angående godkännande av avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet
Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1964
1 Nr 104
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet; given Stockholms slott den 13 mars 1964.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch utrikesdepartementsärenden för den 17 januari 1964 och över finansärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 23 januari 1964 undertecknat avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att . ,•
dels godkänna nämnda avtal; ;
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och Island ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Avtalet ersätter de hittills gällande två dubbelbeskattningsavtalen mellan länderna från år 1937 och år 1955.
Efter ratifikation blir avtalet, i fråga om skatter vilka påföres enligt taxering, tillämpligt första gången vid 1965 års taxering. I fråga om andra inkomstskatter, som omfattas av avtalet, skall detsamma tillämpas beträffande inkomst som åtnjutes under år 1964 eller senare år.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 104
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b
Avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet
Konungariket Sverige och Republiken Island hava överenskommit att avsluta avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
För detta ändamål hava till befullmäktigade ombud utsett:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin Utomordentlige och Befullmäktigade Ambassadör i Reykjavik August Herman von Hartmannsdorff
Republiken Islands President:
Utrikesministern Gudmundur I. Gudmundsson
vilka, efter att hava granskat varandras fullmakter och funnit dem i god och behörig form, överenskommit om följande bestämmelser:
Artikel 1
Detta avtal är tillämpligt å fysiska personer, som äro bosatta i Konungariket Sverige eller i Republiken Island samt å svenska och isländska juridiska personer.
Artikel 2
1. I avtalet inbegripas skatter å inkomst eller förmögenhet, vare sig de upptagas för statens eller kommuns räkning.
Som skatter å inkomst eller förmögenhet anses
A. — Beträffande lagstiftningen i Sverige:
1) den statliga inkomstskatten;
2) kupongskatten;
Samningur milli konungsrikisins Svipjoöar og lyQveldisins Islands, til j)ess ad koma i veg fyrir tvisköttun tekna og eignar
KonungsrikiÖ Svibjöö og lyöveldiö Island hafa orÖiÖ åsått um aÖ gera meÖ sér samning til J)ess aÖ koma i veg fyrir tvisköttun tekna og eignar.
I j)vi skyni hafa utnefnt sem lögmseta umboösmenn:
Hans håtign konungur Svijijööar:
Sérlegan ambassadör sinn i Reykjavik meÖ umboöi August Herman von Hartmansdorff
Forseti Islands:
Utanrikisråöherra Guömund I. Guömundsson
sem eftir aÖ hafa kynnt sér hvor annars umboö, sem reyndust göö og gild, hafa orÖiÖ åsåttir um eftirfarandi åkvaeöi:
1. grein
Samningur bessi gildir um menn, sem eru heimilisfastir i konungsrikinu Svibjöö eöa i lyöveldinu Island, og um saenskar og islenzkar lögpersönur.
2. grein
1. Samningurinn nser til skatta af tekjum og eign, hvort sem beir eru ålagöir af riki eöa sveitarfélagi.
Til skatta af tekjum eöa eign telst:
A. — AÖ b vi er varÖar saenska löggjöf:
1) tekjuskatturinn til rikisins:
2) »kupongskatten»:
Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1964
3) sjömansskatten;
4) bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter;
5) utskiftningsskatten;
6) ersättningsskatten;
7) den statliga förmögenhetsskatten; samt
8) den kommunala inkomstskatten.
B. — Beträffande lagstiftningen i Island:
1) inkomst- och förmögenhetsskatt till staten; samt
2) kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt.
C. — Beträffande lagstiftningen såväl i Sverige som i Island:
skatter, som utgå efter samma grunder som någon av de under A och B angivna skatterna.
2. Såsom skatter å inkomst eller förmögenhet enligt detta avtal anses ej sådana skatter som särskilda skatter å vinst å lotterier och vadhållning samt arvs- och gåvoskatter.
3. Med kommuner förstås i detta avtal kommuner av såväl högre som lägre ordning.
Artikel 3
1. Såframt ej annat stadgas i detta avtal, beskattas inkomst och förmögenhet allenast i den av staterna, där den skattskyldige är bosatt.
2. Fysisk person anses enligt detta avtal bosatt i en av staterna, om han där har sitt egentliga bo och hemvist eller där stadigvarande vistas. Skulle han med tillämpning av nämnda regel anses bosatt i båda staterna, skall han enligt detta avtal anses bosatt i den stat, med vilken han har de starkaste personliga och ekonomiska förbindelserna. Kan frågan om var personen skall anses bosatt icke avgöras med tillämpning av sistnämnda regel, anses han vara bosatt i den stat, i vilken han äger medborgarskap; är han medborgare i båda staterna eller är han icke medborgare i någon av dessa, skola de behöriga myndigheterna i de bå-
3) »sjömansskatten»:
4) »bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter»:
5) »utskiftningsskatten»:
6) »ersättningsskatten»:
7) Eignarskatturinn til rikisins, svo og
8) tekjuutsvar sveitarfélaganna.
B. — Aö jjvi er varöar islenzka löggjöf:
1) tekju- og eignarskattur til rikisins, svo og
2) tekjuutsvar og eignarutsvar til sveitarfélaga.
C. — A8 jjvi er varöar löggjöf Svi- Jjjööar og Islands jafnt, naer samningur Jjessi til allra skatta, sem ålagöir eru å sama grundvelli og jjeir, sem taldir eru undir A og B liöum.
2. Til skatta af tekjum eÖa eign samkvsemt samningi jjessum teljast ekki Jjeir skattar, sem sérstaklega eru lag8ir å happdrsettisvinninga og ve8mål, arf of gjafir.
3. Sveitarfélag i samningi jjessum merkir bse8i syslufélag og hreppse5a baejarfélag.
3. grein
1. Sé eigi annaö tekiö fram i samningi jjessum, skal skattleggja tekjur og eign i Jjvi rikinu, jjar sem skatt- Jjegninn er heimilisfastur.
2. Maöur telst samkvsemt samningi jjessum heimilisfastur i rikjunum hvoru fyrir sig, ef hann å jjar sitt raunverulega heimili eÖa dvelur jjar aS staöaldri. Ef leiöa kynni af reglu jjessari i framkvaemd, aÖ maöur yröi talinn heimilisfastur i båöum rikjunum, skal hann samkvsemt samningi jjessum teljast heimilisfastur i jjvi rikinu, sem hann er nånar tengdur, persönulega og fjårhagslega. Leiki vafi å, hvar viökomandi skuli teljast heimilisfastur samkvscmt siöast nefndri reglu, skal hann teljast heimilisfastur i jjvi rikinu, Jjar sem hann å rikisfang. Sé hann rikishorgari i baöum rikjunum, eÖa ef hann er i hvorugu rikinu rikishorgari, skulu
4 Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1964
da staterna träffa överenskommelse från fall till fall.
3. För skattskyldig, som utflyttar från den ena staten för att bosätta sig i den andra, upphör skattskyldigheten till inkomstskatt i förstnämnda stat — såvitt skattskyldigheten är beroende å den skattskyldiges bosättning — med utgången av den dag, under vilken utflyttningen slutförts.
Såvitt angår beskattning av förmögenhet skall, i händelse av flyttning från den ena staten till den andra, vardera staten äga förfara enligt sin skattelagstiftning, med mindre de behöriga myndigheterna i de båda staterna i särskilda fall överenskomma om undantag.
4. Juridisk person anses enligt detta avtal bosatt i den stat, vars nationalitet den äger.
En juridisk person anses hava svensk, respektive isländsk nationalitet, om den juridiska personen inregistrerats i Sverige, respektive Island. Juridisk person, vilken icke inregistrerats, anses äga den stats nationalitet, inom -vilken styrelsen eller högsta förvaltningen bär sitt säte.
5. k. holdingbolag anses hava den stats nationalitet, inom vars område dess verkliga ledning utövas.
5. Oskift dödsbo anses vara bosatt i den av de båda staterna, där den avlidne enligt andra punkten i denna artikel skall anses hava varit bosatt vid sitt frånfälle.
