Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd
Ändrar
Bemyndigande
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994, då Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av lantbruksväxter (utom potatis) och Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) skall upphöra att gälla.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige.
Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 20 § andra stycket är uppfyllt.
Saknr U 39:1 -------------------------------- Denna författning träder i kraft den 2 september 1994.
ALF WALLIN
Eva Dahlberg (Växtodlingsenheten)
Saknr U 39:1
Bilaga 1 KVALITETSKRAV FÖR STRÅSÄD UTOM MAJS OCH KANARIEGRÄS - SVENSKA KRAV
Utsädet skall uppfylla följande krav:
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Högsta tillåtna inblandning av främmande sort (med undantag för sortblandningar), konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Antalsprocent i respektive klass Art A, B C1 C2 Havre, korn, vete 0,1 0,3 1,0 Rågvete 0,3 1,0 2,0
Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och certifieringsklass.
Saknr U 39:1
2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga. Provvikt för undersökt mängd av samtliga arter och klasser skall vara minst 1 kg. Undantag gäller för flyghavreanalys i havre där den undersökta mängden skall vara minst 2 kg.
Renhet Frön av andra arter Grobarhet Mjöldryga Art Klass vikt-% tolerans st/kg, högst av stråsäd, % tol. st/kg totalt a) varav enskild stråsädesart
Avena sativa
L. Havre A, B 99,9 0,3 8 2 varav 1 korn 91 b) 5 2 C1 " " 10 4 " 2 " " b) " 6 C2 " " 14 8 " 5 " " b) " 6
Hordeum
vulgare L. 2-radskorn A, B 99,9 0,3 8 2 " 1 havre 92 4 2 C1 " " 10 4 " 2 " " " 6 C2 " " 13 7 " 3 " " " 6 6-radskorn A, B 99,9 0,3 8 2 " högst 1 vete el. råg 90 5 2 C1 " " 10 4 " " 2 " " " 6 C2 " " 13 7 " " 3 " " " 6
Secale
cereale L. Råg A, B 99,9 0,3 8 2 " 1 vete 90 5 2 c) C " " 13 7 " 3 " " " 6 d)
x Triticosecale
Wittmack Rågvete A, B 99,9 0,3 8 2 " 1 " 90 5 2 C1 " " 20 14 " " 6 C2 " " 20 14 " " 6
Triticum
aestivum L. emend. Fiori et Paol. Vete A, B 99,9 0,3 8 2 " 1 råg 90 5 2 C1 " " 10 4 " 2 " " " 6 C2 " " 13 7 " 3 " " " 6
Triticum durum
Desf. Durumvete A, B 99,9 0,3 8 2 " 1 råg 90 5 2 C1 " " 10 4 " 2 " " " 6 C2 " " 13 7 " 3 " " " 6
Anmärkningar: a) Varav högst 2 frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och/eller klätt (Agrostemma githago) b) Beträffande naken havre får grobarheten vara lägst 75% i samtliga certifieringsklasser c) Basutsäde av hybridråg: om hansterilitet används 12 st/kg, och om hansterilitet inte används 6 st/kg d) Certifikatutsäde av hybridråg: 12 st/kg
Saknr U 39:1 3. Vattenhalten för samtliga arter får vara högst 16,0%, utom för höstsäd som provtagits under perioden den 1 mars till och med den 31 juli då vattenhalten får vara högst 14,0%.
4. Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller dårrepe (Lolium temulentum) i den undersökta mängden.
5. Utsädet får inte vara infekterat med sjukdomar som i hög grad försämrar användbarheten. För nedanstående sjukdomar gäller dock vid laboratorieanalys av kärnprov följande:
— Kornets flygsot (naket sot), högsta tillåtna halt för godkännande utan betning
Klass Antalsprocent i respektive klass A 0,1 B 0,2 C1 0,3
— Stinksot i höstvete
Högst 500 sporer/gram av vanligt stinksot och dvärgstinksot får förekomma, därav dock högst 100 sporer/gram av dvärgstinksot. Vid infektion av enbart dvärgstinksot får högst 100 sporer/gram förekomma. Vid betning med effektivt medel mot dvärgstinksot tillåts dock högst 500 sporer/gram.