angående godkännande av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmel¬ ser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap
Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1963
1 Nr 193
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap; given Stockholms slott den 25 oktober 1963.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch utrikesdeparteinentsärenden för den 22 mars 1963 och över finansärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 25 april 1963 undertecknat avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att godkänna nämnda avtal.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och Spanien ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap.
Avtalet träder i kraft trettio dagar efter det ratifikationshandlingarna utväxlats. Det blir tillämpligt i fråga om kvarlåtenskaperna efter de personer, som avlider efter ikraftträdandet.
I Biliang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 193
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1963
Avtal
mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap
Spaniens statschef och Hans Majestät Konungen av Sverige hava, föranledda av önskan att undvika dubbelbeskattning och fastställa bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap, beslutat ingå ett avtal och för detta ändamål utsett såsom befullmäktigade ombud;
Hans Excellens Spaniens Statschef:
Hans Excellens Don Fernando Maria Castiella y Maiz, Minister för de Utrikes Ärendena
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin utomordentlige och befullmäktigade ambassadör i Madrid herr Herbert Ribbing
vilka, efter att hava granskat varandras fullmakter, som befunnits i behörig form, överenskommit om följande bestämmelser.
Artikel 1
§ 1. Detta avtal är tillämpligt på skatter å kvarlåtenskap, vilka uppbäras av envar av de avtalsslutande staterna, av deras administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter, oberoende av sättet för skattens uttagande.
§ 2. Med skatter å kvarlåtenskap förstås sådana skatter, som utgå i anledning av dödsfall i form av skatt å kvarlåtenskap, å arvs- eller testamentslott eller ock i form av skatt å gåva för dödsfalls skull.
§ 3. De skatter, på vilka avtalet skall äga tillämpning, äro för närvarande särskilt:
a) Beträffande Spanien: »El im-
Convenio
entre Espana y Suecia para evitar la doble imposiciön y establecer normas de asistencia administrativa reciproca en materia de impuestos sobre las herencias
Su Excelencia el Jefe del Estado espanol y su Majestad el Rey de Suecia, deseando evitar la doble imposiciön y establecer normas de asistencia administrativa reciproca en materia de impuestos sobre las herencias, han decidido suscribir un Convenio y nombrado a este efecto como plenipotenciarios:
Su Excelencia el Jefe del Estado Espanol:
al Excmo. Senor Don Fernando Maria Castiella y Maiz, Ministro de Asuntos Exteriores.
Su Majestad el Rey de Suecia:
al Excmo. Senor Don Herbert de Ribbing, su Embajador Plenipotenciario y Extraordinario.
quienes, después de haber comprobado y encontrado en regla y en la debida forma sus plenipotencias, han acordado las siguientes disposiciones:
Articulo I
1. — Este Convenio se aplica a los impuestos sobre las herencias que se exijan por cada uno de los Estados contratantes, sus subdivisiones administrativas y sus corporaciones locales, cualquiera que sea el sistema de cobro.
2. — Se consideran impuestos sobre las herencias los impuestos exigidos por causa de muerte en forma de impuestos sobre el caudal relicto, sobre las cuotas hereditarias o sobre las donaciones »mortis causa».
3. —- Los actuales impuestos a los que se aplica el Convenio son especialmente:
a) En lo que se refiere a Espana:
3 Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1963
puesto de Derechos Reales» såvitt avser arv och med undantag för gåvor inter vivos samt »El impuesto sobre el Gaudal Relicto».
b) Beträffande Sverige: arvsskatten.
§ 4. Avtalet skall likaledes tillämpas på skatter av samma eller liknande slag, vilka framdeles uttagas vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skola vid utgången av varje år meddela varandra vilka ändringar som vidtagits i skattelagstiftningen i respektive stater av betydelse för detta avtal.
§ 5. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skola i samförstånd avgöra uppkommande tvivelsmål rörande vilka skatter som inbegripas under avtalet.
Artikel 2
Detta avtal är tillämpligt på egendom, vilken efterlämnats av avliden person, som vid tiden för sin död hade hemvist i en avtalsslutande stat.
Uttrycket »hemvist i en avtalsslutande stat» skall hava den betydelse som uttrycket har enligt bestämmelserna i artikel IV i det mellan de båda staterna ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Artikel 3
Där icke sammanhanget annat föranleder, skola vid tillämpning av detta avtal följande uttryck hava nedan angiven betydelse.
a) Uttrycket »Spanien» åsyftar spanska staten (Iberiska halvön, Balearerna, Kanarieöarna samt spanska städer och provinser i Afrika).
b) Uttrycket »Sverige» åsyftar Konungariket Sverige.
c) Uttrycket »behörig myndighet» åsyftar:
«E1 Impuesto de Derechos Reales» en lo que afeeta a las herencias, con exclusiön de las donaciones inter vivos, y «el impuesto sobre el Caudal relicto».
b) En lo que se refiere a Suecia: El Impuesto sobre las sucesiones.
