('med förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521)',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970 1

Nr 184

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521); given Stockholms slott den 30 oktober 1970. Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521). Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att tillståndsgivningen och kontrollen av rättig­ heter att utskänka rusdrycker helt läggs på länsstyrelserna. Systembolaget AB skall därefter inte ha någon befattning med utskänkningsfrågor. Änd­ ringarna är avsedda att gälla från den 1 juli 1971. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 184

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

Förslag

till

Lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521)

Härigenom förordnas i fråga om rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521)1, dels att 24, 29, 30, 33, 60 och 74 §§ skall upphöra att gälla, dels att i 6 § 1 mom., 9 § 4 mom., 11 §, 12 § 3 mom., 18 §, 44 § och 63 § 2 mom. ordet ”kontrollstyrelsen” skall bytas ut mot ”riksskatteverket”, dels att 13, 14, 22, 25, 27, 28, 32, 34—36, 39—41 §§, 42 § 1 mom., 43 och 45 §§, 46 § 2 mom., 47 § 2 och 3 mom., 52 § 2 mom., 53, 57, 61, 62 och 64 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i förordningen skall införas ett nytt moment, 42 § 3 inom., av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) 13 §. Rätt till--------------------—------------- godkänt (detaljhandelsbolag). Detaljhandelsbolaget må------------------------till utminutering. Riket skall vara indelat i detaljhandelsdistrikt, vart och ett under ledning av en av bolaget utsedd distriktschef. Till bolaget skall i varje län finnas anknuten en rådgivande nämnd, som skall avgiva yttrande i frågor angå­ ende försäljning av rusdrycker enligt vad nedan sägs. Närmare bestämmelser------------------------- 6 kap.

14 §. Detaljhandelsbolaget äger efter hö­ Detalj handelsbolaget äger efter hö­ rande av den rådgivande nämnden rande av länsnykterhetsnämnden be­ besluta angående utminuteringsstäl- sluta angående utminuteringsställelenas antal och förläggning. nas antal och förläggning. Utminuteringsställe där spritdryc­ Utminuteringsställe där spritdryc­ ker tillhandahållas må dock ej fin­ ker tillhandahållas må dock ej fin­ nas annorstädes än i stad, köping el­ nas annorstädes än i tätort med ler municipalsamhälle med minst minst femtusen invånare. femtusen invånare. 1 2 1 Senaste lydelse av 30 § 1957: 212 74 § 1969: 777. 2 Senaste lydelse 1957: 212.

Kungl. Maj ds proposition nr 184 år 1970 3

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse )

Konungen eller, efter Konungens Konungen eller, efter Konungens förordnande, kontrollstyrelsen äger förordnande, riksskatteverket äger medgiva undantag från bestämmel­ medgiva undantag från bestämmel­ serna i andra stycket, när särskilda serna i andra stycket, när särskilda skäl därtill äro. skäl därtill äro.

22 §.

För rätt till utskänkning erfordras För rätt till utskänkning erfordras tillstånd, där ej nedan annorlunda tillstånd. stadgas. Tillstånd meddelas detaljhandels­ bolaget. Det ankommer på bolaget, som självt icke må bedriva utskänk­ ning, att överlåta tillståndet på an­ nan.

25 §. Tillstånd till--------------------------(årsutskänkning) eller b) utskänkning som skall äga rum b) utskänkning soin skall äga rum vid enstaka tillfälle eller under en­ vid enstaka tillfälle i annat fall än staka tidsperiod (tillfällig utskänk­ som avses under c) eller under en­ ning). staka tidsperiod (tillfällig utskänk­ ning) eller c) utskänkning som skall äga rum vid enstaka tillfälle till slutet säll­ skap (sluten utskänkning).

27 §. Den som vill bedriva utskänkning Den som vill bedriva utskänkning skall göra anmälan därom hos inten­ skall skriftligen ansöka därom hos denten för utskånkningsärenden. tillståndsmyndigheten. Ansökan skall avfattas på blankett enligt fast­ ställt formulär. Anmälan, som avser årsutskänk­ Ansökan, som avser årsutskänk­ ning från oktrojperiodens början, ning från oktrojperiodens början, bör göras före utgången av det när­ skall göras före utgången av det när­ mast föregående året. mast föregående året.

28 §• över anmälan som i 27 § sägs skall över ansökan som i 27 § sägs skall intendenten för utskänkningsären- länsstyrelsen, utom i fall som i 25 § den, utom i fall som i 33 § avses, in­ c) avses, inhämta yttranden från hämta yttranden från länsnykter- länsnykterhetsnämnden samt polis­ hetsnämnden samt polismyndighe­ myndigheten och fullmäktige i den ten och fullmäktige i den kommun kommun där utskänkningen är av­ där utskänkningen är avsedd att sedd att bedrivas. Fullmäktige skola bedrivas. Fullmäktige skola höra höra kommunens nykterhetsnämnd. kommunens nykterhetsnämnd.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 18b år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse)

Intendenten åligger tillika att in­ Länsstyrelsen åligger tillika att in­ förskaffa den utredning i övrigt som förskaffa den utredning i övrigt som finnes erforderlig. finnes erforderlig. Sedan utredningen slutförts, skall den i 13 § angivna nämnden höras.

32 §■ Kan det antagas uppkomma behov Kan det antagas uppkomma behov av tillfällig utskänkning inom en av tillfällig utskänkning inom en kommun under en oktrojperiod eller kommun under en oktrojperiod eller del därav, må fullmäktige efter hö­ del därav, må fullmäktige efter hö­ rande av kommunens nykterhets- rande av kommunens nykterhetsnämnd uppdraga åt kommunalt or­ nämnd uppdraga åt kommunalt or­ gan eller åt särskilt utsedda perso­ gan eller åt särskilt utsedda personer ner att under nämnda tid i fullmäk­ att under nämnda tid i fullmäktiges tiges ställe avgiva yttrande över an­ ställe avgiva yttrande över ansökan mälan om tillstånd till tillfällig ut­ om tillstånd till tillfällig utskänk­ skänkning eller göra ansökan om så­ ning. Därvid skola fullmäktige även dant tillstånd. Därvid skola fullmäk­ fastställa allmänna grunder för upp­ tige även fastställa allmänna grunder dragets fullgörande. för uppdragets fullgörande.

34 §. Finnes det vara ur allmän syn­ Finnes det vara ur allmän syn­ punkt påkallat, att å någon för tu­ punkt påkallat, att å någon för tu­ ristväsendet i riket betydelsefull ort ristväsendet i riket betydelsefull ort årsutskänkning äger rum på hotell årsutskänkning äger rum på hotell eller pensionat, må Konungen, än­ eller pensionat, må Konungen, än­ dock att sådan utskänkning av­ dock att sådan utskänkning av­ styrkts av kommunens fullmäktige, styrkts av kommunens fullmäktige, på ansökan av detaljhandelsbolaget på ansökan av den som önskar be­ eller ledamot av fullmäktige, med­ driva utskänkning en, meddela till­ dela bolaget tillstånd till utskänk- stånd därtill (turistutskänkning). ningen (turistutskänkning). Till­ Tillstånd meddelas för oktrojperiod stånd meddelas för oktrojperiod eller eller del därav. del därav. Konungen äger------------------------- pri vas erforderliga.

35 §.1 Tillstånd till------------------------- än restaurangvagn. De i 28, 31 och 32 §§ meddelade De i 28, 31 och 32 §§ meddelade bestämmelserna skola ej äga tillämp­ bestämmelserna skola ej äga tillämp­ ning å trafikutskänkning. Har enligt ning å trafikutskänkning. Har enligt 27 § anmälan gjorts som avser sådan 27 § ansökan gjorts som avser sådan utskänkning, skall intendenten för utskänkning, skall länsstyrelsen in­ utskänkningsärenden införskaffa förskaffa den utredning som finnes den utredning som finnes erforder- erforderlig. 1 Senaste lydelse 1967: 795.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse)

lig. Inkommer detaljhandelsbolaget icke med ansökan i sådant fall, skall vad i 29 § andra och tredje styckena stadgas om fullmäktige i kommunen äga motsvarande tillämpning å tra­ fikföretaget.

36 §. Tillstånd till utskänkning inom kasernområde------------Konungens medgi­ vande. Tillstånd till utskänkning inom område----------- därtill äro. Första och andra styckena gäller ej tillstånd till utskänkning enligt 25 § c).

39 §. Angående tillstånd till utskänk­ Angående tillstånd till utskänk­ ning skall utfärdas bevis, angivande ning skall utfärdas bevis, angivande tillståndstiden, utskänkningsstället tillståndstiden, utskänkningslokaleroch de föreskrifter som må hava fast­ na och de föreskrifter som må hava ställts enligt 38 §. fastställts enligt 38 §. Tillståndsbevis skall utfärdas på blankett enligt fast­ ställt formulär.

40 §• 1 inom.1 Rätt till utskänkning 1 mom. Tillstånd till utskänk­ må av detaljandelsbolaget överlåtas ning må meddelas endast den som endast till den som gjort sig känd för gjort sig känd för ordentlighet och ordentlighet och finnes med hänsyn finnes med hänsyn till personliga till personliga egenskaper i övrigt egenskaper i övrigt och andra förhål­ och andra förhållanden lämpligen landen lämpligen böra utöva rörel­ böra utöva rörelsen. Till styrkande sen. härav skall, när detalj handelsbolaget så påfordrar, företes intyg av polis­ myndighet. Utskänkning må------------------------- tillsyn däröver. Den som---------------- --------------------- - sådant företag. 2 in o in. överlåtelse till annan än 2 mom. Tillstånd till annan än enskild person må ske endast där för enskild person må meddelas endast rörelsen utsetts en föreståndare, som där för rörelsen utsetts en förestån­ godkännes av detaljhandelsbolaget. dare, som godkännes av länsstyrel­ Vid förfall för föreståndaren må i sen. Vid förfall för föreståndaren må dennes ställe rörelsen förestås av en i dennes ställe rörelsen förestås av en sålunda godkänd ersättare. Förestån­ sålunda godkänd ersättare. Förestån­ dare och ersättare skola uppfylla i 1 dare och ersättare skola uppfylla i mom. föreskrivna villkor. 1 mom. föreskrivna villkor.

1 Senaste lydelse 1965: 96.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1970

3 m o m.J Rätt till utskänkning 3 mom. Tillstånd till utskänk­ skall överlåtas på ett för ändamålet ning skall meddelas ett för ända­ bildat aktiebolag, som godkänts av målet bildat aktiebolag, som god­ Konungen (restaurangbolag), när så känts av Konungen (restaurangbo­ av särskilda skäl finnes påkallat till lag), när så av särskilda skäl finnes främjande av nykterhet eller ord­ påkallat till främjande av nykterhet ning. Närmare bestämmelser om det­ eller ordning. Närmare bestämmelser ta bolag meddelas i 6 kap. om detta bolag meddelas i 6 kap.

41 §2 Beträffande överlåtelse av rätt till utskänkning skall, sedan den i 13 § angivna nämnden hörts, skriftligt av­ tal upprättas. Är ej fråga om trafikutskänkning, Rättighetsinnehavaren är skyldig följer med sådan överlåtelse skyldig­ att hos detaljhandelsbolaget inköpa het för rättighetsinnehavaren att hos alla för rörelsen erforderliga rus­ detaljhandelsbolaget inköpa alla för drycker. Detta gäller dock ej sådana rörelsen erforderliga rusdrycker. rusdrycker som äro avsedda för ut­ Överlåtelse av tillstånd till trafikut­ skänkning på fartyg eller luftfartyg skänkning medför skyldighet att hos vid annan färd än färd mellan svens­ bolaget inköpa sådana rusdrycker, ka hamnar och svenska flygplatser. som äro avsedda för utskänkning på järnvägståg samt på fartyg och luft­ fartyg vid färd mellan svenska ham­ nar och svenska flygplatser.

42 §• 1 m o in. Har utskänkningsinne- 1 mom. Har rättighetsinnehavare liavare avlidit, försatts i konkurs el­ avlidit, försatts i konkurs eller för­ ler förklarats omyndig och vill döds­ klarats omyndig och vill dödsboet, boet, konkursboet eller förmyndaren konkursboet eller förmyndaren fort­ fortsätta rörelsen, skall inom två må­ sätta rörelsen, skall inom två måna­ nader från dödsfallet, första borge- der från dödsfallet, första borgenärsnärssammanträdet eller omyndig­ sammanträdet eller omyndighetsför­ hetsförklaringen anmälan därom gö­ klaringen anmälan därom göras hos ras hos detaljhandelsbolaget med länsstyrelsen med uppgift om före­ uppgift om föreståndare för rörelsen. ståndare för rörelsen. Godkännes föreståndaren av de- Godkännes föreståndaren av läns­ taljhandelsbolaget, må rörelsen fort­ styrelsen, må rörelsen fortsättas in­ sättas intill utgången av den tid till­ till utgången av den tid tillståndet ståndet avser eller den kortare tid avser eller den kortare tid länsstyrel­ bolaget finner skäl bestämma. Vid sen finner skäl bestämma. Vid för­ förfall för föreståndaren må i den­ fall för föreståndaren må i dennes nes ställe rörelsen förestås av en så­ ställe rörelsen förestås av en sålun­ lunda godkänd ersättare. 1 2 da godkänd ersättare.

1 Senaste lydelse 1957: 212. 2 Senaste lydelse 1963: 221.

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970 7

Föreståndare och------------------------ föreskrivna villkor. Godkännes icke föreståndare, skall Godkännes icke föreståndare, skall delaljhandelsbolaget lämna vederbö­ länsstyrelsen lämna vederbörande rande tillfälle att inom viss tid an­ tillfälle att inom viss tid anmäla an­ mäla annan föreståndare. nan föreståndare. Göres ej anmälan som ovan i det­ Göres ej anmälan som ovan i detta ta moment sägs inom föreskriven tid, moment sägs inom föreskriven tid, anses avtalet om överlåtelsen hava upphör tillståndet att gälla den dag upphört att gälla den dag anmäl- aninälningstiden utgick. ningstiden utgick. Godkännes icke heller den senast Godkännes icke heller den senast anmälde föreståndaren och har frå­ anmälde föreståndaren upphör till­ gan enligt 60 § underkastats läns­ ståndet att gälla den dag laga kraft­ styrelsens prövning, anses avtalet vunnet beslut i ärendet föreligger. hava upphört att gälla den dag laga kraftvunnet beslut i ärendet före­ ligger; i annat fall anses avtalet hava upphört att gälla tre veckor efter bo­ lagets beslut. 3 mom. Överlåter rättighet sinne­ havaren sin rörelse på annan, må tillståndsmyndigheten efter prövning enligt 40 § överföra tillståndet på denne, varvid nytt tillst åndsbevis skall utfärdas.