Artikel 4
1. Skatt å inkomst av fast egendom, belägen i en av staterna, utgår allenast i denna stat.
2. Såsom inkomst av fast egendom anses såväl inkomst, som förvärvas genom omedelbart förvaltande och brukande av den fasta egendomen, som ock inkomst genom uthyrning, utarrendering samt varje annat slags användning av egendomen ävensom
viökomandi yfirvöld samningsrikjanna komast aö samkomulagi i hverju einstöku tilfelli.
3. Nu flytur skattj>egn ur ööru rikinu i hitt til j>ess aö setjast bär aö, og fellur b& niöur tekjuskattsskylda hans i bvi riki, sem flutt er ur — aö svo miklu leyti sem skattskyldan er håÖ heimilisfestu skattbegna — aö enduöum beim degi, sem flutningi lauk.
Aö bvi er varöar skattlagningu eignar skattbegns, sem flutzt hefir milli rikjanna, er hvoru rikjanna um sig heimilt aö haga skattlagningu samkvaemt skattlöggjöf sinni, nema viökomandi yfirvöld samningsrikjanna komi sér saman um annaö i einstökum tilfellum.
4. Pjööerni rseöur, hvar lögpersöna telst heimilisföst samkvaemt samningi bessum.
Lögpersöna telst vera saensk aö bjööerni, ef hun er skråsett i Svibjöö, en islenzk, ef hun er skråsett å Islandi. Pjööerni lögpersönu, sem ekki er skråsett, skal taliö i byi rikinu bär sem yfirstjörn hennar hefur aösetur.
Pjööerni svokallaÖra »holdings» — félaga skal taliö i byi rikinu, bär sem raunveruleg framkvaemdastjörn beirra starfar.
5. öskipt dånarbu telst vera heimilisfast i jäv! rikjanna, bär sem hinn låtni var talinn heimilisfastur viö andlåt sitt, samkvaemt reglum i 2. töluliö bessarar greinar.
4. grein
1. Skattur å tekjur af fasteign skal einungis lagöur å i bvi rikinu, bär sem fasteignin er.
2. Til tekna af fasteign teljast jafnt tekjur af beinni starfraekslu eöanotkun hennar sem og tekjur af litleigu hennar til ibiiöar eöa atvinnurekstrar og hverskonar annarri hagnytingu hennar, og enn fremur ågööi af sölu fasteignarinnar. Meö
5 Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b
realisationsvinst, som förvärvas genom avyttring av fast egendom. I fast egendom inbegripas tillbehör till egendomen, däri inberäknat, såvitt avser lantbruk och skogsbruk, levande och döda inventarier.
Såsom inkomst av fast egendom enligt detta avtal betraktas vidare inkomst genom avverkning av skog på egen eller annans mark så ock inkomst, som må tillkomma avverkaren genom det avverkade virkets forsling till exporthamn, genom dess försäljning inom den stat, där den fasta egendomen är belägen, ävensom genom sådan förädling av virket, som i den staten äger rum annorstädes än å fast driftställe.
Artikel 5
1. Där ej i detta avtal annorlunda stadgas, skall skatt å inkomst av rörelse eller fritt yrke, vilken inkomst härflyter från fast driftställe i en av staterna, utgå allenast i denna stat. Finnas fasta driftställen i båda staterna, uppbär vardera staten skatt å den del av inkomsten, som förvärvas från fast driftställe inom statens område.
2. Till inkomst av rörelse hänföres såväl inkomst, vilken förvärvas genom omedelbart bedrivande av rörelse, som ock inkomst genom upplåtelse av driften åt annan ävensom vinst genom avyttring av rörelsen eller del av den eller av föremål, som användes i rörelsen.
Såsom inkomst av rörelse betraktas även inkomst genom delägarskap i företag, dock icke inkomst av aktier eller likartade värdepapper. Med likartade värdepapper förstås, såvitt gällande lagstiftning i Sverige angår, bevis å andelar i svenska ekonomiska föreningar samt, såvitt gällande lagstiftning i Island angår, bevis å andelar i isländska kooperativa föreningar.
3. Till inkomst av fritt yrke räknas särskilt inkomst av självständigt
fasteign telst fylgifé hennar, jxar meS taliÖ, aö jxvi er landbunaÖ og skögarhögg varöar, bufé, åhöld og annaö tilheyrandi lausafé.
Til tekna af fasteign telst enn fremur samkvaemt samningi Jjessum tekjur af skögarhöggi, hvort heldur er å eigin landareign eÖa annarra, svo og tekjur Jtser, er skögarhöggsmaöur kynni aö hafa af flutningi hinna felldu trjåa til utskipunarhafnar, sölu jxeirra i jrvi rikinu, Jxar sem fasteignin er, og Jmlikri meÖferö til nytingar trjånna i Jm riki, einnig annarsstaöar en å fastri atvinnustöö.
5. grein
1. Sé ekki annaö åkveöiö i samningi jxessum skal skattur af tekjum af atvinnurekstri eÖa sjålfstseöri atvinnu, sem rekin er frå fastri atvinnustöö i ööru rikjanna, aöeins greiddur i fm riki. Sé um aö rseöa fasta atvinnustöö i båöum rikjunum, skal skattleggja i hvoru rikinu fyrir sig j>ann hluta teknanna, sem aflaö er frå fastri atvinnustöö innan marka jxess rikis.
2. Til tekna af atvinnufyrirtseki tel jast jafnt tekjur af beinum rekstri jxess sem og tekjur af leigu fyrir atvinnufyrirtsekiö og ennfremur ågööi af sölu Jxess eöa hluta af J)vi, ellegar tsekja, sem notuö eru viö reksturinn.
Til tekna af atvinnufyrirtseki teljast einnig tekjur af eignahlutdeild i fyrirtseki, Jx5 ekki tekjur af hlutabréfum cöa hliöstseöum eignarhlutdeildarskirteinum. MeÖ hliöstseöum eignarhlutdeildarsldrteinum er ått viö, aö jivi er saenska löggjöf varöar stofnsjöösskirteini i ssenskum samvinnufélögum, og aö [ni er xslenzka löggjöf varöar stofnsjöösskirteini i islenzkum samvinnufélögum.
3. Til tekna af sjålfstseöri atvinnu teljast einkum tekjur af sjålfsta'öri
llihang till riksdagens protokoll 19Gb. 1 samt. Nr 104
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964
bedriven vetenskaplig, konstnärlig, undervisande och uppfostrande verksamhet ävensom verksamhet som läkare, advokat, arkitekt och ingenjör.
Artikel 6
1. Såsom fast driftställe anses varje plats, å vilken för stadigvarande bruk vid rörelsens eller yrkets utövande finnes särskild anläggning eller vidtagits särskild anordning, såsom plats där företaget har sin ledning, kontor, filial, tillverkningsplats, verkstad eller dylikt, försäljningsställe, varunederlag ävensom gruva eller annan liknande fyndighet, som är föremål för bearbetning.
2. Med fast driftställe likställes plats för byggnadsföretag, vars utförande överskridit eller, såvitt förutses kan, kommer att överskrida en tidrymd av tolv månader.
3. Fast driftställe föreligger jämväl, då ett i den ena staten hemmahörande företag har en representant (agent) i den andra staten, som därstädes är stadigvarande verksam för företagets räkning samt befullmäktigad att avsluta affärer å företagets vägnar.
Däremot skall fast driftställe ej anses föreligga allenast på den grund, att ett i den ena staten hemmahörande företag har ett dotterföretag i den andra staten eller där upprätthåller affärsförbindelser blott genom en fullständigt oberoende representant eller genom en representant (agent), som visserligen är stadigvarande verksam för företagets räkning men blott förmedlar affärer utan att vara befullmäktigad att avsluta affärer å företagets vägnar.
Artikel 7
Då ett företag i en av staterna bedriver rörelse i den andra staten från ett därstädes beläget fast driftställe, skall i fråga om fördelningen av beskattningsrätten iakttagas följande. Det fasta driftstället skall anses ha-
visinda- lista- kennslu- og uppeldisstarfsemi og einnig starfsemi lsekna, lögmanna, arkitekta og verkfrseöinga.
