('med förslag till lag om ändring i förordningen (1961:309) om bekämpande av salmonellainfektion hos djur m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1970 1
Nr 16
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i förordningen (1961:309) om bekämpande av salmonellainfektion hos djur m. m.; given Stock
holms slott den 30 december 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till 1) lag om ändring i förordningen (1961: 309) om bekämpande av salmonellainfektion hos djur m. m., 2) lag om upphävande av förordningen (1962: 672) om bekämpande av hönstyfus.
GUSTAF ADOLF
Ingemund Bengtsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att förordningen om bekämpande av salmonellainfektion hos djur m. m. görs tillämplig även på hönstyfus och att förord ningen om bekämpande av hönstyfus som följd härav skall upphöra att gälla.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 16
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1970
1) Förslag
till
Lag
om ändring i förordningen (1961: 309) om bekämpande
av salmonellainfektion hos djur m. m.
Härigenom förordnas, att 1 och 10 §§ förordningen (1961:309) om be kämpande av salmonellainfektion hos djur m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
Denna förordning avser salmonel Denna förordning avser salmonel lainfektion hos husdjur och hos and lainfektion hos husdjur och hos and ra djur som hållas i fångenskap. I ra djur som hållas i fångenskap. I fråga om smittsam kastning hos häst fråga om smittsam kastning hos häst och hönstyfus skall dock i stället gäl skall dock i stället gälla vad därom la vad därom är särskilt stadgat. är särskilt stadgat.
10 §•
Förseelse mot bestämmelserna i Den som uppsåtligen eller av oakt- 5—7 §§ straffes med dagsböter. samhet bryter mot 5—7 § dömes
Övertygas någon om dylik förseel till böter. se, må domstolen förordna att rätt Finnes någon skyldig till brott till ersättning som avses i 8 § helt mot 5—7 §, får domstolen förordna eller delvis skall vara förverkad. att rätt till ersättning som avses i
Innefattar förseelsen olovlig för 8 § helt eller delvis skall vara för flyttning av djur eller produkter, må verkad. domstolen tillika förklara sådant Innefattar brott som avses i första gods eller, om det icke kan tillrätta- stycket olovlig förflyttning av djur skaffas, dess värde förbrutet till kro eller produkt, får sådant gods förkla
nan. ras förverkat, om det ej är uppen
Avskrift av dom i mål om ansvar bart obilligt. I stället för godset kan för förseelse mot denna förordning dess värde förklaras förverkat. skall av domstolen översändas till Avskrift av dom i mål om an veterinärstyrelsen. svar för brott mot denna förordning
skall sändas till veterinärstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970.
Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1970 3
2) Förslag
till
Lag upphävande av förordningen (1962: 672) om bekämpande av hönstyfus
Härigenom förordnas, att förordningen (1962: 672) om bekämpande av hönstyfus skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1970.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1970
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
30 december 1969.
Närvarande: Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling,
Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade bestämmelser för bekämpande av hönstgfus och anför.
I skrivelse den 25 september 1969 har veterinärstyrelsen föreslagit änd rade bestämmelser för bekämpande av hönstyfus. Över förslaget har ytt randen avgetts av riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, Hushållnings sällskapens förbund, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Sveriges lantbruksförbund, Broiler-Intressenters förening och Föreningen Svensk fjäderfäskötsel.
Nuvarande bestämmelser
Enligt förordningen (1962: 672) om bekämpande av hönstyfus gäller vis sa inskränkningar i rätten att yrkesmässigt överlåta levande tamhöns och kalkoner samt ägg från dessa djur. Utbjudande eller överlåtelse av sådana djur för annat ändamål än omedelbar nedslaktning eller av ägg från dessa djur för kläckning får sålunda ske endast om veterinär styr elsen meddelat förklaring att besättning eller kläckningsanstalt anses fri från hönstyfus. I fråga om återför säljning fordras dessutom att sådan förklaring meddelats för återförsäljarens rörelse (5 och 6 §§).
Om det finns anledning att misstänka att hönstyfus förekommer i be sättning som inte står under hönstyfuskontroll, får veterinärstyrelsen för ordna att blodprov skall tas från djuren i besättningen. Visar det sig då att hönstyfus förekommer i besättningen, kan veterinärstyrelsen förordna om nedslaktning. För slaktat djur utgår ersättning av statsmedel. Sådan ersättning, som bestäms av veterinärstyrelsen, skall motsvara djurets värde minskat med slaktproduktens värde och får inte överstiga fyra kronor per djur (1, 2 och 4 §§).
