Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten
Bemyndigande
Genomför EU-direktiv
4 kap. 8 a § och 9 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) följande.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Tillämpningsområde
Dessa föreskrifter ska tillämpas då vattenmyndigheten genomför kart läggning och riskbedömning, klassificerar status och utför ekonomisk analys för grundvattenförekomster enligt 3 kap. 1 och 2 §§ och 4 kap. 5–7 §§ vattenför valtningsförordningen (2004:660) samt redovisar uppgifter enligt 9 kap. 2 § samma för ordning. Dessa föreskrifter gäller för grundvattenförekomster som används för uttag större än 10 m /dygn eller uttag för dricksvattenförsörjning till fler än
50 personer, eller som medger framtida användning till dessa ändamål. Före skrifterna gäller även för grundvattenförekomster där mänskliga verksamheter kan medföra miljökonsekvenser på grundvattenanslutna ytvattenförekomster eller grundvattenberoende terrestra ekosystem.
Jfr följande direktiv: • Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upp rättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060), senast ändrat genom Kommissionens direktiv 2014/101/EU av den 30 oktober 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens åtgärder (EUT L 311, 31.10.2014, s. 32, Celex 32014L0101), • Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s 19, Celex 32006L0118), ändrat genom Kommissionens direktiv 2014/80/EU av den 20 juni 2014 om ändring av bi laga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 182, 21.6.2014, s 52 Celex 32014L0080).
Termer och uttryck i föreskrifterna
Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vatten politikens område och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämringar .
I dessa föreskrifter avses med
betydande påverkanskälla: mänsklig verksamhet som ensam eller tillsammans med andra mänskliga verksamheter ger miljökonsekvenser i sådan omfattning att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grund vattenstatus respektive god kvantitativ status,
expertbedömning: en statusklassificering som är baserad på bästa tillgängliga kunskap om grundvattenförekomsten och som utförs när det inte är möjligt eller lämpligt att använda övervakningsdata för klassificeringen av status,
geografisk region: område med likartade storskaliga naturförutsättningar vad gäller berggrundens beskaffenhet och jordarternas egenskaper,
grundvattenanslutna ytvattenförekomster: ytvattenförekomster som utbyter betydande mängder vatten med en eller flera grundvattenförekomster,
grundvattenberoende terrestra ekosystem: terrestra ekosystem som är direkt beroende av utflödande grundvatten eller av en viss grundvattennivå,
grundvattenförekomststyp: indelning av grundvattenförekomster utifrån om grundvattnet förekommer i sprickor, porer eller kombinationer av dessa samt beskrivning av uttagsmöjligheten,
kvantitativa kvalitetsfaktorer: del av bedömningen för kvantitativ status,
miljökonsekvenser: effekter i miljön som beror på en eller flera mänskliga verksamheter,
riskbedömning: bedömning av om den sammanlagda omfattningen av mänskliga verksamheter ger miljökonsekvenser som resulterar i att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status,
status: beskrivning av grundvattnets kvalitet och kvantitet i grundvattenföre komsten vid en viss tidpunkt, anges som god eller otillfredsställande kemisk grundvattenstatus respektive god eller otillfredsställande kvantitativ status,
EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060 EUT L 372, 27.12.2006, s 19, Celex 32006L0118
tillförlitlighet: beskrivning av säkerheten i klassificeringen av kemisk grund vattenstatus och kvantitativ status,
vattenförvaltningscykel: den sexårsperiod där alla moment i vattenförvaltnings arbetet revideras,
vända trend-värde: viss koncentration eller procentandel av ett tröskelvärde.
2 kap. Inledande kartläggning
För samtliga grundvattenförekomster ska vattenmyndigheten identifiera följande attribut:
1. unik identitet, 2. lokalisering och gräns, 3. geografisk region, 4. grundvattenförekomststyp, 5. tillrinningsområde, 6. över och underliggande grundvattenförekomster, 7. grundvattenförekomstens sårbarhet, 8. grundvattenanslutna ytvattenförekomster, 9. skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem, 10. övriga grundvattenberoende skyddade områden, och 11. gruppering, om grundvattenförekomsten ingår i sådan.
