Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m.

Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66).

Dessa föreskrifter och allmänna råd innehåller bestämmelser om hållande och skötsel av nötkreatur av arten bos taurus inom lantbruket m.m.

Djur får hållas och skötas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter om en veterinär av veterinärmedicinska skäl har ordinerat detta.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i denna författning under förutsättning att det inte strider mot någon bindande EU-rättsakt, djurskyddslagen (2018:1192) eller djurskyddsförordningen (2019:66). Första stycket gäller inte sådana bestämmelser där djurhållning får ske på annat sätt i enlighet med ett kontrollprogram som är i drift. Från sådana bestämmelser kan Jordbruksverket endast medge undantag om det är nödvändigt som en följd av oförutsedda extraordinära omständigheter.

De mått som anges i denna författning är minsta mått och centrummått för normal inredning om inte annat anges. Avvikelse från föreskrivna mått kan dock godtas i befintliga stallar under förutsättning att följande kriterier uppfylls: 1. djurmiljön i stallet som helhet är mycket god, 2. konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha ringa påverkan på djuret avseende den funktion som måttföreskriften syftar till, 3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuren, samt 4. måttavvikelsen innebär inte att tillsynen och skötseln av djuren försvåras. Detsamma gäller vid förprövningspliktig ombyggnad om länsstyrelsen vid prövningen bedömer att kriterierna i punkterna 1 – 4 ovan uppfylls i stallet efter åtgärden och att planlösningen i stallet är god.

I dessa föreskrifter betyder:

Allmänna råd Definieras i 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) som sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.

Amko Ko som ger di till kalvar som inte är hennes egen avkomma.

Bete Mark med växter som kan betas av djuren och som finns i sådan mängd och kvalitet att det är möjligt för djuren att med ett naturligt betesbeteende kunna beta samtidigt.

dBA Enhet för mätning av bl.a. ljudnivå (ljudtrycksnivå). "A" anger att det ingående ljudet vägts över det standardiserade A-filtret före nivåangivelsen. dBskalan är logaritmisk. En ökning eller minskning av ljudnivån med 10 dBA uppfattas av det mänskliga örat som en fördubbling respektive halvering av ljudet.

Diko Ko som ger di till egen kalv eller egna kalvar.

Djurhållare Fysiska eller juridiska personer som enligt avtal eller lag ansvarar för eller handhar djur, oavsett om detta sker stadigvarande eller tillfälligt.

Dränerande golv Ett samlingsbegrepp för genomsläppliga golv. Gödseldränerande golv är golv som är konstruerade för att släppa igenom träck, urin och i viss mån strömedel till ett underliggande utrymme. Urindränerande golv är golv som är konstruerade för att enbart släppa igenom urin och annan vätska.

Foderliggbås Bås som är både utfodringsplats och liggplats för lösgående djur.

Fångbås Bås där nötkreatur står uppstallade på båsplatsen med fångbåge eller fånggrind. Båsplatsen är djurens utfodrings- och liggplats. Systemet innebär att djuren kan släppas lösa; mjölkkorna framför allt i samband med mjölkningen.

Förvaringsutrymme En bur eller annan behållare, ett rum, en inhägnad eller ett annat avgränsat utrymme, där djur hålls.

Gödseldränerande golv Se dränerande golv.

Hydda Flyttbart mindre stall som placeras utomhus med liggplatser för kalvar.

Hårdgjord yta Ytan anses vara hårdgjord om den består av betong, asfalt eller annat likvärdigt material.

Kalv Ett nötkreatur som är högst 6 månader gammalt.

Kalvgömma Ett avskilt utrymme som bara kalvarna har tillträde till i lösdriftsstallar för am- eller dikor. Kalvgömman byggs vanligen upp i samband med kalvningen med flyttbara boxväggar eller dyl.

Kalvningsbox En box som enbart är avsedd att användas för kor eller kvigor när de ska kalva och fram till några dagar efter kalvningen. En kalvningsbox kan vara utformad som en ensambox avsedd för en ko eller kviga eller som en gruppbox avsedd för flera kor eller kvigor. En kalvningsbox kan vara byggd som permanent box eller byggas upp med flyttbara boxväggar eller dyl. inför kalvning.

