angående vissa anslag ur kyr¬ kofonden, m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

1 Nr 22

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.; given Stockholms slott den 2 februari 1968.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildnings ärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Olof Palme

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionens första avsnitt föreslås några mindre ändringar i prästlönekostnadslagen, huvudsakligen av formell art.

Propositionens andra avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden för nästa budgetår. Sålunda föreslås bidrag med 34 000 kr. för år till kyrklig verksamhet bland svenskar i Schweiz. Förslag läggs fram om uppräkning av avlöningsbidragen till sjömanspräster. Anslaget för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster m. m. föreslås höjt med 10 000 kr. För anlitande av biträde inom utbildningsdepartementet vid handläggningen av kyrkliga ärenden begärs oförändrat belopp. Uppsala domkyrka föreslås få ett lån ur kyrkofonden för att i ett av sina hus anordna nya lokaler åt personal hos stiftsnämnden i Uppsala. Till den kyrkomusikaliska utbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås ett bidrag av 70 000 kr. Kyrkofondsanslaget till extra utgifter föreslås uppräknat med 10 000 kr. Slutligen föreslås att 75 000 kr. utgår för att täcka vissa kostnader i samband med Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 22

2 Kungl. Maj:ls proposition nr 22 år 1968

Förslag till Lag

om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570)

Härigenom förordnas, att 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Pastoratet skall---

1) församlingspräst tillkommande lön, kallortstillägg och språktillägg,

2) församlingspräst, vikarie för sådan präst, pastoratsadjunkt och ickeprästvigt tjänstebiträde åt församlingspräst tillkommande ersättning för åkning i tjänsten och tjänsteresa inom pastoratet ävensom traktamente åt församlingspräst och vikarie för sådan präst i anledning av anstånd med omstationering, samt

3) församlingspräst tillkommande vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode.

2 mom. Pastoratets utgifter under visst år för avlöningsförmåner, som avses i 1 mom. 1) och 2) skola ligga till grund för beräkningen av pastoratets prästlönekostnad för året. Närmare bestämmelser om hur kostnaden skall beräknas meddelar Konungen.

Kostnaderna för avlöningsförmåner som avses i 1 mom. 3) skola stanna å pastoratet.

(Föreslagen lydelse)

3 §•

- avlöningsförmåner, nämligen

1) församlingspräst tillkommande lön, lönetillägg och semesterersättning,

2) församlingspräst, vikarie för sådan präst, pastoratsadjunkt och icke-prästvigt tjänstebiträde åt församlingspräst tillkommande ersättning för åkning i tjänsten och tjänsteresa inom pastoratet ävensom traktamente åt församlingspräst och vikarie för sådan präst i anledning av anstånd med omstationering.

2 in o m. Pastoratets utgifter under visst år för avlöningsförmåner som avses i 1 mom. skola, med undantag för vikariatstillägg och tjänstedubbleringstillägg, ligga till grund för beräkningen av pastoratets prästlönekostnad för året. Närmare bestämmelser om hur kostnaden skall beräknas meddelar Konungen.

Kostnaderna för vikariatstillägg och tjänstedubbleringstillägg skola stanna å pastoratet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall tillämpas i fråga om avlöningskostnader som avser tiden från och med den 1 januari 1966.

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1967:104 och av 3 § 2 mom. se 1963:449.

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1968

3 Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 2 februari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Wickman, Moberg.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor om vissa anslag ur kyrkofonden, in. in., och anför.

I. Ändring i prästlönekostnadslagen

Enligt 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570, ändrad senast 1967: 104) skall pastorat bestrida kostnaderna bl. a. för följande församlingspräst tillkommande avlöningsförmåner, nämligen lön, kallortstillägg och språktillägg (p. 1) samt vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode (p. 3).

De huvudsakliga bestämmelserna om avlöningsförmåner åt församlingspräst fanns före den 1 januari 1966 i 16 § 1 mom. prästlönereglementet den 29 juni 1951 (nr 577, omtryckt 1963: 621). Fr. o. m. den 1 januari 1966 gäller i stället 10 § 1 mom. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST).