Vattenmyndigheten får sammanföra grundvattenförekomster i grupper under förutsättning att grundvattenförekomsterna i en grupp har likartad geologisk och geokemisk uppbyggnad och är föremål för obetydliga eller lik artade mänskliga verksamheter. Grupperingen kan användas som stöd vid kartläggning, riskbedömning och statusklassificering för enskilda grundvattenförekomster enligt dessa före skrifter.
Vattenmyndigheten ska utifrån listan i bilaga 1a identifiera mänskliga verksamheter som grundvattenförekomsten är eller kan förutses bli utsatt för.
3 kap. Riskbedömning och fördjupad kartläggning
För varje grundvattenförekomst ska vattenmyndigheten utifrån listan i bilaga 1b bedöma om mänskliga verksamheter identifierade enligt 2 kap. 3 § ensamt eller tillsammans ger sådana miljökonsekvenser som leder till att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status enligt 4 kap. 1–7 §§.
Vid riskbedömning enligt 1 § ska den inledande kartläggningen i 2 kap. vid behov utökas med information från fördjupad kartläggning enligt bilaga 2. Den fördjupade kartläggningen ska syfta till en säkrare riskbedömning och ska användas som underlag för framtagande av tröskelvärden och vända trend värden, vid klassificering av status och vid ekonomisk analys.
För grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status ska vatten myndigheten ange mänskliga verksamheter som betydande påverkanskällor om de ensamma eller tillsammans ger miljökonsekvenser som kan påverka grund vattenförekomstens status. Förorenande ämnen och indikatorer respektive kvantitativa kvalitetsfaktorer som medför sådana miljökonsekvenser ska även identifieras.
Fastställande av tröskelvärden
För samtliga grundvattenförekomster ska vattenmyndigheten fastställa tröskel värden för de förorenande ämnen och indikatorer som finns upptagna i tabell 1 i bilaga 3. För grundvattenförekomster där den kemiska sammansättningen kan leda till
1. att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvattenförekomst inte kan uppnås eller till betydande sänkning av statusen hos sådana ytvatten förekomster, eller 2. betydande skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra eko system ska vattenmyndigheten fastställa tröskelvärden för de förorenande ämnen och indikatorer som utgör orsaken.
Vattenmyndigheten ska fastställa tröskelvärden för förorenande ämnen och indikatorer så att koncentrationer under tröskelvärdet
1. inte begränsar möjligheten till nuvarande eller potentiell legitim användning av grundvattnet, 2. inte leder till att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvatten förekomst inte kan uppnås eller till betydande sänkning av statusen i sådana ytvattenförekomster, 3. inte leder till betydande skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem, 4. inte visar på inträngning av saltvatten eller annan förorening i grund vattenförekomsten, och 5. inte påverkar möjligheten att uppfylla krav för övriga grundvatten beroende skyddade områden.
Framtagande av tröskelvärden ska ske enligt bilaga 3.
Så snart ny information om förorenande ämnen eller indikatorer visar att ett tröskelvärde behöver ändras för att uppfylla 4 § ska ett nytt tröskelvärde fastställas. Behov av nya eller förändrade tröskelvärden ska även ses över i varje vattenförvaltningscykel.
Fastställande av vända trend-värden och trendanalys
Vattenmyndigheten ska fastställa vända trendvärden för de grundvattenföre komster som efter riskbedömningen enligt 3 kap. 1 § konstaterats vara i risk att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus. Vända trendvärde ska fastställas för förorenande ämnen och indikatorer som riskerar att överskrida ett tröskelvärde.