4. — Este Convenio se aplicarå también a los impuestos futuros de idéntica o anåloga naturaleza que se anadan a los aetuales o los sustituyan. Las autoridades competentes de los Estados contratantes se comunicarån, al final de cada ano, las modificaciones introducidas en su legislaciön fiscal en la materia que es objeto de este Convenio.
5. — Las autoridades competentes de los Estados contratantes se pondrån de acuerdo para aclarar las dudas que se suscitasen sobre los impuestos a los que se deba aplicar este Convenio.
Articulo II
Este Convenio se aplicarå a las herencias causadas por personas que fueran, al tiempo de su rnuerte, residentes en un Estado contratante.
El término «residente en un Estado contratante» se define segun lo dispuesto en el articulo IV del Convenio suscrito entre los dos Estados para evitar la doble imposiciön y establecer normas de asistencia administrativa reciproca, en materia de Impuestos sobre la Renta y sobre el Patrimonio.
Articulo III
A efeetos de este Convenio, salvo que el contexto requiera una interpretaciön distinta:
a) Con el término «Espaiia» se designa al Estado espaiiol (Espafia peninsular, Islas Baleares y Canarias, Plazas y Provincias espanolas en Africa).
b) Con el término «Suecia» se designa al Reino de Suecia.
c) Con el término «autoridad competente» se designa:
4 Kurigl. Maj.ts proposition nr 193 år 1963
1) I Spanien: Finansministeriet.
2) I Sverige: Finansministern eller av honom förordnad person eller myndighet.
Artikel 4
§ 1. Fastighet är underkastad kvarlåtenskapsbeskattning allenast i den stat i vilken fastigheten är belägen.
Uttrycket »fastighet» skall hava den betydelse som uttrycket har enligt bestämmelserna i artikel VI, § 2, i det mellan de båda staterna ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Vid tillämpningen av detta avtal skall andel, med undantag av aktie, i personsammanslutning som är juridisk person (förening, handelsbolag, kommanditbolag), utom personsammanslutning med begränsad ansvarighet, till den del andelens värde hänför sig till en fastighet behandlas såsom en i kvarlåtenskapen ingående fastighet och till denna del underkastas kvarlåtenskapsbeskattning i den avtalsslutande stat, i vilken sammanslutningens fastighet är belägen.
§ 2. Lös egendom, som är nedlagd i fast driftställe i varje slag av handels-, industri- eller hantverksföretag är underkastad kvarlåtenskapsbeskattning allenast i den stat i vilken företagets fasta driftställe är beläget.
Uttrycket »fast driftställe» skall hava den betydelse som uttrycket har enligt bestämmelserna i artikel V, §§ 1—3, 5 och 6 i det mellan de båda staterna ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Vid tillämpningen av detta avtal skall andel, med undantag av aktie,
1) En Espaha, al Ministerio de Hacienda.
2) En Suecia, al Ministro de Hacienda o autoridad en Ia que delegue.
Articulo IV
1. — Los bienes inmuebles solo se someten a los impuestos sobre las herencias en el Estado eu que estån sitos.
El término «bien inmueble» se define conforme a lo dispuesto en el articulo VI, pårrafo 2 del Convenio suscrito entre los dos Estados para evitar la doble imposiciön y establecer normas de asistencia administrativa reciproca en materia de impuestos sobre la renta y sobre el patrimonio.
Para la aplicaciön de este Convenio, las participaciones, excepto las acciones, en las sociedades de personas que tengan personalidad juridica, (sociedades de derecho civil, companias colectivas, companias en comandita) distintas de las sociedades de personas de responsabilidad limitada, se asimilan, en la medida en que el valör de la participaciön corresponde a un inmueble, a un bien inmueble integrante de la herencia y se gravan en dicha medida en el Estado contratante en que el inmueble de la sociedad estå sito.
2. — Los bienes muebles que formen parte del activo de un establecimiento permanente de una empresa comercial, industrial o de artesania de toda clase, solo se sujetan a los impuestos sobre las herencias en el Estado en el que la empresa tenga un establecimiento permanente.
