angående godkännande av avtal mellan Sverige och Republiken Sydafrika för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1362
1 Nr 13
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av avtal mellan Sverige och Republiken Sydafrika för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap; given Stockholms slott den 2i november 1961.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch utrikesdepartementsärenden för den 26 maj 1961 och över finansärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 29 maj 1961 undertecknat avtal mellan Sverige och Sydafrikanska unionen — sedan den 1 juni 1961 Republiken Sydafrika — för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att godkänna nämnda avtal.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 13
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962
Avtal
mellan Konungariket Sveriges regering och Sydafrikanska unionens regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap
Konungariket Sveriges regering och Sydafrikanska unionens regering, som önska ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap, hava överenskommit om följande bestämmelser:
Artikel 1
Avtalet är tillämpligt beträffande skatter å kvarlåtenskap efter personer, vilka vid tidpunkten för sin död voro bosatta i Sverige eller Sydafrikanska unionen.
Artikel II
1. De skatter, som avses i detta avtal, äro:
a) Beträffande Sverige arvsskatten; samt
b) Beträffande Sydafrikanska unionen kvarlåtenskapsskatten.
2. Avtalet skall även tillämpas beträffande alla andra skatter av i huvudsak likartat slag, som påläggas i Sverige eller Sydafrikanska unionen efter undertecknandet av detta avtal.
Artikel III
1. Där icke sammanhanget till annat föranleder, skall i avtalet:
a) med »behörig myndighet» förstås för Unionens vidkommande »The Commissioner for Inland Revenue» eller hans befullmäktigade ombud och för Sveriges vidkommande finansministern eller hans befullmäktigade ombud;
Agreement
between the Government of the Union of South Africa and the Royal Government
of Sweden for the avoidance of double
taxation with respect to death duties
The Government of the Union of South Africa and the Royal Government of Sweden, desiring to conclude an agreement for the avoidance of double taxation with respect to death duties, have agreed as follows:—
Arficle I
This agreement refers to death duties applicable to the estates of persons who åt the time of their death were residents of the Union of South Africa or of Sweden.
Article II
(1) The duties which are the subject of this agreement are:—
(a) In the Union of South Africa the estate duty; and
(b) In Sweden the succession duty.
(2) This agreement shall also apply to any other duties of a substantially similar character imposed in the Union of South Africa or in Sweden subsequent to the date of signature of this agreement.
Artide 111
(1) In this agreement, unless the context otherwise requires:—
(a) »competent authority» means, in the case of the Union, the Commissioner for Inland Revenue or his authorised representative; in the case of Sweden, the Minister of Finance or his authorised representative;
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962
3 Ooreenkoms
tussen die Regering van die Unie van Suid- Afrika en die Koninklike Regering van Swede ter vennyding van dubbele belasting niet betrekking tot sterfregte
Die Regering van die Unie van Suid-Afrika en die Koninklike Regering van Swede het uit ’n begeerte om ’n ooreenkoms aan te gaan ter vermyding van dubbele belasting met betrekking tot sterfregte, as volg ooreengekom:—
Artikel 1
Hierdie ooreenkoms het betrekking op sterfregte wat van toepassing is op die boedels van persone wat ten tyde van hulle dood inwoners van die Unie van Suid-Afrika of van Swede was.
Artikel II
(1) Die belastings wat die onderwerp van hierdie ooreenkoms uitmaak is —
(a) In die Unie van Suid-Afrika die boedelbelasting; en
(b) In Swede die suksessiereg.
(2) Hierdie ooreenkoms is ook van toepassing op enige ander belastings van 'n wesenlik soortgelyke aard wat in die Unie van Suid-Afrika of in Swede opgelé word na die datum van ondertekening van hierdie ooreenkoms.
Artikel III
(1) In hierdie ooreenkoms, tensy die verband änders vereis, beteken —
(a) „bevoegde owerheid”, in die geval van die Unie, die Kommissaris van Binnelandse Inkomste of sy gemagtigde verteenwoordiger; in die geval van Swede die Minister van Finansies of sy gemagtigde verteenwoordiger;
lf Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 13
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962
b) med »stat» förstås Unionen eller Sverige alltefter som sammanhanget kräver;
c) med »Unionen» förstås Sydafrikanska unionen.
2. Då en av de avtalsslutande staterna tillämpar bestämmelserna i avtalet, skall, såvitt icke sammanhanget annorlunda kräver, varje däri förekommande uttryck, vars innebörd icke särskilt angivits, anses hava den betydelse, som uttrycket har enligt gällande lagar inom den ifrågavarande staten rörande sådana skatter, som avses i avtalet.