Vattenmyndigheten ska fastställa vända trendvärdet så att det utgör 75 procent av tröskelvärdet om inte annat framgår av denna paragraf. Vända trendvärdet ska fastställas till en lägre procentandel av tröskel värdet än 75 procent om det behövs för att så kostnadseffektivt som möjligt före bygga eller åtminstone i görligaste mån mildra varje miljömässigt betydande skadlig förändring i grundvattenkvaliteten. Vända trendvärdet ska utgöra en högre procentandel av tröskelvärdet än 75 procent om det behövs för att
1. detektionsnivån inte gör det möjligt att identifiera en betydande och ihållande uppåtgående trend när vända trendvärdet utgör 75 procent av tröskelvärdet, eller 2. ökningstakten hos trenden och möjligheten att vända trenden är sådana att en högre procentandel ändå skulle innebära att åtgärder så kostnads effektivt som möjligt skulle kunna förebygga eller åtminstone i görligaste mån mildra varje miljömässigt betydande skadlig förändring i grund vattenkvaliteten. En sådan högre procentandel får inte försena eller försvåra möjligheten att bibehålla miljökvalitetsnormen.
Vid fastställande av vända trendvärden ska vid behov hänsyn tas till kraven i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket (1998:915). Det procentuella förhållandet mellan tröskelvärdet och vända trendvärdet ska inte ändras under pågående vattenförvaltningscykel.
Vattenmyndigheten ska identifiera betydande och ihållande uppåtgående trender av förorenande ämnen och indikatorer angivna i tabell 1 i bilaga 3 samt betydande och ihållande uppåtgående trender som har brutits.
4 kap. Klassificering av status
Vattenmyndigheten ska som en del av den fördjupade kartläggningen enligt 3 kap. klassificera kemisk grundvattenstatus och kvantitativ status för samtliga grundvattenförekomster i syfte att beskriva grundvattnets tillstånd. Klassificeringen ska ligga till grund för att utvärdera effekter av beslutade åtgärder och för att fastställa miljökvalitetsnormer enligt SGU:s föreskrifter (SGUFS 2023:2) om miljökvalitetsnormer för grundvatten.
En grundvattenförekomst ska klassificeras till god kemisk grundvatten status respektive god kvantitativ status om den efter genomförd riskbedömning enligt 3 kap. 1 § bedömts att utan risk kunna bibehålla god kemisk grundvatten status respektive god kvantitativ status.
Kemisk grundvattenstatus
Om uppmätta koncentrationer av ett förorenande ämne eller indikator inte överstiger det tröskelvärde som fastställts enligt 3 kap. 4 § ska det förorenande ämnet eller indikatorn klassificeras till god kemisk grund vattenstatus. Om alla förorenande ämnen och indikatorer har god kemisk grundvatten status ska grundvattenförekomsten klassificeras till god kemisk grundvatten status.
Även om ett tröskelvärde enligt 3 kap. 4 § överskrids i en eller flera över vakningspunkter ska det förorenande ämnet eller indikatorn klassificeras till god kemisk grundvattenstatus om det är möjligt att visa att överskridandet
1. endast omfattar en mindre och avgränsad del av grundvattenföre komsten, 2. inte begränsar möjligheten till nuvarande eller potentiell legitim användning av grundvattnet, 3. inte leder till att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvattenförekomst inte kan uppnås eller till betydande sänkning av statusen i sådana ytvattenförekomster, 4. inte leder till betydande skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem, 5. inte beror på inträngning av saltvatten eller annan förorening i grund vattenförekomsten, och 6. inte hindrar att krav för övriga grundvattenberoende skyddade områden uppfylls.
Om någon av de ovanstående sex punkterna inte uppfylls ska det förorenan de ämnet eller indikatorn klassificeras till otillfredsställande kemisk grund vattenstatus. Om något förorenande ämne eller indikator har otillfreds ställande kemisk grundvattenstatus ska grundvattenförekomsten klassificeras till otill fredsställande kemisk grundvattenstatus.
Kvantitativ status
En grundvattenförekomst har god kvantitativ status när grundvattennivån är sådan att den
1. inte påverkas till följd av att det långsiktiga uttaget överskrider den tillgängliga grundvattenresursen, 2. inte kan leda till att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvattenförekomst inte kan uppnås eller till betydande sänkning av statusen i sådana ytvattenförekomster, 3. inte kan leda till betydande skada på skyddsvärda grundvatten beroende terrestra ekosystem, och 4. inte ens inom ett begränsat område ger upphov till förändringar i strömningsriktningen som kan leda till inträngning av saltvatten eller annan förorening.