6. grein
1. Föst atvinnustöö telst hver så staöur, t>ar sem staösett eru sérstök tseki eöa komiö er fyrir sérstökum umbunaöi til stööugrar notkunar vi 8 atvinnurekstur eöa starfsemi, svo sem aösetur framkvaemdastjörnar, skrifstofa, utibu, vinnslustöö, verksmiöja, verkstmöi eöa hliÖstseÖ starfsstöö, sölustaöur, birgöageymsla, nåma eöa aörur slikar nåtturuauölindir, sem hagnyttar eru å einhvern hått.
2. Sem föst atvinnustöö telst einnig athafnasvseÖi til byggingastarfsemi, ef verkiö Imf ur staöiö 12 månuÖi eöa aetla må, aÖ jjaö standi yfir eigi skemmri tima.
3. Då telst einnig vera um fasta atvinnustöö aÖ raeÖa, J>egar fyrirtaeki, sem er heimilisfast i ööru rikinu hefur i hinu rikinu umboösmann, sem stööugt vinnur i {jjönustu Jiess og hefur fullt umboö til jrnss aÖ gera viöskiptasamninga å vegum fyrirtsekisins.
Aftur å möti telst ekki vera um fasta atvinnustöö aÖ raeÖa af jjeirri åstseöu einni, aÖ fyrirtaeki, heimilisfast i ööru rikinu, å dötturfélag i hinu eöa heldur uppi viöskiptasamböndum meÖ aöstoö algerlega öhåös umboösmanns eöa meÖ aöstoö umboösmanns, sem aÖ visu stööugt vinnur i jjjönustu {mss sem viöskiptamiölari en hefur j>ö ekki umboö til Jjess aÖ fullgera viöskiptasamninga å vegum fyrirtsekisins.
7. grein
Degar atvinnufyrirtseki i ööru rikjanna rekur starfsemi i hinu frå fastri atvinnustöö jiar, skal fylgja eftirfarandi reglum viö åkvöröun um skiptingu teknanna (skattlagningarréttsins). I hlut hinnar föstu
7 Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964
va åtnjutit den inkomst av rörelsen, som driftstället kan antagas skola hava åtnjutit, därest driftstället varit ett helt fristående företag som självständigt avslutat affärer med det företag, vartill det fasta driftstället hörer. Därest det fasta driftstället har självständig bokföring, bör densamma, där så ske kan, läggas till grund för inkomstens bestämmande, därvid dock, därest den på grundval av bokföringen redovisade inkomsten avviker från den som med tillämpning av ovan angivna princip skulle hava framkommit, erforderlig rättelse av den redovisade inkomsten skall ske vid taxeringen. Anses bokföringen icke kunna läggas till grund för inkomstberäkningen, må inkomsten fastställas till skälig procentsats av driftställets bruttoinkomst. Där omständigheterna icke till annat föranleda, skall procentsatsen fastställas med ledning av motsvarande uppgifter för liknande företag inom samma stat. Då så erfordras, skola de behöriga myndigheterna från fall till fall träffa särskilda överenskommelser rörande uppdelning av beskattningsrätten.
Myndigheterna skola hålla varandra underkunniga om den inkomst, som i nu avsedda fall påföres ett fast driftställe i endera staten, samt söka i samförstånd avgöra frågan om beskattningsrättens riktiga fördelning.
Artikel 8
Inkomst av företag för utövande av sjöfart eller luftfart, vars verkliga ledning har sitt säte i en av staterna, beskattas allenast i denna stat.
Artikel 9
1. ltoyalty, som utgår för nytljande av fast egendom eller för bearbetande av gruva eller annan fyndighet, beskattas allenast i den av sta-
atvinnustöSvar skal telja jiann hluta teknanna, sem aetla må, aö falliö heföi henni i hlut, ef hun heföi veriö rekin sem algjörlega öhåö fyrirtaeki, sem sjålfstaett semdi viö fyrirtaekiö, sem atvinnustööina å. Ef hin fasta atvinnustöö hefir sjålfstaett bökhald, skal f>aÖ lagt til grundvallar viö åkvöröun teknanna ef unnt er, en sé teknauppgjör samkvaemt bökhaldinu ekki 1 samraemi viö fyrrnefnda meginreglu, skulu skattyfirvöld gera viöeigandi breytingar. Sé ålitiÖ aö bökhaldiö veröi ekki lagt til grundvallar tekjuåkvöröun må åkveÖa tekjurnar haefilegan hundraÖshluta af bruttötekjum atvinnustöövarinnar. Ef atvik liggja ekki til annars, skal åkveÖa hundraöshlutann meö hliösjön af samsvarandi upplysingum um hliöstaeö fyrirtaeki i sama riki. I>egar nauösyn krefur skulu viökomandi yfirvöld gera meÖ sér samkomulag i hverju einstöku tilfelli um skiptingu teknanna.
Yfirvöldin skulu tilkynna hvort ööru um f>aer tekjur, sem i ofangreindum tilvikum eru reiknaöar fastri atvinnustöö i hvoru rikinu og såttfuslega leitast viö aö åkvaröa rétta skiptingu teknanna.
8. grein
Tekjur af skipautgerö og flugrekstri skulu skattlagÖar aöeins i j)vi rikinu, jiar sem raunveruleg framkvaemdastjörn viökomandi fyrirtaekis hefir aösetur sitt.
9. grein
1. t>öknun fyrir einkaréttaraÖstööu, sem greidd er fyrir afnot af fasteign, nåmu eöa annarri nåtturuauÖIind, skal aöeins skattlögö i jm
8 Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 196k
terna, där den fasta egendomen, gruvan eller fyndigheten är belägen.
2. Annan royalty än som avses i första punkten beskattas i den stat, där inkomsttagaren är bosatt.
Med uttrycket royalty förstås i denna punkt varje slag av royalty (eller annat periodiskt utgående belopp) som utbetalas såsom ersättning för nyttjanderätten eller ensamrätten till varje slag av författar- eller förlagsrätt, patent, ritning, hemlig fabrikationsmetod och recept, varumärke eller dylikt.
Artikel 10
1. Utdelning å aktier beskattas allenast i den stat, där den, som mottager utdelningen, är bosatt.
2. Utdelning från ett aktiebolag i Island, som tillfaller ett aktiebolag i Sverige, skall i Sverige vara undantagen från beskattning i den utsträckning som fallet skulle hava varit enligt skattelagstiftningen i Sverige, därest båda bolagen hade varit bosatta därstädes. Denna bestämmelse skall dock äga tillämpning allenast i den mån utdelningen icke avdrages från det belopp av det isländska aktiebolagets sammanlagda nettoinkomst, som är föremål för de isländska inkomstskatterna till stat och kommun.
3. Utdelning från ett aktiebolag i Sverige, som tillfaller ett aktiebolag i Island, skall i Island vara undantagen från beskattning i den utsträckning som fallet skulle hava varit enligt skattelagstiftningen i Island, därest båda bolagen hade varit bosatta därstädes.
4. Vad ovan i denna artikel sägs beträffande aktiebolag i Sverige samt utdelning från sådant aktiebolag skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ekonomisk förening i Sverige eller utdelning från sådan förening.
rikjanna, jiar sem fasteignin, nåman eÖa nåtturuauölindin er.
2. AÖrar jjöknanir fyrir einkaréttaraöstööu en jiaer, sem 1. töluliöur tekur til, skulu skattlagÖar i jrvi rikjanna, }jar sem viötakandi slikrar jmknunar er heimilisfastur.
MeÖ oröunum »jiöknun fyrir einkaréttaraöstööu» i Jsessum töluliö, er ått viö hverskonar greiöslur eÖa jjöknanir, sem greiddar eru fyrir afnotarétt eÖa einkarétt til timabundinnar hagnytingar å hverskonar höfundarrétti, utgåfurétti, einkaleyfi, teikningu, leynilegri framleiÖslueÖa samselningaraöferö, vörumerki og ööru sliku.
10. grein
1. Aröur af hlutabréfum skal aöeins skattlagöur i J>vi rikinu, {>ar sem möttakandi arögreiöslunnar er heimilisfastur.
2. Aröur frå hlutafélagi å Islandi, sem rennur til hlutafélags i SvijjjöÖ, skal ekki skattlagöur i SvijjjöÖ aö jm leyti, sem hann heföi ekki veriÖ skattlagöur j)ar samkvsemt ssenskri skattalöggjöf, ef baeÖi félögin heföu veriÖ heimilisföst i SviJjjöÖ. hetta åkvseöi gildir J>ö aöeins aö j)vi leyti, sem arÖsuthlutunin nytur ekki frådråttar frå Jjeim heildarnettötekjum hlutafélagsins, sem skatt- og litsvarsskyldar eru å Islandi.