Artikel IV
1. Fast egendom, belägen i en av staterna, beskattas allenast i denna stal.
2. I fast egendom inbegripas tillbehör därtill ävensom nyttj anderätt samt annan liknande rätt till fast egendom.
3. Rätt till royalty, som utgår för nyttjande av fast egendom eller för bearbetande av gruva eller annan naturtillgång, beskattas allenast i den stat, där den fasta egendomen, gruvan eller naturtillgången är belägen.
Artikel V
1. Tillgångar, som äro nedlagda i rörelse, fritt yrke, lantbruk eller skogsbruk och äro hänförliga till ett fast driftställe i en av staterna, beskattas allenast i denna stat.
2. Som fast driftställe anses plats, å vilken för stadigvarande bruk vid rörelsens, yrkets, lantbrukets eller skogsbrukets drivande finnes särskild anläggning eller vidtagits särskild anordning, såsom plats där företaget har sin ledning, kontor, filial, tillverkningsplats, verkstad, lantgård, skog eller gruva eller annan liknande naturtillgång.
(b) »territory» means the Union or Sweden as the case may be;
(c) »Union» means the Union of South Africa.
(2) In the application of the provisions of this agreement by one of the Contracting Governments, any term not otherwise defined shall, unless the context otherwise requires, have the meaning which it has under the laws of that Contracting Government relating to the duties which are the subject of this agreement.
Artide IV
(1) Immovable property situated in one of the territories shall be subject to duty only in that territory.
(2) Immovable property shall include accessories thereto as well as usufructs over and other like interests in immovable property.
(3) Rights to royalties for the use of immovable property, or for the operation of a mine or other place of natural resources, shall be subject to duty only in the territory in which such immovable property, mine or place is situated.
Artide V
(1) Assets employed in a business or liberal profession or in any agricultural or forestry enterprise and attributable to a permanent establishment in one of the territories shall be subject to duty only in that territory.
(2) A permanent establishment shall be regarded as a place åt which there are special installations or åt which special arrangements have been made for the permanent use of such place for business, professional, agricultural or forestry purposes, such as a place where the undertaking has its management, an office, a branch, a factory, a workshop, a farm, a forest or a mine or other place of natural resources.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1062
(b) „gebied”, die Unie of Swede na gelang van die geval;
(c) „Unie”, die Unie van Suid- Afrika.
(2) By die toepassing van die bepalings van hierdie ooreenkoms deur een van die kontrakterende regerings het ’n uitdrukking wat nie änders omskryf is nie, tensy die verband änders vereis, die betekenis wat daaraan geheg word ooreenkomstig die wette van daardie kontrakterende regering betreffende die belasting wat die onderwerp van hierdie ooreenkoms uitmaak.
Artikel IV
(1) Onroerende eiendom wat in een van die gebiede geleé is, is slegs in daardie gebied aan belasting onderworpe.
(2) Onroerende eiendom sluit in bybehore daarby sowel as vruggebruike van en ander soortgelyke belange in onroerende eiendom.
(3) Regte op tantiéme vir die gebruik van onroerende eiendom, of vir die eksploitasie van ’n myn of ander plek van natuurlike hulpbronne, is slegs in die gebied waarin sodanige onroerende eiendom, myn of plek geleé is, aan belasting onderworpe.
Artikel V
(1) Bates in gebruik in ’n besigheid of vrye beroep of in enige landbouof bosbou-onderneming en wat aan ’n permanente saak in een van die gebiede toegeskryf kan word, is slegs in daardie gebied aan belasting onderworpe.
(2) ’n Permanente saak word beskou as ’n plek waarby daar spesiale installasies is of waarby spesiale reélings getref is vir die permanente gebruik van sodanige plek vir besigheids-, professionele-, landbou- of bosbou-doeleindes, soos ’n plek waar die onderneming sy bestuur het, ’n kantoor, ’n tak, ’n fabriek, ’n werkswinkel, ’n plaas, ’n bos of ’n myn of ander plek van natuurlike hulpbronne.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 13 ur 1962
Artikel VI
Aktier i aktiebolag, som bildats enligt lagstiftningen i en av staterna, beskattas allenast i den stat där bolaget bildats.
Artikel VII
1. Egendom, varå artiklarna IV, V och VI icke äro tillämpliga, beskattas allenast i den stat, där den avlidne både sitt hemvist vid dödsfallet.
