Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen
Detta kapitel innehåller bestämmelser om biosäkerhetsåtgärder som en aktör ska vidta för att förhindra överföring av sjukdom mellan fjäderfäflockar och från vilda fåglar till fjäderfä eller fåglar i fångenskap som aktören ansvarar för. Åtgärderna ska förbygga att smittämnen sprids direkt eller indirekt till, från och inom anläggningen till exempel via djur, produkter, foder, fordon, utrustning eller människor. Bestämmelserna kompletterar kraven i artikel 10 i förordning (EU) 2016/429. Fåglar som hålls för egen konsumtion, användning eller som sällskapsdjur och utan att kött eller ägg säljs från dessa omfattas av bestämmelserna för fåglar i fångenskap men inte av bestämmelserna för fjäderfä.
Fjäderfä ska hållas åtskilda från fåglar i fångenskap på anläggningen genom att de hålls i separata byggnader eller på olika delar av anläggningen så att direkt och indirekt kontakt förhindras. Kravet gäller inte då fåglar i fångenskap används som fadderdjur.
Vilda fåglar som tillfälligt vistas på en anläggning i rehabiliteringssyfte eller motsvarande ska hållas åtskilda från fjäderfän och fåglar i fångenskap som hålls på anläggningen genom att de hålls i separata byggnader eller på olika delar av anläggningen så att direkt och indirekt kontakt förhindras.
Aktören ska upprätthålla goda skötselrutiner på anläggningen.
Allmänna råd till 4 §
Risken för överföring av sjukdom mellan fjäderfäflockar och från vilda fåglar till fjäderfä och fåglar i fångenskap kan minskas genom följande åtgärder: 1. Endast de som sköter djuren bör ha tillträde till djurutrymmena. 2. Området runt hus och inhägnader bör hållas rent. Redskap och utrustning som används till djuren bör rengöras och desinficeras regelbundet. 3. Eventuellt foderspill bör omedelbart avlägsnas så det inte lockar vilda fåglar. 4. Den som har vistats utomlands och där har varit i direkt kontakt
med fjäderfä bör undvika kontakt med fjäderfä och fåglar i
fångenskap under minst 48 timmar efter hemkomsten.
5. Skobyte bör ske vid ingången (tröskeln) till utrymmet där djuren hålls. 6. Händerna bör tvättas med tvål och vatten både före och efter kontakt med djuren.
Fjäderfä som tillhör ordningen andfåglar ska hållas åtskilda från andra arter av fjäderfä på anläggningen genom att de hålls i separata byggnader eller på olika delar av anläggningen så att direkt och indirekt kontakt förhindras.
Fjäderfä och fåglar i fångenskap som hålls utomhus ska ges foder och dricksvatten inomhus eller under ett skydd utomhus som förhindrar kontakt med vilda and- och vadarfåglar.
Fjäderfä som hålls utomhus ska hållas inhägnade. För fjäderfä som hålls för vidmakthållande av stammen av fjädervilt gäller dessutom följande: 1. Andfåglar som hålls utomhus under perioden oktober–maj ska hållas i en inhägnad som är helt täckt med nät som hindrar vilda and- och vadarfåglar från att ta sig in i inhägnaden. 2. Vattenbehållare för badmöjligheter utomhus får användas i inhägnaden om det krävs för djurens välbefinnande, och under förutsättning att åtgärder har vidtagits så att vilda and- och vadarfåglar inte kan förorena vattnet. 3. En aktör får inte ta in viltlevande andfåglar på anläggningen.
Andfåglar och vadarfåglar får inte användas för att locka andra fåglar vid jakt. Om Jordbruksverket godkänner det får dock sådana fåglar användas som lockfåglar för att attrahera vilda fåglar för provtagning.
3 KAP. SKYLDIGHET ATT ANMÄLA DJURSJUKDOMAR OCH SMITTÄMNEN M.M.
Tillämpningsområde
Detta kapitel innehåller bestämmelser om skyldighet för aktörer, veterinärer och personer som är ansvariga för ett laboratorium att anmäla misstänkta, påvisade eller bekräftade fall av smittsamma djursjukdomar och smittämnen samt bestämmelser om när och hur en anmälan ska göras. Bestämmelser om anmälan av salmonella finns även i zoonoslagen (1999:658). Bestämmelser om anmälan av epizootiska sjukdomar finns även i epizootilagen (1999:657). Bestämmelser om anmälan av amerikansk yngelröta, trakékvalster och varroakvalster finns även i bisjukdomslagen (1974:211) och i bisjukdomsförordningen (1974:212).
Vem ska anmäla?
Anmälningsskyldighet för veterinärer
Utöver anmälningsskyldigheten av misstänkt epizootisk sjukdom enligt 3 a § epizootilagen och misstänkt fall av salmonella enligt 3 § zoonoslagen gäller anmälningsskyldighet för den veterinär som 1. misstänker en sjukdom eller ett smittämne enligt 7 § 1–3 eller 2. påvisar en sjukdom eller ett smittämne enligt 9 § 1 och 2.
Om prover skickas för analys till ett laboratorium utanför Sverige ska anmälan göras av den veterinär som är ansvarig för provtagningen.
Anmälningsskyldighet för aktörer
Utöver anmälningsskyldigheten i 2 § epizootilagen och i 2 § bisjukdomslagen gäller anmälningsskyldighet den aktör som 1. misstänker en förtecknad sjukdom enligt 7 § 1, 2. påvisar en förtecknad sjukdom enligt 9 § 1 eller 3. noterar avvikelser enligt 7 § 5 hos djur som aktören ansvarar för.
Om prover skickas för analys till ett laboratorium utanför Sverige, utan att någon veterinär är ansvarig för provtagningen, ska aktören göra anmälan.
Anmälningsskyldighet vid ett laboratorium
Om en djursjukdom eller smittämne som omfattas av anmälningsskyldighet misstänks, konstateras eller bekräftas på ett laboratorium ska den som ansvarar för laboratoriet se till att anmälan görs.
Vad omfattar anmälningsskyldigheten?
