Krav för att utses till rekonstruktör

Kronofogdemyndigheten (Kronofogden) redogör i ställningstagandet för vad som krävs för att Kronofogden ska tillstyrka att en person utses till rekonstruktör.

För att Kronofogden ska kunna tillstyrka någon som rekonstruktör uppställs följande krav.

 Den föreslagna rekonstruktören uppfyller kraven för att kunna utses till förvaltare. Dessa krav innefattar att ha mycket goda teoretiska kunskaper inom bl.a. obeståndsrätt, straffrätt och företagsekonomi, erfarenhet av självständig handläggning av affärsjuridiska ärenden under eget personligt ansvar och tillgång till en egen, väl utvecklad och permanent kontorsorganisation.

 Den föreslagna rekonstruktören har borgenärernas förtroende.

Härutöver måste den föreslagna rekonstruktören vara lämplig för uppdraget. En föreslagen rekonstruktörs lämplighet ska prövas utifrån förhållandena i varje enskilt rekonstruktionsfall. Vid bedömningen av om någon är lämplig som rekonstruktör ska särskilt beaktas följande.

 Den föreslagna rekonstruktören har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare fortsätta driva rörelse för ett konkursbos räkning. I de flesta fall krävs att den fortsatta rörelsen har avsett verksamheter med viss komplexitet där det har fattats strategiska beslut med inriktning exempelvis verksamheten, bemanning, lokal eller annan plats för verksamheten, inköpsbeslut, marknadsföringsbeslut eller prissättning.

Som utgångspunkt anses inte enbart avveckling av verksamheter tillräckligt meriterande i sig för att komma på tal som rekonstruktör.

 Den som inte har drivit rörelse på det sätt som anges ovan men har välmeriterad erfarenhet av företagsrekonstruktion eller av att ha bistått en annan konkursförvaltare vid en driftskonkurs är också lämplig som rekonstruktör. För att erfarenheten ska vara relevant är det nödvändigt att rekonstruktören har varit aktiv i verksamheten och i konkursboets eller företagets strategiska beslut.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

 Erfarenhet som är äldre än fem år har relevans vid lämplighetsbedömningen endast i undantagsfall. Vidare måste erfarenheten omfatta ett flertal konkurser eller rekonstruktioner.

 I undantagsfall kan erfarenhet av att driva rörelse i en ledande position i ett företag ha betydelse vid bedömningen av lämplighet som rekonstruktör, liksom erfarenhet som förvaltare i mycket stora konkurser, utan fortsatt drift. Den erfarenheten måste kompletteras med i vart fall viss erfarenhet från antingen fortsatt drift i konkurs eller företagsrekonstruktion.

Beslut i detta ärende har fattats av rättschef Ulrika Lindén efter föredragning av verksjurist Andreas Bäckbro. Vid den slutliga handläggningen har även enhetschef Christina Sundblad och rättsutvecklare Soheil Roshanbin deltagit. Beslutet har godkänts digitalt och saknar därför underskrift.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

Rättslig promemoria

1 Sammanfattning

Den 1 augusti 2022 träder en ny lag om företagsrekonstruktion ikraft. För att kunna utses till rekonstruktör enligt den nya lagen måste rekonstruktören uppfylla kraven för att kunna förordnas som konkursförvaltare, ha borgenärernas förtroende och vara lämplig som rekonstruktör bl.a. genom att ha erfarenhet av fortsatt drift. Genom den nya rekonstruktionslagen införs en skyldighet för tingsrätterna att höra Kronofogden innan rekonstruktör utses.

Promemorian beskriver hur Kronofogden ska göra bedömningen om myndigheten ska tillstyrka eller avstyrka en föreslagen rekonstruktör.

2 Bakgrund, frågeställning och syfte

Genom lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion (FrekL) genomförs EU:s insolvens- och rekonstruktionsdirektiv (nedan direktivet) . Direktivet föreskriver bland annat att medlemsstaterna ska inrätta tillsyns- och regleringsmekanismer för att säkerställa ändamålsenlig övervakning av det arbete som förvaltare utför i syfte att säkerställa att deras tjänster tillhandahålls på ett ändamålsenligt och kompetent sätt och att de, i förhållande till de parter som är involverade, tillhandahålls opartiskt och oberoende (art. 27.1).

I direktivet regleras även vilka krav på utbildning och sakkunskap som ska gälla för förvaltare i förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning (art. 26). Både rekonstruktionsutredningen och regeringen bedömer att det finns starka skäl att gå längre än vad som krävs enligt direktivet och skärpa kraven på vem som får utses till rekonstruktör (SOU 2021:12 s. 605 och prop. 2021/22:215 s. 311f).