43 §. Iakttages icke vid utskänkning be­ Iakttages icke vid utskänkning be­ stämmelserna i denna förordning, stämmelserna i denna förordning, med stöd därav meddelade föreskrif­ med stöd därav meddelade föreskrif­ ter eller villkor i överlåtelseavtal el­ ter eller uppfyller utskänkningsrö­ ler uppfyller utskänkningsrörelse relse icke de särskilda krav som med icke de särskilda krav som med hän­ hänsyn till nykterhet, ordning och syn till nykterhet, ordning och trev­ trevnad böra uppställas på sådan rö­ nad höra uppställas på sådan rörelse, relse, skall länsstyrelsen alltefter om­ skall intendenten för utskänknings- ständigheterna ärenden, efter hörande av den i 13 § angivna nämnden, alltefter omstän­ digheterna 1) tillhålla rättighetsinnehavaren - ------- - vidtaga rättelse; 2) hos länsstyrelsen påkalla för­ 2) återkalla tillståndet; eller klaring att överlåtelseavtalet skall upphöra att gälla; eller 3) om så finnes lämpligt med hän­ 3) om så finnes lämpligt med hän­ syn till särskilda förhållanden, hos syn till särskilda förhållanden, med­ länsstyrelsen hemställa om föreskrift dela föreskrift som i 38 § sägs. som i 38 § sägs. Vid prövning — större myckenhet.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

Ombyte av utskänkningsställe må Ombyte av utskänkningsställe må ske efter medgivande av den myndig­ ske efter medgivande av den myndig­ het som meddelat tillståndet till ut- het som meddelat tillståndet till utskänkningen. över ansökan om så­ skänkningen. över ansökan om så­ dant medgivande skall intendenten dant medgivande skall länsstyrelsen för utskänkningsärenden inhämta inhämta yttranden från dem som bli­ yttranden från dem som blivit hörda vit hörda i tillståndsärendet och där­ i tillståndsärendet och därefter med efter, om länsstyrelsen icke själv är eget utlåtande överlämna handling­ tillståndsmyndighet, med eget ytt­ arna till vederbörande tillstånds- rande överlämna handlingarna till myndighet. denna. Ombyggnad av med ombyggnaden. Inrättande av drinkbar eller annan Inrättande av drinkbar eller annan väsentlig ändring i utskänkningslo- väsentlig ändring i utskänkningslokalernas anordnande eller införande kalernas anordnande eller införan­ av självservering för rusdrycker må, de av självservering för rusdrycker om ärendet ej prövas enligt andra må, om ärendet ej prövas enligt and­ stycket, ske endast efter godkännan­ ra stycket, ske endast efter godkän­ de av intendenten för utskänknings­ nande av länsstyrelsen. ärenden.

46 §. 2 in o m.1 2 Spritdrycker må------- — --------- med måltid. Föreskrifter angående lägsta pris Föreskrifter angående lägsta pris å sådan måltid utfärdas av kontroll- å sådan måltid utfärdas av riksskatstyrelsen. Styrelsen må vidare i mån teverket. Verket må vidare i mån av av behov utfärda anvisningar till behov utfärda anvisningar till väg­ vägledning vid tillämpningen av be­ ledning vid tillämpningen av bestäm­ stämmelserna i första stycket. melserna i första stycket. Konungen må medgiva undantag Konungen må medgiva undantag från stadgandet i första stycket. In­ från stadgandet i första stycket. In­ nan sådant beslut fattas, skola full­ nan sådant beslut fattas, skola full­ mäktige i kommun, som beröres av mäktige i kommun, som beröres av beslutet, genom intendentens för ut­ beslutet, genom länsstyrelsens för­ skänkningsärenden försorg erhålla sorg erhålla tillfälle att yttra sig i tillfälle att yttra sig i frågan. Med­ frågan. Medgivande må ej lämnas, givande må ej lämnas, om fullmäk­ om fullmäktige i kommunen förkla­ tige i kommunen förklarat att ut- rat att utskänkning av spritdrycker skänkning av spritdrycker utan sam­ utan samband med måltid icke bör band med måltid icke bör äga rum äga rum i kommunen. Lämnas med­ i kommunen. Lämnas medgivande, givande, utfärdar Konungen de sär­ utfärdar Konungen de särskilda före­ skilda föreskrifter i avseende å utskrifter i avseende å ulskänkningen skänkningen som prövas erforder­ som prövas erforderliga. Medgivan­ liga. Medgivandet må när som helst det må när som helst återkallas. återkallas.

1 Senaste lydelse 1966: 223. ' Senaste lydelse 1963: 221.

Kungl. Maj ds proposition nr 184 år 1970 9

2 in o m.1 Utskänkning skall av­ 2 m o m. Utskänkning skall avslu­ slutas senast klockan 22, där ej ti­ tas senast klockan 22, där ej tidigare digare tidpunkt föreskrivits enligt 38 tidpunkt föreskrivits enligt 38 eller eller 43 § eller ock medgivande till 43 § eller ock medgivande till ut­ utsträckt tid lämnats i den ordning sträckt tid lämnats i den ordning nedan i 3 eller 4 mom. sägs, dock att nedan i 3 eller 4 mom. sägs, dock att utskänkning som avses i 33 § utan sluten utskänkning utan sådant med­ sådant medgivande må fortgå till givande må fortgå till klockan 1, där klockan 1, där ej detaljhandelsbola- ej länsstyrelsen finner skäligt före­ get finner skäligt föreskriva att ut- skriva att utskänkningen skall av­ skänkningen skall avslutas tidigare. slutas tidigare. 3 m o in. Föreligger stadigvaran­ 3 mom. Föreligger stadigvarande de behov av utskänkning efter kloc­ behov av utskänkning efter klockan kan 22, äger länsstyrelsen lämna 22, äger länsstyrelsen lämna medgi­ medgivande därtill i samband med vande därtill i samband med ut­ utskänkningstillståndet eller, då så­ skänkningstillståndet eller, då så­ dant behov yppas under oktroj tiden, dant behov yppas under oktroj tiden, genom beslut efter särskild ansökan. genom beslut efter särskild ansökan. I sistnämnda fall skall intendenten I sistnämnda fall skall länsstyrelsen för utskänkningsärenden inhämta inhämta yttranden från polismyn­ yttranden från polismyndigheten och digheten och fullmäktige i kommu­ fullmäktige i kommunen samt där­ nen. efter med eget utlåtande överlämna handlingarna till länsstyrelsen. Ej må fullmäktige förordat.

52 §. 2 mom. Medgivande att------------av länsstyrelsen. Vill utskänkningsinnehavare re­ Vill råttighetsinnehavare regelbun­ gelbundet å restaurang anordna un­ det å restaurang anordna underhåll­ derhållning av annat slag än i 1 ning av annat slag än i 1 mom. and­ mom. andra styckt sägs, må medgi­ ra stycket sägs, må medgivandet vandet lämnas i samband med ut­ lämnas i samband med utskänk­ skänkningstillståndet eller, då fråga ningstillståndet eller, då fråga därom därom uppkommer under oktrojpe- uppkommer under oktroj perioden, rioden, genom beslut efter särskild genom beslut efter särskild ansökan. ansökan. I sistnämnda fall skall in­ I sistnämnda fall skall länsstyrelsen tendenten för utskänkningsärenden inhämta yttranden från polismyndig­ inhämta yttranden från polismyndig­ heten och fullmäktige i kommunen. heten och fullmäktige i kommunen samt därefter med eget utlåtande överlämna handlingarna till länssty­ relsen. Vill utskänkningsinnehavare för Vill rättighet sinnehavare för sär­ särskilt tillfälle anordna föreställ­ skilt tillfälle anordna föreställning ning eller underhållning som i första eller underhållning som i första styc-

1 Senaste lydelse 1957: 212.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 18k år 1970

stycket sägs, äger länsstyrelsen, efter ket sägs, äger länsstyrelsen, efter den den utredning som finnes erforderlig, utredning som finnes erforderlig, lämna medgivande därtill. lämna medgivande därtill. Medgivande må------------------------- hava bestämt.

53 §• Intendenten för utskänknings- Länsstyrelsen skall i god tid före ärenden skall i god tid före varje ok- varje oktrojperiods början lämna trojperiods början lämna fullmäk­ fullmäktige i kommunen tillfälle att tige i kommunen tillfälle att yttra sig yttra sig dels angående den omfatt­ dels angående den omfattning i vil­ ning i vilken enligt fullmäktiges me­ ken enligt fullmäktiges mening rätt ning tillstånd till sluten utskänkning till utskänkning som avses i 33 § bör bör meddelas, dels angående de grun­ överlåtas, dels angående de grunder der enligt vilka medgivande, varom enligt vilka medgivande, varom stad­ stadgas i 47 § 4 mom., 51 § och 52 § gas i 47 § 4 inom., Öl § och 52 § 2 2 mom. tredje stycket, må lämnas. mom. tredje stycket, må lämnas. In­ Länsstyrelsen skall meddela polis­ tendenten skall därefter i förekom­ myndigheterna erforderliga anvis­ mande fall med eget utlåtande över­ ningar för utövandet av den beslu­ lämna inkomna yttranden till läns­ tanderätt som på dem ankommer. styrelsen. Länsstyrelsen skall med­ dela polismyndigheterna erforderliga anvisningar för utövandet av den be­ slutanderätt som på dem ankommer.

57 §• 1 mom. Det åligger-------------------- - detaljhandel idkas. Tillsyn över utskänkningsbestäm- Polismyndighet och nykterhetsmelsernas efterlevnad och utskänk- nämnd skola underrätta länsstyrel­ ningens handhavande i övrigt skall sen rörande förhållanden och iakt­ under länsstyrelsen verkställas av tagelser som bedömas hava betydelse intendenten för utskänkningsären- för den länsstyrelsen ålagda tillsy­ den. Polismyndighet och nykterhets- nen. nämnd skola underrätta intendenten Ytterligare föreskrifter om ut­ rörande förhållanden och iakttagel­ skänkning meddelas av Konungen ser som bedömas hava betydelse för eller myndighet som Konungen be­ den honom ålagda tillsynen. stämmer. 2 m o m.1 Den som bedriver ut­ 2 mom. Den som bedriver ut­ skänkning är skyldig att hålla sådan skänkning är skyldig att hålla sådan bokföring över sin rörelse att erfor­ bokföring över sin rörelse att erfor­ derlig kontroll av utskänkningen derlig kontroll av utskänkningen möjliggöres. Kontrollstyrelsen äger möjliggöres. Riksskatteverket äger utfärda närmare föreskrifter härom. utfärda närmare föreskrifter härom. Rörelseidkare som nyss sagts skall Rörelseidkare som nyss sagts skall vidare på begäran hålla sina han- vidare på begäran hålla sina handelsdelsböcker med tillhörande verifika­ böcker med tillhörande verifikatio­ tioner tillgängliga för intendenten ner tillgängliga för länsstyrelsen el-

1 Senaste lydelse 1963: 53.

Kungl. Maj.ts proposition nr ISh år 1970 11

eller för person, som förordnats av ler för person, som förordnats av denne, ävensom lämna kontrollsty­ denna, ävensom lämna riksskatteverrelsen statistiska uppgifter. ket statistiska uppgifter.

61 över beslut av intendenten för ut- över beslut av polismyndighet en­ skänkningsärenden så ock över be­ ligt denna förordning må besvär an­ slut av polismyndighet enligt denna föras hos länsstyrelsen inom tre vec­ förordning må besvär anföras hos kor från beslutet. länsstyrelsen inom tre veckor från beslutet.

62 §•* Då länsstyrelsen utfärdar bevis om Då länsstyrelsen utfärdar bevis om tillstånd till annan årsutskänkning tillstånd till annan årsutskänkning än trafikutskänkning, skall beslutet än trafikutskänkning, skall, utom i kungöras i den eller de tidningar fall som avses i 42 § 3 mom., beslutet inom orten där allmänna påbud för kungöras i den eller de tidningar kommunen vanligen meddelas. Ti­ inom orten där allmänna påbud för den för anförande av besvär över så­ kommunen vanligen meddelas. Tiden dant beslut skall räknas från dagen för anförande av besvär över sådant för första kungörandet, vilken dag beslut skall räknas från dagen för skall angivas i kungörelsen. första kungörandet, vilken dag skall angivas i kungörelsen.

64 §. 1 m o in.1 2 Meddelande om — — — ---------- beslutet avser. Avskrift av beslut, som länsstyrel­ Avskrift av beslut, som länsstyrel­ se meddelat i utskänkningsärende, se meddelat i utskänkningsärende, skall, då fråga ej är om trafikut­ skall, då fråga ej är om sluten ut­ skänkning, tillställas länsnykterhets- skänkning eller om trafikutskänk­ nämnden, polismyndigheten och ning, tillställas länsnykterhetsnämnkommunens nykterhetsnämnd. den, polismyndigheten och kommu­ Har polismyndighet meddelat be­ nens nykterhetsnämnd. slut enligt denna förordning, skola Har polismyndighet meddelat be­ intendenten för utskänkningsären­ slut enligt denna förordning, skola den och kommunens nykterhets­ länsstyrelsen och kommunens nyk­ nämnd underrättas därom. terhetsnämnd underrättas därom. Har detalj handelsbolag et överlåtit Länsstyrelsen skall underrätta derätt till utskänkning enligt 33 §, sko­ taljhandelsbolaget om det eller de la polismyndigheten i orten och kom­ slag av rusdrycker som meddelat till­ munens nykterhetsnämnd underrät­ stånd till utksänkning avser. Sker tas. ändring i detta avseende eller åter­ kallas tillståndet, skall bolaget även underrättas därom. 1 Senaste lydelse 1957: 212. 2 Senaste lydelse 1963: 221.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

2 mom. över beslut rörande ut- 2 m o m. över beslut rörande utskänkning, som enligt denna förord­ skänkning, som enligt denna förord­ ning meddelats av länsstyrelsen, po­ ning meddelats av länsstyrelsen, el­ lismyndighet, detaljhandelsbolag el­ ler polismyndighet, skall länsstyrel­ ler intendenten, skall den sistnämnde sen föra erforderliga anteckningar. föra erforderliga anteckningar. När­ mare föreskrifter härom meddelas av kontrollstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971. I samband med ikraftträdandet iakttages följande. 1. Anmälan enligt 27 § i dess äldre lydelse skall efter ikraftträdandet be­ handlas som ansökan enligt 27 § i dess nya lydelse. Av detaljhandelsbolaget eller fullmäktige i kommun hos länsstyrelsen gjord ansökan om tillstånd till arsutskänkning, vilken vid tiden för ikraftträdandet icke blivit föremål för avgörande, skall anses gjord av den som enligt 27 § i dess äldre lydelse gjort anmälan att han vill bedriva utskänkning. 2. Utskänkningstillstånd, som vid ikraftträdandet är överlåtet av detalj­ handelsbolaget, skall anses meddelat den, till vilken tillståndet är överlåtet. I överlåtelsekontraktet angivna föreskrifter gäller tills vidare, om läns­ styrelsen ej beslutar annat. 3. Har detaljhandelsbolaget före ikraftträdandet enligt 33 § överlåtit rätt till utskänkning efter utgången av juni 1971, skall den till vilken överlå­ telsen skett anses ha fått rätt till sluten utskänkning. 4. Av detaljhandelsbolaget meddelat godkännande av föreståndare för utskänkningsrörelse och ersättare för denne samt av intendenten för utskänkningsärenden lämnat godkännande för inrättande av drinkbar eller in­ förande av självservering av rusdrycker gäller tills vidare, om länsstyrelsen ej beslutar annat. 5. Vill någon efter ikraftträdandet anföra besvär över beslut av inten­ denten för utskänkningsärenden äger 61 § i dess äldre lydelse fortfarande tillämpning. 6. Utan hinder av 14 § andra stycket får utminuteringsställe bibe­ hållas på ort, där sådant ställe var inrättat före utgången av juni 1971.