Enligt 16 § 1 mom. prästlönereglementet jämfört med 30 och 31 §§ reglementet erhöll församlingspräst, såvitt nu är av intresse, lön, kallortstillägg, språktillägg, vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode, medan han enligt 10 § 1 mom. AST får bl. a. lön, lönetillägg och semesterersättning.

Prästlönereglementets begrepp vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode har i AST ersatts med vikariatstillägg resp. tjänstedubbleringstillägg. Vikariatsoch tjänstedubbleringstillägg samt språk- och kallortstillägg utgör lönetillägg enligt terminologin i AST (7 kap. 22 och 23 §§ samt 29 § 4 mom. med tillhörande specialbestämmelser del XIII). I lön ingår ogulden semesterlön. Såväl semesterlön som semesterersättning är avlöningsförmåner, som prästerna erhållit genom AST. Semesterersättning bör givetvis liksom semesterlön betalas av pastoratet.

Det bör råda överensstämmelse mellan den terminologi som används i AST och den som används i prästlönekostnadslagen. Vidare bör direkt utsägas, att semesterersättning skall betalas av pastoratet. Punkt 1 i 3 § 1 mom. prästlönekostnads- 1* •— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 22

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

lagen bör därför ändras så att däri tas upp lön, lönetillägg och semesterersättning, medan punkt 3 bör utgå. Med anledning härav bör vissa redaktionella ändringar göras i 3 § 2 mom. lagen. Bestämmelserna bör göras tillämpliga fr. o. m. den 1 januari 1966.

I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570).

Över förslaget har yttrande avgetts av Svenska pastoratens riksförbund, som tillstyrkt förslaget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga lagförslaget.

II. Vissa anslag ur kyrkofonden

1. Bidrag till kyrklig verksamhet i Schweiz

Till kyrklig verksamhet bland svenskar i andra länder utgår ekonomiskt stöd från det allmänna i olika former. Kostnaderna för avlöning av kyrkoherdarna i de sju svenska utlandsförsamlingar för vilka Kungl. Maj:t har fastställt kyrkoordning betalas sålunda ur kyrkofonden. Från denna utgår också bidrag till lön åt de sju församlingarnas kyrkomusiker. Av statsmedel utgår bidrag till lön åt vaktmästare och biträden hos dessa församlingar (prop. 1966: 34, SU 51, rskr 158). Vidare åtnjuter svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse bidrag från kyrkofonden till avlöning av 17 sjömanspräster, vilket närmare berörs under nästa punkt.

Något bidrag av stats- eller kyrkofondsmedel har hittills inte utgått till kyrklig verksamhet bland svenskar i Schweiz. Frågan härom har emellertid aktualiserats i en skrivelse den 30 juli 1965 från dåvarande svenske ambassadören i Bern F. Stackelberg. I skrivelsen framhåller han, att den svenska kolonin i landet på senare år har vuxit betydligt och omfattar mer än 2 000 personer. Den kyrkliga verksamheten bland svenskarna är mest livaktig i Geneve och Lausanne. Sedan år 1961 är en svensk präst ledare för denna verksamhet, som har utsträckts även till Bern och andra orter i Schweiz. Stackelberg framkastar tanken, att en svensk präst i Schweiz skulle kunna tjänstgöra som regionalpräst i hela landet och möjligen också i angränsande områden. I anslutning härtill föreslår han, att frågan om bidrag av statsmedel till verksamheten utreds.

Domkapitlet i TJppsala har i yttrande över Stackelbergs förslag diskuterat olika möjligheter att ekonomiskt stödja den berörda verksamheten. Enligt domkapitlets mening bör den traditionella formen med svenska utlandsförsamlingar knappast användas ytterligare med hänsyn till att svenskarnas bosättning utomlands är starkt spridd och underkastad ständiga växlingar. Domkapitlet avvisar även tanken på att

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

i det aktuella fallet söka en anknytning till sjömansvårdsstyrelsen. I stället tillstyrker domkapitlet, att stöd lämnas genom att en präst avlönas med allmänna medel. Prästen bör vara stationerad i Geneve och svara för den andliga vården bland svenskar i hela Schweiz. Han bör dessutom vara förbindelseman mellan svenska kyrkan och de båda ekumeniska världsorganisationer som har sitt högkvarter i Geneve, nämligen Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet. Om en ytterligare vidgning av arbetsuppgifterna är motiverad, bör tjänstgöring bland svenskar i Rom under ett par besöksperioder om året i första hand komma i fråga.