El término «estabIecimiento permanente» se define conforme a lo dispuesto en el articulo V, pårrafos 1 a 3, 5 y 6 del Convenio suscrito entre los dos Estados para evitar la doble imposiciön y establecer normas de asistencia administrativa reciproca en materia de impuestos sobre la renta y sobre el patrimonio.
Para la aplicaciön de este Convenio, las participaciones, excepto las accio-
5 Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 19C>3
i personsammanslutning som är juridisk person (förening, handelsbolag, kommanditbolag), utom personsammanslutning med begränsad ansvarighet, till den del andelens värde hänför sig till egendom som är nedlagd i ett sammanslutningen tillhörigt fast driftställe behandlas såsom i fast driftställe nedlagd, i kvarlåtenskapen ingående egendom och till denna del underkastas kvarlåtenskapsbeskattning i den avtalsslutande stat, i vilken sammanslutningen har det fasta driftstället.
§ 3. Lös egendom, som är nedlagd i en stadigvarande affärsanordning och som nyttjas för utövande av fritt vrke i en av de båda staterna, är underkastad kvarlåtenskapsbeskattning allenast i den stat i vilken affärsanordningen är belägen.
Vad beträffar i föregående stycke avsedd lös egendom skola bestämmelserna i § 2 tredje stycket av denna artikel äga motsvarande tillämpning.
§ 4. Lösören (med undantag för värdepapper) — varunder inbegripas möbler, linne och husgeråd ävensom konstföremål och konstsamlingar med undantag för sådana lösören som avses i §§ 2 och 3 ovan — äro underkastade kvarlåtenskapsbeskattning allenast i den stat i vilken de faktiskt befinna sig vid dödsfallet.
§ 5. Aktier i ett aktiebolag, som är registrerat i en av de båda avtalsslutande staterna, skola beskattas allenast i denna stat, såvida icke aktierna vid dödsfallet faktiskt befinna sig i den stat i vilken den avlidne vid dödsfallet hade hemvist. I sådant fall skola aktierna beskattas allenast i den sistnämnda stalen.
Artikel 5
Egendom, varå artikel 4 icke ir tilllämplig, beskattas allenast i n stat
nes, en las sociedades de personas que tengan personalidad juridica, (sociedades de derecho civil, companias colectivas, companias en comandita), distintas de las sociedades de personas de responsabilidad limitada, se asimilan en la medida en que el valor de la participaciön corresponde a bienes que formen parte del activo de un establecimiento permanente de la sociedad, a bienes que formen parte del activo de un establecimiento permanente de una empresa integrante de la herencia y se gravan en dicha medida en el Estado contratante en que la sociedad tiene el establecimiento permanente.
3. — Los bienes muebles colocados en instalaciones permanentes que sirven para ejercer una profesiön liberal en alguno de los dos Estados solo se someten a los impuestos sobre las herencias en el Estado en que se encuentran las instalaciones.
En lo que se refiere a los bienes muebles aludidos en el apartado anterior, se aplicarå por analogia lo dispuesto en el pårrafo 2, tercer apartado de este artieulo.
4. — Los bienes muebles corporales, con exelusiön de los titulos de valöres mobiliarios, pero incluyendo el mobiliario, las ropas, el ajuar doméstico, y los objetos y colecciones de arte distintos de los muebles indieados en los pårrafos 2 y 3 anteriores, se someten al impuesto sobre las herencias en el Estado en que se eneuentren efeetivamente en la fecha del fallecimiento.
5. — Las acciones de una sociedad por acciones inscrita en uno de los dos Estados contratantes, solo quedarån sometidas al impuesto en dicho Estado, salvo que las acciones estuvieren efeetivamente en la fecha del fallecimiento en el Estado en el que el causante era residente en el momento de su muerte, eu cuyo caso, las acciones se gravarån solamente en este ultimo Estado.
Artieulo V
Los bienes de la sucesiön a los que no sea aplicable el artieulo IV solo se
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1963
i vilken den avlidne vid dödsfallet hade hemvist.
Artikel 6
§ 1. Skulder, vilka äga direkt samband med egendom som avses i artikel 4 eller för vilka sådan egendom utgör säkerhet, avräknas i första hand från värdet av denna egendom.
Om för samma skulder egendom i båda staterna samtidigt utgör säkerhet, sker avräkning å egendom, belägen i envar av de båda staterna, i förhållande till egendomens bruttovärde.
§ 2. Andra skulder än dem som avses i föregående paragraf avräknas i första hand från värdet av egendom, varå artikel 5 äger tillämpning.