Anmälan av misstanke om sjukdom eller smittämne
Anmälningsskyldighet gäller 1. när det finns skäl att misstänka förekomst hos djur av en förtecknad sjukdom, markerad med bokstaven f i bilaga 1 som inte omfattas av anmälningsskyldighet enligt epizootilagen eller bisjukdomslagen, 2. när det finns skäl att misstänka förekomst av smittsam eller misstänkt smittsam djursjukdom eller smittämne som normalt inte förekommer i landet, 3. när kliniska symptom hos häst ger anledning att misstänka hästinfluensa (typ A), kvarka, virusabort (centralnervös form) eller virusarterit, 4. vid misstanke (preliminär diagnos) om ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP enligt 8 § och
2 Se förtecknade sjukdomar i artikel 5.1.a i förordning (EU) 2016/429 och i bilagan till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1629 av den 25 juli 2018 om ändring av förteckningen över sjukdomar i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”).
5. när onormal dödlighet, andra tecken på allvarlig sjukdom eller väsentligt minskad produktion med obestämd orsak förekommer hos djur som en aktör ansvarar för.
Diagnosen av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP är misstänkt (preliminär diagnos) vid följande tillfällen: 1. ESBLCARBA misstänks när isolat av bakterier tillhörande familjen Enterobacterales visar nedsatt känslighet för karbapenemer vid testning med fenotypiska metoder. 2. MRSA misstänks när isolat av Staphylococcus aureus visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder. 3. MRSP misstänks när isolat av Staphylococcus pseudintermedius visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder. Ansvarig för det undersökande laboratoriet ska meddela provtagande veterinär den preliminära diagnosen samt se till att bakterieisolat av Enterobacterales, med misstänkt ESBLCARBA, MRSA eller MRSP omgående skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt för konfirmering, typning, registrering samt kontroll av resistensmönster. Skyldigheten i andra stycket att se till att bakterieisolat skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt gäller provtagande veterinär om det undersökande laboratoriet ligger utanför Sverige.
Anmälan av påvisad eller bekräftad sjukdom eller smittämne som omfattas av anmälan
enligt epizootilagen, zoonoslagen eller 9 §
Utöver anmälningsskyldigheten enligt epizootilag, zoonoslag och bisjukdomslag samt 7 § gäller anmälningsskyldighet även 1. när en sjukdom eller ett smittämne i bilaga 1 påvisas hos djur eller i en anläggning där det hålls djur och där smittämnet kan kopplas till djuren, 2. när en smittsam eller misstänkt smittsam sjukdom eller smittämne som normalt inte förekommer i landet och som inte återfinns i bilaga 1 påvisas hos djur, 3. när en preliminär diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP enligt 7 § 4 är bekräftad, 4. bekräftad diagnos av andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker än Staphylococcus aureus samt S. pseudintermedius och 5. bekräftad diagnos av VTEC med epidemiologisk koppling mellan djur och människa, där VTEC-stam påvisats från djur och människa med EHECinfektion.
Indexfall och övriga fall
Anmälningsskyldigheten för påvisad sjukdom eller påvisat smittämne gäller indexfall. Salmonella som påvisas i prov från lymfknuta som tas på slakteri är dock inte ett indexfall.
Utöver indexfall ska även övriga fall anmälas när ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA, MRSP, andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker än Staphylococcus aureus och S. pseudintermedius påvisas hos djur som
inte är pälsdjur, vattenlevande djur eller livsmedelsproducerande djur. Det gäller även samtliga hästdjur och djur som hålls i djurpark eller liknande anläggning enligt 3 kap. 6 § djurskyddsförordningen (2019:66).
Diagnos
Om inte annat anges i detta kapitel gäller anmälningsskyldighet när en sjukdom eller ett smittämne har konstaterats genom 1. obduktion eller histologisk undersökning av undersökningsmaterial som inte är livsmedel, 2. påvisande av smittämne i prov från djur från undersökningsmaterial som inte är livsmedel, 3. både påvisande av smittämne och förekomst av patologanatomiska/kliniska förändringar för de smittämnen som markeras med * i bilaga 1 till dessa föreskrifter, 4. påvisande av antikroppar (enkelprov) mot smittämne som omfattas av epizootilagen, 5. signifikant ökad antikroppsnivå (titerstegring vid parprov) eller verifiering på annat sätt av smittämne som inte omfattas av epizootilagen, eller 6. påvisande av antikroppar (enkelprov) mot de smittämnen som markeras med * * i bilaga 1 till dessa föreskrifter. Trots vad som anges i 1–6 får, i samråd med Jordbruksverket, anmälan avvakta tills ytterligare undersökningar som bekräftat diagnosen har genomförts.
För salmonella gäller anmälningsskyldigheten för påvisad sjukdom eller smittämne enligt detta kapitel då salmonellabakterien påvisas i 1. prov som tas vid obduktion av djur, 3. prov från levande djur eller 4. miljöprover som tagits i anläggning med djur inklusive kläckerier. Krav på hur Jordbruksverket och länsstyrelsen ska underrättas när salmonella konstateras finns även i 4 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:2) om bekämpande av salmonella hos djur.
Diagnosen av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP är bekräftad vid följande tillfällen: 1. ESBLCARBA är bekräftad när gener som medierar resistens av typen ESBLCARBA har konstaterats hos isolat av bakterier tillhörande familjen Enterobacterales med molekylärbiologiska metoder. 2. MRSA är bekräftad när arten Staphylococcus aureus är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder. 3. MRSP är bekräftad när arten Staphylococcus pseudintermedius är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder. Om en preliminär diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP inte blir bekräftad vid den konfirmerande undersökningen ska den som anmält den preliminära diagnosen meddela aktuell länsstyrelse detta.
Diagnosen av meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker andra än Staphylococcus aureus och S. pseudintermedius är misstänkt när isolat av dessa bakteriearter visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder. Ansvarig för det undersökande laboratoriet ska se till att bakterieisolatet omgående skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt för konfirmering, typning, registrering samt kontroll av resistensmönster. Skyldigheten att se till att bakterieisolat skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt gäller provtagande veterinär om det undersökande laboratoriet ligger utanför Sverige. Diagnosen är bekräftad när arten är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder.
Diagnosen VTEC med epidemiologisk koppling mellan djur och människa är bekräftad när identisk VTEC-stam har isolerats från djur och människa med EHECinfektion genom jämförande molekylärbiologisk typning utförd med PFGE-teknik, MLVA-teknik eller genom helgenomsekvensering.
Om prover för att bekräfta diagnos enligt 14–16 §§ skickas för analys till ett laboratorium utanför Sverige ska den som är ansvarig för provtagningen försäkra sig om att diagnosen ställs i enlighet med dessa bestämmelser samt att isolat av de agens som anges i 14–15 §§ skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt.