Kungl. Maj.ts proposition nr 18k år 1970 13

Utdrag av protokollet över finans är end en, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande: Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , H olmqvist , A spling , L undkvist , G eijer , M yrdal , O dhnoff , M oberg , B engtsson , N orling , L öfberg , L idbom , C arlsson , F eldt .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i rusdrgcksförsåljningsförordningen (19511: 521) och anför. Alkoholpolitiska utredningen (APU)1 har uppdrag att verkställa en all­ sidig översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken. Som ett led i detta upp­ drag har APU i en den 15 juni 1970 avlämnad promemoria om organisa­ tionen för utskänkningskontrollen (Stencil Fi 1970:5) framlagt förslag till ändrade regler rörande tillståndsgivningen och kontrollen av rättigheter att utskänka rusdrycker. Förslaget går bl. a. ut på att därmed förenade upp­ gifter med verkan fr. o. in. den 1 juli 1971 överflyttas från Systembolaget AB till länsstyrelserna och att bolaget därefter inte skall ha någon befatt­ ning med utskänkningsfrågor. Över promemorian har yttranden avgetts av kontrollstyrelsen, socialsty­ relsen, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Jämt­ lands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Nykterhetsrörel­ sernas landsförbund, Svenska kommunförbundet, Sveriges centrala restau­ rangaktiebolag, Sveriges hotell- och restaurangförbund, Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling, Systembolaget aktiebolag och System­ bolagets distriktschefs- och intendentförening. Ett flertal länsstyrelser har med remissvaret översänt infordrade yttranden från kommunala och andra myndigheter eller organ.

1 Ledamöter riksdagsmannen Sigurd Lindholm, tillika ordförande, riksdagsledamöterna Astrid Bergegren, Karl Boo och Alf Wennerfors, direktörerna Olof Burman, Gunnar Erbacke och Rune Hermansson, byråchefen Arne Hillbo, rådmannen Stig Jungefors samt redaktören Olaus Nyberg.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

Gällande ordning m. m.

År 1954 beslutades en nykterhetsreform som innebar genomgripande änd­ ringar för den fortsatta alkohol- och nykterhetspolitiken. Tyngdpunkten i den senare lades på positiva åtgärder i form av intensifierad forskning, un­ dervisning och upplysning i nykterhetsfrågor, upprustning av nykterhetsvården och stimulans i olika former av ungdomsvården. Beträffande försäljningen av rusdrycker innebar reformen i första hand att motbokssystemet slopades och ersattes av en i princip fri inköpsrätt för personer som uppnått myndig ålder. De 41 lokala systembolag, som före reformens genomförande bedrev detaljhandel med rusdrycker, ersattes med ett för hela riket gemensamt detaljhandelsbolag med erforderlig distriktsorganisation, nuvarande Systembolaget AB. Åt detta bolag uppdrogs olika uppgifter rörande utskänkning av rusdrycker i serveringsrörelser. Nu antydda ändringar i fråga om rusdrycksförsälj ningen krävde en helt ny lagstiftning. Förordningen (1937:436) angående försäljning av rus­ drycker ersattes med verkan fr. o. in. den 1 oktober 1955 med den alltjämt gällande rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:52), Rff. Förordningen innehåller bestämmelser som reglerar partihandeln med och importen av rusdrycker, dvs. i huvudsak den verksamhet som bedrivs av Vin och Sprit­ centralen AB, samt detaljhandeln med rusdrycker i form av både utminutering genom Systembolaget AB och utskänkning på restauranger. I förord­ ningen regleras därjämte verksamheten vid det allmänna restaurangbolaget och dess dotterbolag, dvs. SARA-bolagen. Beträffande de i detta sammanhang aktuella utskänkningsfrågorna inne­ bar 1954 års Rff inga väsentligare ändringar i vad som redan gällde enligt 1937 års författning. Sålunda bibehölls det s. k. rättighetssystemet för utskänkningen av rusdrycker med länsstyrelsen som tillståndsgivande myn­ dighet. Det nya för riket gemensamma detaljhandelsbolaget avlöste de tidi­ gare lokala systembolagen som bärare av utskänkningsrätterna. Någon rätt att utskänka rusdrycker tillkom inte riksbolaget, utan i överensstämmelse med den ordning som gällt sedan år 1946, då de lokala systembolagen från­ togs rätten till egen utskänkning, måste riksbolaget sluta särskilt avtal om överlåtelse av erhållet tillstånd på den som avsågs skola utöva utskänkningsrätten. De kontrolluppgifter som tidigare omhänderhafts av systembolagen och av de av dessa tillsammans med restauratörerna bildade och gemensamt finansierade s. k. kontrolldelegationerna övertogs av riksbolaget. Den i enlighet med det anförda beslutade utformningen av rättighets­ systemet och kontrollen av utskänkningsrättigheterna innebar ett avsteg från vad 1944 års nykterhetskommitté föreslagit i de utredningar som låg till grund för 1954 års reform. Kommittén förordade en sammanslagning av de lokala systembolagen till ett riksbolag med särskild distriktsorganisa-

Kungl. Maj ds proposition nr 18i år 1970 15

tion och ansåg också att länsstyrelsen skulle vara tillståndsgivare av utskänkningsrättigheter. Däremot ansågs systembolaget inte längre böra vara bärare av sådana rättigheter utan den blivande rättighetsutövaren borde själv kunna söka och erhålla utskänkningstillstånd. Som en följd härav för­ ordades att systembolagens hittillsvarande uppgift som utredande och kon­ trollerande organ i fråga om utskänkningen överfördes på länsnykterhetsnämnderna. En minoritet inom kommittén förordade en i stort sett oför­ ändrad ordning i dessa delar. Nykterhetskommitténs förslag beträffande utskänkningen mötte kritik vid remissbehandlingen. Framför allt framhölls att uppgifterna med ut­ skänkningen skulle inkräkta på länsnämndernas nykterhetsvårdande arbete och att länsnämnderna inte kunde förväntas få en sammansättning som var lämplig för utskänkningsfrågorna. I den proposition till 1954 års riksdag, vari reformen presenterades (prop. 1954: 151), framhöll föredragande departementschefen, att kritiken mot kommittémajoritetens förslag syntes berättigad och att man i stället borde bygga på minoritetens förslag. I anslutning härtill anförde departements­ chefen följande.

Ansvaret för kontrollen är nu uppdelat på flera organ: länsstyrelse, nykterhetsnämnder, systembolag och polismyndigheter. Av dessa kan icke någon sägas ha det huvudsakliga ansvaret, och effektiviteten blir i viss mån lidande därav. Den största sakkunskapen företrädes utan tvivel av systembolagens direktörer. Dessa är emellertid formellt sett privatanställda och är icke un­ derkastade ämbetsansvar. Behovet av en effektivare kontroll framträder med så mycket större styrka som de nu framlagda förslagen ger restauratörerna större frihet. En grund­ tanke i dessa förslag är att borttaga en del för restauratörerna besvärande inskränkningar och föreskrifter; i gengäld fordras av restauratörerna en aktivare insats för ordning, nykterhet och trevnad. Det nuvarande systemet erbjuder emellertid möjligheter att med täm­ ligen små förändringar tillgodose behovet av effektivare kontroll. System­ bolagens direktörer ombesörjer det på bolagen ankommande utrednings- och kontrollarbetet och har härigenom, som nyss antytts, förvärvat stor sakkun­ skap på hithörande områden. Om deras ställning förändras på sådant sätt att de handlar under ämbetsansvar, blir det möjligt att koncentrera utred­ nings- och kontrolluppgifterna på dem. För den skull behöver de icke vara statsanställda. De kan alltjämt vara anställdaoch avlönade av utminuteringsorganet och handla å dess vägnar. Detta gör bl. a. möjligt att bibehålla den formellt sett något oegentliga men praktiskt lämpliga anordningen att utminuteringsorganet är bärare av utskänkningsrättigheterna. Den ändrade ställningen bör komma till uttryck på det sättet att de utredande och kon­ trollerande uppgifterna fullgöres av direktören såsom offentlig tjänsteman, restauranginspektör. Han bör därvid vara underställd länsstyrelsen. I egen­ skap av tjänsteman kan han själv infordra yttranden i utskänkningsfrågor från kommuner, nykterhetsnämnder och andra. Han bör kunna få hand­ räckning av polismyndighet för utredning rörande missförhållanden. Polis­ myndigheter och nykterhetsnämnder bör vara skyldiga att till restaurang­

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

inspektören inrapportera förhållanden som kan tyda på brister i skötseln av viss restaurang. Vid sin sida bör han ha en lokal representation. De här skisserade förändringarna kan ske inom ramen för systembolags­ organisationen. En motsvarande anordning låter sig emellertid också väl förena med riksbolagsalternativet. Restauranginspektören kan anknytas till riksbolagets distriktsorganisation, lämpligen såsom distriktschef. System­ bolagsstyrelserna ersättes därvid med länsvis tillsatta rådgivande nämnder. Alternativet med riksbolag ställer sig snarast fördelaktigare i nu aktuella hänseenden. De administrativa och affärsmässiga uppgifterna inom utrninuteringsorganet såsom sådant blir färre för en distriktschef än för en systembolagsdirektör. Man vinner därigenom vid riksbolagsalternativet större sä­ kerhet för att till posten som restauranginspektör utses personer som är sär­ skilt lämpade för de sociala uppgifterna i fråga om utskänkningen. Vidare kan de nuvarande systembolagsstyrelserna — vilkas ledamöter i regel utses till en mindre del av lokala myndigheter och i övrigt av kontrollstyrelsen och aktieägarna — förändras till ett rent länskommunalt organ. Bl. a. kan nykterhetsvården bli direkt företrädd genom att länsnykterhetsnämnden utser en ledamot. I fråga om riksbolagets organisation anförde departementschefen bl. a. följande. Riket indelas i försäljningsdistrikt, vart och ett under ledning av en di­ striktschef. Med hänsyn till distriktschefernas arbetsuppgifter beträffande utskänkningen är det angeläget, att distrikten inte blir alltför stora. Det synes ändamålsenligt att i princip varje län kommer att utgöra ett försälj­ ningsdistrikt. I fråga om några län med endast ett fåtal utminuteringsställen och utskänkningsrättigheter, såsom exempelvis Västerbottens och Norrbot­ tens län, kan dock ifrågasättas, huruvida desamma icke bör sammanslås till ett distrikt. I södra Sverige kan på samma sätt Blekinge län förenas med något angränsande län. 1954 års särskilda utskott biträdde i sitt av riksdagen godkända betänkan­ de (Särsk. U 1954: 1) propositionsförslagen i dessa delar med endast några smärre ändringar. I enlighet med det anförda gäller f. n. följande beträffande utskänkning av rusdrycker.

Organisation m. m.

Organisatoriskt innebar 1954 års reform att rusdrycksförsäljningen över­ togs av ett riksbolag med egen distriktsorganisation. I enlighet härmed stad­ gas i Rff att riket skall vara indelat i detaljhandelsdistrikt, vart och ett un­ der ledning av en av detaljhandelsbolaget (systembolaget) utsedd distrikts­ chef. I varje län skall vidare finnas en intendent för utskänkningsärenden. Som intendent skall utses systembolagets distriktschef. Denne företräder bolaget i fråga om utskänkning av rusdrycker i länet. Vid behov har bolaget att utse biträdande intendenter. I varje län skall dessutom finnas en till systembolaget knuten rådgivande nämnd med uppgift att avge yttrande i frågor angående försäljningen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970 17

rusdrycker. Nämnden skall även höras i frågor rörande utskänkningstillstånd inom länet. Systembolaget svarar för ersättningen till nämndleda­ möterna och även i övrigt för nämndernas kostnader. Vid reformens genomförande år 1955 utgjorde varje län ett distrikt och för varje län tillsattes en distriktschef/intendent. I Gotlands län kombinera­ des dislriktschefsljänsten med tjänsten som butikschef i Visby. Fem bi­ trädande intendenter tillsattes, varav en för Stockholms stad, en för Göte­ borgs och Bohus län, en för Östergötlands län och två för Malmöhus län. Distriktsorganisationen har därefter ändrats vid skilda tillfällen. I sam­ band med att distriktschefer avgått från sin tjänst har bolaget genom sam­ manslagningar av distrikt strävat efter att förbättra arbetsfördelningen mellan distrikten. Efter Kungl. Maj ds medgivande, som krävs för sådana sammanslagningar, har i distriktshänseende sammanslagningar skett av Blekinge och Kristianstads län, av Hallands och Göteborgs och Bohus län, av Kronobergs, Kalmar och efter en tid även Jönköpings län, av Stockholms stad, Stockholms län och Uppsala län samt av Värmlands och Örebro län. Vidare har Kungl. Maj :t tidigare i dag medgivit sammanslagningar av Västernorrlands och Jämtlands län samt av Västerbottens och Norrbottens län. I enlighet härmed kommer det nästa år att finnas 16 distriktschef er/inten­ denter vartill kommer 6 biträdande intendenter.

Rättighetssystemet

För rätt till utskänkning fordras tillstånd, som meddelas systembolaget. Tillståndet kan avse utskänkning året runt eller årligen under viss tid (årsutskänkning) eller utskänkning vid enstaka tillfälle eller under enstaka pe­ riod (tillfällig utskänkning). Tillståndsgivande myndighet är länsstyrelsen i det län där utskänkningen skall äga rum. Eftersom bolaget inte självt får bedriva utskänkning skall tillståndet enligt särskill skriftligt avtal över­ låtas på den som skall utöva utskänkningsrätten. Vissa undantag gäller från de nämnda allmänna reglerna. För utskänkning vid enstaka tillfälle till slutet sällskap fordras ej sär­ skilt tillstånd för systembolaget. Detta har att efter prövning i varje särskilt fall överlåta utskänkningsrätten. För s. k. turistutskänkning gäller att till­ stånd meddelas bolaget av Kungl. Maj :t och i fråga om s. k. trafikutskänkning, dvs. utskänkning till passagerare på tåg, fartyg eller luftfartyg, med­ delas bolaget tillstånd av länsstyrelsen i det län, där järnvägens styrelse, rederiet eller luftföretaget har sitt säte. Utskänkningen på restaurangerna har kvantitativt gått tillbaka sedan motbokssystemet slopades. Medan det under år 1953 i hela riket såldes 5 793 000 liter spritdrycker för utskänkning var motsvarande siffra för år 1969 2 374 000 liter. Av den totala spritförsäljningen under år 1969 utgjorde försäljningen till utskänkning endast 4,6%. Å andra sidan har utskänk- 2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 284

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

ningen av vin och starköl ökat kraftigt. Under samma tid steg försäljningen av vin till restaurangerna från 1 368 000 liter till 3 317 000 liter och medan det 1956 såldes 3 167 000 liter starköl för utskänkning såldes det 11 279 000 liter år 1969. I detta sammanhang skall även noteras att antalet restauranger med utskänkningsrättigheter ökat. År 1953 var antalet överlåtna tillstånd till årsutskänkning av spritdrycker och vin 794 samt av enbart vin 474. År 1969 fanns det 1 439 tillstånd till årsutskänkning av sprit, vin och starköl, 743 vin- och starkölsrättigheter samt 112 tillstånd till årsutskänkning av enbart starköl.