Kontinuerlig uppfödning Hållande av, i normalfallet, djur av olika åldrar i stall eller stallavdelning. Insättning av nya djur sker efterhand.

Kontrollprogram Ett program som tagits fram i syfte att säkra en god djuromsorg och som är godkänt av Jordbruksverket, samt är knutet till en bestämmelse i denna författning.

Kortbås Bås för bundna nötkreatur där djuren ständigt kan hålla huvudet in över foderbordet.

Liggarea Avser boxareor som är godkända som liggytor. Anordningar för utfodring som inkräktar på liggarean inräknas inte i denna.

Liggbås Bås som endast är liggplats för lösgående djur.

Ligghall Stall med liggplatser för lösgående djur. Djuren hålls inte instängda i stallet utan kan själv välja när de vill använda det.

Långbås Bås för bundna nötkreatur där djuren i regel bara tillåts att nå in över foderbordet i samband med att de äter och i övrigt är utestängda från foderbordet.

Mellanbås Bås för bundna nötkreatur. Mellanbåset är en kombination av kort- och långbås. Foderbordsgrinden är i regel rörlig.

Mottagningsstall Ett stall eller stallavdelning avsedd för mottagning och inhysning av kalvar som kommer från annan djurbesättning i syfte att minska smittspridning till de djur som redan finns på anläggningen.

Omgångsuppfödning Hållande av djurgrupp/flock med individer av likartad ålder i eget stall eller egen stallavdelning. Insättning av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidsperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt.

Ppm Koncentration av ett visst ämne mätt i miljondelar (parts per million).

Spalt Mellanrummet mellan stavarna i ett spaltgolv.

Spaltgolv Spaltgolv är en typ av dränerande golv som består av stavar av t.ex. betong, trä, metall eller plast vilka läggs med visst avstånd från varandra.

Stall Byggnad för hållande av djur.

Stallavdelning Del av ett stall som är avskilt från andra delar av stallet, normalt med täta väggar.

Ströbädd En bädd av strö som gödslas ut med ett intervall från någon eller några veckor upp till ett år. En ströbädd hålls torr genom att nytt strömedel tillförs ovanpå det gamla. En ströbädd som "brinner", dvs. utvecklar värme under en biologisk nedbrytningsprocess, kallas vanligen djupströbädd.

Termisk komfort Djuren har termisk komfort inom den s.k. termoneutrala zonen. I denna zon kan djuren utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans. Den termoneutrala zonen begränsas nedåt av den nedre kritiska temperaturen och uppåt av den övre kritiska temperaturen. När omgivningen har en temperatur under den undre kritiska temperaturen måste djuren öka sin ämnesomsättning och äta mer foder för att behålla sin kroppstemperatur. Vid temperaturer över den övre kritiska temperaturen kommer djurens kropps-

temperatur att stiga på grund av att de av fysikaliska skäl inte kan bli av med sin överskottsvärme. De kritiska temperaturgränserna påverkas av en mängd faktorer såsom djurets vikt, djurets hälsa, utfodringsintensitet, lufthastighet, luftfuktighet, liggytor, strö, antal djur i gruppen samt djurens möjlighet till rörelse.

Totalarea Begreppet avser areor där djuren kan röra sig utan hinder, som regel liggarea och gödslingsarea. Anordningar för utfodring som inkräktar på totalarean inräknas inte i denna såvida inte annat framgår av denna författning.

Ungdjur Nötkreatur som är högst 24 månader gamla, dock ej kalvar och dräktiga kvigor som har mindre än två månader kvar till förlossning.

Urindränerande golv Se dränerande golv.

Utegångsdjur Djur som går ute eller har möjlighet att gå ut på betesmark eller i rasthage halva dygnet eller mer under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker.

Ätbås Bås som endast är ätplats för lösgående djur.

Övertemperatur Skillnaden mellan förväntad och rådande, högre stalltemperatur.

Djurägaren och djurhållaren har ansvaret för djurens välbefinnande.

Personer som handhar djur ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter samt vara tillräckligt många för att dessa föreskrifter ska kunna följas.

Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen.

Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.

Kalvar som hålls inomhus ska ses till minst två gånger om dagen.

Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.

Automatiska system och anordningar som inverkar på djurskydd och djurhälsa ska kontrolleras dagligen.