Statskontoret framhåller, att det från rent formella synpunkter inte torde möta hinder att anlita kyrkofonden även för annan kyrklig verksamhet bland svenskar utomlands än den för vilken bidrag nu utgår. Mot bakgrunden av fondens karaktär av utjämningsfond mellan församlingarna, som genom den allmänna kyrkoavgiften väsentligen svarar för fondens utgifter, bör emellertid ytterligare bidrag till kyrklig verksamhet utomlands utgå ur fonden bara om starka skäl talar för att bidragsgivningen utvidgas. Det kan ifrågasättas, om sådana skäl föreligger i detta fall. Å andra sidan bör anslag på riksstaten knappast heller komma i fråga. Statskontoret anser sig i varje fall inte kunna tillstyrka det föreliggande förslaget.

Sedan domkapitlet i Uppsala anmodats att komplettera utredningen i ärendet på vissa punkter, har domkapitlet överlämnat åtskilligt material, som ger upplysning bl. a. om antalet svenskar i olika områden av Schweiz och de ekonomiska villkor under vilka den kyrkliga verksamheten bland dem bedrivs. I Geneve bor mer än 550 svenskar, i Lausanne-området ca 400, i Ziirich-området ca 450 och i Bern ett hundratal. Härtill kommer ett par hundra svenska ungdomar och minst 500 internationellt verksamma svenskar, som befinner sig på tillfälligt uppdrag i Schweiz, huvudsakligen i Geneve. Svenska församlingar har bildats i Geneve och Lausanne. I Ziirich finns en gemensam församling för svenskar, danskar och norrmän. Ingen av dessa församlingar för någon speciell medlemsförteckning, utan alla landsmän med känd adress kallas till gudstjänster och sammankomster. Församlingarna finansieras helt på frivillig väg, nämligen genom gåvor, kollekter och basarer. Intäkterna har de senaste åren visat en stigande tendens. Församlingen i Geneve redovisar för räkenskapsåret 1965/66 intäkter om 12 626 kr. Motsvarande belopp för församlingen i Lausanne är 21 853 kr. Eftersom de båda församlingarna har utgifter av flera olika slag, har lönen till den präst som sedan år 1961 tjänstgör huvudsakligen i dessa församlingar varit relativt blygsam. Den uppgick räkenskapsåret 1965/66 till 12 000 kr. men i senare budgetförslag räknar församlingarna med en höjning till 14 400 kr. om året.

På grundval av dessa uppgifter föreslår domkapitlet, att kyrkofonden bekostar avlöningen av en svensk präst med stationeringsort i Geneve. Denne bör i första hand svara för pastoralvården i de svenska församlingarna i Schweiz och i andra hand vara svenska kyrkans kontaktman med de båda ekumeniska världsorganisationernas högkvarter i Geneve. Han bör också varje år hålla vissa gudstjänster i Italien, framför allt i Rom. Domkapitlet meddelar i detta sammanhang, att en

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

tjänst som svensk sjömanspräst i Genua nyligen har dragits in. I fråga om avlöningsförmåner m. m. förordar domkapitlet, att prästen liksom förste stiftsadjunkt placeras i lönegrad Ae 24 (f. n. 40 212 kr. för år i lägsta löneklassen, ortsgrupp 5) och att han får vissa utlandsförmåner i likhet med utrikesförvaltningens tjänstemän samt ersättning för pensionsavgifter och grupplivförsäkringspremie. Slutligen bör enligt domkapitlets mening 4 000 kr. årligen anvisas för minst fyra resor till Italien varje år.

Domkapitlet har också överlämnat dels en skrivelse från kyrkoråden i de svenska församlingarna i Geneve och Lausanne med begäran om ekonomiskt stöd för avlöning av en präst, dels en skrivelse i samma syfte från de svenska medlemmarna av kyrkorådet i den skandinaviska församlingen i Ziirich. I särskilda skrivelser har vidare såväl nuvarande ambassadören i Bern Klas Böök som chefen för Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve, ambassadören Erik von Sydow, förordat att medel anvisas för ändamålet.