§ 3. Uppkommer vid avräkning enligt de två föregående paragraferna skuldöverskott i en avtalsslutande stat, avräknas detta från värdet av övrig egendom, som är underkastad kvarlåtenskapsbeskattning i samma stat. Finnes i denna stat ingen annan egendom som är underkastad kvarlåtenskapsbeskattning eller kvarstår även efter denna avräkning ett skuldöverskott, skall detta avräknas från värdet av den egendom, som är underkastad kvarlåtenskapsbeskattning i den andra staten.
§ 4. Oberoende av vad som stadgas i §§ 1—3 ovan skall från värdet av fideikommiss och likartad egendom avräknas allenast de skulder, som häfta därvid eller för vilka sådan egendom utgör säkerhet.
Artikel 7
§ 1. Oberoende av bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 i detta avtal är vardera avtalsslutande staten bibehållen vid sin rätt att i enlighet med sin interna lagstiftning beskatta all egendom, som är skattepliktig enligt sagda lagstiftning.
§ 2. Då enligt bestämmelsen i § 1
someterån a los impuestos sobre las herencias en el Estado en el que el causante era residente en el momento de su muerte.
Articulo VI
1. — Las deudas directamente relacionadas con los bienes de la herencia a que se refiere el articulo IV o garantizadas con dichos bienes se imputan preferentemente a los mismos.
Si la misma deuda estå garantizada a la vez por bienes sitos en los dos Estados, la imputaciön se hace sobre los bienes situados en cada uno en proporciön al valör bruto de estos bienes.
2. — Las restantes deudas no comprendidas en el pårrafo anterior, se imputan preferentemente a los bienes a los que se aplica lo dispuesto en el articulo V.
3. — Si la imputaciön prevista en los dos pårrafos anteriores dejase un saldo sin cubrir en un Estado contratante, se deduciria dicho saldo de los demås bienes sometidos al impuesto sobre las herencias en el mismo Estado. Si no quedasen en este Estado mås bienes sujetos al impuesto o si la deducciön todavia dejase un saldo no cubierto, el saldo se imputaria a los bienes sometidos al impuesto en el otro Estado.
4.— No obstante lo dispuesto en los anteriores pårrafos 1 a 3, se entiende que las deudas solo se deducirån del valor de los bienes sujetos a las instituciones de mayorazgos, fideicomisos o de otros bienes anålogos, en la medida en que correspondan a dichos bienes o estén garantizados por ellos.
Articulo VII
1. —- No obstante lo dispuesto en los articulos IV y V de este Convenio, cada Estado contratante conserva el derecho de gravar, conforme a su legislaciön interna, todos los bienes gravables segiin ella.
2. — Cuando, segun lo dispuesto en
7 Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1963
ovan egendom är underkastad kvarlåtenskapsbeskattning i båda avtalsslutande staterna men enligt bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 i detta avtal beskattningsrätten är förbehållen den ena avtalsslutande staten med uteslutande av den andra staten, skall sistnämnda stat från sin skatt avräkna beloppet av den skatt, som uttagits i den förstnämnda staten å samma egendom.
Nyssnämnda avräkningsbelopp kan inte i något fall överstiga det lägsta av följande belopp:
a) beloppet av den skatt som erlagts för egendomen i den avtalsslutande stat, som enligt bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 äger uteslutande beskattningsrätt;
b) beloppet av den skatt, som skolat utgå i den andra avtalsslutande staten för egendomen i fråga.
§ 3. Bestämmelserna i §§ 1 och 2 äro icke tillämpliga i sådana fall då en avliden med medborgarskap i en av de avtalsslutande staterna haft hemvist i den andra avtalsslutande staten 7 år före dagen för frånfället.
§ 4. Under alla förhållanden är vardera staten bibehållen vid rätten att beträffande de delar av kvarlåtenskapen, som skola beskattas uteslutande i den staten, beräkna skatt efter den skattesats, som skulle hava gällt, om hela kvarlåtenskapen skulle hava varit föremål för beskattning i enlighet med den statens beskattningsregler.
Artikel 8
Bestämmelserna i detta avtal påverka icke sådana privilegier i beskattningshänseende, vilka enligt folkrättens allmänna regler eller jämlikt stadganden i särskilda överenskommelser tillkomma diplomatiska eller konsulära befattningshavare.
Artikel 9
§ 1. Fysiska personer, som äro medborgare i en av de båda avtalsslutande staterna, skola icke i fråga om skatter som avses i detta avtal i den andra staten bliva föremål för någon
el anterior pårrafo 1, un bien o varios bienes queden sometidos a los impuestos sobre las herencias en los dos Estados contratantes, pero conforme a lo establecido en los artieulos IV y V de este Convenio se reserve el dereclio a la imposiciön a uno de los dos Estados contratantes, con exelusiön del otro, este ultimo Estado imputarå a su impuesto el total del impuesto cobrado en el primer Estado, por razön de los mismos bienes.