Om någon av de ovanstående fyra kvantitativa kvalitetsfaktorerna inte uppfylls ska den kvantitativa kvalitetsfaktorn klassificeras till otillfreds ställande kvantitativ status. Om någon kvantitativ kvalitetsfaktor har otill fredsställande kvantitativ status ska grundvattenförekomsten klassificeras till otillfreds ställande kvantitativ status.
Underlag för klassificering av status
Klassificering av kemisk grundvattenstatus och kvantitativ status ska baseras på de mätningar som utförs i övervakningsprogram enligt 5–22 §§ SGU:s före skrifter (SGUFS 2014:1) om övervakning av grundvatten. Vid behov ska resultat från grupperingen enligt 2 kap. 2 § användas.
Vattenmyndigheten ska genomföra en expertbedömning av kemisk grund vattenstatus respektive kvantitativ status när det inte är möjligt eller lämpligt att tillämpa 6 § och
1. mätningar som behövs för klassificering av status saknas, 2. information inhämtats på annat sätt än det som anges i 6 §, eller 3. resultatet av klassificeringen av status enligt 2–5 §§ inte är rimligt eller har hög osäkerhet.
En expertbedömning ska göras utifrån information från inledande och för djupad kartläggning. En expertbedömning kan resultera i att en grundvattenförekomst har god eller otillfredsställande kemisk grundvattenstatus respektive god eller otill fredsställande kvantitativ status.
Bedömning av tillförlitlighet
Vattenmyndigheten ska bedöma tillförlitligheten på statusen vid klassificering av
1. kemisk grundvattenstatus för förorenande ämnen och indikatorer, 2. kemisk grundvattenstatus för grundvattenförekomsten, 3. kvantitativ status för kvantitativa kvalitetsfaktorer, och 4. kvantitativ status för grundvattenförekomsten.
Tillförlitligheten ska bedömas i fyra kategorier, hög (3), medel (2), låg (1) eller okänd (0).
5 kap. Ekonomisk analys
Vattenmyndigheten ska göra en ekonomisk analys av vattenanvänd ningen för varje vattendistrikt enligt 3 kap. 1 § 3 vattenförvaltningsförordningen (2004:660).
6 kap. Redovisning
Vattenmyndigheten ska redovisa uppgifterna i dessa föreskrifter i enlighet med SGU:s föreskrifter och allmänna råd (SGUFS 2017:1) om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten. Ändringar av uppgifter ska framgå tydligt och utföras utan att ursprungliga uppgifter förloras. Datum då ändringen har skett ska anges.
Vattenmyndigheten ska redovisa information per grundvattenförekomst från inledande kartläggning enligt 2 kap. 1 § och fördjupad kartläggning enligt 3 kap. 2 § samt resultat av riskbedömning enligt 3 kap. 1 §.
Vattenmyndigheten ska redovisa information om grundvattenberoende skyddade områden och ange
1. områdets geografiska avgränsning i standardiserat GISformat, 2. unik identitet för det skyddade området, om sådan finns,
3. områdets namn, 4. enligt vilket eller vilka EUdirektiv som området är utpekat, 5. svensk lagstiftning som skyddar området, och 6. syftet med skyddet.
Vattenmyndigheten ska redovisa betydande påverkanskällor enligt 3 kap. 3 § och ange
1. unik identitet, om sådan finns, 2. geografiskt läge, och 3. förorenande ämnen och indikatorer respektive kvantitativa kvalitets faktorer som medför miljökonsekvenser på grundvattenförekomsten.
Vattenmyndigheten ska för varje grundvattenförekomst redovisa och mo tivera tröskelvärden fastställda enligt 3 kap. 4 och 5 §§ utifrån underlag enligt bilaga 3.
Vattenmyndigheten ska redovisa och ange grunden för vända trendvärden fastställda enligt 3 kap. 7 och 8 §§.