Kammarkollegiet tillstyrker ett årligt bidrag av allmänna medel till avlöning av en svensk präst i Schweiz. Enligt kollegiets mening bör dock inte hela avlöningskostnaden bestridas av det allmänna. Församlingarna i Geneve och Lausanne bör som hittills lämna sitt bidrag till prästens avlöning. I fortsättningen bör även församlingen i Zurich svara för en del av lönekostnaden. Med beaktande av prästens tänkta uppgifter att i andra hand dels fungera som svenska kyrkans förbindelseman med de ekumeniska världsorganisationerna i Geneve, dels hålla vissa gudstjänster i Italien bör det årliga lönebidraget från det allmännas sida bestämmas till 30 000 kr. Dessutom bör 4 000 kr. årligen anslås för resor till Italien. Båda beloppen bör utgå ur kyrkofonden enligt 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond och ställas till domkapitlets i Uppsala förfogande för avsedda ändamål. Eftersom anordningen med en svensk regionalpräst i Schweiz med vissa speciella uppgifter vid sidan av församlingsvården innebär en hittills oprövad form av kyrklig verksamhet, bör enligt kollegiets uppfattning de föreslagna bidragen ur kyrkofonden utgå bara under tre år. Före utgången av denna period bör frågan prövas om.

Departementschefen

Antalet svenskar som är bosatta eller vistas i Schweiz överstiger 2 000. Behov av kyrklig verksamhet bland dem har särskilt gjort sig gällande i Geneve, Lausanne och Zurich, där församlingar har bildats.

Förhållandena motiverar enligt min mening ett bidrag av allmänna medel till denna kyrkliga verksamhet. Frågan kan emellertid lösas på flera olika sätt. I likhet med domkapitlet i Uppsala anser jag, att det inte bör ske genom bildande av en utlandsförsamling av traditionell typ. Det finns inte heller någon anledning att knyta verksamheten till sjömansvårdsstyrelsen. Man bör i stället pröva den väg som från flera håll har föreslagits, nämligen att ge ett bidrag till avlöning av en präst, som tjänstgör bland svenskar i hela Schweiz. Det förefaller lämpligt att prästen också i

Kungl. Maj ds proposition nr 22 år 1968

viss omfattning utsträcker sin verksamhet till svenskar i Italien och att han fungerar som kontaktman med Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Det bidrag av allmänna medel som jag förordar bör utgå ur kyrkofonden enligt 6 § andra stycket 4) kyrkofondslagen. När det gäller omfattningen av detta stöd vill jag först betona, att de församlingar som betjänas av prästen bör bidra till hans avlöning. Bidraget från kyrkofonden bör i enlighet med kammarkollegiets förslag skäligen bestämmas till 30 000 kr. om året. Dessutom bör 4 000 kr. årligen utgå för prästens tjänsteresor till Italien. Jag ansluter mig också till kammarkollegiets förslag, att dessa bidrag om sammanlagt 34 000 kr. årligen tills vidare bör utgå bara under tre år. Innan denna treårsperiod är slut får en omprövning ske med ledning av de erfarenheter som har vunnits.

Om bidraget beviljas, fordras vissa föreskrifter om tillsättning av och tillsyn över tjänsten samt instruktion för tjänstens innehavare m. m. I denna del kräver ärendet emellertid inte riksdagens medverkan.

2. Avlöningsbidrag till sjömanspräster

Ur kyrkofonden utgår f. n. till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse enligt 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1951: 571) 17 bidrag om vartdera 27 100 kr. årligen för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet.

Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har anhållit om bidrag ur kyrkofonden för budgetåret 1968/69 till avlöning av ytterligare en sjömanspräst. Som grund för detta yrkande har styrelsen särskilt åberopat den verksamhet som styrelsen under de sista åren har tagit upp i Lima-Callao. Vidare har styrelsen — under hänvisning till 1967 års lönehöjningar — anhållit om höjning av nu utgående bidrag från 27 100 kr. till 28 726 kr. och om retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1967—den 30 juni 1968 med 1 626 kr. för år för var och en av de präster, för vilka bidrag under motsvarande tid har utgått ur kyrkofonden (16 präster under första halvåret 1967, därefter 17). Styrelsen har under budgetåret 1966/67 på 34 platser utomlands haft 68 anställda, varav 27 sjömanspräster, 38 assistenter och 3 vaktmästare.