2.1 Syfte

Genom den nya rekonstruktionslagen införs en skyldighet för tingsrätterna att höra Kronofogden innan rekonstruktör utses. Uppgiften att yttra sig innan tingsrätten utser rekonstruktör är ny för Kronofogden. Syftet med detta ställningstagande är att skapa tydlighet och enhetlighet i Kronofogdens hantering genom att klargöra vilka krav som måste vara uppfyllda för att en person ska vara lämplig som rekonstruktör.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 2 kap. 4 § fjärde punkten FrekL ska en gäldenärs ansökan om rekonstruktion innehålla ett förslag till rekonstruktör och de uppgifter som behövs för att rätten ska kunna bedöma hans eller hennes lämplighet för uppdraget. I 2 kap. 5 § tredje punkten FrekL finns motsvarande bestämmelse för en borgenärs ansökan om rekonstruktion. Av 2 kap. 13 § FrekL framgår att innan rätten utser en rekonstruktör ska tillsynsmyndigheten beredas tillfälle att yttra sig.

Kraven på den som utses till rekonstruktör framgår av 2 kap. 15 § FrekL. Av bestämmelsen framgår att rekonstruktören ska uppfylla de krav som framgår av 7 kap. 1 § första stycket konkurslagen (KL) – d.v.s. de krav som gäller för konkursförvaltare - och ha borgenärernas förtroende. Av samma lagrum framgår att vid bedömningen av om någon är lämplig som rekonstruktör ska särskilt beaktas om han eller hon har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare fortsätta driva rörelse för ett konkursbos räkning enligt 8 kap. 2 § KL eller har annan motsvarande erfarenhet.

I 7 kap. 1 § första stycket KL framgår att en förvaltare ska ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Av 8 kap. 2 § första ledet KL framgår att förvaltaren för konkursboets räkning får fortsätta driva gäldenärens rörelse i den utsträckning det är ändamålsenligt och om det lagligen kan ske.

Av förarbetena till FrekL framgår att kraven på rekonstruktörer ska skärpas. En rekonstruktör ska uppfylla de grundläggande kraven för konkursförvaltare och ha borgenärernas förtroende. Vid bedömningen av om en föreslagen rekonstruktör är lämplig för uppdraget ska det särskilt beaktas om han eller hon har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare driva fortsatt rörelse för ett konkursbos räkning eller annan motsvarande erfarenhet (prop. 2021/22:215 s. 309).

En rekonstruktör behöver redan i dag ha goda kunskaper i bl.a. aktiebolagsrätt, civilrätt och arbetsrätt för att genomföra sitt uppdrag på ett bra sätt. I och med den nya regleringen, när inte bara skulduppgörelsen ska kunna fastställas utan också hela rekonstruktionsplanen, kommer det att ställas avsevärt högre krav på rekonstruktörens kompetens. Detta gäller framförallt rekonstruktörens juridiska kunskaper, t.ex. när det gäller vilka bolagsrättsliga åtgärder som är möjliga att genomföra i rekonstruktionsplanen och de förhållandevis komplicerade regler som ska gälla om en plan behöver fastställas genom en gruppöverskridande cram-

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

down, dvs. när en rekonstruktionsplan fastställs trots att den inte har godkänts av samtliga grupper (a prop. s. 311).

Det innebär inledningsvis att endast den som uppfyller de grundläggande kraven för konkursförvaltare ska kunna komma i fråga för ett uppdrag som rekonstruktör. Regeringen återger i förarbetena till FrekL de grundläggande kraven för konkursförvaltare enligt följande (a prop. s. 359).

Även konkurslagens bestämmelser om krav på konkursförvaltare är allmänt hållna men i praktiken ställs det stora krav på den som vill bli konkursförvaltare (jfr Kronofogdemyndighetens ställningstagande nr 2/18/TSM). Till konkursförvaltare får endast utses personer som uppfyller mycket högt ställda krav på kunskap och erfarenhet. En förvaltare behöver ha relevanta juridiska kunskaper, företagsekonomiska insikter, kunskaper om bokföring och redovisning samt straffrättsliga kunskaper. Därutöver måste en förvaltare i många fall även vara väl förtrogen med arbetsrättsliga och arbetsmarknadspolitiska frågor. Förvaltaren behöver också ha en utvecklad kontorsorganisation (prop. 1978/79:105 s. 156 f.). I praktiken ges uppdragen i regel till advokater som har specialiserat sig på konkursförvaltning och därmed har sådana insikter på särskilda områden som krävs (jfr rättsfallet NJA 1998 s. 685). Även specialister anställda av Stiftelsen Ackordscentralen anlitas som konkursförvaltare.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

omständigheter, kommer att vara möjligt att till rekonstruktör utse någon som saknar erfarenhet av driftskonkurs eller motsvarande (a prop. s. 313).