2. Vid tillämpningen av avtalet skall den avlidne anses hava haft hemvist i Sverige, om han enligt svensk lagstiftning var bosatt i Sverige vid dödsfallet, och i Unionen om han enligt lagstiftningen i Unionen var bosatt därstädes vid dödsfallet.
3. Skulle tvivelsmål uppstå beträffande i vilkendera staten den avlidne, enligt vad ovan sagts, skall anses hava haft hemvist eller får den avlidne anses hava haft hemvist i båda staterna, skall frågan om hemviststaten avgöras genom överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna. Hänsyn skall därvid tagas till i vilkendera staten den avlidne kan anses hava haft centrum för sina personliga och ekonomiska intressen eller, om detta ej kan avgöras, till medborgarskapet.
4. Var den avlidne vid dödsfallet icke bosatt vare sig i Unionen eller i Sverige, skall han anses hava haft hemvist i den av staterna, i vilken han ägde medborgarskap. Ägde han medborgarskap i båda staterna, skall frågan om var han skall anses hava haft hemvist avgöras genom överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna.
Artikel VIII
1. Gäld, vilken häftar vid egendom som avses i artikel IV, V eller VI eller för vilken sådan egendom utgör
Article VI
Shares in a joint stock company incorporated under the laws of one of the territories shall be subject to duty only in the territory in which the company is incorporated.
Article VII
(1) Assets not dealt with in Artides IV, V and VI shall be subject to duty only in the territory in which the deceased person was domiciled åt the time of his death.
(2) For the purposes of this agreement a deceased person shall be deemed to have been domiciled in Sweden if åt the time of his death he was resident in Sweden in terms of the laws of that territory and to have been domiciled in the Union if åt the time of his death he was ordinarily resident in the Union in terms of the laws of that territory.
(3) If any doubt arises as to the territory in which a deceased person shall be deemed to have been domiciled as aforesaid, or if such person is deemed to have been domiciled in both territories, the question of domicile shall be settled by arrangement between the competent authorities. In this respect they shall take into consideration in which territory the deceased’s personal and economic interests may be considered to have been centred, or, if this cannot be decided, his nationality.
(4) If the deceased person was neither ordinarily resident in the Union nor resident in Sweden åt the time of his death, he shall be deemed to have been domiciled in the territory of which he was a national. If the deceased person was a national of both territories, the question as to where he shall be deemed to have been domiciled shall be settled by arrangement between the competent authorities.
Article VIII
(1) Where debts encumber a deceased person’s assets to which Article IV, V or VI refers, or are
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1!)C>2
7 Artikel VI
Aandele in ’n aandelemaatskappy wat involge die wette van een van die gebiede ingelyf is, is slegs in die gebied waarin die maatskappy ingelyf is, aan belasting onderworpe.
Artikel VII
(1) Bates wat nie in Artikels IV, V en VI behandel is nie, is slegs in die gebied waarin die oorlede persoon ten tyde van sy dood gedomisilieer wras, aan belasting onderworpe.
(2) Vir die toepassing van hierdie ooreenkonis word ’n oorlede persoon geag in Swede gedomisilieer te gewees het indien hy ten tyde van sy dood in Swede ingevolge die wette van daardie gebied woonagtig was en in die Unie gedomisilieer te gewees het indien hy ten tyde van sy dood ingevolge die wette van daardie gebied woonagtig was.
(3) Indien enige twyfel ontstaan wat betref die gebied waarin ’n oorlede person geag word gedomisilieer te gewees het soos voornoemd, of indien die persoon geag word in beide gebiede gedomisilieer te gewees het, word die vraag van domisilie deur reéling tussen die bevoegde owerhede geskik. In hierdie opsig moet hulle in aanmerking neem in watter gebied die oorledene se persoonlike en ekonomiese belange beskou kan word gesentreer te gewees het, of, indien dit nie besluit kan word nie, sy nasionaliteit.
(4) Indien die oorlede persoon nög gewoonlik in die linie nög in Swede len tyde van sy dood woonagtig was word hy geag gedomisilieer te gewees het in die gebied waarvan hy ’n landsburger was. Indien die oorlede persoon ’n landsburger van albei gebiede wras, word die vraag wat betref waar hy geag word om gedomisilieer te gewees het deur reéling tussen die bevoegde owerhede geskik.