När ska anmälan göras?
Anmälan ska göras omedelbart i följande fall. 1. Sjukdomar i kategori A, betecknade med bokstaven a i bilaga 1. 2. Djursjukdomar eller smittämnen som normalt inte förekommer i landet.
Anmälan ska göras utan onödigt dröjsmål i följande fall. 1. Förtecknade sjukdomar, betecknade med bokstaven f i bilaga 1, som inte tillhör kategori A. 2. Sjukdomar hos vattenlevande djur som Sverige har vidtagit nationella åtgärder mot enligt artikel 226 i förordning (EU) 2016/429. 3. Klinisk misstanke av hästinfluensa (typ A), kvarka, virusabort (centralnervös form) eller virusarterit hos häst. 4. Preliminär diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP.
Anmälan av djursjukdomar och smittämnen som omfattas av anmälningsskyldighet ska ske inom fem arbetsdagar från den dag diagnosen konstaterats om inget annat anges i epizootilagen, zoonoslagen eller i 18 och 19 §§.
Hur ska anmälan göras?
Veterinärer och laboratorier
En veterinär som misstänker eller påvisar en förtecknad sjukdom enligt 7 § 1 och 2 samt 9 § 1 och 2 ska anmäla det till Jordbruksverket. Detsamma gäller ansvarig för ett laboratorium där en sådan sjukdom misstänks eller påvisas.
Allmänt råd till 3 a § epizootilagen och 21 §
För epizootiska sjukdomar, sjukdomar i kategori A och sjukdomar som normalt inte finns i landet, bör anmälan göras genom ett telefonsamtal eller på motsvarande sätt.
Anmälan av klinisk misstanke om ett indexfall av hästinfluensa (typ A), kvarka, virusabort (centralnervös form) eller virusarterit hos häst ska göras till länsstyrelsen i det län där indexfallet misstänks. De uppgifter som anmälan ska innehålla framgår av bilaga 2.
Anmälan av preliminär diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP enligt 7 § 4 ska göras till länsstyrelsen i det län där djuret befinner sig. De uppgifter som anmälan ska innehålla framgår av bilaga 3.
Anmälan av bekräftad diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP, VTEC eller andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker än Staphylococcus aureus samt S. pseudintermedius enligt 9 § 3–5 ska göras till Jordbruksverket . De uppgifter som anmälan ska innehålla framgår av bilaga 6.
Anmälan till Jordbruksverket av ett indexfall av en anmälningspliktig sjukdom ska innehålla de uppgifter som framgår av bilagorna 4–6 om inte sjukdomen eller smittämnet omfattas av 22 eller 23 §§.
Aktörer
En aktör som misstänker eller påvisar en förtecknad sjukdom ska anmäla det till en veterinär inom Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation. En anmälan om onormal dödlighet, andra tecken på allvarlig sjukdom eller väsentligt minskad produktion med obestämd orsak enligt 7 § 5 ska göras till en distriktsveterinär eller till en annan veterinär för ytterligare undersökning och vid behov ska veterinären ansvara för att provtagning sker.
4 KAP. ÖVERVAKNING AV DJURSJUKDOMAR OCH SMITTÄMNEN
Detta kapitel innehåller bestämmelser om övervakning i form av hälsobesök, provtagning och undersökning avseende förekomst av förtecknade djursjukdomar samt andra anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen. Bestämmelserna kompletterar artiklarna 26–28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt komissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar och nya sjukdomar . Särskilda bestämmelser för att upprätthålla status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering och om övervakning av aviär influensa hos fjäderfä finns i kapitel 5 och 6.
3 Mer information om hur en anmälan ska göras finns på länsstyrelsernas webbplats, www.lansstyrelsen.se eller på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. 4 Mer information om hur en anmälan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. 5 Mer information om hur anmälan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. 6 Mer information om hur anmälan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. 7 EUT L 174, 3.6.2020, s. 211 (Celex 32020R0689).
Provtagning för att kartlägga förekomst av djursjukdom eller smittämne ska ske i den omfattning och på det sätt som framgår av Jordbruksverkets beslut om fastställande av den nationella övervakningsplanen. Provtagning ska ske av sådana djur, djurprodukter, foder och material i djurens miljö som finns på en anläggning, i en byggnad eller annan inrättning eller i ett geografiskt område som framgår av den nationella övervakningsplanen. Jordbruksverket kan besluta om ytterligare provtagning.
Riskbaserade besök för att övervaka djurens hälsa i vattenbruksanläggningar ska ske i den omfattning som framgår av Jordbruksverkets beslut om riskklassificering av anläggningen. Hälsobesöken utförs av Jordbruksverket eller av Jordbruksverket godkänd aktör eller organisation.
5 KAP. STATUS SOM FRI FRÅN NEWCASTLESJUKA
Detta kapitel innehåller bestämmelser som krävs för att upprätthålla status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering. Bestämmelserna kompletterar artikel 41 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt artikel 81 och del IV, avsnitt 2, i bilaga V i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689.
För att upprätthålla status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering ska den aktör som ansvarar för verksamhet med avelsfjäderfä av arter i ordningen hönsfåglar (Galliformes), se till att serologisk undersökning utförs i enlighet med del IV, avsnitt 1 d i, i bilaga V i komissionens delegerade förordning (EU) 2020/689.
De aktörer som ansvarar för anläggningar med fjäderfä för vidmakthållande av stammen av fjädervilt, ska genomföra provtagningen enligt 2 § i samband med provtagningen i 6 kap.
Prov som tagits enligt 2 §, ska av den person som avses i 2 §, sändas till Statens Veterinärmedicinska anstalt för analys. Insändandet ska göras enligt särskilda anvisningar från denna myndighet.
6 KAP. ÖVERVAKNING AV AVIÄR INFLUENSA HOS FJÄDERFÄ
Detta kapitel innehåller bestämmelser om övervakning i form av provtagning och undersökning avseende förekomst av aviär influensa hos fjäderfä. Bestämmelserna kompletterar artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt artikel 10 och bilaga II i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689.
Provtagning ska ske varje år i den omfattning som anges i det beslut som Jordbruksverket fattar varje år och på sådana slakterier som anges av Statens veterinärmedicinska anstalt. Jordbruksverket kan besluta om ytterligare provtagning. Fjäderfä som hålls i hägn ska dock provtas i hägnen. Jordbruksverket bestämmer i vilka hägn sådan provtagning ska ske. Provtagning av anka och gås i besättningar, som valts ut av Jordbruksverket, ska ske i besättningen.
