Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering av utsädespotatis

I dessa föreskrifter avses med utsädespotatis: vegetativt förökningsmaterial av Solanum tuberosum L. (potatis) som uppfyller fastställda krav på härstamning, kvalitet, produktionsbetingelser och sundhet, kategori av utsädespotatis: stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde, stamutsäde: kategori av utsädespotatis som är uppdraget från meristem och producerat enligt kraven i dessa föreskrifter eller annat utsäde som uppfyller motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som av Statens jordbruksverk godkänts som stamutsäde och som är 1. infört från annat land inom Europeiska unionen (EU), eller 2. infört från tredje land från vilket import av utsädespotatis är tillåten. Stamutsäde är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för produktion av basutsäde. För stamutsäde finns följande klasser:

------------------------- 1Jfr rådets direktiv 66/403/EEG (EGT nr L 125, 11.7.1966, s. 2320, Celex 366L0403), 77/93/EEG (EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 20, Celex 377L0093), 69/464/EEG (EGT nr L 323, 24.12.1969, s. 1, Celex 369L0464), 69/465/EEG (EGT nr L 323, 24.12.1969, s. 3, Celex 369L0465), 93/85/EEG (EGT nr L 259, 18.10.1993, s. 1, Celex 393L0085) och kommissionens direktiv 93/17/EEG (EGT nr L 106, 30.3.1993, s. 7, Celex 393L0017).

Saknr U 72:1 SS första knölgenerationen producerad i växthus eller odlingsrum efter meristemklon S1 första fältgenerationen S2 andra fältgenerationen S3 högst tredje fältgenerationen, basutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller basutsäde i klass SE1 eller SE2. Utsädet är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för produktion av certifikatutsäde. För basutsäde finns följande klasser: SE1 högst fjärde fältgenerationen SE2 högst femte fältgenerationen E högst sjätte fältgenerationen, certifikatutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis än utsädespotatis. För certifikatutsäde finns följande klass: A högst sjunde fältgenerationen. Vid brist på certifierbar vara inom EU kan Jordbruksverket dessutom medge certifiering i den särskilda klassen U, brukningsenhet: företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för produktion av potatis, gemenskapsklasser: basutsäde av klasser som uppfyller vissa högre ställda krav, vilka framgår av direktiv 93/17/EEG. Inom av Europeiska gemenskapen godkända områden finns möjlighet att endast tillåta att utsäde av dessa klasser släpps ut på marknaden, eget utsäde: utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken utsädet härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde. Utsädet skall ha odlats, lagrats och sorterats på egen eller arrenderad brukningsenhet samt vara avsett för odling på samma brukningsenhet, meristem: tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag, meristemplanta: planta uppväxande från meristem på sterilt substrat, klonplantor: plantor uppväxande från en och samma meristemplanta, meristemklon: samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ förökning härstammar från ett och samma meristem, moderknöl: knöl från vilken meristem tas, moderplanta: planta utvecklad från rörstickling och odlad i substrat fritt från sjukdomsalstrare, rörstickling: på konstgjort substrat rotad stickling från meristemplanta,

Saknr U 72:1 skyddad zon: ett område inom EU som av Europeiska gemenskapen (EG) har erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att skadegöraren är under effektiv bekämpning, utsädesodling: odling baserad på certifierat utsäde eller på eget utsäde och som anmälts till fältbesiktning, växtpass: officiell märkning, utformad enligt bilaga 6, som visar att föreskrivna sundhets- och kvalitetetskrav vid förflyttning av växter inom EU är uppfyllda.

Växtskadegörare som anges i bilaga 1 A får inte förekomma på brukningsenheten eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga 1 B får vid produktion av stam- eller basutsäde inte förekomma på brukningsenheten eller i utsädespartiet och vid produktion av certifikatutsäde, inte på det odlade skiftet eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga 1 C får inte förekomma på det odlade skiftet eller i utsädespartiet.

Utsädespotatis får inte odlas på brukningsenhet 1. som är förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom riskområde för potatiskräfta; utsädesodling får påbörjas tidigast fem år efter det att smittförklaring upphävts, samt 2. där övriga växtskadegörare angivna i bilaga 1 konstaterats, om sanering inte genomförts enligt Jordbruksverkets anvisningar.

