Doc 1964:89

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196b

1 Nr 89

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391), m. m.; given Stockholms slott den 21 februari 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391); och

2) förordning om ändring i förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att varvsindustrin, vid sidan av den nuvarande rätten till tullrestitution, skall få möjlighet att införa materiel till sina fartygsbyggen tullfritt. Härigenom uppnås en administrativ förenkling såväl för industrin som för tullverket. Samtidigt framlägges förslag till vissa ändringar i tullrestitutionsförordningen.

De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1964. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. t samt. Nr 89

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 196/i

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. tulltaxeförordningcn den 13 maj 1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen den 13 maj

19601 skall erhålla ändrad lydelse på (Nuvarande lydelse)

1 mom. På villkor, — •— — av fisknät;

e) delar, tillbehör och material, vilka av lufttrafikföretag eller andra flygplansägare införas för att användas uteslutande för ombyggnad, reparation, inredning eller utrustning av luftfartyg; samt

f) delar till vapen och ammunition för militärt bruk, härunder inbegripet delar till stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon.

sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. På villkor,---av

fisknät;

e) material och andra artiklar, vilka av varvs- eller verkstadsföretag införas för att användas uteslutande för arbeten beträffande vilka varvsindustrirestitution kan ifrågakomma;

f) delar, tillbehör och material, vilka av lufttrafikföretag eller andra flygplansägare införas för att användas uteslutande för ombyggnad, reparation, inredning eller utrustning av luftfartyg; samt

g) delar till vapen och ammunition för militärt bruk, härunder inbegripet delar till stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

1 Senaste lydelse av 5 § 1 mom. se 1963: 593.

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196b

3 Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution

Härigenom förordnas, dels att 7 och 8 §§ förordningen den 4 oktober 1929 angående tullrestitution skola upphöra att gälla, dels att 1, 3, 3 a, 6 a, 9—11 och 13 §§ samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Tullrestitution nid åtnjutas i de fall och på de villkor, som stadgas nedan.

Tullrestitution, som avses i 2, 3, 3 a och 5 §§, må åtnjutas endast av den som har generaltullstyrelsens tillstånd därtill. Fråga om restitution enligt nämnda bestämmelser prövas i varje särskilt fall av generaltullstyrelsen eller, efter styrelsens förordnande, den lokala tullmyndigheten.

Prövning av fråga om restitution enligt 6 eller 6 a § ankommer på generaltullstyrelsen eller, efter styrelsens förordnande, den lokala tullmyndigheten.

3§-

Idkare av--—- —--— från utlandet.

Vad i första stycket sagts skall icke äga tillämpning i den mån rörelseidkaren enligt 5 § 1 mom. e) tulltaxeförordningen åtnjutit befrielse från tull för de använda artiklarna.

För andra-------fasta utrustningen.

Varvsindustrirestitution må----ovannämnt slag.

I fråga------och utrustning.

Rätt till—---------arbetets utförande.

1 Senaste lydelse se beträffande 3, 10 och 10 a §§ 1961: 617, beträffande 3 a § 1958:477 samt beträffande 6 a, 9 a och 11 §§ 1960:394. s i: K

Näringsidkare äger på framställning erhålla restitution av tull efter ty i 2—5 §§ sägs, därest han är känd såsom redbar och i övrigt prövas lämplig för erhållande av ifrågavarande förmån.

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 196b

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

läkare av verkstadsrörelse äger att efter verkställd byggnad, ombyggnad, reparation, inredning eller utrustning, inberäknat förseende med reservdelar, av svenskt eller utländskt flygplan, för vars byggnad, ombyggnad, reparation, inredning eller utrustning använts av honom från utlandet införda materialicr eller andra artiklar, åtnjuta restitution av tull (flygindustri restitution) för en motsvarande myckenhet materialier eller andra artiklar av samma slag, vilka inom fem år före arbetets slutförande av honom införts från utlandet. Rätt till flygindustrirestitution gäller jämväl i avseende å materialier, som gått förlorade vid arbetets utförande.