Djur ska hållas tillfredsställande rena.

I nybyggda stallar som tas i bruk efter den 30 juni 2010 ska nötkreatur hållas i lösdrift. Första stycket gäller dock inte sådana nybyggda stallar för uppbundna nötkreatur där ansökan om förprövning kommit in till länsstyrelsen före den 1 april 2007.

Handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti 2017.

Kalvar får inte hållas bundna.

Ett nötkreaturs rörelsefrihet får inte begränsas genom att en tyngd eller annat hindrande föremål fästs vid djuret eller att djuret binds samman med ett annat djur. Rörelsefriheten får inte heller begränsas genom att olika delar av djurets kropp binds samman såvida det inte sker i behandlingssyfte där djuret annars riskerar att skadas eller på annat sätt riskerar att utsättas för lidande. Om olika delar av djurets kropp binds samman får det inte vara utfört på ett sätt som är plågsamt för djuret och inte heller begränsa djurets rörelsefrihet mer än vad som är nödvändigt för behandlingen.

Kalvar som är äldre än åtta veckor ska hållas i par eller grupp tillsammans med andra kalvar eller andra nötkreatur. Första stycket gäller inte kalvar i anläggningar med färre än sex kalvar där det inte är möjligt att gruppera kalvarna på ett från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt lämpligt sätt. Kalvarna ska i så fall hållas på ett sätt som innebär att de kan ha ögonkontakt och beröra varandra eller andra nötkreatur. Första stycket gäller inte heller för enstaka kalvar under en kortare period om det är nödvändigt från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.

Andra nötkreatur än sådana som avses i 13 § ska hållas på ett sätt som innebär att de kan ha ögonkontakt och beröra varandra. Första stycket gäller inte: 1. Kalvar i anläggningar med färre än sex kalvar där det från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt inte är lämpligt att låta kalvarna komma i beröring med andra

2 Bestämmelser om förprövning finns i 6 kap. 1-4 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) samt i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:12) om förprövning.

kalvar eller andra nötkreatur. Kalvarna ska i så fall hållas i samma utrymme som andra kalvar eller andra nötkreatur på ett sätt så att kalvarna kan se dessa. 2. Enstaka djur under en kortare period om det är nödvändigt från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt. 3. Nötkreatur som före den 2 november 2014 hölls på en produktionsplats med enbart ett nötkreatur och under förutsättning att djuret därefter inte har lämnat produktionsplatsen.

Kvigor och kor får inte betäckas med tjur, semineras eller vara mottagare av embryo om förlossningssvårigheter kan förväntas. Kvigor ska innan första brunstperioden startar och fram till dess att de uppnått en ålder av 13 månader hållas på ett sådant sätt att risken för betäckning minimeras.

Kor och kvigor ska kalva lösgående när tidpunkten för kalvning kan förutses, dock får uppbindning ske om förlossningssvårigheter uppstår. I besättningar med bundna kor eller kvigor får en ko eller kviga kalva uppbunden om kalvningsboxen är upptagen för kalvning.

Gödselrännan bakom bunden ko eller kviga ska vara övertäckt i samband med kalvningen.

Vid kalvning får mekaniska hjälpmedel endast användas efter godkännande av veterinär i varje enskilt fall.

Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna förflytta sig och ska tydligt kunna uppfatta drivvägen.

Elektriska pådrivare får endast användas av veterinär och då endast när denne anser det nödvändigt av veterinärmedicinska skäl.

Föremål och ämnen som kan skada djuren ska förvaras så att de är oåtkomliga för dessa.

Djur ska dagligen ges foder av lämplig struktur. Fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.

Kalvar ska utfodras minst två gånger om dagen. 3 § Kalvar ska senast från och med två veckors ålder ha fri tillgång till grovfoder. 4 § Nyfödda kalvar ska få råmjölk snarast möjligt, dock senast sex timmar efter födseln. 5 § Djur ska få dricksvatten minst två gånger per dygn. Vid mycket varm väderlek samt vid sjukdom ska kalvar dock ha ständig tillgång till dricksvatten.