Provtagning enligt 2 § ska utföras av en veterinär som tjänstgör på ett sådant slakteri som avses i 2 § eller av en person som veterinären delegerat provtagningen till. Provtagning av fjäderfä som hålls i hägn samt annan provtagning ute i besättning ska utföras av en veterinär. Avelsfjäderfäflockar undersöks vid det sista provtagningstillfället genom prover tagna enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:58) om obligatorisk hälsoövervakning av fjäderfä.
Prov som tagits ut enligt 2 och 3 §§ ska, av den person som avses i 3 §, sändas in till Statens veterinärmedicinska anstalt för analys. Insändandet ska ske enligt särskilda anvisningar från denna myndighet.
7 KAP. UNDANTAG
Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i 1. 2 kap. 1–8 §§, 2. 3 kap. 2, 3 och 5 §§, 7 § 2–4, 8–17 §§, 19 § 2–4 samt 20–26 §§, 3. 4 kap. 2 och 3 §§, 4. 5 kap. 2–4 §§ och 5. 6 kap. 2–4 §§.
Denna författning träder i kraft den 21 april 2021. De allmänna råden börjar gälla vid samma tidpunkt. Genom författningen upphävs respektive upphör att gälla
1. 2 kap. 1 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:98) om förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar,
2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:24) om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen,
3. 4–12 §§ och de allmänna råden till 6 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:17) om förebyggande åtgärder mot överföring av högpatogen aviär influensa från vilda fåglar till fjäderfä eller andra fåglar som hålls i fångenskap,
4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:3) om obligatorisk övervakning avseende aviär influensa hos fjäderfän,
5. 3 kap. 1–5 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:4) om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk, samt
6. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:33) om tuberkulinundersökning av nötkreatur, svin, får, getter och kameldjur.
CHRISTINA NORDIN Klara Eskilsson (Djurhälsoenheten)
Bilaga 1
FÖRTECKNING ÖVER KODER M.M. FÖR DJURSJUKDOMAR OCH SMITTÄMNEN SOM OMFATTAS AV ANMÄLNINGSSKYLDIGHET
*= Anmälningsskyldigheten kräver både påvisande av smittämnet och förekomst av patologanatomiska/kliniska förändringar.
**= Anmälningsskyldigheten gäller vid påvisande av antikroppar i ett enkelprov.
a= Sjukdom i kategori A
f= förtecknad sjukdom
Kod Sjukdomar hos flera djurslag Smittämne
1 00 001 a,f Mul- och klövsjuka (MK) Aphtovirus (FMD-virus) 1 00 002 Vesikulär stomatit (VS) VS-virus 1 00 003 a,f Rift Valley fever RVF-virus 1 00 004 f Blåtunga (bluetongue) Blåtungevirus 1 00 005 f Mjältbrand (anthrax) Bacillus anthracis 1 00 006 f Aujeszkys sjukdom (AD) AD-virus 1 00 007 f Rabies Lyssavirus 1 00 008 f Paratuberkulos Mycobacterium avium subsp. paratuberculosis 1 00 009 f Brucellos hos Brucella abortus livsmedelsproducerande djur 1 00 010 f Brucellos hos B. melitensis livsmedelsproducerande djur 1 00 011 f Brucellos hos B. ovis livsmedelsproducerande djur 1 00 012 f Brucellos hos B. suis livsmedelsproducerande djur Sc 1 00 013 Transmissibla spongiforma Prion (PrP ) encephalopatier (TSE) andra än BSE hos nöt (1 01 050), scrapie (1 02 065) och atypisk scrapie (1 02 066) hos får och get samt CWD hos hjortdjur (1 99 197) 1 00 014 f Tuberkulos av bovin typ Mycobacterium bovis 1 00 015 f Tuberkulos av human typ M. tuberculosis
8 Första siffran: 1. = Sjukdomar som omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:102) om epizootiska sjukdomar m.m., 2. = Sjukdomar som omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:101) om zoonotiska sjukdomar, 3. = Sjukdomar, utöver 1, som Jordbruksverket ska rapportera internationellt samt 4. = Övriga sjukdomar. Andra och tredje siffran: Sjukdomsgrupp. Fjärde, femte och sjätte siffran: Sjukdom.
3 00 016 f Tuberkulos av andra typer än M. tuberculosis bovin- och human typ (1 00 014), komplexet (1 00 015) 1 00 017 a,f Boskapspest Rinderpestvirus 2 00 018 Salmonellainfektion utom S. Salmonella enterica Gallinarum (2 05 110), S. Pullorum (2 05 111), S. arizonae (2 05 191) och S. enterica subspecies diarizonae serovar 61:(k):1,5(7) (2 00 019) 2 00 019 Salmonellainfektion med S. S. enterica subsp. enterica subsp. diarizonae serovar diarizonae serovar 61:(k):1,5(7) 61:(k):1,5(7) ** 3 00 020 f West Nile fever hos andra djurslag West Nile-virus än häst (1 03 020) ** 3 00 021 Eastern equine encephalomyelitis EEE-virus (EEE) hos andra djurslag än häst (1 03 021) ** 3 00 022 Japanese encephalitis (JE) hos JE-virus andra djurslag än häst (1 03 0122) 3 00 023 f Echinococcos/alveolär Echinococcus echinococcos multilocularis 3 00 024 Echinococcos/hydatidos E. granulosus 3 00 025 Echinococcos/cystisk Echinococcus spp. echinococcos orsakad av andra arter än Echinococcus multilocularis, (3 00 023) och E. granulosus (3 00 024) 4 00 026 Leptospiros Leptospira spp. 3 00 027 f Q-feber Coxiella burnetii 3 00 028 Trichinellos Trichinella spp. 3 00 029 Tularemi Francisella tularensis 3 00 030 f Epizootic haemorrhagic disease EHD-virus 3 00 031 Crimean Congo haemorrhagic CCHF-virus fever 3 00 189 f Infektion med bovint herpes-virus Bovint herpesvirus typ 1 1 (IBR/IPV/IBP) hos hjort- och kameldjur 3 00 032 Heartwater Ehrlichia ruminantium 3 00 033 New world screwworm Cochliomyia