§•

läkare av verkstadsrörelse äger att efter verkställd byggnad, ombyggnad, reparation, inredning eller utrustning, inberäknat förseende med reservdelar, av svenskt eller utländskt flygplan, för vars byggnad, ombyggnad, reparation, inredning eller utrustning använts av honom från utlandet införda materialier eller andra artiklar, åtnjuta restitution av tull (flygindustrirestitution) för en motsvarande myckenhet materialier eller andra artiklar av samma slag, vilka inom fem år före arbetets slutförande av honom införts från utlandet. Rätt till flygindustrirestitution gäller jämväl i avseende å artiklar, som gått förlorade vid arbetets utförande.

§•

Förutom i------avlämnade föremål.

Tullrestitution enligt punkterna

a)—c) må åtnjutas för tullbeloppet med avdrag, för varje påbörjad månad efter materielens införsel, vid tillämpning av punkt a) av två procent, punkt b) av fem procent och punkt c) av tio procent.

Har vara,--— — — ;— ursprungliga tullbeloppet.

Tullrestitution enligt punkterna a)—c) må åtnjutas för tullbeloppet med avdrag, för varje påbörjad månad efter materielens införsel eller, där Konungen så förordnar, för varje påbörjad månad efter materielens ianspråktagande, vid tillämpning av punkt a) av två procent, punkt b) av fem procent och punkt c) av tio procent.

9§.

Vill den, som medgivits rätt till allmän industrirestitution eller varvsindustrirestitution, åtnjuta befrielse från erläggande av tull för vara, intill dess fråga om verkställande av restitution blivit avgjord, vare han därtill berättigad, därest han till tullverket avlämnar säkerhet för belopp, som enligt vad nedan sägs kan åligga honom att sedermera inbetala.

Har rätten--

---— är föreskrivet.

Vill den, som medgivits rätt till allmän industrirestitution, varvsindustrirestitution eller flygindustrirestitution, åtnjuta befrielse från erläggande av tull för vara, intill dess fråga om verkställande av restitution blivit avgjord, vare han därtill berättigad, därest han till tullverket avlämnar säkerhet för belopp, som enligt vad nedan sägs kan åligga honom att sedermera inbetala. Statlig myndighet må dock åtnjuta sådan befrielse utan att ställa säkerhet.

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196b

(Nuvarande lydelse)

9 Restitution av tull må ej åtnjutas med mindre ansökning därom avser belopp om sammanlagt lägst etthundra kronor, såvitt angår 2—5 §§, femtio kronor, såvitt angår 6 §, och tvåhundra kronor, såvitt angår 6 a §.

Restitution av-----— — ö

(Föreslagen lydelse)

§•

Restitution av tull må ej åtnjutas med mindre i samma ärende tullen samt skatt eller annan avgift, som av tullverket skall restitueras samtidigt med tullen, uppgår till sammanlagt lägst etthundra kronor, såvitt angår 2, 3, 3 a eller 5 §, femtio kronor, såvitt angår 6 §, och tvåhundra kronor, såvitt angår 6 a §. al bortfaller.

10 Generaltullstyrelsen må i särskilda fall medgiva utsträckning av de i 2, 3, 3 a och 5 §§ fastställda tidrymder. Likaledes må generaltullstyrelsen medgiva, att tullrestitution, som avses i 2, 3 och 3 a §§, må åtnjutas jämväl i det fall, att hinder uppstått för artiklarnas användning för de i sistnämnda paragrafer omförmälda arbeten och artiklarna på grund därav återutföras, liksom ock i det fall, att det för sökanden skulle medföra synnerlig kostnad eller olägenhet att visa de använda artiklarnas slag och ursprung, men han ådagalagt, att artiklarna till myckenhet och beskaffenhet överensstämma antingen med artiklar, som av sökanden införts från utlandet, eller med artiklar, som av honom framställts med användande av artiklar, införda av honom.

Generaltullstyrelsen äger även medgiva, att den som erhållit rätt till varvsindustrirestitution må åtnjuta sådan restitution, oaktat de av honom använda artiklarna införts avannan, som erhållit rätt till enahanda slag av restitution.

