med förslag till förord¬ ning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteks- föreningar, m. m.
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965
1 Nr 89
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m. m.; given Stockholms slott den 19 mars 1965.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen alt
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;
2) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar;
dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås höjning av grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa från en miljard till en och en halv miljard kr. och av grundfonden för Svenska bostadskreditkassan från 250 till 400 milj. kr.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 89
9 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar
Härigenom förordnas, att 16 § förordningen den 29 november 1963 om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedam ängives.
(Nuvarande lydelse)
16 Som grundfond för kassan ställer staten genom riksgäldsfullmäktige till förfogande svenska statens tre och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av en miljard kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
(Föreslagen lydelse)
§•
Som grundfond för kassan ställer staten genom riksgäldsfullmäktige till förfogande svenska statens tre och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av en och en halv miljard kronor.
---här sagts.
: . - f i i - , *
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965
3 Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditfÖreningar
Härigenom förordnas, att 16 § förordningen den 29 november 1963 om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditfÖreningar skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
16 Som grundfond för kassan ställer staten genom riksgäldsfullmäktige till förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av tvåhundra femtio miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
(Föreslagen lydelse)
§•
Som grundfond för kassan ställer staten genom riksgäldsfullmäktige till förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av fyrahundra miljoner kronor.
--:--här sagts.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1| Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Vr 89
4 Kungl. Maj. ts proposition nr 8!) år 1965
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1965.
N är varande.
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av grundfonderna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för Svenska bostadskreditkassan samt anför.
Inledning
Omfattningen av stadshypotekskassans och bostadskreditkassans utlåning beror ytterst på storleken av de grundfonder, som staten ställer till kassornas förfogande. Kassornas obligationisupplåning får nämligen inte uppgå till mera än tio gånger beloppet av dessa grundfonder. F. n. har stadshypotekskassan en grundfond om en miljard kr. och bostadskreditkassan en grundfond om 250 milj. kr.
Styrelserna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska bostadskreditkassan har i gemensam skrivelse den 29 januari 1965 till Kungl. Maj :t hemställt, att förslag om höjning av kassornas grundfonder till en och en halv miljard kr. för stadshypotekskassan och till 400 milj. kr. för bostadskreditkassan skall föreläggas riksdagen.
över styrelsernas framställning har efter remiss yttranden avgetts av bankinspektionen samt av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret. Yrkandet om höjning av grundfonderna bär i samtliga remissyttranden lämnats utan erinran.
Gällande ordning
I 8 § första stycket förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar stadgas att sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer inte får uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.
5 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965
Enligt 16 § första stycket samma förordning gäller, att staten genom riksgäldsfullmäktige till förfogande såsom grundfond för kassan ställer svenska statens 3 1/2 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av en miljard kr.
I 8 § första stycket förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar stadgas att sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer inte får uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.
Enligt 16 § första stycket sistnämnda förordning ställer staten genom riksgäldsfullmäktige till förfogande såsom grundfond för bostadskreditkassan svenska statens 4 1/2 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 250 milj. kr.
Stadshypotekskassans och bostadskreditkassans grundfondsobligationer kan — enligt 17 § i resp. förordning — tas i anspråk för fullgörande av vederbörande kassas förbindelser då kassan för tillfället saknar tillgängliga medel till detta och då kassan trätt i likvidation.
Styrelsernas framställning
Såsom framgår av det redan anförda, innefattar styrelsernas framställning en begäran om höjning av grundfondernas belopp, för stadshypotekskassans del med 500 milj. kr. till en och en halv miljard kr. och för bostadskreditkassans del med 150 milj. kr. till 400 milj. kr.
Styrelserna erinrar om att den utelöpande obli gationssku 1 den enligt gällande bestämmelser får uppgå till, för stadshypotekskassan 10 miljarder kr. och för bostadskreditkassan 2,5 miljarder kr. Styrelserna anför därjämte.
Stadshypotekskassans utelöpande obligationsskuld uppgick den 31 december 1964 till 8 773 171 000 kr. Vid nämnda tidpunkt hade emellertid försålts obligationer till ett belopp av ytterligare 105 498 000 kr., som likviderats först efter årsskiftet. Med hänsyn tagen även till sistnämnda belopp uppgick sålunda den outnyttjade upplåningsrätten mot obligationer vid årsskiftet till 1 121 331 000 kr. Bostadskreditkassans utelöpande obligationsskuld uppgick den 31 december 1964 till 2 106 343 000 kr. Posten vid årsskiftet försålda men icke likviderade obligationer utgjorde för bostadskreditkassans del 15 443 000 kr. Med beaktande även av denna post hade sålunda bostadskreditkassan vid årsskiftet en outnyttjad upplåningsrätt mot obligationer av 378 214 000 kr.
De nu anförda siffrorna aktualiserar enligt styrelsernas mening frågan i vad mån den sålunda återstående upplåningsrätten kan anses tillfyllest för att möta de anspråk som under den närmaste tiden kan komma att ställas på stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.
Styrelserna hänvisar i delta sammanhang till följande sammanställning av utvecklingen under senare är av kassornas obligationsskulder och låneverksamhet.