Kammarkollegiet tillstyrker avlöningsbidrag till ytterligare en sjömanspräst. Mot sjömansvårdsstyrelsens förslag om höjning av bidragen har kollegiet inte något att erinra. Vad angår frågan om retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1967—den 30 juni 1968 vill kollegiet inte motsätta sig bifall med hänsyn till att tillägg av detta slag har utgått tidigare. Kollegiet tar emellertid upp frågan om retroaktiva tilllägg till bidragen bör utgå även för framtiden och finner övervägande skäl tala för att dessa tillägg avvecklas. Kollegiet erinrar bl. a. om att bidragen i viss mån är skönsmässigt bestämda och inte avser att exakt motsvara lönerna i vissa angivna lönegrader.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

Departementschefen

Budgetåret 1962/63 utgick tolv bidrag ur kyrkofonden till avlöning av sjömanspräster. Antalet bidrag har därefter utökats till f. n. sjutton. Såväl föregående som innevarande budgetår har ett nytt bidrag tillkommit. Jag är därför inte beredd att redan nu tillstyrka ytterligare bidrag.

I likhet med vad som tidigare har skett bör bidragen höjas med hänsyn till de allmänna lönehöjningar som har ägt rum. Jag föreslår därför, att varje bidrag höjs till 28 700 kr. den 1 juli 1968. Retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1967—den 30 juni 1968 bör få utgå med 1 600 kr. för år och bidrag, dvs. med ett sammanlagt belopp av 40 000 kr. Frågan huruvida sådana retroaktiva tillägg bör utgå även i framtiden torde få prövas senare.

3. Anslag för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster in. m.

Med stöd av 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond utgår fr. o. m. budgetåret 1953/54 ett årligt anslag av högst 20 000 kr. ur kyrkofonden för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser för präster. Anslaget, som har kommit att användas huvudsakligen till teologiska seminarier och kurser för prästerna ute i stiften, har under senare år visat sig alltmera otillräckligt på grund av stegrade kostnader och viss utökning av kursverksamheten. Jag föreslår därför, att anslaget fr. o. m. nästa budgetår får utgå med högst 30 000 kr.

4. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärendén

Enligt 6 § andra stycket 6) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1959: 139) skall ur kyrkofonden utgå anslag, som Kungl. Maj:t och riksdagen finner skäligt ställa till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid handläggning av kyrkliga ärenden. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 80 000 kr. För nästa budgetår räknar jag med ett lika stort medelsbehov och föreslår därför, att ett oförändrat anslag av 80 000 kr. anvisas för ändamålet.

5. Anslag till iordningställande av nya lokaler för den skogliga personalen hos

stiftsnämnden i Uppsala

Domkapitlet i Uppsala inryms sedan länge i en särskild byggnad, som tillhör Uppsala domkyrka. Vid stiftsnämndens tillkomst visade det sig omöjligt att i denna byggnad bereda plats åt stiftsnämndens skogliga personal, dvs. stiftsjägmästaren och dennes medhjälpare. Denna personal fick då i stället disponera (från 1937) tre rum i en angränsande byggnad, det s. k. domtrapphuset som också tillhör domkyrkan. Förbindelse anordnades mellan dessa tre rum och domkapitlets expeditions-

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

lokaler i bottenvåningen i domkapitelshuset. Under senare tid har åt denna personal upplåtits ytterligare ett rum i tredje våningen av domtrapphuset. För dispositionen av dessa lokaler har erlagts hyra till domkyrkan från en delpost i anslaget till omkostnader för domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. Denna kostnad har ersatts ur kyrkofonden.

