lagen.nu
SJVFS 2010:46

Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av potatiscystnematoder

Titel
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder
Utgivare
Statens jordbruksverk
Beslutad
2010-06-10
Ikraftträdande
2010-06-30
Ändrad genom
SJVFS 2016:36
Källa
jvdoc.sharepoint.com

Bemyndigande

1 §

Dessa bestämmelser har till syfte att lokalisera och kartlägga utbredningen av potatiscystnematoder av arterna Globodera pallida (Stone) Behrens (europeiska populationer) och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens (europeiska populationer) för att kartlägga dess utbredning, hindra dess spridning och bekämpa dem. Bestämmelserna omfattar åtgärder till följd av att potatiscystnematoder konstaterats genom provtagning genomförd av Jordbruksverket eller av en officiell myndighet i ett annat EU-land.

Definitioner

2 §

I dessa föreskrifter avses med Brukningsenhet En fastighet eller ett företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för produktion av potatis Fält Det sammanhängande markområde på vilket en enda jordbrukare odlar en enda gröda Officiell Fastställt, godkänt eller utfört av Jordbruksverket eller annan ansvarigt officiellt organ i ett annat EU-land. Potatiscystnematoder Potatiscystnematoder av arterna Globodera pallida (Stone) Behrens och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens Potatisparti Knölar eller plantor av potatis som har ursprung i ett eller flera avgränsade odlingsfält inom en brukningsenhet och som är baserat på ett utsäde med enhetlig bakgrund eller knölar av potatis som efter skörd behandlas på ett sådant sätt att de måste ses som en enhet och inte längre kan särskiljas efter ursprung Resistent potatissort En sort som när den odlas avsevärt hindrar en viss population av potatiscystnematoder från att utvecklas Patotyp En grupp av populationer med samma virulens (grad av förmåga att framkalla sjukdom).

Anmälningsskyldighet

3 §

Anmälningsskyldigheten enligt 4 § växtskyddslagen (1972:318) gäller inte potatiscystnematoder, utom vid misstänkt eller bekräftad minskning eller förändring av effekten av en potatissorts resistens med avseende på potatiscystnematoder.

Undersökning av förekomst av potatiscystnematoder

Provtagning och analys

4 §

Provtagning för analys av förekomst av potatiscystnematoder enligt dessa föreskrifter ska göras av Jordbruksverket. Provtagningen ska göras enligt bilaga

2, punkt 1. Analys av prov ska genomföras i Jordbruksverkets regi och enligt de anvisningar som anges i direktiv 2007/33/EG, bilaga 2, punkt 1.

Officiell undersökning

5 §

Fält där utsädesodling av potatis avsedd för saluföring planeras ska före varje odlingssäsong undersökas beträffande förekomst av potatiscystnematoder. Provtagning ska göras av Jordbruksverket. Analysen ska genomföras i Jordbruksverkets regi. Ytterligare bestämmelser om provtagning och analys finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis. Provtagning gjord av Jordbruksverket krävs inte på fält där det ska odlas utsädespotatis för eget bruk inom samma brukningsenhet.

Inventering

6 §

Jordbruksverket ska årligen göra en inventering avseende på potatiscystnematoder på minst 0,5 % av den totala potatisarealen, undantaget areal för produktion av utsädespotatis.

Vad gäller för ett fält med förekomst av potatiscystnematoder?

7 §

Ett fält där det efter provtagning gjord av Jordbruksverket har konstaterats potatiscystnematoder, ska dokumenteras av Jordbruksverket. Under minst sex år efter det att potatiscystnematoder har konstaterats ska fältet anses ha en dokumenterad förekomst av potatiscystnematoder. Jordbruksverket beslutar i det enskilda fallet om förekomstens omfattning.

Åtgärder på fält med förekomst av potatiscystnematoder

Odling

8 §

Utsädespotatis får inte sättas eller lagras på ett fält med förekomst av potatiscystnematoder. På fältet får odlas sådan potatis som inte är avsedd för produktion av utsädespotatis.