6 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965 Stadshypotekskassan
1 Inklusive ovannämnda belopp på 105 498 000 kr. avseende försålda men vid årsskiftet ej likviderade obligationer.
Kostadskreditkussan
1 Inklusive ovannämnda belopp på 15 443 000 kr. avseende försålda men vid årsskiftet ej likviderade obligationer.
Styrelserna framhåller att, såsom framgår av de redovisade tabellerna, den årliga nettoökningen av kassornas utlåning under den senaste femårsperioden uppgått till betydande belopp. För stadshypotekskassan har beloppen varierat mellan lägst 502 och högst 1 141 milj. kr. och för bostadskreditkassan har motsvarande belopp varit 143 och 348 milj. kr.
Styrelserna anser att det givetvis inte är möjligt att med någon större grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om de låneökningar, som kassornas rörelser kan resultera i under den närmaste framtiden. Med hänsyn till de betydande balanser inneliggande beviljade låneansökningar, som kassorna till följd av läget på kapitalmarknaden ännu inte kunnat effektuera, och med beaktande av den i övrigt rådande situationen i fråga om finansieringen av bostadsbyggandet, synes kassorna dock böra vara beredda att tills vidare möta låneanspråk av i stort sett samma omfattning som under de
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965 7
senasle åren. De nuvarande upplåningsmarginalerna av 1 121 milj. kr. för stadshypotekskassan och 378 milj. kr. för bostadskreditkassan kan därvid, anser styrelserna, visa sig otillräckliga för att medge erforderlig rörelsefrihet under de cirka fem kvartal, som skulle återstå, om prövning av frågan om eu ökning av grundfonderna skulle anstå till 1966 års riksdag.
Belräffande storleken av de belopp, med vilka grundfonderna nu lämpligen svnes böra ökas, erinrar styrelserna om de synpunkter som styrelserna i tidigare framställningar om fondökningar gett uttryck åt. Styrelserna har sålunda i sådana sammanhang framhållit, att styrelserna är väl medvetna om kraven på en stram kreditpolitik, men samtidigt ansett sig böra understryka, att låneanspråken på stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna i främsta rummet är beroende av omfattningen aA det bostadsbyggande som statsmakterna efter prövning ur bostadspolitiska utgångspunkter finner vara av den angelägenhetsgrad, att det bör ges utrymme i investeringsplanerna. Styrelserna erinrar vidare om att de framhållit att en höjning av grundfonderna endast skapar formella förutsättningar fölen ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och för sig bereder institutionerna vidgade kreditgivningsmöjligheter. Kreditgivningens omfattning och inriktning är, påpekas det, beroende av andra faktorer. Styrelserna framhåller att de även uttalat, att det ur olika synpunkter synts önskvärt, att frågan om storleken av grundfonderna inte skulle behöva prövas med alltför korta mellanrum. Dessa uttalanden anser styrelserna äga tillämpning även beträffande de nu aktuella höjningarna. Det påpekas, att grundfonderna enligt förordningar den 30 november 1962 (nr 582 och 583) höjdes för stadshypotekskassan med 275 milj. till en miljard kr. och för bostadskreditkassan med 90 milj. till 250 milj. kr. samt att, dessa ielati\t betydande fondökningar till trots, frågan om nya höjningar åter måst aktualiseras redan efter så kort tid som cirka två år. Enligt styrelsernas uppfattning bör därför fonderna nu ökas med 500 milj. kr. för stadshypotekskassan och 150 milj. kr. för bostadskreditkassan.
Remissyttrandena
Såsom jag inledningsvis nämnt, har de hörda remissorganen, dvs. bankinspektionen, riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige, inte haft något all erinra mot den föreslagna höjningen av grundfonderna.
Fullmäktige i riksgäldskontoret anser att det är betydande höjningar av grundfondsbeloppen som åsyftas och understryker särskilt styrelsernas uttalande om att eu höjning av kassornas grundfonder endast skapar formella förutsättningar för eu ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och for sig ger kassorna vidgade kreditgivningsmöjligheter.
Fullmäktige upptar i detta sammanhang ett särskilt spörsmål som berör kassornas grundfonder. Enligt gällande kassaförordningar, anför fullmäktige,
8 Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1965
ställer staten genom riksgäldsfullmäktige såsom grundfond för resp. kassa till förfogande obligationer till visst nominellt belopp och löpande med fastställd ranta av 3 1/2 % i fråga om stadshypotekskassans grundfondsobligationer och 4 1/2 % beträffande bostadskreditkassans motsvarande obligationer. Denna konstruktion av grundfonderna innebär enligt fullmäktige i själva \erket, att det faktiska värdet av grundfonderna varierar allt efter ändringarna i ränteläget på den långa obligationsmarknaden. Om man vill undvika eu sådan konsekvens av bestämmelsernas nuvarande utformning anser fullmäktige att man lämpligen bör välja att — såsom tidigare skett betraflande grundfonderna i lantbruksnäringarnas primär- och sekundärkreditbolag och som nyligen av fullmäktige tillstyrkts beträffande skeppshypotekskassans grundfond — låta grundfonderna i stället för obligationer utgöras av garantiförbindelser, utfärdade av fullmäktige på resp. grundfondsbelopp. Fullmäktige anmärker i detta sammanhang, att något formligt överlämnande av grundfondsobligationer till kassorna i verkligheten aldrig kommit till stånd, utan obligationerna har enligt överenskommelse mellan fullmäktige och kassorna ersatts med förbindelser från riksgäldskontoret att på anfordran såsom grundfond tillhandahålla kassorna statsobligationer av i kassaförordningarna angivet slag och till däri föreskrivna högsta belopp. Skulle en omläggning komma till stånd i enlighet med vad fullmäktige nu anfört, vilket fullmäktige förordar, bör enligt fullmäktiges uppiattning härav påkallade ändringar genomföras i nyssnämnda förordningar.