§■

Generaltullstyrelsen eller, efter styrelsens förordnande, den lokala tullmyndigheten äger utan hinder av vad ovan stadgas medgiva, att

a) allmän industrirestitution eller flygindustrirestitution må åtnjutas när hinder uppstått att använda artiklarna för de i 2 eller 3 a § angivna arbetena och artiklarna på grund därav återutförts;

b) varvsindustrirestitution må åtnjutas när artiklarna återutförts utan att ha kommit till användning eller när de kunnat komma till användning endast såsom skrot eller gått förlorade genom olyckshändelse eller i oförändrat skick överlåtits till någon som har rätt till befrielse från tull enligt 5 § 1 mom. e) tullt axe förordningen;

c) varvsindustrirestitution må åtnjutas när använda artiklar införts av annan som har rätt till sådan restitution eller enligt 5 § 1 mom. e) tulltaxeförordningen medgivits befrielse från tull för artiklarna men senare erlagt tull för dem;

d) den som har rätt till varvsindustrirestitution och erhåller rätt till befrielse från tull enligt 5 § 1 mom. e) tulltaxeförordningen samt därvid innehar artiklar avsedda för arbeten, som angivas i 3 §, må åtnjuta restitution för motsvarande myckenhet artiklar av samma slag, vilka införts innan rätt till befrielse frun tull erhållits;

6 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 är J 96 i

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

e) allmän industrirestitution, varvsindustrirestitution eller flygindustrirestiiution må åtnjutas när det för sökanden skulle medföra synnerlig kostnad eller olägenhet att visa de använda artiklarnas slag och ursprung men han ådagalagt, att artiklarna till myckenhet och beskaffenhet överensstämma antingen med artiklar, som av sökanden införts från utlandet, eller med artiklar, som av honom framställts med användande av artiklar, införda av honom.

Generaltullstyrelsen eller, efter styrelsens förordnande, den lokala tullmyndigheten må även i särskilda fall medgiva utsträckning av de i 2, 3, 3 a och 5 §§ fastställda tidrymderna.

Har varvsindustrirestitution åtnjutits för andra artiklar än som ingå i eller eljest tillföras fartyg och ha artiklarna, utan att återutföras, tagits i anspråk för annat ändamål än som avses i 3 § eller överlåtits till någon, som icke själv erhållit rätt till varvsindustrirestitution för sådana artiklar eller rätt till befrielse från tull enligt 5 § 1 mom. e) tulltaxcförordningen, skall den som sålunda tagit artiklarna i anspråk eller överlåtit dem erlägga tull för artiklarna. Tullen skall beräknas efter de bestämmelser, som gälla vid tiden för ianspråktagandet eller överlåtelsen, och, om tullen utgår i förhållande till artiklarnas värde, grundas på värdet vid denna tid.

Till betalning-------genom utmätning.

11 §.

Vid tillämpning — — — ----efter transitering.

Vad i denna förordning stadgas Vad i denna förordning stadgas angående tullrestitution vid utförsel angående tullrestitution vid utförsel gäller även, då gods, för vilket så- gäller även, då gods, för vilket sådan restitution ifrågasättes, utförts dan restitution ifrågasättes, utförts

Har varvsindustrirestitution åtnjutits för andra artiklar än som ingå i eller eljest tillföras fartyg och ha artiklarna, utan att återutföras, tagits i anspråk för annat ändamål än som avses i 3 § eller överlåtits till någon, som icke själv erhållit rätt till varvsindustrirestitution för sådana artiklar, skall den som sålunda tagit artiklarna i anspråk eller överlåtit dem erlägga tull för artiklarna. Tullen skall beräknas efter de bestämmelser, som gälla vid tiden för ianspråktagandet eller överlåtelsen, och grundas på artiklarnas värde i då förefintligt skick.

7 Kungl. Maj:ls proposition nr 89 år 196b (Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till frihamn eller, vad angår gods, för vilket allmän industrirestitution eller handelsrestitntion ifrågasattes, såsom förnödenhets- eller proviantartiklar ombordtagits å fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik.

Vid tillämpning av 6 och 6 a §§ skall med där avsedd återutförsel jämställas förstöring under myndighets kontroll.