Esta imputaciön no podrå exceder, en ningun caso, de la menor de las cantidades siguientes:
a) El importe efeetivo del impuesto pagado por dichos bienes en el Estado contratante que tenga el derecho exclusivo de imposiciön, segun lo dispuesto en los artieulos IV y V;
b) El importe del impuesto que deberia pagarse por dichos bienes en el otro Estado contratante.
3. — Lo dispuesto en los pårrafos 1 y 2 no se aplicarå en el caso de que el causante siibdito de uno de los Estados contratantes fuera residente en el otro Estado contratante desde 7 ahos antes de la fecha de la muerte.
4. — En todo caso, cada Estado conserva el derecho de calcular el impuesto sobre los bienes de la sucesiön reservados a su exelusiva imposiciön, segun el tipo que seria aplicable si se tuviera en cuenta el conjunto de los bienes sometidos a tributaciön conforme a su legislaciön interna.
Articulo Vin
Lo dispuesto en este Convenio no afeeta a los privilegios fiscales de que disfrutan los funcionarios diplomåticos y consulares conforme a los principios generales del Derecho Internacional o a lo establecido en acuerdos especiales.
Articulo IX
1. — Las personas fisicas subditös de uno de los dos Estados contratantes no podrån ser gravadas en el otro Estado por impuestos comprendidos en este Convenio distintos o mås eleva-
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 193 är 1963
beskattning, som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning, som fysiska personer, som äro medborgare i den senare staten, under samma förhållanden äro underkastade.
§ 2. Särskilt skola medborgarna i den ena av de båda staterna, vilka äro skattskyldiga inom den andra statens område, på samma villkor som medborgarna i den sistnämnda staten åtnjuta de skattebefrielser, grundavdrag och andra avdrag från och nedsättningar av skatt, vilka medgivas med hänsyn till familjeförhållanden.
Artikel 10
§ 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skola utbyta de upplysningar, vilka äro erforderliga för att genomföra detta avtal. De sålunda utbytta upplysningarna skola behandlas såsom hemliga och må allenast göras tillgängliga för personer och myndigheter, domstolar inbegripna, vilka handlägga fastställande eller uppbörd av de skatter, som avses i detta avtal.
§ 2. Bestämmelserna i § 1 få icke i något fall anses innebära, att någon av staterna är pliktig att
a) tillgripa verkställighetsåtgärder, som icke stå i överensstämmelse med lagstiftning eller administrativ praxis i den ena eller den andra avtalsslutande staten,
b) meddela upplysningar, vilka icke kunna infordras enligt i lag meddelade föreskrifter eller enligt administrativ praxis i den ena eller den andra avtalsslutande staten,
c) lämna upplysningar, vilka skulle yppa en affärshemlighet, en industrieller yrkeshemlighet eller en affärsmetod.
Artikel 11
§ 1. Kan skattskyldig visa att i en avtalsslutande stat eller i båda staterna vidtagits åtgärder, som för honom medfört eller komma att medfö-
dos que los que recaigan, en las mismas condiciones, sobre las personas fisicas subditos de este iiltimo Estado.
2.— En especial, los subditos de uno de los dos Estados gravados en el territorio del otro, disfrutarån en las mismas condiciones que los subditos de este iiltimo de las exenciones, desgravaciones en la base, deducciones y bonificaciones del impuesto concedidas en atenciön a la situaciön familiar.
Articulo X
1. — Las autoridades competentes de los Estados contratantes intercambiarån las informaciones necesarias para aplicar lo dispuesto en este Convenio. Las informaciones intercambiadas se mantendrån secretas y solo podrån comunicarse a las personas o autoridades a las que corresponda la liquidaciön con inclusiön de la determinaciön en la via contenciosa, y la recaudaciön de los impuestos que son objeto de este Convenio.
2. — Lo dispuesto en el pårrafo 1 no podrå interpretarse, en ningiin caso, como si impusiera a alguno de los Estados contratantes la obligaciön:
a) De adoptar disposiciones administrativas contrarias a su propia legislaciön o a su pråctica administrativa o a las del otro Estado contratante;
b) De proporcionar informaciones que no puedan obtenerse con arreglo a su propia legislaciön o normal pråctica administrativa o a las del otro Estado contratante;
c) De transmitir informaciones que descubran secretos comerciales, industriales, profesionales, o procediinientos comerciales.
