Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för miljövänligt jordbruk

Ersättningsformer

Definitioner 3-9 §§ Åtagande

Vilka grundvillkor finns för beviljande av ett åtagande? 5-7 §§ Hur får åtaganden kombineras?

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

Utbetalning

Hur får utbetalningar kombineras?

Kontroll

Vilka tillägg måste göras i kontrollrapporten?

Undantag 13-14 §§ Övriga regleringar för stöd för miljövänligt jordbruk

Vilka villkor kan länsstyrelsen ställa på kompletterande

åtgärder?

Vilken skötsel krävs?

Vad får länsstyrelsen besluta om?

Vilka förbud finns?

Vilka raser kan man få ersättning för? 26-30 §§ Vilka är kraven för renrasighet?

31-32 §§ Anslutning och rapportering till härstamningskontroll

Ålderskrav

Hållandeperiod

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas ut? 36-37 §§ Beräkning av antalet nötkreatur

Hur ska ersättning beräknas för företag med vall inom flera

stödområden? 6-7 §§ Krav på djurhållning och redovisning av djur

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

9-10 §§ Beräkning av antalet nötkreatur

Vilka uppgifter ska dokumenteras?

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja markens bördighet?

9-12 §§ Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

Vilka växtskyddsåtgärder får användas?

Vilka förökningsmaterial ska användas?

15-17 §§ Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor

bytas ut? 21-22 §§ Beräkning av antalet nötkreatur

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen? 24-25 §§ Får man hålla ekologiska och konventionella djur på samma produktionsenhet?

26-27 §§ Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

28-39 §§ Vilka krav ställs på djurmiljön? 40-44 §§ Vilket foder ska djuren ha? 45-47 §§ Hur mycket grovfoder ska djuren ha tillgång till?

Vilket foder ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar ha?

49-51 §§ Vilka fodertillsatser får användas? 52-55 §§ Vilka åtgärder ska vidtas om djuren blir sjuka? 56-57 §§ Vad gäller för fortplantning och operativa ingrepp?

Vad krävs får att ma n ska få ersättning?

När får fånggrödan brytas?

Användning av fånggröda

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

Vad kan man få ersättning för? 71-73 §§ Vilken skötsel krävs?

Vilka förbud finns?

Hur stor ska skyddszonen vara?

76-77 §§ Anläggning av skyddszon

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel 79-80 §§ Skörd och brytning av skyddszon

Vilken mark ingår i åtagandet? 82-84 §§ Vad gäller för växtskydd och växtnäring?

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

Hur ska man ta hand om skörderesterna?

Bilaga 1 Kombinationer av nya och gamla miljöstöd Bilaga 2 Stöd med samma syfte Bilaga 3 Definitioner av värdefulla landskapselement Bilaga 4 Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskaps element Bilaga 5 Gödsel- eller jordförbättringsmedel Bilaga 6 Produkter för bekämpning av växtskadegörare Bilaga 7 Byggnader för nötkreatur, får och grisar Bilaga 8 Foderråvaror

Bilaga 9 Fodertillsatser, vissa ämnen som används i djurfoder (Direkti v 82/471/EEG) samt processtekniska hjälpmedel som används i foder

Denna författning gäller följande former av ersättning för miljövänligt jordbruk: 1. Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden: a. Bevarande av betesmarker och slåtterängar. b. Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. c. Bevarande av utrotningshotade husdjursraser. 2. Öppet och varierat odlingslandskap. 3. Miljöanpassat jordbruk: a. Ekologiska produktionsformer. b. Åtgärder för minskat kväveläckage. c. Skötsel av våtmarker och småvatten. d. Skyddszoner. e. Miljövänlig odling av bruna bönor. f. Miljövänlig odling av sockerbetor.

I denna författning förstås med brukningscentrum: det block eller det närmast belägna blocket där de för jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnaderna är belägna, ekologiskt odlat foder: foder från egen produktion framställt i enlig het med denna författning eller foder som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan, ekologisk odling: odling som sker i enlighet med denna författning eller odling som godkänts av ett godkänt kontrollorgan, extensiv djurhållning: produktionssystem som inte är definierade som intensiv djurproduktion och där djurtätheten dels följer av bilaga VII i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 vad avser betesdjur, dels följer av 1 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket, för övriga djur. Det totala antalet djur per hektar får inte vara högre än följande:

Stödperioden för ett åtagande börjar löpa den 1 januari det år ansökan om åtagandet avser.

En jordbrukare måste respektera god jordbrukarsed för att få ett åtagande. Detta innebär att jordbrukaren, i sin jordbruksverksamhet på brukningsenheten, under stödperioden ska respektera följande bestämmelser: 1. bestämmelserna om djurhållning och gödselhantering samt växtodling, i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 2. bestämmelserna om begränsning av antalet djur i ett jordbruk, lagring och spridning av stallgödsel samt krav för att åkermark ska anses höst- eller vinterbevuxen, i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket,

3. bestämmelserna om kunskapskrav m.m. i vissa fall, tillstånd att använda bekämpningsmedel, samt spridning av bekämpningsmedel, i förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel, samt 4. bestämmelserna om val av medel och om skyddsavstånd i Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av bekämp ningsmedel. Den som ansöker om ett åtagande ska på ansökningsblanketten intyga att god jordbrukarsed respekteras.

En jordbrukare får endast ha ett åtagande inom en och samma ersättningsform. Åtaganden i enlighet med denna författning får inom samma företag kombineras med åtaganden beslutade med stöd av förord ningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller förordningen (1997:1336) om miljöstöd, i den utsträckning som framgår av bilaga 1.