13 De närmare bestämmelser, som finnas erforderliga för tillämpning av denna förordning, meddelas av Konungen.

till frihamn eller, vad angår gods, för vilket allmän industrirestitution eller handelsrestitution ifrågasättes, då godset levererats till någon som har rätt till befrielse från tull enligt 5 § 1 mom. e) tulltaxeförordningen eller såsom förnödenhets- eller proviantartiklar ombordtagits å fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik.

Vid tillämpning av 6, 6 a och 10 §§ skall med där avsedd återutförsel jämställas förstöring under myndighets kontroll.

§•

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, generaltullstyrelsen fastställer de närmare villkoren för åtnjutande av tullrestitution.

De föreskrifter i övrigt, som finnas erforderliga för tillämpning av denna förordning, meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 196b

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 februari 196 b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Skoglund, Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tullfrihet i vissa fall för varvsmateriel, m. m., samt anför därvid följande.

Inledning

Varvsindustrin åtnjuter, i likhet med andra exportindustrier, vissa lättnader i tullhänseende genom att tull som erlagts för importerad materiel restitueras.

Varvsindustrirestitutionens uttormning har under senare år varit föremål för prövning i skilda sammanhang. Härvid har framhållits att tullrestitutionsförfarandet är förhållandevis komplicerat och att betydande förenklingar skulle kunna uppnås, om man ersatte detta förfarande med tullfrihet i någon form. Frågan har ingående behandlats också inom generaltullstyrelsen. Efter överarbetning av ett tidigare av generaltullstyrelsen och kommerskollegium gemensamt framlagt förslag (se prop. 1961: 167) har styrelsen nu i en till finansdepartementet den 28 januari 1963 inkommen skrivelse framlagt ett nytt förslag om införande av tullfrihet i viss omfattning för varvsmateriel m. m. I skrivelsen behandlas också ändringar i vissa speciella restitutionsbestämmelser. Förslagen har utarbetats efter samråd med kommerskollegium.

Över generaltullstyrelsens framställning har, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret, riksskattenämnden, marinförvaltningen, flygförvaltningen, sjöfartsstyrelsen, fiskeristyrelsen, kommerskollegium (som överlämnat yttranden från samtliga handelskamrar), Sveriges industriförbund, Bruksindustriföreningen, Sveriges mekanförbund, Sveriges varvsindustriförening, Svensk industriförening, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Föreningen Sveriges mindre varv, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund och Sveriges redareförening.

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196b

Vid remissbehandlingen har generaltullstyrelsens förslag i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

I sin skrivelse har generaltullstyrelsen också redovisat resultatet av vissa undersökningar av mera teknisk art rörande möjligheterna till förenklingar i tullrestitutionsförfarandet, som styrelsen utfört i samråd med statens organisationsnämnd. I anledning härav påkallade åtgärder berör emellertid endast föreskrifter, som det ankommer på Kungl. Maj :t eller generaltullstyrelsen att utfärda.

Generaltullstyrelsens framställning anknyter till riksdagsskrivelsen 1959: 235 angående åtgärder i syfte att förenkla förfarandet på förevarande område, vilken i sin tur var föranledd av vissa uttalanden i ämnet av 1958 års riksdagsrevisorer.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få ta upp de sålunda föreliggande frågorna.

Gällande ordning

Bestämmelser om varvsindustrirestitution är meddelade i förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution. Tillämpningsföreskrifter till denna har meddelats i en samma dag utfärdad kungörelse (nr 308).

Enligt 3 § tullrestitutionsförordningen kan varvs- eller verkstadsföretag få restitution av tull, som erlagts för importerad materiel m. m., efter verkställd byggnad, ombyggnad, reparation, inredning eller utrustning av fartyg, skeppsdockor, dockportar, pontoner, mudderverk, liksom av produktionsbyggnader, slipar, stapelbäddar, utrustningskajer eller därmed jämförliga anläggningar. Varvsindustrirestitution lämnas även fartygsägare, dock endast beträffande artiklar som ingår i eller tillföres honom tillhörigt fartyg.

Beträffande fartyg medgives restitution då det är fråga om svenskt eller utländskt fiske-, last- eller sjöräddningsfartyg med en längd av minst åtta meter. I övrigt lämnas restitution för utländska fartyg av järn ävensom för andra fartyg om bruttodräktigheten överstiger 70 ton. I fråga om varvens tekniska utrustning lämnas varvsindustrirestitution endast om utrustningen är avsedd att uteslutande användas vid egentlig varvsverksamhet och — med visst undantag — är att hänföra till den fasta utrustningen.