Intendenternas arbetsuppgifter

Intendentens uppgifter regleras i Rff, i instruktionen (1954: 647) för in­ tendenter för utskänkningsärenden och genom särskilda av kontrollstyrel­ sen meddelade anvisningar. Sammanfattningsvis har intendenten till upp­ gift att verkställa utredning i ärenden om utskänkning av rusdrycker inom länet samt att där öva tillsyn över utskänkningsbestämmelsernas efterlevnad och utskänkningens handhavande. Utredningen i tillståndsärende tillgår så att intendenten inhämtar ytt­ rande från länsnykterhetsnämnden, polismyndigheten och fullmäktige i den kommun där utskänkningen är avsedd att bedrivas, varvid fullmäktige skall höra kommunens nykterhetsnämnd, samt därjämte verkställer egen un­ dersökning. I sistnämnda hänseende har särskild vikt lagts vid att inten­ denten skaffar sig personlig kännedom om utskänkningslokalernas lämp­ lighet för ändamålet med hänsyn till belägenhet, inredning och utstyrsel samt möjligheterna till överblick. Motsvarande gäller vid ombyte av utskänkningsställe. Rådgivande nämnden skall höras efter slutförd utred­ ning. Intendenten är skyldig att inför länsstyrelsen föredra utskänknings­ ärenden och, när bolaget eller intendenten ej har enskild motpart, avge yttrande i sådant ärende. Han skall därjämte gå rådgivande nämnden till handa med bl. a. protokollföring. Den allmänna tillsynsskyldigheten skall intendenten utöva genom kon­ takter med polis- och socialmyndigheter in. fl. och genom besök på utskänkningsställena. Tillsynen skall i första hand avse rörelsens allmänna karak­ tär, men särskild uppmärksamhet skall fästas vid utskänkning i drinkbar och genom självservering, prissättningen på drycker, bestämmelserna om tillhandahållande av mat, det alkoholfria dryckessortimentet samt restauratörernas bokföring. Intendenten skall själv vidta eller hos länsstyrelsen på­ kalla åtgärder mot den som ej iakttar gällande bestämmelser. I samråd med rådgivande nämnden skall intendenten verka för att ut­ skänkningen bedrivs enligt gällande bestämmelser samt att ordning, nykter­ het och trevnad råder på utskänkningsställena. Han skall vidare i samråd

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S'i år 1970 19

med Vin och Spritcentralen AB verka för att reklam eller dylikt inte be­ drivs i strid mot Rff:s syfte. Intendenten har befogenhet att godkänna inrättande av drinkbar eller annan väsentlig ändring i utskänkningslokalernas anordnande och införan­ de av självbetjäning av rusdrycker, över beslut, som intendenten meddelat, kan besvär anföras hos länsstyrelsen. Motsvarande gäller i fråga om polis­ myndighets beslut i utskänkningsärende.

Distriktschefernas arbetsuppgifter Intendenten för utskänkningsärenden är som nämnts samtidigt distriktschef hos systembolaget och har i denna egenskap särskilda uppgifter i fråga om utminuteringen av rusdrycker inom sitt distrikt. Distriktschefen har en allmän skyldighet att se till att Rff:s försäljningsbestämmelser följs av systembolagets butikspersonal. Samma skyldighet har bolagets butiksinspektörer och konsulenter. Det är här dock närmast fråga om kontrollerande och rådgivande verksamhet. I första hand är det butikscheferna som har att se till att försäljningsbestämmelserna tillämpas på rätt sätt av butikspersonalen. Distriktschefen har vidare vissa uppgifter beträffande den i Rff förut­ satta stickprovsmässiga legitimationskontrollen i systembutikerna och sva­ rar även för att dessa en gång i månaden får uppgifter på personer som är avstängda från inköp, de s. k. spärrlistorna. Enligt bolagets instruktion för distriktscheferna skall dessa vidare svara för att företagsekonomisk samordning kommer till stånd på orter med mer än en butik, t. ex. beträffande personal, transporter och försändningsverk­ samhet. Det egentliga personalansvaret utövas av butikscheferna, men vid semester eller sjukdom har om så behövs distriktschefen att bestämma om erforderliga personalomflyttningar. Utöver vad nu anförts har distriktscheferna att fullgöra vissa gransk­ nings- och kontrolluppgifter rörande rusdrycksförsäljningen. Härunder fal­ ler granskning av månadsräkningar från svenska bryggerier, granskning och avskrivning av kross och liknande, kontrollinventering av butikernas lager och kassor, övervakning av bestämmelserna om restaurangernas kreditvill­ kor samt granskning av reseräkningar för butikspersonal som tjänstgjort på annan ort. Som en kvarleva från de lokala systembolagens tid sker vid distriktskontoren i Malmö och Göteborg fakturering och bokföring av varu­ leveranserna till restaurangerna i dessa städer. Under senare år har butiks­ inspektörer och konsulenter i viss utsträckning anlitats för konlrollinventeringarna och för övervakningen av restaurangernas krediter. Ytterligare en arbetsuppgift har anförlrotls distriktscheferna, nämligen funktionen som vicevärdar för systembolagets fastigheter. Fr. O; in. år 1968 har dock vicevärdskapen successivt förts över från distriktscheferna till 2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 184

20 Kungl. Maj. ts proposition nr 18i år 1970

andra tjänstemän i bolaget eller till särskilda serviceorgan för fastighets­ förvaltning. Hösten 1969 var distriktschefer vicevärdar för endast en tredje­ del av bolagets fastighetsbestånd.

Utredningen

Allmänna synpunkter på organisationen

Före 1954 års reform hade de lokala systembolagen till uppgift bl. a. att på ett socialt godtagbart sätt bedriva utskänkning. Denna uppgift övertogs genom reformen av de allmänna restaurangbolagen. Att man likväl behöll den gamla ordningen med det nya riksbolaget som bärare av utskänkningsrättigheterna och samtidigt skapade kombinationen distriktschef/intendent hade, framhåller APU, sin särskilda förklaring. Främst var denna ordning dikterad av önskemålet att inom den nya organisationens ram tillgodogöra sig den sakkunskap på utskänkningsområdet, som de tidigare systembolagsdirektörerna hade. De nya distriktschefsbefattningarna besattes också huvudsakligen av dessa direktörer. Utvecklingen på utskänkningsområdet efter 1954 års reform har känne­ tecknats av kraftigt minskad starkspritförsäljning och väsentligt ökad vinoch starkölsförsäljning. Samtidigt har utskänkningsställena ökat i antal. Under samma tid har de distriktschefer/intendenter som tidigare varit systembolagsdirektörer minskat i antal och en personväxling ägt rum inom de rådgivande nämnderna. Ett flertal av distriktscheferna kommer inom de närmaste åren att pensioneras. År 1974 kommer endast 10 av de nuvarande distriktscheferna och biträdande intendenterna att kvarstå i tjänst och av dessa har bara tre tidigare varit systembolagsdirektörer. De väsentliga skälen för utskänkningsfrågornas anknytning till systembolaget har därför, kon­ staterar APU, starkt försvagats och kommer att minska ytterligare i tyngd. Den nuvarande arbetsfördelningen mellan systembolagets huvudkontor, distriktskontor och butiker, har sin huvudsakliga grund i att bolaget enligt Rff skall ha en distriktsorganisation för i första hand uppgifter inom utskänkningsområdet. Frågan om denna distriktsorganisation har gjorts till föremål för särskild utredning. I samråd med kontrollstyrelsen uppdrog systembolaget åt organisationsdirektören hos statskontoret J.-G. Engman att behandla frågan. I sitt utlåtande framhöll utredningsmannen bl. a., att bolagets regionala organisation endast till en del kunnat byggas upp enligt företagsekonomiska principer. Genom de speciella förhållanden som gäller för rusdrycksförsäljningen, har organisationen att uppfylla vissa arbets­ uppgifter, vilka påverkat organisationsstrukturen. Framför allt gäller detta distriktschefernas tillika intendenternas arbetsuppgifter, där en påtvingad organisationsstruktur direkt kan sägas styra verksamheten. För att utnyttja den arbetskraft som finns har distriktscheferna dessutom ålagts vissa upp­

Kungl. Maj. ts proposition nr 18ri år 1970 21

gifter som från rationella företagsekonomiska synpunkter skulle ha ord­ nats på annat och effektivare sätt. Som exempel härpå angavs kontrollin­ venteringar, utskrift och distribution av spärrlistor, kontroll av kross, öl­ fakturor in. m. samt viss medelsförvaltning och bokföring. Utredningsman­ nen fann det klart, att distriktsorganisationen kan begränsas i avsevärd om­ fattning, om distriktscheferna fråntogs intendentuppgifterna och om andra uppgifter överfördes till andra myndigheter, andra organisationsled eller till särskilda serviceföretag. Det grundläggande i fråga om organisationen måste vara att bolagsledningen har möjligheter att effektivt leda, följa och kontrollera butikernas verksamhet. Med utgångspunkt härifrån beträffande avvägningen av ansvarsfördelningen mellan de olika leden i organisationen stannade utredningsmannen för en distriktsorganisation med fem relativt likvärdiga regioner. I yttrande till APU har systembolaget på grundval av den nämnda ut­ redningen framhållit att bolagets verksamhet bör kunna bedrivas tillfreds­ ställande med en avsevärt mindre distriktsorganisation, om bolagets upp­ gifter beträffande utskänkningen bortfaller. Enligt bolagets överväganden borde under denna förutsättning den regionala organisationen kunna be­ gränsas till fyra distrikt, vilket skulle medföra en årlig inbesparing för bo­ laget på ca 1,9 milj. kr. i aktuella kostnader räknat. Ett utdrag av bolagets yttrande finns återgivet i APU :s promemoria. Kontrollstyrelsen har också i yttrande till APU behandlat den aktuella organisationsfrågan och därvid framlagt förslag till en åtskild organisation för utminuterings- och utskänkningsområdena. Även detta yttrande finns återgivet i promemorian.

Handläggningen av utskänkningsärenden m. m.

Den som vill bedriva utskänkning av rusdrycker har att vända sig med en anmälan härom till intendenten för utskänkningsärenden, som utreder frågan. Det är emellertid inte intendenten utan distriktschefen som hos läns­ styrelsen anhåller om utskänkningstillstånd. Enligt APU framstår det som uppenbart att ett sådant system, där samme person vid behandlingen av ett ärende så att säga har att agera i två roller, vars intressen inte alltid helt sammanfaller, bör undvikas. Det har i praktiken inträffat, påpekar APU, att en distriktschef/intendent anhållit om utskänkningstillstånd i sin egen­ skap av företrädare för systembolaget samtidigt som han i yttrande till länsstyrelsen förklarat att han såsom intendent för utskänkningsärenden avstyrkte att sådant tillstånd meddelades. Distriktschefen kan i sådana fall, där remissorganen haft skiftande meningar, inge ansökan enbart för att få en prövning till stånd. Skulle han neka att medverka härtill, har sökanden endast den möjligheten kvar att hos kommunen begära att denna skall ingå med vederbörlig ansökan. APU konstaterar vidare, att Rff liksom fallet är i fråga om flertalet för-

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

valtningsförfattningar saknar närmare bestämmelser om vem som har möj­ lighet att genom besvär få ett beslut av länsstyrelsen omprövat i högre in­ stans. Under hänvisning till vissa uttalanden i besvärssakkunnigas betänk­ ande rörande förvaltningsförfarandet (SOU 1964: 27, s. 516) konstaterar APU att en vidsträckt besvärsrätt i praxis synes gälla i fråga om beslut som innebär bifall till gjord ansökan. Sålunda har ansetts att besvärsrätt i dessa fall bör tillkomma inte endast de i saken hörda myndigheterna utan även bl. a. konkurrenter till den medgivna rörelsen och för övrigt varje kommun­ medlem. När det gäller avslagsbeslut, anses endast sökanden äga besvärs­ rätt. Detta innebär, såvitt gäller av länsstyrelse meddelat beslut om av­ slag på begäran om utskänkningstillstånd för rusdrycker, att endast system­ bolaget — eller i förekommande fall kommunens fullmäktige — kan över­ klaga detta. Den restauratör, som ursprungligen hos intendenten för utskänkningsärenden anhållit att få bedriva utskänkning, har ingen möjlighet att besvärsvägen erhålla rättelse. Detta framstår som särskilt olyckligt i de fall, då bolagets företrädare inte har något större intresse i saken eller t. o. m. intar en avstyrkande attityd. Ett fall av nu beskriven typ har, framhåller APU, varit föremål för justi­ tieombudsmannens prövning (JO:s ämbetsberättelse 1967, s. 386 ff). Fallet gällde en restauratör som hos vederbörande intendent anmält önskan att bedriva årsutskänkning av vin och starköl. Ansökan avsåg utskänkning så­ väl under återstoden av löpande oktrojperiod som under nästkommande oktrojperiod (den 1 oktober 1965—den 30 september 1969). Sedan system­ bolaget överlämnat ärendet till länsstyrelsen med anhållan om utskänk­ ningstillstånd fann länsstyrelsen ej skäl bifalla framställningen i vad avsåg den kommande oktrojperioden. Restauratören anförde besvär över beslutet hos Kungl. Maj :t som emellertid med hänsyn till att klaganden inte hade rätt att anföra besvär över beslutet fann sig ej kunna ta upp dessa till pröv­ ning. Med anledning av vad som förevarit fann sig justitieombudsmannen för­ anlåten att göra ett uttalande i fråga om utvidgning av besvärsrätten vid avslagsbeslut i utskänkningsärende. I uttalandet anfördes bl. a. följande. Begränsas nu besvärsrätten i angivna fall till sökanden, dvs. till bolaget, är det tydligt att dylika utskänkningsärenden de facto slutgiltigt avgörs redan genom avslagsbeslutet i första instans. Man kan ju inte gärna räkna med att bolaget skall anföra besvär över ett beslut, som överensstämmer med dess egen uppfattning. Genom denna begränsning av besvärsrätten eluderas med andra ord i praktiken det rättsskydd som besvärsinstitutet är avsett att skänka. Förhållandet framstår som så mycket mera otillfreds­ ställande som de ärenden, varom här är fråga, i regel torde vara av starkt kontroversiell natur och behovet av att kunna få beslutet materiellt om­ prövat följaktligen särskilt framträdande. Det synes ligga nära till hands att låta besvärsrätt i angivna fall till­ komma jämväl fullmäktige, som ju har att tillgodose kommunmedlemmar­ nas intressen i dessa ärenden och som av lagstiftningen tillagts både obliga­

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970 23

torisk yttranderätt och egen initiativrätt i första instans. Emellertid torde kunna diskuteras om det verkligen alltid är lämpligt — och med avseende å besvärsinstitutets syfte ändamålsenligt — att fullmäktige agerar som part i besvärsprocesser av detta slag och i sådan egenskap sålunda har att ingå i närmare argumentation till förmån t. ex. för bibehållande av viss om­ diskuterad utskänkningsrörelse. Med hänsyn bl. a. härtill synes kunna ifrågasättas om man inte bör gå ett steg längre och utsträcka besvärsrätten jämväl till den eller de restauratörer, som i händelse av bifall till ansök­ ningen kan ifrågakomma för överlåtelse av tillståndet. Det är visserligen riktigt att frågan om restauratörens rätt att bedriva utskänkning inte ar föremål för prövning i tillståndsärendet; saken gäller ju principiellt endast bolagets rätt att få ett tillstånd, som senare skall överlåtas. Som regel är emellertid det sökta tillståndet redan i förväg individualiserat till viss restauratör, varför ärendet i realiteten gäller jämväl dennes privaträttsliga intresse. För min del har jag överhuvudtaget svårt att finna något sakligt skäl som kan tala för att restauratörerna i dessa fall bör uteslutas från besvärsrätt, när — enligt vad som synes vara Kungl. Maj :ts praxis — sådan rätt i fråga om tillståndsbeslut av skilda slag plägar tilläggas affärskonkurrenter, som helt saknar av lagstiftningen erkänt intresse i tillståndsärendet. I yttrandet framhölls slutligen att i APU:s uppgift torde ingå att ägna uppmärksamhet åt ifrågavarande speciallagstiftning, som — om nuvarande konstruktion i fråga om tillståndsgivningen kommer att bibehållas — borde kompletteras med särskilda föreskrifter rörande besvärsrätten. Samanfattningsvis uttalar APU, att de vid Pff:s tillkomst åberopade skä­ len för utskänkningens anknytning till systembolaget har starkt minskat i styrka. Den då valda ordningen har från flera synpunkter visat sig mindre lämplig. Systembolagets primära uppgift är att ombesörja utminuteringen av rusdrycker. Bolaget får inte självt bedriva utskänkning. Det framstår under sådana omständigheter som onaturligt att bolaget skall meddelas tillstånd härtill för att sedan enligt föreskrift i lag överlåta tillståndet på annan. Den kontroll över utskänkningen som erhålls på detta sätt kan upp­ nås med andra och enklare medel. Att bolaget är bärare av utskänkningsrättigheterna medför dessutom, att den som skall bedriva utskänkningen inte bär möjlighet alt genom eget agerande få sin anhållan prövad i alla instanser. Detta är ur rättssäkerhetssynpunkt betänkligt. Det framstår där­ för som angeläget att tillstånd till utskänkning i fortsättningen meddelas direkt till den, som skall utöva rättigheten. Konstruktionen med en tjänsteman som handlar delvis under äinbetsansvar och delvis som anställd i bolaget valdes uppenbarligen för att nå en så smidig övergång som möjligt vid sammanslagningen av de dåvarande 41 systembolagen till ett riksbolag, till vilket utskänkningsrättigheterna allt­ jämt skulle vara knutna. Om det tillstånd som krävs för rätt till utskänk­ ning inte längre skall meddelas bolaget, faller det väsentligaste skälet för att knyta kontrollen över utskänkningen till bolaget bort. Härtill kommer att det från rationaliseringssynpunkt skulle innebära betydande fördelar för systembolaget, om det helt befriades från uppgifterna på utskänknings-

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 184 år 1970

området. Bolaget har t. o. m. ifrågasatt, om en distriktsorganisation under sådana förhållanden skulle vara nödvändig. Men även med en nedskuren distriktsorganisation skulle bolaget spara in ca 1,9 milj. kr. årligen.