Vattenmyndigheten ska redovisa förorenande ämnen och indikatorer med betydande och ihållande uppgående trender eller brutna trender enligt 3 kap. 9 §. Vatten myndigheten ska även redovisa de metoder som använts vid trendana lyserna.
Vattenmyndigheten ska redovisa ställningstagande för kemisk grund vattenstatus för grundvattenförekomsten samt för förorenande ämnen och in dikatorer enligt 4 kap. 2–4 §§ genom att ange
1. metod som använts vid klassificeringen av status, 2. motivering till angiven status, 3. anledning till otillfredsställande status enligt 4 kap. 4 §, inklusive typ av grundvattenberoende skyddat område om sådant berörs, 4. tillförlitlighet enligt 4 kap. 8 §, och 5. gruppering enligt 2 kap. 2 § om sådan har använts.
Vattenmyndigheten ska redovisa ställningstagande för kemisk grundvatten status för förorenande ämnen och indikatorer enligt 4 kap. 3 och 4 §§ genom att ange
1. antal undersökningar som ingår vid klassificering av status, 2. antal år och vilka årtal som undersökningarna utförts, 3. observerad koncentration av förorenande ämnen och indikatorer, 4. eventuell använd metod för beräkning av observerad koncentration, 5. om tröskelvärdet för något förorenande ämne eller indikator har över stigits i en eller flera övervakningsstationer men grundvattenföre komsten trots det uppnår god kemisk grundvattenstatus, och 6. beskrivning och orsak till bedömning enligt punkt 5, inklusive redo visning av andel av grundvattenförekomsten som är påverkad av kon centrationer som överskrider tröskelvärdet.
Vattenmyndigheten ska redovisa och motivera kvantitativ status för grund vattenförekomsten och för kvantitativa kvalitetsfaktorer enligt 4 kap. 2 och 5 §§ genom att ange
1. metod som använts vid klassificeringen av status, 2. motivering till angiven status, 3. anledning till otillfredsställande status enligt 4 kap. 5 §, inklusive typ av grundvattenberoende skyddat område om sådant berörs, 4. tillförlitlighet enligt 4 kap. 8 §, och 5. gruppering enligt 2 kap. 2 § om sådan har använts.
Vattenmyndigheten ska redovisa och motivera den kvantitativa statusen för kvantitativa kvalitetsfaktorer enligt 4 kap. 5 § genom att ange
1. antal undersökningar som ingår i klassificeringen av status, 2. antal år och vilka årtal de undersökningarna utförts, 3. observerat resultat från undersökningarna, 4. om observerat resultat indikerar miljökonsekvenser men grundvatten förekomsten trots det uppnår god kvantitativ status, och 5. beskrivning och orsak till bedömning enligt punkt 4, inklusive redo visning av andel av grundvattenförekomsten som är påverkad av miljö konsekvenser.
Vattenmyndigheten ska redovisa den ekonomiska analysen av vatten användningen enligt 5 kap. på vattendistriktsnivå.
Ikraftträdande
1. Denna författning träder ikraft den 1 mars 2023. 2. Genom författningen upphävs följande föreskrifter: a) Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten (SGUFS 2013:1), och b) Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitets normer och statusklassificering för grundvatten (SGUFS 2013:2).
På Sveriges geologiska undersöknings vägnar
ANNELI WIRTÉN
HENRIK VON ZWEIGBERGK
Bilaga 1.
Mänskliga verksamheter och miljökonsekvenser
Bilaga 1 a. Lista med mänskliga verksamheter som ska användas enligt
2 kap. 3 §.
• Punktkällor – förorenade områden • Punktkällor – deponier • Punktkällor – IEDindustri • Punktkällor – inte IEDindustri • Punktkällor – lakvatten från gruvdrift • Punktkällor – vattenbruk • Punktkällor – andra signifikanta punktkällor • Diffusa källor – jordbruk • Diffusa källor – transport och infrastruktur • Diffusa källor – enskilda avlopp • Diffusa källor – skogsbruk • Diffusa källor – urban markanvändning • Diffusa källor – andra signifikanta diffusa källor • Diffusa källor – förorenad mark/gammal industrimark • Diffusa källor – materialtäkt • Vattenuttag – jordbruk • Vattenuttag – kommunal eller allmän vattentäkt • Vattenuttag – tillverkningsindustri • Vattenuttag – andra relevanta uttag • Konstgjord vattenåterföring • Annan signifikant påverkan • Grundvattennivåförändringar • Okänd påverkan • Historisk förorening
Bilaga 1b. Lista med miljökonsekvenser som ska användas enligt 3 kap. 1 §.