9 §

Växter som är förtecknade i bilaga 1 får inte planteras eller förvaras på ett fält med förekomst av potatiscystnematoder. Växter som förtecknas i bilaga 1, punkt 2, får emellertid odlas på fältet under förutsättning att de efteråt blir föremål för någon av följande åtgärder. 1. Avlägsnande av jord genom tvättning eller borstning av växterna tills all jord så långt det är möjligt är borttagen så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematoder. 2. Desinfektion genom metoder som godkänts av Jordbruksverket så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematoder. Om någon av åtgärderna ovan vidtagits ska växterna kontrolleras av Jordbruksverket innan de får säljas vidare.

Bekämpningsprogram

10 §

Under den period som ett fält har en av Jordbruksverket dokumenterad förekomst av potatiscystnematoder, ska ett bekämpningsprogram tillämpas. I det fall förekomst av gul potatiscystnematod Globodera rostochiensis, patotyp Ro1, konstaterats, ska vid odling av potatis användas en sort som är resistent mot denna patotyp. I det fall förekomst av andra patotyper än Globodera rostochiensis, patotyp Ro1, konstateras, beslutar Jordbruksverket i det enskilda fallet om omfattningen av ett bekämpningsprogram. I programmet kan utöver vad som anges i 11-12 §§ ingå krav på sort och växtföljd, exempelvis hur många potatisfria år som krävs. Potatissorter som kan ingå i bekämpningsprogrammet ska ha högsta möjliga resistens mot den patotyp av potatiscystnematoder som konstaterats inom fältet, enligt skalan över grad av resistens i bilaga 3. Resistens mot potatiscystnematoder i en potatissort ska undersökas enligt den metod som anges i direktiv 2007/33/EG, bilaga 4, avsnitt 2.

Bekämpning

11 §

De första två åren efter att potatiscystnematoder konstaterats på fältet och fältet har dokumenterats som ett fält med förekomst av potatiscystnematoder ska plantor från övervintrade knölar av potatis bekämpas. Om ogräs tillhörande fam Solanaceae förekommer på fältet, exempelvis nattskatta (Solanum nigrum L.) och besksöta (Solanum dulcamara L.), ska bekämpning ske under den tid fältet är dokumenterat som ett fält med förekomst av potatiscystnematoder.

Rengöring

12 §

Maskiner och redskap som används till plöjning eller annan jordbearbetning, sättning och skörd av potatis eller skörd av lök ska rengöras efter att de har använts på en brukningsenhet vilken är dokumenterad av Jordbruksverket som en brukningsenhet med fält där potatiscystnematoder konstaterats.

Friförklaring av fält med förekomst av potatiscystnematoder

13 §

För att friförklara ett fält som är dokumenterat till följd av förekomst av potatiscystnematoder ska provtagning göras. Provtagningen kan ske tidigast sex år efter att potatiscystnematoder konstaterats på fältet. Provtagningen ska ske enligt bilaga 2, punkt 2. Om inga potatiscystnematoder konstateras vid provtagningen ska fältet inte längre vara dokumenterat av Jordbruksverket som ett fält med förekomst av potatiscystnematoder.

När anses det förekomma potatiscystnematoder i ett potatisparti?

14 §

Ett potatisparti ska anses innehålla potatiscystnematoder om potatispartiet: 1. har odlats på ett fält, som av Jordbruksverket eller av officiell myndighet i ett annat EU-land, är dokumenterat med anledning av förekomst av potatiscystnematoder, eller 2. som har kommit i kontakt med jord där potatiscystnematoder har konstaterats.

Vad gör man med ett potatisparti eller växter med förekomst av potatiscystnematoder?

15 §

Ett potatisparti i vilket det förekommer potatiscystnematoder, får inte användas som utsäde.