Artikel Vill
(1) Wanneer skulde ’n oorlede persoon se bates verswaar wraarop artikel IV, V of VI betrekking het, of
8 Kiingl. Maj.ts proposition nr 13 år 1962
säkerhet, avräknas i den stat, som äger beskatta den ifrågavarande egendomen, å samma egendom eller å annan egendom som den staten äger beskatta. Annan gäld än nu sagts avräknas å egendom, vartill beskattningsrätten tillkommer den stat, där den avlidne hade hemvist vid dödsfallet.
2. Överstiger den gäld, som enligt 1. ovan skall avräknas i en av staterna, värdet av all den egendom som ifrågavarande stat äger beskatta, avräknas det överskjutande gäldbeloppet å egendom, vartill beskattningsrätten tillkommer den andra staten.
3. Å fideikommissegendom avräknas dock allenast den gäld, som häftar vid egendomen eller för vilken denna utgör säkerhet.
Artikel IX
Om kvarlåtenskap är föremål för beskattning delvis i den ena staten och delvis i den andra staten, må vardera staten till grund för beräkning av skattesatsen lägga värdet av hela kvarlåtenskapen.
Artikel X
Genom avtalet beröres icke den rätt till skattefrihet, som i kraft av folkrättens allmänna regler medgivits eller framdeles må komma att medgivas diplomatiska eller konsulära befattningshavare. I den mån på grund av sådan skattefrihet påförande av skatt å kvarlåtenskap icke sker i den stat i vilken sådan befattningshavare är ackrediterad, förbehålles beskattningen den utsändande staten.
Artikel XI
1. Kan det påvisas, att av beskattningsmyndigheterna i de båda staterna vidtagna åtgärder medföra en mot detta avtals principer stridande
secured by such assets, the territorv having the right to levy duty on the said assets shall deduct such debts from those assets or from other assets on which the said territory has the right to levy duty. Debts other than those aforesaid shall be deducted from assets subject to duty in the territory in which the deceased person was domiciled åt the time of his death.
(2) Where debts which under the provisions of the preceding paragraph are to be deducted by one of the territories exceed the value of all the assets on which the said territory has the right to levy duty, the excess shall be deducted from assets subject to duty in the other territory.
(3) In the case of entailed property, however, only debts which encumber or are secured by such propertv shall be deducted.
Article IX
If the estate of a deceased person is subject to duty partly in one of the territories and partly in the other territory, each territory may take the value of the whole of such estate as the basis for the calculation of its rate of duty.
Article X
This agreement shall not affect anv right to exemption from duty which has been, or may hereafter be, conferred on diplomatic or consulat' officers by virtue of the general rules of international law. Where, owing to such exemption, assets are not subject to duty in the territory to which such officers are accredited, the territory accrediting them shall have the right to levv duty on those assets.
Article XI
(1) If it can be shown that action taken by the revenue authorities of the two territories results in taxation contrary to the principles of this
9 Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962
deur tlie bates verseker is, moet die gebied wat die reg het om belasting op genoemde bates te hef die skulde van daardie bates of van ander bates waarop genoemde gebied die reg het om belasting te hef, aftrek. Ander skulde as dié wat hierbo genoem is, word afgetrek van bates wat aan belasting onderworpe is in die gebied waarin die oorlede persoon ten tyde van sy dood gedomisilieer was.
(2) Wanneer skulde wat ingevolge die bepalings van die voorafgaande paragraaf deur een van die gebiede afgetrek moet word, die waarde van alle bates oorskry waarop genoemde gebied die reg het om belasting te hef, word die oorskryding afgetrek van bates wat aan belasting in die ander gebied onderworpe is.
(3) In die geval van onvervreembare eiendom, moet egter slegs skulde wat verswaar of wat deur sodanige eiendom verseker is, afgetrek word.
Artikel IX
Indien die boedel van ’n oorlede persoon aan belasting gedeeltelik in een van die gebiede en gedeeltelik in die ander gebied onderworpe is, mag elke gebied die waarde van die totaal van die boedel as die basis vir die berekening van die belastingskaal neem.
Artikel X
Hierdie ooreenkoms raak nie enige reg tot vrystelling van belasting wat verleen is, of wat hierna verleen mag word, aan diplomatieke of konsulére amptenare kragtens die algemene reéls van internasionale reg nie.
Wanneer bates, weens sodanige vrystelling, nie aan belasting onderworpe is in die gebied waarin sodanige amptenare geakkrediteer is nie, het die gebied wat hulle akkrediteer die reg om belasting op daardie bates te hef.