hominivorax
3 00 034 Old world screwworm Chrysomya bezziana 3 00 035 f Surra Trypanosoma evansi 3 00 036 f Bovin virusdiarré BVD-virus 4 00 037 Listerios Listeria monocytogenes 4 00 038 Frasbrand (blackleg) Clostridium chauveoi 4 00 039 Botulism C. botulinum ** 4 00 009 f Brucellos hos icke Brucella abortus livsmedelsproducerande djur
** 4 00 010 f Brucellos hos icke B. melitensis livsmedelsproducerande djur ** 4 00 011 Brucellos hos icke B. ovis livsmedelsproducerande djur ** 4 00 012 f Brucellos hos icke B. suis livsmedelsproducerande djur ** 4 00 040 Brucellos hos icke B. canis livsmedelsproducerande djur 4 00 041 Verotoxinbildande E.coli med VTEC (EHEC) epidemiologisk koppling mellan djur och människa, där VTECstam påvisats från djur och människa med EHEC-infektion. 4 00 043 Meticillinresistenta Staphylococcus meticillinresistenta aureus (MRSA) hos djur Staphylococcus aureus 4 00 044 Meticillinresistenta Staphylococcus S. pseudintermedius pseudintermedius (MRSP) hos djur 4 00 045 andra meticillinresistenta andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker än koagulapositiva S. aureus (4 00 043) och S. stafylokocker än S. pseudintermedius (4 00 044) hos aureus och S. djur pseudintermedius 4 00 046 ESBLCARBA bakterier tillhörande familjen Enterobacterales med produktion av ESBLCARBA
Sjukdomar hos nötkreatur
1 01 047 a,f Elakartad lungsjuka (CBPP) Mycoplasma mycoides subsp. mycoides, small colony type (SC) 1 01 048 a,f Lumpy skin disease LSD-virus 1 01 049 f Infektion med bovint herpes-virus Bovint herpesvirus typ 1 1 (IBR/IPV/IBP) Sc 1 01 050 Bovin spongiform encephalopati Prion (PrP ) (BSE) 3 01 051 Anaplasmos Anaplasma marginale ** 3 01 052 Babesios Babesia spp utom
Babesia divergens
3 01 053 f Bovin genital campylobacterios Campylobacter foetus subsp. Veneralis 3 01 054 f Enzootisk bovin leukos (EBL) Bovint leukemivirus 3 01 055 Hemorrhagisk septikemi Pasteurella multocida (vissa serotyper) 3 01 056 Theilerios Theileria spp. 3 01 057 f Tritrichomonos Tritrichomonas foetus 3 01 058 Trypanosomos Trypanosoma spp.
(Salivaria)
4 01 059 Cysticerkos Taenia saginata,
Cysticercus bovis
4 01 060 Elakartad katarralfeber (MCF) Ovint herpesvirus typ 2 4 01 061 Hypodermos Hypoderma bovis,
H. lineatum
4 01 062 Klamydiainfektion Chlamydophila spp.
Sjukdomar hos får och get
1 02 063 a,f Peste des petits ruminants PPR-virus 1 02 064 a,f Får- och getkoppor (sheep pox, Fårkoppvirus, goat pox) getkoppvirus Sc 1 02 065 Scrapie Prion (PrP ) Sc 1 02 066 Atypisk scrapie Prion (PrP ) ** 3 02 067 Caprine arthritis/encephalitis CAE-virus 3 02 068 Smittsam juverinflammation Mycoplasma agalactiae 3 02 069 a,f Smittsam M. capricolum subsp. pleuropneumoni/elakartad capripneumoniae lungsjuka hos get ** 3 02 070 Enzootisk abort hos får Chlamydophila abortus 3 02 071 Nairobi sheep disease NSD-virus ** 3 02 072 Maedi/Visna MV-virus 4 02 073 Skabb Psoroptes spp., Sarcoptes spp. 4 02 074 Border disease BD-virus 4 02 075 Fotröta Dichelobacter nodosus
virulenta stammar
Sjukdomar hos hästdjur
1 03 020 f West Nile fever West Nile-virus 1 03 021 f Eastern equine encephalomyelitis EEE-virus (EEE) 1 03 022 f Japanese encephalitis (JE) JE-virus 1 03 076 a,f Afrikansk hästpest AHS-virus 1 03 077 f Western equine encephalomyelitis WEE-virus (WEE) 1 03 078 f Venezuelan equine VEE-virus encephalomyelitis (VEE) 1 03 079 övriga virala encephaliter och encephalomyeliter där särskild kod saknas 3 03 080 f Contagious Equine Metritis (CEM) Taylorella equigenitalis 3 03 081 f Beskällarsjuka (dourine) Trypanosoma
equiperdum
3 03 082 f Infektiös anemi EIA-virus 3 03 083 Influensa Hästinfluensavirus typ A ** 3 03 084 Ekvin piroplasmos/theilerios Theileria (Babesia) equi, ** 3 03 085 Ekvin piroplasmos/babesios Babesia caballi
3 03 086 Virusabort (abortform) Ekvint herpesvirus typ 1 (EHV-1) 3 03 087 Virusabort (centralnervös form) Ekvint herpesvirus typ 1 (EHV-1) 3 03 190 Infektion med ekvint herpesvirus Ekvint herpesvirus typ 1 typ 1 utom abortform (3 03 086) (EHV-1) och centralnervös form (3 03 087)
3 03 088 a,f Rots (glanders) Burkholderia mallei 3 03 089 f Virusarterit (EVA) EA-virus ** 4 03 090 Hästkoppor (horse pox) Hästkoppvirus 4 03 091 Skabb Psoroptes spp., Sarcoptes spp. 4 03 092 Kvarka Streptococcus equi subsp. equi ** 4 03 093 Bornasjuka Bornavirus
Sjukdomar hos gris
1 04 094 Vesikulär svinsjuka (swine SVD-virus vesicular disease) 1 04 095 a,f Afrikansk svinpest ASF-virus 1 04 096 a,f Klassisk svinpest CSF-virus 1 04 097 f Porcine reproductive and PRRS-virus respiratory syndrome (PRRS) 3 04 098 Cysticerkos Taenia solium,
Cysticercus cellulosae
3 04 099 Transmissible gastroenteritis TGE-virus 3 04 100 Nipah-virus-encephalit Nipah-virus 4 04 101 Nyssjuka (atrofisk rinit) toxinproducerande
Pasteurella multocida
* 4 04 102 Encephalit orsakad av teschovirus Porcint teschovirus 4 04 103 Porcine epidemic diarrhoea PED-virus 4 04 104 Influensa Svininfluensavirus 4 04 105 Pandemisk influensa A Influensa A typ (H1N1) 2009 4 04 106 Tarmbrand Clostridium perfringens typ C