Articulo XI
1.— Cualquier persona que considere que las medidas adoptadas por uno de los Estados contratantes o por los dos impliquen o implicarian para ella
Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1963
ra en mot detta avtal stridande beskattning, äger han — utan att hans rätt att använda sig av i den interna rättsordningen givna rättsmedel därav påverkas — göra framställning i saken hos den behöriga myndigheten i den stat, i vilken han äger medborgarskap eller i vilken den avlidne hade hemvist vid dödsfallet.
§ 2. Om denna behöriga myndighet finner framställningen grundad men ej själv kan åvägabringa en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtajsslutande staten i syfte att undvika en mot detta avtal stridande beskattning.
§ 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skola genom ömsesidig överenskommelse avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkomma rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. De kunna jämväl överenskomma för att undvika dubbelbeskattning i sådana fall som ej omfattas av detta avtal.
§ 4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kunna träda i förbindelse med varandra för att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående paragrafer. Om muntliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kunna sådana överläggningar äga rum inom ramen för en kommitté bestående av representanter för de behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna.
Artikel 12
§ 1. Delta avtal skall ratificeras:
a) För Spaniens de] av Hans Excellens Spaniens statschef med hörande av Spaniens lagstiftande församling.
b) För Sveriges de] av Hans Majestät Konungen av Sverige med riksdagens samtycke.
Ratifikationshandlingarna skola utväxlas i Stockholm snarast möjligt.
§ 2. Detta avtal skall träda i kraft
un gravamen no ajustado a este Convenio, puede, con independencia de los recursos previstos por la legislaciön nacional de dichos Estados, someter su caso a la autoridad competente del Estado contratante del que ella sea subdito o del que el causante era residente en el momento de su muerte.
2. — Dicha autoridad competente procurarå, si la reclamaciön le parece fundada, y si por si sola no puede resolverla satisfaetoriamente, solucionar la cuestiön por acuerdo amistoso con la autoridad competente del otro Estado contratante, para evitar que se tribute en forma no ajustada a este Convenio.
3. — Las autoridades competentes de los Estados contratantes procurarån resolver, de comun acuerdo, las difieultades y aclarar las dudas que susciten la interpretaciön o la aplicaciön de este Convenio. Podrån también ponerse de acuerdo con el fin de evitar la doble imposiciön en los casos no previstos por el Convenio.
4. — Las autoridades competentes de los Estados contratantes podrån ponerse en comunicaciön para llegar a un acuerdo, tal como se indica en los anteriores pårrafos. Cuando se considere que los contactos personales puedan facilitar dicho acuerdo, se realizarå el intercambio de opiniones en el seno de una Comisiön compuesta por representantes de las autoridades competentes de los Estados contratantes.
Articulo XII
1. — Este Convenio se ratificarå:
a) Por parte de Espana, por S.E. el Jefe del Estado espanol, oidas las Corles espanolas.
b) Por parte de Suecia, por Su Majestad el Rey de Suecia, con la conformidad de! «Riksdag».
Los instrumentos de ratificaciön se canjearån en Estocolmo, tan pronto como sea posible.
2. — El Convenio entrarå en vigor a
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1963
trettio dagar efter utväxling av ratifikationshandlingarna. Det skall tilllämpas på kvarlåtenskap efter personer, vilka avlidit efter ikraftträdandet.
Artikel 13
Detta avtal skall förbliva i kraft intill dess detsamma uppsagts av endera avtalsslutande staten. De båda avtalsslutande staterna kunna uppsäga avtalet genom underrättelse senast sex månader före utgången av ett kalenderår. I händelse av sådan uppsägning skall avtalet upphöra att gälla med utgången av det kalenderår under vilket uppsägningen skedde och skall sista gången tillämpas på kvarlåtenskap efter personer, som avlidit före utgången av samma kalenderår.
Till bekräftelse härå hava ovannämnda befullmäktigade ombud undertecknat detta avtal och försett detsamma med sina sigill.
Som skedde i Madrid den 25 april 1963 i dubbla exemplar på spanska och svenska språken, vilka båda texter äga lika vitsord.
För svenska regeringen:
Herbert Ribbing
För spanska regeringen:
Fernando Castiella
los treinta dias del canje de los instrumentos de ratificaciön, y se aplicarå a las herencias de las personas que fallezcan después de su entrada en vigor.
Articulo XIII
Este Convenio se mantendrå en vigor hasta que sea denunciado por uno de los Estados contratantes. Los dos Estados contratantes pueden denunciarlo con un preaviso minimo de seis meses antes del fin del ano natural. En el caso de denuncia, dej arå de estar en vigor al terminar el ano natura^ en el que se haya notificado la denuncia, y se aplicarå por ultima vez a las herencias de las personas fallecidas antes de que termine dicho ano.
