Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kursplan för projektarbete i gymnasieskolan

Bilaga Kursplan för projektarbete Kurskod: PA1201 Poäng: 100

Projektarbetets syfte

Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform. Projektarbetet syftar också till att tillämpa och fördjupa kunskaper inom ett kunskapsområde inom ett program eller en studieinriktning.

Projektarbetets karaktär

Projektarbetet innebär planering, genomförande och utvärdering av ett arbete. I projektarbetet är arbetsprocessen lika viktig som slutprodukten. Med arbetsprocess menas att eleven skall välja ett kunskapsområde, avgränsa det, formulera ett problem eller ställa en fråga. Dessutom ingår i projektarbetet att eleven undersöker och beskriver vad som krävs för att kunna lösa detta problem eller besvara denna fråga i form av exempelvis arbetsinsats, material och kunskaper. Projektarbetet skall planeras så att det kan slutföras inom den tid som står till förfogande. Projektarbetet är en möjlighet att bli medveten om och reflektera över olika metoder att lösa problem. I projektarbetet följer, diskuterar och bedömer en sakkunnig lärare arbetet i dess olika faser. Denna lärare kan vara elevens handledare. Handledaren kan även vara någon annan än den ansvariga läraren. Till exempel en APU-handledare på ett företag. Projektarbetet sker enskilt eller i grupp inom ramen för ett program eller inom ramen för individens studieinriktning. I gymnasieskolan skall programmålen styra valet av uppgift. Det innebär att uppgiften skall fokusera de kunskapsområden som finns representerade i det aktuella programmet eller den aktuella inriktningen. Arbetet ger därmed tillfälle att befästa och utveckla färdigheter inom ett kunskapsområde som är centralt för utbildningen. Om arbetet sker i grupp kan själva slutprodukten vara programöverskridande, men de enskilda elevernas insatser skall rymmas inom deras respektive programmål. I varje form av projektarbete finns inslag av olika slags kunnande. Att tillverka ett föremål kräver inte bara hantverksmässig skicklighet, utan också kunskaper om material, arbetsmetoder och användare av föremålet. Att utföra en tjänst förutsätter inte enbart praktiskt handlag, utan även kunskaper om tjänstens innehåll och om mottagarna av tjänsten. Att skriva en uppsats kräver inte bara förmågan att analysera och dra slutsatser, utan också förmågan att söka information och formulera sig i text. Projektarbetet kan således anlägga olika perspektiv på ett kunskapsområde, men ett projektarbete består alltid av en process och leder alltid fram till en slutprodukt. Denna slutprodukt kan vara ett konkret föremål, en tjänst, en dansföreställning, en film, en utställning eller dylikt. Ett projektarbete av mer teoretisk karaktär kan bestå i att ställa en fråga, formulera ett problem eller ställa upp antaganden. För att besvara frågan, lösa problemet eller bekräfta antagandena söks, värderas och används information. Denna information kan antingen vara ett resultat av egna undersökningar eller hämtas från publicerade källor utan att för den skull vara en reproduktion. Ett sådant projektarbete kan redovisas som en uppsats eller i annan form, till exempel genom att utnyttja multimedia.

Projektarbetets mål

Eleven skall kunna välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem, kunna välja relevant material och metod samt relevanta redskap, kunna upprätta en projektplan och vid behov revidera denna, kunna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande redovisa processen, kunna diskutera arbetets utveckling med handledaren, kunna åstadkomma en slutprodukt som innebär en självständig lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet, kunna göra en skriftlig redovisning av projektet som beskriver arbetets gång från idé till slutprodukt, kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat.

Betygskriterier

Godkänt

Eleven planerar och genomför med handledning ett projektarbete som innebär lösningen på det problem eller ger ett rimligt svar på den fråga som är projektarbetets utgångspunkt. Eleven väljer och använder med handledning relevant material och metod samt relevanta redskap. Eleven redovisar skriftligen arbetsgången och resultatet av projektarbetet. Eleven värderar med handledning arbetsgången och resultatet.

Väl godkänt

Eleven visar självständighet i valet av kunskapsområdet och i formulering av uppgift eller problem som projektet skall lösa. Eleven beskriver olika metoder, arbetsredskap och material samt väljer kritiskt bland dessa och resonerar kring sina val. Eleven identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa. Eleven tar till vara och utvecklar andras synpunkter.

Mycket väl godkänt

Eleven tar egna initiativ och visar uppfinningsrikedom och fantasi dels i formuleringen av problem eller uppgift, dels i valet av metod, arbetsredskap och material. Eleven motiverar sina val med väl underbyggda argument. Eleven visar skicklighet i utförandet av slutprodukten.