Sjukdomar hos fåglar
1 05 107 a,f Newcastlesjuka hos fjäderfä och högpatogent andra fåglar i fångenskap paramyxovirus typ 1 1 05 108 a,f Aviär influensa HPAI-virus 1 05 109 f Aviär influensa hos fjäderfä och LPAI-virus typ H5 och andra fåglar i fångenskap H7 ** 2 05 110 f Hönstyfus Salmonella Gallinarum ** 2 05 111 f Pullorumsjuka S. Pullorum ** 2 05 191 f Salmonella arizonae S. arizonae
3 05 112 Infektion med lågpatogent lågpatogent paramyxovirus hos fjäderfä och Paramyxovirus-1 andra fåglar i fångenskap 3 05 113 Duvparamyxovirus hos fåglar som högpatogent lever i vilt tillstånd paramyxovirus-typ 1 (PPMV-1) 3 05 114 Infektion med lågpatogent lågpatogent paramyxovirus hos fåglar som paramyxovirus-1 lever i vilt tillstånd 3 05 115 f Aviär influensa hos fåglar som LPAI-virus typ H5,H7 lever i vilt tillstånd och H9 3 05 116 Infektiös laryngotrakeit hos höns ILT-virus 3 05 117 Virushepatit hos anka Ankhepatitvirus * 3 05 118 Gumborosjuka (virulent form) IBD-virus 3 05 119 f Mycoplasmainfektion med M. Mycoplasma
gallisepticum gallisepticum
3 05 120 f Papegojsjuka (psittacos/ornithos) Chlamydofila psittaci 3 05 121 Aviär rhinotrakeit (ART) Aviärt metapneumovirus 3 05 122 f Mycoplasmainfektion med M. Mycoplasma meleagridis
meleagridis
3 05 192 Mycoplasmainfektion med M. Mycoplasma synoviae
synoviae
3 05 193 Infektiös bronkit (IB) IB-virus 4 05 123 Virusenterit hos anka Ankenteritvirus 4 05 124 Poxvirusinfektion hos fjäderfä Poxvirus 4 05 125 Egg drop syndrome EDS-virus 4 05 126 Campylobacterförekomst hos termofila Campylobacter slaktfjäderfä spp.
Sjukdomar hos hardjur
3 06 127 Myxomatos Myxomavirus 3 06 128 Kaningulsot RVHD-virus
Sjukdomar hos bin
3 07 129 f Lilla kupskalbaggen skalbaggar av typen
Aethina tumida
3 07 130 f Tropilaelapskvalster Tropilaelaps spp. 3 07 131 f Amerikansk yngelröta Paenibacillus larvae 3 07 132 f Varroakvalster (Varroasjuka) Varroa destructor 3 07 133 Acarapisosis (kvalstersjuka, Acarapis woodi trakékvalster) 3 07 134 Europeisk yngelröta Melissococcus plutonius
Sjukdomar hos fisk
1 08 135 f Viral hemorrhagisk septikemi VHS-virus (VHS) 1 08 136 Spring viraemia of carp (SVC) SVC-virus
1 08 137 f Infektiös hematopoietisk nekros IHN-virus (IHN) 1 08 138 f Infektiös laxanemi (ILA) ILA-virus (infectious salmon anaemia) (ISA) 1 08 139 Infektiös pankreasnekros (IPN) IPN-virus utom genotyp utom genotyp 2 (4 08 152) 2 3 08 140 a,f Epizootisk hematopoietisk nekros EHN-virus (EHN) 3 08 141 Infektion med Gyrodactylus Gyrodactylus salaris
salaris
3 08 142 f Koiherpesvirus (KHV) Koiherpesvirus 3 08 143 Epizootiskt ulcerativt syndrom Aphanomyces invadans (EUS) 3 08 144 Red sea bream iridoviral disease Red sea bream iridovirus (RSIVD) 3 08 194 Infektion med salmonid alphavirus SA-virus (SAV) 4 08 145 Oncorhynchus masou- Oncorhynchus masouvirusinfektion virus 4 08 146 annan rabdovirusinfektion än Rhabdovirus hemorrhagisk septikemi 4 08 147 annan herpesvirusinfektion hos Herpesvirus laxfisk än Oncorhynchus masouvirusinfektion 4 08 148 Renibakterios (BKD) Renibacterium
salmoninarum
4 08 149 Proliferativ njurinflammation Tetracapsula (PKD) bryosalmonae/renicola 4 08 150 Yersinios (ERM) Yersinia ruckeri 4 08 151 Furunkulos (ASS) Aeromonas salmonicida subsp. Salmonicida 4 08 152 Infektiös pankreasnekros (IPN) IPN-virus genotyp 2 genotyp 2 (tidigare serotyp ab) 4 08 153 Viral erythrocytisk nekros (VEN) Iridovirus (piscine erythrocytic necrosis) (PEN)
Sjukdomar hos blötdjur
3 09 154 f Bonamios Bonamia ostreae 3 09 155 f Bonamios B. exitiosa 3 09 156 f Marteilios Marteilia refringens 3 09 157 Infektion med Xenohaliotis Xenohaliotis
californiensis californiensis
3 09 158 Infektion med abalone-liknande Abalone herpes-like herpesvirus virus AbHV 3 09 159 a,f Perkinsos Perkinsus marinus 3 09 160 Perkinsos P. olseni 4 09 161 a,f Mikrocytos Mikrocytos mackini
4 09 162 Mikrocytos Bonamia roughleyi (f.d
Microcytos roughleyi)
4 09 163 Haplosporidios Haplosporidium nelsoni,
H. costalis
4 09 164 Iridovirus Iridovirus
Sjukdomar hos kräftdjur
3 10 165 f Vitprickig kräftdjurssjuka (White White spot syndrome spot disease) (WSD) virus (WSSV) 3 10 166 a,f Yellowhead disease (YHD) Yellowhead virus genotyp 1 (YHV1) 3 10 167 a,f Taura-syndrom (TS) Taura syndrome virus (TSV) 3 10 168 Infectious hypodermal och Infectious hypodermal haematopoietic necrosis (IHHN) and haematopoietic necrosis virus (IHHNV) 3 10 169 Kräftpest Aphanomyces astaci 3 10 170 Infektiös myonekros Infectious myonecrosis virus (IMNV) 3 10 171 White tail disease Macrobrachium rosenbergii nodavirus (MrNV) and Extra small virus (XSV) 3 10 172 Necrotising hepatopancreatitis NHP-bakterie (NHPB)
Hepatobacter penaei
3 10 195 Acute hepatopancreatic necrosis Vibrio parahaemolyticus disease (AHPND)
Sjukdomar hos amfibier
3 11 173 Infektion med Batrachochytrium Batrachochytrium
dendrobatidis dendrobatidis
3 11 196 f Infektion med Batrachochytrium Batrachochytrium
salamandrivorans salamandrivorans
3 11 174 Infektion med ranavirus Ranavirus
Sjukdomar hos hund och katt