3. Aröur frå hlutafélagi i Svi})jöÖ, sem rennur til hlutafélags å Islandi, skal ekki skattlagöur å Islandi aö t>vi leyti, sem hann heföi ekki veriÖ skattlagöur f)ar samkvsemt islenzkri skattalöggjöf, ef baeÖi félögin heföu veriÖ heimilisföst å Islandi.
4. haö, sem åkveÖiÖ er i jaessari grein um hlutafélög i SviJjjöÖ og arö frå £>eim, gildir einnig um samvinnufélög i SvijjjoÖ og tekjuafgang frå jjeim.
9 Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964
Vad ovan i denna artikel sägs beträffande aktiebolag i Island samt utdelning från sådant aktiebolag skall äga motsvarande tillämpning i fråga om kooperativ förening i Island eller utdelning från sådan förening.
Artikel 11
1. Där ej bestämmelserna nedan i denna artikel till annat föranleda, skola inkomst av personligt arbete (inkomst av fritt yrke härunder icke inbegripen samt ej heller pensioner och livräntor) och inkomst av stadigvarande uppdrag beskattas allenast i den stat, där den skattskyldige utövat den verksamhet, från vilken inkomsten härrör.
2. Den omständigheten, att en i den ena staten bosatt och där anställd person på grund av sin tjänst tillfälligtvis uppehåller sig inom den andra statens område, skall — försåvitt han erhåller sina löneförmåner uteslutande från sin i den förra staten bosatte arbetsgivare och han västas i den senare staten under en tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt icke överstiga 183 dagar under beskattningsåret — ej medföra, att verksamheten anses utövad i denna senare stat.
3. I sådana fall, då arbetet helt och hållet eller till huvudsaklig del utföres ombord å svenskt eller isländskt fartyg skall inkomst som avses i punkt 1 beskattas allenast i den stat, vars nationalitet fartyget äger. Vid tillämpningen av denna bestämmelse skall utländskt fartyg, som befraktas på så kallad bareboat basis av ett företag vars verkliga ledning har sitt säte i Sverige eller i Island, likställas med svenskt respektive isländskt fartyg.
I sådana fall, då arbetet helt och hållet eller till huvudsaklig del utförcs ombord å svenskt eller isländskt luftfartyg, skall inkomst som avses i punkt 1 beskatias allenast i den stat, där den som uppbär inkomsten anses bosatt.
I>aÖ, sem åkveöiö er i jmssari grein um hlutafélög å Islandi og arö frå {>eim, gildir einnig um samvinnufélög å Islandi og tekjuafgang frå J)eim.
11. grein
1. Sé eigi annaö åkveöiö hér å eftir i jjessari grein, skal skattleggja tekjur af persönulegu starfi (tekjur af sjålfstaeöri atvinnu teljast eltki hér meö og ekki heldur eftirlaun né lifeyrir) svo og varanlegu umboÖsstarfi aöeins i J)vi rikinu, J>ar sem skattjjegn hefir innt af hendi j)å starfsemi, sem tekjurnar eru sprottnar af.
2. Ef skattjjegn er heimilisfastur og råöinn til starfs i ööru rikinu og tekur eingöngu laun hjå vinnuveitanda i heimalandi sinu, en dvelur um tima vegna starfsins innan endimarka hins rikisins, samanlagt eigi lengur en 183 daga å skattårinu, skal eigi telja starf hans innt af hendi i dvalarrikinu.
3. Pegar um er aö rseöa starf, sem eingöngu eöa aöallega er innt af hendi å saensku eöa islenzku skipi, skulu tekjur, sem um rseöir i 1. töluliö J>essarar greinar, aöeins skattlagöar i jivi rikinu J)ar sem skipiö er skråö. I J>essu sambandi skal erlent skip, sem gert er ut i ööru hvoru rikinu meÖ svonefndu »bareboat» -— fyrirkomulagi teljast saenskt eöa islenzkt eftir jivi i hvoru rikinu raunveruleg framkvsemdastjörn utger- Öarinnar hefur aösctur sitt.
Pegar um er aÖ raiöa starf, sem eingöngu eöa aöallega er innt af henti å saensku eöa islenzku loftfari, skulu tekjur, sem um rreöir i 1. töluliö jiessarar greinar, aöeins skattlagöar i J)vi rikinu, J>ar sem launl>eginn tclst heimilisfastur.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964
4. Då ett aktiebolag anses bosatt i en av staterna men ledamöter av dess styrelse äro bosatta i den andra staten, skola ersättningar, vilka av bolaget utbetalas till dessa ledamöter i deras här avsedda egenskap, beskattas allenast i sistnämnda stat.
5. Studerande vid universitet eller högskola i den ena staten, som under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår innehar anställning i den andra staten för att erhålla för studierna erforderlig praktisk utbildning, beskattas för sin inkomst av anställningen allenast i den stat, där han anses bosatt.
Artikel 12
Oavsett vad eljest i detta avtal stadgas, skola skådespelare, filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker, idrottsmän och dylika, vilka medverka vid offentlig tillställning, beskattas för inkomst av denna sin verksamhet allenast i den stat, där verksamheten utövas.
Artikel 13
Studerande samt hantverks- och affärspraktikanter, som allenast i studie- eller utbildningssyfte uppehålla sig i en av staterna, underkastas icke beskattning i denna stat för belopp, som de för underhåll, studier eller utbildning mottaga från utlandet.
Artikel 14
För förmögenhet, bestående av fast egendom eller tillbehör till egendomen — däri inberäknat, såvitt avser lantbruk och skogsbruk, levande och döda inventarier — utgår skatt allenast i den stat, där egendomen är belägen.
För förmögenhet, nedlagd i rörelse eller fritt yrke, utgår skatt allenast i den stat, vilken enligt bestämmel-
4. 4>egar hlutafélag, sem taliÖ er heimilisfast i ööru rikinu, greiöir jmknun til stjörnarmeölima, sem heimilisfastir eru i hinu rikinu, fyrir slik störf, skulu jjaer tekjur skattlagÖar eingöngu i siöar talda rikinu.
5. Nu stundar nemandi nåm viÖ håsköla i ööru rikinu eöa hliöstaeöar seöri menntastofnanir, svo sem verzlunarhåsköla og taeknihåsköla en vinnur i hinu rikinu viÖ störf, sem teljast nauösynlegur jjåttur i nåminu, f>ö ekki yfir 100 daga å almanaksårinu og skal hann j)å aöeins skattlagöur af launum fyrir pau störf i pvi rikinu, par sem hann telst heimilisfastur.
12. grein
f>rått fyrir önnur åkvaeÖi samnings pessa skulu leikarar, par meö taldir kvikmyndaleikarar, påtttakendur i utvarps- og sjönvarpsdagskrå, hljööfseraleikarar, söngvarar, iprottamenn og aörir slikir, sem pått taka i opinberum syningum, aöeins skattlagöir af tekjum af slikri starfsemi i pvi rikinu, par sem starfsemin fer fram.
13. grein
Nåmsmenn, iönnemar og aörir slikir, sem dvelja i ööru rikjanna i peim tilgangi einum aÖ afla sér frekari menntunar eöa leikni, skulu ekki skattlagöir i pvi riki af j>vi fé, sem Jjeir få greitt erlendis frå sér til framfserslu eöa vegna nåmskostna- Öar.
14. grein
Af fasteign og fylgifé hennar skal gjalda eignarskatt og eignarutsvar aöeins i t>vi rikinu, j)ar sem fasteignin er. AÖ j^vi er landbunaÖ og skögarhögg varöar, telst bupeningur, åhöld og annaÖ tilheyrandi lausafé vera fylgifé i fasteigninni.
Af eign, sem bundin er viÖ atvinnurekstur, eöa sjålfstsett starf, skal gjalda eignarskatt og eignarutsvar
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964
serna i detta avtal skatt å inkomst av samma förmögenhet tillkommer.
