Riksförsäkringsverkets föreskrifter om kvalitetskrav i samband med vissa utredningar

I dessa föreskrifter anges de kvalitetskrav som skall gälla för försäkringsmedicinska utredningar och utredningar om arbetslivsinriktad rehabilitering, som en allmän försäkringskassa upphandlar till stöd för sina bedömningar av de försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av eller möjligheter till rehabilitering enligt 3 kap. 8 a §, 7 kap. 3 b § och 22 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Försäkringskassan skall endast anlita producenter, som uppfyller kvalitetskraven. Försäkringskassan skall på lämpligt sätt kontrollera att kraven iakttas.

Utredningen skall utföras med respekt för den försäkrades integritet, självbestämmande och värdighet.

Producenten skall göra den försäkrade delaktig i utredningen genom att i god tid informera den försäkrade om uppläggningen av utredningen och om de praktiska arrangemangen i samband med utredningen, ta hänsyn till den försäkrades egen uppfattning i utredningen, och på ett begripligt och individuellt anpassat sätt informera den försäkrade om utlåtandets innehåll.

Hos en producent av försäkringsmedicinska utredningar skall det finnas baskompetens i form av dels en eller flera legitimerade läkare med den specialistkompetens som behövs för de utredningar som utförs, dels personal med beteendevetenskaplig examen.

Hos en producent av utredningar om arbetslivsinriktad rehabilitering skall det finnas baskompetens i form av personal med beteendevetenskaplig examen och väl dokumenterade kunskaper inom arbetsmarknadsområdet.

Förutom den baskompetens som anges i 4 och 5 §§ skall producenten vid behov kunna tillhandahålla sådan kompletterande kompetens som vid en professionell bedömning anses erforderlig för en viss utredning.

Producenten skall se till att personalens kompetens utvecklas fortlöpande.

Producenten skall låta den försäkrade genomgå de tester och andra utredningar som är motiverade med hänsyn till försäkringskassans frågeställning i utredningsuppdraget.

De utredningsmetoder som används skall vara baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Metoderna skall vara tydligt dokumenterade.

Utredningen skall utföras av personal med särskild kompetens inom de olika delområden som ingår i utredningen.

Utredningen skall dokumenteras på ett tydligt och korrekt sätt.

Utlåtandet skall ge svar på den frågeställning som gjorts i beställningen från försäkringskassan. Det skall vara sammanvägt av resultatet av de olika tester och expertutredningar som gjorts.

Utlåtandet skall bygga på dokumenterade utredningsresultat och redovisa deras konsekvenser för den försäkrades arbetsförmåga.

I försäkringsmedicinska utredningar skall utlåtandet undertecknas av den specialistläkare som haft huvudansvaret för den medicinska bedömningen i utredningen.

Vid den medicinska klassifikationen skall aktuellt ICD/ICIDH-system användas.

Om den försäkrade bedöms ha en funktionsnedsättning skall en bedömning göras av arbetsförmågan dels i förhållande till hans eller hennes arbetsplats, dels till arbetsmarknaden i övrigt.

Om den försäkrades arbetsförmåga bedöms vara nedsatt, skall utlåtandet innehålla en bedömning av varaktigheten av nedsättningen samt en prognos över det resultat som kan förväntas av olika föreslagna rehabiliteringsåtgärder och den försäkrades möjligheter att kunna försörja sig genom förvärvsarbete.

Den försäkrades inställning till föreslagna rehabiliteringsåtgärder skall redovisas i utlåtandet.

Producenten skall ha ett kvalitetssystem där det framgår hur de föreskrivna kvalitetskraven tillgodoses och hur de följs upp.