Artikel XI
(1) Indien daar bewys kan word dat stappe wat deur die inkomsteowerhede van die twee gebiede gedoen is, op belasting in stryd met die
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962
beskattning, må den som träffats av sådan beskattning göra erinringar häremot hos den behöriga myndigheten i den stat, där den avlidne enligt detta avtal får anses hava haft hemvist vid dödsfallet. Dylika erinringar skola göras inom två år efter det den av beskattningen berörda personen erhöll kännedom om den slutliga innebörden av ifrågavarande åtgärder. Anses erinringarna grundade, har myndigheten i sistnämnda stat att vidtaga erforderliga åtgärder för undanröjande av den ifrågavarande beskattningen.
agreement, any person aggrieved by such taxation shall be entitled to lodge a claim with the competent authority of the territory in which the deceased person is deemed under this agreement to have been domiciled åt the time of his death. A claim as aforesaid shall be lodged within two years after the final result of the action referred to above became known to the aggrieved person. If the claim is upheld, the competent authority of the last-mentioned territory shall take the necessär}' action to eliminate the taxation in question.
2. Ränta skall icke utgå å skatte- (2) Any refund based on the probelopp som återbetalas på grund av visions of this agreement shall be bestämmelserna i avtalet. made without payment of interest
on the amount refunded.
Artikel XII
De behöriga myndigheterna skola efter framställning utbyta sådana upplysningar (av beskaffenhet att stå till förfogande enligt de båda staternas respektive skattelagar) som äro nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i avtalet eller för att förebygga bedrägeri eller för att tilllämpa givna föreskrifter till förebyggande av skatteflykt i fråga om de skatter, som avses i avtalet. De utbytta upplysningarna skola behandlas såsom hemliga och få icke yppas för andra personer än dem, domstolar inbegripna, som handhava fastställandet och uppbörden av de skatter, som avses i avtalet. Sådana upplysningar få emellertid icke utbytas, som skulle röja någon affärshemlighet eller något i affärsverksamheten nyttjat förfaringssätt.
Artikel XIII
1. De behöriga myndigheterna må efter överenskommelse utfärda bestämmelser beträffande förfaringssätt samt ansöknings- och beslutsfor-
Article XII
The competent authorities shall upon request exchange such information (being information available under the respective taxation laws of the territories) as is necessary for carrying out the provisions of this agreement or for the prevention of fraud or the administration of statulory provisions against legal avoidance in relation to the duties which are the subject of this agreement. Any information so exchanged shall be treated as secret and shall not be disclosed to any persons other than those (including courts) concerned with the assessment and collection of the duties which are the subject of this agreement. No information shall be exchanged which would disclose any trade secret or trade process.
Article XIII
(1) The competent authorities may, by common agreement, prescribe rules concerning matters of procedure, forms of application and replies
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962
beginsels van hierdie ooreenkoms tot gevolg het, is enige persoon wat deur sodanige belasting benadeel word, geregtig om ’n eis in te dien by die bevoegde owerheid van die gebied waarin die oorlede persoon ingevolge hierdie ooreenkoms geag word ten tyde van sy dood gedomisilieer te gewees het. ’n Eis soos voornoemd, moet ingedien word binne twee jaar nadat die finale gevolg van die stappe waarvan hierbo melding gemaak is, aan die benadeelde persoon bekend geword het. Indien die eis gehandhaaf word, moet die bevoegde owerheid van laasgenoemde gebied die nödige stappe doen om die onderhawige belasting uit te skakel.
(2) Enige terugbetaling op grond van die bepalings van hierdie ooreenkoms word sönder betaling van rente op die terugbetaalde bedrag gemaak.
Artikel XII
Die bevoegde owerhede moet op versoek sodanige inligting (dit is inligting wat volgens die onderskeie belastingwette van die gebiede beskikbaar is) uitruil as wat nodig is vir die uitvoering van die bepalings van hierdie ooreenkoms of ter voorkoming van bedrog of vir die toepassing van wetsbepalings teen wetlike ontduiking met betrekking tot die belastings wat die onderwerp van hierdie ooreenkoms uitmaak. Aldus uitgeruilde inligting moet as geheim beskou word en aan geen ander persone openbaar gemaak word nie as dié (insluitende howe) wat met die aanslaan en invordering van die belastings wat die onderwerp van hierdie ooreenkoms uitmaak te doen het. Geen inligting mag uitgeruil word wat enige handelsgeheim of handelsproses openbaar sal maak nie.