Utsädespartier som planeras att certifieras i klass SE1 skall analyseras med avseende på latent förekomst av ljus ringröta innan certifiering medges. Sådan analys skall även utföras i de särskilda fall Jordbruksverket beslutar. Provtagning skall ske genom Utsädeskontrollens försorg. Analysen skall utföras vid laboratorium, som godkänts av Jordbruksverket, enligt den metod som finns beskriven i bilaga 1 till direktiv 93/85/EEG.

Stam- eller basutsädesodling som skall certifieras får inte förläggas till brukningsenhet där potatiscystnematod påträffats vid undersökning genomförd i enlighet med 9 §. Certifikatutsädesodling får inte förläggas till areal där potatiscystnematod påträffats vid undersökning genomförd i enlighet med 9 §. För att kunna godkänna återupptagen utsädesproduktion då potatiscystnematod påträffats får det under de 10 närmast efterföljande åren endast odlas växter, som inte är värdväxter för potatiscystnematoder, eller potatis av sort som är resistent mot den befintliga populationen. Därefter skall frihet från potatiscystnematod styrkas genom en särskild undersökning som skall omfatta 12 prov per hektar. För produktion av stam- eller basutsäde gäller kraven i tredje stycket all areal som kan ingå i brukningsenhetens potatiscirkulation. För pro-

Saknr U 72:1 duktion av certifikatutsäde gäller kraven sådan areal som är avsedd att användas för utsädesproduktion.

Utgångsmaterialet för ny stamutsädesproduktion skall tas ut i fält från sorttypiska, friska plantor av högsta möjliga kvalitet.

Stamutsädet skall förökas enligt de krav som anges i dessa föreskrifter.

Bas- och certifikatutsädesodling skall grundas på 1. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass, eller 2. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning i som lägst närmast högre klass och i vilket latent förekomst av ljus ringröta ej kunnat påvisas vid undersökning i den omfattning som anges i 8 §.

Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utöver vad som anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar skall läggas ut åtskilda med minst 5 meters mellanrum. På brukningsenheter med planerad odling av stam- eller basutsäde får inga andra potatisodlingar utöver utsädesodlingar förekomma. På brukningsenheter med planerad odling av certifikatutsäde får potatisodling, som inte är utsädesodling, endast baseras på certifierat utsäde eller på eget utsäde som vid föregående års fältbesiktning godkänts i lägst klass A och som undersökts avseende latent förekomst av ljus ringröta i den omfattning som anges i 8 §. På en brukningsenhet får endast förekomma utsädesodling för planerad certifiering i olika klasser enligt följande: 1. S1, S2 och S3, 2. S3, SE1 och SE2, eller 3. SE2, E och A.

Utsädesodling skall fältbesiktigas av Utsädeskontrollen. Detta gäller dock inte sådan stamutsädesodling som inte skall certifieras. Odlingen får inte vara så ogräsbemängd eller skadad av andra orsaker att bedömning av odlingens kvalitet omöjliggörs. Blastdödning får inte företas innan fältbesiktningen har slutförts.

Vid fältbesiktning av stamutsädesodling får denna godkännas endast om den är sorttypisk, sortren samt fri från virussjukdomar och stjälkbakterios. Odlingen kasseras som stamutsäde om beståndet utan godtagbar anledning är luckigt eller om den rensats på grund av stjälkbakterios. 25 § Innan certifiering får ske skall utsädet undersökas i särskild virustest. Om produktionen skett i Västerbottens eller Norrbottens län, fordras dock inte virustest för certifiering av

Saknr U 72:1 1. sorter förtecknade i bilaga 3 A, 2. stamutsäde som producerats och skall odlas vidare inom samma kontraktsbundna utsädesproduktion, 3. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller 4. kontraktsbunden produktion av basutsäde av klasserna SE1 och SE2 då utsädet återtas av den odlare som producerat utsädet. Analys skall utföras av Utsädeskontrollen. Undersökningen skall omfatta 1. för stamutsäde och basutsäde klasserna SE1 och SE2 minst 300 knölar per 5 hektar odling, 2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och 3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling. Kraven för godkännande framgår av bilaga 2. Minst 80 % av knölarna i ett prov skall ha gett upphov till plantor som är bedömbara. I annat fall skall nytt prov tas ut och testas. Om Jordbruksverket bedömer att virusspridningen varit obetydlig kan verket i det särskilda fallet besluta att virustest inte behöver göras.