När ett varvsarbete är slutfört, lämnas restitution för en mot de vid arbetet använda, importerade artiklarna svarande myckenhet artiklar av samma slag, som inom fem år före arbetets slutförande införts av företaget eller fartygsägaren (3 §). Generaltullstyrelsen kan i särskilda fall medge restitution, även om företaget eller fartygsägaren inte kan visa artiklarnas slag och ursprung. Styrelsen kan också förlänga nyssnämnda tidsfrist (10 §).

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1964

Varvsindustrirestitution medges även beträffande artiklar, som gått förlorade vid arbetets utförande (3 §). I särskilda fall kan restitution lämnas, då varvsmaterielen inte kunnat användas för avsett ändamål och på grund härav återutföres. Restitution kan även medges för artiklar, som införts av annan än den som söker restitution, om den som infört dem har varvsindustrirestitutionsrätt (10 §).

Har teknisk varvsutrustning, för vilken restitution åtnjutits, tagits i anspråk för icke restitutionsberättigande ändamål, skall tull utgå (10 a §).

Som nämnts lämnas restitution av tull först då ett restitutionsberättigande arbete slutförts. För att i det särskilda fallet restitution skall kunna erhållas fordras emellertid, att generaltullstyrelsen — efter samråd med kommerskollegium — medgivit företaget eller fartygsägaren en allmän rätt att åtnjuta restitution. Sådan rätt medges den som är känd såsom redbar och i övrigt prövas lämplig för erhållande av restitution. Generaltullstyrelsen fastställer också efter samråd med kommerskollegium de närmare villkor, som i särskilda fall finnes erforderliga (1 och 7 §§). Restitutionsrätten förfaller om de förutsättningar, som legat till grund för denna, upphör. Detta gäller även i fall då näringsidkare överlåter sin rörelse eller försätts i konkurs (8 §).

Restitutionsberättigad kan i avvaktan på beslut om restitution få anstånd med erläggande av tull, om säkerhet ställes för tullens erläggande (9 §).

Generaltullstyrelsens förslag

Generaltullstyrelsens förslag innebär att de egentliga varvsföretagen, vid sidan av rätten till varvsindustrirestitution, skall få möjlighet att införa varvsmateriel tullfritt. Verkstadsföretagen och fartygsägarna, som liksom varvsföretagen kan få restitution, omfattas inte av förslaget. Varvsföretagens rätt till tullfrihet skall enligt förslaget gälla alla de arbeten, som nu kan komma i fråga för tullrestitution. Det måste dock redan vid införseltillfället kunna konstateras att materielen skall användas för tullfrihetsberättigande arbeten. Om materielen likväl inte kommer till användning för det avsedda ändamålet och inte utföres eller förstöres, skall därå belöpande tull jämte ränta erläggas.

Den grundläggande bestämmelsen om tullfrihet bör enligt förslaget införas i 5 § tulltaxeförordningen, där likartade fall av tullfrihet redan nu finns reglerade.

I sin allmänna motivering understryker generaltullstyrelsen, att det måste anses mycket angeläget att den föreslagna tullfriheten för varvsmateriel genomföres och att detta sker snarast möjligt. Styrelsen anför.

Sammanlagda restitutionsbeloppet i fråga om varvsindustrirestitution uppgick under budgetåret 1948/49 till 8 840 089 kronor, 1950/51 till 8 528 728

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196i

kronor, 1958/59 till 33 028 494 kronor och 1961/62 till 30 769 904 kronor, medan under motsvarande budgetår enligt tullrestitutionsförordningen totalt restituerade belopp uppgingo till 13 904 610 kronor, 15 435 561 kronor, 70 353 218 kronor respektive 86 795 921 kronor. Även om detta rent siffermässiga resultat i och för sig icke utgör en helt rättvisande måttstock för bedömande av det arbete för såväl tullverket som varvsindustrin, vilket är förknippat med tillämpningen av restitutionsförfarandet, torde detsamma likväl kunna giva en uppfattning om betydelsen av att den förordade tullfriheten genomföres. Ett genomförande av denna tullfrihet är ur tullverkets synpunkt i hög grad angeläget i rådande personalläge, särskilt vad gäller kvalificerad personal, samt med hänsyn till den ovan berörda sedan åtskilliga år ökande omfattningen av restitutionsrörelsen. Vad varven själva beträffar må erinras om att Sveriges varvsindustriförening vid upprepade tillfällen framhållit önskvärdheten av en lösning av frågan. Enligt vad styrelsen erfarit tillmätes frågan av föreningen alltjämt oförminskad betydelse.