En fé de lo cual los respectivos plenipotenciarios han firmado y sellado este Convenio.
Hecho en Madrid el dia 25 de Abril de 1963, por duplicado, en lengua espanola y lengua sueca, siendo igualmente fehacientes ambos textos.
Por el Gobierno de Espana:
Fernando Castiella
Por el Gobierno de Suecia:
Herbert de Ribbing
Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1963
11 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 mars 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler tillförordnade chefen för finansdepartementet, statsrådet Hermansson, fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap samt anför därvid följande.
Kungl. Maj :t har förut denna dag för sin del godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
I samband med överläggningarna om förslaget till inkomst- och förmögenhetsskatteavtal upptogs muntliga förhandlingar om avslutandet av ett dubbelbeskattningsavtal även på arvsbeskattningens område. Förhandlingarna ägde rum mellan särskilt utsedda förhandlingsdelegationer, på svensk sida under ordförandeskap av chefen för finansdepartementets rättsavdelning hovrättsrådet Erik Åqvist. Därvid nåddes enighet om ett på svenska och spanska språken avfattat förslag till avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap.
Förslaget till arvsskatteavtal — vilket torde få såsom bilaga1 fogas vid protokollet i detta ärende — underställdes därefter respektive regeringar för godkännande.
Avtalsförslaget har remitterats till Svea hovrätt, som i utlåtande den 30 januari 1963 förklarat att förslaget ej föranlett någon erinran från de synpunkter hovrätten haft att anlägga vid sitt bedömande.
I detta sammanhang torde jag få i korthet beröra den spanska arvsskattelagstiftningen. I Spanien uttages arvsskatt i form av såväl en kvarlåtenskapsskatt (Impuesto sobre ed Caudal Relicto) som en arvslottsskatt (7m-
1 Bilagan har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med avtalsförslaget utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen, att datering och underskrift verkställts samt att ratifikationsortens namn införts i artikel 12 § 1.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1963
pucsto de Derechos Reales). Beträffande båda skatterna avgränsas skattskyldighetens omfattning enligt likartade regler med hänsyn tagen till den efterlämnade egendomens belägenhet och den avlidnes respektive förvärvarens medborgarskap. Kvarlåtenskapsskatten utgår i princip på all egendom som efterlämnas av en spansk medborgare. Dock göres undantag för fast egendom i utlandet. Om arvlåtaren var utländsk medborgare, inträder skatteplikt i princip för den del av kvarlåtenskapen som anses belägen inom spanskt territorium. Vid beräkningen av det sammanlagda nettovärdet av skattepliktig egendom får avdrag ske för sådan egendom som tillfaller efterlevande make, avkomlingar och föräldrar. Å återstående skattepliktig egendom uttages kvarlåtenskapsskatt enligt en progressiv skala med 1 procent i lägsta och 15 procent i högsta skiktet. — Arvslottsskatten träffar varje arveller testamentstagare i förhållande till hans skattepliktiga förvärv. All egendom utom fastighet i utlandet är underkastad arvslottsbeskattning då förvärvaren eller den avlidne är spansk medborgare. I annat fall inbegripes enbart den i Spanien belägna egendomen. Skatten är utformad med olika skatteklasser och skalor beroende av förvärvarens släktskapsförhållande till arvlåtaren. Skattesatsen uppgår till högst 15 procent i fråga om bröstarvingars och efterlevande makes förvärv och stiger till 66 procent i högsta skatteklassen. I fråga om såväl kvarlåtenskapsskatten som arvslottsskatten saknas särskilda regler för undvikande av mellanstatlig dubbelbeskattning.
Under det föreliggande avtalsförslaget inbegripes båda de förenämnda spanska skatterna ävensom den svenska arvsskatten (art. 1). Avtalet avses skola vara tillämpligt i fråga om kvarlåtenskap efter person som vid sin död hade hemvist i Sverige eller i Spanien. I fråga om innebörden av begreppet hemvist, exempelvis i fall av s. k. dubbel bosättning, gäller samma definition av hemvistbegreppet som är intagen i det samtidigt upprättade förslaget till dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Spanien beträffande inkomst- och förmögenhetsskatter (art. 2).