APU:s ställningstaganden och förslag

APU anser, att de anmärkningar som från rättssäkerhetssynpunkt kan riktas mot gällande ordning är av allvarlig art. Från principiella utgångs­ punkter synes det även egendomligt att systembolaget, som inte självt får bedriva utskänkning, skall meddelas tillstånd härtill för att sedan enligt före­ skrift i lag överlåta tillståndet på annan. Bolagets distriktsorganisation har fått sin nuvarande föga rationella utformning främst för att kunna sköta sina uppgifter på utskänkningsområdet. Ur effektivitetssynpunkt skulle det innebära betydande fördelar, om denna organisation kunde skäras ned eller helt avvecklas. En ändring av rättighetssystemets utformning och av organisationen för utskänkningskontrollen framstår med hänsyn till det an­ förda som ofrånkomlig. Omläggningen bör — för att undvika personal­ administrativa svårigheter och väsentliga fördyringar — genomföras innan personskifte hinner ske på de distriktschefsposter, där nuvarande befatt­ ningshavare inom kort skall avgå med pension. Någon ändring i reglerna om hur utskänkningen skall bedrivas åsyftas inte i detta sammanhang. APU har ännu inte tagit ståndpunkt till denna fråga. Enligt APU:s mening står det emellertid redan nu. klart att rätten att bedriva utskänkning av rusdrycker även i framtiden måste göras be­ roende av en tillståndsprövning, liksom att den kommande utskänkningslagstiftningen bör innehålla regler som begränsar tillståndsinnehavarens försäljningsmöjligheter. Behovet av såväl upplysning rörande dessa före­ skrifter som kontroll av bestämmelsernas efterlevnad kommer alltså att bestå. Inte heller finns anledning att anta att de krav som f. n. ställes på skötseln av ett utskänkningsställe i fråga om ordning, nykterhet och trevnad skall sänkas. Med hänsyn främst till att antalet restauranger med utskänkningsrättigheter år från år ökar är det enligt utredningens mening uppen­ bart, att tillsynen över utskänkningen kommer att kräva minst lika stora insatser från myndigheternas sida i fortsättningen som hittills. Alkoholärendenas sociala anknytning talar enligt APU för att intenden­ ternas arbetsuppgifter i framtiden lämpligen bör inordnas bland uppgifter­ na för en samordnad regional konsulentverksamhet på det sociala området. Så länge en sådan konsulentverksamhet inte finns, måste emellertid frågan lösas på annat sätt. De tänkbara lösningarna är enligt APU att överföra utskänkningsärendena på länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd eller en sär­ skild fristående regional organisation. Med hänsyn till den kritik som riktades mot 1944 års nykterhetskom­ mittés förslag att lägga utskänkningskontrollen på länsnykterhetsnämnderna och till osäkerheten om dessa nämnders framtida uppgifter har APU,

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1970 25

oaktat att skäl kan anföras för en sådan lösning, inte närmare utrett detta alternativ. Vad gäller länsstyrelsealternativet synes detta enligt APU kunna genom­ föras antingen på det sättet att den sektion som f. n. handlägger övriga utskänkningsärenden får ta hand om även tillståndsärendena eller också ge­ nom att en tjänsteman med särskild uppgift att handlägga utskänkningsärenden beträffande inte endast rusdrycker utan även Öl och alkoholfria drycker knyts till länsstyrelsen. Med hänsyn till de speciella arbetsuppgifter som denne tjänsteman skulle ha, vore det möjligt och önskvärt att för be­ fattningen ställa krav på en social samhällsvetenskaplig inriktning. Dessa båda länsstyrelsealternativ liksom alternativet med en särskild fristående regional organisation har för APU:s räkning analyserats och kostnadsbe­ räknats av statskontoret med utgångspunkt från den nuvarande organisa­ tionen. Intendentgöromålen, varmed i detta sammanhang avses samtliga ärenden rörande utskänkning som handläggs på distriktskontoren och således även ansökningar enligt 33 § Rff, motsvarar i de flesta län inte en hel årsarbets­ kraft. Den för beräkningen av personalbehovet i den nya organisationen er­ forderliga bestämningen av arbetstidens fördelning på distriktschefs- och intendenlgöromål gjordes i statskontorets utredning på så sätt, att inten­ denterna i sex olika län intervjuades om sina arbetsuppgifter. I samband därmed inhämtades även uppgifter om antalet utskänkningstillstånd, res­ dagar, .restaurangbesök m. m. Intervjuerna bildade sedan underlag för en enkät som tillställdes övriga intendenter. De på detta sätt erhållna tidsfördelningarna har bedömts vara så tillförlitliga att de kunnat användas som utgångsvärden för kostnadsberäkningarna. Beträffande resultatet av denna del i utredningen skall här endast näm­ nas, att intendentgöromålens andel av arbetstiden varierade mellan 40 och 100 % för intendenterna och de biträdande intendenterna samt mellan 20 och 100 % för biträdespersonalen. Häri ingår inte Gotlands län, för vilket län redovisats så låga relationstal som 15 % för intendenten och 10 % för biträdespersonalen. Alternativet med en särskild regional organisation. Statskontorets utred­ ning beträffande detta alternativ tog sikte på en indelning i sammanhängan­ de men ej alltför vidsträckta distrikt med ett arbetsunderlag i varje distrikt för minst två intendenter. Genom en sådan dimensionering kan man med stor säkerhet anta att det ständigt finns en intendent tillgänglig på stationeringsorten för besvarande av frågor, handläggning av brådskande ärenden in. in. En av intendenterna bör vara chef för kontoret. Rekryteringen till chefstjänsterna kan ske inom organisationen medan tillskottet av biträdan­ de intendenter får ske utifrån. Härigenom vinner man att en på arbetsom­ rådet oerfaren tjänsteman kan instrueras av en i tjänsten äldre intendent. Den av statskontoret i enlighet härmed utformade organisationen skulle

26 Kungl. Mai ris proposition nr 18i år 1970

bestå av åtta distrikt omfattande lägst två och högst fem län. Ett distrikt, omfattande Stockholms och Uppsala län, skulle ha tre intendenter, medan två intendenter skulle finnas i övriga län. För kontorsgöromålen skulle be­ hövas en eller högst två heltidstjänster per distrikt. Totalt skulle organisa­ tionen omfatta 17 intendenter och It kontorstjänster. Den nu diskuterade organisationsformen har dock, konstaterar APU, av­ görande nackdelar. Den beslutande funktionen i utskänkningsärenden synes böra vara kvar hos länsstyrelsen. Härigenom uppkommer ett omfattande kommunikationsbehov mellan länsstyrelsen och den nya intendentorganisa­ tionen. Detta gäller även — dock i något mindre utsträckning — om inten­ denten ges behörighet att själv besluta i vissa ärenden, t. ex. i fråga om till­ fällig utskänkning till slutet sällskap. Det synes även böra undvikas att skapa alltför stora distrikt som tvingar intendenterna till långa resor och ger mindre utrymme för den lokala kunskap intendenterna bör ha. Nu an­ märkta förhållanden synes i stort sett kunna undvikas om ärendena knyts till länsstyrelsen. Läns stp r ds calt er nät in en. Beträffande alternativen att i en eller annan form föra över utskänkningsärendena till länsstyrelsen har statskontoret uttalat hl. a. följande.

Enligt APU :s alternativa förslag kan utskänkningsärendena överföras till länsstyrelsen på två sätt. Det ena utgår från att länsstyrelsens nuvarande personalstruktur bibehålls och det andra utgår från att en särskild tjänste­ man, med från övrig länsstyrelsepersonal skiljaktig kompetens, anställs vid varje länsstyrelse. Båda förslagen synes enligt statskontorets mening medföra möjligheter till god kontinuitet vid ärendenas handläggning och en inom länsstyrelsen samlad och utökad erfarenhet av dessa frågor. Kontinuiteten förbättras ge­ nom ätt normalt samma tjänsteman bereder och föredrar ärendena samt utför den senare kontrollen av tillståndshavarna. Härigenom vinns även att en tjänsteman får erfarenhet av ärendenas hela handläggning och upp­ följning. Det andra alternativet (särskild tjänsteman) innebär i och för sig alt ärendena koncentreras till en tjänsteman, som erhåller mycket god kunskap och erfarenhet av dessa ärenden. En sådan lösning torde emellertid i viss män förhindra en flexibel arbetsfördelning. Vid tjänstemannens bortovaro från länsstyrelsen finns nämligen inte någon ersättare med samma bak­ grund, som vid behov kan handlägga inkommande ärenden. Det alternativ, som förutsätter att ärendena skall handläggas av sedvanlig länsstyrelseper­ sonal, medför däremot större möjligheter till smidig arbetsledning. Normalt svarar nämligen eri tjänsteman på länsstyrelsen för en viss ärendegrupp men vid förfall för denne finns andra tjänstemän, som kan handlägga ärendena. Vid den primärt ansvariges bortovaro skulle således enligt det första alter­ nativet alltid finnas möjlighet för allmänheten att få svar på frågor och normal handläggning kan förekomma. Personaldimensioneringen erbjuder för båda alternativen vissa svårig­ heter. I fråga om alternativet med en särskild tjänsteman måste beaktas, att de nuvarande inlendentsgöromålen i flertalet län inte motsvarar en hel års­

Kungl. Maj:ts proposition nr 18A år 1970 27

arbetskraft. Dessutom torde vissa rationaliseringar kunna genomföras i samband med en omorganisation, vilka skulle medföra viss arbetsminskning. Vidare torde en del av intendenternas personalärenden ingå i den nor­ mala rutinen vid länsstyrelsen. Också vid ett överförande av ärendena till länsstyrelsen enligt det första alternativet (bibehållen personalstruktur) torde personalförstärkning kom­ ma att krävas vid flera länsstyrelser även med beaktande av de arbetsminskningar, som skett inom allmänna sektionen under senare tid. Som exempel på sådana kan nämnas ärenden avseende äktenskapsdispenser, som minskat avsevärt genom den nya äktenskapslagstiftningen och ärenden rörande ex­ plosiva varor, som till största delen bar överförts till de lokala polismyndig­ heterna. Del är emellertid f. n. inte möjligt att fastställa hur många års­ arbetskrafter som de olika ärendeminskningarna sammanlagt motsvarar. De frekvensstudier, som statskontoret företagit vid länsstyrelsen i Värmlands län är föremål för bearbetning. Personaldimensioneringen med anledning av utskänkningsärendenas even­ tuella överförande till länsstyrelsen har därför i nuvarande läge måst be­ stämmas oberoende av statskontorets pågående undersökningar av läns­ styrelserna. Beräkningarna av personalkostnaderna enligt alternativ 1 har som ut­ gångspunkt haft att länsstyrelserna torde kunna ta emot en arbetsmängd — vad avser nuvarande intendentsgöromål — motsvarande upp till 0,3 års­ arbetskrafter, utan personalförstärkning. I de län där intendentsgöromålen omfattar mer än 0,3 årsarbetskrafter har utredningen däremot förutsatt att förstärkning behövs. Länsstyrelsen i Stockholms län, inom vars område intendentfunktionen redan nu är renodlad, tillförs sålunda de två för länet avdelade tjänsterna medan övriga länsstyrelser — utom länsstyrelserna i Gotlands och Blekinge län — torde behöva tillföras en tjänst vardera. I fråga om intendenterna har någon möjlighet till deltidsanställning ej ansetts föreligga, medan för biträdespersonalen även halva årsarbetskrafter beräknats kunna tillföras länsstyrelserna. Vid beräkningen har antagits att länsstyrelserna utan personalförstärkning kan ta emot en arbetsmängd mot­ svarande upp till 0,25 årsarbetskrafter, att en arbetsmängd, motsvarande 0,25—0,75 årsarbetskrafter, kräver tillskott av en halv biträdestjänst samt att större arbetsmängd än 0,75 kräver en hel biträdestjänst. Med ovanstående beräkningsgrunder uppstår emellertid beträffande de tjänster som motsvarar intendenterna viss överkapacitet i förhållande till dagens läge. Denna torde vara svår att utnyttja om man inte avser att öka kontrollen av utskänkningen eller höjer ambitionsnivån för ärendegrupper, som redan nu handläggs inom länsstyrelserna. Vid beräkningarna har hela kostnaden för den nya organisationen — dvs. även överkapaciteten — lagts på den nya organisationen, eftersom de arbetsuppgifter, för vilka denna överkapacitet skulle kunna utnyttjas inte f. n. kan specificeras och kvantifieras och eftersom ifrågavarande kostnader uppstår genom att intendent­ funktionen anknyts till länsstyrelserna. Liknande problem uppstår även vid ett eventuellt genomförande av alter­ nativet med en särskild tjänsteman. De krav på förkunskaper, som enligt APU bör ställas på denne, innebär att varje länsstyrelse måste tillföras en ny tjänsteman, eftersom någon tjänsteman med motsvarande kompetens ej finns inom dagens länsstyrelse. Även om vissa nuvarande länsstyrelseären­ den, exempelvis samtliga ärenden rörande Öl, rusdrycker och alkoholfria

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

drycker, kan handläggas av den nye tjänstemännen, kommer det — vid oförändrad ambitionsnivå — att i vissa län kvarstå en viss överkapacitet. Enligt detta senare alternativ kan även vissa rekryteringsproblem uppstå, eftersom samtliga tjänster torde bli likvärdiga. Det erforderliga tillskottet av ny personal får således normalt sökas utanför organisationen, vilket med­ för att en ny och i ett inledningsskede förhållandevis oerfaren intendent skall handlägga ärendena.