Det må här nämnas att generaltullstyrelsen och kommerskollegium i det tidigare förslaget i ämnet framhållit att, enligt vad företagna undersökningar utvisat, endast en obetydlig del av den materiel, som av varven infors under anspråk på varvsindustrirestitution, kommer till användning för icke restitutionsberättigande ändamål. Det förhåller sig enligt ämbetsverken otvivelaktigt så, att den importerade materielen till stor del beställs för särskilda redan projekterade varvsarbeten. Under sådana förhållanden kan det enligt ämbetsverkens mening knappast anses rationellt, att varven under alla förhållanden skall vara hänvisade till ett omständligt restiiutionsförfarande för att slutgiltigt kunna tullfritt disponera över den importerade materielen. Om tullverket erhåller en betryggande säkerhet för tullen, anses några hinder i princip inte föreligga alt materielen utlämnas tullfritt redan vid införseln. Någon anledning att begränsa tullfriheten till vissa lnatcrielgrupper anser ämbetsverken inte föreligga. Tullfriheten bör enligt ämbetsverken förbehållas sådana företag som bedriver varvsverksamhet i egentlig mening, eftersom andra företag inte anses ha samma förutsättningar att redan vid införseltillfället avgöra i vad mån materielen skall komma till användning enbart för varvsarbete eller inte.

Som redan nämnts bör enligt generaltullstyrelsen varven även i fortsättningen beredas möjlighet till tullrestitution vid sidan om tullfriheten. Man har nämligen funnit det angeläget att i största möjliga utsträckning undvika förtullning i efterhand av tullfritt utlämnad materiel. I den mån osäkerhet råder om materielens framtida användning, bör förtullning sålunda ske i vanlig ordning och restitution sedan medges för det fall att materielen använts för restitutionsberättigande ändamål.

I den nu framlagda skrivelsen har generaltullstyrelsen även tagit upp frågan om inte också annan exportindustri än varvsindustrin skulle kunna beredas samma slag av tullfrihet som varvsindustrin. Styrelsen har dock inte ansett sig kunna förorda åtgärder i sådan riktning. Styrelsen anför.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1964

Det kan förutsättas att även om möjlighet till tullfrihet genomfördes för exportindustrin denna tullfrihet praktiskt taget skulle komma att sakna betydelse, därest som villkor för tullfrihetsmedgivandel skulle gälla att berörda företag på förhand skulle kunna avgöra materielens användning. Skulle å andra sidan för exportindustrins vidkommande ett sådant villkor ej uppställas, bleve följden härav att olägenheten med förtullning i efterhand regelmässigt skulle uppstå. Med hänsyn härtill och då ett genomförande av tullfriheten för exportindustrin visat sig förutsätta omfattande och komplicerade författningsbestämmelser, har styrelsen icke ansett sig böra föreslå någon ytterligare utvidgning av tullfrihetsbestämmelserna.

När det gäller den författningsmässiga utformningen av den nya tullfriheten för varvsindustrin, förordar generaltullstyrelsen att de närmare föreskrifter, som fordras utöver den grundläggande bestämmelsen i tulltaxeförordningen, liksom i andra motsvarande fall meddelas i tulltaxeringskungörelsen. I denna bör sålunda införas bestämmelser om bl. a. det administrativa förfarandet, ställande av säkerhet m. m.

