Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om Statens jordbruksverks prövning och godkännande av växtsorter, av de i bilaga 1 till utsädesförordningen (2000:1330) angivna arterna av lantbruks- och köksväxter, för intagning i den officiella svenska sortlistan. Bestämmelser om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter för intagning i den officiella svenska sortlistan finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter. Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i sortlistan, om utsäde av dessa sorter ska saluföras under sin sortbenämning. Jordbruksverket kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter av andra arter än de som anges i första stycket. (SJVFS 2009:86).

En ansökan om intagning i sortlistan ska ges in till Jordbruksverket, som föranstaltar om provning i enlighet med 4 och 6 §§. Ansökan ska göras på ett formulär som tillhandahålls av Jordbruksverket. Den ska vara Jordbruksverket tillhanda senast vid den tidpunkt som fastställs av verket. Vid ansökan om intagning i sortlistan ska även ett förslag till sortbenämning lämnas in.

Kommissionens direktiv 2003/90/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter (EUT L 254, 8.10.2003, s. 7, Celex 32003L0090), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2011/68/EU av den 1 juli 2011 (EUT L 175, 2.7.2011, s. 17, Celex 32011L0068), kommissionens direktiv 2003/91/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av köksväxter (EUT L 254, 8.10.2003, s. 11, Celex 32003L0091), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2011/68/EU av den 1 juli 2011(EUT L 175, 2.7.2011, s. 17, Celex 32011L0068 ). 2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2010:76.

Av ansökan ska framgå om en ansökan om godkännande har gjorts även i ett annat EES-land eller i Schweiz. I sådant fall ska detta land anges liksom om ansökan bifallits där. (SJVFS 2005:88).

Jordbruksverket fattar beslut om godkännande av en sort för intagning i sortlistan på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och 6 §§, inhämtande av uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden enligt 9 §, godkännande för användning som livsmedel eller foder enligt 10 § andra stycket samt om sorten har en sortbenämning som efter kungörande kan godkännas av Jordbruksverket i enlighet med 11 §. (SJVFS 2005:88).

En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om: 1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det ursprungliga materialet från vilken den framställts uppkommit genom naturligt urval eller genom växtförädlingsarbete, klart går att skilja, med avseende på ett eller flera viktiga kännetecken, från alla andra sorter som är kända inom EES eller Schweiz enligt definitionen i 5 §. Kännetecknen hos en sort ska vara klart identifierbara och möjliga att beskriva noggrant. Om det vid Jordbruksverkets prövning visar sig att två eller flera anmälda sorter inte är särskiljbara från varandra ska den sort, för vilken ansökan först har givits in, ha företräde. 2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den består av, med mycket få avvikelser, är likartade eller genetiskt identiska vad beträffar alla i sammanhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn ska härvid tas till växtarters skilda reproduktionssystem. 3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i enlighet med den av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om sina väsentliga kännetecken fortsatt överensstämmer med sortbeskrivningen. (SJVFS 2005:88).

För att en sort ska anses som känd inom EES eller i Schweiz, ska den vid tidpunkten för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara 1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter eller i den gemensamma sortlistan över arter av köksväxter, 2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land eller i Schweiz men ännu inte intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller 3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES än Schweiz. En sort ska även anses känd inom EES och Schweiz när en ansökan om godkännande har lämnats in i Sverige, i något annat EES-land eller i Schweiz vid den tidpunkt som anges i första stycket. En sort ska dock inte anses som känd inom EES eller i Schweiz om de i första och andra styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES-land eller i Schweiz, vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas. (SJVFS 2004:24).

3 Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska unionen (EU) och de länder inom Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som undertecknat avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, dvs. Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett tillfredsställande odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som framkommit vid ett tillräckligt antal officiella värdeprovningsförsök under minst två år. Dessa försök ska utföras på ett sådant sätt att minst följande egenskaper hos sorten kan bedömas 1. avkastningsförmåga, 2. resistens mot växtskadegörare, 3. hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön, samt 4. kvalitetsegenskaper. De metoder som använts för att bedöma egenskaperna ska anges i samband med redogörelsen för resultaten. En sorts odlings- och bruksvärde ska anses som tillfredsställande om dess egenskaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är intagna i sortlistan, visar ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt område vad gäller odlingen, utnyttjandet av den skördade varan eller av produkter som framställs av den. Vid bedömningen får Jordbruksverket bortse från enstaka mindre goda egenskaper hos sorten om dessa uppvägs av andra överlägsna sådana. Jordbruksverket får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provningsresultat som kan tillmätas betydelse vid bedömningen. Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra hälsofara för människor, djur eller växter. (SJVFS 2005:88).

För köksväxtsorter utom rotcikoria ska, om upprätthållaren begär det, anges om utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som standardutsäde, genom att det i sortlistan anges att det är fråga om en s.k. ”b-sort”. För sådana sorter får resultaten från inofficiella undersökningar och kunskap som erhållits genom praktiska odlingserfarenheter beaktas vid Jordbruksverkets prövning. (SJVFS 2007:36).

Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 § omfattar inte 1. grässorter som, enligt sökandes försäkran, ska användas för annat ändamål än foder, 2. sorter, vilkas utsäde är avsett att saluföras endast a) i Schweiz eller i ett annat EES-land än Sverige, och detta land har godkänt sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller b) i ett annat land utanför EES än Schweiz, 3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4 §, 4. sorter av köksväxtarter, med undantag av rotcikoria, samt 5. sorter av arter som avses i 1 § fjärde stycket. (SJVFS 2007:36).

En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad organism som avses i 13 kap. 4 § miljöbalken, får endast godkännas för intagning i sortlistan under förutsättning att ett tillstånd för utsläppande på marknaden finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken eller att ett godkännande för utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. För provning i Sverige enligt 4 och 6 §§ av en sådan sort som avses i första stycket fordras tillstånd för avsiktlig utsättning enligt 13 kap. 12 § miljöbalken. Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad ska framgå av sortlistan. (SJVFS 2004:24).

Om en sort ska användas i livsmedel eller foder enligt definitionerna i artiklarna 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet , får sorten inte vara skadlig för människors eller djurs hälsa vid avsiktlig konsumtion för att kunna godkännas för intagning i sortlistan. Om material från en sort är avsett att användas i livsmedel som omfattas av artikel 3, eller i foder som omfattas av artikel 15, i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade 5 livsmedel och foder , ska ett godkännande enligt nämnda förordning finnas för denna användning för att sorten ska kunna godkännas för intagning i sortlistan. (SJVFS 2004:24).

Jordbruksverket tillämpar vid sin prövning av sortbenämningens lämplighet artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt samt kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter . Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Jordbruksverket återkalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att föreslå en annan benämning för godkännande. Jordbruksverket kan bestämma att den ursprungliga benämningen under en viss tid ska användas som tilläggsnamn. (SJVFS 2009:86).

Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska utföras av Jordbruksverket eller av en myndighet i ett annat EES-land, Schweiz eller ett tredjeland om provningen enligt Jordbruksverkets beslut kan jämställas med provning som utförs här i landet. När det gäller sorter av de arter som anges i bilaga 1 ska provningen utföras enligt de provningsriktlinjer för respektive art som utfärdats av förvaltningsrådet för Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Provningen av sorter av de arter som anges i bilaga 2 ska utföras enligt de provningsriktlinjer som fastställts av Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Samtliga sortegenskaper enligt riktlinjerna i bilaga 1 ska användas, respektive alla egenskaper som märkts med en asterisk (*) i de riktlinjer som anges i bilaga 2, om inte observation av en viss egenskap är omöjlig genom att en annan egenskap uttrycks, eller en viss egenskap inte kommer till uttryck på grund av de miljöförhållanden under vilka provningen utförs. Provningen av sorter av övriga arter ska utföras enligt de riktlinjer som Jordbruksverket fastställer. Provningen av en sorts odlings- och bruksvärde utförs genom Sveriges lantbruksuniversitets försorg. Provningen kan kortas i de fall ett officiellt provningsresultat

EGT L 31, 1.2.2002, s. 1 (Celex 32002R0178). 5 EUT L 268, 18.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1829). 6 EGT L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 31994R2100). 7 EUT L 191, 23.7.2009, s. 10 (Celex 32009R0637).

från ett EES-land, Schweiz eller ett tredjeland finns och då detta resultat enligt Jordbruksverket kan jämställas med provning som utförts här i landet. Sökanden ska tillhandahålla utsäde eller förökningsmaterial av en sort som anmälts till provning, i den mängd och av den kvalitet som den provande myndigheten begär. De myndigheter som utför provning enligt första eller fjärde stycket ska årligen informera sökanden om de preliminära provningsresultaten. (SJVFS 2005:88).

Jordbruksverket kungör beslut om intagning i eller uttagning ur sortlistan, förnyat godkännande för en sort liksom andra ändringar av betydelse. Övriga EESländer, Europeiska kommissionen och Schweiz ska underrättas om dessa beslut och om ingivna, återkallade och avslagna ansökningar samt om förslag till sortbenämningar. För varje ny sort ska en kort beskrivning av sorten bifogas. Underrättelsen till kommissionen utgör en anmälan till EU:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter respektive för arter av köksväxter . (SJVFS 2009:86).