I enlighet med det anförda skulle alternativ 1 kräva 23 ”intendenttjänster”. Därvid har statskontoret räknat med alt två tjänster behövs i Stockholms län, medan ingen förstärkning skulle behövas i Gotlands eller Blekinge län. Vidare skulle behov föreligga för eu ökning av kontorspersonal med 10,5 årstjänster fördelade med 2 på Malmöhus län, 1 på vardera Stock­ holms, Värmlands, Örebro och Kopparbergs län samt 0,5 på vardera Söder­ manlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Älvsborgs, Västmanlands och Gävleborgs län. På övriga län skulle ingen förstärkning erfordras. Alternativ 2 skulle kräva 26 ”intendenter”, varav 2 i Stockholms och Malmöhus län samt en i vart och ett av de övriga länen. I fråga om kontors­ personal skulle detta alternativ kräva samma förstärkning som alternativ 1. Kostnaderna för alternativ 1 har beräknats till omkring 2,1 milj. kr. i årlig kostnad jämte en engångskostnad för förtidspensioneringar på om­ kring 680 000 kr. Alternativ 2 har beräknats kosta omkring 2,3 milj. kr. årligen. Härtill kommer i båda fallen en kostnad på 190 000 kr. årligen för de rådgivande nämnderna, om dessa skulle bibehållas. Enligt statskontorets mening är den organisationsform som utgår från att utskänkningsärendena skall handläggas inom nuvarande personalslruktur den lämpligaste. Detta alternativ ger de bästa möjligheterna till smidig inordning av dessa ärenden bland länsstyrelsens övriga arbetsuppgifter och till effektiv arbetsledning samtidigt som kontinuitetskravet tillgodoses bättre än vid det andra alternativet. APU delar statskontorets uppfattning om de organisatoriska fördelarna av att lägga nuvarande intendentgöromål på sektion inom länsstyrelsen, som alltså efter förstärkning av nuvarande per­ sonal skulle handlägga alla ärenden om utskänkning av rusdrycker. Förslaget har den nackdelen i förhållande till alternativet med en sär­ skild tjänsteman, att önskemålet om eu social eller samhällsvetenskaplig inriktning hos de tjänstemän som i framtiden skall sköta intendentgöromålen, i viss män åsidosätts. APU finner det i och för sig önskvärt att be­ fattningshavarna har en sådan inriktning, men befattningen synes dock inte kräva sådana kvalifikationer att det skulle vara nödvändigt att i kom­ petensfordringarna ställa ett obligatoriskt krav på akademisk examen. Av betydelse bör vara att ifrågavarande ärenden kommer att handläggas på all­ män eller i förekommande fall på social sektion inom länsstyrelsen. På dessa sektioner finns tjänstemän med erfarenhet av tillämpningen av och

Kungl. Maj :ts proposition nr 18i år 1970 29

tillsynen över lagstiftning rörande bl. a. social omvårdnad, hälsovård och sjukvård. De befattningshavare som skall överta de nuvarande intendenter­ nas uppgifter kommer att vara föredraganden i dessa ärenden. Enligt 25 § 2 mom. länsstyrelseinstruktionen (1958:333) åligger det föredraganden att i erforderlig omfattning samråda med sektionschefen beträffande ären­ denas beredning. Härmed torde enligt APU vara sörjt för att ändamålet med Rff:s bestämmelser rörande utskänkningen av rusdrycker blir väl tillgodo­ sett. Gentemot statskontorets påpekande att det skulle uppstå viss överkapa­ citet framhåller APU att ökningen av antalet utskänkningsställen efter 1954 års reform medfört ökat behov av tillsyn. Det är därför en fördel att kapa­ citeten i den nya organisationen är större än i den nuvarande. På grundval av det anförda är det APU:s uppfattning att utskänkningsärendena nu bör knytas till länsstyrelserna efter de av statskontoret för­ ordade riktlinjerna för alternativet 1.

De rådgivande nämnderna

Av statskontoret inhämtade uppgifter i den tidigare omnämnda för APU :s räkning gjorda utredningen framgår, att de rådgivande nämnderna i 17 av länen sammanträdde 6 gånger eller mindre under år 1968. Genomsnittet för samtliga nämnder var 6 sammanträden. En fråga om antalet anmärkningar under år 1968 till nämnderna om försumlighet från restauratörernas sida (anmärkning enligt 43 § Rff) besvarades av 16 intendenter. En intendent redovisade 22 sådana anmärkningar. Det därnäst högsta antalet var sju och redovisades i två fall. I fem fall hade inga sådana anmärkningar förekom­ mit. Under samma år ingrep intendenterna enligt 43 § Rff i 62 fall. I 59 av dessa tillhöils rättighetsinnehavaren att vidta rättelse och i tre fall påkallade intendenten hos länsstyrelsen förklaring att överlåtelseavtalet skulle upp­ höra att gälla. Härutöver anfördes i utredningen bl. a. följande. Rådgivande nämnden synes såsom institut närmast ha tillskapats som en motsvarighet till de förutvarande bolagsstyrelserna. Nämndens uppgift är såsom angivits i det föregående att avge råd och yttranden i frågor rörande utskänkning. Nämndens kompetens härför kan sägas vara garanterad genom dess sammansättning av representanter för länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd och landsting. Genom sin sammansättning anses nämnden också re­ presentera de lokala intressena ifråga om utskänkning av rusdrycker liksom andra frågor inom alkoholförsäljningens område. Rådgivande nämndernas verksamhet synes i stor utsträckning ha blivit av relativt formellt slag. Tillsyns- och kontrollverksamheten inom rusdrycksområdet åvilar på det regionala planet länsstyrelse och länsnykterhetsnämnd, på det lokala kommunal nykterhetsnämnd samt polismyndighet. Eftersom dessa instanser regelmässigt medverkar vid handläggningen av ärenden rörande utskänkningstillstånd synes nämndens uppgift i dessa ärenden vara av mindre vikt. När det gäller överlåtelse av rätt till utskänkning kan man betrakta nämn- 3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 181

30 Kungl. Maj. ts proposition nr 18i år 1970

dens yttrande såsom en ren formsak. Utskänkningstillståndet har nämligen sökts med tanke på viss restaurang och dess innehavares (föreståndares) lämplighet har tidigare bedömts i samband med den utredning som ligger till grund för bolagets ansökan. I denna utredning har jämväl de ovan nämn­ da myndigheterna medverkat. Däremot synes nämndens rådgivande funktion gentemot intendenten i vad avser vidtagande av åtgärd mot försumlig restauratör f. n. icke inne­ bära ”dubbelhandläggning” på samma sätt som konstateras här ovan. I dessa frågor åligger det intendenten att höra nämnden innan denne fattar beslut eller överlämnar ärendet till länsstyrelse för åtgärd, över intendentens beslut kan besvär anföras hos länsstyrelsen. Denna bestämmelse och det faktum att ett intimt samarbete i dessa frågor helt naturligt måste ske mel­ lan intendenten och de lokala polis- och nykterhetsmyndigheterna synes tala för att även i dessa frågor samhällets såväl som den enskildes intressen blir beaktade. Genom att föreskriva skyldighet för intendent att för yttrande överlämna utredning enligt 12 § instruktionen till berörda myndigheter kommer rådgivande nämndens uppgifter även i dessa frågor att kunna full­ göras i annan ordning. Det har under utredningen framkommit att de kom­ munala myndigheternas remissbehandling kräver mycket lång tid, vilket förhållande skulle motivera rådgivande nämndens medverkan vid behand­ ling av här ifrågavarande ärenden. En snabbhandläggning av sådana spe­ ciella ärenden måste dock kunna komina till stånd även på kommunal nivå. Nämndens uppgifter i ärenden angående utminuteringsstäljenas antal och förläggning kan dels betraktas som en regional bedömning ur nykterhetsvårdande och social synpunkt. Kompetens i dessa frågor företräds av länsnykterhetsnämnd och länsstyrelse (planeringsfråga) och rådgivande nämn­ dens medverkan vid handläggningen av sådana ärenden kan endast grunda sig på vad som framkommer vid utredningar av dessa myndigheter. Even­ tuella lokala (kommunala) synpunkter måste förutsättas bli företrädda vid dessa myndigheters utredningar. Som framgår av det ovan anförda synes ur de organisatoriska synpunkter utredningsmannen har att företräda övervägande skäl tala för att rådgivan­ de nämndernas verksamhet kan avvecklas. De uppgifter som enligt rusdrycksförsäljningsförordningen skall handhas av dessa nämnder kan, i den mån så ej redan sker, överföras till samhällets ordinarie tillsyns- och kon­ trollorgan utan att inkräkta på individens säkerhet och samhällets ansvar och intresse. Rådgivande nämndens sammansättning utgör för övrigt i och för sig endast en representation av denna ordinarie samhällsapparat och nämndens initiativmöjlighet kan likaväl fullgöras genom resp. myndigheter.

För egen del konstaterar APU att den rådgivande nämnden har sin främsta betydelse som stöd för intendenten i dennes verksamhet. Detta har särskild betydelse i nuvarande organisationsform, då intendenten annars skulle få göra sin bedömning helt ensam. Nämnden är knuten till och bekostas av systembolaget. Om handläggningen av ärendena övertas av tjänstemän på länsstyrelsen, vars arbetsform bygger på samråd mellan olika befattnings­ havare, bortfaller ett viktigt skäl för nämndens existens. I den verkställda utredningen har även andra skäl anförts för en avveckling av de rådgivande nämnderna. Det är därför APU:s uppfattning att, under förutsättning att utredningsförslagen i övrigt genomförs, den rådgivande nämnden inte be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b år 1970 31

hövs som organ i utskänkningsfrågor och att den kan ersättas av länsnykterhetsnämnden som remissinstans i fråga om inrättande av nytt utminuteringsställe. I sammanhanget erinras om att systembolaget enligt praxis inte inrättar utminuteringsställe i kommun som saknar sådant utan tillstyrkan­ de av fullmäktige i kommunen.

Författningsförslagen

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har APU utarbetat förslag till erforderliga författningsändringar. Dessa omfattar Rff, länsstyrelsein­ struktionen (1958:333) och expeditionskungörelsen (1964:618). Vidare föreslås en ny utskänkningskungörelse i ersättning för instruktionen (1954: 647) för intendenter för utskänkningsärenden. Sistnämnda förslag till kungörelse torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende. Beträffande övriga författningsförslag skall här endast återges följande från APU :s kommentar till ändringarna i Rff. Den föreslagna omläggningen innebär bl. a. att den nuvarande rätten för systembolaget att meddela beslut om utskänkning vid enstaka tillfälle till slutet sällskap överflyttas på länsstyrelsen. Dessa ärenden bör enligt APU kunna handläggas som enmansärenden. För att skilja denna typ av till­ fällig utskänkning från annan sådan utskänkning föreslås att den benämns ”sluten utskänkning” och att bestämmelserna härom flyttas från 33 § till 25 § Rff. Enligt 29 § Rff i dess nuvarande lydelse skall systembolaget ansöka om tillstånd till årsutskänkning från oktrojperiodens början före utgången av april månad det år perioden börjar. Anmälan om sådan utskänkning skall restauratören göra före utgången av året före periodens början. När restauratören enligt förslaget skall vara bärare av utskänkningsrätten och således själv ansöka om tillstånd föreslås att bestämmelserna i 27 § Rff om anmälan av restauratör i stället skall gälla restauratörens ansökan. Tiden för ären­ dets handläggning blir i stort sett oförändrad. Anmälan om årsutskänkning kan enligt gällande bestämmelser göras helt formlöst. När nu anmälan ersätts med ansökan av restauratören krävs en­ ligt APU ett skriftligt förfarande. Förslaget härom har kompletterats med viss uppgiftsskyldighet. APU erinrar om att systembolaget enligt nuvarande 30 § Rff vid ansökan om utskänkningstillstånd äger ange förslag till före­ skrifter för utskänkningens bedrivande. Sådana förslag får i den nya ord­ ningen ställas av remissmyndigheterna. På ansökningshandlingen bör emel­ lertid i stället ställas det kravet, att den skall ange platsen för utskänkningen, dryckessortimentet för denna samt om medgivande önskas om ut­ sträckt utskänkningstid eller att utskänka rusdrycker i samband med före­ ställning eller underhållning. Bestämmelser angående nu nämnd uppgifts­ skyldighet föreslås intagna i 27 § Rff.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 184- år 1970

Med restaur atören som bärare av utskänkningsrätten följer vidare enligt APU, att det saknas anledning att behålla möjligheten för fullmäktige i kommun att — om systembolaget ej söker — göra ansökan om utskänkningstillstånd. Bestämmelserna härom i 29 § Rff föreslås därför slopade. Om rättighetsinnebavaren överlåter sin rörelse på annan gäller f. n., att systembolaget prövar om rätten till utskänkning kan överlåtas. Särskild be­ stämmelse härom saknas i Rff. APU föreslår, att det i 42 § intas bestäm­ melser om att länsstyrelsen har att pröva, huruvida den nye rörelseinneha­ varen uppfyller de för utskänkningstillstånd uppställda kraven. APU :s förslag innebär att länsstyrelserna i allt väsentligt tar över de upp­ gifter som nu ankommer på intendenterna enligt den instruktion som gäller för dem. Kontrollstyrelsen har därjämte givits befogenhet att meddela all­ männa anvisningar beträffande intendenternas verksamhet. Vad APU före­ slår syftar inte till att åstadkomma någon saklig ändring i hur tillsynen över utskänkningen skall bedrivas. Den närmare regleringen av hur tillsynsverk­ samheten m. m. skall utformas bör enligt APU alltjämt ske i författning som beslutas av Kungl. Maj :t ensam. I enlighet härmed föreslås att i 57 § 1 mom. tredje stycket Rff intas bestämmelser om att föreskrifter rörande utskänkningen som erfordras utöver förordningen, skall meddelas av Kungl. Maj :t. I den tidigare omnämnda utskänkningskungörelsen har intagits så­ dana bestämmelser i nära överensstämmelse med bestämmelserna i instruk­ tionen för intendenterna. Enligt APU bör varken i Rff eller nämnda kungörelse anges att någon viss kategori befattningshavare skall handlägga tillsynsärendena. Det an­ kommer på länsstyrelsen att besluta härom. Generellt synes det emellertid lämpligt att den tjänsteman som i länsstyrelsen är föredragande i ärende om utskänkningstillstånd också blir den som på länsstyrelsens vägnar in­ spekterar utskänkningsställena. Föranleder vad som förekommit vid så­ dant besök ingripande enligt 43 § Rff, skall tjänstemannen anmäla miss­ förhållandena till länsstyrelsen. Att han därefter inte skall delta i ärendets handläggning följer av jävsbestämmelserna i 37 § länsstyrelseinstruktionen. Påkallar utredningen endast påpekande eller erinran enligt 9 § utskänk­ ningskungörelsen bör den som utfört utredning ensam kunna fatta beslut på länsstyrelsens vägnar. Föreskriften i 64 § 1 mom. fjärde stycket Rff att polismyndigheten i orten och kommunens nykterhetsnämnd skall underrättas, då tillstånd till ut­ skänkning till slutet sällskap meddelats, anser APU kunna utgå. Enligt vad statskontoret anfört föranleder sådana underrättelser praktiskt taget aldrig någon kontroll. Det torde även vara vanligt, tillägger APU, att underrättel­ sen kommer fram först efter det tillställningen ägt rum. Däremot måste systembolaget hållas underrättat om, vilka som erhåller tillstånd, vilka eller vilket slag av rusdrycker tillståndet avser samt om tillstånd återkallas eller

Kungl. Maj. ts proposition nr 184 år 1970 33

ändras beträffande de drycker som får utskänkas. Bestämmelser härom föreslås intagna i 64 § 2 mom. Rff.