** 3 12 175 Leishmanios Leishmania spp. 4 12 176 Smittsam leverinflammation CAV-1 (HCC) 4 12 177 Dirofilarios Dirofilaria spp. 4 12 178 Valpsjuka Valpsjukevirus ** 4 12 179 FeLV-infektion hos katt FeLV ** 4 12 180 Immunbristvirusinfektion hos katt FIV 4 12 181 Fransk hjärtmask hos hunddjur Angiostrongylus vasorum ** 4 12 182 Babesios hos hund Babesia canis
** 4 12 183 Babesios hos hund B. gibsoni ** 4 12 184 Monocytär ehrlichios (Canine Ehrlichia canis monocytic ehrlichiosis) hos hund och katt 4 12 185 Smittsamt venerisk tumör hos hund CTVT-celler
Övriga djursjukdomar
Sc 1 99 197 CWD hos hjortdjur Prion (PrP ) 1 99 186 f Filovirusinfektion hos primater Filovirus 3 99 187 Kamelkoppor Kamelkoppvirus 4 99 188 Apkoppor Apkoppvirus
4 99 999 Djursjukdomar som normalt inte förekommer i landet och som inte har annan kod i denna bilaga.
Bilaga 2
UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS VID ANMÄLAN AV KLINISK MISSTANKE OM HÄSTSJUKDOM (3 KAP. 7 § 3 JÄMFÖRD MED 22 §)
1. Uppgifter om anmälande veterinär
Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, epostadress.
2. Uppgifter om sjukdom
Misstänkt sjukdom, symptom
3. Uppgifter om djurägare
Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, epostadress. Anläggningens registreringsnummer, kommun, län.
4. Uppgifter om djurets uppstallnings- eller vistelseplats
(om annan än djurägarens adress) Uppstallnings-/vistelseplats, ev. djurhållare, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, e-postadress. Anläggningens registreringsnummer, kommun, län.
5. Uppgifter om djuret/djuren
Djur med symptom: typ av hästdjur, ras/raser, antal. Övriga djur i anläggningen: djurslag, ras, antal.
6. Övriga uppgifter
Uppgifter om kontakter den närmast föregående tiden (tävlingar, transporter, inköp försäljning, djursjukhus eller annan veterinärinrättning etc.). Om djuret är importerat, uppgift om från vilket land inom EU eller land utanför EU samt, om relevant, ort för tullkontroll eller karantän. Uppgifter om isolering har rekommenderats. Om isolering har rekommenderats, från vilket datum samt om rekommendationen gäller hela djurstallet eller endast sjuka djur. Uppgift om provtagning har skett och i så fall vilket datum, provmaterial, provtagande veterinär och laboratorie.
Bilaga 3
UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS VID ANMÄLAN AV PRELIMINÄR DIAGNOS AV ESBLCARBA, MRSA OCH MRSP (3 KAP. 7 § 4 JÄMFÖRD MED 23 §)
1. Uppgifter om anmälande laboratorium eller veterinär ansvarig för provtagningen
Utfärdande laboratories journalnummer, Statens veterinärmedicinska anstalts uppdragsnummer om sådant finns. Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, e-postadress, kontaktperson med direkttelefonnummer och e-postadress.
2. Uppgifter om djurägare
Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, e-postadress. Om relevant: anläggningens registreringsnummer, kommun, län.
3. Uppgifter om djurets uppstallnings- eller vistelseplats
(om annan än djurägarens adress) Uppstallnings-/vistelseplats/fastighetsbeteckning, ev. djurhållare, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, e-postadress. Anläggningens registreringsnummer, kommun, län.
4. Uppgifter om djuret
Djurslag, ras, namn och/eller ID-beteckning (fullständigt ID), ålder.
5. Uppgifter om övriga djur på anläggningen eller i hemmet
Djurslag, ras, antal.
6. Uppgifter om den behandlande veterinär som har meddelats (om aktuellt)
Namn, adress, telefonnummer, mobiltelefonnummer och e-postadress
7. Uppgifter om test
Ange det som är relevant av följande: a. Isolat av bakterier tillhörande familjen Enterobacterales visar nedsatt känslighet för karbapenemer vid testning med fenotypiska metoder, b. isolat av Staphylococcus aureus visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin (ange vilken) vid testning med fenotypiska metoder eller
c. isolat av Staphylococcus pseudintermedius visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin (ange vilken) vid testning med fenotypiska metoder.
Bilaga 4
UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS VID ANMÄLAN AV INDEXFALL AV SALMONELLA (3 KAP. 25 §)
1. Uppgifter om anmälaren
Namn, tjänsteställe, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, e-postadress.
2. Uppgifter om ärendet
Urfärdande laboratories journalnummer. Statens veterinärmedicinska anstalts uppdragsnummer om sådant finns.
3. Uppgifter om djurägare
Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, epostadress. Anläggningens registreringsnummer, kommun, län.
4. Uppgifter om djurets uppstallnings- eller vistelseplats
(om annan än djurägarens adress) Uppstallnings-/vistelseplats, ev. djurhållare, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, e-postadress. Anläggningens registreringsnummer, kommun, län.
5. Uppgifter om djuret
Djurslag och om relevant, produktionstyp, art eller ras, kön, ålder. Namn och/eller IDbeteckning (fullständigt ID). Om samma diagnos ställts på flera djur i samma kull, flock eller bestättning, ange antal. Djurets status: ange om djuret lever, är avlivat, har självdött eller om uppgift om djurets status saknas.
6. Uppgifter om eventuella övriga djur på anläggningen eller i hemmet
Djurslag, ras, antal.