Rekonstruktören ska ha borgenärernas förtroende men det förhållandet att någon enstaka borgenär har invändningar mot förslaget till rekonstruktör bör inte utan vidare leda till att rekonstruktören bedöms sakna borgenärernas förtroende. Om en större borgenärskrets eller om de viktigare borgenärerna, t.ex. kreditgivarna, Skatteverket eller större leverantörer, motsätter sig förslaget till rekonstruktör är det dock normalt uteslutet att utse denna person (a prop. s. 359).

Enligt regeringen bör det i första hand ankomma på den som ansökt om företagsrekonstruktion att i samråd med den föreslagne rekonstruktören presentera ett tillräckligt underlag för att rätten ska kunna pröva den föreslagne rekonstruktörens lämplighet (a prop. s. 314).

4 Kronofogdens bedömning

Det ska göras en bedömning i varje enskilt fall om en föreslagen rekonstruktör är lämplig. Kraven på rekonstruktörens arbete skiljer sig avsevärt mellan olika rekonstruktioner beroende på bl.a. typ av bransch, storlek på företaget och verksamhet. I bedömningen nedan är utgångspunkten för bedömningen vad som krävs för att vara lämplig i alla typer av vanligt förekommande rekonstruktioner och oavsett om företaget är exempelvis tillverkande, enbart säljande eller inom tjänstesektorn.

Som framgår ovan är kraven för att vara lämplig som rekonstruktör betydligt högre enligt den nya lagen än enligt 1996 års lag. De är även högre än kraven för att vara lämplig som förvaltare. Kronofogden bedömer mot bakgrund av detta att det finns anledning att myndigheten genom sina yttranden till domstol verkar för att regelverket tillämpas på ett korrekt sätt så att de nya reglerna får avsedd effekt.

I enlighet med förarbetsuttalandena kommer Kronofogden tillstyrka en person som rekonstruktör efter ett tvåstegsförfarande. Först måste konstateras om den föreslagne rekonstruktören uppfyller kraven för att förordnas som förvaltare och har borgenärernas förtroende. Kravet för att kunna förordnas till förvaltare måste vara uppfyllt i varje enskild rekonstruktion. Därefter kan bedömningen avse om rekonstruktören har relevant erfarenhet av fortsatt drift i konkurs eller annan motsvarande erfarenhet.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

Vidare bör det betonas att det framgår tydligt av förarbetena att det är sökanden som ska visa att den föreslagne rekonstruktören är lämplig. Bevisbördan ligger med andra ord på sökanden.

4.1 De grundläggande kraven för konkursförvaltare

 Mycket goda kunskaper inom bl.a. obeståndsrätt, straffrätt och företagsekonomi  god förståelse för konkurslagens jävsbestämmelser  erfarenhet av att självständigt handlägga affärsjuridiska ärenden under eget personligt ansvar  betydande erfarenhet av personal- och lönegarantifrågor  betydande erfarenhet av bl.a. rörelseöverlåtelser  personlig lämplighet i en lång rad avseenden, bl.a. förmåga att göra affärsmässiga bedömningar  tillgång till en väl utvecklad, permanent kontorsorganisation  den som arbetar som ensam obeståndsjurist i en organisation bör i längden inte godtas som förvaltare.

Kronofogden bedömer att samtliga de krav som framgår av ställningstagandet måste vara uppfyllda för att vara lämplig som rekonstruktör.

Den nya rekonstruktionslagen innebär att rekonstruktören ska göra flera avancerade bedömningar som ställer krav på obeståndsrättslig kompetens. Ofta måste bedömningar göras skyndsamt. Den som är ensam jurist med obeståndsrättslig kompetens inom organisationen är inte lämplig som

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

rekonstruktör. Detta eftersom det är mycket viktigt att det vid kortare frånvaro på grund av exempelvis sjukdom eller andra uppdrag finns en jurist inom organisationen som kan hantera dessa frågor. Kronofogden bedömer att det inte räcker att rekonstruktören har ett nära samarbete med annan obeståndsjurist utan personen måste finnas i samma organisation som rekonstruktören.