Ett åtagande som beslutats med stöd av förordningen (1997:1336) om miljöstöd får avslutas före stödperiodens utgång om det ersätts med ett åtagande inom en ersättningsform med samma syfte inom ramen för LBUförordningen. Ersättningsformer med samma syfte anges i bilaga 2. Ett åtagande som ersätter ett annat, med stöd av denna paragraf, behöver inte till omfattningen vara identiskt med det åtagande som ersätts.

I de fall ett åtagande som ersätter ett annat, med stöd av 6 §, inte fullföljs under de två första stödåren ska beslut om återbetalning även omfatta det ersatta åtagandet som avslutades i förtid.

Om stödmyndigheten vid kontroll eller på annat sätt fastställer att ett åtagandes omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande, får stödmyndig heten anpassa åtagandets omfattning till de av stödmyndigheten fastställda uppgifterna. I de fall stödmyndigheten fastställer en större omfattning än den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande får stödmyndigheten anpassa åtagandet först efter överenskommelse med sökanden.

Under stödperioden får åtagandet utökas till att omfatta ytterligare arealer, djurenheter eller andra ersättningsgrundande enheter för den återstående delen av stödperioden. Utökningen måste vara till uppenbar fördel för det ifrågavarande åtagandet. Omfattningen av utökningen måste även kunna motiveras med hänsyn till 1. åta gandets karaktär, 2. den återstående periodens längd, samt 3. utökningens storlek som ska vara betydligt mindre än det ursprungliga åtagandet. Utökning av ett åtagandet får också göras genom att ersätta jordbrukarens ursprungliga åtagande med ett nytt åtagande för hela den berörda arealen, djurenheterna eller de andra ersättningsgrundande enheterna på villkor som är minst lika stränga som för det ursprungliga åtagandet.

Utbetalning av ersättning enligt denna författning får kombineras med utbetalning enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller förordningen (1997:1336) om miljöstöd i den utsträckning som framgår av bilaga 1. Utöver kombinationer i enlighet med bilaga 1 tillåts följande: 1. Utbetalning för utrotningshotade husdjursraser enligt förordningen (1997:1336) om miljöstöd får kombineras med utbetalning av samtliga ersättningar, undantaget ersättning för utrotningshotade husdjursraser, enligt denna författning. 2. Utbetalning för utrotningshotade husdjursraser enligt denna författning får kombineras med utbetalning av samtliga miljöstöd, undantaget stöd för utrotningshotade husdjursraser, enligt förordningen (1997:1336) om miljöstöd. Om ansökan om utbetalning avser både ersättning enligt LBUförordningen och stöd enligt förordningen (1997:1336) om miljöstöd och ansökan avser samma mark, kan utbetalning endast ske enligt LBUförordningen.

För varje kontrollbesök ska den rapport som avses i artikel 20 IAKSförordningen även innehålla 1. de landskapselement, tilläggsersättning eller kompletterande åtgärder som åtagandet omfattar, samt 2. vilka skötselvillkor och andra villkor som kontrollerats och resultatet av kontrollerna.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel.

Grundläggande bestämmelser om stöd för miljövänligt jordbruk finns i 1. rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar , 2. kommissionens förordning (EG) nr 445/2002 av den 26 februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden , 3. lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden, 4. förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder ( LBU-förordningen), 5. rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen , samt 6. kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 av den 11 december 2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 (IAKSförordningen).

2 EGT L 160, 26.6.1999, s. 80 (Celex 31999R1257). 3 EGT L 74, 15.3.2002, s. 1 (Celex 32002R0445). 4 EGT L 355, 5.12.1992, s. 1 (Celex 31992R3508). 5 EGT L 327, 12.12.2001, s. 11 (Celex 32001R2419).

I Statens jordbruksverks föreskr ifter (SJVFS 2002:93) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och anmälan av foderareal, finns bl.a. bestämmelser om 1. ansökan om åtagande, 2. ansökan om utbetalning, 3. sista sådatum, 4. ansökan om att ändra ett åtagande under pågående stödperiod, 5. ansökan om utökning av ett befintligt åtagande, och 6. anmälan om övertagande.

Grundersättning lämnas för åtgärder som bevarar och förstärker hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar, fäbodbeten, skogsbeten samt alvarbete på Öland och Gotland. Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela stödperioden.

För fäbodbeten, skogsbeten samt alvarbete med alvarplan fastställer länsstyrelsen den areal som ska omfattas av åtagandet. Vid fastställande av arealen för fäbodbeten ska länsstyrelsen ta hänsyn till antal djur, djurslag, fäbodens läge och andra uppgifter som har betydelse för åtagandet.

Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska ha tagits bort före första stödårets slut och därefter hållas borta under hela stödperioden. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna kan ske. För betesmarker gäller utöver vad som sägs i första och andra stycket att marken årligen ska betas av. Ett enstaka år får dock avbetningen ersättas med slåtter. För slåtterängar gäller utöver vad som sägs i fö rsta och andra stycket att markvegetationen årligen ska slås av och föras bort. Vid slåtter får endast klippande eller skärande redskap användas. Vid behov ska ängen städas årligen.

För bete vid fäbodar gäller att marken årligen ska skötas med ett betestryck av minst en sjundedels djurenhet per hektar. Djur, som räknats om till djurenheter, ska vistas vid fäbod eller fäbodar som ingår i jordbrukarens åtagande under hela betessäsongen.