Jordbruksverket publicerar årligen den officiella svenska sortlistan, som för varje sort ska innehålla 1. sortens benämning, om denna är en kod ska det särskilt framgå 2. namnet på den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten och dennes eventuella ombud i landet, 3. tidpunkten för sortens intagning i sortlistan, 4. tidpunkten när sortgodkännandets giltighetstid löper ut, 5. eventuell synonym sortbenämning som används i ett annat EES-land eller i Schweiz, 6. förbehåll som gäller för en sådan sort som avses i 8 § första stycket punkt 2 (exportsort), 7. uppgift om eventuell förlängd period enligt 16 § fjärde stycket för saluföring och certifiering av en sort vars giltighetsperiod löpt ut, samt 8. uppgift om att en sort är genetiskt modifierad. För sorter av raps och rybs ska det framgå om de är dubbellåga (00), dvs. har påvisats producera frö med en högsta glukosinolathalt på 25 µmol/g vid en vattenhalt på 9 %, bestämd i enlighet med EN ISO 9167-1:1995, och högst 2 % erukasyra av det totala innehållet av fettsyra, bestämt i enlighet med EN ISO 5508:1995 . För en grässort, som är avsedd för annat ändamål än foder, får det anges i sortlistan om sorten vid officiell provning i Sverige har bedömts ha ett tillfredsställande odlings- och bruksvärde. (SJVFS 2005:88).

Jordbruksverket ska för varje godkänd sort sammanställa dokumentation som innehåller en sortbeskrivning och de uppgifter som legat till grund för intagningen i sortlistan. Denna dokumentation ska lämnas till övriga EES-länder, Schweiz och kommissionen om så begärs.

8 Kommissionen publicerar de gemensamma sortlistorna i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). 9 Jfr artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 av den 22 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 280, 30.10.1999, s. 43, Celex 31999R2316).

Jordbruksverket ska bevara referensprov av godkända sorter för efterkontroll. (SJVFS 2005:88).

Ett godkännande är giltigt fram till utgången av det tionde kalenderåret efter det år då sorten godkändes för intagning i sortlistan. Ett godkännande kan därefter förnyas med 10 år i taget, under förutsättning att sorten enligt Jordbruksverkets bedömning odlas i tillräcklig omfattning, eller bör bibehållas i syfte att bevara de växtgenetiska resurserna, och att den fortfarande uppfyller kraven på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet. En ansökan om förnyat godkännande ska ges in till Jordbruksverket senast två år före godkännandetidens utgång. Jordbruksverket ska i sortlistan ange om en ansökan om förnyat godkännande givits in. Skulle ansökan inte vara slutbehandlad vid tioårsperiodens utgång, får Jordbruksverket tillfälligt förlänga godkännandets giltighetstid till dess ett beslut om förnyat godkännande är fattat. Om en sorts giltighet löpt ut utan att förnyelse begärts eller erhållits, eller sortgodkännandet av annan anledning återkallats, ska den tas ut ur sortlistan. Certifiering och saluföring av förökningsmaterial av en sort, som godkänts enligt dessa eller tidigare föreskrifter, får dock ske till och med den 30 juni det tredje året efter giltighetens utgång. Om upprätthållaren önskar använda sig av denna möjlighet ska det meddelas till Jordbruksverket, senast innan sortgodkännandets giltighetstid löper ut. Annars kan denna möjlighet inte utnyttjas. En sådan förlängd period ska framgå av sortlistan. (SJVFS 2005:88).

Den som är ansvarig för en sorts upprätthållande ska 1. svara för att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk för upprätthållande av sorten, 2. föra och bevara anteckningar om förökning av sorten, att användas för kontroll av upprätthållandet. I anteckningarna ska även ingå uppgifter som omfattar generationerna före basutsäde eller motsvarande kategori, samt 3. på anmodan av Jordbruksverket ta ut och sända in prov av förökningsmaterial för kontroll. Sådant prov kan även tas ut officiellt. Upprätthållande kan ske i ett annat EES-land, Schweiz eller i ett tredjeland vars kontroll av upprätthållande av sorter av ministerrådet har bedömts vara likvärdig med 10 upprätthållande inom EU . (SJVFS 2005:88).

Jordbruksverket återkallar ett godkännande och tar ut en sort ur sortlistan om 1. det efter provning visar sig att sorten inte längre är särskiljbar, tillräckligt enhetlig eller stabil, eller 2. den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten begär det, såvida inte upprätthållandet tillgodoses av någon annan. (SJVFS 2005:88).

10 Se rådets beslut 2005/834/EG av den 8 november 2005 om likvärdighet av kontroller i vissa tredjeländer av förfaranden för upprätthållande av sorter och om ändring av beslut 2003/17/EG (EUT L 312, 29.11.2005, s. 51, Celex 32005D0834).

Jordbruksverket får återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur sortlistan 1. om bestämmelserna i dessa föreskrifter inte följs, 2. om upprätthållaren trots uppmaning inte ställer nödvändigt förökningsmaterial till förfogande för efterkontroll, 3. om upprätthållaren trots uppmaning inte betalar förfallna avgifter i angiven tid, eller 4. om intagningen i sortlistan skett på oriktiga grunder. (SJVFS 2005:88). -------------------------