Artikel 15
Inkomst eller förmögenhet, för vilken oskift dödsbo jämlikt detta avtal beskattas i den ena staten, må ej tillika beskattas hos dödsbodelägare i den andra staten.
Artikel 16
Vardera staten äger i enlighet med sin interna lagstiftning verkställa omräkning av inkomst- och förmögenhet i sådana fall, då
a) ett företag i en av staterna direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra staten eller äger del i detta företags kapital eller
b) samma personer direkt eller indirekt deltaga i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en av staterna som ett företag i den andra staten eller äga del i båda dessa företags kapital.
Då sådan fråga uppkommer i en av staterna, skall den behöriga myndigheten i den andra staten underrättas härom i syfte att erforderlig justering skall ske i fråga om beräkningen av det därstädes befintliga företagets inkomst och förmögenhet. De behöriga myndigheterna skola, där anledning föreligger, träffa skäligt avgörande rörande inkomstens eller förmögenhetens beräkning.
Artikel 17
1. Medborgare i eu av staterna skola icke i den andra staten underkastas någon beskattning, som är av annat slag, högre eller mer tyngande än den beskattning, som medborgare i denna andra stot äro eller kunna bliva därstädes underkastade.
2. Juridiska personer, vilka äro bosatta i en av staterna, skola icke i den andra staten underkastas någon beskattning, som är av annat slag, högre eller mer tyngande än
aÖeins i f>vi rikinu, sem eftir samningi Jjessum hefir rétt til aö krefja skatt af tekjum af jieirri eign.
15. grein
Tekjur eöa eign öskipts dånarbus, sem skattlagt er i ööru rikinu samkvsemt samningi jjessum, må ekki jafnframt skattleggja hjå erfingjum i hinu rikinu.
16. grein
Hvort rikiÖ um sig hefur rétt til aS leiÖrétta tekjur og eign i samraemi viö eigin löggjöf i eftirtöldum tilvikum:
a) Ef fyrirtaeki i ööru rikinu tekur beint eöa öbeint j)ått i stjörn eöa eftirliti meÖ fyrirtaeki i hinu rikinu eöa å eignarhlutdeild i fyrirtaekinu.
b) Ef sömu aÖilar taka beint eöa öbeint Joått i stjörn eöa eftirliti fyrirtaekja sitt i hvoru rikinu eöa eiga eignarhlutdeild i båöum fyrirtaekjunum.
Degar slikt mål kemur fyrir i ööru rikinu, skal viÖkomandi yfirvaldi i hinu rikinu tilkynnt um JjaÖ, til J)ess aö nauösynleg leiörétting geti fariö fram å tekju- og eignaruppgjöri J)ess fyrirtaekis, sem jjar å heima. Degar åstaeöa fykir til, skulu viÖkomandi yfirvöld taka sanngjarnar åkvaröanir varöandi tekju- og eignaruppgjöriö.
17. grein
1. Å rikisborgara annars rikisins må ekki i liinu rikinu leggja skatta, sem eru annarrar tegundar, haerri eöa meira ijjyngjandi en J>eir skattar, sem eru lagöir eöa kynnu aö veröa lagöir å rikisborgara {)ess rikis.
2. Å lögpersönur, sem heimilisfastar eru i ööru rikjanna, må ekki i hinu rikinu leggja skatta, sem eru annarrar tegundar, haerri eöa meira ibyngjandi eu {>eir skattar, sem eru
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b
den beskattning, som juridiska personer, vilka äro bosatta i denna andra stat, äro eller kunna bliva därstädes underkastade.
Artikel 18
1. Den stat, i vilken den skattskyldige är bosatt, må vid bestämmande av skatten använda den skattesats, som skulle hava tillämpats om även inkomst eller förmögenhet, som enligt föreskrifterna i detta avtal äro i beskattningshänseende förbehållna den andra staten, tagits till beskattning i förstnämnda stat.
2. Då skattskyldig, som varit bosatt i Island eller vistats där tillfälligtvis, utflyttar eller återvänder till Sverige, må Island vid bestämmande av skatten tillämpa bestämmelserna i isländsk lag beträffande beskattning av skattskyldiga som stå i begrepp att resa ur landet.
Artikel 19
Detta avtal inverkar icke på rätten att åtnjuta eventuella, längre gående befrielser, som i kraft av folkrättens allmänna regler medgivits eller framdeles må komma att medgivas diplomatiska och konsulära befattningshavare.
I den mån på grund av sådana längre gående befrielser skatter å inkomst eller förmögenhet icke påföras i anställningsstaten, förbehålles beskattningen hemlandet.
Artikel 20
Beskattningsmyndigheterna i de båda staterna skola utbyta sådana upplysningar (av beskaffenhet att stå till beskattningsmyndigheternas förfogande enligt de båda staternas respektive skattelagar under deras sedvanliga tjänsteutövning) som äro nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i föreliggande avtal eller för alt förebygga bedrägeri eller för att tillämpa givna föreskrifter till förebyggande av skatteflykt i fråga om de skatter, som avses i avtalet.
lagöir eöa kynnu aö veröa lagöir å lögpersönur, sem i J>vi riki eru heimilisfastar.
18. grein
1. ViÖ åkvöröun um, hvar å skattstiga reikna skuli skatt i pvi riki, j)ar sem skattjmgn er heimilisfastur, er heimilt aö miöa viÖ, aö J>ser tekjur eöa eignir, sem samkvsemt åkvseöum samnings jjessa falla til skattlagningar i hinu rikinu, vseru meötaldar viÖ skattåkvöröun i heimarikinu.
2. Pegar skaUJ>egn, sem veriö hefur heimilisfastur å Islandi eöa dvaliö J>ar um stundarsakir, flytur eöa fer aftur til SviJ>jöÖar, j)å må viÖ åkvöröun skattsins å Islandi fylgja reglum islenzkra laga varöandi skattlagningu j>eirra, sem eru å förum ur landinu.
19. grein
Samningur f>essi sviptir ekki sendiherra, sendirseöismenn eöa aöra slika diplomatiska sendimenn hugsanlegum frekari réttindum til skattivilnana, er jreir njöta eöa kynnu aö njöta samkvsemt almennum jijööréttarreglum.
AÖ svo miklu leyti, sem slikar frekari skattivilnanir koma i veg fyrir skattlagningu tekna eöa eignar i dvalarlandinu, å heimalandiö rétt til skattlagningar.
20. grein
Skattyfirvöld samningsrikj anna skulu skiptast å upplysingum um j)å vitneskju, sem skattyfirvöld öölast viÖ venjuleg embsettisstörf samkvsemt lögum hvors lands, sem nauÖsynlegar eru til j)ess aö framkvsema åkvseÖi samnings jmssa eöa til t>ess aö koma i veg fyrir svik ellegar til Jiess aö framkvsema gefin fyrirmseli til varnar gegn skattflötta varöandi Jaå skatta, sem um rseöir i samningnum. Slikar upplysingar ber aö skoöa sem trunaöarmål og må
13 Kungl. Maj:ts proposition nr lOk år 196A
De utbytta upplysningarna skola behandlas såsom hemliga och få icke yppas för andra personer än dem, som handlägga taxering och uppbörd av de skatter, som avses i avtalet. Sådana upplysningar få emellertid icke utbytas, som skulle röja affärshemlighet, hemlig tillverkningsmetod, yrkeshemlighet eller något i affärsverksamhet nyttjat förfaringssätt.
Artikel 21
Kan skattskyldig visa, att av beskattningsmyndigheterna i de avtalsslutande staterna vidtagna åtgärder för honom medfört eller komma att medföra dubbelbeskattning, må han häremot göra erinringar hos den stat, där han anses vara bosatt. Anses erinringarna grundade, kan denna stats behöriga myndighet träffa överenskommelse med den andra statens behöriga myndighet för att undvika dubbelbeskattning.
Artikel 22
I fall då svårighet eller tvivelsmål uppkommer vid detta avtals tolkning och tillämpning, kunna de behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna träffa särskilda överenskommelser.
