('angående statlig kredit\xad garanti för lån avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar',)
Hänvisat till av
Kungi. Maj:ts proposition nr 163 år 1967 1
Nr 163
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statlig kredit garanti för lån avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar; given Stockholms slott den 27 oktober 1967. Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt. Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Svante Lundkvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att postverket skall få bevilja statlig kredit garanti för lån, som upptas hos postbanken för anskaffning av lantbrevbär ar bilar. Rätten att utställa ifrågavarande garantier skall enligt förslaget gälla intill utgången av år 1971 och avse ett sammanlagt belopp av högst 15 milj. kr.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 163
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 27 oktober 1967.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden A ndersson , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman .
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmä ler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statlig kreditgaranti för lån avseende anskaffning av lantb revbär ar bilar och anför.
Postverkets framställning
I skrivelse den 7 september 1967 har postverket hemställt om bemyndi gande att tills vidare få lämna statlig kreditgaranti för lån i postbanken avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar. Postverket erinrar om att lantbrevbäringen under 1950- och 1960-talen byggts ut och motoriserats i snabb takt. Sålunda tillkommer varje år i rätionaliseringssyfte ett stort antal nya billinjer dels i anslutning till utbygg nad och sammanslagning av tidigare icke biltrafikerade brevbäringslinjer, dels i samband med att mindre poststationer dras in och ersätts med lantbrevbäring. Vid utgången av år 1966 var antalet brevbäringslinjer 2 880 varav 2 343 var billinjer. Dessa senare svarade för ca 91 % av den totala linjelängden. Inom den motoriserade lantbrevbäringen åligger det lantbrevbärarna att själva hålla sig med bil. Härför uppbär de särskild fordonsersättning, som avses täcka såväl fasta kostnader (fordonsskatt, försäkring, avskrivning, ränta etc.) som rörliga kostnader (drivmedel, reparationer osv.). Fordonsersättningen, som i allmänhet fastställs för ett budgetår i sänder genom förhandlingar mellan postverket och Svenska postförbundet, uppgår f. n. i genomsnitt till ca 500 kr. per månad. Enligt beslut av postverket, som i frågan haft överläggningar med sta tens högertrafikkommission, är lantbrevbärarna efter övergången till hö gertrafik skyldiga att använda högerstyrda bilar. Härigenom kommer de ras fordon att skilja sig från flertalet andra fordon i landet, som även i
Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967 3
framtiden torde bli vänsterstyrda. Avvikelsen för lantbrevbärarnas del — som grundar sig på det förhållandet att posthanteringen efter omläggningen till högertrafik i princip sker från bilens högra sida i färdriktningen räknat — har tillkommit av trafiksäkerhetsskäl. Den omständigheten att det i fort sättningen som villkor för anställning kommer att krävas att vederbörande har högerstyrd bil, kan enligt postverket förutses medföra vissa svårigheter vid rekrytering av lantbrevbärare. Lan Ibrevbärarna har att själva finansiera sin bilanskaffning. Inte sällan torde de ha svårigheter att ordna de lån som krävs för anskaffningen. Svå righeterna beror ofta på att de inte kan ställa godtagbar säkerhet — vanligen i form av borgen — för lånen. I postbanken finns möjlighet till lån mot bor gen av i första hand två postanställda. Lantbrevbärarna arbetar emellertid i stor utsträckning vid mindre postanstalter, där en sådan borgen kan vara svår att ordna. De kan då tvingas att vända sig till postkunder på lantbrevbäringslinjerna, vilket från principiella och andra synpunkter inte kan anses tillfredsställande. I den mån borgen inte kan skaffas, är lantbrevbä rarna vanligen hänvisade till att klara finansieringen av bilköpet genom av betalningsarrangemang eller genom växelkrediter, vilket medför väsentligt högre räntekostnader. — Postverket konstaterar, att sättet för finansie ringen — genom de högre eller lägre räntekostnader som blir följden — i sin tur återverkar på bedömningen av fordonsersättningens storlek. Den räntedel, som ersättningen innefattar, bygger f. n. på en räntesats av 8,25 %. Inom postverket har övervägts olika sätt att lösa lantbrevbärarnas bilanskaffningsproblem. En möjlighet skulle vara, att postverket självt anskaf fade bilar, som sedan ställdes till lantbrevbärarnas förfogande som tjänste bilar. Ett sådant system skulle innebära att medel fick anvisas på kapital budgeten, och det kunde under alla förhållanden inte införas förrän på rätt lång sikt och efter ingående ekonomiska överväganden. En annan möj lighet skulle vara, att postverket anskaffade bilar, som sedan såldes till lantbrevbärarna på avbetalning. Postverket fick med en sådan ordning säkerhet för sina utestående fordringar. Även i detta fall hade man emel lertid att räkna med finansiering genom anslag på kapitalbudgeten, vartill skulle komma de administrativa olägenheterna med systemet. Som resultat av sina överväganden har postverket kommit till att den lämpligaste lösningen alltjämt är att låta lantbrevbärarna själva svara för bilanskaffningen. Det bör emellertid då skapas bättre betingelser för en lånefinansiering. Härvidlag föreslås en ordning, som innebär att långiv ningen sker genom postbanken och att postverket i övrigt får bevilja stat lig kreditgaranti för lånen. Det erinras om att enligt 1 § kungörelsen den 12 december 1958 (nr 600, ändrad genom nr 1963: 248) angående förvaltningen av postsparbanksoch postgiromedel sådana medel kan placeras bl. a. genom »utlämnande av lån mot skuldförbindelser, för vilkas fulla gäldande staten, kommun eller