För alvarbete på Öland och Gotland får länsstyrelsen besluta om annan tidpunkt för när träd och buskar av igenväxningskaraktär ska ha tagits bort än vad som framgår av 3 § första stycket. Sådana träd och buskar ska dock ha tagits bort senast före fjärde stödårets slut.

För alvarbete på Öland och Gotland och fäbodbete får länsstyrelsen vid behov föreskriva om ytterligare villkor enligt 12 §.

Om länsstyrelsen har godkänt sambete är varje jordbrukare ansvarig, i proportion till sin andel av den totala arealen, för att villkoren i 3–6 och 8–9 §§ uppfylls.

På den mark för vilken ersättning lämnas för bevarande av betesmarker och slåtterängar gäller förbud mot 1. spridning av kemiska bekämpningsmedel, 2. gödsling, 3. kalkning, 4. konstbevattning, 5. täkt av sten eller jord, samt 6. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen får, med hänsyn till äldre markanvändning, medge undantag från förbud enligt första stycket 2–4.

Om det finns risk att fornlämningar skadas får länsstyrelsen vid behov besluta om 1. förbud mot hästbete, eller 2. förbud mot bete vintertid.

Om behov av särskild natur- eller kulturmiljöanpassad skötsel föreligger kan, utöver grundersättning, tilläggsersättning lämnas för skötsel av beständigt och tydligt avgränsade betesmarker och slåtterängar med höga biologiska eller kulturhistoriska värden. Länsstyrelsen bestämmer vilka marker som berättigar till tilläggsersättning och fastställer areal för grundoch tilläggsersättning för dessa marker. Markernas avgränsningar samt skötselvillkor enligt 12 § ska framgå av en av länsstyrelsen fastställd åtgärdsplan. För alvarbete på Öland och Gotland, fäbod- och skogsbete utgår inte tilläggsersättning.

För att betesmarker och slåtterängar ska kvalificera för tilläggsersättning ska följande förutsättningar vara uppfyllda 1. marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder, 2. marken ska innehålla vegetationstyper, växt - eller djurarter som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd eller höga kulturhistoriska värden som kräver särskild skötsel, samt 3. särskild skötsel enligt 12 § krävs.

Särskilda skötselvillkor för tilläggsersättning får beslutas av länsstyrelsen beträffande 1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete eller slåtter ska företas, 3. reglering av bete med vissa djurslag, 4. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, samt 5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement.

Om såväl grund- som tilläggsersättning utgår för en areal ska ett avdrag för villkorsfel påverka hela den sammanlagda ersättning som lämnas för arealen.

Om länsstyrelsen har godkänt sambete är varje jordbrukare ansvarig, i proportion till sin andel av den totala arealen, för att villkoren i 12–13 och 15– 17 §§ uppfylls.

Kompletterande åtgärder som lieslåtter, efterbete och lövtäkt kan beviljas för betesmarker och slåtterängar med tilläggsersättning för att bevara och förstärka natur- och kulturmiljövärden som är beroende av komp letterande åtgärder enligt 17 §.

Ersättningen för lövtäkt är 100 kr/träd, dock max 500 kr/ha.

Villkor för kompletterande åtgärder får beslutas av länsstyrelsen beträffande 1. vilka träd som ska användas som lövtäktsträd och formerna för lövtäkten, 2. ersättande av maskinell slåtter med manuella metoder på slåtterängar, samt 3. om och när efterbete på slåtterängar ska ske.

Ersättning lämnas för skötsel av alla värdefulla landskapselement på eller i anslutning till åkermark inom en åtagandeenhet. För att ett landskapselement ska anses ligga i anslutning till åkermark ska det ha gemensam ren med åkern. Ett landskapselement som ligger omgivet av ett annat ägoslag anses inte ligga i anslutning till åkermark.

Ersättningsberättigande landskapselement definieras i bilaga 3.

Jordbrukaren kan inte få betalt för skötsel av landskapselement på eller i anslutning till skiften med energiskog, julgransodling eller annan liknande vedartad gröda.

Ersättning lämnas endast om landskapselementens sammanlagda ersättningsnivå uppgår till minst 3 000 kronor inom en åtagandeenhet.

Landskapselement inom en åtagandeenhet ska skötas enligt följande 1. träd och buskar av igenväxningskaraktär får inte finnas på landskapselement eller dess renar, 2. anlagda landskapselement ska underhållas på det sätt som anges i bilaga 4, samt 3. upplag och avfall, exempelvis gammalt foder eller uttjänt virke, skrot och rensningsmassor, ska forslas bort från landskapselement och dess renar.

Länsstyrelsen får besluta om 1. tider och former för bete, 2. särskilda skötselvillkor för landskapselement bestående av träd, samt 3. att undanta enstaka landskapselement eller del av landskapselement från åtagandet i de fall skötsel enligt 22 § kan skada en utrotningshotad art enligt aktuell rödlista. Detsamma gäller om utebliven skötsel bättre skulle kunna bevara landskapselementets natur- eller kulturvärde.

På åkermark inom en åtagandeenhet är det inte tillåtet att 1. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet, 2. tippa sten eller massor på landskapselement eller dess renar, eller 3. ta marken ur produktion av andra skäl än miljöskäl.