Rekonstruktion skiljer sig från konkurs i det avseendet att det avser ett levande företag. Inte sällan kan rekonstruktören få hjälp med administrativa göromål av företagets personal. Detta gäller emellertid främst enklare sysslor såsom sammanställning av löner, fakturahantering och liknande. Flera av de uppgifter som måste utföras i en rekonstruktion, såsom att analysera företagets livskraft och att göra likviditetsbudgetar, kan rekonstruktören normalt inte få hjälp av företagets personal med. En annan viktig uppgift i rekonstruktion är lönegarantihantering. Det är ett krav att rekonstruktörens egen organisation har kompetens och förmåga att hantera lönegarantihandläggningen. Även i övrigt förekommer det uppgifter som inte kan utföras av företagets personal utan det krävs att rekonstruktören har tillgång till en egen kontorsorganisation. Detta sammantaget medför att kraven på egen kontorsorganisation inte är lägre för att vara lämplig som rekonstruktör än som förvaltare.

Det bör särskilt lyftas fram att det inte är tillräckligt att rekonstruktören hänvisar till en krets av konsulter eller liknande som kan ianspråktas för allehanda rekonstruktionsgöromål utan tillgången till kontorsorganisation måste avse en egen, permanent organisation.

4.2 Ha borgenärernas förtroende

Det är ett krav att den föreslagne rekonstruktören har borgenärernas förtroende. Av förarbetena framgår att den som ansöker om företagsrekonstruktion ska redogöra för vilka kontakter som tagits med borgenärerna och för borgenärernas inställning till den föreslagna rekonstruktören. Det är inget krav att sökanden har tagit en förhandskontakt med borgenärerna för att en ansökan ska beviljas. Om

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

någon förhandskontakt inte har tagits bör den som ansöker dock ge en rimlig förklaring till varför detta inte har varit möjligt för att undvika att riskera att ansökan avvisas (a prop. s. 315 f). Om Kronofogden får kännedom om att en större borgenärskrets eller någon av de viktigare borgenärerna saknar förtroende för den föreslagne rekonstruktören bör det innebära att Kronofogden avstyrker att denne förordnas till rekonstruktör, såvitt förutsättningarna i det enskilda fallet gör skäl att göra en annan bedömning. I övrigt ingår det inte inom ramen för Kronofogdens uppdrag att efterforska sådana förhållanden. Det ankommer ytterst tingsrätten att pröva om föreslagna rekonstruktören har borgenärernas förtroende.

4.3 Erfarenhet av att ha fortsatt att driva rörelse för ett konkursbos räkning (fortsatt drift) eller annan motsvarande erfarenhet

För att få ett företag att gå med vinst krävs normalt ett stort antal strategiska beslut. Dessa kan röra frågor såsom inriktning på verksamheten, bemanning, lokal eller annan plats för verksamheten, inköpsbeslut, marknadsföringsbeslut, prissättning, m.m. Kronofogdens bedömning är att normalt endast om den fortsatta rörelsen av gäldenärens verksamhet i en konkurs innefattat någon form av sådana nu nämnda strategiska beslut kan den fortsatta verksamheten ge sådan erfarenhet som krävs för att vara lämplig som rekonstruktör i annat än de allra enklaste rekonstruktionerna. Ett annat sätt att uttrycka det på kan vara att rekonstruktören ska vara kapabel att driva en verksamhet av viss komplexitet.

Har den fortsatta rörelsen i konkursen innefattat tillverkning av varor eller inköp av tillgångar av mer än obetydlig omfattning är den normalt av sådan komplexitet att den har stor betydelse vid bedömningen av lämplighet som rekonstruktör. Detsamma gäller om avvecklingen av tillgångarna av andra skäl har medfört stora kostnader eller innehållit svåra strategiska överväganden.

En ren utförsäljning av konkursgäldenärens tillgångar genom att t.ex. hålla en butik öppen under viss tid kräver sällan att förvaltaren fattar sådana strategiska beslut som krävs i ett levande bolag. Detta eftersom det normalt inte krävs några större strategiska överväganden då kostnadssidan vid en utförsäljning brukar vara mycket liten. Vanligtvis förekommer inga eller små inköp, personalen betalas av lönegarantin och lokalen behöver inte betalas av konkursboet. De enda beslut av någon större betydelse som vanligtvis måste fattas handlar om prissättning och

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

öppettider och dessa kräver ofta inga större överväganden. Erfarenhet från utförsäljning har därför som huvudregel inte samma tyngd vid bedömning av lämpligheten som rekonstruktör. Inte heller försäljning av hela tillgångsmassan till en och samma köpare kan i normalfallet medföra att förvaltaren förvärvar relevant erfarenhet på det sätt som krävs för att vara lämplig som rekonstruktör. Även fortsatt drift i tjänsteproducerande företag innebär oftast endast mer begränsade strategiska beslut. Den erfarenheten är därför inte meriterande på samma sätt som fortsatt drift i exempelvis tillverkande företag eller andra mer komplexa driftskonkurser.