Artikel XIII
(1) Die bevoegde owerhede kan, deur onderlinge ooreenkoms, reéls voorskryf betreffende prosedure, aansoekvorms en antwoorde daarop
12 Kungl. Maj:ts proposition nr t3 år 1962
mulär ävensom i varje annan fråga, som kan uppkomma i samband med tillämpningen av avtalet.
2. De behöriga myndigheterna i de båda staterna må träda i direkt förbindelse med varandra för genomförandet av bestämmelserna i avtalet.
Artikel XIV
1. Detta avtal skall ratificeras av de avtalsslutande staterna. Hans Maj :t Konungens av Sverige ratifikation skall ske med riksdagens samtycke.
2. Ratifikationshandlingarna skola atväxlas snarast möjligt.
3. Avtalet skall träda i kraft den dag utväxlingen av ratifikationshandlingarna sker och skall tillämpas i de fall, då arvlåtare eller testator avlidit å eller efter nämnda dag.
Artikel XV
Avtalet skall förbliva i kraft utan tidsbegränsning, men envar av de avtalsslutande staterna äger att — senast den 30 juni under ett kalenderår, dock icke tidigare än år 1965 — skriftligen uppsäga avtalet hos den andra staten. Har uppsägningstiden iakttagits upphör avtalets giltighet med utgången av det kalenderår under vilket uppsägningen ägde rum; dock att avtalet alltjämt skall äga tillämpning i fall då arvlåtaren eller testatorn avlidit före årets utgång.
Till bekräftelse härå hava undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal och försett detsamma med sina sigill.
Som skedde i Stockholm i två exemplar, på svenska, engelska och
thereto and any other matter which may be necessary to the application of this agreement.
(2) The competent authorities of the two territories may communicate witli each other directly for the purpose of giving effect to the provisions of this agreement.
Article XIV
(1) This agreement shall be ratified by the Contracting Governments. Ratification by His Majesty the Ring of Sweden shall be subject to the consent of the Riksdag.
(2) The instruments of ratification shall be exchanged as soon as possible.
(3) This agreement shall come into force on the date of exchange of instruments of ratification and shall be effective only in respect of the estates of persons dying on or after that date.
Artide A’VT
This agreement shall continue in effect indefinitely but either of the Contracting Governments may, on or before the thirtieth day of June in any year, not earlier than the calendar year 1965, give to the other Contracting Government written notice of termination. Where due notice is given, the agreement shall cease to be effective åt the end of the calendar year in which the notice is given, but shall continue to apply in respect of the estate of any person dying before the end of that year.
In witness whereof the undersigned, duly authorised thereto, have signed this agreement and have affixed thereto their seals.
Done åt Stockholm, in duplicate, in the English, Afrikaans and Swedish
13 Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962
en enige änder aangeleentheid wat nodig mag wees met betrekking tot die toepassing van hierdie ooreenkoms.
(2) Die bevoegde owerhede van die twee gebiede kan regstreeks niet mekaar in verbinding tree met die doel om uitvoering aan die bepalings van liierdie ooreenkoms te gee.
Artikel XIV
(1) Hierdie ooreenkoms moet deur die kontrakterende regerings bekragtig word. Bekragtiging deur Sy Majesteit die Roning van Swede is aan die toestemming van die Riksdag onderworpe.
(2) Die bekragtigingsdokumente moet so gou moontlik uitgeruil word.
(3) Hierdie ooreenkoms tree in werking op die datum van die uitruiling van die bekragtigingsdokumente en is geldig slegs ten opsigte van boedels van persone wat op of na daardie datum te sterwe kom.
Artikel XV
Hierdie ooreenkoms bly vir ’n onbepaalde tydperk van krag, maar enigeen van die kontrakterende regerings kan, op of voor die dertigste dag van Junie in enige kalender jaar, nie vroeer as die kalenderjaar 1965 nie, skriftelik kennis van opsegging aan die ander kontrakterende regering gee. Wanneer behoorlike kennis gegee is, verval hierdie ooreenkoms aan die einde van die kalenderjaar waarin die kennisgewing gegee is, maar bly van toepassing ten opsigte van die boedel van enige persoon wTat voor die einde van daardie jaar te sterwe kom.
Ten bewyse waarvan die ondergelekendes, behoorlik daartoe gemagtig, hierdie ooreenkoms onderteken het en hul seéls daarop aangebring het.