Vad angår uppdelningen av beskattningsrätten mellan de båda staterna bygger förslaget i huvudsak på samma allmänna principer som kommit till uttryck i flertalet av de avtal Sverige tidigare ingått på arvsbeskattningens område. Beskattningsrätten till fast egendom föreslås sålunda skola förbehållas den stat, där den fasta egendomen är belägen (art. 4 § 1). Även i fråga om rörelsetillgångar, som är nedlagda i ett fast driftställe eller eu stadigvarande affärsanordning, föreslås beskattningsrätten skola förbehållas den stat, i vilken driftstället respektive affärsanordningen finnes (art. 4 §§ 2 och 3). Dessa regler om beskattningen av fast egendorn och rörelsetillgångar avses skola tillämpas även om tillgången icke innehaves av den avlidne med omedelbar äganderätt utan genom förmedling av juridisk person av viss angiven art. Vidare föreslås att lösören, med undantag för värdepapper, skall beskattas i den stat, i vilken de befinner sig vid dödsfallet (art. 4 § 4). Beträffande aktier föreslås beskattningen i första hand skola
13 Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1963
ske i den stat, där ifrågavarande bolag registrerats. Beskattningsrätten skall dock i stället tillkomma den avlidnes hemviststat, om aktierna finnes i denna stat vid dödsfallet (art. 4 § 5). Beträffande all annan egendom skall enligt art. 5 beskattningen äga rum i den stat, där den avlidne vid dödsfallet ägde hemvist. Sedvanliga regler om avdrag för den avlidnes skulder bär upptagits i art. 6.
Vad beträffar själva metoden för dubbelbeskattningens undanröjande har på svensk sida i hittills ingångna arvsskatteavtal tillämpats den s. k. exemptmetoden, vilken innebär att den ena staten förbehålles rätten att beskatta viss egendom med uteslutande av den andra staten. I det föreliggande avtalsförslaget avses dubbelbeskattningen i princip skola undvikas genom anlitande av den s. k. eredit of tax-metoden (art. 7 §§ 1 och 2). Enligt denna metod underkastas hela den efterlämnade egendomen arvsbeskattning i båda avtalsslntande staterna i överensstämmelse med gällande lagstiftning, varvid den stat som på grund av avtalet har att avstå från beskattningen av viss egendom medger avräkning från den påförda skatten med arvsskatt som uttagits i den andra staten för samma egendom. Credit of tax-metoden föreslås dock inte skola tillämpas då en medborgare i den ena staten haft hemvist i den andra staten 7 år eller mera före dagen för sitt frånfälle. I sådana fall tillämpas enligt avtalsförslaget exempt-metoden (art. 7 § 3).
Utöver de nämnda bestämmelserna innehåller avtalsförslaget regler rörande definitioner (art. 3), diplomatiska och konsulära befattningshavare (art. 8), icke-diskriminering på grund av medborgarskap (art. 9), utbyte av upplysningar mellan de behöriga myndigheterna (art. 10) samt framställningar om avtalets tillämpning (art. 11).
Avtalet föreslås skola träda i kraft trettio dagar efter utväxlingen av ratifikationshandlingar samt erhålla tillämpning på kvarlåtenskap efter personer som avlidit efter ikraftträdandet (art. 12).
Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Såsom inledningsvis angivits har Kungl. Maj :t tidigare denna dag godkänt ett förslag till dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Spanien rörande inkomst- och förmögenhetsskatter. Med hänsyn till uppkommande dubbelbeskattning i fråga om arvsskatter synes det naturligt att nämnda avtal kompletteras med ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på kvarlåtenskap. Det av de båda förhandlingsdelegationerna överenskomna avtalsförslaget bygger på reciprocitetssynpunkter och får anses innebära en tillfredsställande lösning av spörsmålen på detta område. Jag tillstyrker att förslaget godkännes från svensk sida.
Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap.
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1963
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet: Sven-OIof Norberg
Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1963
15 Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 mars 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Kungl. Maj :t har denna dag på föredragning av tillförordnade chefen för finansdepartementet, statsrådet Hermansson, godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap. Enligt artikel 12 § 1 i förslaget skall avtalet ratificeras.
Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga beskickningschefen i Madrid att underteckna avtalet.
Ur protokollet: Hans-Olle Olsson
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1963
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 25 oktober 1963.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Edenman, Johansson, af Geijerstam,
Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena.
Sedan Kungl. Maj :t den 22 mars 1963 bemyndigat beskickningschefen i Madrid att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å kvarlåtenskap av en lydelse svarande mot det förslag Kungl. Maj :t tidigare samma dag för sin del godkänt, har avtalet den 25 april 1963 blivit vederbörligen undertecknat.
I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad föredragande departementschefen den 22 mars 1963 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå riksdagen att godkänna nämnda avtal.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Per Eskilsson
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630402