Remissyttrandena

APU:s förslag har vid remissbehandlingen fått ett positivt bemötande. Detta gäller såväl den föreslagna omläggningen av rättighetssystemet som förslagen till omorganisation av handläggningen av utskänkningsärenden och kontrollen av utskänkningen. Endast i några fall har man ställt sig av­ visande till förslagen eller förordat att genomförandet bör anstå. I övrigt har på enstaka punkter vissa från förslagen avvikande meningar eller särskilda synpunkter anförts. Vad gäller rättighetssystemet delar man allmänt APU:s uppfattning att det nuvarande systemet med en dubbelfunktion för distriktscheferna/inten­ denterna och en bristfällig besvärsrätt för restauratörerna ej är tillfredsstäl­ lande från rättssäkerhetssynpunkt. Även om flera remissinstanser uttalar att systemet fungerat bra och att rättssäkerhetsaspekten därför inte skall överdrivas biträder man över lag förslaget att ställa systembolaget utanför rättighetssystemet och i stället göra restauratörerna till bärare av utskänkningsrättigheterna, varmed de automatiskt tillförsäkras besvärsrätt. Här­ om råder enighet bland remissinstanserna. Något delade meningar råder dock beträffande sättet att lösa frågan liksom också när den bör ske. Rättig­ hetssystemet sammankopplas därvid i regel med den föreslagna mera ge­ nomgripande omorganisationen. Flertalet remissinstanser finner förslagen i båda dessa delar i stort sett välbetänkta och anser också att den 1 juli 1971 är en lämplig tidpunkt för ett genomförande av förslagen. Härför talar personalsituationen i fråga om systembolagets distriktsorganisation och den omorganisation som då sker av länsstyrelserna. I de fall man intar en mera avvisande eller avvaktande hållning har man anmärkt att förslagen endast gäller en delreform som föreslås bli genom­ förd innan APU slutbehandlat och redovisat sina förslag beträffande hela komplexet som har med den framtida rusdrycksförsäljningen att göra. De framlagda förslagen blir därmed att anse som provisoriska lösningar. Där­ för har ifrågasatts om inte förslagens genomförande borde anstå och tas upp i det större sammanhanget. Systembolagets distrikts chefs- och intendentförening har direkt åberopat nämnda förhållande som ett skäl för att låta förslagen anstå. Föreningen an­ ser inte att det finns fog för de påstådda olägenheterna med nuvarande sy­ stem. Dessa har mera sin grund i andra förhållanden än i distriktschefernas/intendenternas dubbelfunktion. Avsaknaden i vissa fall av besvärsrätt för restauratör är otillfredsställande, men den saken kan rättas till genom

34 Knngl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

en enkel författningsändring utan den föreslagna genomgripande omorga­ nisationen. Föreningen hänvisar i detta sammanhang till det i det föregående redovisade yttrandet av justitieombudsmannen. Även länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att det nuvarande syste­ met har fungerat bra och väl kan försvaras. Några påtagliga brister kan ej åberopas och den påtalade bristande besvärsrätten kan undanröjas på ett enkelt sätt. Därför synes det enligt länsstyrelsen vara systembolagets rationaliseringsönskemål som är det främsta motivet för den föreslagna om­ organisationen. Länsstyrelsen anser sig inte kunna bedöma om rationaliseringsfrågan är av sådan art att omläggningen erfordras, men har å andra sidan ej anledning ifrågasätta att den frågan kan motivera åtgärderna. Med hänsyn härtill motsätter sig länsstyrelsen inte omorganisationen. Liknande synpunkter på besvärsfrågan framförs av länsstyrelsen i Hal­ lands län som dessutom ej anser omorganisationen motiverad från samhälls­ ekonomisk synpunkt med hänsyn till att den blir mer kostnadskrävande. Sveriges centrala restaurangaktiebolag framhåller, att den bristande be­ svärsrätten i praktiken sällan medför komplikationer. Frågan har betydelse inför ny oktrojperiod. I flertalet under perioden aktualiserade frågor om ändringar av utskänkningsrättigheter kan restaur atören själv uppträda och har då också besvärsrätt. Sett enbart från restaurangbolagets synpunkter är den föreslagna delreformen inte påkallad, men bolaget ifrågasätter dock inte APU:s bedömning att personalekonomiska och -organisatoriska skäl utgör motiv härför. I övrigt har förslagen beträffande omläggningen av rättighetssystemet bi­ trätts eller lämnats utan erinran, från den givna förutsättningen att utskänkning av rusdrycker även i framtiden skall bygga på ett system med tillståndsrättigheter. I organisationsfrågan ansluter man sig allmänt till förslaget, att handlägg­ ningen av utskänkningsärenden och kontrollen helt läggs på länsstyrelserna. Flertalet remissinstanser biträder också det av APU förordade alternativet att lägga uppgifterna på allmän eller social sektion inom länsstyrelsen. Läns­ styrelsen i Jämtlands län förordar denna lösning intill dess frågan om en samordnad regional konsulentverksamhet på det sociala området fått sin lösning, då uppgifterna bör överföras på den verksamheten. Denna lösning har framförts även av några andra remissinstanser, bl. a. av Nykterhets­ rörelsernas landsförbund som särskilt framhåller att de ekonomiska och kommersiella synpunkterna på utskänkningen måste underordnas de so­ ciala. Socialstyrelsen, som också tillmäter de sociala aspekterna på utskänk­ ningen stor vikt, anser dock att en social konsulentverksamhet huvudsak­ ligen bör ägna sig åt annat än kontrollverksamhet. I några fall ställer man sig mera avvisande till APU:s förslag i organisa­ tionsfrågan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län liksom av länsstyrelsen hörda myndigheter anser det olämpligt att på länsstyrelsen flytta över kon-

Kungl. Maj. ts proposition nr 18i år 1970 35

trollverksamheten. Länsstyrelsen ansluter sig till ett uttalande av polis­ myndigheten i Göteborg, enligt vilket det för en effektiv kontroll krävs god person- och lokalkännedom. Växlingar på posten som handläggare innebär en svaghet. Mot förslaget talar dessutom, att länsstyrelsens nuvarande per­ sonal saknar både utbildning för och erfarenhet från uppgifterna. Arbetet skall bedrivas i former som är främmande för länsstyrelsens arbetssätt och därjämte till stor del av polisiär natur. Länsstyrelsen anser därför liksom Göteborgs stad och nykterhetsnämnd att det bör övervägas att låta kontroll­ frågan bero till dess den samordnade regionala konsulentverksamheten på det sociala området är utbyggd och dit förlägga kontrollen eller att anförtro denna åt länsnykterhetsnämnderna. Även länsstyrelsen i Uppsala län anser att kontrollfrågans lösning bör anstå tills den regionala konsulentverksamheten blivit genomförd. Länssty­ relsen efterlyser dessutom en redogörelse för vad kontrollen bör omfatta och hur den bör utövas. Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller att det för övervakningen av utskänkningsrättigheterna krävs god insikt i restaurangernas affärsmässiga och sociala förutsättningar, god lokalkännedom och säker bedömning. De övervakande tjänstemännen bör dessutom fritt kunna disponera sin tid och därför ha en fri och självständig ställning. Länsstyrelsen ifrågasätter lämp­ ligheten av att övervakningen läggs på tjänstemän hos länsstyrelsen och ställer sig tveksam till att f. n. lägga uppgifter på tjänstemän som saknar de nuvarande intendenternas erfarenheter. Det är viktigt att tjänstemännen får tillfälle att förvärva erforderlig erfarenhet och en lämplig lösning skulle därför vara att inordna intendenterna under länsstyrelserna. Distriktschefs- och intendentföreningen finner det rationellt att skilja systembolaget från utskänkningsfrågorna men anser fördelarna med APU:s förslag problematiska. Redan det förhållandet att förslaget ställer sig dyrare än den nuvarande organisationen lotalt sett utgör enligt föreningen skäl för att avvakta APU :s lösning av hela utskänkningskomplexet. Som ytterligare skäl härför framförs att förslaget verkar provisoriskt med hänsyn till att det ännu inte finns någon regional konsulentverksamhet på det sociala om­ rådet. Om likväl en omorganisation anses böra genomföras nu, är det en­ ligt föreningen angeläget att växlingar på posten som handläggare sker så sällan som möjligt. Det skulle därför vara en fördel om uppgifterna kunde anförtros åt en särskild tjänsteman. Föreningen motsätter sig inte att denne placeras på sektion inom länsstyrelsen bara han ges tillräckligt stora be­ fogenheter. Härjämte uttalar föreningen den förhoppningen, att de distriktschefer/intendenter och kontorister, som ej går i pension eller kommer att bli kvar hos systembolaget, måtte kunna placeras på länsstyrelserna utan försämrade lönevillkor. För personal som förtidspensioneras bör villkoren inte bli sämre än vid 1954 års reform. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser visserligen att en särskild organisa­

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

tion för utskänkningskontrollen i och för sig skulle vara att föredra, men finner förslaget godtagbart. Det medför dock praktiska problem. Uppgiften kräver särskilda personliga kvalifikationer och den kan inte inordnas i läns­ styrelsernas arbetsmönster. Arbetet blir till stor del förlagt utanför kansli­ orten och på annars arbetsfri tid. Detta medför problem i tjänste- och avlöningshänseende. Dessa frågor måste enligt länsstyrelsens mening först lösas. Länsstyrelsen i Hallands län förordar det av APU avvisade länsstyrelse­ alternativet med en särskild för utskänkningsärendena anställd tjänsteman. Denna lösning erbjuder möjlighet att för uppgiften anställa person med social och samhällsekonomisk inriktning. Den öppnar dessutom möjlig­ heten att utnyttja de nuvarande intendenternas och biträdande intenden­ ternas erfarenheter. Länsstyrelsen finner det angeläget att denna expertis tillvaratas inte minst under ett övergångsskede. Kontrollstyrelsen ansluter sig till förslaget att utskänkningsfrågorna läggs på allmän eller social sektion. Med hänsyn till kravet på personlig känne­ dom om utskänkningsverksamheterna torde uppgiften få koncentreras på viss tjänsteman. Därmed skapas förutsättning för att för uppgiften utse per­ son med social och samhällsvetenskaplig utbildning och inriktning vilket styrelsen finner vara av stort värde. Systembolaget tillstyrker förslaget. Ett genomförande av omorganisa­ tionen vid halvårsskiftet 1971 är lämpligt med hänsyn till personalförhål­ landena inom den nuvarande distriktsorganisationen och till den omorga­ nisation som då sker av länsstyrelserna. Sker ej den här aktuella omorga­ nisationen vid nämnda tidpunkt måste ett flertal nya distriktschefer/intendenter tillsättas och bolaget måste för framtiden arbeta med en dubbel distriktsorganisation, dels den som krävs för uppgifterna på utskänkningsområdet dels den som byggts upp för handledning och kontroll av butiksverksamheten genom bolagets butiksinspektörer och konsulenter. Bolaget framhåller vidare, att endast en del av nuvarande distriktschefer/intendenter kan beredas tjänster i sistnämnda organisation. De återståendes erfaren­ heter bör las till vara av länsstyrelserna. Skulle anställning hos länsstyrelsen innebära placering i lägre tjänst än den nuvarande, är bolaget berett att tillskjuta mellanskillnaden i lön. Även de kontorister som ej kan sysselsättas av bolaget bör utnyttjas av länsstyrelserna och bolaget kommer att med­ verka till att denna personal får nya anställningar med minst oförändrade löner. Även i andra än nu återgivna remissyttranden har man framhållit vär­ det att på ett eller annat sätt utnyttja de erfarenheter som de nuvarande distriktscheferna/intendenterna besitter. Från länsstyrelsernas sida har man dessutom genomgående för en anslutning till APU:s organisationsförslag understrukit behovet av personalförstärkning för de nya arbetsuppgifterna. I kompetensfrågan har man i ett flertal fall, vilket också framgått av den

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 4 år 1970 37

tidigare redogörelsen, framhållit värdet av att för uppgifterna kunna an­ ställa personer med social och samhällsvetenskaplig utbildning och inrikt­ ning. Å andra sidan förekommer också uttalanden om att man för dessa uppgifter ej bör ställa andra krav än som redan gäller för anställning på allmän eller social sektion hos länsstyrelsen. Kontrollstyrelsen framhåller, att omorganisationen även får återverk­ ningar på det centrala organets verksamhet. Man har att räkna med att utskänkningsfrågorna inledningsvis kommer att handhas av oerfaren personal. Detta ställer ökade krav på centrala föreskrifter och anvisningar och på en intensivare central rådgivande verksamhet. För därmed sammanhängande uppgifter krävs en förstärkning med en kvalificerad tjänst på den byrå som handhar alkoholfrågorna inom det centrala organet. Vid remissbehandlingen har man utan undantag biträtt APU:s förslag, att de rådgivande nämnderna bör avvecklas i samband med omorganisa­ tionen. Förslaget atL göra länsnykterhetsnämnden till remissinstans i fråga rörande nytt utminuteringsställe har också vunnit allmän anslutning. En­ dast länsstyrelsen i Gävleborgs län har en annan uppfattning och menar att uppgiften bör ankomma på länsstyrelsen och handläggas inom den blivande planeringsavdelningen. Några remissinstanser har i detta sammanhang även tagit upp frågan om utskänkningsrättigheternas anknytning till bestämda fyraåriga oktrojperioder. Länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller, att detta system medför en kraftig punktvis arbetsbelastning hos länsstyrelserna. Denna belastning skulle undanröjas och ej oväsentliga besparingar av resurserna skulle upp­ nås om oktroj systemet slopas och ersätts med i tiden obundna tillstånd med möjlighet att återkalla ett givet tillstånd under viss tid eller tills vidare. Även Sveriges centrala restaurangaktiebolag anser alt oktroj systemet bör slopas i samband med ett genomförande av de här aktuella åtgärderna. I stor utsträckning saknas det behov av en sakprövning vart fjärde år. Ofta är det inte fråga om några påtagliga materiella förändringar inför en ny oktrojperiod. Den ansamling av framställningar om utsträckt tid och annan villkorsförenad utskänkning som då förekommer torde enligt bolaget sanno­ likt vara en följd av själva systemet. Medgivande om tillstånd tills vidare skulle Lroligen begränsa sådana framställningar och de som likväl görs skulle kunna behandlas successivt. Bolaget erinrar om att man i Finland redan frångått oktrojsystemet och framhåller dessutom att vissa intenden­ ter inför den nu löpande oktrojperioden i stället för att utställa nya kontrakt prolongerade de tidigare utfärdade kontrakten genom enbart en påtecknad förklaring. Som alternativ till ett omedelbart slopande av oktrojsystemet framför bolaget en allmän förlängning av oktrojperioderna eller i vart fall en förlängning av den löpande perioden till dess utskänkningsfrågan i dess helhet löses på grundval av APU :s slutliga förslag.