Gedoen te Stockholm, in duplo, in die Afrikaanse, Engelse en Sweedse
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1962
afrikanska språken, vilka texter äga ianguages, the texts being equally lika vitsord, den 29 maj 1961. authentic, this 29th day of May, One
thousand Nine hundred and Sixtvone.
Östen Undén (L. S.)
.4. .17. Hamilton (L. S.)
Kangl. Mctj:ts proposition nr 13 år 1962
tale, waarvan die tekste ewe outentiek is, op hede die 29ste dag van Mei, Eenduisend Negehonderd Een-ensestig.
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1362
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 maj
1361.
N är varande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undéx, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige och Sydafrikanska unionen för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap samt anför därvid följande.
Frågan om en reglering av mellan Sverige och Sydafrikanska unionen uppkommande dubbelbeskattning har varit aktuell sedan åtskilliga år. Den svenska lagstiftningen rörande inkomst- och förmögenhetsskatter ävensom skatt å kvarlåtenskap utgår ifrån att dubbelbeskattning som uppkommer i förhållandet till utlandet skall lindras eller undanröjas genom att avtal vari frågan får sin tekniska lösning träffas med vederbörande stat.
Efter flera års förberedelser ingicks den 28 juli 1955 mellan Sverige och Sydafrikanska unionen ett allmänt avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter (SFS 1956: 51).
I samband med de förhandlingar som ledde till avslutandet av nyssnämnda avtal upptogs även frågan om ingående av ett dubbelbeskattningsavtal beträffande skatter å kvarlåtenskap. Efter initiativ från sydafrikansk sida aktualiserades frågan och blev föremål för muntliga överläggningar mellan expertdelegationer i Stockholm under tiden den 20—den 24 juli 1959. Förhandlingarna fördes på svensk sida av byråchefen i finansdepartementet Ivan Eckersten, lagbyråchefen i departementet Erik Åqvist samt kammarrättsfiskalen Sven Brodén och resulterade i ett på engelska språket avfattat förslag till avtal mellan Sverige och Sydafrikanska unionen för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap. Genom efterföljande skriftväxling kompletterades förslaget i vissa hänseenden, varjämte enighet nåddes om svensk respektive afrikansk text till avtalsförslaget. Avtalsförslaget — vilket torde såsom bilaga1 få fogas vid statsrådsprotokollet
1 Bilagan har här uteslutits. Den vid propositionen fogade avtalstexten är likalydande med avtalsförslaget utom därutinnan att, sedan datering och underskrift verkställts, uppgift härom införts.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962 17
i detta ärende — skulle därefter underställas respektive regeringar för godkännande.
Avtalsförslaget liar remitterats till Svea hovrätt, som i utlåtande den 5 november 1959 — frånsett visst påpekande i förtydligande syfte — ej funnit anledning till erinran mot detsamma.
På diplomatisk väg har meddelats att man på sydafrikansk sida är beredd att underteckna avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla detsamma för godkännande på svensk sida.
Sverige bär tidigare ingått arvsskatteavtal med Tyskland, Ungern, Frankrike, Schweiz, Norge, Finland, Nederländerna, Danmark, Belgien, Italien och Storbritannien. Dessa avtal bygger väsentligen på enhetliga principer för undvikande av dubbelbeskattning på arvsbeskattningens område, dock att det år 19(50 med Storbritannien träffade avtalet i vissa hänseenden intager en särställning. Det föreliggande förslaget till avtal med Sydafrikanska unionen ansluter däremot i fråga om uppdelningen av beskattningsrätten väsentligen till de principer som kommit till uttryck i avtalen med de övriga europeiska länderna.
Jag torde med några ord få beröra utformningen av dödsbobeskattningen i Sydafrikanska unionen. I Unionen uttages en kvarlåtenskapsskatt (estate duty) beräknad på nettovärdet av den avlidnes kvarlåtenskap. Skattskyldighetens omfattning är beroende av den avlidnes bosättning, egendomens belägenhet m. m. I princip räknas till kvarlåtenskapen all den avlidne på dödsdagen tillhörig fast eller lös egendom ävensom vissa försäkringsförmåner och i livstiden fullbordade gåvor. Från skatteplikt undantages emellertid bland annat rättighet avseende fast egendom belägen utanför Unionen samt patent, varumärke och upphovsrätt som icke registrerats i eller nedlagts i rörelse eller yrke inom Unionen. Var den avlidne ej bosatt i Unionen vid sin död, undantages vidare rättigheter avseende lös egendom belägen utanför Unionen samt fordringar, som ej kan göras gällande vid Unionens domstolar, och sådana aktier och andelar i bolag, beträffande vilka förändringar i äganderätten icke skall registreras i Unionen. Skatten utgår enligt en progressiv skiktskala med, i första skiktet, en procent och med, i högsta skiktet (över 50 000 pund), 25 procent. Den uträknade skatten reduceras med belopp motsvarande skatten på vissa bottenbelopp, vilka ökar om den avlidne efterlämnar make eller bröstarvingar. Skyldighet att erlägga skatten åvilar i sista hand envar, som erhållit egendom efter den avlidne genom arv eller testamente, till så stor del som efter förhållandet mellan hans förvärv och hela den beskattade egendomen belöper på honom.