Innehavare av djur är skyldig att hålla djuren tillgängliga för blodprovs-
Kungl. Maj.ts proposition nr 16 år 1970 5
tagning och att därvid lämna erforderligt biträde. Underlåter han att skynd samt fullgöra denna skyldighet eller föreskriven nedslaktning, får åtgärden verkställas genom länsstyrelsens försorg på den försumliges bekostnad (1 och 3 §§). Hönstyfus är en typ av salmonella. Föreskrifter om bekämpandet av andra former av salmonella hos djur än hönstyfus och smittsam kastning hos häst finns i förordningen (1961:309) om bekämpande av salmonellainfektion hos djur m. m. Enligt denna förordning får veterinärstyrelsen, om det finns anledning misstänka att salmonellainfektion förekommer, förordna veterinär att verkställa den undersökning och utöva den tillsyn som omständigheterna påkallar (2 §). Påträffar veterinären därvid salmo nellainfektion eller har han grundad anledning misstänka att sådan infek tion förekommer, skall han meddela djurets innehavare föreskrifter och anvisningar (3 §). Veterinär styrelsen kan föror dna att djur skall avlivas eller ägg som inlagts för kläckning oskadliggöras (4 §). Innehavare av djur, fodermedel eller annat, som kan vara behäftat med smitta, är skyldig att hålla detta tillgängligt för sådan undersökning eller tillsyn som avses i 2 § och att därvid lämna erforderligt biträde. Underlåter han att skyndsamt fullgöra föreskriven åtgärd, får åtgärden verkställas genom länsstyrelsens försorg på den försumliges bekostnad (7 §). För bl. a. djur som avlivas eller ägg som oskadliggörs enligt 4 § förord ningen utgår ersättning av statsmedel (8 §). Enligt kungörelsen (1961: 310) med närmare föreskrifter om bekämpande av salmonellainfektion hos djur utgår denna ersättning med tre fjärdedelar av det värde egendomen skulle ha haft om infektionen inte förekommit. Kan det slaktade djuret helt eller delvis nyttiggöras av ägaren, skall värdet dock minskas med slaktpro duktens värde (4 §).
Veterinär styrelsens skrivelse och remissyttrandena
Enligt veterinärstyrelsen har hönstyfus inte påvisats vid bakteriologisk kontroll efter år 1962. Sjukdomen synes sålunda inte längre förekomma i Sverige. Förordningen om bekämpande av hönstyfus bör därför upphävas. Bestämmelser om åtgärder vid misstänkt eller påvisad infektion av höns tyfus bör enligt styrelsen i stället tas in i förordningen om bekämpande av salmonellainfektion hos djur m. m. Härigenom blir kungörelsen med när mare föreskrifter om bekämpande av salmonellainfektion hos djur tillämp lig i fråga om hönstyfus. En sådan ordning kan enligt styrelsen inte för väntas medföra några anslagsmässiga konsekvenser. Styrelsens förslag har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.
6 Kungl. Maj. ts proposition nr 16 år 1970
Departementschefen
Sedan år 1928 har föreskrifter funnits om skyldighet för djurägare att vidta åtgärder för att bekämpa misstänkt eller påvisad infektion av hönstyfus. Genom förordningen (1949:437) om bekämpande av hönstyfus m. m. infördes dessutom vissa möjligheter till frivillig hönstyfuskontroll vid avelshönseri med möjlighet för ägaren av sådant hönseri att få förkla ring att hans besättning tills vidare skulle anses fri från hönstyfus. Av sikten var att på så sätt minska sjukdomens utbredning. Bestämmel serna visade sig emellertid i praktiken otillräckliga för att stimulera till önskad anslutning till hönstyfuskontrollen. År 1962 infördes därför den nu gällande obligatoriska hönstyfuskontrollen. Endast den som erhållit veteri närstyrelsens förklaring att hans tamhöns- eller kalkonbesättning eller kläckningsanstalt samt, då fråga är om återför sälj ning, även återförsälja rens rörelse skall anses fri från hönstyfus, får yrkesmässigt utbjuda eller överlåta levande tamhöns eller kalkoner för annat ändamål än omedelbar nedslaktning eller ägg från sådana djur för kläckning. Kostnaderna för den obligatoriska hönstyfuskontrollen ersätts från anslaget Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Detta anslag tillgodoförs å andra sidan de särskilda avgifter som tas ut från sådana ägare till besättning eller kläckningsanstalt som anslutit sig till hönstyfuskontrollen. Dessa avgifter har i princip bestämts så att de skall täcka kostnaderna för kontrollen. Enligt veterinärstyrelsens uppfattning är det numera inte nödvändigt att behålla den obligatoriska hönstyfuskontrollen, eftersom hönstyfus inte på visats efter år 1962 och sålunda inte längre synes förekomma i landet. Samt liga remissinstanser delar veterinärstyrelsens uppfattning. För att kunna be kämpa misstänkt eller påvisad infektion av hönstyfus behövs dock fortfaran de särskilda föreskrifter. Sådana finns för andra typer av salmonellainfektioner än hönstyfus i förordningen (1961:309) om bekämpande av salmonellainfektion hos djur m. m. Föreskrifterna i denna förordning om former na för bekämpande motsvarar i allt väsentligt vad som gäller enligt 1962 års förordning om bekämpande av hönstyfus. Veterinärstyrelsen har med in stämmande av samtliga remissinstanser föreslagit att 1961 års förordning görs tillämplig på hönstyfus. Jag delar denna uppfattning och förordar så lunda att förordningen om bekämpande av salmonellainfektion hos djur m. m. görs tillämplig på hönstyfus och att förordningen om bekämpande av hönstyfus upphävs. Samtidigt bör straffbestämmelserna i den förstnämnda förordningen redaktionellt anpassas till den moderna specialstraffrätten. De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1970. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t i pro position föreslår 1970 års riksdag att antaga inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till
Kungl. Maj.ts proposition nr 16 år 1970 7
1) lag om ändring i förordningen (1961: 309) om bekäm pande av salmonella^ ektion hos djur m. m., 2) lag om upphävande av förordningen (1962: 672) om bekämpande av hönstyfus.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det ta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 19/0 700041