• Försurning • Förorening av näringsämnen • Förorening av organiska ämnen • Kemisk förorening • Skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem • Skada på grundvattenanslutna ytvattenförekomster • Saltvatteninträngning p.g.a. ändrad flödesriktning • Saltvattenintränging utan ändrad flödesriktning • Störd vattenbalans • Mikrobiell förorening • Övriga effekter • Ingen effekt • Okänd effekt
Bilaga 2.
Fördjupad kartläggning
Exempel på information om grundvattenförekomsten, eller gruppen av grund vattenförekomster, som kan behöva tas fram inom den fördjupade kartlägg ningen. Informationen ska tas fram genom ett succesivt tillvägagångssätt så att omfattning och inriktning ger en rimlig säkerhet och ambitionsnivå för resultatet.
Egenskaper
• Genomsläpplighet i markytan och i jordlagerföljden på djupet. • Djup till grundvattnet. • Omättade zonens mäktighet. • Mättade zonens mäktighet. • Grundvattnets strömningsriktning. • Snabb eller långsamreagerande grundvattenförekomst. • Läge i förhållande till högsta kustlinjen. • Artesiska förhållanden.
Grundvattenanslutna ytvattenförekomster
• Platser med vattenutbyte mellan grundvattenförekomsten och grund vattenanslutna ytvattenförekomster. • Storleken och riktningen på vattenutbytet mellan grundvattenföre komsten och grundvattenanslutna ytvattenförekomster. • Miljökonsekvenser på ytvattenförekomster orsakade av det utström mande grundvattnets kemiska sammansättning eller kvantitet.
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
• Grundvattenberoende terrestra naturtyper i Natura 2000områden och andra skyddsvärda områden i grundvattenförekomstens närhet. • Grundvattenförekomstens vattenutbyte med skyddsvärda grund vattenberoende terrestra ekosystem. • Skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystems art sammansättning och funktion orsakade av betydande påverkanskällor på grundvattnets kemiska sammansättning eller kvantitet.
Grundvattennivåer och vattenomsättning
• Uttagsmöjlighet • Naturlig långsiktig grundvattenbildning och miljökonsekvenser på grundvattenbildningen genom exempelvis avledning av regnvatten, avrinning genom marktätning, dränering eller uppdämning. • Bedömning av tillgänglig grundvattenresurs. • Beräkning av vattenbalans. • Förväntade effekter till följd av klimatförändring. • Områden med inträngning av saltvatten eller annan förorening.
Vattenuttag
• Nuvarande och framtida dricksvattentäkter, framför allt de med ut tagskapacitet över 10 m /dygn i genomsnitt eller som försörjer fler än 50 personer. • Grundvattenuttag till andra ändamål än dricksvattenförsörjning. • Uttagsmängd angiven för relevant tidsperiod. • Uttagna vattnets kemiska sammansättning. • Konstgjord och naturlig infiltration samt återinfiltration. • Mäktighet för jord eller berglager i uttagspunkten. • Brunnsdjup och uttagsdjup.
Grundvattnets kemiska sammansättning
• Bakgrundsvärden • Analysresultat från undersökningar av grundvattnet. • Trender av förorenande ämnen och indikatorer. • Omfattningen av tillförseln av förorenande ämnen och indikatorer från mänskliga verksamheter inom tillrinningsområdet. • Kemiska indikatorer på överuttag och intrusion.
Bilaga 3.