Utfodrings- och dricksvattensystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att djuren lugnt och naturligt kan inta sitt foder och vatten. Utmatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska vara så konstruerade att djuren enbart kommer i kontakt med dem vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren. 7 § Vid datorstyrd individuell utfodring ska antalet djur per kraftfoderstation anpassas till gruppens avkastningsnivå och utfodringsmodell. Då hela kraftfodergivan ges i kraftfoderstationer får antalet kor per station inte överstiga 20 i högmjölkargrupper, 25 i blandgrupper och 35 i sinkogrupper. 8 § Minsta utrymme vid utfodring av lösgående djur framgår av tabell 1.

Tabell 1 Utrymme vid rakt Minsta fria öppning Ätbås foderbord till ätplats, Högsta vikt, Ätplats, m Längd, Bredd, kg m m m

Kalvar 90 0,30 0,14 Kalvar 150 0,40 0,14 Ungdjur 250 0,45 0,15 Ungdjur 400 0,50 0,15 Ungdjur 600 0,60 0,17 Ungdjur > 600 0,65 0,20 Vuxna djur 500 0,60 0,17 Vuxna djur 650 0,70 0,20 1,60 0,80 Vuxna djur > 650 0,75 0,22 1,65 0,80 1) Vid fri tilldelning av allt foder får antalet ätplatser minskas till en ätplats per tre djur. 9 § Foderbordsytans eller rännbottens höjd över båspall, klövpall eller gödselgång ska vara minst 0,10 m.

Foderbordets kant mot båspallen får i kortbås, foderliggbås och fångbås inte vara högre än 0,2 m över båspallytan.

Antalet drickplatser per djur med automatisk vattenförsörjning ska vara minst: - 1 drickplats per 10 mjölkande kor som hålls för mjölkproduktion, - 1 drickplats per 25 övriga nötkreatur.

Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien. Vid kontinuerlig uppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur.

Liggytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter djurslag och stallklimat (termisk komfort).

Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet.

I stall ska djuren ha ett klimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen (termisk komfort).

I värmeisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern endast undantagsvis överstiga 80 procent, såvida inte stalltemperaturen understiger 10°C. I sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och den relativa luftfuktigheten inte överstiga 90. I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter.

I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden: - ammoniak: 10 ppm, - koldioxid: 3 000 ppm, - svavelväte: 0,5 ppm, - organiskt damm: 10 mg/m³.

Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer i direktkontakt med gödsel från annan avdelning.

Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssystem eller via utrymmen som kan innehålla luftföroreningar eller smittämnen som kan påverka djurens hälsa negativt. Öppningar mellan stallavdelningar ska kunna stängas och vara stängda när de inte används.

I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.

Mekaniskt ventilerade stallavdelningar med kalvar ska vara utrustade med larmanordning som varnar för: 1. övertemperatur, 2. strömavbrott och 3. fel på larmanordningen. Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur. I stallavdelningar där kalvar hålls tillsammans med kor behöver dock larmanordningen enbart larma för övertemperatur. Första och fjärde stycket gäller inte om nödventilationen fungerar automatiskt vid övertemperatur i avdelningar där kalvar hålls tillsammans med kor, under förutsättning att nödventilationen har en kapacitet som säkerställer djurens hälsa och välbefinnande.

Djurstallar får vara försedda med andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster.

Fönster som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk.

Djuren ska ha tillgång till dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm och beteendebehov.

Under den mörka tiden på dygnet ska minst dämpad belysning vara tänd i stallar för mjölkkor.

Stallar ska vara försedda med fast monterad belysning som inte förorsakar djuren obehag och som medger att tillsyn kan utövas utan svårigheter. Kravet på fast monterad belysning gäller inte för ligghallar och hyddor under förutsättning att tillräcklig belysning som möjliggör tillsyn är ordnad på annat sätt.

Buller i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt.

I stallar får djur endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dBA.

Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid. För utegångsdjur och för djur som under den kalla årstiden hålls i stallar med utomhusliknande klimat ska det även finnas behandlingsplatser som kan värmas upp eller på annat sätt vara anpassade så att djurens behov av termisk komfort tillgodoses. För mjölkkor ska sådant utrymme som avses i första stycket vara utformat och anpassat så att mjölkning kan ske i utrymmet.

I besättningar med kor eller kvigor som ska kalva ska det inför kalvning finnas kalvningsboxar.

