angående domartjänster vid vissa underrätter

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

1 Nr 166

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående domartjänster vid vissa underrätter; given Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag att ändra domarorganisationen vid vissa underrätter med anledning av ändringar i den judiciella indelningen den 1 januari 1969.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 166

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om domartjänster vid vissa underrätter och anför.

Kungl. Maj :t har förordnat om vissa ändringar i den judiciella indelningen den 1 januari 1969. Dessa ändringar är i huvudsak beroende av ändringar i den kommunala indelningen enligt fastställda planer och stämmer överens med de principer som har tillämpats vid tidigare genomförda ändringar i den judiciella indelningen. I vissa fall har ändringarna dessutom samband med avgångar från domartjänster. Ändringarna utgör inte något föregripande av det ställningstagande till principerna för en domkretsreform, som statsmakterna beräknas kunna göra våren 1969. Kungl. Maj :ts beslut innebär i vissa fall att domsagor upphör vid utgången av år 1968. I andra fall förs områden från en underrätts domkrets till en annan underrätts. Arbetsbördan ändras givetvis härigenom vid en del underrätter. Med anledning härav bör vissa ändringar i fråga om ordinarie domartjänster företas den 1 januari 1969.

1. I Kalmar län bildas en ny domsaga, som kallas Möre och Ölands domsaga. Domsagan bildas av Södra Möre domsaga och Ölands domsaga samt en del av Norra Möre och Stranda domsaga. Ett område från Sevede och Tunaläns domsaga läggs till Tjusts domsaga, som skall kallas Västerviks domsaga. Återstående delar av Sevede och Tunaläns domsaga och Norra Möre och Stranda domsaga läggs till Oskarshamns domsaga. Ingen av Sevede och Tunaläns domsaga, Norra Möre och Stranda domsaga, Södra Möre domsaga eller Ölands domsaga har mer än en ordinarie domartjänst, nämligen en tjänst för häradshövding.

Häradshövdingtjänsten i Sevede och Tunaläns domsaga är vakant. Fullmakten för häradshövdingen i Södra Möre domsaga har ändrats att avse Möre och Ölands domsaga. Av de häradshövdingar som tjänstgör i de övriga två domsagor som upphör är den ene skyldig att avgå med ålderspension i början av år 1969.

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

Göta hovrätt föreslår att Västerviks domsaga, som redan har en ordinarie tingsdomartjänst, får ytterligare en sådan tjänst. Möre och Ölands domsaga föreslås få en ordinarie tingsdomartjänst utöver häradshövdingtjänsten. Häradshövdingen i Ölands domsaga Gudmund Lindencrona, som beräknas avgå med pension vid utgången av februari 1969, bör i enlighet med sina egna önskemål förordnas att tjänstgöra i Möre och Ölands domsaga under de två första månaderna 1969. Lindencronas häradshövdingtjänst bör föras på övergångsstat under denna tid. För häradshövdingen i Norra Möre och Stranda domsaga Klas Nilsson, som önskar avgå med pension vid den för honom gällande pensioneringsperiodens nedre gräns den 1 juni 1971, bör ordnas så att han intill dess inte går miste om någon lön.

Jag kan inte finna att arbetsbördan i Västerviks domsaga blir så stor, att det behövs ytterligare en tingsdomartjänst i domsagan. I mån av behov bör hovrätten i stället kunna ställa extra domarpersonal till förfogande. Däremot biträder jag hovrättens förslag om ordinarie domartjänster i Möre och Ölands domsaga och vad hovrätten har föreslagit i fråga om Lindencrona. Sådana särskilda omständigheter föreligger, att Nilssons häradshövdingtjänst bör föras på indragningsstat t. o. m. den 31 maj 1971, vilket Nilsson, enligt vad jag har inhämtat, inte har någon erinran mot. Vid bifall till vad jag nu har förordat kan tre häradshövdingtjänster dras in.

2. Till domkretsen för rådhusrätten i Luleå läggs vissa områden från Kalix och Luleå domsagor.

Hovrätten för övre Norrland framhåller, att den judiciella indelningsändringen medför minskat behov av extra domarpersonal i de båda domsagorna medan rådhusrätten får sådan ökad arbetsbörda, att den bör tillföras ytterligare en ordinarie rådmanstjänst.

Jag biträder hovrättens förslag att inrätta ytterligare en rådmanstjänst vid rådhusrätten i Luleå. Medelsbehovet minskas vid sådant förhållande med kostnaderna för ett fiskalskompetent biträde.

De av mig föreslagna ändringarna i domarorganisationen kan beräknas leda till en besparing under anslaget Underrätterna: Avlöningar med omkring 100 000 kr. om året.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari 1969 inrätta den tingsdomartjänst och den rådmanstjänst som förordats i det föregående,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder i fråga om två häradshövdingtjänster som angivits i det föregående.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680541