Artikel 23
De avtalsslutande staterna förbinda sig att överlämna åt sina behöriga myndigheter att träffa skäligt avgörande av varje annan fråga, som, på grund av olikhet mellan de i de båda staterna gällande principerna angående skattens utgörande eller eljest, kan, utan att vara uttryckligen reglerad i detta avtal, uppstå beträffande de direkta skatterna.
Artikel 24
Med »behöriga myndigheter» avses i detta avtal finansdepartementen i de båda avtalsslutande staterna eller sådan myndighet i envar av dessa stater, åt vilken uppdragits att
ekki låta öörum i té en beim, sem vinna aö ålagningu og innheimtu beirra skatta, sem um rseÖir i samningnum. Eigi må bo skiptast å upplysingum um viöskiptaleyndarmål, leynilega framleiösluaöferö, starfsleyndarmål né neitt, er viöskiptahaetti varöar.
21. grein
Geti skattbegn synt fram å, aö starfsaöferöir skattyfirvalda i samningsrikjunum hafi leitt til eöa kunni aö leiöa til tvisköttunar, er honum heimilt aö kaera yfir bvi i bvi rikinu, bär sem hann er heimilisfastur. Sé kaera hans talin å rökum reist, geta viökomandi yfirvöld i bvi riki samiö viÖ viökomandi yfirvöld i hinu rikinu um måliö, svo komist veröi hjå tvisköttun.
22. grein
Veröi erfiÖleikar å eöa byki vafi leika å, hvernig skyra beri eöa framkvsema skuli åkvseöi bessa samnings, geta viökomandi yfirvöld i samningsrikjunum ger t meö sér sér stakt samkomulag um måliö.
23. grein
Samningsrikin skuldbinda sig til aÖ fela viökomandi yfirvöldum sinum aö finna sanngjarna lausn å hverju ööru vafamåli, sem stafa kann af mismunandi ålagningarreglum i rikjunum eöa af öörum åstae- Öum getur komiÖ fram i sambandi viÖ beina skatta, og ekki eru bein åkvaeöi um i samningi bessum.
24. grein
MeÖ oröunum »viökomandi yfirvöld» er i samningi bessum ått viö fjårmålaråöuneyti beggja rik ja, sem aö samningi bessum standa, eöa b^u yfirvöld i ööru hvoru rikinu, sem
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b
i finansdepartementets ställe handhava frågor enligt detta avtal.
Artikel 25
Detta avtal skall ratificeras, för Sveriges del med riksdagens samtycke av Hans Majestät Konungen av Sverige och för Islands del av Islands President. Ratifikationshandlingarna skola snarast möjligt utväxlas i Stockholm.
Avtalet träder i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna.
Artikel 26
Sedan ratifikationshandlingarna utväxlats, skall avtalet äga tillämpning:
a) i Sverige:
beträffande statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, som utgå på grund av 1965 eller senare års taxeringar ;
beträffande kupongskatt å sådan utdelning, som förfaller till betalning den 1 januari 1964 eller senare;
beträffande sjömansskatt, som utgår från och med den 1 januari 1964;
beträffande bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, som belöpa å tiden från och med den 1 januari 1964;
beträffande övriga skatter, för vilka taxering verkställes under år 1965 eller senare år;
b) i Island:
beträffande statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt samt kommunal inkomstskatt och kommunal förmögenhetsskatt, som utgå på grund av 1965 eller senare års taxeringar;
beträffande övriga skatter, för vilka taxering verkställes under år 1965 eller senare år.
Vid ikraftträdande av detta avtal skola avtalen mellan Sverige och Is-
faliö hefur veriÖ aÖ annast um målefni varöandi samning pennan i staÖ fjårmålaråÖuneytisins.
25. grein
Samning pennan skulu fullgilda af SvijjjöSar hålfu, meö samjjykki rikisjnngsins, Hans håtign konungur SviJ>jöÖar, og af Islands hålfu Forseti Islands. Skiptast skal å fullgildingarskjölum i Stokkhölmi svo fljött sem viÖ verSur komiö.
Samningurinn gengur i gildi samtimis j)vi aÖ skipzt er å fullgildingarskjölunum.
26. grein
Regar skipzt hefur veriÖ å fullgildingarskjölunum, skal samningurinn koma til framkvsemda:
a) I SvijjjöS:
varöandi tekjuskatt til rikisins, tekjuutsvör til sveitarfélaga og eignarskatt til rikisins, sem å skal leggja åriö 1965 og siöar,
varöandi »kupongskatt» af arÖi, sem fellur til utborgunar 1. januar 1964 eÖa siöar,
varöandi »sjömansskatt» sem å skal lagöur frå og meö 1. januar 1964,
varöandi »bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter», sem eiga aÖ greiÖast frå og meö 1. januar 1964,
varöandi aöra skatta, sem ålagöir eru åriö 1965 eÖa siöar.
b) A Islandi:
varöandi tekjuskatt og eignarskatt til rikisins og tekjuutsvar og eignarutsvar til sveitarfélaga, sem å skal leggja åriö 1965 og siöar.
varöandi aöra skatta, sem ålagöir eru åriö 1965 eÖa siöar.
ViÖ gildistöku samnings J)essa falla ur gildi samningar, milli Svijrjö-
15 Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b
land av den 8 september 1937 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomst och förmögenhet och den 17 september 1955 om fritagande från beskattning av inkomster härrörande från sjö- och luftfartstrafik upphöra att gälla; dock att sistnämnda båda avtal alltjämt skola äga tillämpning i fråga om skatt på grund av taxering eller eftertaxering för tidigare år än ovan angivits.
Artikel 27
Avtalet förblir gällande, så länge detsamma icke uppsäges av någon av de avtalsslutande staterna. Uppsägning skall äga rum minst sex månader före kalenderårets utgång. Har denna uppsägningstid iakttagits, tillämpas avtalet sista gången:
a) i Sverige:
beträffande statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, som utgå på grund av taxering året närmast efter det, varunder uppsägningen ägde rum;
beträffande kupongskatt å sådan utdelning, som förfaller till betalning det år, varunder uppsägningen ägde rum;
beträffande sjömansskatt, som utgår det år, varunder uppsägningen ägde rum;
beträffande bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, som belöpa å det år, varunder uppsägningen ägde rum;
beträffande övriga skatter, för vilka taxering verkställes året närmast efter det, varunder uppsägningen ägde rum;
b) i Island:
beträffande statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt samt kommunal inkomstskatt och kommunal förmögenhetsskatt, som utgå på grund av taxering året närmast efter det, varunder uppsägningen ägde rum;
beträffande övriga skatter, för vil-
Öar og Islands, frå 8. september 1937 til bess aö komast hjå tvisköttun å tekjum og eign og 17. september 1955 um undanbågu frå sköttun af ågööa skipautgeröar og flugreksturs. Uö skulu åkvaeöi siöar nefndu samninganna gilda, begär um er aö raeÖa skattlagningu eöa endurreikning skatta vegna åranna fyrir ofangreindan tima.
27. grein
Samningur bessi gildir å meöan hvorugt samningsrikjanna segir honum upp. Uppsögn skal gerö eigi si- Öar en sex månuÖum fyrir lok almanaksårsins. Hafi gsett veriö bessa uppsagnarfrests, skal samningurinn gilda i siöasta sinn:
a) I SvibjöÖ:
varöandi tekjuskatt til rikisins, tekjuutsvör til sveitarfélaga og eignarskatt til rikisins, sem å skal leggja naesta år å eftir aö uppsögnin var gerö,
varöandi »kupongskatt» af arÖi, sem fellur til utborgunar åriö, sem uppsögnin er gerö,
varöandi »sjömansskatt» sem å skal lagöur åriö, sem uppsögnin er gerö,
varöandi »bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter», sem eiga aö greiöast åriö, sem uppsögnin er gerö,
varöandi aöra skatta, sem ålagöir eru nsesta år å eftir aö uppsögnin var gerö.
b) A Islandi:
varöandi tekjuskatt og eignarskatt til rikisins og tekjuiitsvar og eignarutsvar til sveitarfélaga, sem å skal leggja naesta år å eftir aö uppsögnin var gerö,
varöandi aöra skatta, sem ålagöir
16 Knngl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b
ka taxering verkställes året närmast efter det, varunder uppsägningen ägde rum.