Allmänna råd för projektarbete

Av bilaga 2 till skollagen (1985:1100), 2 kap. 18 § och 5 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) framgår att nationella och specialutformade program skall innehålla ett projektarbete. Av 2 kap. 6§ förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning framgår att projektarbete får förekomma inom gymnasial vuxenutbildning. Här meddelar Skolverket allmänna råd för hur projektarbetet bör gå till.

Generell modell för projektarbete

Projektarbetet innebär att eleven löser ett problem eller besvarar en fråga inom ett centralt kunskapsområde inom det program eller den studieinriktning som eleven går på. Detta gör eleven genom att först göra upp en plan för sitt projekt, sedan utföra projektet enligt planen och slutligen redovisa resultatet av projektet. Även om det finns en extern handledare är det alltid den ansvariga läraren som sätter betyget. Nedan beskrivs en generell modell för hur detta kan gå till.

Idéskiss Eleven presenterar sina första funderingar kring val av projekt. Vilket kunskapsområde rör det sig om? Vad är det jag vill göra? Vad är det jag vill veta? Denna idéskiss diskuteras med handledaren och ligger till grund för projektplanen.

Projektplan

Projektplanen kan innehålla följande rubriker: 1. Bakgrund Här resonerar eleven kring valet av kunskapsområde: – Varför just detta område? Vilken del av området väljs ut och varför just denna del? Här formuleras problemet, uppgiften, frågan 2. Syfte, mål och eller hypotesen. Syftet svarar på frågan varför problemformulering projektet skall genomföras. Om projektets syfte är att lösa en uppgift av mer konkret karaktär bör eleven kunna beskriva ett realistiskt mål för projektet. Till exempel hur slutprodukten skall se ut.

3. Genomförande

I denna del av planen bör följande moment ingå: • val av metod – Hur skall jag gå tillväga? Vilka olika vägar till målet finns det? Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika vägarna? •val och insamlande av information och material – Vad är det jag behöver veta för att

nå målet? Hur skall jag få tag på den informationen? Finns den på bibliotek, i arkiv eller hos personer? • val av eventuella medarbetare – Klarar jag uppgiften på egen hand? Skulle jag vinna något på att göra den tillsammans med någon eller några andra? I så fall, hur skulle vi kunna dela upp arbetet? • upprättande av arbets- och tidplan – Förutom en beräkning av hur lång tid de olika momenten i arbetet skall ta, kan här också fastläggas när kontakter med handledaren skall äga rum.

Innan arbetet fortskrider diskuteras projektplanen med handledaren som bedömer om projektplanen är realistisk.

Genomförande

1 Utförande av arbetet Själva arbetet med att framställa slutprodukten kan innebära att samla information och material, bearbeta materialet, tänka, dra slutsatser, framställa den åsyftade varan, tjänsten eller uppsatsen 2. Loggbok Under hela projektarbetet för eleven loggbok. Denna innehåller anteckningar om vad eleven gjort, hur och varför ändringar gjorts i planeringen. Loggboken bör även beskriva under vilken tid eleven arbetat, med vilket resultat och vad eleven tänker ta itu med härnäst. 3 Handledningsträffar Vid dessa träffar diskuteras hur arbetet går, vilka svårigheter som uppstått och hur de skall kunna lösas. Om stora problem uppstår kan det bli nödvändigt att diskutera förändringar i projektets inriktning eller den valda metoden. Handledaren bör ha god hjälp av loggboken för att kunna följa processen i projektet.

Presentation och redovisning

1 Presentation Presentationen av produkten kan se ut på olika sätt beroende på vad det är för slag av projektarbete. Uppsatser och andra former av skriftliga produkter kan diskuteras i seminarieform, en tjänst kan utföras, ett föremål eller praktiska metoder kan demonstreras

2. Projektredovisning I den skriftliga redovisningen av projektet resonerar eleven kring arbetet med framställningen av slutprodukten: Vilka överväganden har gjorts i arbetet? Vad blev resultatet av projektet? Om eleven skrivit en uppsats kan den skriftliga redovisningen vara en del av själva uppsatsen. 3 Självvärdering av . Eleven beskriver skriftligt eller muntligt vad arbetsgång och resultat som gått bra och vad som gått mindre bra under arbetets gång, vilka lärdomar eleven dragit, hur resultatet blev i förhållande till ambitionen

Under projektarbetet kanske eleven upptäcker att syftet inte kan uppnås, att problemet är olösbart med tanke på tidsramen eller att projektplanen av någon annan anledning inte kan följas. Eleven får då förändra problemformulering eller frågeställning. Det kan i sin tur innebära att eleven får välja andra arbetsmetoder. Alla sådana förändringar förs in i loggboken.

Dessa föreskrifter träder i kraft fyra veckor efter den dag som föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket.

MATS EKHOLM Lisbeth Rudemo