I anslutning till sitt förslag om införande av tullfrihet för varvsindustrin förordar generaltullstyrelsen vissa ändringar i tullrestitutionsförordningen. Sålunda föreslås bl. a. att företag, som har rätt till varvsindustrirestitution, skall kunna få restitution för varvsmateriel, som varvet innehar, då rätt till tullfrihet lämnas företaget. Förslaget innebär vidare, att varvsindustrirestitution skall kunna medges vid överlåtelse av varvsmateriel från någon som har restitutionsrätt till varv med rätt till tullfrihet. Restitution skall även kunna lämnas om materielen införts av ett varv med rätt till tullfrihet och därifrån överlåtits till någon med rätt till varvsindustrirestitution samt tull erlagts i anledning av överlåtelsen. Förslaget förutsätter också, att den som har rätt till allmän industrirestitution eller handelsrestitution skall kunna få restitution vid leverans till varvsföretag, som har rätt till tullfrihet. Dessutom förordas vidgade möjligheter till restitution vid återutförsel.

I detta sammanhang föreslår generaltullstyrelsen vidare att varvsindustrirestitution, allmän industrirestitution och flygindustrirestitution skall kunna medges för materiel, som förstörts under myndighets kontroll. Beträffande reglerna om flygindustrirestitution förordas den ändringen, att den som har rätt till sådan restitution skall kunna få anstånd med erläggande av tull mot att säkerhet ställes för eventuellt framdeles uppkommande betalningsskyldighet. I fråga om reducerad restitution bör enligt generaltullstyrelsen liberalare regler för beräkningen av restitutionsbeloppets storlek införas. Sålunda skall i vissa fall hänsyn kunna tas till tid som förflyter innan materielen tas i anspråk.

Slutligen har förordats att bestämmelserna om minimibelopp för restitution liberaliseras så att restitution skall kunna medges, då summan av tull och skatt eller annan avgift som samtidigt skall restitueras överstiger minimibeloppet.

Kungl. Maj:Is proposition nr 89 år 196b

13 Remissyttrandena

Vid remissbehandlingen har de av generaltullstyrelsen framlagda förslagen över lag tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Flera remissinstanser, bl. a. statskontoret, Sveriges industriförbund och Sveriges grossistforbund, har understrukit att införandet av tullfrihet för varvsmateriel skulle innebära störa förenklingar såväl för industrin som för tullverket. Sveriges varvsindustriförening framhåller, att förslaget helt motsvarar de önskemål, som föreningen tidigare tramtört. b öreningen tramhaller, att det är angeläget att detta genomföres snarast möjligt. Marinförvaltningen som också tillstyrker förslaget påpekar, att det är av stor vikt att de nya reglerna blir tillämpliga även på tidigare införtullad materiel.

1 några remissyttranden har frågan om tullrestitutionstörfarandets allmänna utformning tagits upp till behandling. Härvid har understrukits, att alla möjligheter till införande av enklare regler bör tillvaratas. Det påpekas dock att det möter stora svårigheter att nå fram till ett enkelt system.

För svenska exportföretag är det en angelägenhet av stor vikt att tullrestitutionsförfarandet förenklas och begränsas i möjligaste mån, framhåller Sveriges hantverks- och industriorganisation. Det bör nämligen beaktas att i nuvarande marknadssituation även små och medelstora industriföretag i växande utsträckning söker avsätta en del av sin produktion på exportmarknaden och att dessa företags administrativa och kontorstekniska resurser är begränsade. Med de principer som ligger till grund för gällande regler om tullrestitution anses emellertid möjligheterna till en generell förenkling vara små. Man understryker likväl att det är viktigt att myndigheterna tillvaratar alla möjligheter, som kan underlätta företagens arbete på området.

Även Sveriges industriförbund anser det vara av stor betydelse för exportindustrin, att tullrestitutionsförfarandet utformas på sådant sätt att handläggningen av restitutionsärenden inom företagen blir så litet betungande som möjligt. Förbundet anför vidare.

I samband med tidigare remisser har förbundet funnit, att en generell förenkling av tullrestitutionsförfarandet torde vara svår att genomföra. I den mån det framdeles skulle visa sig att förenklingar, generella eller för enstaka företag eller grupper av företag, kan åstadkommas, förutsätter förbundet att de också genomföres.