Till bekräftelse härå hava de båda staternas befullmäktigade ombud undertecknat avtalet och försett detsamma med sina sigill.
Som skedde i Reykjavik i dubbla exemplar, på svenska och isländska språken, vilka båda texter äga lika vitsord, den 23 januari 1964.
August Herman von Hartmansdorff Gudm. 1. Gudmundsson
eru naesta år å eftir aÖ uppsögnin var gerö.
I>essu til staSfestingar hafa fulltruar beggja rikjanna undirskrifaö samning Jjennan og sett viÖ innsigli sin.
Gert i Reykjavik hinn 23. januar 1964 i tveimur eintökum å ssensku og islenzku og skulu båöir textar jafngildir.
Gudm. 1. Gudmundsson August Herman von Hartmansdorff
Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b
17 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 januari 196b.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt anför därvid följande.
Den 8 september 1937 träffades mellan Sverige och Island avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomst och förmögenhet (SFS 1938: 111 samt prop. 1938: 94; BevU 4, rskr 84). Frågan om beskattning av inkomster från sjö- och luftfartstrafik har sedermera reglerats genom ett särskilt avtal den 17 september 1955 (SFS 1955: 583).
1937 års avtal, som alltjämt är gällande, är emellertid ofullständigt. Där föreskrives att de båda staternas högsta finansmyndigheter i fall av uppkommen dubbelbeskattning skall upptaga förhandlingar för slutande av överenskommelser i de särskilda fallen för undanröjande på skäligt sätt av dubbelbeskattningen. Vissa vägledande huvudprinciper för sådana överenskommelser har vidare upptagits i avtalet. Enligt uttrycklig bestämmelse gäller avtalet ej beträffande källskatter på inkomst av kapital.
Förfarandet med överenskommelser mellan de högsta finansmyndigheterna i varje särskilt fall av uppkommen dubbelbeskattning har i praktiken visat sig medföra besvär och tidsutdräkt för skattskyldiga och myndigheter. Det har därför framstått som ett önskemål att i förhållande till Island reglera frågor om dubbelbeskattning genom ett fullständigt avtal liksom skett i förhållande till övriga nordiska länder. Sedan överenskommelse träffats om att upptaga muntliga förhandlingar mellan två för ändamålet särskilt utsedda delegationer, ägde sådana förhandlingar rum i Reykjavik den 18 och den 19 juni 1963. På svensk sida fördes förhandlingarna av en delegation bestående av byråchefen för lagärenden i finansdepartementet Sture Lundell, ordförande, numera byråchefen i finansdepartementet Sven Bro-
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964
den och kammarrättsassessorn Stig Wernlund. Vid förhandlingarna nåddes enighet om ett förslag till avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Slutgiltiga förslag till avtalstexter på svenska och isländska språken utväxlades sedermera mellan förhandlingsdelegationerna genom skriftväxling. Avtalsförslaget — vilket torde få såsom bilaga1 fogas vid protokollet i detta ärende — har därefter underställts respektive regeringar för godkännande.
Avtalsförslaget har remitterats till kammarrätten, som i utlåtande den 26 november 1963 förklarat sig ej ha funnit anledning till erinran mot detsamma.
Under hand har från isländsk sida meddelats att man är beredd att underteckna avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla frågan om godkännande av detsamma på svensk sida.
Till en början torde jag få med några ord beröra det isländska skattesystemet.
I Island utgår inkomst- och förmögenhetsskatter såväl till staten som till kommuner. Fysiska personer bosatta i Island och isländska bolag är i princip skattskyldiga för all inkomst och förmögenhet. I fråga om fysiska personer utan hemvist i Island ävensom utländska bolag föreligger skyldighet att erlägga inkomstskatt för inkomst av fastighet belägen i Island samt av rörelse utövad i eller från Island. Skattskyldigheten omfattar vidare inkomst från andra inkomstkällor i Island, t. ex. inkomst av arbete som utförts därstädes, inkomst i form av lön, pension eller bidrag från isländska staten samt utdelning från isländska aktiebolag eller andra isländska företag. Skatten uttages då så kan ske genom avdrag vid utbetalningen av inkomsten. Beträffande förmögenhetsbeskattningen gäller i princip att i Island ej bosatta fysiska personer och utländska bolag erlägger skatt för samtliga i Island belägna förmögenhetstillgångar.
Fysiska personer erlägger inkomstskatt till staten enligt en progressiv skala, som uppgår till 5 procent i lägsta skiktet och högst uppgår till 30 procent för beskattningsbar inkomst överstigande 90 000 isländska kronor. Bolag beskattas enligt en fast skattesats av 20 procent. Det är att märka att aktiebolag och annat bolag med begränsad ansvarighet vid beräkningen av skattepliktig rörelseinkomst får avdraga under året utdelad vinst, dock högst intill ett belopp motsvarande 10 procent av tillskjutet kapital. Förmögenhetsskatt till staten utgår för fysiska personer enligt en progressiv skiktskala, varierande mellan 5 och 12 promille. För bolag och andra juridiska personer är skattesatsen 7 promille.
Även den kommunala inkomstskatteförfattningen upptar för fysiska per-
1 Bilagan har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med förslaget utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen av avtalsförslaget, att datering och underskrifter verkställts samt att ratifikationsortens namn införts i artikel 25 av avtalsförslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964 1£
soner en progressiv skiktskala, som varierar mellan 14 och 30 procent. För bolag och andra juridiska personer uppgår skatten till 20 procent av inkomst upp till 75 000 isländska kronor och till 30 procent av överskjutande del av inkomsten. Den av kommunerna årligen beslutade utdebiteringen kan emellertid innebära viss reduktion av nämnda skattesatser. Förmögenhetsskatten varierar mellan 5 och 10 promille beträffande såväl fysiska som juridiska personer.
Vid utformningen av det nu föreliggande avtalsförslaget har eftersträvats en så nära anslutning som möjligt till de regler som enligt de särskilda dubbelbeskattningsavtalen gäller i förhållandet mellan Sverige och övriga nordiska länder. Vad beträffar under avtalet inbegripna skatter har, såsom framgår av artikel 2 i förslaget, samtliga nyss nämnda isländska skatter medtagits. På svensk sida inbegripes såväl den statliga och den kommunala inkomstskatten som den statliga förmögenhetsskatten.
I överensstämmelse med den huvudprincip som kommit till uttryck i de svenska skatteavtalen med övriga nordiska stater avses enligt artikel 3 i förslaget inkomst och förmögenhet regelmässigt skola beskattas endast i den stat, där den skattskyldige är bosatt. Innebörden av begreppet bosättning för tillämpning av avtalet framgår av särskilda föreskrifter i punkterna 2—5 av artikel 3. Undantag från nämnda huvudregel föreslås skola gälla beträffande fast egendom, rörelse, fritt yrke samt, i allmänhet, personligt arbete.
Fast egendom beskattas sålunda endast i den stat där egendomen är belägen. Detta gäller såväl vid inkomstbeskattningen (artikel 4) som förmögenhetsbeskattningen (artikel 14 första stycket). Motsvarande föreslås gälla även beträffande royalty, som utgår för nyttjande av fast egendom (artikel 9 punkt 1).
Inkomst av rörelse och fritt yrke som förvärvas genom fast driftställe i en av staterna beskattas enligt artikel 5 punkt 1 endast i denna stat. I fråga om förmögenhet nedlagd i rörelse eller fritt yrke förbehålles beskattningsrätten den stat som enligt ovanstående bestämmelser äger beskatta inkomsten (artikel 14 andra stycket). Vad som förstås med uttrycket fast driftställe är angivet i artikel 6. Inkomst som förvärvas av rederi- och luftfartsföretag skall emellertid tagas till beskattning endast i den stat där företagets verkliga ledning är belägen (artikel 8).