Skörden från en godkänd utsädesodling skall lagras och sorteras hos odlaren, vid kontraktsodling alternativt hos uppdragsgivaren. Lagerlokaler, lådor och utrustning får endast utnyttjas gemensamt för skörd från odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt följande: 1. S1, S2 och S3, 2. S3, SE1 och SE2, eller 3. SE2, E och A. Skörd från utsädesodling som vid fältbesiktning kasserats av annan orsak än förekomst av stjälkbakterios eller potatiscystnematod får dock lagras och hanteras enligt andra stycket. Lagras olika utsädespartier i samma lokal, skall de förvaras åtskilda. Varje parti skall vara märkt med årets fältbesiktningsnummer och i förekommande fall klonnummer. Vid lagring hos uppdragsgivaren skall märkning ske innan utsädet lämnar odlarens brukningsenhet.

Utsädespotatis skall för att få certifieras ha en sådan storlek att de inte kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 28 mm. För sorter med en genomsnittlig längd av minst två gånger den största bredden, får inte maskans sida vara mindre än 25 mm. För potatisknölar som är för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor med sidan 35 mm skall gränserna för största och minsta storlek uttryckas i intervall av 5 mm. Skillnaden mellan övre och nedre gräns i en storlekssortering får inte överstiga 20 mm, undantaget certifiering för kontraktsbunden produktion då skillnaden inte får överstiga 25 mm. Kraven på storlekssortering gäller inte klasserna SS, S1 och S2.

Saknr U 72:1

Vid certifieringen skall utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i övrigt som anges i bilaga 4. För sorter som anges i bilaga 3 B gäller dock att andelen knölar med symptom av rostringar får vara högst 20 viktprocent. Överensstämmelse med dessa krav skall kontrolleras av Utsädeskontrollen. Om Utsädeskontrollen vid sin besiktning misstänker att kraven inte uppfylls, skall kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks för klass S, SE och E 200 knölar per 5 000 kg och för klass A 200 knölar per 10 000 kg. Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i bilaga 4 får omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av Utsädeskontrollen. Partier som kasserats p.g.a. rötor eller partier som av andra orsaker inte är lämpliga som utsäde får inte omsorteras.

Rörsticklingar från varje meristemklon, som skall användas för produktion av stamutsäde, skall vara fria från bladrullvirus, PVA, PVM, PVS, PVX, PVY, TSWV, tobaksrattelvirus, potatismopptoppvirus och spindle tuber viroid, Erwinia carotovora subsp. artroseptica, Erwinia carotovora subsp. carotovora, Erwinia chrysanthemi, Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus och Pseudomonas solanacearum och andra växtpatogena virus samt bakterie- och svampsjukdomar. Dessutom skall moderknölen vara fri från Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus och Pseudomonas solanacearum. Undersökningen skall utföras av laboratorium som Jordbruksverket godkänner.

Meristemplantor skall lagras och hanteras på sätt som hindrar återinfektion av skadegörare. De får användas för upprepad produktion av stamutsäde. Meristemplantorna sticklingförökas klonvis. Rörsticklingar överförs till odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av moderplantor i växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en knölgeneration, SS, produceras. Alternativt kan rörsticklingar planteras i fält för produktion av S1.

Nematodundersökning, fältbesiktning och virustest av sådant certifikatutsäde som ett företag tillhandahåller sina avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivs i 9, 22 och 25 §§, utföras av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål. Undersökningar enligt första stycket får endast utföras inom företag som bedriver handel med matpotatis eller med förädlad vara där potatis utgör råvaran. Fältbesiktning av stamutsädesodling från vilken hela skörden levereras till företagets avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivs i

Saknr U 72:1 22 §, utföras av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål. Resultaten från undersökningar enligt första och tredje stycket skall omgående tillställas Utsädeskontrollen och skall kontrolleras genom stickprov i den omfattning Utsädeskontrollen beslutar.