Följande raser berättigar till ersättning: Nötkreatur: Fjällko Rödkulla Allmogeko (väneko, ringamålako, bohuskulla) Får: Gutefår Ryafår Svenskt finullsfår Allmogefår (skogsfår, dala pälsfår, roslagsfår) Getter: Svensk lantrasget Allmogeget (göingeget, jämtget) Svin: Linderödssvin

Med renrasiga fjällkor och rödkullor menas djur vars far och morfar till minst 87,5 procent tillhör rasen i fråga och vars mor till minst 70 procent tillhör rasen i fråga. Till renrasiga fjällkor och rödkullor räknas också djur vars far till minst 87,5 procent tillhör rasen i fråga och vars mor berättigat till miljöstöd för utrotningshotade husdjursraser 1995-2000.

Med renrasiga gutefår, ryafår och svenskt finullsfår menas djur vars far och mor till minst 93,75 procent tillhör rasen i fråga.

Renrasighet ska styrkas med härstamningsuppgifter som är grundade på officiell husdjurskontroll eller med genbanksintyg.

Djur som har berättigat till miljöstöd för utrotningshotade husdjursraser 1995-2000 berättigar även fortsättningsvis till ersättning.

Hondjur får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av samma ras.

Besättningar med allmogekor, allmogegetter och linderödssvin ska under hela stödperioden vara anslutna till genbanksverksamhet. Övriga besättningar med djur ska under hela stödperioden vara anslutna till officiell husdjurskontroll med avseende på härstamningskontroll. Sökanden ska rapportera in djurens fullständiga härstamning och följa de regler som gäller för årlig rapportering till respektive genbanksverksamhet eller officiell husdjurskontroll.

Alla djur ska vara individmärkta.

Får och getter ska ha satts in i avel för att berättiga till ersättning. Svin ska vara minst sex månader gamla för att berättiga till ersättning.

Hållandeperioden för får, getter och svin är två månader. Det innebär att sökanden i minst två månader ska hålla minst det antal djurenheter som anges i ansökan om utbetalning. Hållandeperioden börjar dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till Jordbruksverket.

Får, getter och svin som angivits i ansökan om utbetalning får, under den period som djuren ska hållas, bytas ut mot ett eller flera andra ersättningsberättigande får, getter eller svin om bytet genomförs inom 20 dagar från det att de lämnat jordbruksföretaget och om antalet djurenheter inte minskas mot de i ansökan om utbetalning redovisade djurenheterna.

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för beräkning av antalet djurenheter hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Underlaget för utbetalning av ersättning begränsas dock till att endast omfatta de djur som jordbrukaren har redovisat i sin ansökan. Räkningsperioden är 1 september året som föregår ansökningsåret till och med den 31 augusti ansökningsåret.

Endast de nötkreatur som finns redovisade på jordbrukarens produktionsplats och är anmälda till CDB senast vid den tidpunkt då underlag för beräkning hämtas ur CDB kan tillgodoräknas jordbrukaren.

Ett djur får endast tillgodogöras en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra produktionsplatsen. Om särskilda skäl föreligger får stödmyndigheten medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren att djuret inte är anmält till CDB.

All den vallareal som odlas på jordbruksföretaget inom stödområde 1–5 och på öar utan fast landförbindelse med undantag av Ven ska skötas enlig t stödreglerna.

Vallen ska ligga obruten minst två vintrar i följd. Vallen får brytas tidigast efter det att villkoret enligt 3 § är uppfyllt minst två år i följd.

Vallen ska årligen betas eller slås. Skörden ska föras bort.

Inom vallen är det inte tillåtet att sprida kemiska bekämpningsmedel.

För företag med vall inom mer än ett stödområde, enligt bilaga 2 till LBU-förordningen, beräknas ersättningen proportionellt efter det område inom vilket vallarealen är belägen. För företag med vall inom flera av stödområdena 1, 2 a, 2 b och 3 lämnas inte ersättning för större areal än högst det antal hektar vall per djurenhet för vilken ersättning kan lämnas i det stödområde där företagets brukningscentrum är beläget. För företag med vall inom stödområde 1–3 och vars brukningscentrum är beläget utanför område 1–3 lämnas ersättning för vall inom stödområde 1–3 oberoende av djurinnehav och med det stödbelopp per hektar som gäller för stödområde 4. För företag med vall inom både stödområde 3 och 4 och vars brukningscentrum är beläget inom område 3 tillämpas, i fråga om stödbeloppets nivå och krav på innehav av djur, de bestämmelser som gäller för område 3.

En sökande, med vall inom stödområde 1–3, ska redovisa de tackor och getter, som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i redovisningen ska hållas av sökanden under en perio d av minst två månader räknat från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen.

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller är äldre än ett år. Villkoren ska ha uppfyllts under hållandeperioden för ansökningsåret.

Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning får, under den period som djuren ska hållas, bytas ut mot en eller flera andra ersättningsberättigande tackor eller getter om bytet genomförs inom 20 dagar från det att de lämnat jordbruksföretaget och om antalet djurenheter inte minskas mot de i ansökan om utbetalning redovisade djurenheterna.

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för beräkning av antalet djurenheter hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Det beräknade antalet djurenheter ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning. Räkningsperioden är 1 september året som föregår ansökningsåret till och med den 31 augusti ansökningsåret.

För att uppgifterna i CDB ska kunna utgöra underlag för beräkning av antalet djurenheter ska jordbrukaren redovisa produktionsplatsnummer i SAM-blanketten. Endast de nötkreatur som finns redovisade på jordbrukarens produktionsplats och är anmälda till CDB senast vid den tidpunkt då underlag för beräkning hämtas ur CDB kan tillgodoräknas jordbrukaren. Ett djur får endast tillgodogöras en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra produktionsplatsen. Om särskilda skäl föreligger får stödmyndigheten medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren att djuret inte är anmält till CDB.

Genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel.

– Odling

Ersättning för ekologiska produktionsformer får inte lämnas för mark för vilken jordbrukaren får ersättning för skyddszon eller miljövänlig odling av bruna bönor.

Vid tillämpningen av artikel 32.1 i IAKS-förordningen ska beräkningen göras i proportion till respektive gröda för vilken samma stödbelopp lämnas.

De jordbruksskiften som odlas i enlighet med denna ersättningsform ska vara klart avskilda från mark som inte odlas ekologiskt.

Den ekologiska odlingen ska finnas på samma mark under hela stödperioden.

Om potatis eller grönsaker odlas på ett skifte kan ersättning lämnas även för vändtegar som hör till skiftet. Med vändteg avses del av jordbruksskifte som inte odlas och vars bredd uppgår till högst 10 meter räknat från jordbruksskiftets odlade kant.

Vid kontroll ska jordbrukaren kunna lämna uppgifter om följande 1. växtföljder för den mark som odlas i enlighet med denna ersättningsform, 2. ursprung, behandling samt datum för sådd eller plantering för förökningsmaterial, 3. ursprung, mängd samt datum för sprid ning för tillförda gödsel- och jordförbättringsmedel, 4. ursprung, mängd samt datum för spridning för tillförda bekämpningsmedel, samt 5. andra växtskyddsåtgärder som vid tagits i odlingen.

Markens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas eller höjas genom att en eller flera av följande åtgärder vidtas med sikte på god skörd 1. odling i lämplig växtföljd, 2. odling av baljväxtrika vallar, 3. odling av ettåriga gröngödslingsgrödor, 4. odling av växter med djupt rotsystem, 5. nedbrukning av organiskt material från jordbruksföretag som odlar enligt reglerna för ekologisk odling, samt 6. tillförsel av gödsel eller biprodukter från ekologiskt hållna djur.

I den mån näringstillförsel enligt 8 § inte är tillräcklig för att hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga, eller hålla marken i god kondition, får de gödsel- eller jordförbättringsmedel som anges i bilaga 5 användas, dock endast på de villkor som där anges.

Vissa gödsel- och jordförbättringsmedel som anges i bilaga 5 får endast användas efter förhandsprövning enligt följande: 1. Jordbrukare som inte är anslutna till ett godkänt kontrollorgan ska lämna in en ansökan till länsstyrelsen på en av Jordbruksverket fastställd blankett. 2. För jordbrukare som är anslutna till ett godkänt kontrollorgan ska kontrollorganet avgöra behovet.

För att stimulera komposteringsprocessen får produkter som inne håller mikroorganismer eller växter användas. Biodynamiska preparat framställda av stenmjöl, stallgödsel eller växter får användas för de ändamål so m omfattas av första stycket och 8–9 §§.

För att förbättra markens bördighet och biologiska aktivitet får preparat av mikroorganismer som är godkända för ändamålet användas. Jordbrukaren ska få behovet av att vidta denna åtgärd konstaterat enligt förfarandet i 10 §.

För att förebygga skadlig inverkan i odlingen av växtskadegörare, sjukdomar och ogräs får en eller flera av följande åtgärder vidtas 1. val av lämpliga arter och sorter, 2. odling i lämplig växtföljd, 3. mekanisk bearbetning, 4. flamning och ångning,

5. utsättning och gynnande av växtskadegörarnas naturliga fiender eller antagonister, samt 6. användning av fällor och fångstanordningar. I den mån växtskyddsåtgärderna enligt första stycket inte är tillräckliga för att hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga får de produkter som anges i bilaga 6 användas, dock endast på de villkor som där anges.

Förökningsmaterial ska vara ekologiskt odlat. Detta innebär att förökningsmaterial av 1. ettåriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i åtminstone en generation, samt 2. fleråriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i åtminstone två odlingssäsonger. I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial inte finns att tillgå kan Jordbruksverket ge dispens från nämnda krav. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:47) om godkännande av utsäde och vegetativt förökningsmaterial för framställning av ekologiska jordbruksprodukter regleras för vilka växter ekologiskt odlat förökningsmaterial inte behöver användas.

För att en fruktodling ska vara ersättningsberättigande ska den ha minst 400 träd per hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär (Prunus spp.).

För att en bärodling ska vara ersättningsberättigande, ska den ha minst 1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium vitis idaea), 2. 20 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa) eller åkerbär (Rubus arctica), 3. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus spp.), 4. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides), 5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uvacrispa), blåbär (Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.) eller aronia (Aronia spp.), eller 6. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

Frukt- och bärodling ska skötas med sikte på god skörd. Fruktträd ska beskäras årligen, om de är av sådan sort att detta krävs. Jordbrukaren ska vid kontroll kunna visa på dokumentation av de åtgärder som vidtagits i odlingen.

– Djurhållning

Ersättning för ekologisk djurhållning beviljas endast för den areal som beviljas ersättning för ekologisk odling.

Sökanden ska redovisa det antal tackor, getter och suggor som ansökan om utbetalning avser. Med tackor och getter menas hondjur som har satts in i avel eller är äldre än ett år. Minst det antal djur, omräknat till antal hektar vall och grönfoder, som anges i ansökan om utbetalning ska hållas ekologiskt under det stödår ansökan om utbetalning gäller. Djuren måste hållas ekologiskt senast från och med den 1 juli det första året i stödperioden. Orsak och tidpunkt för senarelagd ekologisk djurhållning ska antecknas i stalljournalen.

Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning får, under den period som djuren ska hållas, bytas ut mot en eller flera andra ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor om bytet genomförs inom 20 dagar från det att de lämnat jordbruksföretaget och om antalet djurenheter inte minskas mot de i ansökan om utbetalning redovisade djurenheterna.

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för beräkning av antalet djurenheter hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Det beräknade antalet djurenheter ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning. Räkningsperioden är 1 september året som föregår ansökningsåret till och med den 31 augusti ansökningsåret. För första året i stödperioden gäller dock att räkningsperioden är 1 januari ansökningsåret till och med den 31 augusti samma år.

För att uppgifterna i CDB ska kunna utgöra underlag för beräkning av antalet djurenheter ska jordbrukaren redovisa produktionsplatsnummer i SAM-blanketten. Endast de nötkreatur som finns redovisade på jordbrukarens produktionsplats och är anmälda till CDB senast vid den tidpunkt då underlag för beräkning hämtas ur CDB kan tillgodoräknas jordbrukaren. Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra produktionsplatsen.

Om särskilda skäl föreligger får stödmyndigheten medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren att djuret inte är anmält till CDB.

Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga: 1. Omfattningen av idisslares utevistelse, d.v.s. datum för den förlängda utevistelseperiodens start och slut samt datum för betesperiodens start och slut. 2. Uppgifter om fodrets ursprung. 3. Foderstat för samtliga grupper av djur. 4. Uppgift om inköpta djur är uppfödda enligt ekologiska produktionsmetoder. 5. Hälsojournal enligt 55 §.

Alla djur inom respektive djurslag på produktionsenheten ska skötas enligt de regler som anges i denna författning.

Undantag från 24 § ges för svin om följande förutsättningar är uppfyllda: 1. De ekologiskt och de konventionellt hållna svinen vistas inte tillsammans. Undantag gäller om de ekologiskt hållna svinen är lätt åtskiljbara från de konventionellt hållna svinen och samtliga svin utfodras i enlighet med denna författning. 2. Utrymmen för förvaring av foder är tydligt skilda åt. 3. Det finns en noggrann dokumentation om svinen och foderhanteringen.

Djur som förs in i besättningen under stödperioden ska komma från produktionsenheter 1. som följer de bestämmelser för olika typer av ekologisk animalieproduktion som fastställs i denna författning, eller 2. som har godkänts för ekologisk produktion av ett godkänt kontrollorgan.

Undantag från 26 § kan göras i följande fall: 1. Om lämp liga ekologiskt uppfödda djur inte finns tillgängliga får ickeekologiskt uppfödda djur köpas in i begränsad omfattning för avel som ett komplement till en naturlig ökning och för förnyelse av besättningen. 2. Vid hög dödlighet bland djuren, orsakad av omständigheter som har att göra med djurens hälsa, med olyckshändelser eller med katastrofer, får

besättningen förnyas eller ges en ny sammansättning med icke-ekologiskt uppfödda djur när lämpliga djur inte finns tillgängliga.

Djur får inte hållas bundna. När det är berättigat för djurens säkerhet får enskilda djur hållas bundna under en begränsad tidsperiod. Som ett undantag får nötkreatur i byggnader uppförda innan den 24 augusti 2000 hållas bundna under förutsättning att de får tillgång till regelbunden rastning. Vid nybyggnad eller omfattande till- eller ombyggnad ska lösningar väljas som garanterar daglig rastning.

Med regelbunden rastning avses daglig utevistelse under en maximalt utsträckt tid före och efter betesperioden. Vid rastning utomhus ska hänsyn tas till om detta är lämpligt med hänsyn till djurens välbefinnande och markens tillstånd.

Alla djur ska ha tillgång till bete och kunna använda detta när djurens välbefinnande och markens tillstånd tillåter detta. För tjurar över ett år medges undantag om dessa hålls i rastgård utomhus. Ungtjurar, som är anmälda till slakt, får hållas inne fram till slakt datum dock längst till den 15 juni i Götaland och till den 1 juli i Svealand och Norrland. Länsstyrelsen kan medge undantag från dessa datum om slaktköerna är långa.

Moderdjur ska ges möjlighet till avskildhet vid förlossning.

Suggor ska ges möjlighet att böka. För bökning kan olika material användas. Under den varma årstiden ska svinen ha tillgång till gyttje bad eller annan vattensvalka.

Suggor ska hållas gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten och under digivningsperioden.

Avvänjning av smågrisar får inte ske tidigare än vid 40 dagars ålder.

Kalvar, lamm och killingar ska ges möjlighet att dia under åtminstone hela råmjölksperioden.

Kalvar får inte hållas enskilt i boxar när de är äldre än en vecka. I undantagsfall kan kalv hållas ensam. Boxen måste då vara avsedd för minst två kalvar.

Djuren ska ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats, som ska bestå av helt golv utan spalt. Liggplatsen ska vara väl strödd. Ströet ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas med

de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med bilaga 5.

Byggnader avsedda för djur ska ha släta men inte hala golv. Minst halva den totala golvytan ska vara av helt golv, d.v.s. inte bestå av spalt eller nät. Med ”minst halva den totala golvytan” avses halva minimiytan enligt bilaga 7.

I bilaga 7 angivna måttbestämmelser ska tillämpas vid nybyggnation. För byggnader, som uppförts före den 24 augusti 1999 och som uppfyllde då gällande svenska regler för ekologisk produktion, medges undantag till och med den 31 december 2010.