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 18i år 1970

Utöver vad nu anförts har man vid remissbehandlingen framfört syn­ punkter även på förfåttningsfårslagen. Vad gäller Rff har flera remissinstan­ ser uppmärksammat bestämmelserna i 14 § andra stycket, om att utminuteringsställe endast får inrättas i stad, köping eller municipalsamhälle med minst 5 000 invånare. Ändring bör ske så att en anpassning sker till den nya kommunlagstiftningen. Benämningen sluten utskänkning för sådan som äger rum vid enstaka tillfälle till slutet sällskap (25 § c) finner man allmänt välfunnen. Sveriges centrala restaurangbolag förordar dock benämningen tillfällig sluten ut­ skänkning för att därmed skilja denna form av sluten utskänkning från an­ nan sådan utskänkning. Skall möjligheten till sluten utskänkning inom militär mäss och inom nöjes- eller idrottsplats kvarstå, måste enligt kontrollstyrelsen i 36 § göras undantag för utskänkning enligt 25 § c. Vidare har framförts, att ansökan om utskänkningstillstånd bör innehålla alla för tillståndsbedömningen relevanta uppgifter och att tillståndsbeviset hör innehålla uppgifter om utskänkningslokaler och alla andra i nuvaran­ de överlåtelsekontraktet intagna uppgifter. Detta kräver kompletteringar av 27 och 39 §§. Med hänsyn till detta behov av ytterligare uppgifter för­ ordar kontrollstyrelsen, att det i Rff i stället för en fullständig reglering av uppgiftsskyldigheten endast anges att ansökan skall göras och tillstånd skall meddelas på blankett enligt centralt fastställt formulär. Härjämte har framförts, att byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd bör höras beträffande utskänkningslokalernas tekniska och sanitära standard (28 §), att bestämmelser bör tas in om ersättare för tillståndsinnehavaren (40 §), att kompletterande bestämmelser krävs beträffande utskänkning vid överlåtelse på ny innehavare varvid även krav framförts om anmälnings­ skyldighet beträffande överlåtelse (42 §), att länsnykterhetsnämnden bör höras rörande utskänkning efter kl. 22 (47 §) och beträffande utskänk­ ning i samband med anordnande av föreställning eller underhållning (52 §), att nämnden bör underrätta länsstyrelsen om gjorda iakttagelser (57 §) och erhålla besked om tillstånd som polismyndigheten meddelat (64 §). Kontrollstyrelsen anser dessutom, att nuvarande bestämmelser i 64 § 2 mom. om skyldighet att föra anteckningar om beslut i utskänkningsärenden bör bibehållas i avvaktan på den slutliga regleringen på utskänkningsområdet. Styrelsen pekar vidare på behov av vissa kompletteringar av ikraft­ trädandebestämmelserna. Slutligen har ett flertal remissinstanser vänt sig mot att en expeditionsavgift om 20 kr. enligt förslaget skulle utgå för nu inte avgiftsbelagda tillstånd till sluten utskänkning. Man anser att någon avgiftsbeläggning inte bör förekomma och förordar en ändring av expeditionskungörelsen (1964: 618) i enlighet härmed.

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970 39

Departementschefen

APU har lagt fram förslag till en delreform som i korthet innebär att sy­ stembolaget inte längre skall ha någon befattning med utskänkningen av rusdrycker. Bolaget skall inte längre vara bärare av utskänkningsrättigheterna och nu gällande ordning med särskilda överlåtelsekontrakt mellan bolaget och restauratörerna avskaffas. Restauratörerna skall i stället själva kunna söka och erhålla sådana rättigheter. Härigenom tillförsäkras restaura­ törerna en besvärsrätt som de nu i vissa fall inte har. Länsstyrelsen blir även i fortsättningen den tillståndsgivande myndigheten men föreslås få ta över såväl alla uppgifter som har med tillståndsgivningen att göra söm kontrollen över utskänkningen. Systembolagets distriktsorganisation med särskilda distriktschefer, som samtidigt är intendenter för utskänkningsärenden, föreslås ersatt med en organisation för utskänkningen inom länsstyrelsens ram. För uppgifterna erforderlig personal skall därvid ingå i allmän eller social sektion på läns­ styrelsen. För systembolagets del skapas härigenom möjlighet till en ra­ tionellare regional organisation med sikte enbart på utminuteringen av rus­ drycker. Som en följd av omorganisationen anses de nuvarande rådgivande nämnderna i de olika länen kunna slopas. Deras uppgifter skulle tas över av länsstyrelserna och, såvitt gäller uppgiften att avge yttranden beträffan­ de inrättande av nya utminuteringsställen, av länsnykterhetsnämnderna. Den föreslagna omorganisationen kräver personalförstärkningar för läns­ styrelsernas del. Totalt skulle omorganisationen enligt beräkningar, som APU låtit utföra, medföra ökade årliga kostnader för länsstyrelserna med ca 2,1 milj. kr. Härtill kommer en engångskostnad för pensioneringar på inemot 700 000 kr. För systembolaget skulle följden bli kostnadsbesparingar på minst 1,9 milj. kr. Förslaget har vid remissbehandlingen fått ett överlag positivt mottagande. Så gott som fullständig enighet råder om att en omläggning av rättighetssystemet nu sker i enlighet med förslaget. I organisationsfrågan har några remissinstanser ställt sig tveksamma inför eller avvisande till förslaget att på länsstyrelserna lägga även kontrollen av utskänkningen. Flertalet av re­ missinstanserna har dock biträtt förslaget även i denna del, varvid man särskilt pekat på möjligheten att anförtro kontrollen åt den regionala kon­ sulentverksamhet på det sociala området som är under uppbyggnad. För egen del finner jag de av APU framlagda förslagen väl grundade. Enligt min mening har det också förelegat bärande skäl för utredningen att bryta ut de här aktuella utskänkningsfrågorna för en särbehandling redan nu. Jag ansluter mig därför till den föreslagna omläggningen men vill sam­ tidigt framhålla, att denna inte får tolkas som en kritik mot det arbete som utförts av distriktschefer/intendenter i den nuvarande organisationsfor­

40 Kungl. Maj. ts proposition nr 184- år 1970

men. Den har fungerat tillfredsställande. Omläggningen är betingad av andra skäl. Systembolaget bör frikopplas från dess uppgifter med utskänkningen av rusdrycker och från den utgångspunkten framstår det som na­ turligt att utskänkningsfrågorna helt läggs på den nu tillståndsgivande myn­ digheten, dvs. länsstyrelsen. Genom att därvid restauratören själv blir bärare av utskänkningsrättigheten undanröjs eu nu i vissa fall bristande besvärsrätt. Detta finner jag särskilt betydelsefullt. Efter samråd med chefen för civildepartementet förordar jag således den av APU föreslagna omläggningen varigenom länsstyrelsen tar över även de uppgifter avseende utskänkningen inklusive kontrollen därav som nu åvilar systembolaget. Att lägga kontrolluppgifterna på annat organ finner jag mindre välbetänkt från organisationssynpunkt, även om dessa uppgifter kan sägas i viss mån vara av annat slag än som länsstyrelserna nu sysslar med. Genom att samla alla uppgifterna på utskänkningsområdet hos länsstyrelsen bör det skapas de bästa förutsättningarna för en rationellt bedriven verk­ samhet. Omläggningen bör genomföras med verkan fr. o. in. den 1 juli 1971 men hänsyn både till den partiella omorganisation av länsstyrelserna som då sker och till personalsituationen inom systembolagets distriktsorganisation. Vid beslut härom av årets höstriksdag ges erforderlig tid för de med omläggningen förenade praktiska åtgärderna. .lag skall här inte närmare gå in på de med omorganisationen samman­ hängande personalfrågorna. Uppenbart är att den kräver .vissa personalför­ stärkningar för länsstyrelsernas del samtidigt som den ger möjlighet för systembolaget att skära ner sin fältorganisation, eftersom denna kan an­ passas med hänsyn enbart till bolagets utminutering av rusdrycker. Läns­ styrelsernas personalfrågor ämnar chefen för civildepartementet ta upp i 1971 års statsverksproposition. Förslaget att de rådgivande nämnderna avvecklas samtidigt med omlägg­ ningens genomförande finner jag följdriktigt och jag biträder även förslaget att länsnykterhetsnämnderna då träder till som remissinstans i frågor som gäller inrättande av nya utminuteringsställen. Några remissinstanser har framfört önskemål om ett slopande av oktrojsystemet eller eu förlängning av oktrojperioderna samtidigt med den nu behandlade omläggningen. Jag ställer mig tveksam till dessa önskemål eftersom jag förutsätter att oktroj systemet är ett spörsmål som APU kom­ mer att behandla. Ett ställningstagande till oktroj frågorna bör därför en­ ligt min mening anstå till dess utredningens förslag framlagts. Vid remissbehandlingen har även framförts vissa förslag till ändringar i utredningens författningsförslag. Jag har härvidlag tagit fasta på påpekan­ dena om att ansökan om utskänkningstillstånd bör innehålla alla för be­ dömningen relevanta fakta och att tillståndsbeviset bör innehålla i princip alla de uppgifter som nuvarande överlåtelsekontrakt innehåller. I stället för en komplettering med härav betingad ytterligare uppgiftskyldighet i Rff

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1970 41

förordar jag kontrollstyrelsens lösning att ansökan skall göras och bevis meddelas på blankett enligt fastställt formulär. Även andra av remissinstan­ serna föreslagna ändringar i Rff bar beaktats. Därjämte ansluter jag mig till den av vissa remissinstanser framförda uppfattningen att tillstånd till sluten utskänkning inte bör beläggas med avgift. Jag förordar att be­ stämmelser härom tas in i bilagan till expeditionskungörelsen (1964: 618). Vidare biträder jag APU:s förslag att erforderliga tillämpningsföreskrifter tas in i en särskild utskänkningskungörelse och att denna kungörelse ersät­ ter nuvarande instruktion för intendenterna för utskänkningsärenden (SFS 1954:647).

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprät­ tat förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521). Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

Bilaga

APU: s förslag till utskänkningskungörelse

1 § Länsstyrelsen skall, i enlighet med föreskrifter i rusdrycksförsäljningsförordningen och denna kungörelse, öva tillsyn över utskänkningsbestämmelsernas efterlevnad och utskänkningens handhavande i övrigt. Att länsstyrelsen i vissa fall kan taga befattning med ärenden om utskänkning av rusdrycker utom länet framgår av bestämmelserna angående trafikutskänkning i 35 § rusdrycksförsäljningsförordningen. Kontrollstyrelsen äger meddela allmänna anvisningar rörande tillsynen.

2 § .

Länsstyrelsen skall äga kännedom om nykterhetsförhållandena i länet samt om där belägna restauranger, hotell, pensionat, allmänna samlings­ lokaler, festvåningar och därmed jämförliga lokaler.

3 § Länsstyrelsen skall verka för att utskänkningen av rusdrycker inom länet bedrives i enlighet med gällande bestämmelser och föreskrifter samt att ordning, nykterhet och trevnad råder på utskänkningsställen för sådana drycker. Länsstyrelsen bör härvid samarbeta med polismyndigheter samt nykterhets- och barnavårdsnämnder liksom andra myndigheter och samman­ slutningar med uppgifter, som berör detta område.

4 § Vid utredning i ärende angående tillstånd till utskänkning av rusdrycker skall länsstyrelsen göra sig underrättad om utskänkningslokalernas beskaf­ fenhet. Den som bereder ärendet i länsstyrelsen bör skaffa sig personlig kännedom om lokalerna och undersöka huruvida de med hänsyn till be­ lägenhet, inredning och utstyrsel samt möjligheterna till överblick är lämp­ liga för ändamålet. Särskild uppmärksamhet skall ägnas lokaler, där utskänkning av rus­ drycker i drinkbar eller genom självservering förekommer.

5 §

Den kontroll över utskänkningsställen för rusdrycker som åvilar länssty­ relsen bör i första hand avse rörelsens allmänna karaktär. Länsstyrelsen skall därvid pröva huruvida utskänkningsrörelse uppfyller de särskilda krav som med hänsyn till nykterhet, ordning och trevnad bör uppställas på sådan rörelse. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas utskänkning, som be­ drives i drinkbar eller genom självservering. Länsstyrelsen skall skaffa sig kännedom om utskänkningsställenas sköt­ sel och därvid särskilt kontrollera efterlevnaden av 41 a och 46 §§ samt 57 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen.

Kung!. Maj:ts proposition nr 184 år 1970 43

6 § Den som har att å länsstyrelsens vägnar taga befattning med tillsynen över utskänkningen av rusdrycker skall vid besök på utskänkningsställe övervaka efterlevnaden av föreskriften i 48 § rusdrycksförsäljningsförordningen. Han bör genom överläggningar med rättighetsinnehavaren och, i förekommande fall, genom råd och anvisningar verka för att ändamålet med nämnda föreskrifter blir väl tillgodosett. I samma syfte bör han, där så lämpligen kan ske, i samråd med rättighetsinnehavaren upptaga över­ läggningar med dennes personal.

7 § Länsstyrelsen skall i samråd med partihandelsbolaget och detaljhandelsboiaget verka för att reklam för rusdrycker icke bedrives på sätt som finnes uppenbarligen stå i strid med det i 7 § samma förordning angivna syftet.

8 §

Finnes på grund av underrättelse eller anmälan från myndighet eller en­ skild eller eljest anledning till misstanke att vid utskänkning förekommit missförhållande som avses i 43 § rusdrycksförsäljningsförordningen, skall länsstyrelsen genast verkställa utredning. Vid sådan utredning skall rättighetsinnehavaren samt den mot vilken åt­ gärd eljest kan ifrågakomma, erhålla tillfälle att avgiva förklaring.

9 § Har rättighetsinnehavare eller hos honom anställd gjort sig skyldig till förseelse eller har rättighetsinnehavare på annat sätt åsidosatt sina skyldig­ heter enligt rusdrycksförsäljningsförordningen, men finner länsstyrelsen att vad som ligger den felande till last är obetydligt eller klart ursäktligt, må länsstyrelsen låta saken bero vid ett påpekande eller en erinran till veder­ börande. 10 § Förekommer anledning till antagande att i viss lokal eller på viss plats rusdrycker förtäres eller förvaras i strid med gällande bestämmelser om förbud i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker och Öl m. m., skall länsstyrelsen så långt ske kan göra sig underrättad om förhållandena. I fall enligt första stycket bör den, som å länsstyrelsens vägnar utövar tillsynen, när så finnes påkallat, erinra om innebörden av gällande bestäm­ melser och om möjligheterna att erhålla rätt till utskänkning. Kan rättelse icke åstadkommas genom åtgärd enligt andra stycket eller framkommer att lagöverträdelse av ej allenast obetydlig beskaffenhet ägt rum, skall länsstyrelsen anmäla förhållandet till polismyndigheten.

11 §

Rusdrycker, som inköpts för utskänkningsändamål, får icke användas annorledes än för utskänkning eller matlagning i rättighetsinnehavarens rörelse. 12 § Planerad ändring av utskänkningslokalerna skall av rättighetsinnehava­ ren i god tid innan åtgärd vidtages anmälas till länsstyrelsen.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

13 §

Den som å länsstyrelsens vägnar företar inspektion av utskänkningsställe är berättigad till skälig ersättning för mat och dryck, som han beställt och förtärt i samband med inspektionen.

Denna kungörelse träder i kraft den , då instruktionen (1954: 647) för intendenter för utskänkningsärenden skall upphöra att gälla.

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 700580