Under det föreslagna avtalet (art. II) har på sydafrikansk sida inbegripits förenämnda kvarlåtenskapsskatt samt på svensk sida arvsskatten. Avtalet föreslås skola tillämpas i fråga om kvarlåtenskap efter personer som vid dödsfallet var bosatta i Sverige eller i Unionen (art. I).
Vad beträffar uppdelningen av beskattningsrätten mellan Sverige och Unionen föreslås i artiklarna IV—-VII bestämmelser av i huvudsak samma innebörd som motsvarande bestämmelser i de avtal Sverige tidigare ingått på
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962
detta område, med undantag för avtalet med Storbritannien. Beskattningsrätten till fast egendom samt till tillgångar nedlagda i ett fast driftställe föreslås sålunda skola förbehållas den stat, där egendomen respektive driftstället finnes (art. IV och V). Vidare föreslås (art. VI) att beskattningsrätten till aktier skall förbehållas den stat, där ifrågavarande bolag bildats. Beträffande all annan egendom skall enligt art. VII (punkt 1) beskattningen ske i den stat, där den avlidne vid dödsfallet ägde hemvist. Såsom framgår av föreskriften i punkt 2 av samma artikel bestämmes hemvistet i första hand enligt vederbörande stats egen lagstiftning.
Förutom de nu nämnda bestämmelserna innehåller avtalsförslaget sedvanliga regler rörande definitioner (art. III), gäldavdrag (art. VIII), progressivitetsberäkning (art. IX), diplomatiska och konsulära befattningshavare (art. X), framställningar om avtalets tillämpning (art. XI) samt utbyte av upplysningar och särskilda tillämpningsöverenskommelser m. m. (art. XII och XIII).
Avtalet föreslås skola träda i kraft den dag, då utväxlingen av ratifikationshandlingarna sker (art. XIV), samt förbliva gällande så länge detsamma ej uppsäges av någon av staterna (art. XV). Avtalet avses skola tillämpas i de fall, då arvlåtare eller testator avlidit på eller efter dagen för utväxlingen av ratifikationshandlingarna.
Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Såsom inledningsvis angivits utgår den svenska skattelagstiftningen ifrån att dubbelbeskattningen i förhållande till utlandet undanröjes genom att särskilda avtal härom ingås. Frågan om avtal med Sydafrikanska unionen har länge varit aktuell. År 1955 ingicks ett avtal rörande inkomstskatter och detta avtal föreslås nu bli kompletterat med ett avtal om arvsbeskattning. Det avtalsförslag, varom de båda förhandlingsdelegationerna enats, anknyter nära till de principer, som gäller i svensk arvsskattelagstiftning, och har utformats i nära anslutning till de avtal Sverige tidigare ingått på detta område. Förslaget bygger på reciprocitetssynpunkter och får anses innebära en tillfredsställande lösning av berörda spörsmål. Jag tillstyrker att förslaget godkännes.
Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Sydafrikanska unionen för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet: Ragnar Sohlman
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1962
19 Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 maj 1961.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Kungl. Maj :t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet godkänt förslag till avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Sydafrikanska unionens regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap. Enligt artikel XIV skall avtalet ratificeras.
Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga chefen för utrikesdepartementet att underteckna avtalet.
Ur protokollet: P.-U. Hjärne
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1962
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 november 1961.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena.
Sedan Kungl. Maj :t den 26 maj 1961 bemyndigat chefen för utrikesdepartementet att för Sveriges del underteckna avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Sydafrikanska unionens regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap av en lydelse svarande mot det förslag Kungl. Maj :t tidigare samma dag för sin del godkänt, har avtalet den 29 maj 1961 blivit vederbörligen undertecknat.
I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 26 maj 1961 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå 1962 års riksdag att godkänna nämnda avtal.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Olof Norén
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610541