Kalvningsboxar och andra stallutrymmen som används som kalvningsplats ska vara utformade och användas på ett sådant sätt att de kan rengöras regelbundet utan svårigheter samt vid behov kunna desinficeras. Ytterligare bestämmelser om rengöring finns i 4 kap. 1 och 2 §§.

Minsta utrymme i kalvningsbox: 1. ensambox – 9 m2, kortaste sidan 3 m, 2. ensambox på båspall för uppbundna djur – 8 m2, kortaste sidan föreskrivna minsta båsbredden multiplicerad med 2, 3. gruppbox – 8 m2/ko, kortaste sidan 3 m i boxar för högst 3 kor, 4. gruppbox – 8 m2/ko, kortaste sidan 5 m i boxar för mer än 3 kor.

I lösdriftsstallar för amkor eller dikor ska det för kalvar upp till tre månaders ålder finnas kalvgömma med en minsta liggarea på 0,9 m2 per kalv. Första stycket gäller inte för ligghallar när djuren hålls på bete i enlighet med 2 kap. 3- 4 §§ djurskyddsförordningen (2019:66).

När fler än 50 kalvar som är yngre än 4 månader årligen tas emot från mer än 1 besättning ska kalvarna tas emot och hållas i mottagningsstall med plats för högst 100 kalvar. Om djuren hålls kvar i mottagningsstallet under hela uppfödningen fram till slakt får antalet djurplatser dock uppgå till högst 150 under förutsättning att omgångsuppfödning tillämpas. Om antalet besättningar enligt första stycket är mer än 5 ska omgångsuppfödning ske i mottagningsstallet. Insättning av djurgruppen ska då göras inom en tidsperiod på 3 veckor.

En uppfödningsavdelning som årligen tar emot högst 50 kalvar som är yngre än 4 månader från mer än 1 besättning, utan att kalvarna först tagits emot i mottagningsstall, får bestå av högst 100 djurplatser.

Ett mottagningsstall ska vara utformat så att djuren kan tas till och från stallavdelningen utan att behöva passera via en annan stallavdelning.

Minsta utrymme i gemensambox utan liggbås eller foderliggbås anges i tabell 2.

Tabell 2 Boxar med enbart Boxar med Övriga boxar Högsta 2 gödseldränerande enbart m /djur vikt, 3) golv, rörliga golv, Liggarea 4) kg 2 2 4) Totalarea m /djur m /djur

Kalvar 60 1,50 1,00 1,50

Kalvar 90 1,50 1,50 1,20 1,70

Kalvar 150 1,50 1,50 1,50 2,20

Kalvar och

Minsta utrymme i bås anges i tabell 3.

Minsta mått i utrymme vid individuell hållning av kalvar i box eller hydda anges i tabell 4.

Vid individuell hållning av kalvar i hydda ska kalven ha ständig tillgång till yta utomhus. Denna yta ska minst ha de mått som framgår av tabell 5.

Gångar i lösdriftsstallar får inte vara så smala att djuren riskerar att fastna. 14 § Minsta gångbredder i lösdriftsstallar anges i tabell 6.

Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta. Boxar eller liggytor med rörligt golv samt utgödslingssystem i öppna skrapgångar ska utrustas, utformas och skötas så att djuren inte tillfogas skador och så att utrustningen inte inverkar menligt på djurens beteende och hälsa. Detsamma gäller utformningen av dränerande golvytor.

Endast i värmeisolerade stallar får liggytan för nötkreatur innehålla dränerande golv utan ströbädd och då endast i följande fall: 1. för kalvar som är äldre än en månad, ungdjur och vuxna handjur i boxar med heltäckande spaltgolv av gummi eller annat eftergivligt material, 2. för kalvar som är över fyra månader gamla, ungdjur och vuxna handjur i boxar med annat heltäckande spaltgolv än vad som avses i punkt 1 och som var i bruk före den 30 juni 2010, 3. för ungdjur och vuxna handjur i bås där det gödseldränerande golvet ligger i båsets bakre del och resterande golvytor i båset har helt golv eller annan godtagbar liggyta på minst 80 procent av minimilängden för kortbås, 4. för ungdjur och vuxna djur i bås där det gödseldränerande gummispaltgolvet ligger i båsets bakre del och resterande liggytor i båset har helt golv med gummimatta eller motsvarande på minst 80 procent av minimilängden för kortbås.