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967
därmed jämförlig samfällighet inom riket är ansvarig såsom huvudgäldenär, garant eller löftesmän». En principiell fråga är då, om en garanti av postverket för lån i postbanken kan betraktas som säkerhet i gängse me ning, eftersom postbanken utgör en integrerad del av postverket. Enligt gällande ordning har emellertid postbanken att upprätta eget bokslut, och dess intäkter skall täcka kostnaderna för verksamheten inklusive ersätt ning till postverket i övrigt för prestationer, som av detta utförs för bankens räkning. Postbanken och postverket i övrigt kan därför i detta hänseende bedömas som ekonomiskt fristående enheter. Eventuellt uppkommande förluster på grund av kreditgarantin bör i enlighet härmed inte belasta postbanken utan betraktas som driftkostnader inom den övriga poströrel sen. En långivning av ifrågavarande slag bör enligt postverket bedrivas i former som medger en rationell och smidig handläggning av låneärendena, och på villkor som begränsar förlustriskerna till ett minimum. Avsikten är att amortering och räntebetalning på löpande lån skall ordnas genom löneavdrag. I villkoren för lån bör bl. a. ingå bestämmelser av innebörd att lånet förfaller till betalning om anställningen i postverket upphör och att bilen skall vara vagnskadeförsäkrad med minsta självrisk. Lånen bör normalt inte löpa för längre tid än fem år. Postverket bedömer de förluster som kan komma att uppstå vid ett kre ditgarantiarrangemang som relativt små. Det föreslår därför, att garantin får lämnas utan speciell säkerhet. Det erforderliga garantibeloppet kan i nuvarande läge uppskattas till högst 15 milj. kr.
Yttranden
Riksrevisionsverket har med hänsyn till föreliggande särskilda omstän digheter intet att erinra mot bifall till framställningen. Bemyndigandet att lämna statlig kreditgaranti anses dock böra begränsas så att det i varje särskilt fall får avse ett belopp högst motsvarande inköpskostnaden för mindre bil. Svenska postförbundet framhåller, att det i flera år varit ett önskemål från förbundets sida att eu långivning ordnas för lantbrevbärarnas bilan skaffning med tillämpning av ett kreditgarantisystem av det slag postverket förordat i sin skrivelse. Förbundet hemställer, att Kungl. Maj :t vidtar åt gärder för systemets genomförande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967 5
Departementschefen
Som ett led i postverkets strävanden att på en gång förbättra och ratio nalisera postservicen har under senare år en successiv utbyggnad och motorisering skett av lantbrevbäringen. Som framgår av postverkets skrivelse var vid utgången av år 1966 antalet brevbäringslinjer 2 880, varav ej mind re än ca 2 340 var billinjer. Inom den motoriserade lantbrevbäringen åvilar det lantbrevbärarna att själva hålla sig med bilar. För detta uppbär de en särskild fordonsersätt ning, vars storlek bestäms vid förhandlingar mellan postverket och veder börande fackliga organisation. I likhet med postverket finner jag den an givna ordningen för bilhållningen rationell och klart vara att föredra fram för exempelvis alternativet att verket skulle tillhandahålla bil som tjänstefordon. Jag är samtidigt medveten om de problem, som finansieringen av bilköpen i många fall kan utgöra för lantbrevbärarna. Över huvud är det ett intresse både för postverket och lantbrevbärarna, att de senare kan erhålla krediter i former som ej onödigtvis försvårar eller fördyrar bilanskaffningen. Som en smidig lösning av kreditfrågan framstår den av postverket före slagna ordningen innebärande rätt för postverket att utställa kreditgarantier för lån, som lantbrevbärarna upptar hos postbanken för anskaffning av mo torfordon. Den av postverket beräknade garantiramen får anses rimlig. Postverket bör i överensstämmelse härmed få lämna kreditgarantier av an givet slag intill ett belopp av högst 15 milj. kr. Denna rätt bör avse liden intill utgången av år 1971. I fråga om de lånevillkor, som bör uppställas i syfte att begränsa för lustriskerna, kan jag ansluta mig till de av postverket i dess framställning angivna riktlinjerna. För att täcka eventuella förluster till följd av bevil jade garantier bör postverket få ta i anspråk driftmedel inom poströrelsen. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, postverket bör få rätt att biträda ackord och eljest efterge statens rätt på grund av fordran, som uppkommer i anledning av ifrågavarande garantiåtaganden.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före slår riksdagen att 1) medge att statlig kreditgaranti må, i överensstäm melse med vad som förordats i det föregående, intill ut gången av år 1971 beviljas intill ett belopp av 15 000 000 kr. för lån avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar; 2) bemyndiga Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, att biträda ackord eller på annat sätt
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967
efterge statens rätt på grund av fordran som uppkommer i anledning av angivna garantiåtaganden. Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLMI967 670588