16 §

Växter förtecknade i bilaga 1, punkt 1, och som odlats på ett fält med förekomst av potatiscystnematoder får inte planteras. Växter förtecknade i bilaga 1, punkt 2, och som odlats på ett fält med förekomst av potatiscystnematoder får inte planteras om de inte blivit föremål för någon av åtgärderna enligt 9 § andra stycket.

17 §

Ett potatisparti med förekomst av potatiscystnematoder får: 1. användas för egen konsumtion och till utfodring av djur på den egna brukningsenheten, 2. sorteras och packas på den brukningsenhet där partiet är odlat, 3. levereras, direkt och utan omlastning, för bearbetning på en industriell anläggning som uppfyller kraven i bilaga 4, eller 4. levereras till en sorteringsanläggning som uppfyller kraven i bilaga 4. Jord, sediment, frånsorterad potatis och skalrester ska hanteras enligt kraven i bilaga 4.

Bekämpningsåtgärder som ska redovisas årligen

18 §

Brukaren av ett fält som har dokumenterats till följd av förekomst av potatiscystnematoder ska årligen, senast den 31 december, redovisa till Jordbruksverket. 1. Vilken gröda som odlats på fältet och, om potatis har odlats, vilken potatissort som använts. 2. De första två åren efter att fältet har en dokumenterad förekomst av potatiscystnematoder, hur övervintrad potatis på fältet bekämpats och vid vilken tidpunkt. 3. Hur eventuell potatisskörd avsatts samt namn och adress på mottagaren av potatisskörden. 4. Om bekämpning av ogräs tillhörande fam Solanaceae har skett och vid vilken tidpunkt. 5. När under året maskiner och redskap har rengjorts enligt vad som krävs i 12 §. Kravet på årlig rapportering gäller inte brukaren av ett fält med förekomst av gul potatiscystnematod, patotyp Ro1.

Övriga bestämmelser

Undantag

19 §

Jordbruksverket kan, om det finns särskilda skäl, besluta om undantag från föreskrifterna i denna författning om så kan ske utan att bestämmelserna i direktiv 2007/33/EG eftersätts.

Ytterligare bestämmelser

20 §

Bestämmelser om märkning av potatis som omsätts inom Europeiska unionen samt om innehav och hantering av kulturer av potatiscystnematoder finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare respektive i Statens jordbrukverks föreskrifter (SJVFS 1996:13) om införsel från tredje land eller förflyttning inom Europeiska unionen (EU) av växter m.m. för vetenskapligt ändamål. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om trädgårdsväxters sundhet m.m. samt i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis finns bestämmelser om frihet från potatiscystnematoder som ska vara uppfyllda vid saluföring av trädgårdsväxter respektive av utsädespotatis.

-----------

Denna författning träder i kraft den 30 juni 2010.

CHRISTINA HUHTASAARI

Martina Thörn (Växtinspektionen)

Bilaga 1

Växter som omfattas av restriktioner med avseende på potatiscystnematoder

1. Värdväxter med rötter, avsedda för uppförökning: Capsicum spp., olika arter av paprika Lycopersicon lycopersicon (L.) Karsten ex Farw., tomat Solanum melogena L., aubergin

2a Andra växter med rötter, avsedda för uppförökning: Allium porrum L., purjolök Beta vulgaris L., beta Brassica spp., kålsläktet Fragaria L., smultronsläktet Aspargus officinalis L., sparris

2b Lökar, rotknölar och jordstammar som är odlade i jord och avsedda för plantering och som inte behandlats genom A. att all jord så långt det är möjligt avlägsnats genom tvättning eller borstning så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematod, eller B. desinfektion genom metoder som godkänts av Jordbruksverket så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematod av följande arten och släkten: Allium ascalonicum L., schalottenlök Allium cepa L., lök Dahlia spp., dahliasläktet Gladiolus Tourn. Ex L., gladiolsläktet Hyacinthus spp., hyacintsläktet Iris spp., irissläktet Lilium spp., liljesläktet Narcissus L., narcissläktet Tulipa L. tulpansläktet utom sådana där det på förpackningen eller på annat sätt anges att de är avsedda för försäljning till slutkonsumenter som inte yrkesmässigt producerar växter eller snittblommor.

