Transaktioner mellan Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, mervärdesskatt
1 Sammanfattning
Skatteverket anser att transaktioner mellan de organisatoriska delarna inom Svenska kyrkan inte utgör beskattningsbara transaktioner eftersom det inte finns något rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer mellan självständiga parter. Detta gäller oavsett vilka tjänster som utförs och oavsett om Svenska kyrkan beslutar om villkoren för utförandet och mottagandet av tjänsterna.
Det innebär att transaktioner mellan exempelvis ett stift och en församling inte ska mervärdesbeskattas.
Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, mervärdesskatt” daterat den 4 maj 2021, dnr 8-968756 . Ställningstagandet har framförallt omarbetats för att se till att laghänvisningar och begrepp är i överensstämmelse med ML som trädde i kraft den 1 juli 2023. Ställningstagandet innebär ingen ändring i sak.
2 Frågeställning
Trossamfundet Svenska kyrkan består av olika organisatoriska delar, dels ett nationellt organ, dels lokala och regionala enheter i form av församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift. De lokala och regionala enheterna är egna juridiska personer men ingår samtidigt som integrerade delar av den juridiska personen Svenska kyrkan.
De organisatoriska delarna av trossamfundet Svenska kyrkan är självständiga rättssubjekt inom rättssubjektet Svenska kyrkan. De svarar självständigt för sina respektive skyldigheter i förhållande till tredje man. Som utgångspunkt kan alltså såväl Svenska kyrkan som dess organisatoriska delar självständigt bedriva ekonomisk verksamhet och vara beskattningsbara personer.
Hur ska transaktioner mellan olika organisatoriska delar inom Svenska kyrkan, t.ex. församlingar och stift, hanteras mervärdesskatterättsligt?
Sådana egna juridiska personer som förvaltas av Svenska kyrkan t.ex. prästlönetillgångar omfattas inte av ställningstagandet.
3 Gällande rätt m.m.
Leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap är föremål för mervärdesskatt (3 kap. 1 § mervärdesskattelagen [2023:200], ML, jämför artikel 2.1 c i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).
För att avgöra om en särskild enhet bedriver självständig ekonomisk verksamhet ska det undersökas om enheten vid utövandet av denna verksamhet befinner sig i underordnad ställning gentemot den organisation som den är knuten till t.ex. en kommun eller ett företags huvudkontor (C-276/14 Gmina Wroclaw punkt 33 och C-210/04 FCE Bank punkt 35).
För att bedöma om det föreligger en sådan underordnad ställning ska det kontrolleras om den berörda personen bedriver verksamheten i eget namn, för egen räkning och på eget ansvar samt själv står den ekonomiska risken för verksamheten. Samma kriterier för bedömning av den ekonomiska verksamhetens självständighet kan tillämpas på både offentligrättsliga subjekt och privaträttsliga subjekt (C-276/14, Gmina Wroclaw, punkterna 34–35).
De organisatoriska delarna av Svenska kyrkan är självständiga rättssubjekt men ingår samtidigt som integrerade delar av den juridiska personen Svenska kyrkan. Verksamheten i de organisatoriska delarna är beroende av rättssubjektet Svenska kyrkan och det är Svenska kyrkan som bär den ekonomiska risk som verksamheten i de organisatoriska delarna är förenad med. Svenska kyrkans tillhandahållanden har skett inom trossamfundet Svenska kyrkan och det föreligger inte något rättsförhållande mellan självständiga parter. Tjänsterna har därmed inte tillhandahållits mot ersättning och ska därför inte mervärdesbeskattas (HFD 2021 ref. 2, punkterna 29–32 och 34).
4 Bedömning
Skatteverket anser att transaktioner mellan de organisatoriska delarna inom Svenska kyrkan inte utgör beskattningsbara transaktioner eftersom det inte finns något rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer mellan självständiga parter. Detta gäller oavsett vilka tjänster som utförs och oavsett om Svenska kyrkan beslutar om villkoren för utförandet och mottagandet av tjänsterna.
Det innebär att transaktioner mellan exempelvis ett stift och en församling inte ska mervärdesbeskattas.
Även om de organisatoriska delarna i deras egenskap av juridiska personer inom Svenska kyrkan utgör enskilda rättssubjekt med egen rättshandlingsförmåga så är deras självständighet begränsad i förhållande till trossamfundet Svenska kyrkan. Verksamheten i de organisatoriska delarna är beroende av rättssubjektet Svenska kyrkan. Det är Svenska kyrkan som bär den ekonomiska risk som verksamheten i de organisatoriska delarna är förenad med. Enskilda organisatoriska delar av Svenska kyrkan kan inte förlora sin rättsliga ställning genom t.ex. konkurs eller likvidation.
Svenska kyrkans tillhandahållande till de organisatoriska delarna har inte skett i deras egenskap av egna juridiska personer utan tillhandahållandena har skett inom trossamfundet Svenska kyrkan.
När de olika organisatoriska delarna i egenskap av juridiska personer inom Svenska kyrkan ingår ett rättsförhållande med en tredje part om ömsesidigt utbyte av prestationer omfattas dock transaktionen av ML:s tillämpningsområde.
5 Ställningstagandet ersätter ett annat ställningstagande
Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, mervärdesskatt ” daterat den 4 maj 2021, dnr 8-968756. Ställningstagandet har framförallt omarbetats för att se till att laghänvisningar och begrepp är i överensstämmelse med ML som trädde i kraft den 1 juli 2023. Ställningstagandet innebär ingen ändring i sak.