöra en sådan anordning föreslår skolöverstyrelsen att rektorerna vid gymnasierna skall kunna åläggas att leda dit förlagda högstadieklasser och beträffande dessa tillämpa de för den obligatoriska skolan gällande bestämmelserna. Mot detta förslag har personalorganisationerna inte fram­ ställt erinran. Samtidigt har emellertid från personalens sida begärts utökad möjlighet att jämka rektorernas undervisningsskyldighet samt förstärkning av rektorsexpeditionernas resurser. Jag vill för egen del biträda skolöver­ styrelsens förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i de särskilda fallen pröva fråga om utkrävande av denna skyldighet. Till de av persona­ len framställda önskemålen torde ställning inte böra tas i förevarande sam­ manhang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961 13

När på här angivet sätt rektor för ett gymnasium eller en avvecklingsskola övertager ledningen av en del av den obligatoriska skolan, uppkommer fråga vilken inverkan detta bör få på bestämmandet av antalet rektorer inom kommunens obligatoriska skolväsende och på avlöningsgrupperingen för berörda rektorstjänster inom kommunen. Nämnda förhallanden bestäm­ mes enligt gällande ordning med ledning av vissa poängnormer. Då överta­ gandet i princip skall omfatta samtliga rektorsgöromål, anser jag följdriktigt, att i enlighet med vad som föreslås i promemorian det poängtal, som belöper på den samorganiserade delen av den obligatoriska skolan, frånräknas denna skolas samlade poäng. Från denna huvudregel bör emellertid Kungl. Maj:t efter prövning av förhållandena i enskilda fall kunna medge viss jämkning, om särskilda skäl motiverar det. Jag tänker härvid bland annat på sådana marginalfall, där poängbortfallet, trots att det är av förhållandevis liten om­ fattning, skulle medföra minskning av antalet tjänster eller ändring av löne­ förhållandena för rektorerna. Det kan också vara motiverat att något jämka poängberäkningen i sådana fall, där samorganisationen medför vissa arbets­ uppgifter jämväl för den obligatoriska skolans rektor. De delar av den obligatoriska skolan, som på detta sätt knytes till annan skola, bör beaktas vid bestämmande av avlöningsgrupp för rektorstjänsten vid den sistnämnda skolan. Därvid bör med viss jämkning i huvudsak följas de principer för poängberäkning, som avser realskola. Härigenom skulle, utom en tilldelning av 1 poäng för varje fullt 25-tal elever, beräknas 1 poäng för varje avdelning av årskurserna 7 och 8 samt IV 2 poäng för varje avdel­ ning av årskurs 9 utom 9 y. För sistnämnda årskurs skulle beräknas IV 2 poäng för varje gren eller avdelning därav. Såsom framgår av vad jag förut anfört kan den situationen uppkomma, att rektor vid det obligatoriska skolväsendet anförtros rektorsgöromålen vid avvecklingsskola. För sådant fall synes det rimligt att rektorstjänsten i lönehänseende tillgodoräknas poäng härför efter de poängberäkningsgrunder för det obligatoriska skolväsendet, som angives i propositionen 1957: 183. I de fall då rektor, som fått avkortat förordnande, efter förordnande­ tidens utgång erhåller förnyat förordnande på samma eller annan rektorstjänst för återstående tid av den allmänna förordnandeperioden bör ny avlöningsgruppering inte verkställas utan samma avlöningsgrupp gälla för respektive tjänster under hela perioden, därest inte jämkning enligt hittills gällande normer föranledes av väsentligt ändrade förhållanden.

Med de jämkningar som jag i det föregående förordat bör inför den allmänna förordnandeperiod, som börjar den 1 juli 1961, ny avlöningsgruppering för rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet och de allmänna läroverken jämte motsvarande skolformer ske i huvudsaklig över­ ensstämmelse med vad hittills gällt. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser, som fordras i anslutning till vad jag nu förordat. Samtidigt torde jämväl få

14 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 85 år 1961

utfärdas bestämmelser om avlönings- och arvodesgruppering för skoldirektör och förste rektor. Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna av mig i det föregående förordade grunder för bestämmande i vissa fall av rektorernas arbetsområde och åligganden samt för fastställande av rektors avlöningsgrupp och av antalet rektor stjänster vid det obliga­ toriska skolväsendet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den ly­ delse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Inga Bäcklin