Förfarande för framtagande av tröskelvärden för grundvattenförekomster
Vid framtagande av tröskelvärden ska följande beaktas:
• Vattenutbytet mellan grundvattenförekomsten och grundvatten anslutna ytvattenförekomster tillsammans med ytvattenförekomstens känslighet för miljökonsekvenser. • Vattenutbytet mellan grundvattenförekomsten och skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem samt ekosystemens käns lighet för miljökonsekvenser. • Miljökonsekvenser på grundvatten som används för dricksvatten ändamål, bevattning, industri eller annan legitim användning av grundvattnet eller risk för störning av grundvattnets funktion. • Miljökonsekvenser från vattenuttag, särskilt risken för saltvattenin trängning. • Miljökonsekvenser på övriga grundvattenberoende skyddade områden. • De förorenande ämnenas eller indikatorernas ursprung, toxikologiska egenskaper, spridningsbenägenhet, persistens och potential för bio ackumulering. • Bakgrundsvärde • Grundvattenförekomstens hydrogeologiska egenskaper såsom ge nomsläpplighet, strömningsriktning och omsättningstid.
Information framtagen genom inledande och fördjupad kartläggning ska an vändas. Om tillräckligt underlag saknas för att uppfylla kraven enligt punk terna 1–8 ska koncentrationerna i tabell 1 användas för de förorenande ämnen och indikatorer som finns upptagna i tabellen. Tröskelvärdet för nitrat respektive bekämpningsmedel får inte vara högre än den koncentration som anges i tabell 1.
Tabell 1. Generella tröskelvärden för grundvatten. Tröskelvärdena avser de halter som kan förväntas vara rörliga i grundvattenmiljön. För metaller avses företrädesvis upplösta halter i grundvattenprov som med minsta möjliga syrekontakt filtreras genom 0,45 µmfilter direkt vid provtagning, eller motsvarande behandling.
Generellt tröskel- Förorenande ämnen och indikatorer CAS-nummer Enhet värde
OORGANISKA ÄMNEN OCH INDIKATORER
Metaller och halvmetaller
Arsenik 7440382 µg/l 5 Bly 7439921 µg/l 5 Kadmium 7440439 µg/l 0,5 Koppar 7440508 µg/l 500 Krom 7440473 µg/l 25
Generellt tröskel- Förorenande ämnen och indikatorer CAS-nummer Enhet värde
Kvicksilver 7439976 µg/l 0,5 Nickel 7440020 µg/l 20 Zink 7440666 µg/l 500
Övriga oorganiska ämnen och indikatorer
Ammonium 14798039 mg/l 0,5 Fosfat 14265442 mg/l 0,6 Klorid 16887006 mg/l 100 Konduktivitet mS/m 150 Nitrat 14797558 mg/l 50 Nitrit 14797650 mg/l 0,5 Sulfat 14808798 mg/l 100
ORGANISKA ÄMNEN
Bekämpningsmedel
Aktiva ämnen i bekämpningsmedel inkl. meta µg/l 0,1 boliter, nedbrytnings och reaktionsprodukter, enskilt ämne* Aktiva ämnen i bekämpningsmedel inkl. meta µg/l 0,5 boliter, nedbrytnings och reaktionsprodukter, totalhalt*
Halogenerade lösningsmedel och industrikemikalier
1,2Dikloretan 2034581 µg/l 3 1,2Dikloreten, summa av isomerer 540590 µg/l 50 cis-1,2-Dikloreten 156592 trans-1,2-Dikloreten 156605 Diklormetan 75092 µg/l 5 Tetraklormetan (koltetraklorid) 56235 µg/l 5 Trihalometaner, summa av 4 µg/l 100 Kloroform 67663 Bromoform 75252 Dibromklormetan 124481 Bromdiklormetan 75274 Trikloreten och tetrakloreten, summa 79016, µg/l 10 127184 Vinylklorid 75014 µg/l 0,5