Djuren ska födas upp på ekologiskt odlat foder, som huvudsakligen odlats på produktionsenheten. Detta innebär att för idisslare ska minst 90 procent av fodret, räknat på årligt foderintag, vara ekologiskt odlat foder. För grisar är motsvarande andel 80 procent. Vid låg foderproduktion, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden, kan Jordbruks verket tillåta en högre andel konventionellt foder under en begränsad period och för ett särskilt område.

Fodermängder beräknas i kilo torrsubstans.

Minst 75 procent av det dagliga foderintaget ska vara ekologiskt odlat foder.

Konventionella foderråvaror av jordbruksursprung får endast användas för djurfoder om de finns förtecknade i bilaga 8 (foderråvaror av vegetabiliskt ursprung) och enbart om de framställs eller bereds utan användnin g av kemiska lösningsmedel.

Foderråvaror av animaliskt ursprung (konventionella eller ekolo giskt producerade) får endast användas om de finns förtecknade i bilaga 8.

Under betesperioden ska betet för idisslare utgöra minst hälften av grovfoderintaget.

Minst 60 procent av torrsubstansinnehållet i den dagliga foderransonen till idisslare ska utgöras av grovfoder. Tidigt i laktationen, under en period på högst tre månader, får grovfoderandelen sänkas till 50 procent.

Grovfoder ska ingå i den dagliga foderransonen för svin.

Utfodring av kalvar, lamm, killingar och smågrisar ska baseras på naturlig mjölk, företrädesvis modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod som är 90 dagar för kalvar, 45 dagar för lamm och killingar och 40 dagar för grisar.

Endast produkter som förtecknas i bilaga 9 får användas som tillsatser respektive processtekniska hjälpmedel i ensilage.

För att tillgodose djurens näringsbehov får endast produkter som förtecknas i bilaga 8 (foderråvaror av mineraliskt ursprung) och bilaga 9 (avsnitt spåreelement samt avsnitt vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan) användas för djurfoder.

Endast produkter som förtecknas i bilaga 9 (enzymer, mikroorganismer, bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel samt processtekniska hjälpmedel för foder) får användas i djurfoder för de ändamål som anges för ovannämnda kategorier.

Djur som visar tecken på sjukdom eller skada ska omgående tas om hand och ges erforderlig vård. Brister i djurens miljö, skötsel eller utfodring som kan ha orsakat hälsostörningar ska omedelbart åtgärdas.

Rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel eller ke miska bekämpningsmedel får inte utföras. När det är påkallat av veterinärmedicinska skäl är dock behandling med vaccin eller bedövningsmedel tillåten.

Veterinärmedicinska läkemedel ska användas i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med följande principer: 1. Under förutsättning att fytoterapiprodukter (t.ex. växtextrakt, med undantag av antibiotika, och växtessenser), homeopatiska produkter (t.ex. vegetabiliska och animaliska ämnen eller mineraler) samt foderråvaror av mineraliskt ursprung, spårelement och vitaminer enligt bilagorna 8 och 9 har en effektiv terapeutisk verkan på den djurart och under de förhållanden som behandlingen är avsedd för, ska dessa hellre användas än kemisk-syntetiskt framställda veterinärmedicinska läke medel eller antibiotika. 2. Om användningen av ovannämnda produkter inte visar sig vara, eller sannolikt inte kommer att bli, effektiv vid behandling av sjukdom eller skada och behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret,

får kemisk-syntetiskt framställda veterinärmedicinska läke medel eller antibiotika användas.

Hälsojournal ska föras över alla skador och sjukdomar, deras behandling och behandlingsresultat. Även förebyggande behandlingar ska dokumenteras. Uppgifter om slakt, levandedjursbesiktning och mjölkbedömning ska journalföras. I hälsojournalen ska alla djur eller djurgrupper kunna identifieras. När veterinärmedicinska läkemedel används ska produkttypen tydligt anges i hälsojournalen tillsammans med detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, behandlingssätt, behandlingens längd och karenstid.

Artificiell insemination är tillåten. Andra former av artificiell fort plantning eller hjälp till fortplantning (t.ex. embryoöverflyttning) är förbjudna.

Andra operativa ingrepp än märkning, nosrin gning av tjurar, kastre ring och avhorning är endast tillåtna om de är påkallade av veterinärmedicinska skäl.

För att få ersättning för fånggröda eller vårbearbetning måste en areal motsvarande minst 20 procent av jordbruksföretagets vårsädesareal i Skåne, Blekinge, Hallands, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län odlas med fånggröda eller vårbearbetas. Vardera åtgärd måste omfatta minst 20 procent av vårsädesarealen för att ersättning ska kunna lämnas för åtgärden. Därutöver ersätts ytterligare redovisad areal fånggröda eller vårbearbetning.

– Fånggröda

Fånggrödan ska sås med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.

Utsädet vid sådd av fånggröda ska utgöras av 1. vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter då fånggröda sås in i huvudgrödan. Högst 10 vikt procent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. 2. höstråg eller westervoldiskt rajgräs då fånggrödan sås efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker.

Fånggröda ska sås i samband med sådd av huvudgrödan eller senast sista sådatum, med undantag för fång gröda som sås efter potatis, rotfrukter eller grönsaker.