Domkapitlet i Uppsala har anhållit, att 119 000 kr. anvisas till iordningställande av nya lokaler för stiftsjägmästaren och hans personal m. m. I sin motivering framhåller domkapitlet, att de gamla lokalerna numera, sedan den skogliga personalen alltmer utökats, är klart otillräckliga. För att avhjälpa denna brist har ett förslag utarbetats, som går ut på att anskaffa nya, större lokaler. Detta skall ske genom att ställa i ordning dels tre rum i domtrapphusets tredje våning, inberäknat det rum som redan tillfälligt upplåtits, dels ett större rum med vissa angränsande utrymmen i domkapitlets vindsvåning. En trappa skall inrättas i domkapitelshuset och vissa andra anordningar vidtas för att förbinda de nya lokalerna inbördes och med domkapitelsexpeditionen i undervåningen. Vissa reparationsoch förbättringsarbeten skall också göras i stiftsjägmästarpersonalens nuvarande lokalutrymmen, som i fortsättningen skall användas för andra ändamål. Kostnaderna för att utföra samtliga dessa byggnads- och reparationsarbeten samt vissa värme- och sanitetsarbeten i anslutning till arbetena beräknas till 119 000 kr. Domkyrkan har inte någon nytta av ändringsarbetena, som i en framtid till och med kan bli till nackdel för domkyrkan. Bl. a. av denna anledning bör hyra utgå till domkyrkan, även om ändringsarbetena bekostas av det allmänna. Hyran, som normalt kan beräknas utgöra 3 822 kr. årligen, bör — med hänsyn till att en av de sju personer som skall ha sina tjänsterum i lokalerna tillhör domkapitlet — kunna sänkas med 1/7 av detta belopp eller till avrundat 3 275 kr. för år.

Byggnadsstyrelsen, som har samrått med riksantikvarieämbetet, har förklarat sig i huvudsak inte ha något att invända mot förslaget.

Kammarkollegiet har ingen erinran mot att de arbeten i domkapitelshuset och domtrapphuset utförs som går ut på att ställa i ordning nya lokaler åt stiftsnämndens skogliga personal. Kostnaderna för dessa arbeten bör bestridas ur kyrkofonden, medan kostnaderna för övriga arbeten, i första hand dem som avser stiftsjägmästarpersonalens nuvarande lokaler, bör betalas av domkyrkan. Då kostnaderna för sistnämnda arbeten, inberäknat gemensamma kostnader, kan uppskattas till omkring 20 000 kr., förordar kollegiet, att ett avrundat belopp av 100 000 kr. anvisas ur kyrkofonden för ifrågavarande ändamål. Vad beträffar hyran för de nya lokalerna framhåller kollegiet, att de planerade arbetena utan tvivel kommer att höja byggnadernas värde. Vidare utgår i allmänhet inte någon hyra för övriga stiftsnämnders lokaler. Kollegiet anser därför skäligt, att hyran för de nya lokalerna tills vidare begränsas till förslagsvis 2 000 kr. för år. Kollegiets förslag går alltså ut på att högst 100 000 kr. av kyrkofondens medel får tas i anspråk för de planerade arbetena under villkor att hyran för de åt stiftsnämnden upplåtna lokalerna tills vidare, intill dess Kungl. Maj:t kan bestämma annat, begränsas till 2 000 kr. årligen.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1968

Departementschefen

Det är angeläget, att den skogliga personalen hos stiftsnämnden i Uppsala får tillgång till bättre lokaler. De föreslagna arbetena bör därför utföras.

I fråga om finansieringen av arbetena förordar jag emellertid en annan lösning än den som har föreslagits av myndigheterna. Eftersom Uppsala domkyrka äger fastigheterna, bör domkyrkan svara för reparationskostnaderna. Med hänsyn till sin ekonomiska ställning bör domkyrkan få ett lån på 100 000 kr. ur kyrkofonden för ändamålet. Kungl. Maj:t torde få bestämma lånevillkoren efter förslag av statskontoret. Jag räknar med att återbetalningstiden blir relativt lång. Domkyrkan bör kunna tillgodogöra sig en högre hyra för de nya rymligare lokalerna än vad som har föreslagits i ärendet.

6. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet

Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1960: 164) har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av högst 65 000 kr. ur kyrkofonden som bidrag till kostnaderna för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.

Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit, att anslaget till utbildningen budgetåret 1968/69 höjs till 126 479 kr., vilket belopp motsvarar de beräknade kostnaderna för avlöningar åt lärare efter avdrag av inflytande elevavgifter. Vidare har direktionen anhållit om ett tilläggsanslag av 3 313 kr. för budgetåret 1967/68 för beräknade lönetillägg åt lärarna vårterminen 1968. Kostnaderna för lokaler, undervisningsmateriel m. m. har direktionen avsett att diakonsällskapet skall bestrida.