Sveriges mekanförbund framhåller att förbundet i olika sammanhang genom kontakt med skilda företag fått exempel på den omfattande administrativa apparat, som måste upprätthållas med nuvarande ordning. Förbundet understryker det angelägna i att en lösning på de här aktuella problemen erhålles.

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 196b

Departementschefen

Liksom i andra länder har varvsindustrin i vårt land sedan länge haft möjlighet att driva sin verksamhet utan att belastas med kostnader för tull på importerad materiel och utrustning. Tullbefrielsen har skett genom att företagen i särskild ordning fått restitution av erlagd tull. Restitutionsförfarandet har emellertid varit jämförelsevis komplicerat och —- inte minst på grund av den omfattning i vilken restitution förekommer — medfört betydande olägenheter och kostnader såväl för industrin som för tullverket. Dä störa svårigheter i varje fall hittills visat sig föreligga att uppnå några väsentliga förenklingar i restitutionsförfarandet, har tanken uppkommit att ersätta detta med någon form av tullfrihet, så att materielen redan vid införseltillfället befrias från tull.

Som framgått av den tidigare lämnade redogörelsen, har frågan varit föremål för ingående prövning inom generaltullstyrelsen. Denna har nu också framlagt förslag till en lösning. Detta förslag, som utan undantag vunnit anslutning vid remissbehandlingen, innebär sammanfattningsvis att de egentliga varvsföretagen skulle kunna komma i åtnjutande av tullfrihet beträffande alla arbeten, som nu kan komma i fråga för tullrestitution.

För egen del har jag i stort sett ingen erinran mot det av generaltullstyrelsen framlagda förslaget, som synes kunna möjliggöra väsentliga förenklingar i behandlingen av hithörande ärenden. Jag vill emellertid erinra om att restitutionsmöjlighet föreligger för såväl varvs- som verkstadsföretag. Gränsen mellan företag av dessa typer torde inte alltid vara helt klar, och åtminstone vissa företag vilka måste betecknas som verkstadsföretag torde från nu aktuella synpunkter vara att jämställa med varvsföretag. Enligt min mening bör generaltullstyrelsen därför få möjlighet att ge tullfrihet åt sådana verkstadsföretag som uppfyller de allmänna krav man måste ställa på ett företag för att det skall kunna komma i åtnjutande av denna förmån. Med nu angivna jämkning tillstyrker jag sålunda, att generaltullstyrelsens förslag om tullfrihet genomföres.

När det gäller den författningsmässiga utformningen, innebär generaltullstyrelsens förslag, att ett grundläggande stadgande om tullfrihet — i likhet med vad som redan skett i andra fall —- införes i tulltaxeförordningens 5 § och att de härutöver erforderliga föreskrifterna rörande kontroll m. m. utfärdas av Kungl. Maj :t. Även i detta hänseende tillstyrker jag styrelsens förslag. Inte heller mot de av styrelsen i detta sammanhang förordade ändringarna i tullrestitutionsförordningen har jag något att erinra i sak. Utöver vad som föreslagits bör emellertid enligt min mening också en sådan ändring vidtagas i förordningen, att statliga myndigheter inte skall behöva ställa säkerhet för att erhålla anstånd med erläggande av tull i avvaktan på restitution.

15 Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1964

Av det tidigare sagda har framgått, att generaltullstyrelsen inte nu ansett sig för andra industrigrenar kunna förorda några mera väsentliga förenklingar motsvarande vad som föreslagits för varvsindustrins del. Några remissinstanser -—- bland dem Sveriges industriförbund samt Sveriges hantverks- och industriorganisation —- har emellertid framhållit angelägenheten av att administrativa förenklingar genomföres också för andra industrier. Även om föreliggande utredningar ger vid handen att stora svårigheter föreligger att genomföra ytterligare förenklingar, är frågan likväl förtjänt av fortsatt uppmärksamhet.

Vad jag nu förordat föranleder ändringar i 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen samt i 1, 3, 3 a, 6 a, 9—11 och 13 §§ tullrestitutionsförordningen ävensom upphävande av 7 och 8 §§ sistnämnda förordning. Författningsändringarna torde böra tråda i kraft den 1 juli 1964.

Föredragande departementschefen hemställer härefter att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391); och

2) förordning om ändring i förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Monica Gustafson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640220