Beträffande inkomst av personligt arbete gäller enligt artikel 11 punkt 1 som huvudregel, att sådan inkomst beskattas endast i den stat, där verksamheten utövats. Undantagen från denna regel avser i första hand fall då arbetet utförts under tillfällig vistelse i utövningsstaten på uppdrag av arbetsgivare i hemlandet (den s. k. montörregeln); vidare undantages inkomst av arbete som fullgöres ombord på luftfartyg, ersättning uppburen i egenskap av styrelseledamot samt studerandes inkomst av viss praktikanttjänstgöring (artikel 11 punkterna 2—5). Sådana inkomstslag skall beskattas i
20 Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1964
den stat, där inkomsttagaren är bosatt. Vad angår verksamhet som utövas av skådespelare m. fl. finns en särskild regel intagen i artikel 12 av förslaget av innebörd, att inkomst av sådan verksamhet i princip alltid skall beskattas i den stat, där densamma utövats.
I fråga om de föreslagna bestämmelserna om beskattning av inkomst av personligt arbete torde även böra påpekas det särskilda stadgandet rörande sjömans inkomst ombord på svenskt respektive isländskt fartyg (artikel 11 pimkt 3 första stycket). I likhet med vad som numera gäller enligt såväl det svensk-danska som det svensk-norska avtalet föreslås nu, att sådan inkomst skall beskattas endast i den stat vars nationalitet fartyget äger. Utländskt fartyg, som befraktas på s. k. bareboat basis av ett företag vars verkliga ledning har sitt säte i Sverige eller i Island, skall i detta sammanhang anses såsom svenskt respektive isländskt fartyg.
Reglerna om beskattning av aktieutdelning är intagna i artikel 10. Beskattningsrätten föreslås här tillkomma uteslutande den stat där utdelningens mottagare är bosatt. I syfte att i vissa fall undvika kedjebeskattning av bolagsvinst har därjämte i avtalsförslaget intagits bestämmelser angående utdelning som utbetalats från aktiebolag eller ekonomisk respektive kooperativ förening i den ena staten till aktiebolag eller sådan förening i den andra staten, innebärande att utdelningen under vissa villkor skall vara undantagen från beskattning i den sistnämnda staten (artikel 10 punkterna 2—4). I enlighet härmed skall för Sveriges del utdelning, som ett svenskt bolag mottager från ett isländskt bolag, behandlas i skattehänseende på samma sätt som utdelning mellan svenska bolag (jfr 54 § kommunalskattelagen och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt). Då ett isländskt aktiebolag utbetalar utdelning till ett aktiebolag eller ekonomisk förening i Sverige skall det sagda dock gälla endast i den mån utdelningen icke avdrages från det belopp av det isländska aktiebolagets sammanlagda nettoinkomst, som är föremål för de isländska inkomstskatterna till stat och kommun (artikel 10 punkt 2). Sistnämnda bestämmelse, som saknar motsvarighet i de svensk-danska och svensk-norska avtalen, far ses mot bakgrunden av den rätt till avdrag för utdelad vinst som isländskt aktiebolag åtnjuter enligt isländsk skattelagstiftning.
I likhet med vad som är fallet i de svenska avtalen med de övriga nordiska länderna bygger avtalsförslaget på den s. k. exemptmetoden för dubbelbeskattningens undanröjande. Denna metod innebär, att i de fall beskattningsrätten till viss inkomst eller förmögenhet enligt avtalet förbehålles den ena avtalsslutande staten, denna inkomst eller förmögenhet undantages från beskattning i den andra staten. Emellertid äger den stat, där den skattskyldige är bosatt, vid beskattningen använda den skattesats som är tillämplig om även den sålunda fritagna inkomsten eller förmögenheten medräknats i beskattningsunderlaget. Föreskrift härom har intagits i artikel 18 punkt 1. I punkt 2 av samma artikel har införts en liknande be-
21 Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1964
stämmelse, som hänför sig till särskilda regler i isländsk lag beträffande beskattning av den som varit bosatt i Island eller vistats där viss tid och därefter flyttar utomlands. Enligt intern isländsk lagstiftning behandlas en sådan person, såvitt angår skattesatsens bestämmande, såsom om han proportionellt sett haft samma inkomster under hela utflyttningsåret som under den del av året han var bosatt eller vistades i Island. Enligt avtalsförslaget är Island oförhindrat att tillämpa dessa bestämmelser beträffande en person som utflyttar eller återvänder till Sverige.
Artikel 20 i förslaget öppnar möjlighet för beskattningsmyndigheterna att i särskilda fall utbyta upplysningar i skatteärenden. Denna bestämmelse saknar motsvarighet i de svenska dubbelbeskattningsavtalen med de övriga nordiska staterna i förhållande till vilka det befunnits nödvändigt att mera utförligt reglera hithörande frågor i särskilda s. k. handräckningsavtal.
I fråga om avtalets ikraftträdande föreslås att detsamma skall träda i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna (artikel 25); det skall förbli gällande så länge detsamma ej uppsäges från någondera sidan (artikel 27). Efter ikraftträdandet skall avtalet tillämpas för första gången vid 1965 års taxering. Beträffande svensk kupongskatt blir avtalet tillämpligt på utdelning som förfaller till betalning den 1 januari 1964 eller senare. I och med att det nya avtalet träder i kraft skall de år 1937 och år 1955 ingångna avtalen mellan Sverige och Island upphöra att gälla (artikel 26).
Sammanfattningsvis får jag anföra följande. De nu avslutade svenskisländska dubbelbeskattningsförhandlingarna har, såsom inledningsvis angivits, främst avsett att förenkla förfarandet i uppkommande fall avdubbelbeskattning och att erhålla en reglering som närmare ansluter till vad som gäller i förhållandet mellan Sverige och de övriga nordiska länderna. I och för sig är det ett relativt obetydligt antal skattskyldiga som drabbas av beskattning såväl i Sverige som i Island. Det gällande avtalets bestämmelser, som förutsätter förhandlingar mellan finansdepartementen i varje enskilt fall, har emellertid visat sig tyngande i tillämpningen och innebär olägenhet för de skattskyldiga. Det får därför anses vara en betydande vinst att överenskommelse har kunnat nås om ett förslag till fullständigt dubbelbeskattningsavtal, som på svensk sida kan tillämpas av beskattningsmyndigheterna redan i samband med den skattskyldiges taxering. Såsom framgår av den föregående redogörelsen är skillnaderna mellan avtalsförslaget och de under senare år ingångna svensk-danska och svensk-norska dubbelbeskattningsavtalen obetydliga och huvudsakligen betingade av skiljaktigheter i den interna skattelagstiftningen i dessa länder. Jag finner det önskvärt att en anpassning av avtalsreglerna på angivet sätt kommer till stånd inte minst med tanke på de nordiska samarbetssträvandena. Avtalsförslaget synes innebära eu tillfredsställande lös-
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964
ning av hithörande spörsmål och jag Vill tillstyrka att detsamma godkännes. t >J . :.<! ;
Under erinran att det torde ankomma på chefen för utrikesdepartementet att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för sin del godkänna det föreliggande förslaget till avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
>1 . ;
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet: Lars Hummerhielm
i
Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1961
23 Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 januari 196b.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Kungl. Maj :t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet godkänt förslag till avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Enligt artikel 25 i förslaget skall avtalet ratificeras.
Kungl. Maj:t finner gott bemyndiga beskickningschefen i Reykjavik att — med förbehåll för ratifikation efter riksdagens godkännande — underteckna avtalet.
Ur protokollet:
Lars Schönander
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars 196b.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Palme.
Sedan Kungl. Maj:t den 17 januari 1964 bemyndigat beskickningschefen i Reykjavik att för Sveriges del underteckna avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet av en lydelse svarande mot det förslag Kungl. Maj :t tidigare samma dag för sin del godkänt, har avtalet den 23 januari 1964 blivit vederbörligen undertecknat.
I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 17 januari 1964 anfört i ärendet, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att
dels godkänna nämnda avtal;
dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, i den mån Kungl. Maj :t därom förordnar, riksskattenämnden att, därest det för genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar i verkställda taxeringar, vare sig dessa har avseende å statliga eller kommunala skatter, ävensom i eljest vidtagna åtgärder, varigenom sådana skatter påförts;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den omfattning Kungl. Maj :t bestämmer, uppdraga åt riksskattenämnden att övertaga de med tillämpningen av ifrågavarande avtal sammanhängande arbetsuppgifter, vilkas handläggning eljest skulle ankomma på Kungl. Maj :t.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Per Eskilsson
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640208