I avsnitt 4.3.3 framgår vad som krävs för att erfarenheten av fortsatt drift eller rekonstruktion ska ha betydelse för att vara lämplig som rekonstruktör.

I undantagsfall skulle erfarenhet av att driva rörelse i form av ställföreträdare eller annan ledande position i ett företag kunna bidra till relevant erfarenhet. För att ha betydelse måste personen i fråga ha varit direkt involverad i de strategiska besluten och inte endast en passiv deltagare i verksamheten. Även erfarenhet som förvaltare i mycket stora konkurser, utan fortsatt drift, kan ha betydelse vid lämplighetsbedömningen. För det krävs att konkursen har innefattat flera viktiga strategiska beslut, såsom exempelvis avancerade försäljningsupplägg. Som regel bör den nu nämnda typen av erfarenhet normalt ha betydelse vid lämplighetsbedömningen endast som ett komplement till erfarenhet av fortsatt drift eller rekonstruktion.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

I förarbetena nämns storleken på företaget, de ekonomiska svårigheterna och andra omständigheter som faktorer som kan medföra att det är möjligt att till rekonstruktör utse någon som saknar erfarenhet av driftskonkurs eller motsvarande (a prop. s. 313). Det finns enligt Kronofogdens bedömning anledning att se restriktivt på frågan och frångå kraven på erfarenhet av fortsatt drift eller rekonstruktion endast i särskilda situationer.

Förutsättningarna för att hantera en rekonstruktion förändras hela tiden, vilket gör att erfarenhet som ligger några år tillbaka i tiden inte har samma betydelse vid lämplighetsbedömningen som erfarenhet som har förvärvats mer nyligen. Enligt Kronofogdens bedömning har erfarenhet som är äldre än fem år relevans vid lämplighetsbedömningen endast i undantagsfall. Detta även om erfarenheten både är omfattande och avser stora konkurser eller rekonstruktioner.

För att vara lämplig som rekonstruktör krävs det vidare att erfarenheten är tillräckligt omfattande, både vad avser konkurserna eller rekonstruktionernas komplexitet, dess längd och antalet konkurser eller rekonstruktioner. För att vara lämplig som rekonstruktör krävs således normalt tidigare erfarenhet av rekonstruktioner av motsvarande komplexitet som den aktuella rekonstruktionen eller av fortsatt drift i konkurser av minst motsvarande komplexitet. Normalt räcker det inte att erfarenheten utgörs av endast ett fåtal konkurser eller rekonstruktioner. I undantagsfall kan dock erfarenhet av endast ett fåtal konkurser eller rekonstruktioner räcka, om erfarenheten utgörs av mycket stora eller komplexa konkurser eller rekonstruktioner som ställt särskilt stora krav på handläggningen.

För att erfarenhet av rekonstruktion eller handläggning av fortsatt drift i annan egenskap än som förvaltare ska vara relevant krävs enligt Kronofogdens bedömning att den föreslagne rekonstruktören har varit involverad i handläggningen i väsentlig utsträckning. Som huvudregel ska den föreslagne rekonstruktören själv eller tillsammans med annan ha självständigt hanterat den fortsatta driften. Vid rekonstruktion är det rekonstruktörens faktiska arbete som har betydelse. Det är nödvändigt att rekonstruktören har varit aktiv i företagets verksamhet och i dess strategiska beslut.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

I förarbetena anges att den tidigare erfarenheten ska ha varit välmeriterad (a prop. s. 313). Detta innebär enligt Kronofogdens bedömning att endast erfarenhet av fortsatt drift eller företagsrekonstruktion som har genomförts med erforderlig omsorg och skicklighet har betydelse vid lämplighetsbedömningen. Betydelsen av att ha skött sina tidigare uppdrag kan emellertid sträckas längre än så. Den som har uppvisat inte obetydliga brister vid handläggning av konkurser eller rekonstruktioner är som regel olämplig som rekonstruktör.

5 Beredning av ställningstagandet

Ett förslag till ställningstagande har skickats på remiss till Ackordscentralen, Bankföreningen, professor emeritus Mikael Möller, Rekonstruktörs- och Konkursförvaltarkollegiet (Rekon), Skatteverket och Svenskt Näringsliv. Samtliga har svarat på remissen. Även Sparbankernas Riksförbund har svarat på remissen.