Om fånggrödan är höstråg ska den sås snarast efter skörd av huvudgrödan, dock senast 1. den 15 september i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, respektive 2. den 1 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Om fånggrödan är westervoldiskt rajgräs ska den sås snarast efter skörd av huvudgrödan, dock senast den 15 augusti.

Om etableringen av fånggrödan är otillräcklig med hänsyn taget till lokala förhållanden samt väderlek lämnas ingen ersättning för fånggröda.

Fånggrödan får brytas tidigast 1. den 10 oktober i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, respektive 2. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Fånggröda som sås efter potatis, rotfrukter eller grönsaker får brytas tidigast den 1 januari.

Fånggrödan får inte utnyttjas för slåtter, bete eller annan produktion förrän efter tidigaste datum för brytning. Fånggröda höstråg får inte övergå till huvudgröda höstråg året efter a ktuellt stödår.

Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska bekämp ningsmedel spridas i fånggrödan fram till datum för brytning enligt 64 §.

– Vårbearbetning

Ersättningsberättigande areal får utgöras av mark som inte jordbearbetas efter skörd fram till och med den 31 december under aktuellt stödår och på vilken vårsådd sker senast sista sådatum året efter det aktuella stödåret.

Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning.

Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel spridas på den ersättningsberättigande arealen förrän tidigast den 1 januari året efter aktuellt stödår.

Ersättning för skötsel av våtmarker och småvatten kan lämnas för våtmarker och småvatten som har besiktigats av länsstyrelsen innan anläggningen påbörjats och som länsstyrelsen har godkänt efter det att anläggningen färdigställts. Länsstyrelsen fastställer den areal som omfattas av åtagandet.

Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras funktion består under hela stödperioden.

Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som länsstyrelsen bestämmer.

Om tilläggsersättning lämnas ska den avslagna växtligheten föras bort från våtmarken eller småvattnet, om inte länsstyrelsen bestämmer annat.

Inom våtmark eller småvatten är det inte tillåtet att sprida gödselmedel, bekämpningsmedel eller, om inte länsstyrelsen bestämmer annat, kalk.

Den sträcka av skyddszonsskiftet som gränsar mot ett vattenområde ska vara minst 20 m lång. Med vattenområde avses vattendrag, sjö, hav eller damm.

Skyddszonen ska sås senast sista sådatum det första året i stödperioden. Växtligheten på skyddszonen ska utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Sådden ska ske med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd. Skyddszon som redan är etablerad vid stödperiodens början omfattas inte av kravet på sådd.

Anlagd skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela stödperioden. Skadad eller utgången växtlighet ska repareras.

Inom skyddszonen är det inte tillåtet att sprida gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel.

Växtligheten på skyddszonen får skördas, dock tidigast den 15 juli, och skörden ska föras bort. Växtligheten på skyddszonen får betas under hela betessäsongen. Växtligheten på skyddszonen får inte användas till utsädesproduktion.

Det sista året i stödperioden får skyddszonen brytas tidigast 1. den 1 september i Dalarnas och Gävleborgs län, 2. den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, 3. den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 4. den 20 oktober i Ble kinge, Skåne och Hallands län.

All areal bruna bönor som odlas på jordbruksföretaget ska skötas enligt stödreglerna.

Kemiska bekämpningsmedel mot insekter eller svamp får inte användas.

Kväve får endast tillföras med högst 30 kg per hektar som en startgiva i direkt anslutning till sådd.

Sökanden ska årligen upprätta en växtodlingsplan. Planen ska innehålla 1. t illförd mängd kväve, och 2. tidpunkt för tillförseln. Redovisningen ska göras skiftesvis.

Bruna bönor ska odlas i rader med sådant radavstånd att mekanisk ogräsbekämpning kan utföras. Annan jordbearbetning än mekanisk ogräs bekämpning får inte göras på aktuella skiften före den 15 november. Detta gäller dock inte om en höstsådd gröda sås samma år.

All areal sockerbetor som odlas på jordbruksföretaget ska skötas enligt stödreglerna.

Ersättning för miljövänlig odling av sockerbetor får inte lämnas för mark för vilken jordbrukaren får ersättning för ekologiska produktionsformer.

Kemiska bekämpningsmedel får endast användas i odlingen före den 1 augusti.

Vid det första tillfället då man behandlar skiftet med kemiska bekämpningsmedel mot ogräs (herbicider) får man använda bredspridningsteknik. Efterföljande herbicidbehandlingar på skiftet ska göras med bandspridningsteknik.

På varje skifte ska det finnas en kontrollruta som ska vara repre sentativ för skiftet. Kontrollrutan ska vara tydligt utmärkt på skiftet. Den ska vara minst 6 meter bred och 10 meter lång. Kontrollrutan ska finnas på samma plats under den tid sockerbetor odlas på skiftet. I kontrollrutan får ogräs inte bekämpas mekaniskt eller med bredspridningsteknik. Högväxta ogräs får slås av efter den 1 juli. Höjden på ogräset efter sådan avslagning får inte understiga 20 cm.

Undantag från kravet på kontrollruta enligt 90 § gäller om skiftet ingår i ett åtagande för ekologiska produktionsformer.

Sockerbetsblasten ska brukas ned eller föras bort senast en vecka efter det att skörden avslutats på skiftet.

--------------------------

Denna författning träder i kraft den 20 januari 2003. Genom denna författning upphävs Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2000:132) om stöd för miljövänligt jordbruk. De upphävda föreskrifterna gäller dock fortfarande i ärenden som väckts före utgången av år 2002.

MATS PERSSON

Christine Bergh (Miljö - och regionalstödsenheten)