Riksförsäkringsverkets föreskrifter om ersättning till smittbärare

Allmän försäkringskassa skall införskaffa den utredning som i varje särskilt fall kan anses nödvändig för bedömning av rätten till ersättning för smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare genom att 1) infordra försäkran för smittbärarpenning, 2) infordra läkarintyg av behandlande läkare, 3) göra förfrågan hos verksamhetsföreståndare i livsmedelshantering, läkare eller annan behörig person som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter samt 4) besöka smittbäraren.

Allmän försäkringskassa får träffa överenskommelse med en arbetsgivare, att denne i fråga om sina anställda skall som ombud för försäkringskassan ta emot anmälningar om frånvaro och återgång i arbete till följd av sådana beslut eller åtgärder som anges i 3 § lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare.

Denna författning träder i kraft den 1 juli 1990.

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

KARL GUSTAF SCHERMAN

Birgitta Carlsson Anna-Stina Röcklinger