Departementschefen
Stadshypotekskassans och bostadskreditkassans grundfonder, vilka är bestämmande för kassornas rätt till obligationsupplåning och därmed för kassornas möjlighet till utlåning, har höjts vid upprepade tillfällen. Den höjning år 1962, varigenom de nuvarande grundfondsbeloppen — en miljard resp. 250 milj. kr. — fastställdes, har på grund av den senaste tidens utveckling av kassornas långivning visat sig otillräcklig för att i önskvärd omfattning tillgodose del ökade lånebehovet. Kassornas styrelser har därtör hemställt om höjning av grundfonderna med 500 resp. 150 milj. kr. Denna hemställan har tillstyrkts av de hörda remissorganen.
Enligt min mening är en ytterligare höjning av grundfonderna nu motiverad. Visserligen kan man, såsom styrelserna framhållit, inte med säkerhet bilda sig en uppfattning om de låneökningar, som kassornas rörelser kan resultera i under den närmaste framtiden. Med hänsyn till det stora antalet beviljade låneansökningar, som kassorna till följd av den senare tidens nödvändiga åtstramning på kapitalmarknaden inte kunnat effektuera, och till den i övrigt rådande situationen i fråga om finansieringen av bostadsbyggandet har man dock enligt min upfattning anledning räkna med
9 Kungl. Maj:ts proposition nr 8!) år 1965
att kassornas verksamhet även under den närmaste framtiden kommer att bli av sådan omfattning att behov föreligger för kassorna att tillgodose låneanspråk i åtminstone samma utsträckning som under de senaste åren. Det måste under sådana omständigheter framstå som angeläget att upplåningsmarginalerna för kassorna inte blir så snäva att kassorna hindras i sin rörelsefrihet. Som jag nyss nämnt utgör upplåningsmarginalerna 1 121 milj. kr. för stadshypotekskassan och 378 milj. kr. för bostadskreditkassan. Dessa marginaler kan komma att visa sig för knappa för att medge erforderlig frihet i kassornas utlåningsverksamhet under tiden fram till nästa års riksdag. Jag anser därför erforderligt att förslag om höjning av grundfonderna framläggs redan till riksdagens vårsession detta år.
I fråga om storleken av de belopp, varmed grundfonderna bör höjas, anser jag__med hänsyn till summorna av kassornas utelöpande obligationer
och den fortsatta expansion som kassornas låneverksamhet mot bakgrunden av den senare tidens utveckling kan väntas undergå — lämpligt att grundfonderna höjs med en halv miljard kr. för stadshypotekskassan och 150 milj. kr. för bostadskreditkassan.
I likhet med vad som skett vid tidigare tillfällen, då frågan om fondhöjning varit föremål för statsmakternas prövning, bör det betonas, att anordningen med statliga grundfondsobligationer har betydelse endast för hypoteksinrättningarnas formella möjligheter till upplåning mot obligationer.
I fråga om den faktiska upplåningen och den därpå grundade kreditgivningen har de båda kassorna självfallet att även i fortsättningen följa de normer som gäller för den allmänna kreditpolitiken.
Jag tillstyrker sålunda ökning av grundfonderna, för stadshypotekskassan från eu miljard till en och en halv miljard kr. och för bostadskreditkassan från 250 till 400 milj. kr. Om riksdagen biträder förslaget om höjning av grundfonderna, torde riksdagen samtidigt böra besluta, att obligationei i vederbörlig ordning skall ställas till kassornas förfogande.
Vad beträffar riksgäldsfullmäktiges förslag att låta grundfonderna utgöras av garantiförbindelser i stället för obligationer anser jag skäl inte föreligga att upptaga det till behandling i törevarande sammanhang.
Departementschefens hemställan
Föredragande departementschefen hemställer häreftei, att Kungl. Maj .t måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 573) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1965
2) förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar;
dels besluta
1) att staten skall, för ökning av Konungariket Sveriges stadshypotekskassas grundfond, genom riksgäldsfullmäktige ställa till förfogande svenska statens tre och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 500 milj. kr. med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar givna bestämmelserna ta obligationerna i anspråk;
2) att staten skall, för ökning av Svenska bostadskreditkassans grundfond, genom riksgäldsfullmäktige ställa till förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 150 milj. kr. med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar givna bestämmelser ta obligationerna i anspråk.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Anders Hahr
MARCUS BOK7R. STHLM 1965 650203