Mått för dränerande golv anges i tabell 7.

Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av stallar ska dessa utformas så att det för djuren finns godtagbart byggnadstekniskt eller likvärdigt skydd mot brand samt godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand. Detsamma gäller när en stallbyggnad ändras eller används på ett sätt som innebär en ökad brandrisk.

Belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk.

Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott.

Stängsel ska vara väl uppsatt och underhållet samt i övrigt utformat och anordnat på ett sådant sätt att djur som hålls inom stängslet eller drivs mellan stängsel inte skadas. Stängsel som innehåller taggtråd får inte vara elektrifierade. Elektrifierad elstängseltråd får dock monteras på stängsel som innehåller taggtråd om fastsättningsanordningen utförs på ett sådant sätt att ett horisontellt minimiavstånd av 150 mm mellan elstängseltrådarnas och taggtrådarnas vertikalplan säkerställs. Därutöver ska taggtråden jordas på återkommande avstånd och elstängseltråden monteras på den sida som djuren hålls på.

Utomhusytor ska vara fria från föremål med uppenbar risk att skada djuren.

Markytor som är hårt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller naturligt ha motsvarande funktion.

Nötkreatur i Blekinge, Skåne och Hallands län ska vistas ute enligt tabell 8. Första stycket gäller inte nötkreatur som är undantagna i 2 kap. 3 och 4 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) och inte heller nötkreatur som är födda den 1 mars eller senare under det kalenderår som djuret fötts.

Nötkreatur i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län ska vistas ute enligt tabell 9. Första stycket gäller inte nötkreatur som är undantagna i 2 kap. 3-4 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) och inte heller nötkreatur som är födda den 1 mars eller senare under det kalenderår som djuret fötts.

Nötkreatur i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska vistas ute enligt tabell 10. Första stycket gäller inte nötkreatur som är undantagna i 2 kap. 3-4 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) och inte heller nötkreatur som är födda den 1 mars eller senare under det kalenderår som djuret fötts.

Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion ska anses hållna på bete i ett dygn om de under dygnet kommer ut och kan vistas ute under en sammanhängande tidsperiod på minst sex timmar. Övriga nötkreatur ska anses hållna ute i ett dygn om de kommer ut och kan vistas ute under en sammanhängande tidsperiod på 24 timmar.

Undantag enligt 2 kap. 6 § första stycket 2 djurskyddsförordningen (2019:66) från kravet i 2 kap. 3 § samma förordning om att nötkreatur som hålls för mjölkproduktion sommartid ska hållas på bete kan medges om villkoren i något av nedanstående fall är uppfyllda. 1. Dispensmyndigheten har funnit att det inte är möjligt att anordna betesdrift för samtliga djur som omfattas av beteskravet och att:

a) samtliga sinkor hålls på bete under en tidsperiod av minst sex veckor, b) samtliga kvigor som är äldre än sex månader hålls på bete, c) verksamheten inte utvecklas så att fler djur behöver omfattas av undantag, d) stallmiljön och djurhälsan i besättningen är dokumenterat mycket god, samt e) alla djur som omfattas av undantaget ges möjlighet till motion under en sammanhängande period om minst två månader per år. 2. Dispensmyndigheten har funnit att oförutsedda eller speciella omständigheter förhindrar djurhållaren att hålla djur på bete och att djurhälsan och stallmiljön hålls på högsta möjliga nivå.

Undantag enligt 8 § får medges för perioder om högst fem år i fråga om punkt 1 och högst ett år i fråga om punkt 2.

Endast djur som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas som utegångsdjur. En ytterligare förutsättning är att de yttre förhållandena såsom terräng och markbeskaffenhet är lämpliga för djuren.

Utegångsdjur ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång till ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats.

Utan hinder av 11 § får utegångsdjur i besättningar, som är anslutna till ett kontrollprogram för utegångsdjur, hållas i enlighet med kontrollprogrammet.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 april 2019, då Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:24) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. upphör att gälla. De allmänna råden ska gälla från samma tidpunkt.

CHRISTINA NORDIN

Helena Elofsson (Avdelningen för djurskydd och hälsa)