Kammarkollegiet erinrar om att direktionen beräknade lärarkostnaderna för innevarande budgetår efter avdrag av elevavgifter till 104 000 kr. Motsvarande kostnader för nästa budgetår låter sig inte beräknas, förrän lönetilläggen för åren 1968 och 1969 har fastställts. Kostnaderna torde väl dock inte komma att mera avsevärt understiga det belopp som direktionen har angett och som innebär en avsevärd höjning. Kollegiet tillstyrker därför en höjning av bidraget med 5 000 kr. Däremot avstyrker kollegiet bestämt yrkandet om ett tilläggsanslag för innevarande budgetår.

Departementschefen

Med hänsyn till Sköndalsinstitutets ökade kostnader för lärarlöner och timarvoden förordar jag, att bidraget höjs med 5 000 kr. till högst 70 000 kr. Något tilläggsanslag för innevarande budgetår är jag däremot inte beredd att tillstyrka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968 11

7. Övriga frågor om anslag ur kyrkofonden

Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond utgår ur kyrkofonden anslag till extra utgifter med ett av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt belopp för år. Beloppet får efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till kyrkliga ändamål. Anslaget, som för det kyrkliga området motsvarar de under riksstatens särskilda huvudtitlar uppförda anslagen till extra utgifter, är uppfört med 100 000 kr.

I skrivelse den 18 oktober 1966 anhöll dåvarande ärkebiskopen Gunnar Hultgren i egenskap av ordförande i svenska ekumeniska nämnden om bidrag ur kyrkofonden med 150 000 kr. till vissa kostnader i samband med Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala den 4—20 juli 1968. Hälften av beloppet behövde tas i anspråk under budgetåret 1967/68. I enlighet med förslag i prop. 1967: 35 s. 8 anvisade 1967 års riksdag (3LU 29, rskr 155) vid sidan av det ordinarie anslaget till extra utgifter ett särskilt belopp av högst 75 000 kr. till förberedelsearbeten för generalförsamlingen.

Departementschefen

På grund av ökat medelsbehov och höjda kostnader fordras en uppräkning av anslaget till extra utgifter och jag föreslår därför, att anslaget höjs med 10 000 kr. till 110 000 kr.

I prop. 1967: 35 s. 8 uttalade min företrädare, att ett anslag av 150 000 kr. syntes böra utgå av kyrkofondsmedel till kostnaderna för Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala sommaren 1968. I enlighet med förslag i samma prop. anvisades högst 75 000 kr. till förberedelsearbeten under innevarande budgetår. Jag förordar, att högst 75 000 kr. får utgå ur kyrkofonden även för nästa budgetår till kostnader i samband med generalförsamlingen. Beloppet bör med hänsyn till sin storlek anvisas vid sidan av det ordinarie anslaget till extra utgifter.

8. Hemställan

Under åberopande av vad jag har anfört i detta avsnitt hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att medge att ur kyrkofonden

a) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare under tre år utgår bidrag med 34 000 kr. årligen till avlönings- och resekostnader för en präst med huvudsaklig tjänstgöring bland svenskar i Schweiz,

b) till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse utgår dels för tiden den 1 januari 1967—den 30 juni 1968 ytterligare avlöningsbidrag med sammanlagt 40 000 kr., dels fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare 17 bidrag om vartdera 28 700 kr. årligen för avlöning av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,

c) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare utgår medel med högst 30 000 kr. årligen för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser för präster,

d) för budgetåret 1968/69 utgår medel med högst 80 000 kr. för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande statsdepartement,

e) till Uppsala domkyrka utgår ett lån på 100 000 kr. för anordnande av nya lokaler åt den skogliga personalen hos stiftsnämnden i Uppsala,

f) för budgetåret 1968/69 utgår bidrag till Svenska diakonsällskapet med högst 70 000 kr. till bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet,

g) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare utgår anslag med 110 000 kr. för år till extra utgifter enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond,

h) för budgetåret 1968/69 utgår bidrag med högst 75 000 kr. till kostnader i samband med Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Tryckeribolaget Ivar Haeggström AB • Stockholm 1968