Läkemedel
Farmakologiskt aktiva substanser inkl. meta µg/l 0,25 boliter och nedbrytningsprodukter, totalhalt** Karbamazepin 298464 µg/l 0,25 Sulfametoxazol 723466 µg/l 0,01
Generellt tröskel- Förorenande ämnen och indikatorer CAS-nummer Enhet värde
Petroleumkolväten
Alifatiska kolväten, summa >C5C35 µg/l 100 Bensen 71432 µg/l 1 Toluen 108883 µg/l 40
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Benso[a]pyren 50328 µg/l 0,01 PAH, summa av 3 med låg molekylvikt µg/l 10 Naftalen 91203 Acenaften 83329 Acenaftylen 208968 PAH, summa av 5 med medelhög molekylvikt µg/l 2 Fluoren 86737 Fenantren 85018 Antracen 120127 Fluoranten 206440 Pyren 129000 PAH, summa av 4 med hög molekylvikt µg/l 0,1 Benso[b]fluoranten 205992 Benso[k]fluoranten 207089 Benso[ghi]perylen 191242 Indeno[1,2,3-cd]pyren 193395
Poly- och perfluorerade ämnen (PFAS)
PFAS, summa av 24 Toxicitets ng/l 4,4 (viktad)*** faktor (PFOA ekviva lenter) Perfluorhexansulfonsyra 0,6 355464
(PFHxS)
Perfluoroktansulfonsyra 2 1763231
(PFOS)
Perfluoroktansyra(PFOA) 1 335671 Perfluornonansyra(PFNA) 10 375951 Perfluorbutansulfonsyra 0,001 375735
(PFBS)
Perfluorhexansyra(PFHxA) 0,01 307244 Perfluorbutansyra(PFBA) 0,05 375224 Perfluorpentansyra 0,03 2706903
(PFPeA/PFPA)
Perfluorpentansulfonsyra 0,3005 2706914
(PFPeS/PFPS)
Perfluordekansyra(PFDA) 7 335762 Perfluordodekansyra 3 307551
(PFDoDA/PFDoA)
Generellt tröskel- Förorenande ämnen och indikatorer CAS-nummer Enhet värde
Perfluorundekansyra 4 2058948
(PFUnDA/PFUnA)
Perfluorheptansyra(PFHpA) 0,505 375859 Perfluortridekansyra(PFTrDA) 1,65 72629948 Perfluorheptansulfonsyra 1,3 375928
(PFHpS)
Perfluordekansulfonsyra 2 335773
(PFDS)
Perfluortetradekansyra 0,3 376067
(PFTeDA)
Perfluorhexadekansyra 0,02 67905195
(PFHxDA)
Perfluoroktadekansyra 0,02 16517116
(PFODA)
Ammoniumperfluor(2-metyl- 0,06 62037803
3-oxahexanoat) (HFPO-DA/GenX)
Propionsyra/ammonium 0,03 958445448
2,2,3-trifluor-3-(1,1,2,2,3,3hexafluor-3-(trifluormetoxi) propoxi)propanoat(ADONA)
Fluortelomer6:2-alkohol 0,02 647427
(6:2FTOH)
Fluortelomer8:2-alkohol 0,04 678397
(8:2FTOH)
Ättiksyra/2,2-difluor-2-((2,2,4,5- 0,06 1190931419
tetrafluor-5-(trifluormetoxi)- 1,3-dioxolan-4-yl)oxi)-(C6O4)
Övriga organiska föroreningar
Bisfenol A 80057 µg/l 2,5 Dietylhexylftalat (DEHP) 117817 µg/l 6
* Med bekämpningsmedel avses aktiva ämnen i växtskyddsmedel och biocider inklusive deras metaboliter, nedbrytnings och reaktionsprodukter. Tröskelvärdet för summapara metern tillämpas på summahalten av alla enskilda bekämpningsmedel och metaboliter, nedbrytnings och reaktionsprodukter som kvantifieras i ett grundvattenprov. ** Tröskelvärdet tillämpas på summahalten av alla enskilda farmakologiskt aktiva substanser, metaboliter och nedbrytningsprodukter som kvantifieras i ett grundvattenprov. *** Tröskelvärdet tillämpas på summahalten av alla enskilda PFAS som kvantifieras i ett grundvattenprov, efter att halterna av alla kvantifierade ämnen omräknats till PFOAekviva lenter genom multiplikation med ämnenas toxicitetsfaktorer.