7. Uppgifter om provtagaren
Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, epostadress. Journalnummer om sådant finns. Ange om provtagaren är djurägaren, veterinär eller djursjukhus, laboratorium, slakteri, destruktionsanläggning eller annan. Om annan, ange vem.
8. Uppgifter om provtagningen
Provmaterial, ange vad. Datum för provtagning. Ange om provet är taget med anledning av rutinprovtagning, slaktkontroll, införselvillkor, viltövervakning, misstanke om sjukdom eller annan anledning. Vid misstanke om sjukdom ange orsak. Vid annan anledning ange vilken.
9. Uppgifter om sjukdom och smittämne samt diagnos
Koden för sjukdomen eller smittämnet enligt bilaga 1. Namn på sjukdomen och smittämnet. Om typbestämd, ange typ. Vid salmonelladiagnos ställd genom bakteriologisk odling anges typ av prov: halsskinn från fjäderfä, obduktion, positiv odling från flera organ, lymfknuta, träckprov, sockprov, miljöprov/dammprov eller annan typ av prov. Vid annan typ ange vad. Vid påvisande av antikroppar i enkelprov ange titer 1 värde samt datum.
10. Övriga uppgifter
Om djuret är importerat, uppgift om från vilket land inom EU eller land utanför EU samt, om relevant, ort för tullkontroll eller karantän.
Bilaga 5
UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS VID ANMÄLAN AV INDEXFALL AV DJURSJUKDOM ELLER SMITTÄMNE HOS VATTENLEVANDE DJUR (3 KAP. 25 §)
1. Uppgifter om anmälaren
Namn, tjänsteställe, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, e-postadress.
2. Uppgifter om ärendet
Urfärdande laboratories journalnummer. Statens veterinärmedicinska anstalts uppdragsnummer om sådant finns.
3. Uppgifter om djurägare
Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, epostadress. Anläggningens registreringsnummer, kommun, län.
4. Uppgifter om djurens vistelseplats
Odlingens läge, vattensystem eller vattenområde, vattensystemets kod. Om kassodling eller landbaserad odling. Anläggningens registreringsnummer, kommun, län.
5. Uppgifter om djuren
Ange det som är relevant av följande: odlad fisk, prydnadsfisk, vild fisk, odlade blötdjur, vilda blötdjur, odlade kräftdjur eller vilda kräftdjur samt art, om kombiodling även övriga arter, och ålder. Djurens status: ange om djuret lever, är avlivat, har självdött eller om uppgift om djurets status saknas.
6. Uppgifter om provtagaren
Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, epostadress. Journalnummer om sådant finns. Ange om provtagaren är djurägaren, veterinär eller djursjukhus, laboratorium, slakteri, destruktionsanläggning eller annan. Om annan, ange vem.
7. Uppgifter om provtagningen
Provmaterial, ange vad. Datum för provtagning. Ange om provet är taget med anledning av rutinprovtagning, slaktkontroll, införselvillkor, viltövervakning, misstanke om sjukdom eller annan anledning. Vid misstanke om sjukdom ange orsak. Vid annan anledning ange vilken.
8. Uppgifter om sjukdom och smittämne samt diagnos
Koden för sjukdomen eller smittämnet enligt bilaga 1. Namn på sjukdomen och smittämnet. Om typbestämd, ange typ. Ange om diagnosen är ställd genom bakteriologisk odling, obduktion, parasitologisk undersökning, mikroskopi, PCR, preparatundersökning, påvisande av antikroppar i enkelprov, påvisande av antikroppar i parprov, virusisolering eller annan undersökning. Om annan ange vilken.
9. Övriga uppgifter
Om djuret/en är importerat/de, uppgift om från vilket land inom EU eller land utanför EU samt, om relevant, ort för tullkontroll eller karantän.
Bilaga 6
UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS VID ANMÄLAN AV INDEXFALL AV DJURSJUKDOM ELLER SMITTÄMNE (3 KAP. 24 OCH 25 §§)
1. Uppgifter om anmälaren
Namn, tjänsteställe, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, e-postadress.
2. Uppgifter om ärendet
Utfärdande laboratoriums journalnummer. Statens veterinärmedicinska anstalts uppdragsnummer om sådant finns.
3. Uppgifter om djurägare
Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, epostadress. Anläggningens registreringsnummer om sådant finns, kommun, län.
4. Uppgifter om djurets uppstallnings- eller vistelseplats, alternativt fyndplats
(om annan än djurägarens adress) Uppstallnings-/vistelseplats eller fyndplats, ev. djurhållare, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, e-postadress. Anläggningens registreringsnummer om sådant finns, kommun, län.
5. Uppgifter om djuret
Djurslag och om relevant, produktionstyp, art eller ras, kön, ålder. Namn och/eller IDbeteckning (fullständigt ID). Om samma diagnos ställts på flera djur i samma kull, flock eller bestättning, ange antal. Djurets status: ange om djuret lever, är avlivat, har självdött eller om uppgift om djurets status saknas.
6. Uppgifter om eventuella övriga djur på anläggningen eller i hemmet
Djurslag, ras, antal.
7. Uppgifter om provtagaren
Namn, adress (postnummer och postadress), telefonnummer, mobiltelefonnummer, epostadress. Journalnummer om sådant finns.
Ange om provtagaren är djurägaren, veterinär eller djursjukhus, laboratorium, slakteri, destruktionsanläggning, bitillsynsman eller annan. Om annan, ange vem.
8. Uppgifter om provtagningen
Provmaterial, ange vad. Datum för provtagning. Ange om provet är taget med anledning av rutinprovtagning, slaktkontroll, införselvillkor, viltövervakning, misstanke om sjukdom eller annan anledning. Vid misstanke om sjukdom ange orsak. Vid annan anledning ange vilken.
9. Uppgifter om sjukdom och smittämne, symptom samt diagnos
Koden för sjukdomen eller smittämnet enligt bilaga 1. Namn på sjukdomen och smittämnet. Om typbestämd, ange typ. Ange om uppgift om diagnosen är ställd genom bakteriologisk odling, obduktion, parasitologisk undersökning, mikroskopi, PCR, preparatundersökning, påvisande av antikroppar i enkelprov, påvisande av antikroppar i parprov, virusisolering eller annan undersökning. Om annan ange vilken.
10. Övriga uppgifter
Om djuret är importerat, uppgift om från vilket land inom EU eller land utanför EU samt, om relevant, ort för tullkontroll eller karantän.