Bilaga 2

Provtagningsstandard

1. Provtagningen för inventering ska omfatta

a. 400 ml jord per hektar. Provet ska samlas in genom minst 100 borrstick per hektar i ett rutnät som helst ska täcka hela fältet. Avståndet mellan provtagningspunkterna ska vara minst fem meter på bredden och högst 20 meter på längden,

eller

b. riktade prover på minst 400 ml jord efter okulär besiktning av rötter med synliga symptom,

eller

c. prover på minst 400 ml jord som vidhäftat potatisen efter skörd, under förutsättning att fältet där potatisen odlats går att spåra.

2. Provtagning inför friförklaring av fält med förekomst av potatiscystnematoder

Provtagning för analys av förekomst av potatiscystnematoder ska göras på fält där potatis avsedd för produktion av utsädespotatis ska odlas eller där växter som är förtecknade i bilaga 1 och som är avsedda för uppförökning ska odlas. Frihet från potatiscystnematoder ska styrkas genom ett prov på minst 1 500 ml jord per hektar som ska samlas in genom minst 100 borrstick per hektar, helst i ett rutnät som täcker hela fältet och där avståndet mellan provtagningspunkterna är minst fem meter på bredden och högst 20 meter på längden.

Bilaga 3

Skala för att beskriva grad av resistens mot potatiscystnematoder

Nivå 9 visar på den högsta nivån av resistens.

Relativ mottaglighet (%) Resistensnivå

< 1 9 1,1-3 8 3,1-5 7 5,1-10 6 10,1-15 5 15,1-25 4 25,1-50 3 50,1-100 2 >100 1

Bilaga 4

A. Hantering på den brukningsenhet där potatisen odlats

a. Jord från sortering och packning av ett potatisparti

där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder. Jorden ska 1. förvaras på brukningsenheten och inte användas till potatisodling eller för odling av växterna i bilaga 1 under minst sex år, eller 2. spridas på mark som inte används till potatisodling. Potatisodling eller odling av växterna i bilaga 1 får därefter som tidigast påbörjas efter sex år.

b. Frånsorterad potatis och skalrester

där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder. Den frånsorterade potatisen och skalresterna ska 1. användas som djurfoder på den egna brukningsenheten eller på en annan brukningsenhet där det inte odlas potatis under de närmaste sex åren, eller 2. komposteras på brukningsenheten. Komposten får tidigast spridas på mark som används till potatisodling eller odling av växterna i bilaga 1 efter sex år.

B. Hantering på en anläggning för sortering och packning av potatis eller på en industriell anläggning för bearbetning av potatis

a. Jord och sediment från sortering och packning av ett potatisparti

där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder och får inte användas till potatisodling eller för odling av växterna i bilaga 1 förrän tidigast efter sex år. Jord och sediment med förekomst av potatiscystnematoder ska 1. lagras utan risk för spridning av potatiscystnematoder, 2. spridas på mark som inte används till potatisodling, eller 3. användas som fyllnadsmaterial vid vägarbeten och dylikt.

b. Frånsorterad potatis och skalrester

där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder. De ska användas 1. på en industriell anläggning, eller 2. som djurfoder under förutsättning att frånsorterad potatis och skalrester är tvättade.

C. Hantering av avfall genom biologisk behandling eller annan hantering

Jord, sediment, potatis och skalrester med förekomst av potatiscystnematoder får även bortskaffas genom rötning eller kompostering (upphettning till minst 55ºC under minst 6 timmar) alternativt förbränning eller annan hantering som kan godkännas av Jordbruksverket.

D. Ytterligare bestämmelser om hantering av avfall

I 15 kap. 5a § miljöbalken (1998:808) och i avfallsförordningen (2001:1063) finns ytterligare bestämmelser om avfallshantering.